DIAGNOSERNAS MAKT HUR PÅVERKAR DEN KVINNOR OCH MÄN? Karin Johannisson, Uppsala universitet

Transkript

1 DIAGNOSERNAS MAKT HUR PÅVERKAR DEN KVINNOR OCH MÄN? Karin Johannisson, Uppsala universitet

2 Vad är en diagnos? dia-gnosis (av dia, genom och gnosis, kunskap) = avskiljande vetande

3 När diagnosmängden ökar Ökad sjukdom/sjuklighet? Ändrade livsvillkor? Ändrat samhälle? Ökad medikalisering? Ändrade vårdsystem? Snävare normalitetsbegrepp Dold utsortering (ex. Arbetsförmedlingens omklassificering av funktionshinder, skolans av särskilda behov ) Karin.Johannisson@idehist.uu.se

4 Diagnosen som tidsspegel (vi har de sjukdomar vi tilldelar oss)

5 Tidshorisont 1: ca 1900 industrisamhället Vi vantrivs i kulturen Exempel på könade diagnoser: Karin Johannisson@idehist.uu.se neurasteni (kvinnor/män) kloros (kvinnor) hysteri (kvinnor) melankoli (män) ångest/fobier (män/kvinnor) alkoholism (män)

6 Tidshorisont 2: Folkhemmet/Välfärdssamhället 1. Hur skall det samhälle se ut där individen kan och vill hålla sig frisk? 2. Samhällskontraktet Karin Diagnoser: stress (män) hjärta (män) magsår (män)

7 Tidshorisont 3: Informationssamhället Den omvända ordningen: tillväxt och materiell välfärd skapar (mätbar men) inte upplevd hälsa Karin

8 Diagnosen som samhällsspegel

9 Ohälsonycklar samhällsförändring och ökat förändringstempo ny teknik krav på flexibilitet och anpassning krav som påverkar livsmönster och självbild glapp mellan krav och förmåga hotbilder och risktänkande internalisering och somatisering av yttre tryck sjukdom en socialt accepterad form av avvikelse Karin

10 NUETS OHÄLSO-NYCKLAR Händelser på samhällsnivå Ökade skillnader Ny teknik Nya arbetsstrukturer Ny arbetssyn Projekt- prestations- och konkurrenskultur /anställbarhet Individualism: trött på att vara sig Flykt- och tröstbeteenden: munnens kultur Ny sjukdomssyn Ny hälsosyn Nya diagnoser Karin

11 DIAGNOSENS MAKT: Sjukdom/sjukdomskänsla på jakt efter ett namn

12 Rörliga diagnoser: kultursjukdomar Tidsbundna namn och förklaringar på sjukdomsupplevelse/upplevd avvikelse uppkommer, namnges och sprids i samspel med kulturella och sociala system (normer, hotbilder) hämtar de flesta av sina symtom ur en gemensam symtompool (= inget unikt symtom) försvinner när tillståndet inte längre betraktas som sjukdom eller när symtombilden slukas av andra och nyare diagnoser Karin Johannisson@idehist.uu.se

13 Kännetecken Symtomdiagnoser Flyktiga Smittsamma Interaktiva Karin

14 Diagnoser som interaktiva kategorier kategorier som, när de är kända och har börjat användas i institutionella sammanhang, förändrar hur människor upplever sig själva och kan leda att de utvecklar känslor och beteenden som åtminstone delvis beror på hur de har kategoriserats Kategorin och den kategoriserade kan alltså växelverka. Väl diagnostiserad som anorektiker, utbränd, borderline-fall eller adhd-barn blir individen sin diagnos Denna växelverkan förstärks inom en större ram av experter och behandlingsstrategier (som att placera anorektiker på kliniker där de matas, det hyperaktiva barnet i avskalade rum eller utbrända och deprimerade i långa sjukskrivningar) Ian Hacking, The social construction of what? (1999)

15 Social struktur När en diagnos byter kön (från manligt till kvinnligt) och klass (från högre till lägre) tappar den status

16 Spridningsmekanismer Aktörer i samspel: läkare, patienter, vetenskap, arbetsgivare, försäkringskassa, läkemedelsproducenter, patientföreningar, ekonomiska styrsystem Medial exponering Tidsbundna hotbilder Karin Johannisson@idehist.uu.se

17 1985 Kvicksilverförgiftning Elöverkänslighet Bildskärmsallergi Multipel kemisk överkänslighet Sjuka-hus-sjuka Fibromyalgi (hotbild: yttre miljö) Karin

18 1995 Kronisk trötthet (ME, CFS) Kronisk smärta (hotbild: samhällets krav) Karin

19 2000 Utbrändhet (hotbild: arbetsorganisation, livspusslet ) Karin.Johannisson@idehist.uu.se

20 2003 Kronisk trötthetssyndrom Utmattningssyndrom Utmattningsdepression Utmattningsreaktion Kroniskt stressyndrom Karin

21 2005- DEPRESSION Stressreaktion Krisreaktion Panikångest Tvångssyndrom Social fobi Generaliserad ångest (GAD) (hotbild: yttre och inre krav) Karin

22 2008 Socialstyrelsens rekommendation ang. diagnosen utbrändhet Akut stressreaktion (F43.0) Posttraumatiskt stressyndrom (F43.1) Anpassningsstörning (F43.2) Utmattningssyndrom (F43.8) Stressreaktion (F43.9)

23 KÖN OCH PSYKISK OHÄLSA 1) Historisk konstant: kvinnor överrepresenterade ( medan män löser kris med våld och alkohol löser kvinnan den med sjukdom ) 2) Förklaringsmodeller: Svaghetsteorin Belastningsteorin De dubbla rollernas teori Expansionsteorin Perfektibilitetsteorin Karin. Johannisson@idehist.uu.se

24 Tidshorisont 4: Risksamhället Hälsoplanering (egenansvar + livsstil) bioplanering (genetisk information + hälsokontroller) reproduktionsplanering ( IVF, prenatal diagnostik, ägg- och spermabanker) Risk: förstärker individcentrering och försvagar samhällsorientering Karin Johannisson@idehist.uu.se

25 TENDENSER I NUET 1) Ökad sårbarhet/otrygghet/psykisk ohälsa 2) Rörelse från strukturella (sociala, ekonomiska, kulturella, könspolitiska) till biomedicinska (genetiska, bio/neuropsykiatriska) förklaringsmodeller som bara delvis förklarar könsskillnader 3) Vidgade psykosociala klyftor (utbildning, social status, inkomst/löneutveckling, arbetsförhållanden, utanförskap, ansvarsfördelning, kroppsbild, språk, kultur)

26 Framtidsspaning ÖKNING I: 1) Depressions/ångest/traumadiagnoser 2) Neuropsykiatriska diagnoser 3) Diagnoser relaterade till: beroende/missbruk beteende utseende minne sexuell förmåga graviditet (hotbilder: konsumtionssamhälle, krympande normalitet, åldrande, smärta) Karin

27 VAD GÖRA? Medikalisera mera? Medicinera mera? Coacha mera? Förebygga? Avmedikalisera?

28 HUR SKA DET SAMHÄLLE SE UT DÄR INDIVIDEN KAN OCH VILL HÅLLA SIG FRISK?