Öppen på jobbet. Attityder hos unga bi- och homosexuella, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken.

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Studie- och yrkesvägledarprogrammet Examensarbete 10 poäng Öppen på jobbet Attityder hos unga bi- och homosexuella, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. Out at work Attitudes among young bi- and homosexuals, concerning their beliefs about being open with their sexual orientation in different occupations. Karin Lokrantz Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng Höstterminen 2006 Handledare: Ann-Christine Ringström Examinator: Anders Lovén

2 2

3 MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen Arbetets art Titel Författare Handledare Examensarbete, 10p poäng, Studie- och yrkesvägledarprogrammet Öppen på jobbet. Attityder hos unga bi- och homosexuella, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. Karin Lokrantz Ann-Christine Ringström Abstract Syftet har varit att studera attityder hos bi- och homosexuella ungdomar, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. De metoder som används har varit en enkätundersökning, som besvarats av bi- och homosexuella ungdomar i åldern år och litteraturstudier. Resultatet visar tydligt att ungdomarna tror att det finns yrken som det är enklare respektive svårare att vara öppen med sin läggning inom. Det är olika yrken som upplevs vara svårare respektive enklare beroende på om man är kvinna eller man. Bland de yrken som förkom mest som enklare att vara öppen inom som bisexuell kvinna eller lesbisk var inom mansdominerade yrken som snickare och inom industri. Både killar och tjejer i undersökningen var överens om att det yrke som var enklast för bisexuella män och bögar att vara öppna inom var frisör. De yrken som ansågs svåra att vara öppen inom skilde sig inte så mycket åt mellan könen, t.ex. att arbeta som lärare och inom kyrkan. Ungdomarna i undersökningen menade att det var viktigare att studie- och yrkesvägledare hade kunskap om HBT-frågor i allmänhet, snarare än om bi- och homosexuellas situation i arbetslivet i synnerhet. Nyckelord: studie- och yrkesvägledning, arbetsliv, bisexualitet, homosexualitet, attityder, ungdomar. 3

4 4

5 Innehåll INLEDNING 7 Syften och frågeställningar 8 LITTERATURGENOMGÅNG 9 Vad säger lagen? 9 Homosexuellas villkor i arbetslivet 10 Sverige 10 Internationellt 10 Bi- och homosexuellas situation i fokus inom olika utbildningar 12 HBT-perspektiv på SYV-utbildningar 14 Teoretiska perspektiv 15 METOD 17 Val av metod 17 Urval 17 Databehandling 18 Definitioner 18 Avgränsningar 18 RESULTAT 20 Bakgrundsfrågor 20 Yrken 21 Kvinnors möjlighet till öppenhet i olika yrken 22 Mäns möjlighet till öppenhet i olika yrken 23 Vägledning 24 Vikten av HBT-kompetens hos SYV 24 Det egna yrkesvalet 26 Ungdomarnas erfarenheter och möten med SYV 27 Slutsats 28 5

6 ANALYS 29 Truckflatan och frisörbögen 29 Bisexuellas situation 31 REFERENSLISTA 32 BILAGA 1; ENKÄT 33 6

7 Inledning När unga människor börjar tänka på vad de vill arbete med, kan inspiration komma från olika håll. Det kan t.ex. vara det som en förälder arbetar med, något man själv är bra på eller bara väldigt intresserad av. De allra flesta sållar dock ganska snabbt bort arbeten som supermodell, astronaut och fotbollsproffs i Italien till fördel för yrken som känns mer realistiska. För en del kan andra faktorer göra att vissa yrken ligger utom räckhåll. Olika handikapp kan göra yrken omöjliga eller svårare att utföra. Vissa yrken har förutom kunskapskrav, även krav som gäller längd, syn etc. men förutom sådana faktorer så anses alla yrken möjliga för alla idag. Kvinnor får utbilda sig till präst och polis och män kan vara både barnmorska och hudterapeut. Undersökningar visar dock att det inte alltid är så lätt att tillhöra ett underrepresenterat kön på en arbetsplats. 1 Det är inte heller enkelt att vara den enda invandraren på jobbet, eller att komma från en annan social bakgrund än andra. Kön, etnicitet och socioekonomiska förutsättningar är faktorer som ofta studeras i aktuell forskning om hur människor kommer fram till vad de vill arbeta med. När det gäller om sexuell läggning påverkar människors yrkesval finns det inte mycket svensk forskning. Lagen 1999:133 om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning trädde i kraft 1 maj Samtidigt inrättades HomO, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, vars uppgift är att se till att lagen efterlevs. Trots det finns det många yrken där det är svårt att vara öppen med sin sexuella läggning på arbetsplatsen. 3 För att kunna hjälpa någon annan, måste man först själv skaffa sig kunskaper, eller veta var någon annan själv kan hitta kunskapen. För att kunna göra detta i en professionell yrkesroll är det därför viktigt att den egna utbildningen utformats så att man är beredd på de vägledningssituationer som kan uppstå. Med bristfälliga kunskaper hos studie- och yrkesvägledare om bi- och homosexualitet i allmänhet och om situationen i arbetslivet i synnerhet, är risken stor att man som vägledare inte kan ge tillräckligt bra vägledning just därför att det är ett tomt fack i den egna verktygslådan. 1 jamombud.se 2 homo.se 3 Forsberg m.fl. (2003), ss

8 Syften och frågeställningar Syftet är att undersöka attityder hos bi- och homosexuella ungdomar, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. Upplever ungdomar att det finns yrken där det är lättare respektive svårare att arbeta inom och vara öppen med sin läggning? Om det är så, tror de att det kommer att påverka deras framtida yrkesval? Är det viktigt för studie- och yrkesvägledaren att ha kunskap om bi- och homosexuellas situation på arbetsmarknaden i vägledningssituationen? 1. Tror bi- och homosexuella ungdomar att det är lättare respektive svårare att leva öppet på jobbet inom olika yrken? 2. Om det finns yrken som upplevs som lättare respektive svårare, vilka är då dessa? 3. Tycker bi- och homosexuella ungdomar att det är viktigt att studie- och yrkesvägledare har kunskap om bi- och homosexualitet? 4. Tror bi- och homosexuella ungdomar att den egna sexuella läggningen påverkar det framtida yrkesvalet? 8

9 Litteraturgenomgång Vad säger lagen? HomO arbetar med utbildning och rådgivning men också med stöd till enskilda personer som utsatts för diskriminering och kan föra deras talan i domstol etc. Lagen har två syften, dels att stödja den enskilda personen som utsatts för diskriminering och dels att förebygga och motverka diskriminering i arbetslivet. 4 Direkt diskriminering innebär att man särbehandlar någon av skäl som tar sikte på den sexuella läggningen medan indirekt diskriminering innebär något som verkar neutralt men som i praktiken är missgynnande för personer av en viss sexuell läggning. Det är även förbjudet att instruera någon annan att diskriminera. Trakasserier definieras som diskriminering och kan vara t.ex. nedsättande skämt, anspelningar och utfrysning. Människor antas oftast vara heterosexuella tills dess att de talar om att de inte är det. Att vara öppen med sin sexuella läggning blir därför fortgående process för bi- och homosexuella där man i olika situationer får ta ställning till när och om man vill berätta. I en undersökning från definieras tre typer av situationer där valet att dölja eller berätta om sin sexuella läggning aktualiseras. Den första handlar om när man bemöts som om man vore heterosexuell (ja vi har varit i stugan, vad gjorde du och din man i helgen? ) och den andra om situationer när man själv har en önskan att berätta för någon. Den tredje kategorin karaktäriseras som särskilt påfrestande; att det talas om homosexualitet, inte bara utifrån förförståelsen att alla närvarande är heterosexuella utan att homosexualitet nämns på nedvärderande sätt. Dessa situationer kan uppstå överallt men är vanliga på arbetsplatser och kräver då en handling att antingen säga något där den egna sexuella läggningen blir öppen eller välja att vara tyst. 4 Danila (2005), ss Håkansson (1987), s

10 Homosexuellas villkor i arbetslivet Sverige Under 2003 genomförde Arbetslivsinstitutet en studie om bi- och homosexuellas arbetsförhållanden. 6 I studien undersöktes var bi- och homosexuella fanns på arbetsmarknaden och hur deras anställningsförhållanden såg ut. Man förväntade sig att finna att bi- och homosexuella skulle göra andra yrkes- och arbetsplatsval än heterosexuella. Resultaten visade att kvinnor, både bi- och homosexuella, i högre utsträckning än heterosexuella, studerade, var mer långtidssjukskrivna och hade i lägre utsträckning fasta anställningar. Skillnaderna bland män av olika sexuell läggning var betydligt mindre även om man även där kunde se att fler bi- och homosexuella män studerade. Fler heterosexuella än bi- och homosexuella arbetar längre för en och samma arbetsgivare och fler bi- och homosexuella arbetar inom den privata sektorn. När det gällde skillnader mellan de bi- och homosexuella kvinnorna och männen visade undersökningen att en betydligt lägre andel av männen fanns på mansdominerade arbetsplatser. Lesbiska och bisexuella kvinnor arbetar oftare än heterosexuella kvinnor på könsblandade- och mansdominerade arbetsplatser. Ungefär hälften av de bi- och homosexuella i undersökningen upplevde att kolleger hade fördomar mot bi- och homosexualitet medan motsvarande för heterosexuellas upplevelse av kollegor med fördomar var en tredjedel. Det var även tydligt att arbetsplatser där det förekom fördomar och trakasserier mot bi- och homosexuella även hade problem med fördomar och trakasserier på grund av kön, etnisk bakgrund och funktionshinder. Internationellt Före 1990-talet är det svårt att hitta någon internationell forskning om vägledning som tar upp bi- och homosexuellas situation på arbetsmarknaden 7. Under 1990-talet och senare har det dock kommit forskning som tar upp vägledning för homosexuella, både gällande praktisk tillämpning såväl som historiska perspektiv. Det som dock inte alls varit åtföljande i lika hög utsträckning, är forskning som gäller motsvarande för bisexuella och transpersoner. 6 Danila (2005), s Pope m.fl. (2004) s

11 Pope m.fl. menar att få homosexuella utanför stora gayvänliga städer som San Fransisco och New York har kunnat vara öppna på sina arbetsplatser tidigare och att många agerat aktivt för att inte avslöja sin läggning. Det har kunnat innebära att man har ett påhittat socialt liv på arbetsplatsen och tar med en vän av motsatt kön till personalfester etc. Tidigare kunde man höra unga homosexuella berätta att man valde bort yrken som innebar att arbeta med barn eller arbete inom konservativa arbetsplatser, just för att det kunde medföra problem t.ex. vid en befordran. Pope m.fl. menar dock att detta har förändrats och därmed också homosexuellas behov vid vägledning. Det är viktigt att som vägledare kunna identifiera var en person befinner sig i sin personliga utvecklingsprocess. Vid vägledning av homosexuella är det även viktigt att identifiera var i sin komma-ut process personen befinner sig. Att komma ut och leva öppet med sin sexuella läggning innefattar flera steg, där öppenhet på arbetsplatsen ofta är ett av de sista stegen. Den egna uppfattningen hos vägledaren är också viktig att vara medveten om. I de fall där man inte tror sig kunna göra ett bra vägledningsarbete, är det bättre att hjälpa personen vidare till någon annan. APA, (American Psychological Association) har sedan 2002 väldefinierade etiska instruktioner gällande personer som arbetar med såväl vägledning som frågor som rör sexuell läggning. Ett exempel på hur man kan försöka skapa ett öppet klimat för att ta upp frågor om homosexualitet kan vara att synligt på sitt arbetsrum ha litteratur i bokhyllan som rör ämnet. Speciella frågor som kan vara viktiga i vägledningsarbetet med homosexuella kan vara t.ex. inför en anställningsintervju där man kan få frågor som; är du gift? har du barn? etc. Det kan också handla om vad man ska ta med på sin meritförteckning eller utelämna. Behovet av att ha ett nätverk på arbetsplatsen har genom historien varit viktig för många olika minoriteter. 8 Detta, tillsammans med stereotypa uppfattningar om vad homosexuella kan arbeta med, kan leda till inre begränsningar i yrkesvalet, på så sätt att man väljer ett arbete där man tror det kan vara lättare att vara öppen och att man inte kommer att vara den enda bi- eller homosexuella personen. Det är dock viktigt att som vägledare känna till att det som kan kännas som en trygg arbetsplats för någon, kan upplevas som en begränsning i den personliga utvecklingsprocessen för någon annan, beroende på hur långt personen kommit i sin komma ut-process. 8 Pope m.fl. (2004). s

12 I en studie från 2001 har Nauta m.fl. undersökt vikten av förebilder vid unga människors yrkesval. 9 Bi- och homosexuella visade sig lägga större vikt vid sina förebilder eftersom de upplevde sig ha mindre stöd och vägledning från andra i beslutsprocessen gällande yrkesval. Många upplevde att det var speciellt viktigt att det fanns öppna homosexuella inom yrket och att det påverkade det egna yrkesvalet. Enligt social inlärningsterori, t.ex. Bandura, söker människor efter förebilder som de tycker liknar dem själva, eftersom man då tror att deras liv kommer likna förebildernas. När det gäller homosexuella kan detta appliceras så att det kan vara ett extra stöd då dessa förebilder kan visa hur det är möjligt att balansera mellan arbetsliv och privatliv och kanske utmana stereotypa uppfattningar. Nauta m.fl. menar att man genom att studera sina förebilder kan, på gott och ont, få signaler om förväntade reaktioner och konsekvenser när man själv kommer ut i arbetslivet. Även Krumboltz social learning theory, vilken bygger på Banduras teorier, menar att människor formar sin syn på sig själva och sin omvärld genom inlärning och observation. 10 Genom identifiering och positiv förstärkning stärks människor i sina val och detta baserar Krumboltz på fyra viktiga faktorer; ärftliga faktorer, faktorer och händelser i omgivningen, inlärningsfaktorer och förmåga att ta till sig och utföra uppgifter. Dessa faktorer interagerar och gör att människor skapar sig en uppfattning om vem man själv är och sin omvärld. Bi- och homosexuellas situation i fokus inom olika utbildningar Flera fackförbund i Sverige arbetar aktivt med bi- och homosexuellas situation i arbetslivet, både genom att ge stöd till enskilda personer men också genom att utbilda anställda i HBT-frågor. Inom TCO har man tagit fram ett utbildningskoncept, Fritt Fram, som innehåller hemsida, DVD, lärarhandledning etc. och som kan användas i olika utbildningssammanhang på arbetsplatser 11. Även inom olika högskoleutbildningar och myndigheter uppmärksammas bi- och homosexuellas situation i arbetslivet. Socialtjänsten presenterade 2004 en lägesbeskrivning som tydligt visade att människor som arbetar inom socialtjänsten nästan uteslutande utgick från att alla lever ett heterosexuellt liv. 12 I rapporten beskrivs detta som en bristande observans och att okunskap och ovana kan leda till ett dåligt bemötande. 9 Nauta m.fl. (2001). s edrev.asu.edu 11 tco.se 12 HomO. (2005), s

13 Man menade att det borde finnas mer utrymme för reflektion inom socionomutbildningen om den sexuella läggningens betydelse i det sociala arbetet. Redan 1984 när regeringens betänkande Homosexuella och samhället kom, granskades utbildningslinjer inom högskolan som antogs ha stor betydelse för att förbättra bi- och homosexuellas situation i samhället 13. Bland annat granskades lärarutbildning, läkarutbildning och socionomutbildning. Det visade sig då att endast vid ett lärosäte förekom undervisning om homosexualitet och då fanns det med i en fempoängskurs om avvikande beteende. I en senare kartläggning om hur socionomutbildningar tar upp sexuell läggning, visar redan rapportens namn Alla är lika för mig! att det fortfarande finns stora brister i hur man förmedlar kunskaper om bi- och homosexuellas livssituation i utbildningen. 14 Inget av de sex lärosäten som fanns med i undersökningen hade någon övergripande plan för hur frågor om sexuell läggning skulle hanteras. I utbildningar som leder fram till ett arbete där man på något sätt kommer att ha en överordnad position i förhållandet till de man arbetar med; elever, klienter etc. är det viktigt att vara medveten om vilka konsekvenser strukturell diskriminering kan få, vare sig den är medveten eller ej. Exempel på detta i socionomstudien är tillfällen då samkönade par nekats familjerådgivning, då man ej ansett sig ha tillräckligt med kunskap eller inte ansett det vara sin uppgift. För att kunna garantera att studenterna har de kunskaper som krävs för att bemöta alla människor på ett likvärdigt och professionellt sätt, är det viktigt att detta även anges i kurs- och utbildningsplaner. Det visar sig i studien att i de fall som bi- och homosexualitet berörs så görs det utifrån ett diskrimineringsperspektiv snarare än ett i bredare sammanhang. 13 SOU (1984:63), ss HomO. (2005) s

14 HBT-perspektiv på SYV-utbildningar Universitet och högskolors främsta uppgift är att bedriva utbildning och forskning och verksamheten regleras av högskolelag och högskoleförordning 15. I högskolelagens 1 kap. 8 paragraf anges allmänna mål för grundläggande högskoleutbildning. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas - -förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, -förmåga at självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och -beredskap att möta förändringar i arbetslivet. - Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (Lag 2006:173) För att i en framtida professionell yrkesroll kunna leva upp till ovanstående, behövs en utbildning som ger kunskaper och möjlighet till reflektion kring olika situationer man kan komma att ställas inför. Att arbeta som studie- och yrkesvägledare är ett socialt arbete där man möter många olika människor. Utbildningen ges vid tre lärosäten i Sverige; Malmö högskola, Lärarhögskolan i Stockholm och vid Umeå Universitet. Samtliga utbildningar har ovanstående utdrag ur högskolelagen i sin utbildningsplan och därtill formulerat egna mål. Ingen av lärosätena nämner i sin utbildningsplan specifikt vikten av att inkludera bi- och homosexuellas situation i arbetslivet, ej heller transpersoners situation. Den grupp som specifikt nämns i målen för samtliga lärosätens utbildningsplaner är människor med särskilda svårigheter i arbetslivet. 16 I utbildningsplanen från lärarhögskolan i Stockholm beskriver man även att man som en del av sin profil bl.a. ska integrera mångkulturella- och genusperspektiv i utbildningen. 17 Ingen undersökning har gjorts i Sverige som haft som mål att ta reda på hur många av människorna som är bi- och homosexuella. Forskning i andra länder visar samstämmigt 15 hsv.se 16 mah.se 17 lhs.se 14

15 att ungefär 5-10% av befolkningen är bi- eller homosexuell och det borde vara överförbart även till Sverige. 18 Det innebär att man som studie- och yrkesvägledare i grund- och gymnasieskola träffar många unga bi- och homosexuella som i framtiden kommer att känna av vad det innebär att vara gay på sin arbetsplats. I aktuell forskning om hur människor kommer fram till vad de vill arbeta med studeras ofta faktorer som kön, etnicitet och socioekonomiska förutsättningar. När det gäller om, och i så fall hur, sexuell läggning påverkar människors yrkesval finns det inte mycket forskning att tillgå. Teoretiska perspektiv Det finns flera karriärutvecklingsteorier som visar hur människor väljer utbildning och yrke och hur beslutsprocessen ser ut. En framtid med allt större osäkerhet på arbetsmarknaden kommer att kräva högre grad av självständighet hos människor, då det inte längre finns utstakade karriärvägar att följa. Detta gör att karriärbegreppet mer blir ett livsstil- eller livsformsbegrepp och att välja yrke och livsform är något man gör parallellt. Den återverkan detta har på karriärteoriernas utveckling är att de tenderar att polariseras, där psykologiska teorier betonar det individualistiska medan sociologiska teorier styrs av möjligheter på arbetsmarknaden 19. De olika karriärutvecklingsteorierna speglar också hur vägledningen ser ut och vad individen behöver för stöd. I en känd modell, DOTS, (även kallad fyrfältsmodellen) behöver individen i vägledningsprocessen bli medveten om sig själv och sina alternativ samt att lära sig fatta och genomföra beslut. Peavy menar t.ex. att i ett samhälle där individen allt mer är hänvisad till sig själv, blir det allt viktigare att människor klarar ovanstående aktiviteter och därigenom också kan anpassa sig till förändringar i samhället. 20 Inom det konstruktivistiska tänkandet för vägledning innebär detta ett arbete som mer fokuserar på att skapa förändring än att använda fastlagda metoder. En viktig grundförutsättning för det konstruktivistiska arbetssättet är att först identifiera var en människa befinner sig och börja där. 18 rfsl.se 19 Fransson & Lindh (2004), ss Peayv (2000), s

16 Peavy illustrerar detta i Konstruktivistisk vägledning-teori och metod genom att citera filosofen Sören Kierkegaard. 21 Att man, om man verkligen skall lyckas leda en människa till en bestämd plats, först och främst måste anstränga sig att finna honom där han själv befinner sig, och börja där. Detta är hemligheten med all hjälpkost. Den som inte kan det lever med en illusion, när han påstår sig kunna hjälpa andra. För att verkligen kunna hjälpa någon måste jag förstå mer än han- men trots det börja med det som han förstår. Sören Kierkegaard Att bli medveten om sig själv och sina alternativ i en vägledningsprocess är förutom att väga in sina intressen, förutsättningar och begränsningar även att ta hänsyn till omgivningens förutsättningar och begränsningar. Många studier visar att människor väljer olika utifrån kön, etnicitet eller socioekonomiska förutsättningar utan att alltid vara medvetna om att det är så. När man analyserat t.ex. utbildningsnivå hos ungdomar ser man skillnader mellan ungdomar som vuxit upp under olika socioekonomiska förutsättningar och i vissa fall, genom olika åtgärder försökt ändra på den sociala snedrekryteringen som skillnaderna resulterat i. 22 Det finns även stora skillnader mellan könen i deras utbildningsinriktning och ungdomars föreställningar sätter gränser för vad som upplevs som möjligt. Traditionella förväntningar styr mer än begåvning vad ungdomar väljer att utbilda sig till. Även här har man under åren försökt utjämna skillnaderna genom olika åtgärder med t.ex. teknikkurser för flickor och olika insatser för att intressera pojkar för vårdyrken. Det är svårt för ungdomar att navigera i en allt mer abstrakt yrkesvärld och det är tillräckligt problematiskt att göra det utifrån sin etnicitet, sitt kön och socioekonomiska ursprung och tillsammans med sina förutsättningar, begränsningar och intressen försöka hitta sin plats. Som vägledare kan man finnas där som stöd, genom den kunskap man har i sin verktygslåda om samhället, pedagogik, utbildningsvärlden, arbetsmarknaden och hur människor fungerar. 21 Peavy (2000), s Fransson & Lindh (2004), ss

17 Metod Val av metod De metoder som använts i undersökningen är enkät med empiriskt insamlade data och litteraturstudier. Anledningen till att välja en i huvudsak kvantitativ metod är för att få ett större underlag av mätbara data. Enkäten har utformats så att det även finns möjlighet för de deltagande i undersökningen att utveckla sina svar, vilket också ger den en kvalitativ prägel. Litteraturstudien är indelad efter den tematiska dispositionsmodellen. 23 Den kvalitativa delen syftar till att man genom de tillfrågades svar ska kunna få förståelse för hur en situation kan upplevas av en grupp. Det traditionella sättet att behandla en kvalitativ undersökning är genom en analytisk induktion, vilket innebär ett systematiskt undersökande av ett fenomen för att hitta likheter och därav kunna dra slutsatser. 24 Urval 50 personer har besvarat enkäten (se Bilaga 1), varav 25 kvinnor och 25 män. Samliga har kontaktas via ett forum för bi- och homosexuella på Internet (qx.se). Personerna har valts ut i en sökfunktion där sökkriterierna varit ålder (15-20 år) och sexuell läggning (bieller homosexuell). En viss selektion har gjorts då vissa personers alias givit misstanke om att det inte rör sig om en seriös sida av en ung person. I de inledande kontakterna per mejl där ungdomarna tillfrågats om de vill delta i en enkätundersökning har de också kunnat gå till en sida med mer information om uppsatsen och dess ursprung. Enkäten har sedan skickats via e-post och ingen ersättning har utgått. 23 Jarrick & Josephson (1996) s Hartman (2004), s

18 Databehandling Insamlade data har behandlats analytiskt genom kategorisering av huvudgrupper av de deltagandes svar, t.ex. gällande yrkeskategorier. Kategorierna har sedan illustreras med hjälp av citat från enkätundersökningen. När det gäller tolkning av kategorierna har olika frågeställningar ställts mot varandra; t.ex. om man tror att det kan vara svårare respektive lättare att vara öppen inom olika yrken och om man tror att man själv kommer att vara öppen med sin sexuella läggning i framtiden. Definitioner Med att leva öppet innebär att inte dölja sin sexuella läggning. Butch kvinna som har ett mer maskulint sätt, utseende etc. än normen tillåter. HBT en förkortning för homo- bi- och transpersoner. qx.se ett Community/ forum för homo-, bi- och transpersoner på Internet. Med sexuell identitet avses kvinna, man eller transperson/annat. Med sexuell läggning avses bi- homo- eller heterosexualitet. Transpersoner är ett samlingsbegrepp för sexuella identiteter och inte en sexuell läggning. Transpersoner definierar sig sällan som detta utan enskilda transpersoner brukar kanske hellre mena att de är bara män, kvinnor, neutrer, eller olika kombinationer av detta 25. Avgränsningar Den åldersmässiga avgränsningen är gjord till år, eftersom det är en tid då de flesta ungdomar tänker mycket på framtida yrkesval men också på sexuell orientering. Få personer yngre än 15 år har börjat definiera sig som bi- eller homosexuella, därför har det inte varit intressant att ha yngre personer än så med i undersökningen. Då undersökningen avser att studera bi- och homosexuella ungdomars attityder till öppenhet 25 rfsl.se 18

19 inom olika yrken, snarare än erfarenheter av öppenhet, kändes 20 år som en gräns då de flesta ungdomar har avslutat gymnasiestudier och står inför arbetsliv eller vidare studier. Den geografiska avgränsningen är gjord till ungdomar i Sverige. Transpersoner är en del av HBT-samhället som med stor sannolikhet också upplever att olika yrken kan vara lättare eller svårare att arbeta inom och leva öppet. Transpersoner är bi, homo eller heterosexuella och undersökningen avser att studera om sexuell läggning påverkar ungdomars yrkesval. Om undersökningen avsåg att undersöka om det är lättare eller svårare att arbeta inom ett yrke beroende på om personen är man eller kvinna vore det befogat att ha med transpersoner som en kategori, ett tredje kön. 19

20 Resultat Bakgrundsfrågor Femtio personer har besvarat enkäten, 25 killar och 25 tjejer (Fråga 1). Alla ungdomar har varit mellan år och Fråga 2, åldersfördelningen inom intervallet, redovisas i Diagram 1. Fråga 3, gällande sexuell läggning redovisas i Diagram 2. Diagram 1. Fråga 2: Åldersfördelning ant ålder Kvinnor Män Diagram 2. Fråga 3: Sexuell läggning ant homo bi Annat Kvinnor Män 20

21 Yrken Resultatet av undersökningen visar att bi- och homosexuella ungdomar tror att det finns yrken som det är lättare respektive svårare att vara öppen inom. Nästan lika många killar som tjejer har svarat JA på fråga 4, medan en större andel tjejer har svarat NEJ där killarna svarat Vet ej. Resultatet av Fråga 4 presenteras i Diagram 3. De yrken som anses vara lättare resp. svårare att vara öppen inom överensstämmer till stor del mellan könen. Att arbeta inom industri- och byggbranschen som bisexuell kvinna eller lesbisk tror både killar och tjejer är lättare. Svårare tror både killar och tjejer att det kan vara som bisexuell kvinna eller lesbisk inom läraryrket, främst på högstadiet. Det yrke som upplevdes som lättast att vara öppen inom som man var frisör, det var både killar och tjejer i undersökningen överens om. Svårast trodde samtliga att det var att vara bisexuell eller bög inom mansdominerade yrken som polis och försvarsmakten. Diagram 3. Fråga 4: Tror du att det är lättare respektive svårare att vara öppen med sin bi- eller homosexualitet inom olika yrken? ant JA 4 NEJ 4 Vet ej kvinnor män 21

22 Kvinnors möjlighet till öppenhet i olika yrken De flesta killar och tjejer som besvarat Fråga 4 med JA menar att bisexuella kvinnor och lesbiska har lättast att vara öppna inom traditionellt mansdominerade yrken. Exempel på sådana yrken som föreslås i undersökningen är t.ex.; snickare, eltekniker, truckförare och målare. Några tjejer har själva påpekat att detta mest gäller kvinnor som är butch och att föreställningen hos människor är att alla kvinnor inom dessa yrken är homosexuella. Både killar och tjejer har också svarat att det kan vara lättare inom industrijobb eftersom de upplever att det är arbeten där man inte pratar så mycket med andra utan mest sköter sitt. Killar verkar ha haft svårare för att sätta sig in i hur det kan vara för tjejer då flera killar besvarat frågorna som rör kvinnors förutsättningar till öppenhet med det kan ju inte jag veta, jag är ju kille medan tjejerna lämnat fler förslag på yrken för båda könen. Andra yrken som tjejerna trodde att det var lättare för bisexuella kvinnor och lesbiska att vara öppna inom var (Fråga 5, 6, 7 & 8); byggarbetare (2), snickare (2), elektriker (2), målare (1), bilmekaniker (1), truckförare (1), rörmokare (1), kontorsjobb (1), servicebutik (1), sjukvård (1), industribranschen (1), budchaufför (1), genusvetare (1), arbete inom gayvärlden (1) och skogshuggare (1). De yrken tjejer trodde det vara svårare att vara öppen inom var; lärare(4), förskola (4), politiker (3), polis (2), kommunen/ kansli (1), advokat (1), kyrkan (1), feminina affärer (1) och chefsposition (1). Motsvarande har killarna svarat att det som bisexuell kvinna eller lesbisk är lättare att vara öppen inom; manliga yrken (4), industri (1), polis (1), lastbilschaufför (1), sexrådgivning (1) och skolinformatör, RFSL (1). Killarna trodde det var svårare att vara öppen som bisexuell eller lesbisk inom; lärare (2), kyrkan(1), affärskvinna (1) och programledare (1). Jag tror det är lättare att visa sin sexualitet i yrken där det nästan förväntas att man t.ex. ska vara lesbisk, bilmekaniker och andra typiska manliga arbeten. Bisexuella har svårast att bli accepterade i arbetslivet, eftersom att vi står i mitten. Tjej, 19 år. 22