Öppen på jobbet. Attityder hos unga bi- och homosexuella, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Öppen på jobbet. Attityder hos unga bi- och homosexuella, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken."

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Studie- och yrkesvägledarprogrammet Examensarbete 10 poäng Öppen på jobbet Attityder hos unga bi- och homosexuella, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. Out at work Attitudes among young bi- and homosexuals, concerning their beliefs about being open with their sexual orientation in different occupations. Karin Lokrantz Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng Höstterminen 2006 Handledare: Ann-Christine Ringström Examinator: Anders Lovén

2 2

3 MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen Arbetets art Titel Författare Handledare Examensarbete, 10p poäng, Studie- och yrkesvägledarprogrammet Öppen på jobbet. Attityder hos unga bi- och homosexuella, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. Karin Lokrantz Ann-Christine Ringström Abstract Syftet har varit att studera attityder hos bi- och homosexuella ungdomar, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. De metoder som används har varit en enkätundersökning, som besvarats av bi- och homosexuella ungdomar i åldern år och litteraturstudier. Resultatet visar tydligt att ungdomarna tror att det finns yrken som det är enklare respektive svårare att vara öppen med sin läggning inom. Det är olika yrken som upplevs vara svårare respektive enklare beroende på om man är kvinna eller man. Bland de yrken som förkom mest som enklare att vara öppen inom som bisexuell kvinna eller lesbisk var inom mansdominerade yrken som snickare och inom industri. Både killar och tjejer i undersökningen var överens om att det yrke som var enklast för bisexuella män och bögar att vara öppna inom var frisör. De yrken som ansågs svåra att vara öppen inom skilde sig inte så mycket åt mellan könen, t.ex. att arbeta som lärare och inom kyrkan. Ungdomarna i undersökningen menade att det var viktigare att studie- och yrkesvägledare hade kunskap om HBT-frågor i allmänhet, snarare än om bi- och homosexuellas situation i arbetslivet i synnerhet. Nyckelord: studie- och yrkesvägledning, arbetsliv, bisexualitet, homosexualitet, attityder, ungdomar. 3

4 4

5 Innehåll INLEDNING 7 Syften och frågeställningar 8 LITTERATURGENOMGÅNG 9 Vad säger lagen? 9 Homosexuellas villkor i arbetslivet 10 Sverige 10 Internationellt 10 Bi- och homosexuellas situation i fokus inom olika utbildningar 12 HBT-perspektiv på SYV-utbildningar 14 Teoretiska perspektiv 15 METOD 17 Val av metod 17 Urval 17 Databehandling 18 Definitioner 18 Avgränsningar 18 RESULTAT 20 Bakgrundsfrågor 20 Yrken 21 Kvinnors möjlighet till öppenhet i olika yrken 22 Mäns möjlighet till öppenhet i olika yrken 23 Vägledning 24 Vikten av HBT-kompetens hos SYV 24 Det egna yrkesvalet 26 Ungdomarnas erfarenheter och möten med SYV 27 Slutsats 28 5

6 ANALYS 29 Truckflatan och frisörbögen 29 Bisexuellas situation 31 REFERENSLISTA 32 BILAGA 1; ENKÄT 33 6

7 Inledning När unga människor börjar tänka på vad de vill arbete med, kan inspiration komma från olika håll. Det kan t.ex. vara det som en förälder arbetar med, något man själv är bra på eller bara väldigt intresserad av. De allra flesta sållar dock ganska snabbt bort arbeten som supermodell, astronaut och fotbollsproffs i Italien till fördel för yrken som känns mer realistiska. För en del kan andra faktorer göra att vissa yrken ligger utom räckhåll. Olika handikapp kan göra yrken omöjliga eller svårare att utföra. Vissa yrken har förutom kunskapskrav, även krav som gäller längd, syn etc. men förutom sådana faktorer så anses alla yrken möjliga för alla idag. Kvinnor får utbilda sig till präst och polis och män kan vara både barnmorska och hudterapeut. Undersökningar visar dock att det inte alltid är så lätt att tillhöra ett underrepresenterat kön på en arbetsplats. 1 Det är inte heller enkelt att vara den enda invandraren på jobbet, eller att komma från en annan social bakgrund än andra. Kön, etnicitet och socioekonomiska förutsättningar är faktorer som ofta studeras i aktuell forskning om hur människor kommer fram till vad de vill arbeta med. När det gäller om sexuell läggning påverkar människors yrkesval finns det inte mycket svensk forskning. Lagen 1999:133 om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning trädde i kraft 1 maj Samtidigt inrättades HomO, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, vars uppgift är att se till att lagen efterlevs. Trots det finns det många yrken där det är svårt att vara öppen med sin sexuella läggning på arbetsplatsen. 3 För att kunna hjälpa någon annan, måste man först själv skaffa sig kunskaper, eller veta var någon annan själv kan hitta kunskapen. För att kunna göra detta i en professionell yrkesroll är det därför viktigt att den egna utbildningen utformats så att man är beredd på de vägledningssituationer som kan uppstå. Med bristfälliga kunskaper hos studie- och yrkesvägledare om bi- och homosexualitet i allmänhet och om situationen i arbetslivet i synnerhet, är risken stor att man som vägledare inte kan ge tillräckligt bra vägledning just därför att det är ett tomt fack i den egna verktygslådan. 1 jamombud.se 2 homo.se 3 Forsberg m.fl. (2003), ss

8 Syften och frågeställningar Syftet är att undersöka attityder hos bi- och homosexuella ungdomar, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. Upplever ungdomar att det finns yrken där det är lättare respektive svårare att arbeta inom och vara öppen med sin läggning? Om det är så, tror de att det kommer att påverka deras framtida yrkesval? Är det viktigt för studie- och yrkesvägledaren att ha kunskap om bi- och homosexuellas situation på arbetsmarknaden i vägledningssituationen? 1. Tror bi- och homosexuella ungdomar att det är lättare respektive svårare att leva öppet på jobbet inom olika yrken? 2. Om det finns yrken som upplevs som lättare respektive svårare, vilka är då dessa? 3. Tycker bi- och homosexuella ungdomar att det är viktigt att studie- och yrkesvägledare har kunskap om bi- och homosexualitet? 4. Tror bi- och homosexuella ungdomar att den egna sexuella läggningen påverkar det framtida yrkesvalet? 8

9 Litteraturgenomgång Vad säger lagen? HomO arbetar med utbildning och rådgivning men också med stöd till enskilda personer som utsatts för diskriminering och kan föra deras talan i domstol etc. Lagen har två syften, dels att stödja den enskilda personen som utsatts för diskriminering och dels att förebygga och motverka diskriminering i arbetslivet. 4 Direkt diskriminering innebär att man särbehandlar någon av skäl som tar sikte på den sexuella läggningen medan indirekt diskriminering innebär något som verkar neutralt men som i praktiken är missgynnande för personer av en viss sexuell läggning. Det är även förbjudet att instruera någon annan att diskriminera. Trakasserier definieras som diskriminering och kan vara t.ex. nedsättande skämt, anspelningar och utfrysning. Människor antas oftast vara heterosexuella tills dess att de talar om att de inte är det. Att vara öppen med sin sexuella läggning blir därför fortgående process för bi- och homosexuella där man i olika situationer får ta ställning till när och om man vill berätta. I en undersökning från definieras tre typer av situationer där valet att dölja eller berätta om sin sexuella läggning aktualiseras. Den första handlar om när man bemöts som om man vore heterosexuell (ja vi har varit i stugan, vad gjorde du och din man i helgen? ) och den andra om situationer när man själv har en önskan att berätta för någon. Den tredje kategorin karaktäriseras som särskilt påfrestande; att det talas om homosexualitet, inte bara utifrån förförståelsen att alla närvarande är heterosexuella utan att homosexualitet nämns på nedvärderande sätt. Dessa situationer kan uppstå överallt men är vanliga på arbetsplatser och kräver då en handling att antingen säga något där den egna sexuella läggningen blir öppen eller välja att vara tyst. 4 Danila (2005), ss Håkansson (1987), s

10 Homosexuellas villkor i arbetslivet Sverige Under 2003 genomförde Arbetslivsinstitutet en studie om bi- och homosexuellas arbetsförhållanden. 6 I studien undersöktes var bi- och homosexuella fanns på arbetsmarknaden och hur deras anställningsförhållanden såg ut. Man förväntade sig att finna att bi- och homosexuella skulle göra andra yrkes- och arbetsplatsval än heterosexuella. Resultaten visade att kvinnor, både bi- och homosexuella, i högre utsträckning än heterosexuella, studerade, var mer långtidssjukskrivna och hade i lägre utsträckning fasta anställningar. Skillnaderna bland män av olika sexuell läggning var betydligt mindre även om man även där kunde se att fler bi- och homosexuella män studerade. Fler heterosexuella än bi- och homosexuella arbetar längre för en och samma arbetsgivare och fler bi- och homosexuella arbetar inom den privata sektorn. När det gällde skillnader mellan de bi- och homosexuella kvinnorna och männen visade undersökningen att en betydligt lägre andel av männen fanns på mansdominerade arbetsplatser. Lesbiska och bisexuella kvinnor arbetar oftare än heterosexuella kvinnor på könsblandade- och mansdominerade arbetsplatser. Ungefär hälften av de bi- och homosexuella i undersökningen upplevde att kolleger hade fördomar mot bi- och homosexualitet medan motsvarande för heterosexuellas upplevelse av kollegor med fördomar var en tredjedel. Det var även tydligt att arbetsplatser där det förekom fördomar och trakasserier mot bi- och homosexuella även hade problem med fördomar och trakasserier på grund av kön, etnisk bakgrund och funktionshinder. Internationellt Före 1990-talet är det svårt att hitta någon internationell forskning om vägledning som tar upp bi- och homosexuellas situation på arbetsmarknaden 7. Under 1990-talet och senare har det dock kommit forskning som tar upp vägledning för homosexuella, både gällande praktisk tillämpning såväl som historiska perspektiv. Det som dock inte alls varit åtföljande i lika hög utsträckning, är forskning som gäller motsvarande för bisexuella och transpersoner. 6 Danila (2005), s Pope m.fl. (2004) s

11 Pope m.fl. menar att få homosexuella utanför stora gayvänliga städer som San Fransisco och New York har kunnat vara öppna på sina arbetsplatser tidigare och att många agerat aktivt för att inte avslöja sin läggning. Det har kunnat innebära att man har ett påhittat socialt liv på arbetsplatsen och tar med en vän av motsatt kön till personalfester etc. Tidigare kunde man höra unga homosexuella berätta att man valde bort yrken som innebar att arbeta med barn eller arbete inom konservativa arbetsplatser, just för att det kunde medföra problem t.ex. vid en befordran. Pope m.fl. menar dock att detta har förändrats och därmed också homosexuellas behov vid vägledning. Det är viktigt att som vägledare kunna identifiera var en person befinner sig i sin personliga utvecklingsprocess. Vid vägledning av homosexuella är det även viktigt att identifiera var i sin komma-ut process personen befinner sig. Att komma ut och leva öppet med sin sexuella läggning innefattar flera steg, där öppenhet på arbetsplatsen ofta är ett av de sista stegen. Den egna uppfattningen hos vägledaren är också viktig att vara medveten om. I de fall där man inte tror sig kunna göra ett bra vägledningsarbete, är det bättre att hjälpa personen vidare till någon annan. APA, (American Psychological Association) har sedan 2002 väldefinierade etiska instruktioner gällande personer som arbetar med såväl vägledning som frågor som rör sexuell läggning. Ett exempel på hur man kan försöka skapa ett öppet klimat för att ta upp frågor om homosexualitet kan vara att synligt på sitt arbetsrum ha litteratur i bokhyllan som rör ämnet. Speciella frågor som kan vara viktiga i vägledningsarbetet med homosexuella kan vara t.ex. inför en anställningsintervju där man kan få frågor som; är du gift? har du barn? etc. Det kan också handla om vad man ska ta med på sin meritförteckning eller utelämna. Behovet av att ha ett nätverk på arbetsplatsen har genom historien varit viktig för många olika minoriteter. 8 Detta, tillsammans med stereotypa uppfattningar om vad homosexuella kan arbeta med, kan leda till inre begränsningar i yrkesvalet, på så sätt att man väljer ett arbete där man tror det kan vara lättare att vara öppen och att man inte kommer att vara den enda bi- eller homosexuella personen. Det är dock viktigt att som vägledare känna till att det som kan kännas som en trygg arbetsplats för någon, kan upplevas som en begränsning i den personliga utvecklingsprocessen för någon annan, beroende på hur långt personen kommit i sin komma ut-process. 8 Pope m.fl. (2004). s

12 I en studie från 2001 har Nauta m.fl. undersökt vikten av förebilder vid unga människors yrkesval. 9 Bi- och homosexuella visade sig lägga större vikt vid sina förebilder eftersom de upplevde sig ha mindre stöd och vägledning från andra i beslutsprocessen gällande yrkesval. Många upplevde att det var speciellt viktigt att det fanns öppna homosexuella inom yrket och att det påverkade det egna yrkesvalet. Enligt social inlärningsterori, t.ex. Bandura, söker människor efter förebilder som de tycker liknar dem själva, eftersom man då tror att deras liv kommer likna förebildernas. När det gäller homosexuella kan detta appliceras så att det kan vara ett extra stöd då dessa förebilder kan visa hur det är möjligt att balansera mellan arbetsliv och privatliv och kanske utmana stereotypa uppfattningar. Nauta m.fl. menar att man genom att studera sina förebilder kan, på gott och ont, få signaler om förväntade reaktioner och konsekvenser när man själv kommer ut i arbetslivet. Även Krumboltz social learning theory, vilken bygger på Banduras teorier, menar att människor formar sin syn på sig själva och sin omvärld genom inlärning och observation. 10 Genom identifiering och positiv förstärkning stärks människor i sina val och detta baserar Krumboltz på fyra viktiga faktorer; ärftliga faktorer, faktorer och händelser i omgivningen, inlärningsfaktorer och förmåga att ta till sig och utföra uppgifter. Dessa faktorer interagerar och gör att människor skapar sig en uppfattning om vem man själv är och sin omvärld. Bi- och homosexuellas situation i fokus inom olika utbildningar Flera fackförbund i Sverige arbetar aktivt med bi- och homosexuellas situation i arbetslivet, både genom att ge stöd till enskilda personer men också genom att utbilda anställda i HBT-frågor. Inom TCO har man tagit fram ett utbildningskoncept, Fritt Fram, som innehåller hemsida, DVD, lärarhandledning etc. och som kan användas i olika utbildningssammanhang på arbetsplatser 11. Även inom olika högskoleutbildningar och myndigheter uppmärksammas bi- och homosexuellas situation i arbetslivet. Socialtjänsten presenterade 2004 en lägesbeskrivning som tydligt visade att människor som arbetar inom socialtjänsten nästan uteslutande utgick från att alla lever ett heterosexuellt liv. 12 I rapporten beskrivs detta som en bristande observans och att okunskap och ovana kan leda till ett dåligt bemötande. 9 Nauta m.fl. (2001). s edrev.asu.edu 11 tco.se 12 HomO. (2005), s

13 Man menade att det borde finnas mer utrymme för reflektion inom socionomutbildningen om den sexuella läggningens betydelse i det sociala arbetet. Redan 1984 när regeringens betänkande Homosexuella och samhället kom, granskades utbildningslinjer inom högskolan som antogs ha stor betydelse för att förbättra bi- och homosexuellas situation i samhället 13. Bland annat granskades lärarutbildning, läkarutbildning och socionomutbildning. Det visade sig då att endast vid ett lärosäte förekom undervisning om homosexualitet och då fanns det med i en fempoängskurs om avvikande beteende. I en senare kartläggning om hur socionomutbildningar tar upp sexuell läggning, visar redan rapportens namn Alla är lika för mig! att det fortfarande finns stora brister i hur man förmedlar kunskaper om bi- och homosexuellas livssituation i utbildningen. 14 Inget av de sex lärosäten som fanns med i undersökningen hade någon övergripande plan för hur frågor om sexuell läggning skulle hanteras. I utbildningar som leder fram till ett arbete där man på något sätt kommer att ha en överordnad position i förhållandet till de man arbetar med; elever, klienter etc. är det viktigt att vara medveten om vilka konsekvenser strukturell diskriminering kan få, vare sig den är medveten eller ej. Exempel på detta i socionomstudien är tillfällen då samkönade par nekats familjerådgivning, då man ej ansett sig ha tillräckligt med kunskap eller inte ansett det vara sin uppgift. För att kunna garantera att studenterna har de kunskaper som krävs för att bemöta alla människor på ett likvärdigt och professionellt sätt, är det viktigt att detta även anges i kurs- och utbildningsplaner. Det visar sig i studien att i de fall som bi- och homosexualitet berörs så görs det utifrån ett diskrimineringsperspektiv snarare än ett i bredare sammanhang. 13 SOU (1984:63), ss HomO. (2005) s

14 HBT-perspektiv på SYV-utbildningar Universitet och högskolors främsta uppgift är att bedriva utbildning och forskning och verksamheten regleras av högskolelag och högskoleförordning 15. I högskolelagens 1 kap. 8 paragraf anges allmänna mål för grundläggande högskoleutbildning. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas - -förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, -förmåga at självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och -beredskap att möta förändringar i arbetslivet. - Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (Lag 2006:173) För att i en framtida professionell yrkesroll kunna leva upp till ovanstående, behövs en utbildning som ger kunskaper och möjlighet till reflektion kring olika situationer man kan komma att ställas inför. Att arbeta som studie- och yrkesvägledare är ett socialt arbete där man möter många olika människor. Utbildningen ges vid tre lärosäten i Sverige; Malmö högskola, Lärarhögskolan i Stockholm och vid Umeå Universitet. Samtliga utbildningar har ovanstående utdrag ur högskolelagen i sin utbildningsplan och därtill formulerat egna mål. Ingen av lärosätena nämner i sin utbildningsplan specifikt vikten av att inkludera bi- och homosexuellas situation i arbetslivet, ej heller transpersoners situation. Den grupp som specifikt nämns i målen för samtliga lärosätens utbildningsplaner är människor med särskilda svårigheter i arbetslivet. 16 I utbildningsplanen från lärarhögskolan i Stockholm beskriver man även att man som en del av sin profil bl.a. ska integrera mångkulturella- och genusperspektiv i utbildningen. 17 Ingen undersökning har gjorts i Sverige som haft som mål att ta reda på hur många av människorna som är bi- och homosexuella. Forskning i andra länder visar samstämmigt 15 hsv.se 16 mah.se 17 lhs.se 14

15 att ungefär 5-10% av befolkningen är bi- eller homosexuell och det borde vara överförbart även till Sverige. 18 Det innebär att man som studie- och yrkesvägledare i grund- och gymnasieskola träffar många unga bi- och homosexuella som i framtiden kommer att känna av vad det innebär att vara gay på sin arbetsplats. I aktuell forskning om hur människor kommer fram till vad de vill arbeta med studeras ofta faktorer som kön, etnicitet och socioekonomiska förutsättningar. När det gäller om, och i så fall hur, sexuell läggning påverkar människors yrkesval finns det inte mycket forskning att tillgå. Teoretiska perspektiv Det finns flera karriärutvecklingsteorier som visar hur människor väljer utbildning och yrke och hur beslutsprocessen ser ut. En framtid med allt större osäkerhet på arbetsmarknaden kommer att kräva högre grad av självständighet hos människor, då det inte längre finns utstakade karriärvägar att följa. Detta gör att karriärbegreppet mer blir ett livsstil- eller livsformsbegrepp och att välja yrke och livsform är något man gör parallellt. Den återverkan detta har på karriärteoriernas utveckling är att de tenderar att polariseras, där psykologiska teorier betonar det individualistiska medan sociologiska teorier styrs av möjligheter på arbetsmarknaden 19. De olika karriärutvecklingsteorierna speglar också hur vägledningen ser ut och vad individen behöver för stöd. I en känd modell, DOTS, (även kallad fyrfältsmodellen) behöver individen i vägledningsprocessen bli medveten om sig själv och sina alternativ samt att lära sig fatta och genomföra beslut. Peavy menar t.ex. att i ett samhälle där individen allt mer är hänvisad till sig själv, blir det allt viktigare att människor klarar ovanstående aktiviteter och därigenom också kan anpassa sig till förändringar i samhället. 20 Inom det konstruktivistiska tänkandet för vägledning innebär detta ett arbete som mer fokuserar på att skapa förändring än att använda fastlagda metoder. En viktig grundförutsättning för det konstruktivistiska arbetssättet är att först identifiera var en människa befinner sig och börja där. 18 rfsl.se 19 Fransson & Lindh (2004), ss Peayv (2000), s

16 Peavy illustrerar detta i Konstruktivistisk vägledning-teori och metod genom att citera filosofen Sören Kierkegaard. 21 Att man, om man verkligen skall lyckas leda en människa till en bestämd plats, först och främst måste anstränga sig att finna honom där han själv befinner sig, och börja där. Detta är hemligheten med all hjälpkost. Den som inte kan det lever med en illusion, när han påstår sig kunna hjälpa andra. För att verkligen kunna hjälpa någon måste jag förstå mer än han- men trots det börja med det som han förstår. Sören Kierkegaard Att bli medveten om sig själv och sina alternativ i en vägledningsprocess är förutom att väga in sina intressen, förutsättningar och begränsningar även att ta hänsyn till omgivningens förutsättningar och begränsningar. Många studier visar att människor väljer olika utifrån kön, etnicitet eller socioekonomiska förutsättningar utan att alltid vara medvetna om att det är så. När man analyserat t.ex. utbildningsnivå hos ungdomar ser man skillnader mellan ungdomar som vuxit upp under olika socioekonomiska förutsättningar och i vissa fall, genom olika åtgärder försökt ändra på den sociala snedrekryteringen som skillnaderna resulterat i. 22 Det finns även stora skillnader mellan könen i deras utbildningsinriktning och ungdomars föreställningar sätter gränser för vad som upplevs som möjligt. Traditionella förväntningar styr mer än begåvning vad ungdomar väljer att utbilda sig till. Även här har man under åren försökt utjämna skillnaderna genom olika åtgärder med t.ex. teknikkurser för flickor och olika insatser för att intressera pojkar för vårdyrken. Det är svårt för ungdomar att navigera i en allt mer abstrakt yrkesvärld och det är tillräckligt problematiskt att göra det utifrån sin etnicitet, sitt kön och socioekonomiska ursprung och tillsammans med sina förutsättningar, begränsningar och intressen försöka hitta sin plats. Som vägledare kan man finnas där som stöd, genom den kunskap man har i sin verktygslåda om samhället, pedagogik, utbildningsvärlden, arbetsmarknaden och hur människor fungerar. 21 Peavy (2000), s Fransson & Lindh (2004), ss

17 Metod Val av metod De metoder som använts i undersökningen är enkät med empiriskt insamlade data och litteraturstudier. Anledningen till att välja en i huvudsak kvantitativ metod är för att få ett större underlag av mätbara data. Enkäten har utformats så att det även finns möjlighet för de deltagande i undersökningen att utveckla sina svar, vilket också ger den en kvalitativ prägel. Litteraturstudien är indelad efter den tematiska dispositionsmodellen. 23 Den kvalitativa delen syftar till att man genom de tillfrågades svar ska kunna få förståelse för hur en situation kan upplevas av en grupp. Det traditionella sättet att behandla en kvalitativ undersökning är genom en analytisk induktion, vilket innebär ett systematiskt undersökande av ett fenomen för att hitta likheter och därav kunna dra slutsatser. 24 Urval 50 personer har besvarat enkäten (se Bilaga 1), varav 25 kvinnor och 25 män. Samliga har kontaktas via ett forum för bi- och homosexuella på Internet (qx.se). Personerna har valts ut i en sökfunktion där sökkriterierna varit ålder (15-20 år) och sexuell läggning (bieller homosexuell). En viss selektion har gjorts då vissa personers alias givit misstanke om att det inte rör sig om en seriös sida av en ung person. I de inledande kontakterna per mejl där ungdomarna tillfrågats om de vill delta i en enkätundersökning har de också kunnat gå till en sida med mer information om uppsatsen och dess ursprung. Enkäten har sedan skickats via e-post och ingen ersättning har utgått. 23 Jarrick & Josephson (1996) s Hartman (2004), s

18 Databehandling Insamlade data har behandlats analytiskt genom kategorisering av huvudgrupper av de deltagandes svar, t.ex. gällande yrkeskategorier. Kategorierna har sedan illustreras med hjälp av citat från enkätundersökningen. När det gäller tolkning av kategorierna har olika frågeställningar ställts mot varandra; t.ex. om man tror att det kan vara svårare respektive lättare att vara öppen inom olika yrken och om man tror att man själv kommer att vara öppen med sin sexuella läggning i framtiden. Definitioner Med att leva öppet innebär att inte dölja sin sexuella läggning. Butch kvinna som har ett mer maskulint sätt, utseende etc. än normen tillåter. HBT en förkortning för homo- bi- och transpersoner. qx.se ett Community/ forum för homo-, bi- och transpersoner på Internet. Med sexuell identitet avses kvinna, man eller transperson/annat. Med sexuell läggning avses bi- homo- eller heterosexualitet. Transpersoner är ett samlingsbegrepp för sexuella identiteter och inte en sexuell läggning. Transpersoner definierar sig sällan som detta utan enskilda transpersoner brukar kanske hellre mena att de är bara män, kvinnor, neutrer, eller olika kombinationer av detta 25. Avgränsningar Den åldersmässiga avgränsningen är gjord till år, eftersom det är en tid då de flesta ungdomar tänker mycket på framtida yrkesval men också på sexuell orientering. Få personer yngre än 15 år har börjat definiera sig som bi- eller homosexuella, därför har det inte varit intressant att ha yngre personer än så med i undersökningen. Då undersökningen avser att studera bi- och homosexuella ungdomars attityder till öppenhet 25 rfsl.se 18

19 inom olika yrken, snarare än erfarenheter av öppenhet, kändes 20 år som en gräns då de flesta ungdomar har avslutat gymnasiestudier och står inför arbetsliv eller vidare studier. Den geografiska avgränsningen är gjord till ungdomar i Sverige. Transpersoner är en del av HBT-samhället som med stor sannolikhet också upplever att olika yrken kan vara lättare eller svårare att arbeta inom och leva öppet. Transpersoner är bi, homo eller heterosexuella och undersökningen avser att studera om sexuell läggning påverkar ungdomars yrkesval. Om undersökningen avsåg att undersöka om det är lättare eller svårare att arbeta inom ett yrke beroende på om personen är man eller kvinna vore det befogat att ha med transpersoner som en kategori, ett tredje kön. 19

20 Resultat Bakgrundsfrågor Femtio personer har besvarat enkäten, 25 killar och 25 tjejer (Fråga 1). Alla ungdomar har varit mellan år och Fråga 2, åldersfördelningen inom intervallet, redovisas i Diagram 1. Fråga 3, gällande sexuell läggning redovisas i Diagram 2. Diagram 1. Fråga 2: Åldersfördelning ant ålder Kvinnor Män Diagram 2. Fråga 3: Sexuell läggning ant homo bi Annat Kvinnor Män 20

21 Yrken Resultatet av undersökningen visar att bi- och homosexuella ungdomar tror att det finns yrken som det är lättare respektive svårare att vara öppen inom. Nästan lika många killar som tjejer har svarat JA på fråga 4, medan en större andel tjejer har svarat NEJ där killarna svarat Vet ej. Resultatet av Fråga 4 presenteras i Diagram 3. De yrken som anses vara lättare resp. svårare att vara öppen inom överensstämmer till stor del mellan könen. Att arbeta inom industri- och byggbranschen som bisexuell kvinna eller lesbisk tror både killar och tjejer är lättare. Svårare tror både killar och tjejer att det kan vara som bisexuell kvinna eller lesbisk inom läraryrket, främst på högstadiet. Det yrke som upplevdes som lättast att vara öppen inom som man var frisör, det var både killar och tjejer i undersökningen överens om. Svårast trodde samtliga att det var att vara bisexuell eller bög inom mansdominerade yrken som polis och försvarsmakten. Diagram 3. Fråga 4: Tror du att det är lättare respektive svårare att vara öppen med sin bi- eller homosexualitet inom olika yrken? ant JA 4 NEJ 4 Vet ej kvinnor män 21

22 Kvinnors möjlighet till öppenhet i olika yrken De flesta killar och tjejer som besvarat Fråga 4 med JA menar att bisexuella kvinnor och lesbiska har lättast att vara öppna inom traditionellt mansdominerade yrken. Exempel på sådana yrken som föreslås i undersökningen är t.ex.; snickare, eltekniker, truckförare och målare. Några tjejer har själva påpekat att detta mest gäller kvinnor som är butch och att föreställningen hos människor är att alla kvinnor inom dessa yrken är homosexuella. Både killar och tjejer har också svarat att det kan vara lättare inom industrijobb eftersom de upplever att det är arbeten där man inte pratar så mycket med andra utan mest sköter sitt. Killar verkar ha haft svårare för att sätta sig in i hur det kan vara för tjejer då flera killar besvarat frågorna som rör kvinnors förutsättningar till öppenhet med det kan ju inte jag veta, jag är ju kille medan tjejerna lämnat fler förslag på yrken för båda könen. Andra yrken som tjejerna trodde att det var lättare för bisexuella kvinnor och lesbiska att vara öppna inom var (Fråga 5, 6, 7 & 8); byggarbetare (2), snickare (2), elektriker (2), målare (1), bilmekaniker (1), truckförare (1), rörmokare (1), kontorsjobb (1), servicebutik (1), sjukvård (1), industribranschen (1), budchaufför (1), genusvetare (1), arbete inom gayvärlden (1) och skogshuggare (1). De yrken tjejer trodde det vara svårare att vara öppen inom var; lärare(4), förskola (4), politiker (3), polis (2), kommunen/ kansli (1), advokat (1), kyrkan (1), feminina affärer (1) och chefsposition (1). Motsvarande har killarna svarat att det som bisexuell kvinna eller lesbisk är lättare att vara öppen inom; manliga yrken (4), industri (1), polis (1), lastbilschaufför (1), sexrådgivning (1) och skolinformatör, RFSL (1). Killarna trodde det var svårare att vara öppen som bisexuell eller lesbisk inom; lärare (2), kyrkan(1), affärskvinna (1) och programledare (1). Jag tror det är lättare att visa sin sexualitet i yrken där det nästan förväntas att man t.ex. ska vara lesbisk, bilmekaniker och andra typiska manliga arbeten. Bisexuella har svårast att bli accepterade i arbetslivet, eftersom att vi står i mitten. Tjej, 19 år. 22

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

Fikarasten kan bli en plåga

Fikarasten kan bli en plåga Det är lätt att tro att det numera är problemfritt, ja till och med populärt att vara homo- eller bisexuell i Sverige idag. Men det är inte sant. För trots att mycket har hänt för homo- och bisexuella

Läs mer

Facklig policy mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning eller könsidentitet

Facklig policy mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Facklig policy mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning eller könsidentitet »Det måste bli lika naturligt för våra fackligt förtroendevalda att ta strid för medlemmar som blivit diskriminerade

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Borlänge Kommun Godkänd av Personalutskottet 2006-03-21 Att bli utsatt för sexuella trakasserier... 1 - Trakasserier grundade på kön... 1 - Trakasserier av sexuell

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 Förord Landstinget ska inom ramen

Läs mer

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-09-22 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-08-04 HSN 1107-0685 Handläggare: Gunilla Neves Ekman Förslag till Hbt-policy för Stockholms

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy Skapat den Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Fackmedlemmars uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen

Fackmedlemmars uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen Fackmedlemmars uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen Carina Bildt arbetslivsrapport nr 2004:10 issn 1401-2928 Temaforskning Arbetsliv i storstad Temaledare Ewa Gunnarsson

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015 CSK 1 Syfte Gäller för Hela Trollhättans Stad Referensdokument Diskrimineringslagen, Arbetsmiljölagen, Föräldraledighetslagen Ansvar och genomförande Uppföljning Arbetsmiljöenkät Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hemgårdens förskola 20150101-20160131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Fackmedlemmars uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen

Fackmedlemmars uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen Fackmedlemmars uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen Carina Bildt arbetslivsrapport nr 2004:10 issn 1401-2928 Temaforskning Arbetsliv i storstad Temaledare Ewa Gunnarsson

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget NITUS 14-11-27 Aleksandra Sjöstrand Universitets- och högskolerådets uppgifter Universitets- och högskolerådet ansvarar för uppgifter i fråga

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Molidens förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Molidens förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Molidens förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision Inflytande och delaktighet Kartläggning, uppföljning

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77)

Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) 2007-04-19 Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) Diarienr: IJ2007/32/UNG RFSL och

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se)

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Alexandra Milton, 29 Bor i Stockholm Yrkesofficer i Flygvapnet sedan 1996 Lunds universitet - statskunskap 2 år i RFSL:s förbundsstyrelse

Läs mer

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? B0010509 150I Stockholms läns landsting finns idag tre mottagningar som har kompetens gällande HBT-kvinnor. Mama Mia mödrarvård, Regnbågsprojektet på Danderyd förlossning,

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Läsåret 2013-2014 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område

Läs mer

Begrepp. Diskriminering

Begrepp. Diskriminering Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Barn Funktionsnedsättning Integration Jämställdhet Nationella minoriteter Sexuell läggning Ålder Underlag för diskussioner

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9 Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN Strandskolan 2014-2015 Datum för upprättande: 140626 Innehållsförteckning Till dig som elev 3 Till dig som är förälder 3 Likabehandlingsplanens syfte 4

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan bilaga

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan bilaga Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI-BILAGA Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Bergsundsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergsundsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bergsundsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Innehåll Sida 1. Vision 2 2. Ansvarsfördelning 2 3. Bakgrund 3 4. Diskrimineringsgrunder 4 5. Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Frågor och svar En utmaning för heteronormen

Frågor och svar En utmaning för heteronormen Huvudbudskap Frågor och svar En utmaning för heteronormen Undersökningen En utmaning för heteronormen visar att lärare i mycket liten utsträckning får utbildning eller kompetensutveckling kring frågor

Läs mer

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Flera utgångspunkter och syften en samlad process Regional utvecklingsstrategi 2025 Regional kompetensförsörjningsstrategi 2020 Strategi för

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER. HSB Skåne

POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER. HSB Skåne POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER HSB Skåne 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mål 3 2 Policy 3 3 Definition och exempel 3 4 Om du utsätts 5 5 Om du får kännedom 6 6 Handlingsplan för arbetsgivaren 6 7

Läs mer

METODHANDLEDNING FÖR KARRIÄRPAKETET

METODHANDLEDNING FÖR KARRIÄRPAKETET METODHANDLEDNING FÖR KARRIÄRPAKETET Metodhandledning för Karriärpaketet Det här materialet ger en kort handledning i hur du som vägledare/coach kan arbeta med Karriärpaketet tillsammans med klienten. Till

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Anette Christoffersson Utvecklingsledare Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll... 1 Inledning... 3

Läs mer