DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande. Karin Johannisson, Uppsala universitet

Transkript

1 DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande Karin Johannisson, Uppsala universitet

2 Vad är en diagnos? dia-gnosis = avskiljande vetande

3 När diagnosmängden ökar Ökad sjukdom/sjuklighet? Ökad medikalisering? Diagnosen som politiskt-ekon. redskap? (identifiering av de icke-kompatibla: systemet, skola, arbete, livet) kompatibel = som kan fungera tillsammans med något annat Karin Johannisson@idehist.uu.se

4 DIAGNOSEN I BLICKEN

5

6

7

8

9 Diagnosen som tidsspegel

10 Tidshorisont 1: ca 1900 industrisamhället Vi vantrivs i kulturen Diagnoser: neurasteni kloros hysteri melankoli fobier Karin Johannisson@idehist.uu.se

11 Tidshorisont 2: Välfärdssamhället 1. Hur skall det samhälle se ut där individen kan och vill hålla sig frisk? 2. Samhällskontraktet Karin Diagnoser: stress hjärta magsår

12 Tidshorisont 3: Informationssamhället Tillväxt och materiell välfärd skapar inte upplevd hälsa Karin

13 Diagnosen som samhällsspegel

14 Ohälsonycklar snabb samhällsförändring och ökat förändringstempo ny teknik krav på flexibilitet och anpassning krav som påverkar livsmönster och självbild glapp mellan krav och förmåga hotbilder och risktänkande Individen internaliserar och somatiserar yttre tryck sjukdom är en socialt accepterad form av avvikelse Karin

15 NUETS OHÄLSO-NYCKLAR Händelser på samhällsnivå Ny teknik Nya arbetsstrukturer Ny arbetssyn Projekt- prestations- och konkurrenskultur Individualism: trött på att vara sig Flykt- och tröstbeteenden: munnens kultur Ny sjukdomssyn Ny hälsosyn Nya diagnoser Karin

16 Sjukdom/sjukdomskänsla på jakt efter ett namn

17 KULTURSJUKDOMAR Tidsbundna namn och förklaringar på sjukdomsupplevelse uppkommer, namnges och sprids i samspel med kulturen (normer, värderingar, hotbilder) hämtar de flesta av sina symtom ur en gemensam symtompool (inget unikt symtom) försvinner när tillståndet inte längre betraktas som sjukdom eller när symtombilden slukas av andra och nyare diagnoser Karin Johannisson@idehist.uu.se

18 Kännetecken Symtomdiagnoser Flyktiga Smittsamma Interaktiva Karin

19 Spridningsmekanismer Aktörer i samspel: läkare, patienter, vetenskap, arbetsgivare, försäkringskassa, läkemedelsproducenter, patientföreningar Medial exponering Karin Johannisson@idehist.uu.se

20 Diagnoser som interaktiva kategorier kategorier som, när de är kända och har börjat användas i institutionella sammanhang, förändrar hur människor upplever sig själva och kan leda att de utvecklar känslor och beteenden som åtminstone delvis beror på hur de har kategoriserats Kategorin och den kategoriserade kan alltså växelverka. Väl diagnostiserad som anorektiker, utbränd, borderline-fall eller adhd-barn blir individen sin diagnos Denna växelverkan förstärks inom en större ram av experter och behandlingsstrategier (som att placera anorektiker på kliniker där de matas, det hyperaktiva barnet i avskalade rum eller utbrända i långa sjukskrivningar) Ian Hacking, The social construction of what? (1999)

21 1985 Kvicksilverförgiftning Elöverkänslighet Bildskärmsallergi Multipel kemisk överkänslighet Sjuka-hus-sjuka (hotbild: yttre miljö) Fibromyalgi Karin

22 1995 Kronisk trötthet (ME, CFS) Kronisk smärta (hotbild: samhällets krav) Karin

23 2000 Utbrändhet (hotbild: arbetsorganisation, samhälle)

24 2003 Kronisk trötthetssyndrom Utmattningssyndrom Utmattningsdepression Utmattningsreaktion Kroniskt stressyndrom Karin

25 2005- DEPRESSION Stressreaktion Krisreaktion Panikångest Tvångssyndrom Social fobi Generaliserad ångest (hotbild: yttre och inre krav) Karin

26 Tidshorisont 4: Risksamhället Hur skapa den fullvärdiga individen? det kompatibla barnet riskmedvetenhet egenansvar bioplanering

27 Depressions/ångest/traumadiagnoser Neuropsykiatriska diagnoser Diagnoser relaterade till: beroende/missbruk beteende utseende minne sexuell förmåga graviditet (hotbilder: konsumtionssamhälle, krympande normalitet, åldrande, smärta) Karin Framtidsspaning

28 Utmaningar Från sociala till biologiska (genetiska, biopsykiatriska) förklaringsmodeller Evidens, mätbarhet

29 VAD GÖRA? Medikalisera mera? Medicinera mera? Coaching? Avmedikalisera? Karin

30 HUR SKA DET SAMHÄLLE SE UT DÄR INDIVIDEN KAN OCH VILL HÅLLA SIG FRISK?

31 DSM-V (2013) Nya diagnoser (DSM-II=180; DSM-III =265; DSM-IV = 297) Lägre trösklar Risk för sjukdom Förstärkt medikalisering Karin Johannisson@idehist.uu.se

32 Hälsoplanering genetisk information + livsstil Risk: förstärker individcentreringen och försvagar samhällsorienteringen

33 Vita activa Vita meditativa (biblioteket, museet, trädgården)

34 Sociala patologier apati paranoia neuros anomi stress

35 2008 Socialstyrelsens rekommendation ang. diagnosen utbrändhet Akut stressreaktion (F43.0) Posttraumatiskt stressyndrom (F43.1) Anpassningsstörning (F43.2) Utmattningssyndrom (F43.8) Stressreaktion (F43.9)