Öppen på jobbet. Attityder hos unga bi- och homosexuella, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Öppen på jobbet. Attityder hos unga bi- och homosexuella, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken."

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Studie- och yrkesvägledarprogrammet Examensarbete 10 poäng Öppen på jobbet Attityder hos unga bi- och homosexuella, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. Out at work Attitudes among young bi- and homosexuals, concerning their beliefs about being open with their sexual orientation in different occupations. Karin Lokrantz Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng Höstterminen 2006 Handledare: Ann-Christine Ringström Examinator: Anders Lovén

2 2

3 MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen Arbetets art Titel Författare Handledare Examensarbete, 10p poäng, Studie- och yrkesvägledarprogrammet Öppen på jobbet. Attityder hos unga bi- och homosexuella, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. Karin Lokrantz Ann-Christine Ringström Abstract Syftet har varit att studera attityder hos bi- och homosexuella ungdomar, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. De metoder som används har varit en enkätundersökning, som besvarats av bi- och homosexuella ungdomar i åldern år och litteraturstudier. Resultatet visar tydligt att ungdomarna tror att det finns yrken som det är enklare respektive svårare att vara öppen med sin läggning inom. Det är olika yrken som upplevs vara svårare respektive enklare beroende på om man är kvinna eller man. Bland de yrken som förkom mest som enklare att vara öppen inom som bisexuell kvinna eller lesbisk var inom mansdominerade yrken som snickare och inom industri. Både killar och tjejer i undersökningen var överens om att det yrke som var enklast för bisexuella män och bögar att vara öppna inom var frisör. De yrken som ansågs svåra att vara öppen inom skilde sig inte så mycket åt mellan könen, t.ex. att arbeta som lärare och inom kyrkan. Ungdomarna i undersökningen menade att det var viktigare att studie- och yrkesvägledare hade kunskap om HBT-frågor i allmänhet, snarare än om bi- och homosexuellas situation i arbetslivet i synnerhet. Nyckelord: studie- och yrkesvägledning, arbetsliv, bisexualitet, homosexualitet, attityder, ungdomar. 3

4 4

5 Innehåll INLEDNING 7 Syften och frågeställningar 8 LITTERATURGENOMGÅNG 9 Vad säger lagen? 9 Homosexuellas villkor i arbetslivet 10 Sverige 10 Internationellt 10 Bi- och homosexuellas situation i fokus inom olika utbildningar 12 HBT-perspektiv på SYV-utbildningar 14 Teoretiska perspektiv 15 METOD 17 Val av metod 17 Urval 17 Databehandling 18 Definitioner 18 Avgränsningar 18 RESULTAT 20 Bakgrundsfrågor 20 Yrken 21 Kvinnors möjlighet till öppenhet i olika yrken 22 Mäns möjlighet till öppenhet i olika yrken 23 Vägledning 24 Vikten av HBT-kompetens hos SYV 24 Det egna yrkesvalet 26 Ungdomarnas erfarenheter och möten med SYV 27 Slutsats 28 5

6 ANALYS 29 Truckflatan och frisörbögen 29 Bisexuellas situation 31 REFERENSLISTA 32 BILAGA 1; ENKÄT 33 6

7 Inledning När unga människor börjar tänka på vad de vill arbete med, kan inspiration komma från olika håll. Det kan t.ex. vara det som en förälder arbetar med, något man själv är bra på eller bara väldigt intresserad av. De allra flesta sållar dock ganska snabbt bort arbeten som supermodell, astronaut och fotbollsproffs i Italien till fördel för yrken som känns mer realistiska. För en del kan andra faktorer göra att vissa yrken ligger utom räckhåll. Olika handikapp kan göra yrken omöjliga eller svårare att utföra. Vissa yrken har förutom kunskapskrav, även krav som gäller längd, syn etc. men förutom sådana faktorer så anses alla yrken möjliga för alla idag. Kvinnor får utbilda sig till präst och polis och män kan vara både barnmorska och hudterapeut. Undersökningar visar dock att det inte alltid är så lätt att tillhöra ett underrepresenterat kön på en arbetsplats. 1 Det är inte heller enkelt att vara den enda invandraren på jobbet, eller att komma från en annan social bakgrund än andra. Kön, etnicitet och socioekonomiska förutsättningar är faktorer som ofta studeras i aktuell forskning om hur människor kommer fram till vad de vill arbeta med. När det gäller om sexuell läggning påverkar människors yrkesval finns det inte mycket svensk forskning. Lagen 1999:133 om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning trädde i kraft 1 maj Samtidigt inrättades HomO, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, vars uppgift är att se till att lagen efterlevs. Trots det finns det många yrken där det är svårt att vara öppen med sin sexuella läggning på arbetsplatsen. 3 För att kunna hjälpa någon annan, måste man först själv skaffa sig kunskaper, eller veta var någon annan själv kan hitta kunskapen. För att kunna göra detta i en professionell yrkesroll är det därför viktigt att den egna utbildningen utformats så att man är beredd på de vägledningssituationer som kan uppstå. Med bristfälliga kunskaper hos studie- och yrkesvägledare om bi- och homosexualitet i allmänhet och om situationen i arbetslivet i synnerhet, är risken stor att man som vägledare inte kan ge tillräckligt bra vägledning just därför att det är ett tomt fack i den egna verktygslådan. 1 jamombud.se 2 homo.se 3 Forsberg m.fl. (2003), ss

8 Syften och frågeställningar Syftet är att undersöka attityder hos bi- och homosexuella ungdomar, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. Upplever ungdomar att det finns yrken där det är lättare respektive svårare att arbeta inom och vara öppen med sin läggning? Om det är så, tror de att det kommer att påverka deras framtida yrkesval? Är det viktigt för studie- och yrkesvägledaren att ha kunskap om bi- och homosexuellas situation på arbetsmarknaden i vägledningssituationen? 1. Tror bi- och homosexuella ungdomar att det är lättare respektive svårare att leva öppet på jobbet inom olika yrken? 2. Om det finns yrken som upplevs som lättare respektive svårare, vilka är då dessa? 3. Tycker bi- och homosexuella ungdomar att det är viktigt att studie- och yrkesvägledare har kunskap om bi- och homosexualitet? 4. Tror bi- och homosexuella ungdomar att den egna sexuella läggningen påverkar det framtida yrkesvalet? 8

9 Litteraturgenomgång Vad säger lagen? HomO arbetar med utbildning och rådgivning men också med stöd till enskilda personer som utsatts för diskriminering och kan föra deras talan i domstol etc. Lagen har två syften, dels att stödja den enskilda personen som utsatts för diskriminering och dels att förebygga och motverka diskriminering i arbetslivet. 4 Direkt diskriminering innebär att man särbehandlar någon av skäl som tar sikte på den sexuella läggningen medan indirekt diskriminering innebär något som verkar neutralt men som i praktiken är missgynnande för personer av en viss sexuell läggning. Det är även förbjudet att instruera någon annan att diskriminera. Trakasserier definieras som diskriminering och kan vara t.ex. nedsättande skämt, anspelningar och utfrysning. Människor antas oftast vara heterosexuella tills dess att de talar om att de inte är det. Att vara öppen med sin sexuella läggning blir därför fortgående process för bi- och homosexuella där man i olika situationer får ta ställning till när och om man vill berätta. I en undersökning från definieras tre typer av situationer där valet att dölja eller berätta om sin sexuella läggning aktualiseras. Den första handlar om när man bemöts som om man vore heterosexuell (ja vi har varit i stugan, vad gjorde du och din man i helgen? ) och den andra om situationer när man själv har en önskan att berätta för någon. Den tredje kategorin karaktäriseras som särskilt påfrestande; att det talas om homosexualitet, inte bara utifrån förförståelsen att alla närvarande är heterosexuella utan att homosexualitet nämns på nedvärderande sätt. Dessa situationer kan uppstå överallt men är vanliga på arbetsplatser och kräver då en handling att antingen säga något där den egna sexuella läggningen blir öppen eller välja att vara tyst. 4 Danila (2005), ss Håkansson (1987), s

10 Homosexuellas villkor i arbetslivet Sverige Under 2003 genomförde Arbetslivsinstitutet en studie om bi- och homosexuellas arbetsförhållanden. 6 I studien undersöktes var bi- och homosexuella fanns på arbetsmarknaden och hur deras anställningsförhållanden såg ut. Man förväntade sig att finna att bi- och homosexuella skulle göra andra yrkes- och arbetsplatsval än heterosexuella. Resultaten visade att kvinnor, både bi- och homosexuella, i högre utsträckning än heterosexuella, studerade, var mer långtidssjukskrivna och hade i lägre utsträckning fasta anställningar. Skillnaderna bland män av olika sexuell läggning var betydligt mindre även om man även där kunde se att fler bi- och homosexuella män studerade. Fler heterosexuella än bi- och homosexuella arbetar längre för en och samma arbetsgivare och fler bi- och homosexuella arbetar inom den privata sektorn. När det gällde skillnader mellan de bi- och homosexuella kvinnorna och männen visade undersökningen att en betydligt lägre andel av männen fanns på mansdominerade arbetsplatser. Lesbiska och bisexuella kvinnor arbetar oftare än heterosexuella kvinnor på könsblandade- och mansdominerade arbetsplatser. Ungefär hälften av de bi- och homosexuella i undersökningen upplevde att kolleger hade fördomar mot bi- och homosexualitet medan motsvarande för heterosexuellas upplevelse av kollegor med fördomar var en tredjedel. Det var även tydligt att arbetsplatser där det förekom fördomar och trakasserier mot bi- och homosexuella även hade problem med fördomar och trakasserier på grund av kön, etnisk bakgrund och funktionshinder. Internationellt Före 1990-talet är det svårt att hitta någon internationell forskning om vägledning som tar upp bi- och homosexuellas situation på arbetsmarknaden 7. Under 1990-talet och senare har det dock kommit forskning som tar upp vägledning för homosexuella, både gällande praktisk tillämpning såväl som historiska perspektiv. Det som dock inte alls varit åtföljande i lika hög utsträckning, är forskning som gäller motsvarande för bisexuella och transpersoner. 6 Danila (2005), s Pope m.fl. (2004) s

11 Pope m.fl. menar att få homosexuella utanför stora gayvänliga städer som San Fransisco och New York har kunnat vara öppna på sina arbetsplatser tidigare och att många agerat aktivt för att inte avslöja sin läggning. Det har kunnat innebära att man har ett påhittat socialt liv på arbetsplatsen och tar med en vän av motsatt kön till personalfester etc. Tidigare kunde man höra unga homosexuella berätta att man valde bort yrken som innebar att arbeta med barn eller arbete inom konservativa arbetsplatser, just för att det kunde medföra problem t.ex. vid en befordran. Pope m.fl. menar dock att detta har förändrats och därmed också homosexuellas behov vid vägledning. Det är viktigt att som vägledare kunna identifiera var en person befinner sig i sin personliga utvecklingsprocess. Vid vägledning av homosexuella är det även viktigt att identifiera var i sin komma-ut process personen befinner sig. Att komma ut och leva öppet med sin sexuella läggning innefattar flera steg, där öppenhet på arbetsplatsen ofta är ett av de sista stegen. Den egna uppfattningen hos vägledaren är också viktig att vara medveten om. I de fall där man inte tror sig kunna göra ett bra vägledningsarbete, är det bättre att hjälpa personen vidare till någon annan. APA, (American Psychological Association) har sedan 2002 väldefinierade etiska instruktioner gällande personer som arbetar med såväl vägledning som frågor som rör sexuell läggning. Ett exempel på hur man kan försöka skapa ett öppet klimat för att ta upp frågor om homosexualitet kan vara att synligt på sitt arbetsrum ha litteratur i bokhyllan som rör ämnet. Speciella frågor som kan vara viktiga i vägledningsarbetet med homosexuella kan vara t.ex. inför en anställningsintervju där man kan få frågor som; är du gift? har du barn? etc. Det kan också handla om vad man ska ta med på sin meritförteckning eller utelämna. Behovet av att ha ett nätverk på arbetsplatsen har genom historien varit viktig för många olika minoriteter. 8 Detta, tillsammans med stereotypa uppfattningar om vad homosexuella kan arbeta med, kan leda till inre begränsningar i yrkesvalet, på så sätt att man väljer ett arbete där man tror det kan vara lättare att vara öppen och att man inte kommer att vara den enda bi- eller homosexuella personen. Det är dock viktigt att som vägledare känna till att det som kan kännas som en trygg arbetsplats för någon, kan upplevas som en begränsning i den personliga utvecklingsprocessen för någon annan, beroende på hur långt personen kommit i sin komma ut-process. 8 Pope m.fl. (2004). s

12 I en studie från 2001 har Nauta m.fl. undersökt vikten av förebilder vid unga människors yrkesval. 9 Bi- och homosexuella visade sig lägga större vikt vid sina förebilder eftersom de upplevde sig ha mindre stöd och vägledning från andra i beslutsprocessen gällande yrkesval. Många upplevde att det var speciellt viktigt att det fanns öppna homosexuella inom yrket och att det påverkade det egna yrkesvalet. Enligt social inlärningsterori, t.ex. Bandura, söker människor efter förebilder som de tycker liknar dem själva, eftersom man då tror att deras liv kommer likna förebildernas. När det gäller homosexuella kan detta appliceras så att det kan vara ett extra stöd då dessa förebilder kan visa hur det är möjligt att balansera mellan arbetsliv och privatliv och kanske utmana stereotypa uppfattningar. Nauta m.fl. menar att man genom att studera sina förebilder kan, på gott och ont, få signaler om förväntade reaktioner och konsekvenser när man själv kommer ut i arbetslivet. Även Krumboltz social learning theory, vilken bygger på Banduras teorier, menar att människor formar sin syn på sig själva och sin omvärld genom inlärning och observation. 10 Genom identifiering och positiv förstärkning stärks människor i sina val och detta baserar Krumboltz på fyra viktiga faktorer; ärftliga faktorer, faktorer och händelser i omgivningen, inlärningsfaktorer och förmåga att ta till sig och utföra uppgifter. Dessa faktorer interagerar och gör att människor skapar sig en uppfattning om vem man själv är och sin omvärld. Bi- och homosexuellas situation i fokus inom olika utbildningar Flera fackförbund i Sverige arbetar aktivt med bi- och homosexuellas situation i arbetslivet, både genom att ge stöd till enskilda personer men också genom att utbilda anställda i HBT-frågor. Inom TCO har man tagit fram ett utbildningskoncept, Fritt Fram, som innehåller hemsida, DVD, lärarhandledning etc. och som kan användas i olika utbildningssammanhang på arbetsplatser 11. Även inom olika högskoleutbildningar och myndigheter uppmärksammas bi- och homosexuellas situation i arbetslivet. Socialtjänsten presenterade 2004 en lägesbeskrivning som tydligt visade att människor som arbetar inom socialtjänsten nästan uteslutande utgick från att alla lever ett heterosexuellt liv. 12 I rapporten beskrivs detta som en bristande observans och att okunskap och ovana kan leda till ett dåligt bemötande. 9 Nauta m.fl. (2001). s edrev.asu.edu 11 tco.se 12 HomO. (2005), s

13 Man menade att det borde finnas mer utrymme för reflektion inom socionomutbildningen om den sexuella läggningens betydelse i det sociala arbetet. Redan 1984 när regeringens betänkande Homosexuella och samhället kom, granskades utbildningslinjer inom högskolan som antogs ha stor betydelse för att förbättra bi- och homosexuellas situation i samhället 13. Bland annat granskades lärarutbildning, läkarutbildning och socionomutbildning. Det visade sig då att endast vid ett lärosäte förekom undervisning om homosexualitet och då fanns det med i en fempoängskurs om avvikande beteende. I en senare kartläggning om hur socionomutbildningar tar upp sexuell läggning, visar redan rapportens namn Alla är lika för mig! att det fortfarande finns stora brister i hur man förmedlar kunskaper om bi- och homosexuellas livssituation i utbildningen. 14 Inget av de sex lärosäten som fanns med i undersökningen hade någon övergripande plan för hur frågor om sexuell läggning skulle hanteras. I utbildningar som leder fram till ett arbete där man på något sätt kommer att ha en överordnad position i förhållandet till de man arbetar med; elever, klienter etc. är det viktigt att vara medveten om vilka konsekvenser strukturell diskriminering kan få, vare sig den är medveten eller ej. Exempel på detta i socionomstudien är tillfällen då samkönade par nekats familjerådgivning, då man ej ansett sig ha tillräckligt med kunskap eller inte ansett det vara sin uppgift. För att kunna garantera att studenterna har de kunskaper som krävs för att bemöta alla människor på ett likvärdigt och professionellt sätt, är det viktigt att detta även anges i kurs- och utbildningsplaner. Det visar sig i studien att i de fall som bi- och homosexualitet berörs så görs det utifrån ett diskrimineringsperspektiv snarare än ett i bredare sammanhang. 13 SOU (1984:63), ss HomO. (2005) s

14 HBT-perspektiv på SYV-utbildningar Universitet och högskolors främsta uppgift är att bedriva utbildning och forskning och verksamheten regleras av högskolelag och högskoleförordning 15. I högskolelagens 1 kap. 8 paragraf anges allmänna mål för grundläggande högskoleutbildning. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas - -förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, -förmåga at självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och -beredskap att möta förändringar i arbetslivet. - Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (Lag 2006:173) För att i en framtida professionell yrkesroll kunna leva upp till ovanstående, behövs en utbildning som ger kunskaper och möjlighet till reflektion kring olika situationer man kan komma att ställas inför. Att arbeta som studie- och yrkesvägledare är ett socialt arbete där man möter många olika människor. Utbildningen ges vid tre lärosäten i Sverige; Malmö högskola, Lärarhögskolan i Stockholm och vid Umeå Universitet. Samtliga utbildningar har ovanstående utdrag ur högskolelagen i sin utbildningsplan och därtill formulerat egna mål. Ingen av lärosätena nämner i sin utbildningsplan specifikt vikten av att inkludera bi- och homosexuellas situation i arbetslivet, ej heller transpersoners situation. Den grupp som specifikt nämns i målen för samtliga lärosätens utbildningsplaner är människor med särskilda svårigheter i arbetslivet. 16 I utbildningsplanen från lärarhögskolan i Stockholm beskriver man även att man som en del av sin profil bl.a. ska integrera mångkulturella- och genusperspektiv i utbildningen. 17 Ingen undersökning har gjorts i Sverige som haft som mål att ta reda på hur många av människorna som är bi- och homosexuella. Forskning i andra länder visar samstämmigt 15 hsv.se 16 mah.se 17 lhs.se 14

15 att ungefär 5-10% av befolkningen är bi- eller homosexuell och det borde vara överförbart även till Sverige. 18 Det innebär att man som studie- och yrkesvägledare i grund- och gymnasieskola träffar många unga bi- och homosexuella som i framtiden kommer att känna av vad det innebär att vara gay på sin arbetsplats. I aktuell forskning om hur människor kommer fram till vad de vill arbeta med studeras ofta faktorer som kön, etnicitet och socioekonomiska förutsättningar. När det gäller om, och i så fall hur, sexuell läggning påverkar människors yrkesval finns det inte mycket forskning att tillgå. Teoretiska perspektiv Det finns flera karriärutvecklingsteorier som visar hur människor väljer utbildning och yrke och hur beslutsprocessen ser ut. En framtid med allt större osäkerhet på arbetsmarknaden kommer att kräva högre grad av självständighet hos människor, då det inte längre finns utstakade karriärvägar att följa. Detta gör att karriärbegreppet mer blir ett livsstil- eller livsformsbegrepp och att välja yrke och livsform är något man gör parallellt. Den återverkan detta har på karriärteoriernas utveckling är att de tenderar att polariseras, där psykologiska teorier betonar det individualistiska medan sociologiska teorier styrs av möjligheter på arbetsmarknaden 19. De olika karriärutvecklingsteorierna speglar också hur vägledningen ser ut och vad individen behöver för stöd. I en känd modell, DOTS, (även kallad fyrfältsmodellen) behöver individen i vägledningsprocessen bli medveten om sig själv och sina alternativ samt att lära sig fatta och genomföra beslut. Peavy menar t.ex. att i ett samhälle där individen allt mer är hänvisad till sig själv, blir det allt viktigare att människor klarar ovanstående aktiviteter och därigenom också kan anpassa sig till förändringar i samhället. 20 Inom det konstruktivistiska tänkandet för vägledning innebär detta ett arbete som mer fokuserar på att skapa förändring än att använda fastlagda metoder. En viktig grundförutsättning för det konstruktivistiska arbetssättet är att först identifiera var en människa befinner sig och börja där. 18 rfsl.se 19 Fransson & Lindh (2004), ss Peayv (2000), s

16 Peavy illustrerar detta i Konstruktivistisk vägledning-teori och metod genom att citera filosofen Sören Kierkegaard. 21 Att man, om man verkligen skall lyckas leda en människa till en bestämd plats, först och främst måste anstränga sig att finna honom där han själv befinner sig, och börja där. Detta är hemligheten med all hjälpkost. Den som inte kan det lever med en illusion, när han påstår sig kunna hjälpa andra. För att verkligen kunna hjälpa någon måste jag förstå mer än han- men trots det börja med det som han förstår. Sören Kierkegaard Att bli medveten om sig själv och sina alternativ i en vägledningsprocess är förutom att väga in sina intressen, förutsättningar och begränsningar även att ta hänsyn till omgivningens förutsättningar och begränsningar. Många studier visar att människor väljer olika utifrån kön, etnicitet eller socioekonomiska förutsättningar utan att alltid vara medvetna om att det är så. När man analyserat t.ex. utbildningsnivå hos ungdomar ser man skillnader mellan ungdomar som vuxit upp under olika socioekonomiska förutsättningar och i vissa fall, genom olika åtgärder försökt ändra på den sociala snedrekryteringen som skillnaderna resulterat i. 22 Det finns även stora skillnader mellan könen i deras utbildningsinriktning och ungdomars föreställningar sätter gränser för vad som upplevs som möjligt. Traditionella förväntningar styr mer än begåvning vad ungdomar väljer att utbilda sig till. Även här har man under åren försökt utjämna skillnaderna genom olika åtgärder med t.ex. teknikkurser för flickor och olika insatser för att intressera pojkar för vårdyrken. Det är svårt för ungdomar att navigera i en allt mer abstrakt yrkesvärld och det är tillräckligt problematiskt att göra det utifrån sin etnicitet, sitt kön och socioekonomiska ursprung och tillsammans med sina förutsättningar, begränsningar och intressen försöka hitta sin plats. Som vägledare kan man finnas där som stöd, genom den kunskap man har i sin verktygslåda om samhället, pedagogik, utbildningsvärlden, arbetsmarknaden och hur människor fungerar. 21 Peavy (2000), s Fransson & Lindh (2004), ss

17 Metod Val av metod De metoder som använts i undersökningen är enkät med empiriskt insamlade data och litteraturstudier. Anledningen till att välja en i huvudsak kvantitativ metod är för att få ett större underlag av mätbara data. Enkäten har utformats så att det även finns möjlighet för de deltagande i undersökningen att utveckla sina svar, vilket också ger den en kvalitativ prägel. Litteraturstudien är indelad efter den tematiska dispositionsmodellen. 23 Den kvalitativa delen syftar till att man genom de tillfrågades svar ska kunna få förståelse för hur en situation kan upplevas av en grupp. Det traditionella sättet att behandla en kvalitativ undersökning är genom en analytisk induktion, vilket innebär ett systematiskt undersökande av ett fenomen för att hitta likheter och därav kunna dra slutsatser. 24 Urval 50 personer har besvarat enkäten (se Bilaga 1), varav 25 kvinnor och 25 män. Samliga har kontaktas via ett forum för bi- och homosexuella på Internet (qx.se). Personerna har valts ut i en sökfunktion där sökkriterierna varit ålder (15-20 år) och sexuell läggning (bieller homosexuell). En viss selektion har gjorts då vissa personers alias givit misstanke om att det inte rör sig om en seriös sida av en ung person. I de inledande kontakterna per mejl där ungdomarna tillfrågats om de vill delta i en enkätundersökning har de också kunnat gå till en sida med mer information om uppsatsen och dess ursprung. Enkäten har sedan skickats via e-post och ingen ersättning har utgått. 23 Jarrick & Josephson (1996) s Hartman (2004), s

18 Databehandling Insamlade data har behandlats analytiskt genom kategorisering av huvudgrupper av de deltagandes svar, t.ex. gällande yrkeskategorier. Kategorierna har sedan illustreras med hjälp av citat från enkätundersökningen. När det gäller tolkning av kategorierna har olika frågeställningar ställts mot varandra; t.ex. om man tror att det kan vara svårare respektive lättare att vara öppen inom olika yrken och om man tror att man själv kommer att vara öppen med sin sexuella läggning i framtiden. Definitioner Med att leva öppet innebär att inte dölja sin sexuella läggning. Butch kvinna som har ett mer maskulint sätt, utseende etc. än normen tillåter. HBT en förkortning för homo- bi- och transpersoner. qx.se ett Community/ forum för homo-, bi- och transpersoner på Internet. Med sexuell identitet avses kvinna, man eller transperson/annat. Med sexuell läggning avses bi- homo- eller heterosexualitet. Transpersoner är ett samlingsbegrepp för sexuella identiteter och inte en sexuell läggning. Transpersoner definierar sig sällan som detta utan enskilda transpersoner brukar kanske hellre mena att de är bara män, kvinnor, neutrer, eller olika kombinationer av detta 25. Avgränsningar Den åldersmässiga avgränsningen är gjord till år, eftersom det är en tid då de flesta ungdomar tänker mycket på framtida yrkesval men också på sexuell orientering. Få personer yngre än 15 år har börjat definiera sig som bi- eller homosexuella, därför har det inte varit intressant att ha yngre personer än så med i undersökningen. Då undersökningen avser att studera bi- och homosexuella ungdomars attityder till öppenhet 25 rfsl.se 18

19 inom olika yrken, snarare än erfarenheter av öppenhet, kändes 20 år som en gräns då de flesta ungdomar har avslutat gymnasiestudier och står inför arbetsliv eller vidare studier. Den geografiska avgränsningen är gjord till ungdomar i Sverige. Transpersoner är en del av HBT-samhället som med stor sannolikhet också upplever att olika yrken kan vara lättare eller svårare att arbeta inom och leva öppet. Transpersoner är bi, homo eller heterosexuella och undersökningen avser att studera om sexuell läggning påverkar ungdomars yrkesval. Om undersökningen avsåg att undersöka om det är lättare eller svårare att arbeta inom ett yrke beroende på om personen är man eller kvinna vore det befogat att ha med transpersoner som en kategori, ett tredje kön. 19

20 Resultat Bakgrundsfrågor Femtio personer har besvarat enkäten, 25 killar och 25 tjejer (Fråga 1). Alla ungdomar har varit mellan år och Fråga 2, åldersfördelningen inom intervallet, redovisas i Diagram 1. Fråga 3, gällande sexuell läggning redovisas i Diagram 2. Diagram 1. Fråga 2: Åldersfördelning ant ålder Kvinnor Män Diagram 2. Fråga 3: Sexuell läggning ant homo bi Annat Kvinnor Män 20

21 Yrken Resultatet av undersökningen visar att bi- och homosexuella ungdomar tror att det finns yrken som det är lättare respektive svårare att vara öppen inom. Nästan lika många killar som tjejer har svarat JA på fråga 4, medan en större andel tjejer har svarat NEJ där killarna svarat Vet ej. Resultatet av Fråga 4 presenteras i Diagram 3. De yrken som anses vara lättare resp. svårare att vara öppen inom överensstämmer till stor del mellan könen. Att arbeta inom industri- och byggbranschen som bisexuell kvinna eller lesbisk tror både killar och tjejer är lättare. Svårare tror både killar och tjejer att det kan vara som bisexuell kvinna eller lesbisk inom läraryrket, främst på högstadiet. Det yrke som upplevdes som lättast att vara öppen inom som man var frisör, det var både killar och tjejer i undersökningen överens om. Svårast trodde samtliga att det var att vara bisexuell eller bög inom mansdominerade yrken som polis och försvarsmakten. Diagram 3. Fråga 4: Tror du att det är lättare respektive svårare att vara öppen med sin bi- eller homosexualitet inom olika yrken? ant JA 4 NEJ 4 Vet ej kvinnor män 21

22 Kvinnors möjlighet till öppenhet i olika yrken De flesta killar och tjejer som besvarat Fråga 4 med JA menar att bisexuella kvinnor och lesbiska har lättast att vara öppna inom traditionellt mansdominerade yrken. Exempel på sådana yrken som föreslås i undersökningen är t.ex.; snickare, eltekniker, truckförare och målare. Några tjejer har själva påpekat att detta mest gäller kvinnor som är butch och att föreställningen hos människor är att alla kvinnor inom dessa yrken är homosexuella. Både killar och tjejer har också svarat att det kan vara lättare inom industrijobb eftersom de upplever att det är arbeten där man inte pratar så mycket med andra utan mest sköter sitt. Killar verkar ha haft svårare för att sätta sig in i hur det kan vara för tjejer då flera killar besvarat frågorna som rör kvinnors förutsättningar till öppenhet med det kan ju inte jag veta, jag är ju kille medan tjejerna lämnat fler förslag på yrken för båda könen. Andra yrken som tjejerna trodde att det var lättare för bisexuella kvinnor och lesbiska att vara öppna inom var (Fråga 5, 6, 7 & 8); byggarbetare (2), snickare (2), elektriker (2), målare (1), bilmekaniker (1), truckförare (1), rörmokare (1), kontorsjobb (1), servicebutik (1), sjukvård (1), industribranschen (1), budchaufför (1), genusvetare (1), arbete inom gayvärlden (1) och skogshuggare (1). De yrken tjejer trodde det vara svårare att vara öppen inom var; lärare(4), förskola (4), politiker (3), polis (2), kommunen/ kansli (1), advokat (1), kyrkan (1), feminina affärer (1) och chefsposition (1). Motsvarande har killarna svarat att det som bisexuell kvinna eller lesbisk är lättare att vara öppen inom; manliga yrken (4), industri (1), polis (1), lastbilschaufför (1), sexrådgivning (1) och skolinformatör, RFSL (1). Killarna trodde det var svårare att vara öppen som bisexuell eller lesbisk inom; lärare (2), kyrkan(1), affärskvinna (1) och programledare (1). Jag tror det är lättare att visa sin sexualitet i yrken där det nästan förväntas att man t.ex. ska vara lesbisk, bilmekaniker och andra typiska manliga arbeten. Bisexuella har svårast att bli accepterade i arbetslivet, eftersom att vi står i mitten. Tjej, 19 år. 22

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Bakgrund Homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Många personer

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning 1 En hemlighet Material Time Age A6 2x45 min 10-12 Nyckelord: mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö, hbt Innehåll En visualiseringsövning där eleverna föreställer sig att någon har en hemlighet om sig

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

Skapat den. Stockholm 2005-11-28. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Skapat den. Stockholm 2005-11-28. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Skapat den Stockholm 2005-11-28 Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper Vad menas med HBTQ? HBTQ - Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Läroplan

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet POLICY Policy mot diskriminering i arbetslivet Kommunen Hudiksvalls kommun strävar efter att tillvarata samtliga medarbetares resurser. Vi ska främja och uppmuntra medarbetarnas individualiteter och olikheter

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande). 1 Heteronormen Material Time Age B10 2x45 min 13-15 Nyckelord: hbt, normer/stereotyper Innehåll Detta material innehåller tre delar där eleverna reflekterar över vad normer är och hur dessa förväntningar

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Innehållsförteckning Inledning s.3 Förskolan Laxens vision s.3 Definitioner s.4 Diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen

Läs mer

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).

Läs mer

Fikarasten kan bli en plåga

Fikarasten kan bli en plåga Det är lätt att tro att det numera är problemfritt, ja till och med populärt att vara homo- eller bisexuell i Sverige idag. Men det är inte sant. För trots att mycket har hänt för homo- och bisexuella

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun PLAN 2015-06-02 Dnr KS14-325-000 Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun 2015-2018 Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Läs mer

Likabehandlingsarbetets ramverk

Likabehandlingsarbetets ramverk Bilaga till Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Stureby förskolor 2013 Likabehandlingsarbetets ramverk - Lagar och begrepp Innehåll Likabehandlingsarbetets ramverk... 3 Lagstiftning...

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

FOKUS15. Ungas sexuella och reproduktiva rättigheter. MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

FOKUS15. Ungas sexuella och reproduktiva rättigheter. MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Ungas sexuella och reproduktiva rättigheter MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Ungas sexuella och reproduktiva rättigheter En tematisk kartläggning Skrifterna finns på www.mucf.se/publikationer

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

Kunskapsbakgrund Växthuset

Kunskapsbakgrund Växthuset Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Broschyren har givits ut med stöd av EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Innehållet

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Handledning Under ytan utbildning. 1. Utbildningsmaterialet. Under ytan. - Om att förstå och förändra normer och värderingar i skolan

Handledning Under ytan utbildning. 1. Utbildningsmaterialet. Under ytan. - Om att förstå och förändra normer och värderingar i skolan Handledning Under ytan utbildning Under ytan - Om att förstå och förändra normer och värderingar i skolan Den här handledningen beskriver Under ytan-materialet och hur du kan använda det i ett utbildningssammanhang.

Läs mer

Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel

Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel Malmö mot Diskriminering Jay Seipel Vilka är MmD? MmD är en av 15 antidiskrimineringsbyråer i Sverige (SADB) MmD är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening ingen myndighet MmD är föreningarnas

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarprogrammet

Studie- och yrkesvägledarprogrammet Studie- och yrkesvägledarprogrammet Education in Study and Career Guidance Omfattning: 180 högskolepoäng Programkod: LYSYV Nivå: Grund Fastställande: Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning

Läs mer

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-06-13 DNR 106-0305/2006 Till Socialtjänstnämnden En

Läs mer

Facklig policy mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning eller könsidentitet

Facklig policy mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Facklig policy mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning eller könsidentitet »Det måste bli lika naturligt för våra fackligt förtroendevalda att ta strid för medlemmar som blivit diskriminerade

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet

Läs mer

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Dnr 357-09-92 Fastställd av Styrelsen 2009-06-11 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Högskolan i Borås policy och

Läs mer

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SOCIONOMPROGRAMMET, INRIKTNING INTERNATIONELLT SOCIALT ARBETE Programkod: SGSMK Inriktningskod: INSA Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Utbildningsplan Socionomprogrammet,

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Diskriminering Medium/Large

Diskriminering Medium/Large Diskriminering Medium/Large 1) Vad heter ombudsmannen för etnisk diskriminering? Rätt svar: Katri Linna 2) Hur många hatbrott anmäldes år 2006? Rätt svar: 3300, varav 67% var av främlingsfientlig natur

Läs mer

SiS ETISKA RIKTLINJER

SiS ETISKA RIKTLINJER SiS ETISKA RIKTLINJER förstå och ger dig stöd. Jag är vänlig, hänsynsfull och engagerad. TYDLIGHET Jag ger den information som behövs för att vi ska kunna samarbeta. Jag uttrycker mig vårdat och begripligt

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 14 a kap. i skollagen. De har ersatt den

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA

Läs mer

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Likabehandlingsplan Knappen 2014 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Vision..2 Kartläggning/nulägesanalys.2 Förankring av likabehandlingsplanen..4 Åtgärder.5 kompetensutveckling.6

Läs mer

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Yrkeshögskola Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Yrkeshögskola

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

Förskolans plan mot kränkande behandling och

Förskolans plan mot kränkande behandling och Förskolechef BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förskolechef Ann-Charlotte Nilsson Mångfald och jämställdhetsgruppen 2014-09-29 1 (6) Förskolans plan

Läs mer

Förskolan Akvarellen

Förskolan Akvarellen Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Remissanmodan: En sammanhållen diskrimineringslagstiftning

Remissanmodan: En sammanhållen diskrimineringslagstiftning Handläggare: Pär Wiktorsson Dnr: PM3-2/0506 2006-05-23 Remissanmodan: En sammanhållen diskrimineringslagstiftning har fått Diskrimineringskommitténs betänkande En sammanhållen diskrimineringslagstiftning

Läs mer

Likabehandlingsplan.-Omarbetad februari 2013

Likabehandlingsplan.-Omarbetad februari 2013 Hammarskolan Surahammar Bakgrund - syfte: Likabehandlingsplan.-Omarbetad februari 2013 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Denna plan utgår från lagen om förbud mot diskriminering

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:334 av Berit Högman m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015 Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog Jämjö, oktober 2014 1. Inledning Den 1 januari 2009 trädde diskrimineringslagen (SFS 2008:567)

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016. Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26

Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016. Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26 Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26 1 Likabehandlingspolicy för Tyresö kommun Tyresö kommun och dess verksamheter ska kännetecknas av ett respektfullt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Klostertians förskolas

Klostertians förskolas Klostertians förskolas Likabehandlingsplan BUREÅ 14 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Klostertiansförskola, Bureå 2014-10-27 Förord Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet,

Läs mer

Den nya diskrimineringslagen

Den nya diskrimineringslagen Den nya diskrimineringslagen Trollhättans stad 20110518 Susanne.Fransson@gu.se www.diskrimineringslagen.se 0735873735 Ny diskrimineringslag 2009 Arbetslivet i vid bemärkelse Utbildning i vid bemärkelse

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Yttrande avseende betänkandet Ds 2011:33 - Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen

Yttrande avseende betänkandet Ds 2011:33 - Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath HBT En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner Av Nils Granath Varför jag valt att göra en faktabroschyr om HBT: Jag heter Nils Granath och som skolinformatör för RFSL Sundsvall har jag mött många

Läs mer

Alla är lika för mig!

Alla är lika för mig! Alla är lika för mig! En kartläggning av hur socionomutbildningar tar upp sexuell läggning Innehållsförteckning Förord 1 Inledning 2 Tidigare studier om socionomutbildningen 3 Syfte, frågeställningar och

Läs mer

Lika villkor vid Umeå universitet

Lika villkor vid Umeå universitet Lika villkor vid Umeå universitet Agnes Lundgren, Personalenheten Utvecklingskonsult, samordnare för lika villkor 1 Vid Umeå universitet råder lika villkor UmU:s samlingsbegrepp för arbetet med jämställdhet

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer