DIABETESVÅRD. Världsdiabetesdagen Ny diabetesbok för de yngsta. Internationella barndiabetesmötet. Ordinerad egenvård via dator eller IPAD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DIABETESVÅRD. Världsdiabetesdagen Ny diabetesbok för de yngsta. Internationella barndiabetesmötet. Ordinerad egenvård via dator eller IPAD"

Transkript

1 DIABETESVÅRD Tidning för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård NR Internationella barndiabetesmötet Världsdiabetesdagen Ny diabetesbok för de yngsta Ordinerad egenvård via dator eller IPAD

2 Sänkt pris

3 DIABETESVÅRD NR Ordförandens tankar Så har vi då börjat ett nytt år. Vad kommer detta år att innebära för oss som förening, för oss som yrkesutövare, för oss som människor? Vad kommer det att innebära för diabetesvården? Det är i år 30 år sedan SFSD bildades och som jag skrev i förra numret av tidningen 20 år sedan jag började arbeta med diabetes. Mycket har förändrats till det bättre, men Idag har 1 miljon svenskar diabetes eller är i riskzonen för att utveckla sjukdomen. För dem som har sjukdomen är det tyvärr liksom i postkodlotteriet olika vilken vård/ vinst de får. Och det är absolut inte vinst varje gång! Vi har blivit duktiga på att mäta resultat det Nationella Diabetesregistret är nu uppe i drygt registrerade patienter. Men resultaten i sig lämnar mycket övrigt att önska. Barndiabetesregistret visar på skrämmande olikheter mellan enheterna och vuxendiabetesregistret visar på fortsatt negativ trend för HbA1c och den kan inte förklaras av metodfel. Något behöver göras men vad? Vad kan orsakerna vara? Vad är medicinen? Vad tycker du? Styrelsen för SFSD har för år 2013 planerat för verksamheten under året. Fokus kommer att ligga på aktiviteter som syftar till att åstadkomma en god och jämlik diabetesvård med tillräckliga resurser både för de redan sjuka men också insatser för att förebygga insjuknande. Vi har därför tillsammans med Nationella Diabetesteamet nu påbörjat ett intensifierat påverkansarbete. Tillsammans är vi starkare! En god diabetesvård förutsätter också kompetent personal som tillåts jobba med diabetes och som ett led i detta fortsätter vi förstås verka för resurser enligt ledtal och egen specialistsjuksköterskeutbildning. Under Diabetesforum 2013 kommer diabetesvården nu och i framtiden att belysas i många aspekter och dagarna avslutas med två spännande debatter: Vägen till jämlik vård - är den öppen för diabetes? och Folkhälsofrämjande och diabetes - vad kan och ska samhället göra för att påverka våra livsstilar? SFSD fyller i år 30 år och vi kommer att uppmärksamma detta litet extra i samband med vårt årsmöte under Diabetesforum, hoppas vi ses! Jag önskar er alla ett riktigt gott 2013! Britt-Marie Carlsson T INNEHÅLL ISPAD 4-7 Diabeteskonsulent dras in trots lyckad projekttid 8 Barn med fetma måste behandlas i tid 10 Tonåringens stökiga relation till sin diabetes Ung diabetes 14 Hennes mygga och vampyr ökar förståelsen Världsdiabetesdagen Gruppundervisning för analfabetpatienter 30 Nordisk intensivkurs på Färöarna 36 Dialyspatienters hälsa och livskvalitet Ordinerad egenvård via dator eller ipad 40

4 4 DIABETESVÅRD NR ISPAD- årligt möte Istanbul oktober 2012 Vi lämnar ett regnigt och kallt Sverige i mitten av oktober och möter ett soligt och välkomnande Istanbul för att under några intensiva dagar delta vid ISPAD s årliga symposium. Här möts forskare och praktiker från hela världen för att diskutera de senaste rönen vad gäller barndiabetes. Inramningen är färgstark. Istanbul är en av världens mest fascinerande städer med kontraster i alla avseenden och den enda staden i världen som ligger i två världsdelar. Det syns, det hörs och det känns på dofterna. Livliga orientaliska basarer ligger sida vid sida med europeiska butiker. Kebabstånd och kaffehus är belägna intill internationella restauranger. Moderna kontorslokaler och hotell varvas med osmanska minareter. Men mest märks kontrasterna i människorna. Symposiet är upplagt med en lång rad intressanta föreläsningar tillsammans med en gedigen posterutställning. Mellan föreläsningarna ges de ca 1500 delegaterna tillfälle att knyta kontakter och utbyta erfarenheter. Här följer några axplock och korta referat. Psykologiska aspekter Jon Haug, Norge. Tog upp ämnet om hur svårt det kan vara för ungdomar att hitta rätt mening och motivation till att ta sitt insulin. Den intellektuella förståelsen värderas inte tillräckligt högt om det finns negativa känslor knutna till insulin. Det kan till exempel handla om flickor som vill hålla sig smala eller rädsla för hypoglykemier. Vår uppgift är att försöka etablera en positiv attityd och ett psykologiskt behov av insulin. Ungdomar vill ha en direkt vinst av att ta sitt insulin. Det kunde man se i en studie från Norge där man kom överens med gruppen om man tog sitt insulin som ordinerat och på så sätt förbättrade sitt Hba1c-värde fick en viss mängd pengar i belöning. Det fungerade. Deborah Christie, UK. Berättade om hur hon använder Motiverande samtal för att hjälpa ungdomar som hoppar över sina insulindoser. Frågor som hon brukade inleda sina samtal var anledningar att förändra beteendet? anledningar att inte förändra sitt beteende?, hur viktigt kan det vara att förändra sitt beteende? skala För att få ungdomarna att själva fundera över sitt sätt att hantera sin sjukdom ber hon dem fundera på; Varför är det ett problem för Dig? Vad tror Du skulle hända om Du tog Ditt insulin? Vad kommer att hända om Du inte tar Ditt insulin? Hur skulle det bli annorlunda om Du tar Ditt insulin?

5 DIABETESVÅRD NR För att nå ungdomar kan det vara bra att använda samma språk som de själva har. Reflektera och summera det som kommer fram. Man ska inte kritisera. Lyssna noga! Akuta och kroniska komplikationer Symposiet innehöll många korta föreläsningar i ämnet. Här presenteras ett par av dessa kortfattat. K.C. Donaghue, har i sin studie funnit att ungdomar med förhöjd albumin/ kreatininkvot även ofta har en förhöjd hjärtfrekvens oberoende av glykemisk kontroll vilken i sig kan bidra till tidig njurskada. J. Couper, Australien, har i studier sett att förhöjd A/C-kvot är relaterat till tidig ateroscleros hos unga med typ1- diabetes. J. Nazim, Polen, rapporterade att förekomst av microalbuminuri hos barn och ungdomar med typ1-diabetes är reversibelt hos de allra flesta. Man frågade sig om pubertet i sig kan vara utlösande faktor. P.Z. Benitez- Aguirre har tittat på könsskillnader vid retinopati under puberteten. Man kom fram till att flickor hade en större risk för mikrovaskulär sjukdom pga ett mer komplext mikrovaskulärt nätverk. Diabetesvård, undervisning och psykologiska frågor N. Maas-van Schaaijk, Holland har gjort en undersökning av relationen mellan mammors och pappors stress och depressiva symtom hos ungdomar med typ1 diabetes och jämfört med föräldrar till ungdomar utan kronisk sjukdom. Man såg i sin studie att framförallt pappor till ungdomar med typ 1 diabetes visade mer stress. Det är alltså viktigt att engagera pappor aktivt i ungdomens sjukdom. Ungdomar med diabetes och stressade föräldrar uppvisade mer depressioner. Man såg ingen relation mellan stress hos föräldrar och depression hos friska ungdomar. HC Mc Guire höll en mycket intressant föreläsning om kartläggning, kostnader och undervisning om typ 1-diabetes hos barn och ungdomar i Kina. Man såg signifikanta skillnader av vården i olika delar av Kina. Kostnader för drabbade familjer ökade bördan. A.Cotterill, Australien berättade om hur man i Queensland startat ett kontinuerligt utbildningsprogram för personal från sju olika diabetesteam. En av anledningarna till projektet var att man i teamen ofta kör fast med ungdomar med psykosociala problem och högt Hba1c-värde (>10%). Teammedlemmarna upplevde en brist på kompetens att hantera dessa grupper. Man startade projektet med ett site-besök av en erfaren psykolog och hade fortsättningsvis videokonferenser en gång per månad där även barnpsykiatriker deltog. Deltagarna i projektet såg stora vinster med samarbetet. G Burger, Österrike beskrev hur man provat Motiverande samtal och KBT som metod för att nå ungdomar med dåligt kontrollerad diabetes. Studien pågick i sex månader och man träffades under den tiden vid 12 tillfällen. Man såg efter 6 månader endast en liten förbättring av kontrollen hos pojkarna i gruppen. Hos flickorna ingen förbättring alls. Detta tror man bl. a beror på att flickor verkar vara mer rädda för hypoglykemier samt att det var vanligare med ätstörningar hos flickor. Två föreläsare, F. Mehta, UK samt I. Rabbone, Italien berättade om studier där man utvärderat effekt av kolhydraträkning med och utan hjälp av Automatisk bolus kalkylator, ABC. Man har i studierna använt sig av Roche mätare Accu-chek aviva Expert med vilken man kan programmera personliga inställningar för uträkning av insulindos. Man kunde se att de barn som kolhydraträknade tillsammans med ABC förbättrade kontrollen både vad gäller HbA1c och glukosvariabilitet mer än de som enbart använde sig av kolhydraträkning. Katoacidos Ragnar Hanås, Sverige höll en föreläsning om fördelarna med att kunna mäta ketoner i blodet för att snabbast diagnostisera och behandla eventuell ketoacidos. Viktigt att förebygga ketoacidos vid framförallt insulinpumpbehandling. Följ glukosnivåer flera gånger per dag och byt infusions-set minst tre gånger per vecka. Hanås propagerade för att aldrig byta infusions-set efter sista bolusdosen på dagen. Har man bytt nål och slang inför en måltid får man på ett

6 6 DIABETESVÅRD NR snabbt sätt ett kvitto på om infusionskanylen är korrekt applicerad och att insulinpumpen kan leverera insulin som den ska. Thomas Danne, Tyskland påtalade vikten av att vid varje besök upprepa risker för och symtom vid ketoacidos. Familjerna måsta ha kunskap om tillståndet och vår uppgift är att säkerställa att alla får ketonstickor utskrivna. Har man fått ketoner kan man räkna med att man behöver två ggr så mycket insulin för att komma tillrätta. Sist men inte minst; Pumpens bästa vän är pennan! SWEET-symposium Presentation av projektet. SWEET- Better control in Pediatric and Adolscent diabetes: Workong to create centres of reference. Man vill med projektet skapa referenscentran baserade på ett partnerskap av etablerade nationella och europeiska organisationer. Resultatet kommer bl. a att ge bättre kunskap om pediatrisk diabetes i Europa, rekommendationer för behandling samt vård och patientutbildning. Medtronic satellitsymposium Eva Örtqvist, Sverige berättade om hur man kan öka skyddet mot hypoglykemier med hjälp av teknologi. Man vet att Hba1c-värdet ofta stiger hos barn med diabetes långt före puberte- ten. Misstankar om att rädsla för hypoglykemier är orsaken till denna stegring gjorde att man följde en grupp barn med pumpbehandling tillsammans med perioder av kontinuerlig glukosmätning, CGM. Patienterna rapporterade mindre rädsla för hypoglykemier med hjälp av CGM och man såg en reduktion av antalet perioder med låga värden under mätperioden. Nutrition Jennie Brand-Miller, Australien rapporterade om guidelines vilka rekommenderar kolhydraträkning för att beräkna insulindos till en måltid. Brand- Miller ifrågasatte kolhydraträkning som metod eftersom man har sett stora skillnader i glykosnivåer postprandiellt trots intag av samma mängd kolhydrater. Brand-Miller förespråkade Glykemiskt index och rekommenderade livsmedel med lågt GI. En medvetenhet om livsmedels olika GI-värde bör användas som ett verktyg i beräkningen av insulindos. TODAY-studien Lori Laffel, Silva Arslanian, Lynne Levitsky, USA, berättade om olika behandlingsalternativ för typ 2-diabetes hos barn och ungdomar idag. Bara ungefär hälften av barn och ungdomar med typ 2-diabetes kan uppnå målvärden för blodsocker med hjälp av metformin. På grund av ökad förekomst av fetma bland barn har det även skett en ökning av typ 2-diabetes i denna åldersgrupp, inte minst i USA. Men hittills har det funnits lite evidens för vad som är bästa behandlingen enligt forskarna. I en randomiserad studie jämförde de därför tre olika behandlingsvarianter: enbart metformin, metformin plus det numera indragna läkemedlet rosiglitazon och metformin tillsammans med särskild livsstilsintervention (TODAY livsstil program, TLP). Livsstilsinterventionen bestod av individuell rådgivning om viktminskning riktad till enskilda deltagare och deras familjer. Totalt ingick 699 personer i studien i åldrarna år. Deltagarna följdes i ca 4 år. Bland deltagare som bara fått metformin var det ca 52% som misslyckades att uppnå kontroll på blodsockret (under 6 månader HbA1c < 7%). Motsvarande andel för övriga två grupper var 38,6% respektive 46,4%. Med tanke på att det var så många i studien som inte uppnådde blodsockerkontroll konstaterar forskarna att en majoritet av unga med typ 2-diabetes kommer att behöva kombinationsbehandling eller insulinbehandling inom några år efter de fått sin diagnos. Diabetes och idrott Peter Adolfsson, Sverige och Michael Riddell, Canada talade om hur fysisk aktivitet påverkar hälsan fördelaktigt och gav under sina föreläsningar tips och råd om hur man på bästa sätt bibehåller jämna glukosnivåer under och efter sitt träningspass. Hur man planerar sin träning kan variera mycket beroende på intensitet. Att under passet tillföra rätt mängd kolhydrater ökar chanserna att prestera bra resultat. Kan man styra sin måltider så är det en klar fördel om man intar sin måltid två timmar före träningspasset. Man tar då sin normala insulindos. Ta gärna en frukt direkt efter passet och en måltid inklusive mjölk som dryck någon timme efter träningen. Använder man insulinpump fick man rådet att sänka basaldosen två timmar före passet och upp till åtta timmar efter. Om man tagit bort sin pump under träningen kopplar man tillbaka den direkt efter passet och ger 50% av det man förlorat under passet som en bolusdos. Många ungdomar berättar om höga värden efter träningen. Detta kan variera beroende på träningspassets längd och intensitet. Man rekommenderade då små extra doser av insulin. Har man pump

7 DIABETESVÅRD NR kan man höja basaldosen försiktigt under några timmar. Posterutställning Föräldrars erfarenheter av utbildningsprocessen i samband med deras barns nyinsjuknande i typ1- diabetes. Jönsson m fl. Lund Sverige Man gjorde öppna intervjuer med föräldrar tre respektive sex månader efter sjukdomsdebuten. Föräldrarna upplevde en svår och intensiv undervisningsprocess under en tid då man befann sig i chock samtidigt som man kände stor sorg över att ens barn drabbats av en kronisk sjukdom. De nya rutiner man lärt sig på sjukhuset och som man försökte få in i sin vardag hemma sågs som en svår uppgift eftersom man ville vara en bra förälder och hantera sitt barns sjukdom rätt, och samtidigt försöka leva ett så normalt liv som möjligt. Den bästa vården vi kan ge är att hitta en balans i undervisningsprocessen och kartlägga varje familjs individuella behov av kunskap och kompetens. Munhälsa hos barn med typ 1-diabetes C. Choleau m fl. Frankrike I denna studie tittade man på munhälsan hos 40 barn med diabetes. Man fann hos de barn med Hba1c-värde över 7,5% (6,5 % i Sverige) en högre frekvens av tandköttsinflammation och karies. Man har dessutom sett att man efter fem års diabetesduration har en signifikant lägre salivutsöndring. Endast 17 % av barnen i studien hade tillräcklig kunskap om sambandet diabetes och munhälsa. Studien belyste behovet av undervisning om orala komplikationer av diabetessjukdomen och att främja för god munvård. world diabetes day 14 November Genom att använda posterinformation öka samhällets medvetenhet om typ1-diabetes och därmed förebygga Diabetisk ketoacidos, DKA, hos barn i samband med nyinsjuknandet. B. King m fl. Australien Man såg i studien att antalet DKA i samband med nydebut sjönk markant efter en kampanj då man placerat postar med bilder och information om typ1-diabetes på dagis, skolor och vårdcentraler. Mona Jacobsson Vad kan barn om sin diabetes några år efter sjukdomsdebuten? Stankovic m fl. Serbien Syftet med studien var att ta reda på vid vilken ålder barn självständigt kan hantera sin sjukdom. Det framkom att ålder har större betydelse än sjukdomsduration när det gällde beroendet av andra. De som var äldre än tio år visste mer om sin diabetes än de som var yngre. Studien visade också att vi måste uppdatera diabeteskunskaperna ungefär var annat år för att på så sätt uppmuntra barnet att bli mer oberoende. Remission utan insulinterapi med glutenfri kost hos en 6-årig pojke med typ1-diabetes. S.S. Möller, Danmark En 5-årig pojke diagnostiserades ha typ1-diabetes med klassiska symtom och positiva GAD-antikroppar. Man fick vid sjukdomsdebuten rådet att äta glutenfri kost och välja livsmedel med lågt glykemiskt index. Pojken har lyckats bibehålla Hba1c på 5,8-6,5% (4,8-5,5% i Sverige) utan behov av insulin förutom vid några korta perioder med infektioner eller allergier. Hans insulinproduktion har sjunkit men han har lyckats bibehålla ett lågt Hba1c-värde vilket indikerar en ökning av insulinkänslighet. Efter 24 månader är han fortfarande utan dagligt insulin.

8 8 DIABETESVÅRD NR Diabeteskonsulent dras in trots lyckad projekttid Landstinget i Jönköping drar in funktionen diabeteskonsulent i förskola och skola. Detta projekt som pågått under snart tre år, dras nu in trots goda resultat och faktumet att Typ 1 diabetes ökar successivt och även debuterar tidigare i livet. På tjugo år har antalet nyinsjuknande fördubblats bland barn och ungdomar. Projektet har drivits av Svenska Diabetesförbundet med finansiering från Allmänna Arvsfonden. Theo Palmer, 6 år Bakgrunden till att projektet startade var det faktum att studier visat att många drabbade familjer inte fick det stöd de önskade i skolan. I ett samarbete inom det Nationella Diabetes Teamet drogs detta nationella projekt med en diabeteskonsulent igång för snart tre år sedan. Uppdraget gick till barndiabetesteamet på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och Rosita Ilvered projektanställdes. SFSD har under åren ingått med en representant i styrgruppen för projektet. Det mesta talar nu för att det inte blir någon fortsättning då landstinget i Jönköpings län inte tillfört några medel för att permanenta tjänsten efter projekttidens slut. Detta trots en utvärdering som visar på ett stort behov; att såväl drabbade barn, deras föräldrar samt personal inom barnomsorg och skola får värdefullt stöd av diabeteskonsulenten. Diabeteskonsulenten besöker främst förskolor och skolor i hela länet där barn som drabbats av diabetes går. Uppdraget är att informera och utbilda personal och föräldrar generellt om Typ 1 diabetes. Det bästa är om alla inblandade runt barnet/ungdomen med diabetes kan träffas samtidigt för genomgång för att undvika missförstånd. Föräldrarna kan också fylla i hur det fungerar för deras barn, till exempel vilka känningssymtom deras son/dotter har. Allt fler diabetespatienter använder insulinpump, inte minst de yngsta barnen. Det innebär ett jämnare och mer kon- trollerat insulinintag, men det kräver också en större teknisk kompetens att sköta vilket en diabeteskonsulent tillsammans med föräldrarna lär ut på förskolan och skolan. Diabeteskonsulenten vill också att medicineringen ska bli så odramatisk som möjligt. Så mycket som möjligt ska göras bland de andra barnen/ungdomarna så att barnet med diabetes inte behöver lämna gruppen mer än nödvändigt. Personalen kan i all välvilja ta ut barnet till ett annat rum för att ge till exempel insulin för att skapa lugn och ro. Men det blir ett avbrott, barnet ska inte behöva lämna samlingen eller klassrummet när något spännande eller intressant sker. Dessa moment ska ju göras varje dag och plockas man alltid bort från gruppen så finns risken för att diabetessjukdomen blir ännu tyngre att bära för det enskilda barnet. Självklart är det viktigt att vi i framtiden får till diabeteskonsulenter i varje landsting så att våra barn och ungdomar med diabetes får samma möjlighet som sina friska kompisar att växa och utvecklas på lika villkor. SFSD kommer att tillsammans med det Nationella Diabetes Teamet fortsätta att arbeta för detta. Rosita Ilvered Britt-Marie Carlsson

9 Accu-Chek Mobile Testremsefri blodsockermätning 50 tester i en kassett 93% tycker att det är enklare att testa blodsockret med Accu-Chek Mobile jämfört med en traditionell blodsockermätare 1 Kontrollera att Accu-Chek Mobile finns tillgänglig i ditt landsting. För mer information om Accu-Chek Mobile, kontakta Accu-Chek Kundsupport: Telefon: , e-post: 1 Erfarenhetsundersökning utförd av Roche Diagnostics, Diabetes Care, Sverige 2012, 142 personer.

10 10 DIABETESVÅRD NR Barn med fetma måste behandlas i tid En ny svensk studie visar att beteendeförändrande behandling för att gå ner i vikt fungerar mycket bra för barn med kraftig fetma. Men det gäller att behandlingen sätts in i tid, eftersom insatser för att förändra mat- och motionsvanor visade sig ha liten effekt på tonåringar med samma problem. För dessa tonåringar med kraftig fetma är resultaten alarmerande, risken för framtida sjuklighet och social utslagning är stor. Det är viktigt att nya behandlingsmetoder utvecklas och för vissa ungdomar kan till och med fetmakirurgi vara något man bör överväga, säger Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom undersökningen. Motion och kost I den aktuella studien har forskarna utvärderat en behandling inriktad på beteendeförändringar avseende motion och kost hos barn med kraftig fetma. Under tre års tid fick barnen träffa ett team bestående av läkare, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska och dietist på Rikscentrum Barnobesitas vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm. Totalt i studien ingick 643 barn och tonåringar 6-16 år gamla som började sin behandling under åren Tonåringar svårare att behandla Resultaten visar att den beteendeförändrande behandlingen haft en bra effekt för yngre barn med fetma. Yngre barn med kraftig fetma hade till och med större nytta av behandlingen än de barn som led av måttlig fetma. Men ju äldre barnen blev, desto svårare blev det att förändra deras mat- och motionsvanor. För tonåringar med måttlig fetma hade beteendebehandlingen en viss effekt. För en stor majoritet av tonåringarna med kraftig fetma hade däremot behandlingen ingen påvisbar effekt på hälsan. Börja behandla tidigt Samtidigt framgår att merparten av de feta tonåringarna hade problem med vikten redan i lågstadieåldern. Forskarna konstaterar att därför att mycket skulle vara vunnet om behandlingen sätts in redan när de överviktiga eller feta barnen är 6-7 år gamla. Tyvärr visar siffror från det nationella registret över barnobesitas, BORIS, att genomsnittsåldern för påbörjad behandling idag är tio år. Vissa landsting har över huvud taget ingen behandling för barn med fetma, säger Pernilla Danielsson, en av de andra forskarna bakom undersökningen. Källa: Pressmeddelande från Karolinska institutet Uppdaterad information gällande specialistsjuksköterskeexamen för Diabetessjuksköterskor. Den sk. behörighetsutredningen: -kompetens och ansvar är nu en lagrådsremiss som regeringen har att ta hänsyn till och fatta beslut om i april I utredningen föreslås diabetessjuksköterskan få en sk skyddad yrkesbeteckning, dvs specialistsjuksköterskekompetens. Men besked i frågan väntas efter april månad. Vill du läsa hela utredningen på 591 sidor kommer länken här: SFSD styrelse bevakar naturligtvis frågan, så det kommer mer information.

11 DIABETESVÅRD NR Svenska ungdomar äter för lite fisk, frukt och grönsaker Många unga tror att de äter hälsosamt. I en ny undersökning där ungdomar i åldern år tillfrågats om sina matvanor, ansåg 69 procent att de äter hälsosamt och varierat. Verkligheten är en annan. Undersökningen visar att många ungdomar äter alldeles för lite frukt, grönsaker och fisk, och därför riskerar att få i sig för lite av viktiga näringsämnen. En stor nordisk matvaneundersökning som genomfördes nyligen visade även den på samma mönster. Svenska barn i åldern 7-12 år har bland de sämsta kostvanorna i Norden och endast 2 procent av barnen äter tillfredställande, enligt Nordiska Ministerrådets rekommendationer. Att äta rätt är otroligt viktigt när man växer. Därför är det oroande att se att så många barn och ungdomar inte äter tillräckligt näringsrikt och varierat. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att många unga ändå tror att de äter bra. Det ser ut att finnas en stor kunskapsbrist här. Överlag skulle både ungdomar och vuxna i Sverige behöva mycket bättre kunskap om vad goda kostvanor innebär, säger nutritionisten Marianne Wrife. I en svensk undersökning som genomförts av Netigate på uppdrag av ACO, uppger 54 procent av de tillfrågade ungdomarna i åldern år, att de äter grönsaker varje dag, men bara 1 av 10 kom upp i en mängd som motsvarar Livsmedelsverkets rekommendationer. Hela 9 procent svarade att de aldrig eller mycket sällan åt grönsaker. När det gäller frukt så är det endast 5 procent av de tillfrågade ungdomarna som når upp till den rekommenderade mängden per dag. Livsmedelsverket rekommenderar att man bör äta minst 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Frukt och grönsaker är några av de viktigaste källorna till vitaminer, mineraler och antioxidanter. Vitamin A, C, E, folat, kalcium, järn och magnesium är näringsämnen som den växande kroppen behöver.många unga riskerar även att få i sig för lite vitamin D, som är särskilt viktigt när man växer eftersom det reglerar kalkbalansen i skelettet. Fisk är huvudkällan till D-vitamin genom maten, men endast 1 av 10 av ungdomarna i undersökningen uppger att de äter fisk minst tre gånger i veckan, vilket är vad Livsmedelsverket rekommenderar. Så många som 27 procent uppgav att de sällan eller aldrig åt fisk.1 Även Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten, som kom under hösten 2012, visar att unga äter för lite fisk. I åldersgruppen år åt man hälften så mycket fisk som de över 30 år gjorde. Unga kvinnor åt minst fisk av alla. Det är framförallt det viktiga D-vitaminet som ungdomar riskerar att få brist på under vinterhalvåret, särskilt om man inte äter tillräckligt med fisk. Men även järn och kalcium, som både killar och tjejer behöver under tonåren, kan vara svårt att få i sig i tillfredställande nivåer när kosten eller kunskaperna brister, säger Marianne Wrife. Marianne Wrife tycker att det är viktigt att man som förälder ser till att ens barn får med sig bra matvanor hemifrån, eftersom det är något de kommer att ha stor glädje av senare i livet när de själva börjar ansvara för vad de äter. I första hand rekommenderar jag att man ser över sina matvanor och ser till att äta mer frukt, grönsaker och fisk. Vet man med sig att man slarvar med maten, eller inte får i sig ett visst näringsämne, så kan det leda till exempelvis trötthet och på sikt även till sjukdom. Att då komplettera kosten med ett kosttillskott, kan vara en första väg till att höja sin näringsstatus, säger Marianne Wrife. Pressmeddelande ACO

12 12 DIABETESVÅRD NR Tonåringens stökiga relation till sin diabetes Uppror, livsstil och hormonstormar gör puberteten till en besvärlig period för diabetiker. Rid ut stormen, fortsätt tjata. Försök minimera riskerna för akuta tillbud och långsiktiga skadeverkningar, lyder experternas råd till oroliga föräldrar. Från Diabetesportalen.se Vadå, kronisk sjukdom? Med puberteten börjar ofta barnens tidigare så fina och jämna blodsocker att svänga, kraftigt och svårkontrollerat. Hormonerna flödar, insulinbehovet ökar och tonåringens attityd blir ett hån mot många av sjukdomens krav. Vadå, sköta sig? Testa blodsocker? Passa tider? Regelbundna vanor? Planera? Vadå, kronisk sjukdom? Varken vuxentjat, hot eller böner biter särskilt bra på tonåringens egensinniga livsstil. Vägrar ha diabetes - Eftersom man nästan är vuxen och föräldrarna hopplösa behöver man inte göra som dom säger, förklarar Måna Wallensteen den inte helt ovanliga inställningen hos många tonåringar. Måna Wallensteen har som överläkare på barnmedicinska kliniken i Västerås träffat många tonåringar som vägrar ha diabetes och ängsliga föräldrar som känner att de tappar kontrollen. Diabetes passar inte tonårslivet Hon betonar att när det uppstår problem är de nästan aldrig ohanterliga och nästan alltid övergående. - De flesta ungdomar klarar att sköta sin sjukdom ganska bra men faktum är att diabetes inte passar för tonårsliv, konstaterar Måna Wallensteen och syftar på de stora biologiska och psykologiska förändringarna under puberteten. Hormonstormar Någon gång i mitten av puberteten ökar insulinbehovet markant, för flickor kraftigare och tidigare, i 11 till 15-årsåldern, än för pojkar som har den lägsta insulinkänsligheten någon gång mellan 13 och 18 år. Det innebär att insulindoserna måste bli större. Ökat insulinbehov helt normalt - Det är helt normalt och behöver alltså inte bero på att tonåringen inte sköter sin diabetes, säger Måna Wallensteen. Snabba kroppsliga förändringar Kunskapen om de hormonella förändringarna under puberteten är ganska god. Man vet att det ökade insulinbehovet beror på ökad produktion av tillväxthormon och könshormoner. Man vet att de snabba kroppsliga förändringarna gör det svårt att hålla blodsockret på en jämn och låg nivå. Psykologi Till de välkända hormonella omställningarna ska läggas de psykologiska förändringar som hör puberteten till och frågan om hur den rebelliske tonåringen ska motiveras till bättre sjukdomskontroll är mer svårhanterlig än det ökade insulinbehovet. - Ja, vi saknar bra pedagogiska modeller för hur vi tillsammans med dem och deras föräldrar på bästa sätt ska ta oss igenom de svåra pubertetsåren, menar Måna Wallensteen. Diabetes är pinsamt En dag blir diabetes pinsamt. Tänk att få en insulinkänning och göra bort sig bland kompisarna som kanske inte ens vet att man har diabetes. Tänk att ta en spruta eller kontrollera blodsockret när andra ser på. Tänk att tvingas tacka nej till läsk eller godis när alla andra tar. Tänk att vara tvungen att äta. Just nu. Inte sen, som dom andra. Diabetes är pinsamt - Att känna sig avvikande är jobbigt och grupptrycket kan vara stort, säger Måna Wallensteen och berättar att det inte alls är ovanligt att tonåringen inte hinner eller aktivt glömmer att ta insulin eller att äta. Jobbigt med rutiner Parallellt med att diabetes blir pinsamt blir de krav sjukdomen ställer så jobbiga, barndomens rutiner och invanda behandling hopplöst inaktuella. Tänk att alltid behöva planera, kolla sockret, äta och äta extra, ta insulin och extra insulin ibland. Tänk att alltid kolla att insulinsprutan är med, att alltid ha något sött tillgängligt. Tänk att aldrig vara fri. Som alla andra.

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Fysisk aktivitet vid diabetes

Fysisk aktivitet vid diabetes Fysisk aktivitet vid diabetes insulinbehandling med pump eller med penna Specialistläkare Torun Torbjörnsdotter, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Det är

Läs mer

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Diabeteskonsulent Varför? Hur? Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag

Läs mer

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,

Läs mer

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Många föräldrar vars barn får diagnosen typ 1 diabetes ställer sig frågor som: Varför händer det här mitt barn?

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

LBK Checklista nydebuterad diabetes

LBK Checklista nydebuterad diabetes LBK Checklista nydebuterad diabetes Kortfattad beskrivning av vad som ska gås igenom samt förslag på lämplig ordningsföljd. Patientdata: PAS: PAL: Ankomstdagen: BDD-STUDIEN: Se speciell pärm. Finns på

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000

Läs mer

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns

Läs mer

Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar

Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar Hotel Novotel i Göteborg 6-8 februari 2013 läs mer på www.insulinpumpkurs.se Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Den första insulin- pumpen från Indiana, USA 1963. Björn Rathsman Sachsska Barn och ungdomssjukhuset, Stockholm 1 DISPOSITION Vad innebär insulinpumpbehandling? Användningsfrekvens

Läs mer

Till dig som fått Insuman Basal

Till dig som fått Insuman Basal P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insuman Basal Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insuman Basal

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Halmstad 29-31 januari 2014

Halmstad 29-31 januari 2014 Välkommen till kursen Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar Halmstad 29-31 januari 2014 www.insulinpumpkurs.se Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp antingen inte

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

en av världens största hjälporganisa- tioner.

en av världens största hjälporganisa- tioner. Detta är LIONS Lions uppgift är att skapa och upprätthålla en anda av samförstånd mellan jordens folk gällande humanitära behov, genom frivilliginsatser med lokalt engagemang och internationell samverkan.

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen...

Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen... Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen...... som enkelt kan kompletteras med ett fristående system för kontinuerlig glukosmätning (CGM). Och låt oss berätta

Läs mer

Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning barn och tonåringar

Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning barn och tonåringar Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning barn och tonåringar Preliminärt Program Halmstad 29-31 januari 2014 Hotel Tylösand, Halmstad. Foto: pamela.se. Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning barn

Läs mer

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET?

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Kvinnor som har typ 1 diabetes behöver planera och förbereda sig väl inför

Läs mer

Låt oss berätta om nyttan med just fristående system!

Låt oss berätta om nyttan med just fristående system! Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen...... som enkelt kan kompletteras med ett fristående system för kontinuerlig glukosmätning (CGM). Låt oss berätta om

Läs mer

Bolla Diabetestankar konferens 2015. Katrineholm 1-3 maj En kort rapport

Bolla Diabetestankar konferens 2015. Katrineholm 1-3 maj En kort rapport Bolla Diabetestankar konferens 2015 Katrineholm 1-3 maj En kort rapport Arrangörer: Sandra Emanuelsson, Västerås Linda Gustavsson, Katrineholm Josefin Johansson, Flen Konferensens syfte Vi vill tillhandahålla

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg...

Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg... Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg......oavsett om du behandlas med insulinpenna eller pump. Nordic Säkert har du vid det här laget hört talas om kontinuerlig glukosmätning (CGM).

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Diabetes. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Diabetes. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Diabetes Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Andersson, Gudrun Diabetes i balans : grundläggande kunskap för ett bra liv med typ-1 diabetes

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Kolhydrater om man har Diabetes

Kolhydrater om man har Diabetes Kolhydrater om man har Diabetes Jag brukar köra med powerbar gel och sportdryck när jag kör långloppen. På ett långlopp så brukar jag ta 3-5 gel (ca 1 gel var 35-50min ingen första timmen) och sen 2-4

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Diabetesklubben 2015-05-27

Diabetesklubben 2015-05-27 Diabetesklubben 2015-05-27 CGM Continues Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning Prio 1 att överleva DÖD inom 3 år!!! 1-3 dagar om man slutar ta insulin ACIDOS (Syraförgifting) CIRKULATIONSKOLLAPS

Läs mer

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES 1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Til dig som fått Lyxumia

PATIENTINFORMATION. Til dig som fått Lyxumia PATIENTINFORMATION Til dig som fått Lyxumia Den här broschyren har du fått för att du ska börja medicinera med Lyxumia (lixisenatid). Lyxumia är ett komplement till din tidigare diabetesbehandling och

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Glutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Mara Bybrant 130322

Glutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Mara Bybrant 130322 Glutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1 Mara Bybrant 130322 Inte så farligt som många tror celiakidiabetes.se 2 Barn i yngre tonåren intervjuas -Du kommer att överleva. Det känns

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Kontinuerlig blodsockermätning

Kontinuerlig blodsockermätning Kontinuerlig blodsockermätning Kliniska erfarenheter Disposition Vilka mätare finns Riktlinjer Större studier Erfarenheter från Sachsska -läger -klinik -fallbeskrivning CGM-mätare Medtronic: Guardian Medtronic:

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

BLÅBOK för bättre diabetesvård

BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård INNEHÅLL FÖRORD... 4 NATIONELLA DIABETESTEAMET... 5 DIABETES EN UTMANING FÖR SJUKVÅRDEN OCH ETT HOT MOT VÄLFÄRDEN... 10 FRÅGOR OCH SVAR OM

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

BLÅBOK. för bättre diabetesvård

BLÅBOK. för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård FÖRORD Nationella Diabetesteamet bildades 2002 och är en paraplyorganisation för de riksomfattande intresse- och specialist föreningar som

Läs mer

Diabetes i skolan 2008 En nationell enkätstudie

Diabetes i skolan 2008 En nationell enkätstudie Diabetes i skolan 2008 En nationell enkätstudie Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen hos barn och ungdomar i Sverige och innebär risk för allvarliga komplikationer senare i livet. Diabeteskomplikationer

Läs mer

Diabetes hos skolbarn RÅD FÖR SKOLAN

Diabetes hos skolbarn RÅD FÖR SKOLAN Diabetes hos skolbarn RÅD FÖR SKOLAN 1 Ett stort tack till alla lärare, familjer och diabetesexperter som har kommenterat manuskriptet. Diabetes hos skolbarn råd för skolan Utgivare: Diabetesförbundet

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det

Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Blodsockerkontroll Insulin Hypoglykemi lågt blodsocker Behandling av

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Janeth Leksell PhD, Associate Professor, Specialistsjuksköterska Svensk Förening För Sjuksköterskor i Diabetesvård Vad vet vi om insulinpump

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer