BarnBladet. Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor årgång 36 # 5/2011. tema: andning D-vitamin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BarnBladet. Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor årgång 36 # 5/2011. tema: andning D-vitamin"

Transkript

1 BarnBladet Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor årgång 36 # 5/2011 tema: andning D-vitamin

2 F OTO : D E N I S E G R Ü N S T E I N Nyhet! Natusan f irst touch. Utvecklad för den nyfödda hudens unika behov. Forskningen visar att spädbarnshud är nästan en tredjedel tunnare än vuxen hud 1 och att den tappar fukt snabbare än hos vuxna. 2 Dessutom får 60% av småbarnen torr hud någon gång under det första året 2 och upp till 50% får utslag på stjärten någon gång under blöjtiden. 3 Hudvårdsprodukterna i serien Natusan f irst touch är utvecklade specifikt för den nyfödda hudens behov och är fri från parfymer och färgämnen. Bakom Natusan ligger en omfattande dokumentation och mer än 60 års klinisk erfarenhet. Dokumenterad mild för huden Test av ingredienserna Test för säkerhet och tolerans Dermatologiskt testad No More Tears - Mild mot ögat Test av ingredienserna In vitro tester, irritation och lakrimation In vivo tester, irritation och sveda Samtliga hudvårdsprodukter inklusive Tvättservetter och Schampo Zinksalva, Bath, Lotion, Schampo och Tvättservetter 1 Stamatas GN et al. Infant skin microstructure assessed in vivo differs from adult skin in organization and at the cellular level. Pediatric Dermatology, 2009; July/Aug issue. 2 Nikolovski J, et al. Barrier function and water-holding and transport properties of infant stratum corneum are different from adult and continue to develop through the first year of life. J Invest Dermatol 2008; 128: Atherton D, Mills K. What can be done to keep babies skin healthy? RCM. Midwives 2004;7: Finns nu även på utvalda apotek! För mer information, besök eller maila

3 ledare... 4 World Scout Jamboree, tema andning Hur andas barnet? Obstruktiv sömnapné Uppdaterade riktlinjer för hlr till barn gästskribenten Anna Willman: Ett samhälle som inte tar hand om sina barn är inte ett samhälle jag vill ha se nu samlas kompetensen kring graviditet, barn och föräldraskap på ett ställe tema d-vitamin Nya rekommendationer av vitaminer Alla förskolebarn i Sverige behöver d-vitamin berikad kost Betydelsen av vitamin d för barn och ungdom...30 aktuell forskare Erna Thörnqvist : Sagor istället för narkos...34 boklådan Barnboken som skall hjälpa barn inför besök på ögonmottagningen medlemssidor Utgivningsplan för 2012 Nr Annonsstopp Utgivning Tema 1 23 januari 6 februari Allergi/Astma & Tolkverksamhet 2 12 mars 26 mars Diabetes & Långvarig smärta 3 21 maj 5 juni IBS/Probiotika & Barnets första år 4 6 augusti 20 augusti Vaccinationer & Nedsatt hörsel 5 24 september 8 oktober Sociala media & Sömn 6 26 november 10 december Hemsjukvård & Cystisk Fibros barnbladet #5/2011 3

4 Bästa kolleger! ledare När jag skriver detta är det tio år sedan tragedin den 11 september 2001, dagen som förändrade världen. Många oskyldiga människor drabbades direkt och indirekt. Föräldrar förlorade barn och barn förlorade föräldrar. De barn som föddes denna dag är nu tio år gamla. Detta är tyvärr bara en av alla katastrofer som drabbar världen. Ibland känns det som den ena katastrofen avlöser den andra och det blir svårt att ta till sig. Terrorattentat som detta skapar sorg, skräck, stress och rädsla för långa tider framöver. Att ett barn drabbas av en sjukdom, att vara mobbad eller att bli placerad i familjehem eller på institutionen kan också vara katastrofer även om de bara drabbar få personer åt gången. Riksföreningen för Barnsjuksköterskor har genom Plan två fadderbarn i El Salvador. Plan arbetar bland annat med att skydda barnens rättigheter i katastrofsituationer. De hjälper till att hitta säkra platser för barnen och deras familjer, och ser till att det finns emotionellt stöd. I El Salvador har Plan funnits sedan 1976 för att hjälpa barnen med utbildning, hälsa och skydd mot våld. Det talas mycket om att ungdomar i dag är stressade; att det är mycket de ska göra och hinna med. Barn sover allt mindre. En orsak kan vara att det finns många frestande aktiviteter att tillgå via internet dygnet runt. Stress och sömn är nära knutna till varandra som ett moment 22. Kroppen behöver vila och sömn för att återhämta sig från en stressig period. Stress kan självklart orsaka sömnstörningar men sömnstörningar kan också skapa stress. Barn som inte sover, sover oroligt eller sover hos föräldrarna långt upp i åldrarna kan skapa oro hos föräldrarna. Självklart är inte sömnmedel till barn den bästa lösningen på den här typen av vardagsproblem. Vad familjer som upplever att de har problem med barnets sömn behöver är kloka råd från barnsjuksköterskor på BVC, skola, habilitering, sjukhus, etc. som kan hjälpa till med att strukturera goda vanor och rutiner. Glöm inte att fråga om sömnen när ni möter familjerna. Debatterna kring barn är många i landet just nu och det är oerhört bra att barnen finns på agendan; att problem kommer upp till ytan och diskuteras i stället för att gömmas och glömmas. Jag skulle vilja uppmana alla barnsjuksköterskor att delta i debatterna och visa vad ni kan! Utbildningsdepartementet la i våras fram ett förslag på hur specialistsjuksköterskeutbildningarna ska se ut i framtiden, Riksföreningen för Barnsjuksköterskor har lämnat ett remisssvar så nu väntar vi igen och ser vad som händer härnäst. Hösten är här, skogarna är fulla av starkt lysande kantareller (som vi gärna plockar och smörsteker) och dagarna blir allt kortare. Förhoppningsvis har vi fått en ordentlig dos sol under sommaren för att klara dessa mörka dagar. Visst är det ändå mysigt att krypa upp i soffan, tända ett ljus och läsa Barnbladet. Temana i detta nummer är D-vitamin och andning. Andningsorganet som kan drabbas av både enklare och allvarligare sjukdomar men också påverkas av andra sjukdomar, problem eller omogenhet som t ex apnéer hos för tidigt födda. Andningen blir också tidigt engagerad vid t ex infektioner, hjärtfel och stress varför det är ett bra mått vid bedömning av barns hälsa och status. Må gott! Evalotte Mörelius Ordförande PS. Alla sjuksköterskor som jobbar inom neonatalvård, är intresserade av neonatalvård eller tar hand om för tidigt födda barns hälso- och sjukvård under uppväxten, vi ses på utbildningsdagen i november! DS. 4 barnbladet 4 barnbladet # #1 2011

5 Prevenar 13 kan förhindra upp till 95% av alla fall av allvarlig pneumokocksjukdom hos barn under 2 år. 1 Nu finns Prevenar 13 tillgängligt och kan administreras enligt det svenska barnvaccinationsprogrammet (2+1) 2. Prevenar 13 är en vidareutveckling av Prevenar och täcker ytterligare sex serotyper av Streptococcus pneumoniae 1, 3, 5, 6A, 7F och 19A. Serotyp 19A är på väg att bli en vanlig orsak till allvarliga pneumokockinfektioner och är en serotyp som i hög utsträckning uppvisat resistens mot antibiotika 3, 4. Prevenar 13 har bredast täckning av alla konjugerade pneumokockvacciner, vilket medför att upp till 95% av alla invasiva pneumokockinfektioner hos barn under 2 år kan förhindras 1. *Täcker fl est serotyper av alla konjugerade pneumokockvacciner 1. polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent PRE110620PSE14 Prevenar 13, RX, EF, J07AL02m SPC Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat. Indikation: Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom, pneumoni och akut otitis media orsakad av Streptococcus pneumoniae hos spädbarn och barn i åldern 6 veckor till 5 år. Injektionsvätska, suspension i förfylld spruta om 0,5 ml. För fullständig information om varningsföreskrifter, begränsningar och dosering, se För aktuellt pris se Referenser: 1. Darenberg J, Henriques Normark B. Vaccine 2009;27S:G27 G Fass.se. 3. Hicks LA, Harrison LH, Flannery B, et al; for Active Bacterial Core Surveillance Program of the Emerging Infections Program Network. J Infect Dis 2007;196: Dagan R, Givon-Lavi N, Leibovitz E, et al. J Infect Dis 2009;199: Pfizer AB Sollentuna Tel zer.se

6 Att födas för liten Varje år föds ca 3000 barn i Sverige med låg födelsevikt, dvs. med en födelsevikt under 2500g. Det motsvarar ca 3-4% av alla födda, eller ca ett barn per skolklass (1). Svensk barnsjukvård ägnar en stor del åt barn med låg födelsevikt, framför allt genom den krävande och ofta långvariga vården av de extremt för tidigt födda barnen. Men faktum är att av barnen som föds med låg World födelsevikt Scout är det bara en bråkdel Jamboree, som är extremt prematurfödda. Över två 2011 tredjedelar av barnen hör till gruppen med marginellt låg födelsevikt, motsvarande en födelsevikt på g. Men trots att de marginellt lågviktiga barnen är många så är kunskaperna kring denna grupp få och vi vet egentligen inte om de har ökad risk för framtida sjuklighet. I en pågående studie i Umeå och Stockholm försöker vi ta reda på mer om barn med marginellt låg födelsevikt. Vi har nyligen publicerat data som visar att de bland annat har ökad risk för järnbrist under första levnadshalvåret. Det var nog ingen som missade den italienska delegationen Anna Lindholm Olinder Barnsjuksköterska, Sachsska barnsjukhuset, Södersjukhuset I somras, mellan 27 juli till 7 augusti kom hela världen till Rinkaby utanför Kristianstad. Närmare scouter från 150 länder samlades till World Scout Jamboree med temat Simply Scouting. Deltagarna var ungdomar mellan 14 och 17 år och därtill kom ett stort antal ledare och funktionärer, likaledes från hela världen. World Scout Jamboree anordnas vart fjärde år någonstans i världen ungefär som OS. I år var första gången Sverige fick möjlighet att stå värd för en världsjamboree. Förberedelserna har pågått sedan Två andra stora läger, Scout 2001 och Jiingijamborii 2007, har ordnats på samma plats. De lägren kan ses lite som en förövning. Jag hade förmånen att vara med i planeringsteamet för lägersjukvården. Planeringen för sjukvårdsomhändertagandet på Jamboreen började för drygt två år sedan. I planeringsarbetet har vi haft stor nytta av den erfarenhet och statistik vi hade från tidigare läger, flera av teamets medlemmar hade även varit med på de tidigare storlägren och andra storläger. Planeringsteamet bestod av läkare, sjuksköterskor, medicine studenter och en psykolog, totalt var vi cirka 20 personer med olika ansvarsområden. Teamets medlemmar kom från olika länder, och vårt gemensamma språk var engelska. Läkarna och sjuksköterskorna var verksamma inom olika specialiteter, det var barnläkare, barnsjuksköterskor, allmänläkare, distriktsjuksköterskor, gynekologer, barnmorskor, ortopeder, narkosläkare, ambulans och intensivvårdsjuksköterskor. Förutom planeringsteamet samlade sjukvårdssektionen ca 150 funktionärer, både läkare, tandläkare, sjuksköterskor, undersköterskor, ambulanspersonal, studenter och första-hjälpare från hela världen. Allt sjukvårdsarbete utfördes, som sig bör inom scouting, patrullvis. Det fanns tre vårdcentraler och en specialistvårdcentral, ambulansverksamhet per cykel och bil, sjukvårdstransportörer samt många grupper som patrullerade det 3 km 2 stora området med förstahjälpen utrustning. Sammanlagt drygt 3000 patientbesök klarades av under de tolv dagar lägret pågick. Arbetet inom sjukvården fungerade fantastiskt bra med tanke på att alla var nya på jobbet, talade olika språk och var vana vid helt olika sjukvårdskulturer. Alla funktionärer och ledare arbetade ideellt och betalade samma lägeravgift som deltagarna, olika mycket beroende på varifrån man kom. Avgifterna var solidariskt satta så att deltagare från rikare länder hjälpte till att subventionera för dem som kom från fattiga länder. Patrullerna på vårdcentralerna innehöll alltid en läkare och en sjuksköterska med svensk legitimation och minst en svensktalande. De med svensk legitimation kom antingen från Sverige eller från något EU-land. Patrullen kunde också innehålla läkare och sjuksköterskor från andra länder utan svensk legitimation som fick arbeta under handledning av de legitimerade. Andra patrullmedlemmar var medicine studenter, undersköterskor och förstahjälpen arbetare. Samarbetet i de olika patrullerna fungerade mycket bra, alla var positiva och hjälpte till. Språkproblem och olika kulturella 6 barnbladet #5/2011

7 Let s go fruity! Ny smak! NutriniKid Smoothie ett kosttillägg som barnen gillar. Nu i ny smak Bär och frukt. Innehåller naturliga bär och frukter Finns i två smaker: Sommarfrukt och Bär och frukt* Mer för barnen att välja på Barnvänlig återförslutningsbar fl aska MF6 kostfi berblandning för att magen ska må bra Båda smakerna förskrivs på Livsmedelsanvisning och kan beställas receptfritt på Apotek. * Bär och Frukt innehåller jordgubbe, hallon, äpple, päron, citron och morot L MÄRKT Förskrivs på Livsmedelsanvisning L MÄRKT Förskrivs på Livsmedelsanvisning Nutricia, tel

8 synsätt löstes på ett fantastiskt sätt. En uppgift för sjukvårdssektionen var att sköta eventuell sjukvård på storsamlingarna. Storsamlingarna samlade upp till personer och gästades av VIP personer, som t ex kungen och drottningen. Sjukvårdsorganisationen vid storsamlingarna var noga organiserad. Vi hade ett uppsamlingstält, där lättare skadade kunde tas om hand, eventuella svårare skadade skickades till Kristianstad eller till vår specialistvårdcentral. Lyckligtvis var det inga allvarliga incidenter. Det vanligaste var att folk blivit kalla och blöta, eftersom det ösregnade på en del av samlingarna. En av lärdomarna från lägret 2007 var att det var många patienter som behövde skickas till sjukhuset i Kristianstad, CSK, för röntgen, med stor belastning för både röntgenavdelning och akutmottagning. Därför ordnades med röntgen på plats. Lägret fick låna en mobil röntgenenhet från Mediel. Personal lånades ut från sjukhusen i Hässleholm, Kristianstad, Ystad och Trelleborg. Röntgenboden var öppen varje dag. Totalt utfördes mellan 10 och 20 röntgenundersökningar varje dag, sammanlagt 122 st, av främst extremitetsskelett. En annan erfarenhet från tidigare läger var att det var bra att ha tillgång till tandläkare. Halva lägret hade vi tillgång till en tandläkare i en speciell tandläkarhusvagn. Tandläkaren utförde akuta behandlingar och hjälpte till med tandställningar som hade lossnat. Arbetet på vårdcentralerna bestod mycket av egenvårdsråd vid t ex förkylning och småsår. Vi hade stor nytta av att ha en apotekstrailer på lägret dit vi kunde hänvisa scouterna. Vid svårare förkylningar fick de träffa läkare. Skavsår och nageltrång var en vanlig åkomma, båda behandlades ofta med fotbad i varmt såpvatten och omläggning. Ett läger som detta är en fantastisk möjlighet för världens alla scouter att träffa och lära känna andra människor över lands-, kultur- och religionsgränser! Man kan gärna beskriva det som ett gigantiskt fredsprojekt som skapar ökad förståelse och känsla av solidaritet med många goda minnen för resten av livet. De erfarenheter jag har fått från detta och andra scoutläger har jag haft stor nytta av även i mitt arbete som barndiabetessjuksköterska. Svenskt hjärttest räddar livet på nyfödda USA:s hälsominister beslutade nyligen att alla barn som föds i USA ska screenas för livshotande hjärtfel innan de lämnar BB. Bakom beslutet ligger en studie från Sahlgrenska akademin och Västra Götalands BB-avdelningar, som visar att ett enkelt test kan rädda liv på nyfödda med akut livshotande hjärtfel. Fler länder står nu på tur att göra testet obligatoriskt. Ungefär ett till två barn per nyfödda föds med så kallat ductus-beroende hjärtfel: ett akut livshotande tillstånd där det saknas normal förbindelse mellan hjärtat och antingen lungcirkulationen eller kroppspulsådern. När ductus arteriosus, ett blodkärl som bara står öppet under fosterlivet, gradvis stängs under dagarna efter födseln, blir blodflödet till lungorna eller kroppspulsådern strypt med cirkulationskollaps till följd. De flesta av dessa hjärtfel kan korrigeras med en eller flera operationer, men eftersom många barn med dessa hjärtfel saknar blåsljud upptäcks det sällan vid den läkarundersökning som görs innan barnet lämnar BB. Uppskattningsvis en tredjedel av alla nyfödda med ductus-beroende hjärtfel lämnar därför sjukhuset utan att deras kritiska hjärtfel 8 barnbladet #5/2011 upptäckts. I takt med att den genomsnittliga BB-vistelsen blir allt kortare riskerar antalet att öka. Forskare vid Sahlgrenska akademin lyckades under ledning av professor Ingegerd Östman-Smith i studier mellan 2004 och 2009 utveckla ett enkelt test där man med hjälp av en sensor på barnets högra hand och ena fot kontrollerar syrgaskoncentrationen i blodet innan barnet lämnar sjukhuset. Testet, kalllat pulsoxymetri-screening, tar ett par minuter och utförs av barnmorska. När metoden prövades på nyfödda i Västra Götaland upptäcktes 92 procent av barnen med ductusberoende hjärtfel. Studien från Sahlgrenska akademin har Fakta hjärtfel bland nyfödda Studien från Sahlgrenska akademin visade att bland spädbarn som lämnar sjukhuset med ett odiagnostiserat kritiskt hjärtfel var dödligheten 18 procent, eller ungefär ett av sex barn. Bland de som fått diagnosen på sjukhus var dödligheten 0,9 procent. Medan undersökningsperioden pågick dog inga nyfödda av odiagnostiserade hjärtfel av denna typ i Västra Götalandsregionen, jämfört med fem dödsfall i hemmet i jämförelseregionerna. sedan den publicerades i ansedda British Medical Journal fått ett enormt internationellt genomslag. Redan screenas alla nyfödda i Peking och doktor Anne de-wahl Granelli, som baserade sin avhandling på metoden, har det senaste året bjudits in till Washington, Singapore, Vietnam och Argentina för att presentera resultaten. I september beslutade USA:s hälsominister att rekommendera att alla barn som föds i USA ska screenas enligt det svenska protokollet innan de lämnar BB. Flera svenska landsting har också infört testet, men en samordnad nationell rekommendation saknas. Internationellt pratar man nu om the Swedish study ochsenare i höst är jag inbjuden till Nanjing i Kina för att hjälpa dem att starta upp ett screeningprogram, säger Anne de-wahl Granelli. Jag känner en enorm glädje över den genomslagskraft forskningen har haft. Alla medarbetare och kollegor som hjälpt oss med den kliniska delen av studien under tre och ett halvt år förtjänar att dela all uppmärksamhet som detta lett till världen över. Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

9 Calma: En unik produkt utformad för bröstmjölk Med Calma kan barnet lätt skifta från bröstet till Calma och tillbaka till bröstet igen. Varje barn har ett unikt sugmönster med pauser för att svälja och andas. Genom att använda Calma kan barnet äta och pausa naturligt. Calma har vunnit två prestigefyllda utmärkelser vid Kind and Jugend 2011 samt Barn & Babymässan 2010: En innovativ produkt med en nydanande teknik som får stor betydelse för mamma, pappa och barn under den första viktiga perioden i bebisens liv. Nappen för bröstmjölk gör det möjligt för barnet att växla mellan bröst och flaska, utan att amningen störs. calma_ad S_183x130.indd :36

10 Tema / andning Hur andas barnet? Att kunna svara på frågan om hur barnet andas att kunna observera och bedöma andningen är en viktig del av barnsjuksköterskans kompetens. Många tillstånd börjar med andningsproblem, utvecklas till andnöd och kan, om inget görs, övergå i andningssvikt. Felaktiga slutsatser kan leda till att barnet utsätts för risk och lidande och det kanske utvecklar komplikationer som hade kunnat undvikas. Berit Finnström Barnbladet De vanligaste andningsrelaterade orsakerna till inläggning på sjukhus är enligt DeFrances och Hall (refererad i Ball, Bindler & Cowan, 2010) pneumoni (31%), astma (25%) och akut bronkit / bronkiolit (25%). Bedömning av ett barns andning Barn andas snabbare ju yngre de är. I tonåren närmar sig barnets andningsfrekvens den vuxnes (se tabell 1). Ball, Bindler och Cowan (2010) och Aylott (2006) tar upp olika faktorer som är viktiga i sjuksköterskans bedömning av ett barns andning: Kroppsläge och kroppsspråk ska observeras när barnets andning bedöms. Kan barnet ligga ner är andningsproblemen oftast lindriga. Om barnet måste sitta upp och kanske intar en position där det sitter framåtlutat med armarna eller händerna stöttade mot knän/lår och samtidigt sträcker halsen bakåt är andningsbesvären allvarliga. Låt barnet sitta eller ligga i den position det själv väljer. Upprätt läge i förälders knä eller att höja sängens huvudända brukar vara det bästa för barn med andningsproblem. Bedöm andningens djup, frekvens och om barnet andas lätt eller är tungandat. Aylott (2006) skriver att andningsfrekvensen ska räknas som onormal om den avviker mer än 10% från normalvärdet och slutsatsen skall baseras på flera mätningar. Barnets puls ska också kontrolleras avseende frekvens och styrka (se tabell 2). Ökad puls och andningsfrekvens kan vara kroppens svar på syrebrist. Feber är en faktor som kan höja andningsfrekvensen, likaså om barnet är agiterat eller oroligt. Lyssna på lungorna med stetoskop. Kontrol- 10 barnbladet #5/2011

11 Tema / andning lera om andningsljuden är bilaterala. Hörs barnets andetag starkt eller svagt? Finns det områden där det inte hörs några andningsljud alls? Finns det biljud i form av pipande, väsande eller rosslande andning? Hur låter det och hur ser det ut när barnet andas? Finns det hörbar inspiratorisk eller exspiratorisk stridor? Om hindret sitter i svalget eller i övre delen av trachea är inandningen mer påverkad än utandningen. Sitter andningshindret i mellersta eller nedre delen av trachea eller i bronkerna är utandningen mest påverkad med exspiratorisk stridor eller pipande, väsande andning. Förekommer grunting vid utandning? Grunting kan höras hos spädbarn då barnet försöker hålla sina trånga luftvägar och alveoler öppna under utandningen genom att andas ut mot ett delvis stängt glottis och därigenom höja trycket i luftvägarna under utandningen (Aylott 2006). Är andningen ansträngd? Kan man se indragningar i epigastriet, mellan revbenen (intercostalt), vid halsgropen (jugulum) eller vid nyckelbenen (clavicula)? Använder barnet sina auxiliära andningsmuskler som tilläggsmuskler för att orka med andningsarbetet? Förekommer näsvingeandning? Näsvingeandning uppstår då barnet försöker underlätta andningen genom att göra de övre luftvägarna större. Vilken färg har barnets slemhinnor och hud? Rosaröd, blek, cyanotisk eller marmorerad hudfärg kan tyda på syrebrist. Generell cyanos syns i munnens slemhinnor och på läpparna, nagelbäddar och öron. Förbättrar eller förvärrar gråt barnets hudfärg? Hostar barnet? Hostar barnet upp slem eller är hostan torr, skällande eller skrällande? Hostar barnet kraftfullt eller svagt? Notera förändringar i barnets beteende. Blir barnet mer eller mindre irritabelt eller rastlöst? Ändras barnets förmåga till aktivitet och respons? Kan barnet säga en hel mening utan att göra avbrott för att andas? Är skriket/gråten stark eller svag (Ball, Bindler & Cowan 2010)? Att göra en säker mätning av andningsfrekvensen är viktigt. Aylott (2006) refererar till flera studier som visar att antalet andetag/minut skall räknas på 60 sekunder och inte på 15 eller 30. Mätningar som baserats på 15 eller 30 sekunder tenderar att överskatta respirationsfrekvensen med 3-4 andetag/minut. Även WHO har rekommenderat att andningsfrekvensen skall räknas genom observation av barnet eller auskultation med stetoskop i minst 60 sekunder och helst utan att barnet är medvetet om att andningsfrekvensen räknas. Aylott (2006) trycker på vikten av att använda stetoskop och inte bara observera barnets andningsrörelser. Hewson (refererad i Aylott 2006) har visat att andningsfrekvens som avlyssnats med stetoskop på barn under 6 månader med snabb andning, låg 20-50% högre än när andningsfrekvensen räknades via observation av andningsrörelserna. Att lyssna med stetoskop var alltså en säkrare och pålitligare mätmetod. Utan stetoskop är det svårt att fånga upp de små, korta och snabba andetagen. En snabb andningsfrekvens kan vara ett tecken på sjukdomar i luftvägarna eller lungorna, eller att en metabolisk acidos är under uppsegling. Att lyssna på ett snabbandat barn med stetoskop är en utmaning. Sätt stetoskopet på höger sida upp mot axillen för att inte störas av hjärtljuden och räkna varje hörbar inandning (Aylott 2006). Man bör även lyssna på andra ställen för att göra en adekvat bedömning av barnets andning och eventuella biljud. Notera om exspirationsfasen är förlängd. Exspirationsfasen är normalt dubbelt så lång som inspirationsfasen Barnet får inte lämnas utan tillsyn eftersom tillståndet kan förändras snabbt och utrustning för andningshjälp skall finnas tillgänglig. Sätt alltid en pulsoximeter på barnet och koppla eventuellt upp barnet till en övervakningsenhet. Aylott refererar till Wheatly (2006) som fann att sjuksköterskor ibland förlitade sig enbart på pulsoximetern, vilket gjorde att t ex andningens djup och frekvens inte noterades. En försämrad elimination av CO2 syns t ex inte i saturationsvärdet och eliminationen av CO2 är beroende av hur väl barnets lungor ventileras. Sjuksköterskan ska värna barnet och inte utsätta det för mer stress än nödvändigt. Den akuta situationen gör både barn och föräldrar oroliga och ängsliga. Barnets oro orsakas av svårigheten att andas men också av främmande miljö, provtagningar och undersökningar. Föräldrarna kan uppleva flera olika känslor som vrede, skuld och rädsla. Sjuksköterskan ska ge individanpassat stöd och support till både barn och föräldrar och erbjuda en så lugn omgivning som möjligt. Ball, Bindler och Cowan (2010) pekar på att andningsproblemen kan påverka barnets förmåga att äta Tabell 1. Normal andningsfrekvens/minut i olika åldrar Ålder Nyfödd år år år år år Andningsfrekvens/minut Tabell 2. Normal hjärtfrekvens/minut i olika åldrar Ålder Hjärtfrekvens/minut 0-24 tim 120 +/ dagar 130 +/ dagar 150 +/ mån - 1 år 140 +/ år 110 +/ år 100 +/ år 90 +/- 30 > 16 år 75 +/- 25 barnbladet #5/

12 Tema / andning och dricka. Det är därför viktigt att övervaka barnets vätskeintag och urinproduktion. Riklig vätsketillförsel gör det lättare att hosta upp slem och tillför också energi till barnet. Barnet skall observeras noga avseende problem med att svälja eftersom sväljningssvårigheter kan vara första tecknet på epiglottit som oftast orsakas av hemophilus influenze, en numera ovanlig sjukdom i Sverige tack vare vårt vaccinationsprogram. Iv-tillförsel kan bli nödvändigt för att tillföra vätska och ge barnet möjlighet till vila. Sjuksköterskan skall kontinuerligt rapportera och dokumentera förändringar i barnets tillstånd. Att etablera en bra kommunikation med barnet och föräldrarna är viktigt. Lite större barn ska ges möjlighet att själva kunna berätta hur det känns och om andningsbesvären minskar eller ökar. Sjuksköterskan ska vara tillgänglig och inge trygghet. Föräldrar tar oftast ett stort ansvar och ska hela tiden kunna diskutera barnets tillstånd med sjuksköterskan (Ball, Bindler & Cowan, 2010). Referenser Aylott, M. (2006). Observing the sick child: Part 2a Respiratory assessment. Paediatric Nursing. 18(9) Ball, J., Bindler, R.C., & Cowen, K.J. (2010). Child health nursing: partnering with children & families. 2nd ed. New York: Pearson. Faktagranskad av Eva Kokinsky, anestesiolog. Riktlinjer för att säker mätning med pulsoximeter (POX) Sätt sensorn på ett rent och torrt ställe som är exponerat för minimal rörelse. På små barn kan det vara en hand eller en fot och på större barn en fingertopp eller i örsnibben. Undvik naglar med nagellack eftersom det kan störa sensorns förmåga att avläsa syremättnaden. Läs av nivån för syremättnad då barnet är stilla eftersom rörelse kan ge fel värde. Undvik att utsätta sensorn för starkt ljus eller solsken eftersom det kan ge falskt höga värden. Kontrollera barnets hemoglobinvärde. Om barnet har anemi kan syrenivån i vävnaderna vara låg trots att syrgasmättnaden i blodet visar normal nivå, eftersom den syrgasbärande hemoglobinnivån är låg. Ett normalt pulsoximetervärde är således inte en garanti för adekvat syrenivå i vävnaderna. Kontrollera att barnets hjärtfrekvens på pulsoximetern motsvarar den reella frekvensen. Pulsoximetern kan ha svårighet att rätt avläsa pulsen om extremiteten är kall och kärlen kontraherade eller om den perifera cirkulationen är nedsatt av annat skäl t ex chock eller rytmrubbningar. (Källa: Ball, Bindler & Cowan, 2010). 12 barnbladet #5/2011

13 Althéra Hypoallergen specialnäring vid komjölksproteinallergi God och mild smak Unik hydrolyseringsprocess Högt laktosinnehåll, som i bröstmjölken Nestlé HealthCare Nutrition stöder WHOs kod om att bröstmjölk är barnets bästa föda Nestlé kundservice:

14 Tema / andning Obstruktiv sömnapné Obstruktiv sömnapné är vanligt hos barn men symptomen på sjukdomen kan vara mycket ospecifika och diagnosen kan därför ibland förbises. Obehandlat kan sömnapné leda till allvarliga komplikationer och därför är det viktigt att vi som arbetar med barn inom hälso- och sjukvården känner till symptomen för att tidigt kunna ställa diagnos och ge rätt behandling. Anna Borgström ST-läkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Sömnrelaterad andningsstörning (SAS) är vanligt hos barn, och förekommer hos upp till 11%[1]. SAS är ett begrepp som innefattar ett spektrum av symptom, från de mildare formerna med enbart snarkning till den svåraste formen med andningsuppehåll (apnéer) under sömn, obstruktiv sömnapné (OSA). Sömnapné förekommer hos upp till 3% av alla barn och är allra vanligast vid 2-5 års ålder[2]. Orsaken är i de flesta fall olika grad av förträngning av de övre luftvägarna på grund av förstorade tonsiller och förstorad adenoid. Man har kunnat se att det finns en ökad familjär förekomst; ett barn med en förälder eller syskon som har eller har haft OSA har en flerfaldigt ökad risk att drabbas[3]. Sömnapné ger en störd sömnkvalitet med sömnfragmentering och återkommande episoder av syrebrist. Det kan leda till allvarliga komplikationer som påverkan på tillväxt ( failure to thrive ) Polysomnografisk patient vid ett amerikansk sjukhus [4], neurokognitiv påverkan med inlärningssvårigheter och beteendestörningar[5], samt påverkan på cirkulationen, i avancerade fall med hjärtsvikt som följd[6]. Därför är det viktigt att tidigt hitta de barn som har sömnapné. Behandlingen utgörs i de flesta fall av operation på en Öron- Näs- och Halsklinik där man opererar bort tonsillerna och adenoiden för att öka utrymmet i svalget och därmed luftvägen. D i a g n o s e n OSA hos barn ställs idag oftast utifrån anamnes, klinisk undersökning och eventuellt något frågeformulär. Ibland är det lätt att ställa diagnos; föräldrarna har kanske observerat andningsuppehåll (apnéer) och kan rapportera detta. Så tydligt är det dock långt ifrån alltid och symtomen på sömnapné kan hos barn vara mycket ospecifika och kan variera med barnets ålder. Hos de minsta barnen (<1år) ses främst störd/orolig sömn och eventuellt failure to thrive. Hos de lite större barnen kan bilden domineras av beteendestörningar med hyperaktivitet, gnäl- 14 barnbladet #5/2011

15 Tema / andning lighet och aggressivitet. Sängvätning kan också vara ett symptom på OSA [7], man tror att det kan bero på att sömnstörningen kan påverka den hormonella balansen. Hos barn i skolåldern kan man se en ADHD-liknande bild med inlärningssvårigheter, koncentrationsproblem och beteendestörningar med aggressivitet eller depression. Dagtrötthet som är vanligt hos vuxna med sjukdomen behöver inte vara ett framträdande symtom hos barn med OSA. Vid undersökning av barnet i vaket tillstånd kan man se stora tonsiller (men man har inte kunnat påvisa något direkt samband mellan tonsillstorlek och grad av sjukdom[8]), nästäppa, munandning, grötigt tal, bettfelställning (högt gomvalv), trattbröst och avplanande viktkurva. Högriskgrupper Symptomen vid OSA hos barn kan alltså vara mycket ospecifika. Är man inte medveten om detta kan bilden feltolkas och ge upphov till onödiga utredningar och fördröja diagnosen. Det gäller att vara uppmärksam på dessa symtom och ha sömnapné i åtanke i mötet med barn inom hälso-och sjukvården. Många oroliga föräldrar till barn med sömnapné får höra att det växer bort, men med tanke på de allvarliga komplikationer som kan uppstå vid sjukdomen är det viktigt att uppmärksamma symtom och utreda vidare för att tidigt kunna ställa diagnos och behandla. Studier har visat att en del av de komplikationer som orsakas av OSA (t ex inlärningssvårigheter) tydligt förbättras efter behandling [9]. Vissa barn tillhör högriskgrupper när det gäller att utveckla obstruktiv sömnapné. Detta gäller bland annat barn med Downs syndrom, ansiktsanomalier (t ex liten underkäke), neuromuskulära sjukdomar, obesitas, läpp-käk-och gomspalt (LKG) och lågviktiga barn. I dessa speciella fall kan det vara värdefullt att göra en utförlig sömnundersökning, en så kallad polysomnografi (PSG). Då övernattar barnet med en förälder på sömnlaboratorium och under en natts sömn mäter man flera parametrar vad gäller andning, EEG, EKG mm. Tänk på obstruktiv sömnapné Tillgängligheten för en sådan omfattande sömnundersökning är dock begränsad, det finns bara enstaka sömnlab i Sverige som gör PSG på barn. I Stockholm finns ett sömnlab på ÖNH-kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge som gör flera barn-psg i veckan. Vid tveksamheter vad gäller diagnostik eller behov av vidare utredning kan man vända sig till en ÖNH-specialist för råd. Sammanfattningsvis: i mötet med barn på BVC, på barnmottagninga, etc; tänk på obstruktiv sömnapné! Referenser: [1] Lumeng JC, Chervin RD. Epidemiology of Pediatric Obstructive Sleep Apnea. Proc Am Thorac Soc 2008; 5: [2] Ward SL, Marcus CL. Obstructive Sleep Apnea in Infants and Young Children. J ClinNeurophysiol 1996; 13; [3] Friberg D et al. Sibling Risc of Pediatric Obstructive Sleep Apnea Syndrome and Adenotonsillar Hyperttrophy. Sleep 2009 Aug 1; 32(8): [4] Marcus CL et al. Determinants of Growth in Children with the Obstructive Sleep Apnea Syndrome. J Pediatr 1994 Oct; 125(4): [5]Kaemingk KL et al. Learning in Children and Sleep Disordered Breathing; Findings of the tuca- SA prospective cohort study. J Int Neuropsychol Soc 2003 Nov; 9(7) [6] Duman D et al. Impaired Right Ventricular Function in Adenotonsillar Hypertrophy. Int J Cardiovascular Imaging 2008; 24: [7] Weissbach et al. Int J Pediatr Otorhinolaryngology 2006 Aug; 70(8): [8] Nolan J, Brietzke SE. Otolaryngol Head Neck Surg 2011 Jun; 144(6): [9] Stradling JR et al. Effect of Adenotonsillectomy on nocturnal Hypoxemia, Sleep Disturbance and Symtoms in Snoring Children. Lancet 1990 feb 3; 335 (8684): Studier har visat att en del av de komplikationer som orsakas av OSA (t ex inlärningssvårigheter) tydligt förbättras efter behandling. barnbladet #5/

16 Tema / andning Uppdaterade riktlinjer för HLR till barn Vart femte år sker en internationell översyn av alla riktlinjer för hjärt-lungräddning, HLR. Syftet är att ändringarna ska leda till förbättrad överlevnad efter hjärtstopp och alla medicinska och pedagogiska förändringar baseras på den senaste forskningen. Gunilla Solton BarnHLR-koordinator Pediatriskt Kliniskt TräningsCentrum Drottning Silvias Barnoch Ungdomssjukhus, Göteborg vgregion.se Det är hela tiden en avvägning av vilka forskningsresultat som är så viktiga att det är värt att många, både sjukvårdspersonal och allmänhet, ska lära om. European Resuscitation Council, ERC ansvarar för de europeiska riktlinjerna och Svenska HLR-rådet för anpassningen till svenska förhållanden. Denna gång, 2010, ger revideringen av riktlinjerna för HLR mer förstärkningar av 2005 års relativt stora ändringar. Det tar sedan cirka ett år att anpassa alla utbildningar efter de nya direktiven. Att nå ut med nya direktiv till alla, både sjukvårdspersonal och allmänhet innebär ett stort informationsarbete. Svenska HLR-rådet presenterar de nya riktlinjerna och alla omarbetade utbildningsprogram på den nationella HLR kongressen i Göteborg den oktober i år, Det blir också startpunkten för HLR-utbildning enligt de nya riktlinjerna. Vad blir det då för förändringar och på vilket sätt kan överlevnaden bli bättre? Det råder fullständig enighet i Europa att barn-hlr alltid ska börja med inblåsningar oavsett om det är allmänhet eller sjukvårdspersonal som utför HLR på ett barn. Eftersom den övervägande anledningen till att barn får hjärtstopp beror på sviktande andningsfunktion är det oerhört viktigt. Om inte andningssvikten hävs utvecklar barnet hjärtstopp sekundärt till andningssvikten. Försämrad syresättning och försämrad förmåga att andas ut koldioxid påverkar hjärtat negativt och leder till successivt sjunkande hjärtfrekvens och hjärtstopp. Den vanligaste hjärtrytmen vid hjärtstopp hos barn är därför asystoli, vilket inte kan behandlas med defibrillering. Möjligheten att återfå spontan cirkulation beror i högsta grad på om barnet ventileras och syresätts tillräckligt. Tyvärr har lösnummersäljande tidningar lyckats få många att tro att det skulle räcka med enbart hjärtkompressioner men så är inte riktlinjerna, inte ens när det gäller HLR till vuxna. Det finns studier som visat att det kan vara lika effektivt med enbart hjärtkompressioner till vuxna med hjärtstopp där orsaken har sitt ursprung i hjärtats muskel och/eller retledningssystem men inte vid annan orsak. I dag rekommenderas HLR utan inblåsningar endast om den person som ska utföra HLR inte kan eller vill göra inblåsningar. Det är inte heller användning av en defibrillator, eller i mer populära ord en så kallad hjärtstartare, som kommer att hjälpa de flesta barn med hjärtstopp, utan luft ner i lungorna! HLR till ett barn ska alltså även fortsättningsvis alltid påbörjas med fem inblåsningar. Sjukvårdspersonal gör sedan 15 kompressioner och två inblåsningar, 15:2 och allmänheten 30 kompressioner och två inblåsningar, 30:2. Antalet kompressioner till både barn och vuxna ökades redan vid revideringen Då konstaterades att det tar längre tid än vad man tidigare känt till att bygga upp ett blodryck med hjälp av bröstkompressioner och på så sätt få cirkulation till kroppens viktiga organ. Vid varje avbrott för inblåsningar måste processen börja om. Vid HLR till 16 barnbladet #5/2011

17 Tema / andning Rev C Beställs från: Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2011 Illustrationer och design, Laerdal 2011 barn är det en avvägning att få till så mycket ventilation som möjligt utan att ge avkall på cirkulationen till vitala organ. Valet blev relationen 15:2 för sjukvårdspersonal som genom regelbunden träning ska kunna utföra effektiv HLR till barn. Det finns två anledningar till att lekmän får lära sig relationen 30:2. Dels kan det tänkas gå betydligt längre mellan träningstillfällena och därför kan det vara svårare att få till effektiva kompressioner, dels kan vuxen- och barn-hlr tränas på ett enkelt sätt vid samma tillfälle där förstås barn-hlr alltid påbörjas med fem inblåsningar. Allt i förhoppning att fler personer ska våga och kunna ge HLR även till barn. Tid är en mycket viktig faktor vid behandling av hjärtstopp, inte minst när det gäller barn. En liten men i sammanhanget viktig tidsvinst, sker om bedömningen förkortas när och om hjärtkompressioner ska startas. Studier har visat att även vana sjuksköterskor och läkare har svårt att med bestämdhet konstatera puls inom 10 sekunder, vilket är den maximala tiden för pulskontroll. Genom att istället basera bedömningen på begreppet livlöshet för både allmänhet och sjukvårdpersonal skulle hjärtkompressioner kunna påbörjas tidigare. Pulskontroll flyttas därför fram till när barnet blivit uppkopplat mot EKG-övervakning. Vad innebär då livlöshet, det vill säga avsaknad av tecken på liv? När du tar i barnet för att få det att reagera, får du ingen respons, barnet känns slappt och utan någon som helst tonus. Du ser att barnet är blekt och har gråaktigt hudton. Barnet har ingen egen andning och hostar inte heller emot eller reagerar på annat sätt när du blåser ner luft i lungorna. Du påbörjar därför även hjärtkompressioner. Din bedömning har alltså skett utan avbrott under den tid som du samtidigt agerat efter handlingsplanen för barn-hlr. Allt som kan innebära en tidsvinst och på så sätt leda till mer effektiv HLR, ger barnet bättre möjlighet att återfå spontan cirkulation års riktlinjer lyfter ytterligare fram vikten av effektiv HLR och det betydelsefulla i att minimera alla former av avbrott i HLR. Noggrann planering vid åtgärder, förflyttningar och vid byten mellan dem som ska komprimera rekommenderas, eftersom det vid varje avbrott blir ett uppehåll i barnets lilla och konstgjorda cirkulation och blodtrycket måste byggas upp igen. Push hard and fast var ett begrepp som återkom vid flera tillfällen under ETCs konferens i Porto, november Kompressionsfrekvensen ska numera ligga över 100 men under 120 kompressioner per minut. Kompressionspunkten är densamma men tydliggörs med begreppet nedre delen av bröstbenet. Som förut ska man undvika att komprimera över bröstbensspetsen. Kompressionsdjupet är en tredjedel av bröstkorgens djup, vilket nu förtydligas med att det innebär ca 4 cm till barn Kärlingång inom 60 sekunder: A-HLR BARN Avancerad hjärt-lungräddning Pulslös ventrikeltakykardi Ventrikelflimmer Defibrillera x 1 (4J/kg) HLR i 2 minuter 15:2 Intravenös Ålder 0 3 mån 1 år 5 år 9 år 12 år 14 år Vuxendos Vikt 3 kg 5 kg 10 kg 20 kg 30 kg 40 kg 50 kg Endotrakealtub inv. diameter 3,0 3,5 4,0 5,0 6,0 7,0 7,0 7,0-8,0 mm Adrenalin (0,1 mg/ml) 0,01 mg/kg, 0,1 ml/kg 0,3 0, ml Tribonat (0,5 mmol/ml) 2 ml/kg ml Ringer-Acetat 20 ml/kg ml Glukos 100 mg/ml 5 ml/kg ml Cordarone (15 mg/ml)* 5 mg/kg, 0,33 ml/kg 1 1, ml Xylocard (20 mg/ml) 1 mg/kg, 0,05 ml/kg 0,15 0,25 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 ml Defibrillering 4 J/kg J *Cordarone 50 mg/ml. 6 ml spädes med 14 ml glukos 50 mg/ml = 15 mg/ml Bedöm livstecken, larma, starta HLR och hämta akututrustning Barn <1 år 5 inblåsningar Samordna kompressioner och inblåsningar, 15:2 Ventilera med 100% syrgas Starta och anslut defibrillator/övervakning Intraosseös Alla akutläkemedel kan ges intraosseöst Analysera rytm Kontrollera puls Återkomst av spontan cirkulation Vård efter hjärtstopp Tubstorlek, läkemedel och doser vid cirkulationskollaps hos barn Ges enligt läkarordination under ett år och ca 5 cm till barn över ett år samt ca 6 cm till vuxna. Eftersom det är tröttsamt att utföra kompressioner även till ett barn, rekommenderas att man byter av varandra efter två minuter. Så fort det finns mer resurser ska barnet få ytterligare hjälp enligt handlingsplanen för avancerad HLR till barn. Återigen betonas effektiv HLR. God kompressions- och ventilationsteknik är den grundläggande förutsättningen för att barnet ska kunna återfå spontan cirkulation. Var därför alltid uppmärksam på att basal HLR verkligen utförs under hela hjärtstoppssituationen! Det är lätt att tappa fokus när så mycket ska ske runt omkring. Som tidigare ges syrgas alltid i så hög koncentration som möjligt under den akuta situationen. Kontrollera att barnets bröstkorg höjer och sänker sig vid varje inblåsning oavsett vad du använ- 1 år till puberteten Asystoli Bradykardi <60/min Pulslös elektrisk aktivitet HLR i 2 minuter 15:2 Adrenalin - Ge omedelbart vid asystoli/ PEA/bradykardi. Ge efter 3:e defibrilleringen vid VF/VT. Upprepa var 4:e minut. Överväg - Vätskebolus ml/kg - Antiarytmika - Acidoskorrigering Korrigera reversibla orsaker - Hypoxi - Hypoglykemi - Hypotermi - Hypovolemi - Hyper/hypokalemi - Tamponad - Tensionspneumothorax - Toxiska tillstånd - Trombo-embolier i lungorna Rev C.indd HLR-rådet barnbladet #5/

18 Tema / andning der för ventilationsutrustning. Det är oftast bättre att använda mask och blåsa eller andningsmask än att utsätta barnet för långa intubationsförsök. Svalgtub är i många fall ett oumbärligt hjälpmedel. Intubation ska ske av vana utförare, vilket enligt riktlinjerna innebär inom 30 sekunders tid. När barnet är intuberat sker ventilation och kompressioner parallellt med en ventilationsfrekvens på inte mer än andetag per minut för att undvika hyperventilation. Barnet ska så snart som möjligt kopplas upp mot någon form av EKG-övervakning och det är nu som pulsbedömning görs enligt 2010 års riktlinjer. Analys av rytm och kontroll av puls sker sedan kontinuerligt varannan minut efter handlingsplanen för avancerad HLR till barn. Om du ser en rytm på EKG som inte kan ge någon puls (ventrikelflimmer, asystoli eller svår bradykardi under 60/min hos ett livlöst barn, vilket jämställs med asystoli) behöver du inte utföra pulskontroll utan fortsätter direkt enligt handlingsplanen. Nästa steg är att skapa infart för akutmediciner och vätsketillförsel. Rekommendationen är nu att det inte ska ta mer än 60 sekunder att få till en infart. Sätt därför intraosseös nål direkt om ett barn med hjärtstopp saknar kärlingång. Konstateras asystoli, puls under 60/min eller pulslös elektrisk aktivitet, PEA, ges adrenalin så fort infart finns. Inga läkemedel skall längre tillföras via endotrakealtub på intuberat barn. Även om det är mycket ovanligt att barn har en defibrillerbar rytm, endast ca 10%, ska alltid en defibrillator finnas till hands. Vid konstaterat ventrikelflimmer/pulslös ventrikeltakykardi är defibrillering direkt livsavgörande och måste därför vara den mest prioriterade insatsen. Efter defibrillering ges omedelbart HLR i två minuter, sedan sker en ny analys, allt enligt 2005 års oförändrade riktlinjer. Adrenalin har däremot flyttats för att nu ges efter den tredje defibrilleringen. I samma fas ges även antiarytmika. Används amiodaronhydroklorid ska det spädas eftersom det är kärlretande. Spädningsinstruktioner finns på handlingsplanen för A-HLR till barn. Manuell defibrillering rekommenderas vid enheter som vårdar barn. Halvautomatisk defibrillator (AED) kan användas i andra miljöer och då med barnelektroder som reducerar mängden energi till barn i åldrarna 1-8 år. Det finns enstaka fallrapporter med lyckad defibrillering till barn yngre än 1 år med AED men defibrillerbar rytm är mycket ovanligt hos barn i denna ålder. Det saknas fortfarande fullständiga riktlinjer för vård efter hjärtstopp hos barn men så fort barnet återfått spontan cirkulation ska respiration och cirkulation optimeras och noggrant övervakas för att minska risken för nytt hjärtstopp och sekundära skador. Syrgastillförseln bör hållas på en nivå så att barnet uppnår en saturation på 94-98%. För barn med cyanotiska hjärtfel gäller andra riktvärden. Med hjälp av blodgasanalyser strävar man efter att hålla barnets koldioxidnivå normal eftersom hyperventilation ger en vasokonstriktion av blodkärlen i hjärnan vilket medför en risk för ytterligare hjärnskada. Hyperventilation kan också minska det venösa återflödet till hjärtat vilket är bekymmersamt både under och efter hjärtstopp. Inotropi och vätsketillförsel kan bli aktuellt för att hålla uppe blodtrycket. Barn kan variera snabbt i blodsockervärden, det är därför viktigt med täta blodsockerkontroller och tidig behandling för att undvika hypooch hyperglykemi. Vid hjärtstopp hos nyfödda och vuxna finns riktlinjer för aktiv hypotermibehandling. Det finns anledning att tro att sänkning av kroppstemperatur hos mellangruppen, det vill säga barn, kan minska skador efter hjärtstopp. Det pågår en diskussion om all hypotermibehandling men många är överens om att en i alla fall måttlig sänkning av kroppstemperaturen är en viktig del av vården efter hjärtstopp. Det är ingen tvekan om att feber alltid ska förebyggas och behandlas intensivt eftersom förhöjd kroppstemperatur ökar syrgaskonsumtionen och inverkar negativt på en redan skör cirkulation. Det är givetvis bättre att förebygga än att behandla. Utanför sjukhus förhindras många olyckor genom ett väl uppbyggt barnsäkerhetstänkande som exempelvis bilbarnstolar och annan barnsäkerhetsutrustning och inte minst genom god tillsyn över barnen. På sjukhus är det absolut viktigaste att alltid vara observant på tecken på andningsproblem och tidigt understödja barnets egenandning samt ge snabb ventilationshjälp, allt för att barn inte ska hamna i den svåra situation som hjärtstopp innebär. ERC lyfter också fram att utbildning och satsningar på Mobila Intensivvårds Grupper (MIG) också till barn, sannolikt kan minska antalet hjärtstopp på sjukhus. Även vikten av regelbunden träning, gärna i form av scenarier för att utveckla samarbete, ledarskap och praktiskt handlande, presenterades som nya tankar under konferensen. Här har Sverige kommit jämförelsevis långt och inom barnområdet finns Svenska HLR-rådets utbildningar både i grundläggande barn-hlr (tidigare Livräddande första hjälp till barn ) sedan 1997 och avancerad HLR till barn, A-HLR till barn, sedan 2008 där träning i form av scenarier ingår. Svenska HLR-rådet rekommenderar att alla inom sjukvården ska ha utbildning i grundläggande barn- HLR samt att all HLR repeteras årligen. De sjuksköterskor och läkare som i sitt yrke kan komma att behöva ta hand om svårt sjuka barn, prehospitalt eller på sjukhus, rekommenderas gå utbildningen Avancerad HLR till barn och repetera i form av scenarier tillsammans med sina arbetskamrater. Mer information om riktlinjer och utbildningar finns på HLR-rådets hemsida 18 barnbladet #5/2011

19 heart.se SÄLJS RECEPTFRITT PÅ APOTEK Fresenius Kabi AB, Uppsala Tel barnbladet #5/

20 ästskribenten Gästskribenten Gästskribenten Gästskribenten Gästskribenten Ett samhälle som inte tar hand om sina små är inte ett samhälle jag vill ha Ania Willman, leg. sjuksköterska, vårdlärare, filosofie doktor och ordförande i Svensk sjuksköterskeförening 20 barnbladet #5/2011 Maja 5 år står på gräsmattan och tittar upp på morfar som sitter i fönstret på andra våningen. Morfar målar fönster. Han sitter med ryggen mot Maja, håller sig i fönsterkarmen med ena handen och målar vitt på den röda stugans fönsterfoder. Tänk om Du ramlar ner, morfar, säger Maja. Ja, då bryter jag nacken av mig, svarar morfar. Har Du gjort det någon gång?, undrar flickungen bekymrat. Själv sitter jag på bänken under äppelträdet och åhör dialogen. Det roar mig att höra deras samtal och samtidigt skingrar det mina dystra tankar om barns utsatthet. Tankar som poppat upp vid genomläsning av en rad rapporter. En rapport handlar om Vården i Almedalen (Gullers Grupp, 2011) och där anges att ungdomar med diabetes typ 1 lämnar grundskolan med lägre snittbetyg än ungdomar utan sjukdomen. Hälften av föräldrarna till barn med diabetes känner sig inte trygga med skolans stöd. Diabetessjuksköterskan i Jönköping berättar att det finns exempel på att barn nekats plats på förskolan eftersom personalen inte ansett sig kunna sköta om barnet. Å andra sidan är detta det enda inslaget om barn i denna rapport från politikerveckan i Almedalen. Jag tror att rapporten faktiskt speglar hur lite vi uppmärksammar barn och barns villkor i samhället idag, och det är ju ännu en dyster tanke. Denna tanke får mothugg i inledningen till den andra rapporten som handlar om barns ekonomiska utsatthet (Salonen och Rädda Barnen, 2011). Där anges att barns villkor i samhället fått en intensifierad välfärdspolitisk uppmärksamhet under senare år. Denna uppmärksamhet kommer sig av att Sverige liksom många andra länder skrivit under Barnkonventionen som FN antog år 1989, och som anger att barn har rätt till ett värdigt liv och en trygg utveckling. En av konventionens artiklar handlar om barns rätt till en skälig levnadsstandard (Artikel 27). I mitt tycke motsäger författarens resultat detta påstående om ökad uppmärksamhet åt barns välfärdspolitiska villkor. Studien visar nämligen att generella

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen Dina Melki För varje minut som går efter hjärtstoppet utan att defibrillering utförs, minskar chansen att överleva med 10 procent. Bedömning av livstecken-undersökning:

Läs mer

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Till dig som har fått Prevenar 13 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Vad är pneumokocker? Pneumokocker är Sveriges

Läs mer

Att starta ett stannat hjärta.

Att starta ett stannat hjärta. Att starta ett stannat hjärta. När hjärtat slutar slå. Plötsligt hjärtstopp är inte en hjärtsjukdom. Faktum är att många av de cirka 10 000 svenskar som drabbas årligen, är till synes friska, aktiva människor

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning

Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning Reviderat 2006 06 09 1 (8) Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning Organisation och Målbeskrivning vid Länssjukvården Kronoberg Innehållet godkänt av Ledningsgruppen för Länssjukvården och Styrgruppen för Hjärt-Lung-Räddning

Läs mer

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 [A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Hjärt-lungräddning.....2 Behandling av hjärtstopp...3 Hjärtmassage 30:2......3 Kedjan som räddar livet...3 Defibrillering...

Läs mer

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas.

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas. INVENTION FOR LIFE ETT HJÄRTA I KAOS Hjärtstillestånd eller hjärtstopp kallas det fysiska tillstånd som inträtt då hjärtat slutat slå, då det står "stilla". Ett så kallat sjuktillstånd. Ca 10.000 svenskar

Läs mer

När barn sätter i halsen

När barn sätter i halsen Vad kan man göra? Gå en kurs i livräddande första hjälpen till barn Det är svårt att utföra en del av de moment som krävs vid hjärt-lungräddning eller om någon satt i halsen, om man inte har gått en kurs

Läs mer

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 Igenkännande av hjärtstopp start på A-HLR algoritmen Vuxna patienter har hjärtstopp och ska behandlas enligt algoritmen när de

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Ökad patientsäkerhet med arbetsblad och HLR-sticka

Ökad patientsäkerhet med arbetsblad och HLR-sticka Marie-Louise Antonsson och Ewa Wigenstorp Sjuksköterskor på HIA/avd 112 och HLRinstruktörer i livräddarutbildning, barn-hlr, S-HLR och A-HLR. Bakgrund: Varje år drabbas ca 15000 personer av hjärtstopp

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en

Läs mer

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.

Läs mer

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Pressmaterial för journalister från BioPhausia. Kontaktperson: Kjell Legernaes, Marknadschef. Tel, vxl: 08-407 64 30, e-mail: kjell.legernaes@medivir.se

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

KURSBOK HJÄRT OCH LUNGRÄDDNING Vuxen

KURSBOK HJÄRT OCH LUNGRÄDDNING Vuxen KURSBOK HJÄRT OCH LUNGRÄDDNING Vuxen Lär dig livsviktig kunskap i din surfplatta, mobil eller dator Innehåll Förord... 3 Grunder i hjärt och lungräddning vuxna... 4 Larma 112... 5 Medvetandekontroll...

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Steg för steg genom hela livräddningen Tidigt Tidig hjärt- Tidig Tidig avan- larm lungräddning defibrillering cerad vård När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp

Läs mer

SVENSKA LUNGRAPPORTEN

SVENSKA LUNGRAPPORTEN SVENSKA LUNGRAPPORTEN ALLMÄNHETENS KÄNNEDOM OCH ERFARENHETER AV LUNGBESVÄR Ett informationsmaterial för journalister från Pfizer AB Presskontakt: Ulrika Goossens, informationschef, 0768-89 29 57, ulrika.goossens@pfizer.com

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan I flera länder vaccineras alla barn UPPSKATTNINGSVIS HÄLFTEN av alla barn som vistas på daghem

Läs mer

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs. Akutomhändertagande vid sjukdom eller olycka (L-ABCDE) I utbildningen får kursdeltagaren lära sig hur han eller hon på ett enkelt sätt kan hjälpa en person som drabbas av en akut sjukdom eller olycka.

Läs mer

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Det akut sjuka barnet Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Varningstecken på svår infektion? Vilka ska skickas till sjukhus? Har feber betydelse? Hur länge innan åtgärd? Febernedsättande?

Läs mer

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Neurofibromatos, typ1, ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Mer än bara en hjärtstartare en hjärtstartare som hjälper dig genom hela livräddningen Tidigt larm Tidig hjärt- lungräddning Tidig defibrillering Tidig avancerad

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

AED Plus. Den bästa hjälpen för livräddare

AED Plus. Den bästa hjälpen för livräddare AED Plus Den bästa hjälpen för livräddare HLR behövs De senaste riktlinjerna från European Resuscitation Council (ERC) som utgavs 2010 är tydliga: framgångsrik defibrillering kräver att HLR (hjärt-lungräddning)

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre Bakgrund 2008 planerade Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) att förbättra omhändertagandet av hjärtstopp inom sjukhuset. ÅHS ville införa enhetliga rutiner för HLR, först på sjukhuset, och därefter inom hela

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området.

Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området. Varför ges behandlingen? Kan utföras överallt, som även kallas HLR, ges vid livshotande tillstånd för att få igång hjärtverksamheten och andningen. kan utföras överallt; i hemmet, på gatan, på en vårdcentral

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30 Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/ och del 2) TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge SÄNGVÄTNING ENURES Mia Herthelius Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Förekomst av sängvätning i olika åldrar Prevalens, %

Läs mer

Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus

Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus Manual del 1 Registrering av patientuppgifter Version 3.0 2015 01 06 Innehåll 1 BAKGRUND... 1 1.1 Inledning och syfte... 1 1.2 Urval... 1

Läs mer

MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA

MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA Halvautomatisk extern defibrillator Cupola Hjärtstartare HeartOn A10 Generalagent: Cupola AB www.cupola.se 0510-14150 Vid reklamation, kompletterande inköp samt

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Hjärtstoppsprocessen 2014

Hjärtstoppsprocessen 2014 HLR-centrum Clinicum 1(9) Hjärtstoppsprocessen 2014 Verksamhetsberättelse Carl-Göran Ericsson, Chefläkare Eva Oddby, verksamhetschef Anestesikliniken Viveka Frykman, överläkare Hjärtkliniken Per Wahlenius,

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan I flera länder vaccineras alla barn UPPSKATTNINGSVIS HÄLFTEN av alla barn som vistas på daghem

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas...

www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas... www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas... När va Effektiva, jämna och oavbrutna kompressioner i enlighet med Riktlinjerna HLR 2005 Sternumkompressioner; 100 kompressioner per minut

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Hälsa Sjukvård Tandvård Amning Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Den här pärmen innehåller information och råd om amning som

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Måndag 8 april 8:00-16:30 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning och hur man räddar liv med hjälp av hjärtstartare?

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Nyligen tillblandad ersättning i flaska kan antingen värmas i vattenbad eller i flaskvärmare.

Nyligen tillblandad ersättning i flaska kan antingen värmas i vattenbad eller i flaskvärmare. Tillredning av ENFAMIL A.R. 1. Tvätta händerna noga med tvål och vatten före tillredning av ersättningen. Rengör och koka flaskor, nappar, lock och andra tillbehör minst 1 min. 2. Koka vattnet minst 1

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer