DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande. Karin Johannisson, Uppsala universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande. Karin Johannisson, Uppsala universitet"

Transkript

1 DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande Karin Johannisson, Uppsala universitet

2 Vad är en diagnos? dia-gnosis = avskiljande vetande

3 När diagnosmängden ökar Ökad sjukdom/sjuklighet? Ökad medikalisering? Diagnosen som politiskt-ekon. redskap? (identifiering av de icke-kompatibla: systemet, skola, arbete, livet) kompatibel = som kan fungera tillsammans med något annat Karin

4 DIAGNOSEN I BLICKEN

5

6

7

8

9 Diagnosen som tidsspegel

10 Tidshorisont 1: ca 1900 industrisamhället Vi vantrivs i kulturen Diagnoser: neurasteni kloros hysteri melankoli fobier Karin

11 Tidshorisont 2: Välfärdssamhället 1. Hur skall det samhälle se ut där individen kan och vill hålla sig frisk? 2. Samhällskontraktet Karin Diagnoser: stress hjärta magsår

12 Tidshorisont 3: Informationssamhället Tillväxt och materiell välfärd skapar inte upplevd hälsa Karin

13 Diagnosen som samhällsspegel

14 Ohälsonycklar snabb samhällsförändring och ökat förändringstempo ny teknik krav på flexibilitet och anpassning krav som påverkar livsmönster och självbild glapp mellan krav och förmåga hotbilder och risktänkande Individen internaliserar och somatiserar yttre tryck sjukdom är en socialt accepterad form av avvikelse Karin

15 NUETS OHÄLSO-NYCKLAR Händelser på samhällsnivå Ny teknik Nya arbetsstrukturer Ny arbetssyn Projekt- prestations- och konkurrenskultur Individualism: trött på att vara sig Flykt- och tröstbeteenden: munnens kultur Ny sjukdomssyn Ny hälsosyn Nya diagnoser Karin

16 Sjukdom/sjukdomskänsla på jakt efter ett namn

17 KULTURSJUKDOMAR Tidsbundna namn och förklaringar på sjukdomsupplevelse uppkommer, namnges och sprids i samspel med kulturen (normer, värderingar, hotbilder) hämtar de flesta av sina symtom ur en gemensam symtompool (inget unikt symtom) försvinner när tillståndet inte längre betraktas som sjukdom eller när symtombilden slukas av andra och nyare diagnoser Karin

18 Kännetecken Symtomdiagnoser Flyktiga Smittsamma Interaktiva Karin

19 Spridningsmekanismer Aktörer i samspel: läkare, patienter, vetenskap, arbetsgivare, försäkringskassa, läkemedelsproducenter, patientföreningar Medial exponering Karin

20 Diagnoser som interaktiva kategorier kategorier som, när de är kända och har börjat användas i institutionella sammanhang, förändrar hur människor upplever sig själva och kan leda att de utvecklar känslor och beteenden som åtminstone delvis beror på hur de har kategoriserats Kategorin och den kategoriserade kan alltså växelverka. Väl diagnostiserad som anorektiker, utbränd, borderline-fall eller adhd-barn blir individen sin diagnos Denna växelverkan förstärks inom en större ram av experter och behandlingsstrategier (som att placera anorektiker på kliniker där de matas, det hyperaktiva barnet i avskalade rum eller utbrända i långa sjukskrivningar) Ian Hacking, The social construction of what? (1999)

21 1985 Kvicksilverförgiftning Elöverkänslighet Bildskärmsallergi Multipel kemisk överkänslighet Sjuka-hus-sjuka (hotbild: yttre miljö) Fibromyalgi Karin

22 1995 Kronisk trötthet (ME, CFS) Kronisk smärta (hotbild: samhällets krav) Karin

23 2000 Utbrändhet (hotbild: arbetsorganisation, samhälle)

24 2003 Kronisk trötthetssyndrom Utmattningssyndrom Utmattningsdepression Utmattningsreaktion Kroniskt stressyndrom Karin

25 2005- DEPRESSION Stressreaktion Krisreaktion Panikångest Tvångssyndrom Social fobi Generaliserad ångest (hotbild: yttre och inre krav) Karin

26 Tidshorisont 4: Risksamhället Hur skapa den fullvärdiga individen? det kompatibla barnet riskmedvetenhet egenansvar bioplanering

27 Depressions/ångest/traumadiagnoser Neuropsykiatriska diagnoser Diagnoser relaterade till: beroende/missbruk beteende utseende minne sexuell förmåga graviditet (hotbilder: konsumtionssamhälle, krympande normalitet, åldrande, smärta) Karin Framtidsspaning

28 Utmaningar Från sociala till biologiska (genetiska, biopsykiatriska) förklaringsmodeller Evidens, mätbarhet

29 VAD GÖRA? Medikalisera mera? Medicinera mera? Coaching? Avmedikalisera? Karin

30 HUR SKA DET SAMHÄLLE SE UT DÄR INDIVIDEN KAN OCH VILL HÅLLA SIG FRISK?

31 DSM-V (2013) Nya diagnoser (DSM-II=180; DSM-III =265; DSM-IV = 297) Lägre trösklar Risk för sjukdom Förstärkt medikalisering Karin

32 Hälsoplanering genetisk information + livsstil Risk: förstärker individcentreringen och försvagar samhällsorienteringen

33 Vita activa Vita meditativa (biblioteket, museet, trädgården)

34 Sociala patologier apati paranoia neuros anomi stress

35 2008 Socialstyrelsens rekommendation ang. diagnosen utbrändhet Akut stressreaktion (F43.0) Posttraumatiskt stressyndrom (F43.1) Anpassningsstörning (F43.2) Utmattningssyndrom (F43.8) Stressreaktion (F43.9)

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö Psykisk ohälsa mer än en arbetsmiljöfråga Författare: Anna Bergsten, Carin Hedström, Robert Thorburn Detta är en del i serien Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö.

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Utmattningssyndrom. Stressrelaterad psykisk ohälsa

Utmattningssyndrom. Stressrelaterad psykisk ohälsa Utmattningssyndrom Stressrelaterad psykisk ohälsa Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller

Läs mer

Studie från bris 2012. Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. Se hela mig!

Studie från bris 2012. Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. Se hela mig! Studie från bris 2012 Barns egna ord om sin psykiska ohälsa Se hela mig! Studie från bris 2012 Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Bakgrund 8 BRIS 8 Psykisk

Läs mer

Genusperspektiv på medicinen

Genusperspektiv på medicinen Genusperspektiv på medicinen två decenniers utveckling av medvetenheten om kön och genus inom medicinsk forskning och praktik av Anne Hammarström Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm

Läs mer

Vad är det för skillnad?

Vad är det för skillnad? Vad är det för skillnad? Olika pedagogisk grundsyn leder till olika sätt att bemöta barn med autism Ulrika Aspeflo Jag hör ofta kollegor säga att alla vi som arbetar med barn med autism arbetar på ungefär

Läs mer

Det farliga men viktiga lyssnandet av Hanna Olsson

Det farliga men viktiga lyssnandet av Hanna Olsson 1 Det farliga men viktiga lyssnandet av Hanna Olsson Hur påverkas man som professionell av att möta våldsutsatta kvinnor, barn och ungdomar? Och då tänker jag inte bara på att som hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Mindfulness som behandlingsmetod

Mindfulness som behandlingsmetod Samma röda kvadrat men mot olika bakgrund. (Ur Johannes Ittens Färg och färgupplevelse) Mindfulness som behandlingsmetod Ett av målen med att använda mindfulness som behandlingsmetod vid ångest- och depressionstillstånd

Läs mer

Är du stressad? Av Tor Dagerberg (Kinesiolog)

Är du stressad? Av Tor Dagerberg (Kinesiolog) Är du stressad? Av Tor Dagerberg (Kinesiolog) Även om det skrivits och talats mycket om stress, så vet de flesta så lite om det att de inte känner igen det ens när det drabbar dem själva eller någon närstående.

Läs mer

Vill du veta mer om psykisk ohälsa och vad RSMH gör?

Vill du veta mer om psykisk ohälsa och vad RSMH gör? Om du är missnöjd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och verksamheter som tar emot uppdrag från hälso- och sjukvården har psykiatrin en skyldighet att ge god vård. Om man är missnöjd med vården och

Läs mer

Jag är mer än bara cancer.

Jag är mer än bara cancer. Jag är mer än bara cancer. Arbetsmaterial för verksamheter som vill bli bättre på att möta cancerberörda. Det här materialet riktar sig till dig som möter personer med cancer och närstående i ditt yrke.

Läs mer

Ämnesöversikter 2010. expertgruppen för Genusforskning

Ämnesöversikter 2010. expertgruppen för Genusforskning Ämnesöversikter 2010 expertgruppen för Genusforskning Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning Ämnesbeskrivning och rekommendationer Förord Vetenskapsrådet har som en del av sitt strategiska

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera.

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera. BIM Introduktionsprogram 6 steg till att ta reda på vad du vill och hur du kommer dit. 1. Ta reda på vad du vill 2. Följ universums tecken 3. Ta dig själv och det du gör på allvar 4. Gör en ceremoni 5.

Läs mer

Hur arbetar lärare i skolan med elever som har diagnosen ADHD? En kvalitativ intervjustudie

Hur arbetar lärare i skolan med elever som har diagnosen ADHD? En kvalitativ intervjustudie Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Hur arbetar lärare i skolan med elever som har diagnosen ADHD? En kvalitativ intervjustudie Författare Maria Olausson och Eleonor Segerdorf Examensarbete

Läs mer

Fysiska och psykosociala orsakssamband samt möjligheter till prevention och tidig rehabilitering

Fysiska och psykosociala orsakssamband samt möjligheter till prevention och tidig rehabilitering 1999:22 Ett friskt arbetsliv Fysiska och psykosociala orsakssamband samt möjligheter till prevention och tidig rehabilitering Kerstin Jeding Göran M Hägg Staffan Marklund Åke Nygren Töres Theorell Eva

Läs mer

EN BROSCHYR OM ÅNGESTSJUKDOMAR Innehållsförteckning

EN BROSCHYR OM ÅNGESTSJUKDOMAR Innehållsförteckning DDet här är en broschyr om ångestsjukdomar eller ångestsyndrom, som de också kallas. Till ångestsjukdomarna räknas panikångest/paniksyndrom, social fobi, generaliserat ångestsyndrom, posttraumatiskt stressyndrom,

Läs mer

Min dotter sov bort sin skolgång

Min dotter sov bort sin skolgång 1 Krysmyntha Sjödin Stockholms Universitet Psykologiska Institutionen Min dotter sov bort sin skolgång - Om föräldrars upplevelse av stöd vid långvarig skolfrånvaro. Krysmyntha Sjödin Examensuppsats 15

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

R EKREATION OCH PSYKISK HÄLSA

R EKREATION OCH PSYKISK HÄLSA ÖSTERSUNDS KOMMUN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING R EKREATION OCH PSYKISK HÄLSA DOKUMENTATION OCH ANALYS AV FORSKNING OM HUR R EKREATIONENS INRIKTNING OCH KVALITET KAN FÖRBÄTTRA PSYKISK HÄLSA OCH BEHANDLINGEN

Läs mer

När pappa tog sitt liv

När pappa tog sitt liv Stockholms universitet Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Masteruppsats Vt-2010 Handledare: Ulla Forinder När pappa tog sitt liv En narrativ studie av fyra unga kvinnors berättelser om erfarenheten

Läs mer

Så gör du som kollega. handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Så gör du som kollega. handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen Så gör du som kollega handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen Det bästa är naturligtvis att köra med öppna kort från början. Men då gäller det att känna både sig själv och sjukdomen. Och framförallt

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer - omfattning, hälsokonsekvenser och prevention.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer - omfattning, hälsokonsekvenser och prevention. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer - omfattning, hälsokonsekvenser och prevention. En kunskapsöversikt genomförd på uppdrag av Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté. 2004 Gunnel Hensing, docent

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

tid, tålamod och tillit

tid, tålamod och tillit tid, tålamod och tillit Om Navigatorportens stöd till unga med kognitiva funktionsnedsättningar Redaktör: Joakim Tranquist tid, tålamod och tillit Om Navigatorportens stöd till unga med kognitiva funktionsnedsättningar

Läs mer

Se och förstå! om att utforma information på bildskärmar och displayer

Se och förstå! om att utforma information på bildskärmar och displayer Se och förstå! om att utforma information på bildskärmar och displayer I ARBETSMILJÖLAGEN står det att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.

Läs mer

PM 2014:2. Integritet i hälso- och sjukvården ur ett patientoch medborgarperspektiv

PM 2014:2. Integritet i hälso- och sjukvården ur ett patientoch medborgarperspektiv PM 2014:2 Integritet i hälso- och sjukvården ur ett patientoch medborgarperspektiv Citera gärna ur Vårdanalys publikationer, men ange alltid källa. Myndigheten för vårdanalys ISBN: 978-91-87213-27-4 www.vardanalys.se

Läs mer