Sammanfattning av föreläsningar och diskussioner vid HLR-träffar 14 och 15 maj 2014.

Transkript

1 Sammanfattning av föreläsningar och diskussioner vid HLR-träffar 14 och 15 maj Inledning Först samling, lite mingel och startfika och därefter följde Sven Olov Josefssons inledning av träffen och välkommen till alla. Den första dagen var vi i Seniorkafét i Skara och i Kungälv på Kvarnkullen den andra. Efter denna inledning var programmets innehåll samma på båda ställen. Men eftersom deltagarna inte var desamma blev våra diskussioner och frågorna, som ställdes under dagen olika vilket präglade dagarna. Sven Olov presenterade den nuvarande HLR-arbetsgruppen VG-regionen: Marianne Eldh (Sotenäs och HLR-rådet), Johnny Jakobsson(Mölndal och Riksförbundet), Sven Olov Josefsson(Kungälv), Gunilla Waller(Öckerö) och Stig Örnborg(Borås). Vidare förmedlade Sven Olov de viktiga budskap, som arbetsgruppen vill föra ut till föreningarna angående HLR, nämligen att det ska stå helt klart att Vuxen-HLR med hjärtstartare är vår grundläggande utbildning till allmänheten. Det är denna utbildning vi ska få ut till så många som möjligt i samhället. HLR-instruktörerna måste också hela tiden hållas uppdaterade på alla förändringar i utbildningen. Dessutom måste vi få rapportering och registrering att fungera på ett korrekt sätt Information från Länsföreningen Västra Götaland Styrelseordförande Bengt Hagstedt inledde med att berätta om en amerikansk undersökning, som kommit fram till att människor, som arbetar ideellt lever längre! Bengt fortsatte sedan med att betona hur viktigt det är för länet med hjärt-lungräddning. Kunskap om och att kunna utföra HLR är oerhört viktigt när ett hjärtstopp inträffat. Detta är bakgrunden till att HLR-gruppen nu arbetar vidare i länet. Målet är att utbilda fler i HLR. Presentation av deltagarna och deras föreningar. Var står vi när det gäller HLR? Glädjande nog var nästan alla lokalföreningar representerade på någon av träffarna och många föreningar hade flera deltagare. Varje förening berättade om sina HLR-aktiviteter, erfarenheter, svårigheter och arbetssätt. Några satsade en hel del på externa utbildningar medan andra företrädesvis satsade internt. En deltagare hade startat HLR-utbildningar på sin semesterort i Spanien med lyckat resultat. En annan deltagare berättade om lyckade utbildningar varje år av personalen på Ångaren Bohuslän. I en förening fanns en överlevare efter hjärtstopp på golfbanan, vilket lett till att vederbörande nu vill utbilda sig till instruktör. Så kan det gå när det finns HLR-utbildade, som vågar ingripa! På den golfklubben fanns både HLR-utbildade och en hjärtstartare. Det finns många positiva händelser att berätta om från de olika föreningarna. Detta var bara några, som framkom. Det vore väl bra om vi kunde sprida alla positiva aktiviteter till alla andra föreningar! Vid presentationen framkom hur varje förening arbetar med HLR, vilka målgrupper de vänder sig till och hur de upplever att det fungerar med HLR-verksamheten. Några anser att HLR är en av våra kärnverksamheter i föreningen medan andra tycker att det är svårt att fånga in medlemmarna i HLRutbildningar. I grupparbetena diskuterade vi detta mer ingående och de hinder, som finns. Det fanns också goda idéer och erfarenheter om hur man skulle kunna komma över hindren. Rapport från Riksförbundet Johnny Jakobsson är förtroendevald och sitter i styrelsen för riksförbundet och är också HLR-ansvarig. Motsvarande funktion har Helene Silfver på tjänstemannasidan. Verksamhetsplanen ska spegla förbundets mål inom olika områden bl.a HLR och finns på förbundets hemsida men hade även i förväg skickats ut till alla deltagare. Förbundet har ett HLR-team, som utbildar huvudinstruktörer. Dessa kan lokalföreningar, som vill ha hjälp att utbilda egna instruktörer, låna in. Lokalföreningen står då för kostnader för lokal medan övriga kostnader tas av riksförbundet. Att utbilda livräddare (den 1

2 grundläggande HLR-utbildningen) är alltid lokalföreningens ansvar, medan instruktörsutbildning kan delas mellan länet och riksförbundet. Vidare redogjorde Johnny helt kort för Ambulansrapporten. Ambulansen använder nya mätmetoder och nu gäller mättid från det att ambulansen lämnar stationen och till dess den anländer till olycksplatsen. Förr gällde tiden från det man larmat tills ambulansen anländer. De tiderna vill Riksförbundet HjärtLung påverka neråt! Vidare berättade Johnny om den nystartade SVIKT-studien, som ska leda till ett hjärtsviktregister. Detta är ett av olika patientnära forskningsprojekt där HjärtLung medverkar. 2-2,5 miljoner kronor avsätts för patientnära forskning. Ytterligare exempel på projektmedverkan är den nyligen avslutade Flimmerstudien, som studerat hjärtflimmer och SPICI-projektet där effekter på patienternas uppfattning om sin hälsa efter ballongutvidgning har kartlagts. Den forskningsrapporten fick stor internationell uppmärksamhet. Här framkom efter intervjuer med ca 1200 personer att de flesta upplevde sig som botade efter ballongutvidgningen och alltså inte skulle behöva göra några livsstilsförändringar. I efterhand kan man nog konstatera att det är en informationsmiss i eftersamtalet och HjärtLungförbundet driver nu frågan om att man alltid ska få ha en anhörig med vid dessa eftersamtal för att verkligen uppfatta de råd, som ges. Det framkom skillnader mellan om man fick samtalet med en sjuksköterska eller en läkare. Rörelserädsla vi hjärtsjukdom är också ett exempel på patientnära forskning, där HjärtLung medverkar. Gå gärna in på förbundets hemsida och läs mer om forskningsprojekt, som drivs med pengar från HjärtLungförbundet Riksförbundet administrerar brukarsamverkan dit man kan anmäla sitt intresse för medverkan. Informationen sänds sedan vidare till de sjukvårdsprojekt som kan vara lämpliga. Projekten kan också vara inom läkemedelsforskningen. Inom all forskning, där HjärtLungförbundet, ingår ska nyttan för oss rapporteras till föreningarna och även till allmänheten. Här poängterade Marianne Eldh att vi i föreningarna kan ha tema på föreningsmöten om forskningsprojekt och resultat av undersökningar. Information från HLR-rådet Marianne Eldh redogjorde för HLR-utbildningarna. Ny uppdatering kommer 2016 och redan nu arbetar man med att samla in resultat av forskning inom området; både inom Sverige och internationellt. Alla, som gått instruktörsutbildning har boken Vuxen-HLR med hjärtstartare och i den finns alla förändringar från förra versionen att läsa. Förändringarna bygger på forskning i hela världen både inom medicin, teknik och pedagogik. Allt material är standardiserat och skall följas i detalj både med fakta och kursinnehåll. Viktigt att lära ut att man ska trycka hårt. HLR-instruktören utbildar allmänheten i Vuxen-HLR med hjärtstartare. De utbildade blir då Livräddare. D-HLR är en utbildning för speciella yrkesgrupper (t ex Räddningstjänsten). D-HLR är en fördjupningsutbildning med bl a mer hjärtstartarträning och träning i olika situationer knutna till situationen på arbetsplatsen (Jfr S-HLR inom sjukvården). Självklart kan man utbilda intresserade i D-HLR i föreningen. D-HLR instruktören måste vara uppdaterad, liksom alla andra instruktörer. När man utbildar i D-HLR bör man ha med sig någon, som känner miljön där personalen arbetar. Aktiva instruktörer. Kvalitén på utbildningarna hålls bara uppe om instruktören deltar i vidareutbildning och följer instruktörsboken. Instruktörer, som inte hållit utbildningar på flera år bör gå ny instruktörsutbildning. Den senaste uppgraderingen skedde Det kommer nya forskningsresultat hela tiden så deltagande i konferenser är ett bra sätt för alla, som arbetar inom området att hålla sig uppdaterad på vad som händer. 2

3 75% kan överleva ett hjärtstopp ute i samhället om vi kan ge hjärt-lungräddning inom 1 minut och snabbt kan få fram en hjärtstartare och använda den inom 3-5 minuter. Gå in på HLR-rådets hemsida och läs om både organisation och information om utbildningar mm. Vi påminner om Drunkningskonferensen i Tylösand 3-4 juni. Läs mer om den på hemsidan. Etiska riktlinjer läs särskilt sidan 9 som handlar om hjärtstopp inom kommunal hälso- och sjukvård! HLR ges alltid vid hjärtstopp om inget dokumenterats att man INTE ska ge HLR. Anmälan om att INTE ge HLR måste ges vid varje vårdtillfälle. Detta dokument om etiska riktlinjer gäller och är ett område, som HjärtLungföreningarna kan bevaka. Brist på pengar får inte hindra utbildning av personal i hemvården. SMS-projektet startade i Stockholm. Vid hjärtstopp larmas frivilliga via mobiltelefon och där räknas de redan i tusental. Snart kan SMS-livräddare finnas också i Västra Götaland. Beslut om detta kommer att fattas inom den närmaste tiden. Mer information kan vi få till hösten. Register för utbildningar. Marianne Eldh och Gunilla Waller Vi talade om de olika rollerna och vem, som gör vad och betonade vikten av att ha samma benämningar och definitioner så att vi har en chans att få rätt information i våra system. HLRinstruktören registrerar i HLR-rådets. utbildningsregister ( sina egna utbildningar och de kurser man genomfört. Registeransvarig i föreningen ansvarar för att alla olika ledare i föreningen blir registrerade i HjärtLungs register. Kontrollera med er registeransvarige att ni finns med som HLRinstruktör i registret! Vi gick igenom de blanketter, som Marianne gjort en förenkling av. Där ska varje förening registrera vilka instruktörer de har (HLR-instruktör, huvudinstruktör, D-HLR-instruktör). Vi gick även igenom den blankett där varje förening varje år redovisar hur många HLR-kurser av olika slag man genomfört (internt, externt och i annan regi). Alla föreningar fick i uppdrag att fylla i blanketten om instruktörer och genomförda utbildningar och skicka till kansliet så att vi kan få rätt info i systemen. Hjärtstartare inköp och placering. Marianne HLR-rådets rekommendationer vid inköp av hjärtstartare finns på hemsidan, liksom en checklista vid inköp. Vidare gick Marianne igenom dokumenten Synlig hjärtstartare räddar liv, Placering av hjärtstartare i samhället, HLR-rådets rekommendationer för utbildningsnivå, HLR-rådets rekommendationer för hjärtsäker plats. Vid uppsättning av hjärtstartare är det viktigt att välja rätt plats och skyltning. Detta kan räddningstjänsten ge råd om. Viktigt är även att det utses en ansvarig person, som kan kontrollera att batterier och elektroder är funktionsdugliga och att uppgifterna i hjärtstartarregistret är riktiga. Om en hjärtstartare inte fungerar ska man kontakta leverantören. De ska föra informationen vidare till Läkemedelsverket (hjärtstartare = läkemedel). Vid anmälan - fråga leverantören om de för vidare informationen. Om inte gör det själv! Det förekommer, ute på marknaden, hjärtstartare, som inte fungerar på önskat sätt Information om Pacemaker och ICD Katarina Ringdahl, Biotronic Pacemaker är en svensk uppfinning och den första Pacemakern implanterades Katarina berättade om varför en Pacemaker opereras in på en patient. När det elektriska systemet inte fungerar tillfredsställande och signalerna mellan Sinusknutan och AV-knutan inte når fram måste en Pacemaker installeras; antingen akut eller i en planerad operation. En sjuk Sinus ger långsam hjärtrytm och stör signalöverföringen till förmaket. AV-block, som inte fungerar ger problem med överledningen mellan förmak och kammare. 3

4 Katarina beskriver sedan hur operationen går till; hur elektroden förs in via blodkärl och att allt hela tiden följs med röntgen och elektronisk bedömning. När alla värden är bra sys elektroden fast och andra ändan ansluts till Pacemakerdosan, som placeras under huden vid vänster nyckelben. Hela förloppet tar inte mer än minuter! Eftervården rekommenderar lite försiktighet men annars att leva som vanligt. Komplikationer är inte så vanliga men infektioner kan alltid uppstå efter operationer. I Pacemakern finns störningsskydd och ytterst få saker påverkar funktionen. Kraftiga magnetfält ska dock undvikas t ex högspänningsledningar, vissa åkattraktioner på tivoli, kraftiga konserthögtalare, elsvetsar. Larmbågar på flygplatser eller i butiker är inte farliga att passera men stå inte kvar länge under bågen! Patienter med Pacemaker och ICD får ett särskilt kort med info till personal vid larm i säkerhetskontroller. Vanliga hushållsapparater, induktionshällar eller mobiltelefoner är inga problem med men undvik att bära mobilen i bröstfickan rakt över dosan. Uppföljning av utrustningen görs en gång per år eller vartannat år. Batterier varar i 8-12 år och all information om händelser finns i dosan och kan avläsas. ICD är en inopererad defibrillator med samma funktion som en yttre hjärtstartare. När hjärtat slår fort på ett farligt sätt, man har haft hjärtstopp eller riskerar att få ett, kan en ICD opereras in. Dosan innehåller både en ICD och en Pacemaker och har 2 separata batterier. Programmeringen bestäms exakt för varje person. ICD får man inte för att man är hjärtsjuk utan felet sitter i ledningssystemet, som inte fungerar som det ska. Retledningsfel kan inte upptäckas på EKG utan särskilda undersökningar måste till. Eftervården på en ICD-opererad skiljer sig något från den på Pacemakerns. Muskeln där dosan sitter får inte utsättas för skakning och man ska därför inte använda verktyg/maskiner, som ger skakningar (t ex motorsåg). Man bör heller inte fysträna ensam. Vid tillslag av ICD kan man uppleva starkt obehag och få en kraftig chock. Det kan upplevas som en hästspark i bröstet! Det är inte farligt att hålla i en person med en inopererad ICD när hjärtstartaren används. Man kan aldrig få en stöt när elchocken ges. Efter chock får man inte köra bil på 2-3 månader och aldrig i yrkestrafik. När det gäller HLR vid hjärtstopp så ska man alltid ingripa oavsett inopererad apparat men tänka på att inte låta ström passera över Pacemakern eller elektrodspetsen. Brännskador kan uppstå men det är inget livshotande. Om man inte direkt vet var dosan sitter eller om man inte vet om att personen har en ICD/Pacemaker så sätter man elektroderna enligt anvisningar på vanligt sätt. Eventuella skador får man behandla i efterhand. Det är viktigare att agera snabbt. Om ni har funderingar eller frågeställningar angående ICD/Pacemaker i samband med HLR kan ni kontakta Marianne Eldh för vidarebefordran till HLR-rådet, som kan lägga ut förklaringar på WEBsidan. Redovisning av grupparbeten Hur vill vi jobba med HLR i framtiden för att skapa ett hjärtsäkrare samhälle? Detta var frågeställningarna i grupparbetena: 1. Hur vill vi arbeta med HLR-frågorna i vår förening? Hinder? Hur kan vi ta oss över? 2. Hur kan vi i länet stötta er? Utbildningar? Nya arbetssätt? Föreläsningar? Nya målgrupper? 3. Vill ni att vi ska stötta er i förändringsarbete inom HLR? Vad behövs? 4. Vilka aktiviteter och var vill ni att vi ska ha våra nästa träffar? Till hösten? I Skara blev det 3 diskussionsgrupper och i Kungälv 4. Tyngdpunkten i diskussionerna låg på punkt 1 märkte vi. En viktig del var att få fram idéer om hur vi ska komma runt hindren och nå våra mål att 4

5 öka antalet HLR-utbildade i våra närområden. Många goda idéer och förslag dök verkligen också upp både vad som kan göras i lokalföreningarna och vad länsföreningen/riksförbundet kan hjälpa till med. Vi ska bli bäst på att utbilda i HLR hörde vi en förening säga och en annan påstod bestämt att HLR är en av kärnverksamheterna i föreningen. Problemområden dök upp: Område 1 - Medlemmar är svårfångade till HLR-utbildning - Medlemmar är gamla och orörliga kan inte gå ner på knä, tycker att det är svårt att blåsa. - Man tycker att de nya dockorna är svåra att orka komprimera. - Medlemmar är rädda för att gå utbildning och rädda för att behöva ingripa och ge HLR Tips på lösningar: - Avdramatisera utbildningen, locka till försök, visa hur man enkelt kan göra. Berätta att man orkar när det blir skarpt läge! Tryck och blås Vem som helst kan bli lika bra som vårdpersonal! - Använd bord att lägga dockan på så att man slipper gå ner på golvet. - Demonstrera inblåsningsmask så man slipper känna obehag att blåsa - Beskriv att det värsta som kan hända är att ingen gör något. - Kalla in någon föreläsare/berättare från annan förening eller någon från HLR-gruppen - Låt någon inom eller utanför föreningen berätta om egna upplevelser av hjärtstopp eller HLRräddning. Beskriv tryggheten i att mina nära och kära kan HLR. Stötta/uppmuntra de som känner sig osäkra. Utbilda båda makarna. - Spåna om hur vi kan göra omgivningen hjärtsäkrare. Vilka vill medlemmarna ska kunna ingripa med HLR? Barnbarnen? Vännerna? Grannarna? ICA-personalen? Taxichaufförerna? Simhallspersonalen? Område 2 - Svårt att förnya instruktörsgruppen. Hur kan vi föryngra? - Hur kan vi hålla uppe kunskap och intresse hos nuvarande instruktörer? - Svårt att hitta nya målgrupper för HLR t ex invandrare Tips på lösningar: - Vidareutbilda instruktörerna, samla till träffar, skicka på intressanta konferenser - Informera på gymnasieskolor/idrottsföreningar och se om man kan locka till instruktörsutbildning - Locka livräddare utanför föreningen t ex affärspersonal till instruktörsarbete - Samarbeta om de instruktörer, som redan finns i andra föreningar - Ha gemensamma utbildningar med andra föreningar - Starta interna repetitionsutbildningar på fasta tider (sista fredagen i varje månad med fika som avslutning!) eller tipsa att var och en tränar utifrån kursbevisets bilder och text en gång i månaden för att hålla kunskaperna vid liv. - Ordna torgmöten eller ställ ut ett bord med docka på ICA och demonstrera HLR. Flera föreningar har genomfört sådana Hjärtdagar på t ex Kommunhuset. - Starta samarbete med t ex PRO/SPF och utbilda dem. Några kan bli intresserade instruktörer. - Kontakta andra föreningar i närheten t ex Golfklubben, Odd Fellow, Lions, idrottsföreningar (boule), hembygdsföreningen, invandrargrupper m fl 5

6 - Leta sponsorer för material och hjärtstartare. Vad vill föreningarna att HLR-gruppen, Läns-och Riksförbunden ska hjälpa till med? - Informera mer om mekaniska kompressioner (LUCAS) - Via informera om vad som är på gång vad gäller föreläsningar, möten, info inom HLR - Hjälp med marknadsföring av HLR och att lokalföreningarna utbildar. - Att någon från HLR-gruppen, eller någon vi kan tipsa om, kommer och pratar HLR för att entusiasmera och få fart på HLR-verksamheten i föreningen. Bra med någon ny person med nya infallsvinklar och nya argument?. - Artiklar om ny forskning och rapporter från konferenser t ex Drunkningskonferensen. - Påverka att sjukhus-och hemvårdspersonal får HLR-utbildning - Samla ihop idéer och tips i en HLR-tipsbank och se till att alla berörda får tillgång till den. Den bör innehåll tips på bra filmer om HLR, föredrag, föredragshållare, litteratur, forskningsrapporter m m. Tips från er att ta upp vid nästa träff - Barn-HLR - Hur gick det sén? Hur får jag reda på hur det gick för den jag gav HLR? Hur får jag själv någon att prata igenom situationen med? - Praktiska övningar i förflyttning (få ner en person på golvet t ex) - SMS-projektet. Info från rapporten. Vad är i den för oss? - Förklaringar av saker runt HLR. Varför ska jag trycka så hårt? Diskussion kring olika Varför? - Riktlinjer för placering av hjärtstartare, koll vem som ansvarar, vilka är utbildade? Träning på användning av hjärtstartare Så var dessa dagar över och vi hoppas ni var nöjda.. Vi var mycket nöjda med er! Träffarna bygger på delaktighet och vi tyckte att ni alla var mycket aktiva och hade många frågor och många goda idéer att dela med er av. Tillsammans kan vi göra ett bra arbete! Tack för er uppmärksamhet! Vid pennan fanns Gunilla 6