Arbetspendling och föräldraledighet.

Transkript

1 Arbetspendling och föräldraledighet. En kvalitativ studie av hur föräldrar förhandlar föräldraledighet i fall där en eller båda arbetspendlar. Work commuting and parental leave. A qualitative study about how parents where one or both commutes to work have chosen to distribute parental leave. Hanna Fahlén. Fakultet: Humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsprogram: Samhällsanalytikerprogrammet 180 hp. Högskolepoäng: 15 hp. Handledarens namn: Annika Jonsson. Examinatorns namn: Anna-Lena Haraldsson.

2 Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att belysa hur föräldrar i familjer där den ena eller båda föräldrarna arbetspendlar från Värmland över riksgränsen till Norge har valt att fördela föräldraledigheten och om informanterna upplever att arbetspendlingen påverkat fördelningen. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ ansats använts i form av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt är det sex föräldrar som deltagit i studien. Samtliga föräldrar bor i Eda respektive Årjäng kommun som ligger i västra Värmland nära gränsen till Norge. Urvalet består av (1) tre kvinnor som pendlar över riksgränsen till Norge där mannen arbetar i Sverige (2) en kvinna som arbetar i Sverige vars man pendlar över riksgränsen till Norge. (3) Två informanter i relationer där båda föräldrarna pendlar, dessa informanter är dock inte i par med varandra. Resultatet i studien visar att det är fler faktorer än arbetspendlingen som påverkat föräldrarnas fördelning av föräldraledigheten. Flera faktorer är ekonomin, arbete, ideal om föräldraledighet och föräldraskap. Ett av resultaten visar att ideologin om föräldraledigheten styr hur föräldraledigheten fördelas bland föräldrarna i studien, vilket innebär att om föräldern anser att dela lika är viktigt kommer det vara med i förhandlingen. Förhandling är ett centralt tema som är viktig i hur föräldrarna väljer att fördela sin föräldraledighet. Nyckelord: Arbetspendling, föräldraledighet, familjer, jämställdhet.

3 Abstrakt The purpose of this essay is to explain how parents in families where one or two parents commutes from Värmland across the border to Norway, has decided to distribute parental leave and how commuting affects this distribution. A qualitative method has been used with semistructured interviews. Six parents are in this study, all parents live in Eda and Årjäng municipality that bordering Norway. The sample involves. (1) Three mothers who commute across the border to Norway where the father works in Sweden. (2) A mother who works in Sweden and the father works in Norway. (3) Two interviews with a mother and a father from different families, where both parents in the couple commutes to Norway. The result from the study shows that there are more factors than commuting that affect the parent s distribution of parental leave. Several factors are finances, work, ideals of parental leave and parenthood. One of the results was that the ideology of parental leave where the determining factor of how the parents distributed the parental leave. Negotiation is the central theme when parents make their important decision to distribute their parental leave. Keyword: Commute, parental leave, families, equality.

4 Förord C-uppsatsskrivandet börjar närma sig sitt slut. Det har varit en period med inslag av frustration och förtvivlan samtidigt har det funnits glädje, tårar och en sprudlande optimism. Det finns flertalet personer i min omgivning som har varit bidragande till att min uppsats har blivit realiserad, det är er jag vill passa på att tacka i följande förord. Först och främst vill jag ge ut ett stort tack till alla informanter som bidragit med er berättelse till uppsatsen, tack för er tid och engagemang. Jag vill ge ett stort tack till min handledare Annika Jonsson som har varit ett enormt stort stöd från uppsatsens början till slut, tack för din konstruktiva kritik, uppmuntran och beröm. Jag vill även tacka jämställdhetsstrateg Marianne Nilsson och analytiker Anna-Karin Tollin på Region Värmland. Tack för era kloka idéer, optimism och engagemang till uppsatsen, hade det inte varit för Er hade inte följande ämne existerat. Mattias Guru Andersson förutom din juridiska kunskap har det varit en ära att diskutera uppsats och höra dina inputs, hade du inte varit vid min sida vet jag inte riktigt hur det hade gått för mig i uppsatsskrivandet. Jag vill även ge ett stort tack till min sambo som har varit en supporter under hela uppsatsskrivandet din lugna energi har varit mitt lugnande medel. Hanna Fahlén

5 Innehållsförteckning 1.Inledning Syfte och frågeställningar Avgränsningar Bakgrund Regler gällande föräldraförsäkringen Statistik om föräldrapenning och arbetspendling Tidigare forskning Gränspendling Eda och Årjäng kommun Jämställdhetsdiskurser Faktorer som påverkat fördelningen av föräldraledigheten Baronorienterande maskuliniteten Teoretisk referensram Könsroller Att göra kön Relativa resurser Metod och material Urvalet Metod och datainsamling Transkribering och analys Reliabilitet och validitet Etik Resultat och analys Föräldrarnas fördelning av föräldraledigheten Föräldrarnas egna berättelser om vilka faktorer som påverkat fördelningen av föräldraledigheten Arbetspendling och andra faktorer Arbetsliv och arbetspendling Ekonomi Jämställdhet och föräldraledighet Förväntningar om föräldraskap Diskussion Resultatet Reflektion kring slutsatser och resultat Metoddiskussion Framtida studier Referenser... 36

6 APENDIX: Statistik BILAGA 1: Intervjuguide BILAGA 2: Informationsblad... 40

7 1.Inledning År 1974 introducerades inom jämställdhetspolitiken en könsneutral föräldraförsäkring i en tvåförsörjningsmodell (Försäkringskassan u.å.). Syftet bakom gemensam föräldraledighet är att kvinnor ska ha en större möjlighet till att behålla sin anknytning till arbetslivet. Delar föräldrar mer lika av ledigheten skulle det leda till en mer jämlik arbetsmarknad, således är inte bara kvinnor frånvarande från arbetet (Bekkengen 2002). Männens uttag av föräldrapenningdagarna ökar långsamt och kvinnor är den grupp som tar ut flest dagar. Statistik hämtad från Försäkringskassans (u.å.) statistiska databas visar att i Värmland län år 2020 tog männen ut 29 procent och kvinnor 71 procent av föräldrapenningdagarna. I följande studie utgår jag från Värmlands län och har riktat mig mot kommunerna Årjäng och Eda Kommun. Utifrån Olsson, Berger och Gottfridssons (2011) Gränslöst liv? En studie av två gränskommuner i Värmland är en kvalitativ och kvantitativ studie om Årjäng och Eda kommun som ligger i västra Värmland. Studien handlar om att undersöka effekter av hög ekonomisk tillväxt i kommunerna, medborgarnas livsvillkor, deras hälsa och viljan att pendla till arbeten på andra orter. Ett av flera resultat som framkom i studien är att medborgarna i Sverige väljer att pendla till Norge beroende på ekonomin. Det är kvinnor och män inom olika köndominerade arbetsplatser som väljer att pendla över riksgränsen. Tidigare traditionella könsroller där kvinnan var hemma medan mannen arbetspendlade har brutits och är på väg mot en ny tid, där båda män och kvinnor arbetar samt delar på hemarbetet (Olsson, Berger & Gottfridsson 2011). I studien kommer genusteori enligt Connell och Pearse (2015) samt West och Zimmerman (1987) att tillämpas för att visa hur socialt skapade förväntningar och normer som finns i individers vardagsliv, privatliv och arbetsliv kan påverka individers handlingar. Dessutom kommer Nordenmarks (2004) relativa resursteori att användas i syfte att ge förståelse för hur individer i en parrelation förhandlar om hemarbetet och föräldraledigheten. Studien är relevant ur ett sociologiskt genusperspektiv eftersom den tillför ny kunskap om hur arbetspendling och andra faktorer påverkar fördelningen av föräldraledigheten och i förlängningen könsrollerna inom parförhållandet. 1

8 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur föräldrar i familjer där den ena eller båda föräldrarna arbetspendlar från Värmland över riksgränsen till Norge har valt att fördela föräldraledigheten och om informanterna upplever att arbetspendlingen påverkat fördelningen. Följande frågeställningar har formulerats för att operationalisera syftet: Hur har familjer där ena eller båda föräldrarna pendlar valt att fördela sin föräldraledighet? Har arbetspendlingen påverkat fördelningen av föräldraledigheten och finns det andra faktorer som informanterna anser ha påverkat fördelningen? 1.2 Avgränsningar I denna studie har jag valt att undersöka hur arbetspendling påverkar föräldraledigheten. Studien fokuserar på familjer som bor i två av Värmlands gränskommuner och där den ena eller båda föräldrarna arbetspendlar över riksgränsen till Norge. I studien har jag identifierat tre olika grupper. Dessa utgörs av första gruppen där kvinnan pendlar. Andra gruppen där mannen pendlar och den tredje gruppen där båda föräldrarna pendlar. Vidare har jag valt att separera föräldrapenning och föräldraledighet som separata ting. Föräldrapenning är den ersättning som en förälder tar ut vid ledighet med barn. Uttag av föräldrapenning registreras hos Försäkringskassan vilket gör det enklare att mäta och analysera siffror än gällande föräldraledighet, eftersom föräldraledighet mäts utifrån föräldrars utsagor och kan inte kontrolleras med dokumenterade uppgifter. Problematiken med att enbart fokusera på uttaget av föräldrapenningen är att man kan missa grupper som väljer att inte utnyttja föräldrapenningen även om de är föräldralediga. Anledningen till att man inte utnyttjar föräldrapenningen kan bero på olika företeelser, det kan bland annat vara att ena föräldern arbetar i ett annat land vilket betyder andra regler än i det land som man bor i. 2

9 2. Bakgrund 2.1 Regler gällande föräldraförsäkringen 1974 infördes föräldraledigheten för båda föräldrarna. Föräldraledighet innebär en lagstadgad rätt att vara frånvarande från arbetet för att kunna vara hemma med sitt barn med eller utan föräldrapenningen (Försäkringskassan u.å.). Föräldrapenning är den ersättning som finns inom föräldraförsäkringen som ska täcka in inkomstförlusten vid föräldraledighet. Varje förälder med en anställning har en rätt att vara helt ledig från arbete efter barnets födelse (Försäkringskassan u.å.). I Sverige fördelas föräldrapenningdagarna på följande sätt, föräldrarna får 480 dagar som de delar på och får 240 dagar var. 60 dagar är reserverade till det som i folkmun kallas för pappamånader om båda föräldrarna arbetar i Sverige (Försäkringskassan u.å.). Den ersättning som föräldrarna får ta ut vid föräldraledigheten beräknas utifrån den årliga förvärvsinkomsten där varje förälder har rätt att ta ut en föräldrapenning på 80 procent av sin inkomst. Föräldrapenningsdagarna gäller tills att barnet fyllt åtta år, dagar som föräldrarna inte valt att ta ut sparas och kan användas vid exempelvis sommarlov. När en person är folkbokförd i Sverige och arbetar i Norge är den personen normalt sett socialförsäkrad i Norge. Detta innebär att när personen ska bilda familj i Sverige ska Norge betala föräldrapenningen. Enligt den norska föräldraförsäkringen kan föräldrapenning tas ut tills barnet är 3 år (NAV u.å.). I familjer där båda föräldrarna är socialförsäkrade i Norge delar föräldrarna på 16 veckor med 100 procent föräldrapenning eller 18 veckor med 80 procent föräldrapenning (NAV u.å.). Enligt de norska reglerna skiljer man på kvinnor och män gällande föräldrapenning. När bara pappan är socialförsäkrad i Norge kan han ta ut 40 veckor med 100 procent föräldrapenning tills barnet är 46 veckor gammalt eller 50 veckor med 80 procent föräldrapenning tills barnet är 56 veckor gammalt (NAV u.å.). En kvinna som är socialförsäkrad i Norge får ta ut 49 veckor med 100 procent eller 59 veckor med 80 procent. Eftersom enbart kvinnan är socialförsäkrad i Norge och hennes partner i Sverige kan hon lägga till kvoten som är 15 veckor som i vanliga fall måste tas ut av pappan. Pappakvoten är veckor som är reserverade till pappan som han kan ta ut om båda föräldrarna är socialförsäkrade i Norge. Denna typ av föräldraförsäkring gäller inte när kvinnan är socialförsäkrad i Sverige vilket gör att pappan inte måste ta ut någon föräldraledighet. Pappadagarna vid barns födelse existerar inte i Norge men enligt den arbetsmiljölag som råder ska pappan ha rätt att vara ledig i 2 veckor när hans barn fötts (NAV u.å.). Pappan kan på så vis få ta ut en inarbetad tid, semester eller vara tjänstledig utan ersättning efter samråd med sin 3

10 arbetsgivare men det kan även finnas möjlighet till en ersättning vid dessa två veckor men då behövs det vara inskrivet i arbetskontrakt (NAV u.å.). 2.2 Statistik om föräldrapenning och arbetspendling Framtagen statistik från Försäkringskassan statistiska databas (2021) visar att från har mäns uttag av föräldrapenningdagarna ökat med 57 procent inom hela Sverige. År 2004 tog kvinnor ut 81 procent och män 19 procent av föräldrapenningdagarna. Under 2020 tog kvinnor ut 70 procent och män 30 procent vilket visar att skillnaderna mellan könen har minskat, men att det går i en långsam takt. Ser vi till Värmlands län är siffrorna liknande, 2004 tog kvinnor ut 82 procent och männen 16 procent. År 2020 har männen ökat till 29 procent medan kvinnors uttag har minskat till 71 procent. I min studie utgår jag från Värmlands län och inriktar mig på gränskommunerna Årjäng och Eda där mäns uttag visserligen har ökat, men är bland de kommunerna i Sverige och inom Värmland län där män tar ut lägst andel föräldrapenningdagar, i Årjäng kommun 2004 tog kvinnor ut 86 procent och männen tog ut 14 procent. I Eda tog kvinnor ut 84 procent och män 16 procent av föräldrapenningen under 2020 har det ökat med att i Årjäng tog män ut 24 procent och kvinnor tog ut cirka 76 procent, i Eda tog kvinnor ut 74 procent och män 26 procent. Det går att konstatera att användningen av föräldrapenningen inte är jämställd i Sverige, åtminstone utifrån fördelningen av uttagen. Det som är intressant för mig är att veta om arbetspendlingen kan vara en påverkansfaktor till att mäns uttag av föräldrapenningen är låg eller om detta beror på andra faktorer. Detta eftersom Årjäng och Eda är två av de kommuner där flest människor pendlar. Arbetspendlare är en individ som pendlar över gränsen till ett annat land för att arbeta. I denna studie kommer fokus ligga på familjer där antingen kvinnan eller mannen pendlar samt familjer där både kvinnan och mannen pendlar till Norge. För att få en förståelse för hur många det är som pendlar kan man betrakta tabellen (se appendix) som är uttagen från SCB senaste siffrorna från Tabellen visar att från Eda var det kvinnor och män som pendlade till Norge. Från Årjäng kommun pendlade kvinnor och 2714 män till Norge. Vad detta visar är att flera personer som är boende nära Norge väljer att arbetspendla. Det som kan komma till att bli intressant för min studie är att få reda på hur arbetspendlingen påverkar fördelningen av föräldrapenningen då flera personer väljer att pendla till Norge och att reglerna ser olika ut i Sverige respektive Norge. 4

11 3.Tidigare forskning En hel del forskning pågår inom det familjepolitiska området, en del forskning är direkt ansluten med inriktning på föräldraförsäkring, arbete och jämställdhet. Det finns inte lika mycket forskning som berör arbetspendling och familjesituationen, följande studier som presenteras i detta avsnitt berör föräldraförsäkring och jämställdhet, gränspendling och olika faktorer till sned fördelning av föräldraledighet. 3.1 Gränspendling Eda och Årjäng kommun En kvalitativ och kvantitativ forskning av Olsson, E., Berger S. och Gottfridsson O, H. (2011) Gränslöst liv? En studie av två gränskommuner i Värmland. Syftet med studien är att skildra livsvillkoren för gränskommunerna Årjäng och Eda som ligger väster om Värmland som har haft en stark ekonomisk tillväxt som är på grund av norska satsningar i bygderna som har skapat möjligheterna till att arbetspendla över riksgränsen. Det som är intressant för min studie är att undersökningen visade att det funnits en traditionell kultur bland familjer i kommunerna, mannen arbetade i Norge och att kvinnan var hemma med barnen i Sverige. Olsson (2011) använde sig av begreppet genuskontraktet som innebär ett kontrakt mellan kvinnan och mannen kring det obetalda hemarbetet. Kvinnan tar hand om hemmet och barnen medan mannen arbetar i Norge för att försörja familjen. På senare tid har det vuxit fram en ny form av postindustriella genuskontrakt som innebär att genuskontraktet är en konsumtionsregulator snarare än en reproduktionregulator (Olsson 2011). I en familj som bor i glesbygden har det blivit vanligare att kvinnan tar hand om hemmet medan mannen arbetspendlar och när mannen kommer hem åker kvinnan i väg för att arbeta deltid. Olsson (2011) fann en ändring på en kultur som var på väg mot ett jämställdhetsideologiskt tänkande hos de unga vuxna. I studien fann man flera kvinnor som arbetade i Norge medan deras män arbetade i Sverige. Valet för kvinnan var att hon tjänade dubbelt så mycket på att arbeta i Norge än i Sverige med samma yrke. De personer som pendlade mest var förvärvsarbetare inom en könsdominerad yrkeskategori exempelvis sjuksköterska, elektriker, byggare och säljare. Kvinnor som arbetar som sjuksköterska väljer att arbeta i Norge för att få högre lön, detsamma gäller en man som arbetar inom bygg väljer att göra vice versa för en högre lön (Olsson 2011). Denna tidigare forskning är viktig för min studie eftersom studien visar på att flera familjer följer jämställdhetsidealen och börjar gå mot en annan tid. Det som är intressant för mig är att se över jämställdhetsidealen som beskrivs i texten och även se om det påverkar hur man väljer att fördela sin föräldraledighet. 5

12 3.2 Jämställdhetsdiskurser En kvalitativ studie av Elvin- Nowaks & Thomssons (2001) Motherhood as idea and practice: A discursive understanding of employed mothers in Sweden. Som syftar till att få en förståelse för vad moderskap innebär. I studien uppmärksammas en förståelse av att varje kvinna ska förhålla sig till den diskurs som gäller för att vara kvinna, mamma och även gällande barnuppfostran (Elvin- Nowaks & Thomssons 2001). Dessutom ska kvinnorna även förhålla sig till jämställdhetsdiskursen som berör kvinnor och män. Utifrån den tillskrivna jämställdhetsideologin har det införts flera jämställdhetsmål som ska skapa ett jämlikt uttag av föräldraledigheten (Elvin- Nowaks & Thomssons 2001). Författarna (2001) skriver att jämställdhetsdiskursens utgångspunkt är att det kvinnliga och manliga könet är sociala konstruktioner som baseras på könens olika positioner, erfarenheter, utbildning och individuella kompetenser som ska vara för varandras lika värde. Denna diskus innebär att kvinnor och män besitter samma egenskaper och kvalifikationer för att kunna ta hand om sina barn och det obetalda hemarbetet samtidigt som de ska ha en hög position på arbetsmarknaden (Elvin- Nowaks & Thomssons 2001). Inom jämställdhetsdiskursen finns det tre underdiskurser som jag i någon mån kommer använda mig av för att jämföra med den rådande jämställdhetsdiskurs som presenteras i analysen. Dessa diskurser är (1) tillgänglighet och immunisering (2) glada mammor gör glada barn (3) upprätthålla separata sfärer. Den första diskursen innebär relationen mellan mamma och barn är viktig för barnets psykiska välbefinnande (Elvin-Nowaks & Thomssons 2001). Den andra diskursen innebär att om mamman är glad är barnet glad (Elvin- Nowaks & Thomssons 2001). Den sista diskursen innebär att en kvinna kan vara en mamma och en arbetande kvinna (Elvin- Nowaks & Thomssons 2001). De ovannämnda diskurserna diskuteras i relation till den rådande jämställhetsdiskurs som finns i det svenska samhället. Resultatet i studien fångade bland annat att kvinnor som följde den traditionella ideologin sa upp sig från arbetet och tog hand om barnen och hemmet blev ifrågasatt. Samtidigt blev den hårt arbetande mamman ifrågasatt för att hon valde prioritera sitt arbete. Detta kan relateras till diskursen som är för moderskapet som innebär att mamman ska vara närvarande för barnet. Diskurser är i studien både förväntningar från allmänheten och förväntningarna som föräldrarna har på sig själva. I studien kommer jag att använda mig utav forskningen för att se om föräldrarna i min studie följer någon av de tre tidigare nämnda diskurserna där en av de kommer användas i min studie. 3.3 Faktorer som påverkat fördelningen av föräldraledigheten En kvalitativ studie av Alsarve och Boye (2012) Inte bara jämställdhet: Beslutet om föräldraledighet, moderskaps- och faderskapsideal och idéer om barns bästa. Författarna (2012) 6

13 undersöker hur föräldrapar resonerar kring fördelningen av föräldraledigheten som syftar till att få förståelse för moderskap och faderskaps betydelse till rådande jämställdhetsideal. Författarna (2012) kom fram till flera faktorer som påverkade föräldrarnas fördelning av föräldraledigheten. Några av dessa faktorer var ekonomiska förutsättningar, arbetssituationen, vad som är bäst för barnet, jämställdhet, närvaro och rättigheter. Om faktorn ekonomiska förutsättningar skrev författarna om att ekonomiska diskursen var ett viktigt tema, vilket innebar att föräldrarna hade en upplevelse av att ekonomin var viktig i hur de valt att fördela sin föräldraledighet (Alsarve och Boye 2012). Arbetssituationen innebar att föräldrarna kände att de behövde återgå till arbetet väldigt snabbt, vilket innebär att familjens ekonomiska förhållande kan vara en direkt påverkan hur man fördelat föräldraledigheten (Alsarve och Boye 2012). En annan viktig faktor som föräldrarna diskuterade var att man utförde ett val med en tanke på vad som är bäst för ens barn, exempelvis idéer om amning, att de gynnar barnet att ha nära relation till båda föräldrarna, relationen till fadern är någonting föräldrarna relaterade till som var viktigt för barnet. Författarna (2012) betraktade jämställdhet som en viktig faktor till varför föräldrarna delade lika på föräldraledigheten. Föräldrarna i studien ville dela upp fördelaledigheten så att de gynnades lika mycket. Det handlade dels om närvaro till barnet, dels om det ska gynna båda föräldrarna på karriärmässigt plan som innebar att de inte bara ville fokusera på den ena föräldern skulle arbete utan att båda skulle få den möjligheten till det att arbeta och vara hemma med barnet (Alsarve & Boye 2012). En annan faktor var föreställningen om att rättigheter ska gynna båda föräldrarna, rätten för att vara ledig för pappan och för mamman som kunde kopplas ihop med ideologin. Författarna (2012) menade att ideologin kan vara anledningen till att föräldrarna upplevde att rättigheter ska vara lika för båda. Vilket främst berodde på alla föräldrar inte uttryckte att rättigheter var viktig. De föräldrar som ansåg att rättigheter var viktig var de föräldrar som fördelade det lika mellan sig och sin partner (Alsarve & Boye 2012). Tidigare nämnda resultat kommer att användas för att jämföra mina resultat om faktorer som påverkat föräldrarna, om det finns likheter och olikheter. Något som kan komma att bli intressant är att om jag har liknelser från tidigare nämnda forskning kan det vara en möjlighet att det är vanliga faktorer som förekommer vid föräldrarnas förhandling av föräldraledigheten. 3.4 Baronorienterande maskuliniteten I detta avsnitt kommer Lisbeth Bekkengen (2002) doktorsavhandling man får välja Om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv att förklaras. Syftet med studien var att finna och identifiera strukturer och mekanismer i familjelivet som kan förklara föräldrarnas 7

14 fördelning av föräldraledigheten. Ett resultat i studien visade att det fanns stora skillnader mellan villkoren för kvinnor och mäns föräldraledighet. Här menar Bekkengen (2002) att skillnaderna är att män har en större valfrihet och förhandlingsutrymme som gäller för att vara förälder. Kvinnans föräldraskap är däremot ovillkorlig både av biologiska och sociala anledningar (Bekkengen 2002). Kvinnan går igenom de första stadierna när man bildar familj, hon är gravid, föder barnet och får även det sociala huvudansvaret över barnet (Bekkengen 2002). Författaren (2002) myntade begreppet barnorienterad maskulinitet som definieras som den nya mer familjeorienterade mannen. De män som bekänner sig till den barnorienterade maskuliniteten spenderar mer tid på relationen med sina barn och värnar även om andra relationer. Det innebär att högt värdera relationen med sina barn och barn i största allmänhet samt att det finns ett intresse för barns villkor (Bekkengen 2002). Mannen väljer att ha lika mycket ansvar som kvinnan och mannen väljer att ta ut en relativ lång föräldraledighet. Men den barnorienterade diskursen är starkare i teorin än vad den är i praktiken. Detta innebär att pappans upplevelse av barnorienteringen är starkare än vad den egentligen är. När den teoretiska diskursen avviker ifrån verkligheten uppkommer en diskrepans. I det ovannämnda beskrivs det att pappan väljer att ha lika mycket ansvar som kvinnan. Skulle mannen sätta parrelationen i centrum skulle mannen behöva ta hänsyn till kvinnans föräldraskap och arbetsvillkor när föräldraledigheten förhandlas. Författaren (2002) belyser i avhandlingen slutsats att mannen inte förhåller sig till kvinnas föräldraskap när föräldraledigheten diskuteras. Aspekten är att män har möjlighet att välja om de vill vara föräldralediga. Författaren (2002) menar på att tidigare myter som handlar om att föräldrar diskuterar föräldraledigheten i relation till ekonomin, arbetsvillkor eller utifrån föreställningen om att kvinnans vilja att vara hemma går före mannens vilja inte stämmer. I slutsatsen förklarar författaren (2002) att det handlar om den barnorienterade mannen, viljan till att vara föräldraledig och ha ansvar över barnet. Begreppet barnorienterad maskulinitet kommer användas för att se hur föräldrarna beskriver rollen om föräldraskap och pappans roll samt syn på föräldraledighet, ifall det går att finna liknelser i min analys som Bekkengen (2002) fann i sin avhandling. 8

15 4. Teoretisk referensram I följande avsnitt kommer jag presentera teorier som är relevanta till studien. Teorierna som presenteras utgår ifrån könsroller, sociala normer, genusarrangemang, genusregimer, genusordning som förklarar bland annat hur vi människor förhåller oss till sociala konstruktioner till vad som är kvinnligt respektive manligt. Till sist kommer jag beröra den relativa resursteorins betydelse inom förhandlingsprocesser. 4.1 Genus Detta avsnitt kommer behandla Connell och Pearse (2015) bok om genus. Syftet med boken är att ge en förståelse för hur genus skapas. Detta görs genom att lyfta olika typer av begrepp som genusroller, genusdomän, genusregim och genusordning. Begreppet genusroller är det centrala temat som belyser hur individer i redan tidig ålder har förväntningar på sig vad som gäller för att vara kvinna eller man. Genusroller kan ses som sociala normer vilka formar människans feminina och maskulina beteenden. Genusroller konstrueras i exempelvis skolan, familjer, sociala medier, massmedier eller mellan vänner (Connell & Pearse 2015). Författarna (2015) har ett kritiskt förhållningssätt gällande synen på att kvinnan ska ta det största ansvaret för barnen och samtidigt vara bidragande på ett ekonomiskt plan. De menar utifrån sin definition att kvinnan är spindeln i nätet, hon ska ta hand om barn, hemmet, sig själv och bidra med ekonomin. Författarna (2015) förklarar att begreppen genusordning och genusregim kan ge en förenklad bild för hur genusrelationer skapas i vårt samhälle. Begreppet genusregimer handlar om olika genusmönster som förekommer i samhällets institutioner som familj, skolor, arbetsplatser, som förklarar hur genusrollerna ser ut (Connell & Pearse 2015). Begreppet genusordning baseras på hur människan väljer att agera inom samhällets institutioner utifrån det biologiskt tillskrivna könet (Connell & Pearse 2015). Författarna (2015) skriver att genusdomän innebär att genusroller är något som människan inte bara blir och förhåller sig till utan att individen skapar och återskapar genus som sedan upprätthålls i våra genusrelationer (Connell & Pearse 2015). Slutsatsen som författarna (2015) lyfter är att det inte är genusrelationens sociala struktur som skapar det sociala livet utan att det handlar om samhällets genusarrangemang. Begreppet genusarrangemang är hur människor gör genus och att genusroller upprätthålls baserat på hur människan väljer att agera i förhållande till rollerna (Connell & Pearse 2015). Detta innebär att individer som avviker från normen av att inte agera enligt referenserna till att exempelvis förhålla sig till vad som tillskriver ett kvinnligt genus får räkna med konsekvenser för handlandet av att bryta mot normen (Connell & Pearse 2015). Begreppet genusroller är relevant för studien 9

16 eftersom det ger en förståelse för hur normer och förväntningar påverkar vem som tar ut föräldraledigheten. Omgivningen har förväntningar på hur en kvinna respektive en man ska vara. Förväntningarna handlar exempelvis om att kvinnan betraktas som omvårdare, självuppoffrande och kärleksfull mamma som ska ha ett större ansvar om barnet. 4.2 Att göra kön West och Zimmerman (1987) diskuterar begreppet doing gender eller att göra kön. Begreppet innebär att kvinnor och män upprätthåller en redan etablerad genusordning som har formats på ett strukturellt plan. Vanligtvis betraktas kön utifrån biologiska aspekter som kroppens anatomi, hormoner och fysiologi vilket skiljer mellan män och kvinnor utifrån ett biologiskt plan. Författarna (1987) är kritiska mot att barn definieras enligt sitt kön från dagen barnet kommer ut i världen där sjukhuspersonalen delar ut en rosa filt om det är en flicka respektive blå filt om det är en pojke. Författarna (1987) menar att det inte går att dra slutsatser utifrån att kön baseras på biologiska aspekter utan att det finns fler dimensioner. Författarna (1987) beskriver att kön även kan baseras på sociala faktorer som innebär att kvinnor och män handlar och uttrycker sig utifrån sin könsidentitet som de har formats av från samhällets normer och strukturer. Detta innebär att kvinnor och män konstant gör kön i sin vardag (West & Zimmerman 1987). I samhället omges kvinnor och män av könskategorier om vad som är kvinnligt respektive manligt. Den sociala ordningen upprätthålls när kvinnor och män gör kön och att det i sin helhet är en norm. Enligt mig är ett exempel att en baby shower relateras till kvinnan och hennes väninnor. När det pratas om en baby shower lyfter man enligt min mening upp det som någonting kvinnor gör, men varför kan inte både kvinnor och män finnas där? Det är en definitionsfråga i hur man förhåller sig till normen för kvinna respektive man. Författarna (1989) skriver att människor förhåller sig till de sociala normerna om vad som är kvinnligt respektive manligt. Enligt mig är ett exempel på detta att människor dagligen influeras av reklam och sociala medier om vad ett kvinnligt föräldraskap innebär respektive vad ett manligt föräldraskap innebär. Ett annat exempel är rakhyvlar, det är rosa för kvinnor och blåa för män vilket visar att genusordningen upprätthålls och skapas i samhället (West & Zimmerman 1987). Jag kommer att använda begreppet att göra kön för att förklara hur människor förhåller sig till könsroller. Detta innebär framför allt att människor beter sig utifrån det kön som de blir tillskrivna i samhället och upprätthålls på olika sätt. Varje människa kan förhålla sig till ett annat kön under en period men ingen människa kan ta av sig sitt kön det innebär främst att människor är kategoriserade in till vad som är kvinnligt respektive manligt. 10

17 4.3 Relativa resurser Detta avsnitt kommer att behandla Nordenmark (2004) avhandling om den relativa resursteorin. Den relativa resursteorin betonar innebörden av relativa resurser som förhandlingsfaktorer samtidigt som teorin förutsätter att kvinnan och mannen vill undvika hushållsarbete och föräldraledighet. Resurser innebär de faktorer som är av betydelse i förhandlingar och beslutprocesser i förhållanden. Den person som har tillgång till flest resurser klarar sig bäst ekonomiskt utanför sin relation (Nordenmark 2004). Sannolikt innebär detta att personen som har högst inkomst kommer klara sig betydligt bättre än partnern med lägst inkomst (Nordenmark 2004). Hur resurserna fördelas i ett förhållande är det som skapar en beroendeställning, samtidigt kan man även säga att de personer med flest resurser är också de som är mest oberoende och har det största inflytandet över beslut som fattas i parrelationen. Författaren (2004) presenterar resultat från sin studie som visar på att kvinnor med höga inkomster inte utför lika mycket av hushållsarbetet jämfört med kvinnor som har en lägre inkomst. Enligt min mening finns det ingen klarhet i hur korrelationen mellan hög inkomst och låg arbetsinvolvering i hemmet ska tolkas. Ett teoretiskt antagande om kvinnor och mäns engagemang i olika typer av arbeten kan förklaras av den tid som finns för att utföra sysslor och aktiviteter. Det är i min mening rimligt att anta att en person med högre inkomst i många fall arbetar fler timmar än en person med låg inkomst och att det därmed skiljer sig i hur mycket tid som finns över för det obetalda hushållsarbetet. Den relativa resursteorin kommer användas för att utreda och analysera hur informanterna förhandlar om fördelningen av föräldraledigheten utifrån min tolkning av informanternas svar. Jag har i min tolkning utgått ifrån Nordenmarks uppfattning om att fördelningen av föräldraledigheten alltid sker efter en förhandling mellan parterna i relationen där olika resurser så som exempelvis lön och storleken på föräldrapenningen väger olika tungt i förhandlingen. 11

18 5.Metod och material Följande avsnitt ska förklara hur jag gått tillväga med min studie, avsnittet är uppdelat i fem övergripande delar: Urval, metod och datainsamling, transkribering och analys, validitet & reliabilitet respektive etik. 5.1 Urvalet Till min studie har jag använt mig av ett strategiskt urval och snöbollsurval. Strategiskt urval innebär att jag har valt att utgå från vissa kärnvariabler som exempelvis kön, familj, yrke och inkomst. I min studie har jag intervjuat personer med barn upp till åtta år där någon i familjer arbetspendlar vilket utgör det strategiska urvalet. För att finna informanter till studien har jag använt mig utav ett snöbollsurval som innebär att personerna som är med i det strategiska urvalet rekommenderar nya personer som också är lämpade till studien, här får man en snöbollseffekt där nya personer hela tiden rekommenderas in tills att jag anser att urvalet är tillräckligt stort (Ahrne & Svensson 2015). Ahrne och Svensson (2015) skriver att snöbollsurval är bra att använda om man vill undersöka omständigheter kring en speciell händelse eller företeelser som i mitt fall är att undersöka hur pendling över riksgränsen till Norge påverkar föräldraledigheten. Fördelen med snöbollsurvalet är att det går snabbt att hitta nya personer till urvalet eftersom varje person som är med rekommenderar två eller flera nya personer. Nackdelen är att informanterna kan prata ihop sig med varandra vilket jag kommer att berätta mer ingående om i metoddiskussionsavsnittet. För att finna informanter till min studie hade jag urvalskriterier (1) föräldrar som bor tillsammans (2) boende i Eda eller Årjäng. (3) den ena eller båda arbetspendlar över riksgränsen till Norge (4) minst ett gemensamt barn (5) barnet ska vara högst 8 år (6) någon i relationen är eller ska ha varit föräldraledig. Det första kriteriet valdes eftersom jag är intresserad av att veta hur barnfamiljer med sammanboende föräldrar har fördelat föräldraledigheten. Det andra kriteriet är att familjen ska vara bosatt i någon av gränskommunerna Eda eller Årjäng. Kriterium tre är att den ena eller båda föräldrarna arbetspendlar eftersom det kan vara en påverkansfaktor vid fördelningen av föräldraledigheten. Kriterium fyra är att föräldrarna ska ha minst ett gemensamt barn. Kriterium fem är att barnet högst vara 8 år gammalt just för att det finns en möjlighet att man har glömt bort processen om barnet är äldre. Kriterium sex är att föräldrarna är eller har varit föräldralediga. Till en början var det en utmaning att hitta den första personen som skulle leda mig till flera personer som levde upp till kriterierna. Till slut fick jag kontakt med personer till studien, jag hörde av mig bekanta och till tjänstepersoner i Årjäng kommun som förde mig vidare till personer som kände andra 12

19 som uppfyllde kriterierna. Den valda metoden gav följande urval (1) tre kvinnor som pendlar över riksgränsen till Norge där mannen arbetar i Sverige (2) en kvinna som arbetar i Sverige vars man pendlar över riksgränsen till Norge. (3) Två informanter i relationer där båda föräldrarna pendlar, dessa informanter är dock inte i par med varandra. Från snöbollsurvalet har jag med 6 informanter som deltagare i studien. Informanterna är i årsåldern och har minst ett gemensamt barn som är mellan 10 månader och 8 år. Fyra av familjer hade alla ett barn, i en familj fanns det två barn och en annan familj fanns det tre gemensamma barn. Samtliga informanter har i studien fått fiktiva namn detta är för att tillmötesgå konfidentialitetslöftet som jag har gett deltagarna. Lars och hans partner har en gymnasieutbildning. Båda arbetspendlar upp till 100 procent dagtid till Norge. Just nu är han föräldraledig och har valt att ta ut 15 veckor av sin föräldraledighet och hans partner 49 veckor. Kristina har en eftergymnasial utbildning och hennes partner har en gymnasieutbildning. Båda arbetspendlar till Norge, hon dagspendlar 100 procent och han veckopendlar 100 procent. Han tog ut 15 veckor och hon tog ut resterande. Josefin har en eftergymnasial utbildning och hennes partner har en gymnasieutbildning. Hon arbetspendlar 90 procent till Norge medan han arbetar 90 procent i Sverige. Hon var föräldraledig i ungefär 8 månader och hennes partner valde av att vara föräldraledig på deltid en längre period. Ellinor Hon och hennes partner har en gymnasieutbildning. Hon arbetspendlar 50 procent dagtid till Norge och arbetar 20 procent dagtid i Sverige och studerar samtidigt på 50 procent. Hon var föräldraledig 1 år från Norge och var tjänstledig utan lön i ett halvt år i Sverige medan hennes partner var deltidsföräldraledig i 1,5 år. Agnes Båda har en gymnasieutbildning. Hon arbetspendlar 100 procent till Norge och han arbetar 100 procent i Sverige. Hon tog ut 49 veckor och han tog ut 49 av sina föräldraledighetsdagar. Liselott har en eftergymnasial utbildning och hennes partner en gymnasieutbildning. Hon arbetar 100 procent i Sverige och han 100 procent i Norge och det rör sig om dagspendling. Hon tog ut alla dagar förutom tre månader och han tog ut 10 veckor av sin föräldraledighet. 13

20 5.2 Metod och datainsamling Som jag tidigare har nämnt är syftet med uppsatsen att undersöka hur föräldrar i familjer där den ena eller båda föräldrarna arbetspendlar från Värmland över norska gränsen har valt att fördela föräldraledigheten och om arbetspendlingen påverkat fördelningen. För att besvara syftet har jag valt att genomföra en kvalitativ studie. En kvalitativ ansats har valts för att få en djupare och bredare förståelse för studiens fenomen där informanternas erfarenheter, tankar och kunskaper blir värdefulla för studiens analys. Jag har i min studie utgått från abduktiv ansats för att dra slutsatser i min analys. En abduktiv ansats innebär att teorier och empiri kombineras i tolkningsarbetet (Kvale & Brinkmann 2017). Studiens syfte och valet av en kvalitativ metod gör att min studie har ett abduktivt förhållningsätt. Fördelen med att ha ett abduktiv förhållningsätt är att studien har kombinerat teori och empiri längst hela vägen av processen (Kvale & Brinkmann 2017). Det bearbetade empiriska materialet som samlats in från intervjustudien tillsammans med det teoretiska ramverket har möjliggjort att jag kunnat besvara studiens forskningsfrågor. Till min kvalitativa studie använde jag mig av en semi-strukturerad intervjuguide som innebär att man har en lista över teman och frågeställningar som ska beröras men att informanterna har en stor frihet i att resonera kring frågorna som ställs (Aspers 2011). Jag skapade en intervjuguide som går att hitta i avsnittet bilagor som (bilaga 1). Intervjuguiden har sex huvudteman. Temat 1 bakgrund ska ge information om informantens situation som tillskriver vilken ålder, hur länge man varit med sin partner, hur många barn man har, vilken typ av utbildning som finns och om man växte upp i området. Temat 2 arbete var att få en överblick över vad informanterna och deras partner arbetar med vilket även bygger en bro till nästa tema. Tema 3 gränspendling relaterar till att förstå vem det är som pendlar i relationen frågor som berör vem i relationen som pendlar, hur länge man är i Norge och om pendlingen påverkat föräldraledigheten. Tema 4 tankar om föräldraledighet som kartlägger hur föräldrarna valt att fördela sin föräldraledighet, genom att ställa frågor som hur uppdelningen såg ut, om valet var självklart, om pendlingen var orsaken till hur man delat upp det. Temat 5 föräldraskap behandlar frågor som berör hur det är att vara förälder och om det finns en skillnad i rollen som mamma eller pappa. Här hade jag en förutfattad tanke om att synen på föräldraskapet kunde varit en faktor som påverkat hur man delat upp föräldraledigheten. Det sista temat jämställdhet var för att veta hur viktigt begreppet var för informanterna och vart de lägger in begreppet samt att veta hur det ser ut i deras vardagsliv och miljö. Tanken bakom temat var att för att få höra informanternas syn på jämställdhet och om det kan ha påverkat hur man delat upp föräldraledigheten. I intervjuguiden har jag formulerat öppna frågor, som Kvale och Brinkmann (2017) betonar är det viktigt att ha öppna frågeställningar eftersom det kan resultera i ett rikare material när informanterna får vara 14

21 öppna och berätta fritt hur de tänker och tycker. Fördelen med att ha öppna frågor i min studie var att uppmuntra informanterna att berätta om sina upplevelser och förväntningar om att vara föräldraledig och hur arbetspendling kan ha påverkat fördelningen av föräldraledigheten. När informanterna berättade om sina upplevelser från sin situation fanns det även möjlighet till att ställa följdfrågor som var relevanta till studiens syfte som exempelvis att intervjuperson beskriver att hon upplever att hon bor i ett ojämnställt samhälle, vill jag förstå vad hon åsyftar med ojämnställt samhälle samt om det svaret kan ha betydelse för min studie. Ett exempel på följdfråga var, kan du beskriva upplevelsen av ett ojämnställt samhälle? Under intervjuns gång gjorde jag små tolkningar från vad informanterna berättade och jag återberättade mina tolkningar för att de skulle komma med andra tankar, åsikter eller kommentarer kring mina tolkningar av situationen. Tanken var att få in rikare material av att berätta hur jag tolka det samt för att ha en givande intervjustudie där informanten kände sig bekväm. 5.3 Transkribering och analys Intervjuer utfördes via Zoom eller Skype som är två program som kan möjliggöra möten trots rådande situationen av coronapandemin där folkhälsomyndighetens rekommendation är att alla människor i landet ska hålla avstånd och helst hålla sig inomhus (Folkhälsomyndigheten 2021). Samtliga intervjuer utfördes enskilt, det vill säga en person intervjuades per par och har berättat deras situation. När alla intervjuer var transkriberade, var det dags att arbeta med de transkriberade texterna och skapa koder. En kod är hur materialet ska struktureras, kodning används för att kunna identifiera likheter och skillnader som finns i informanternas uttalanden (Aspers 2011). Eftersom jag hade en abduktiv metod innebar det att jag från början var påläst kring ämnet arbetspendling och föräldraledighet (deduktiv) samtidigt ville jag även se vad materialet kunde ta fram för teoretiskt material (induktiv). Vilket visar att jag använt mig av båda metoderna som visar att jag har använt en abduktiv metod. När jag väl började med kodningen utfördes en öppenkodning av materialet som innebar att jag läste rad för rad och skrev spontant i marginalen utan att tänka på texternas helhet (Ahrne & Svensson 2015). Spontaniteten kan betraktas i denna kontext som illusorisk eftersom jag tidigare var inläst på teori och tidigare forskning om det valda ämnet, min ambition var att vara öppen och nyfiken av det transkriberade materialet. Koder som framkom från den öppna kodningen var exempelvis närhet, föräldraledighet, regler, föräldraskap, normer, socialt, covid19, arbete m.fl. Efter att ha utfört den öppna kodningen läste jag igenom materialet en gång till och såg över syftet respektive frågeställningar, vilket ledde sedan till den fokuserade kodningen. Fokuserad kodning innebär att det börjar återkomma flera varianter av olika koder och liknande koder börjar användas och ett mönster börjar ta form (Ahrne & Svensson 2015). När ett mönster börjar ta from innebar det att jag kunde betrakta hur koder som uppkom kunde relateras till begrepp som exempelvis var 15

22 könsroller, att göra kön, ålder, förhandling, resurser, normer, förhandling. Det teoretiska referensramar som växte fram var teorier som asymmetriska partner val, relativa resursteorin, doing gender. Samtidigt som jag arbetat med empiriska materialet har jag parallellt arbetat med syftet och frågeställningarna för att se om de hänger ihop med empirin. Efter att ha skrivit ut alla kommentarer samlades allt empiriskt material ihop och det skapades fem kategorier, ekonomi, arbete, jämställdhetsideologi, föräldraledighetsideologi samt förväntningar på föräldraskap. I kategorierna fanns det flera koder som jag reducerade bort och valde att ha kvar det allra viktigaste. Jag valde att sätta ihop jämställdhetsideologi och föräldraledighetsideologin som blev jämställdhet och föräldraledighet. Syftet med att reducera materialet är skapa en god representation av materialets helhet. Detta gjorde att även val av teorier försvann bort och de teorier som blivit användbara i mitt studie utgörs av den relativa resursteorin, könsroller och att göra kön som finns i min teoretiska referensram. När jag slutligen hade fastställt mina teorier och att arbetet med empiriska materialet, var det dags att återigen se över mina forskningsfrågeställningar som varit utgångspunkten för att presentera resultat och analys. Jag har i min analys utgått från en teoretisk referensram och tidigare forskning för att kunna besvara syfte och frågeställningarna. 5.4 Reliabilitet och validitet Validitet innebär att författaren har undersökt det som sägs att den ska undersöka (Kvale & Brinkmann 2017). Under hela studien har det varit viktigt att kontrollera att jag mätt det jag ska mäta. Eftersom syftet med studien har varit att undersöka fördelningen av föräldraledigheten hos föräldrar där en eller båda arbetspendlar till Norge har det varit viktigt att intervjufrågorna utformats i linje med detta för att uppnå validitet. Mot bakgrund av detta utformades en intervjuguide i samråd med handledaren. Efter den första intervjun stämde jag av med studiens syfte för att se om de jag skulle mäta faktiskt mättes. Jag har i diskussionsavsnittet skrivit mer om intervjutillfället och hur jag kunde uppleva intervjusituationen. Reliabilitet handlar om forskningsresultatets tillförlitlighet, som innebär att det jag har studerat är tillförlitligt (Kvale & Brinkmann 2017). Utifrån mitt syfte har kvalitativ metod varit möjligt för att uppnå en tillförlitlighet. Dels för att informanternas utsagor och deras beskrivningen av deras livsvärld ger mig som undersökare en djupare förståelse för fenomenet. Hade jag tillämpat en kvantitativ metod hade jag inte fått samma djupa förståelse utan i stället fått en övergripande bild över informanternas situation. Detta är dels för att kvantitativ metod mäts med siffror och kvalitativ metod mäts med utsagor från informanter vilket ger en tillförlitlighet till min studies syfte. 16

23 5.5 Etik Enligt Kvale och Brinkmann (2017) är det viktigt att i en forskningsstudie ta hänsyn till etiska regler. Detta innebär att det finns krav på mig som utför en studie. Enligt Vetenskapsrådet (2021) innebär riktlinjerna för att skydda deltagarnas integritet eftersom eventuella personuppgifter kommer att behandlas. De grundprinciper som jag behövt följa i mitt arbete är tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvarighet. De grundprinciper som nämndes ska säkerställa forskningens kvalitet och att den är samhällsetisk eftersom de är individer som ingår i forskningen. Jag har därför använt mig av dessa fyra ovannämnda principer till min studiens början och till studiens slut. Det innebär att jag skrev en informationsblankett där jag berättade om uppsatsämnet och syftet med studien som finns i bilaga 2. I följande brev var jag noggrann med att berätta vilka villkor som gällde när informanterna deltar i studien. Bland annat stod det att deltagandet i studien är frivilligt och att om man vill avbryta intervjun får man göra det. Det står även om konfidentialitet som innebär att ingen som finns utanför studien kommer ta del av informanternas personuppgifter. Till brevet skickades en blankett med ett informerat samtycke som informanten behövde signera för att påvisa att de har blivit underrättade om studien i sin helhet. Varje intervju som utfördes var det viktigt att jag återigen gav informanterna information om studien och vad som kan komma med i studien. Detta var främst för att skapa en ärlig dialog med informanterna ifall de skulle på något vis känna sig osäkra över situationen och vilja avbryta. När jag utformade min intervjuguide hade jag de etiska principerna i bakhuvudet för att inte ha några personliga frågor som får informanten känna sig obekväm. Min intervjuguide var således formad att frågorna som ställdes inte var alldeles personliga utan att de var mer allmänna och öppna frågor som gjorde att informanterna kunde forma sina svar utifrån deras perspektiv. I min roll som undersökare kan det skapas en maktsymmetri vilket jag försökte undgå genom att skapa en öppen dialog med informanterna så att de kände sig bekväma och att de själva fick styra samtalet (Ahrne och svensson 2015). Efter att jag hade transkriberat intervjuerna har jag raderat ljudfilerna då dessa inte var nödvändigt att spara samt att ljudfilerna inte ska spridas vidare på något vis. Detta gälle främst för det konfidentialitetskravet som finns som innebär hur jag behandlar data som jag tagit del av från GDPR General Data Protecion Regulation som handlar om lagen om skydd för individers personuppgifter och deras rättigheter (IMY u.å.). Kravet är att anteckningar om informanterna inte ska gå att identifiera. Detta tog jag hänsyn till genom att ge mina informanter fiktiva namn i intervjustudien. Det krav som ställs på mig som undersökare är att det publicerade resultatet av undersökningen ska vara korrekt och representativ för området som man undersökt. 17

24 6. Resultat och analys I följande avsnitt presenteras resultat och analys baserat på det insamlade empiriska materialet. Avsnittet inleds med en presentation om hur informanterna har valt att fördela föräldraledigheten sinsemellan och vilka faktorer som informanterna anser har påverkat fördelningen. Genom hela avsnittet kommer en diskussion att föras i förhållande till tidigare forskning och hur det insamlade empiriska materialet kan förstås utifrån det teoretiska ramverket. 6.1 Föräldrarnas fördelning av föräldraledigheten I alla föräldrapar har informanterna fördelat föräldraledigheten så att båda har varit hemma i olika perioder. Hur varje familj har valt att fördela föräldraledigheten ser dock olika ut i respektive föräldrapar som deltagit i studien. I Lars familj tog han ut femton veckor och hans partner tog ut 49 veckor. I Liselott familj tog hon ut alla sina dagar och hennes partner tog ut tio veckor. Kristina valde att ta ut 59 veckor och hennes partner valde att ta ut tio veckor. Josefin var hemma i åtta månader och sedan delade paret lika på resterande dagar av föräldraledigheten. I Ellinors familj valde hon att vara föräldraledig i ett år och hennes partner var föräldraledig på deltid i ett och ett halvt år. I Agnes familj var fördelningen av föräldraledigheten ojämnare då Agnes var hemma 49 veckor och hennes partner var hemma 47 dagar. Redan här kunde föräldraparen i studien relateras till tidigare nämnd forskning av Olsson, Berger och Gottfridsson (2011) som visade på att båda föräldrar arbetar och att någon i relationen väljer att pendla. Detta indikerar att det tidigare traditionella genuskontraktet utvecklats till ett nytt postindustriellt genuskontrakt, från att parrelationer tidigare har varit en reproduktionsregulator är parrelationen numer snarare en konsumtionsregulator vilket innebär att föräldrarna valt att fördela det så att båda föräldrarna har varit föräldralediga i olika perioder. 6.2 Föräldrarnas egna berättelser om vilka faktorer som påverkat fördelningen av föräldraledigheten. I alla föräldraparen finns det olika berättelser om vad föräldrarna anser har påverkat fördelningen av föräldraledigheten. I två familjer var man missnöjd med hur man hade fördelat föräldraledigheten. Faktorn som framkom i de missnöjda informanternas utsagor var att reglerna för föräldrapenningen i Norge respektive Sverige påverkade hur man fördelade föräldraledigheten. Anledningen till att Liselotts familj fördelade föräldraledigheten på detta vis berodde på att de fick förhålla sig till reglerna som gäller för föräldraledigheten för Norge respektive Sverige. Anledningen till Agnes familj fördelning av föräldraledigheten utgick ifrån 18

25 samtal med Norges respektive Sveriges socialförsäkringsmyndigheter, NAV samt Försäkringskassan. Agnes uppgav att hon av myndigheterna fick rådet att ta ut föräldraledigheten på det sätt hon gjorde, men i efterhand visade det sig att andra fördelningsmodeller också var möjliga vilket gav upphov till visst missnöje hos Agnes. Familjen blev i efterhand informerade av bekanta att det fanns ett annat sätt att fördela föräldraledigheten genom en ansökningsprocess vilket hade möjliggjort en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten inom familjen. I intervjuerna framkom ekonomin som en viktig faktor vid fördelningen av föräldraledigheten. Informanten Kristina berättar att hur familjen valt att fördela föräldraledigheten berodde främst på familjens ekonomi och eftersom hennes partner tjänade mer än henne tog hon ut mer föräldraledighet. Josefin var hemma i den första perioden i åtta månader sedan valde hon och hennes partner vara hemma på deltid med barnet. Josefin berättade att det handlade om att båda ville vara föräldralediga lika mycket samtidigt som båda också ville kombinera föräldraledigheten med deltidsarbete. Ellinor berättade att hur hon och hennes partner fördelat föräldraledigheten främst berodde på man ville ge samma närvaro till barnet. I intervjun med Lars framkom COVID19 som en faktor som påverkade fördelningen av föräldraledigheten. Lars berättade att i och med att gränsen stängdes fick han vara föräldraledig en längre period tills det åter gick att pendla över riksgränsen till Norge. 6.3 Arbetspendling och andra faktorer I informanternas berättelser framkom flera viktiga faktorer som påverkat hur föräldrarna i studien har valt att fördela föräldraledigheten. I det följande kommer jag försöka att sortera ut hur arbetspendlingen påverkat genom att också se till andra viktiga faktorer som informanterna uppgav. Dessa faktorer kommer jag att presentera tematiskt. Det kommer även föras diskussioner kring varför olika faktorer varit viktiga för informanterna. Vidare diskuteras hur föräldrars berättelser förhåller sig till den tidigare forskning och till mitt teoretiska ramverk. Slutligen kommer viktiga aspekter styrkas med hjälp av citat som jag tolkat Arbetsliv och arbetspendling På frågan om arbetspendlingen påverkat fördelningen av föräldraledigheten uppgav Lars, Josefin, Ellinor, Liselott, Agnes och Kristina att pendlingen inte varit en faktor i hur de har fördelat föräldraledigheten med sin partner. Samtidigt beskriver dock flera föräldrar att de norska reglerna har varit en bidragande orsak till hur de valt att fördela föräldraledigheten. Flera av informanterna uppgav att arbetssituationen inte varit en faktor vid det slutliga valet av föräldraledighetens fördelning. 19

26 Två föräldrar berättar i sina intervjuer att det är viktigt och kul att gå till arbetet för att separera arbetsliv och sitt privatliv. Liselott berättar jag tycker att det var roligt för mig att gå tillbaka till arbetet och vara min egen person och inte bara vara mamma. Ellinor instämmer: Framför allt som förälder är det jätte gött att komma ut och få vara jag, det är för mig jätteviktigt. Nämnda citat visar att det är viktigt för föräldrarna att både vara sin egen person och att vara mamma vilket kan relateras till Elvin- Nowaks och Thomssons (2001) diskurs upprätthålla separata sfärer som innebar att kvinna kan vara en mamma och en arbetande kvinna (Elvin-Nowak & Thomsson 2001). I de ovannämnda citaten kan relateras till diskursen upprätthålla separata sfärer om hur viktigt det var för informanterna att komma tillbaka till arbetet och kunna vara sig själv inte bara vara mamma. När föräldraparen pratar om arbetspendling framkommer regler som hinder till hur de har valt att fördela föräldraledigheten. Agnes berättar att arbeta i ett land och bo i ett annat har varit ett arbete i sig eftersom det gett henne känslan över att saker och ting blev krångligare. Föräldraledigheten förvandlades till ett projekt varje gång hon var över gränsen till Norge. Liselott hade liknande uppfattning men i hennes fall är det inte hon som arbetspendlar utan hennes partner. Det är återkommande att gränsgångare är ett hinder när det kommer till vabb och föräldraledighet. Liselott berättade att sambon är låst till regler i Norge. Lars berättar att COVID19 påverkat hur han tagit ut sin föräldraledighet vilket kan kopplas till regler för vad som gäller när man ska åka över riksgränsen till Norge. Liselott berättar att det har varit ett hinder att hennes sambo har varit socialförsäkrad i Norge. Fördelen i den situation som paret befunnit sig i är att hon har ett flexibelt arbete och kan arbeta hemifrån vilket har möjliggjort att hon kan vara hemma mer och arbeta på kvällarna. Liselott berättar i följande citat sin upplevelse av sin inre stress: Som den här veckan har vi inte haft något socialt liv på kvällarna eftersom jag arbetar på kvällarna. Det är inget tvång från min arbetsgivare utan det handlar mer om min inre stress eller ro att jag måste sätta mig ner för att hinna med mina projekt. Liselott. Vilket kan jämföras med Alsarve och Boye (2011) resultat om att flexibelt arbete som planeras att användas av mannen för att kunna avlasta kvinnan ifall det skulle behövas. I Liselotts fall handlade detta om att hon behövde arbeta samtidigt som hon hade vård av barn vilket berodde på att ingen annan kunde ta hand om hennes projekt. 20

27 West och Zimmerman (1987) skriver om att göra kön, att från födsel blir individer tillskrivna sitt biologiska kön som pojke eller flicka. Biologiska könet är någonting som individen är, att göra kön innebär att olika yttre faktorer såsom sociala medier, nyheter, institutioner runt omkring individen uttrycker hur en kvinna respektive en man ska vara vilket formar individens beteende. Dessa yttre faktorer blir till en social norm som följs och som individen inkorporerar i sitt vardagsliv. Begreppet att göra kön baseras således på sociala faktorer som innebär att kvinnor och män handlar och uttrycker sig utifrån sin könsidentitet. Kvinnor och män är omgivna av könskategorier om vad som är kvinnligt respektive manligt. Den sociala ordningen upprätthålls när kvinnor och män reproducerar kön vilket i sin helhet skapar en norm. När någon avviker från normen kan denne få konsekvenser för sitt handlande. Liselott berättar att anledningen till hur de fördelat föräldraledigheten var de socialförsäkringsregler som båda var låsta till för respektive land. Liselott beskriver att det är viktigt för hennes att arbete och att hon tycker att det är roligt att gå till arbetet. För henne var det viktigt att komma tillbaka i tid till arbetet för att dels inte glömma bort arbetsuppgifter, dels för att kunna vara sig själv och inte bara vara mamma. Detta har gjort att paret placerade sitt barn på dagis i tidig ålder vilket inte uppskattats av omgivningen vilket kan indikeras till att göra kön. Liselott berättar att socialförsäkringens regler för Norge och Sverige inte är synkade med varandra vilket har gjort att de fått sätta sitt barn tidigare på dagis, vilket berodde dels på att hennes partner inte kunde ta ut mer föräldrapenningsdagar, dels att hon ville arbeta. Liselott berättar: Jag tycker att alla ska ha lika villkor oavsett vad ni har för kön att du inte ska ha en kommentar att du inte är en bra mamma för att jag sätter mitt barn på dagis fem dagar i veckan och jag har massa vänner som har barnet hemma en dag i veckan. Men för oss har vi inte haft något val, vi har bättre inkomst och barnet trivs på dagis och tycker även att det är roligt att vara där. Liselott Citatet beskriver i viss mån begreppet genusarrangemang vilket innebär hur samhället gör genus och att könsroller upprätthålls baserat på hur en människa väljer att följa den tillskrivna rollen (Connell & Pearse 2015). Connell och Pearse (2015) skriver att människor som bryter mot den sociala normen genom att inte följa de preferenser som finns för sitt kön får konsekvenser för sitt handlade för att personen bryter mot normen. Enligt min mening bryter Liselott mot en kvinnlig norm genom att hon inte är hemma med sitt barn i den omfattningen samhället förväntar sig. Att Liselott bryter mot den kvinnliga könsnormen gör att hon får kommentarer vilket tyder på att det finns individer med traditionell syn på könsroller i hennes närhet. Ett intressant tankeexperiment i sammanhanget är att sätta Liselotts manliga partner i Liselotts situation för att observera hur 21

28 omgivningens reaktioner skulle förändra sig. Min tes är att hennes manliga partner inte hade fått utstå samma bemötande som Liselott, främst på grund av att kvinnan är, enligt den traditionella könsrollen, tillskriven huvudansvaret av barnomsorgen till skillnad från mannen som traditionellt betraktas som den hårt arbetande familjeförsörjaren. Detta kan även styrkas utifrån diskursen upprätthålla separata sfärer som innebär att kvinnan ska vara mamma och en arbetande kvinna. Enligt Elvin- Nowaks och Thomssons (2001) syn på jämnställdhetsdiskursen delas denna upp i tre olika underdiskurser. Författarna poängterar dock att oavsett vilken av underdiskurserna mamman placeras i så undgår hon inte kritik. En hårt arbetande mamma kritiseras för att inte spendera tillräckligt mycket tid med barnet, medan en föräldraledig mamma kritiseras för att inte arbeta Ekonomi Nordenmark (2004) skriver om den relativa resursteorin som innebär att i parrelationer sker det en förhandling mellan personerna när de diskuterar hemarbetet. Förhandlingen handlar exempelvis om utbildning, erfarenhet, sysselsättning och lön. Den relativa resursteorin kan även handla om förhandlingen som föräldrarna har om planeringen av föräldraledigheten. Inom parrelationen finns det oftast den som är resursstark eller resurssvag (Nordenmark 2004). Det finns dock parrelationerna där båda i parrelationen är resursstarka. Den person som är resursstark i förhållandet kan vara parten som har högst lön och den resurssvaga i förhållandet skulle då vara parten med lägst lön. Normalt vinner den som är resursstarkast förhandlingen, ofta med argumentet att det är mest fördelaktigt för familjen om denne arbetar. En annan aspekt är att en person oftast inte vill förhandla bort hela föräldraledigheten eftersom detta skulle påverka familjens ekonomi negativt då de reserverade dagarna brinner inne. Detta skiljer sig mot en förhandling om hemarbete som i normalfallet är obetalt (Nordenmark 2004). Den relativa resursteorin kan relateras till när informanterna talar om ekonomin. När föräldrarna pratar om föräldraledighet uppkommer föräldrapenningen som ett återkommande tema. Föräldrapenningen ser olika ut i parrelationerna vilket kan bero på att den ena personen tjänat bättre och därmed får högre ersättning eller att ersättningen ser olika ut när den ena arbetar i Sverige och den andra i Norge. Detta innebär att föräldrarnas respektive inkomst och arbetsort påverkar hur de väljer att fördela sin föräldraledighet. Informanten Kristina förklarar att hennes familjs fördelning av föräldraledigheten i hög grad berodde på ekonomin vilket jag anser framgår tydligt av följande citat: Jag tänker på det om vad som avgjorde föräldraledigheten i vår situation tänker jag att det var ekonomi och att vi hade turen med att han var hemma varannan vecka. 22

29 Samtidigt som han tjänade bäst och vi förlorade mer på att han var hemma. Det var en blandning av det, eftersom jag var föräldraledig så var vi hemma ändå tillsammans då han var hemma varannan vecka vilket inte var dumt. Kristina I det ovannämnda citatet berättar Kristina att det var en blandning av två faktorer som avgjorde fördelningen av föräldraledigheten. Dels att hennes partner tjänade bättre, dels att han var hemma varannan vecka. Citatet kan tolkas som att föräldrarna har förhandlat över vad som är optimalt utifrån deras situation. Kristinas partner kan utifrån det tidigare nämnda citatet tolkas som den resursstarka och hon som den resurssvaga när det kommer till ekonomi. Samtidigt är båda socialförsäkrade i Norge och har därmed möjlighet att ta ut en föräldraledighet med 100 procent ersättning vilket gör att de, enligt min mening, inte skulle förlora ekonomiskt om han var hemma en längre period istället för henne. Samtidigt kan det, som Nordenmark (2004) skriver, innebära att den som har en högre inkomst kan använda ekonomi som ett argument till få vara hemma mindre. På frågan om Kristina hade velat vara hemma längre gavs följande svar: Jag skulle jättegärna vara mer ledig, men jag tog ut allt och tog de som inte var bestämt som skulle gå till min partner. Jag hade ju hela den mammaledigheten, jag hade gärna vart ledig längre. Vilket kan betyda att viljan att vara hemma kan tolkas som en faktor till hur Kristina och hennes partner valt att fördela sin föräldraledighet. En följdfråga löd huruvida Kristinas partner skulle säga att samma faktor var självklar för honom också? Kristina gav följande svar: Både och skulle jag nog säga för han var ändå hemma varannan vecka då han veckopendla. Jag var hemma och skötte hemmet. Men längre hade han nog tyckt om. Detta citat visar att faktorer som ekonomi, vilja att vara ledig samt veckopendling är några av de faktorer som kan ha påverkat Kristina och hennes partners fördelning av föräldraledigheten. Dessa faktorer är således delvis vad som ingår i den förhandling som Kristina och hennes partner haft i enlighet med den relativa resursteorin (Nordenmark 2004). Det finns parrelationer där båda föräldrarna är resursstarka när det kommer till ekonomi vilket, enligt mig, kan förklara varför föräldrarna delar mer lika på föräldraledigheten. Informanten Josefin berättar i intervjun att det inte har varit ett problem för henne och hennes partner att leva jämställt och att fördela sin föräldraledighet lika eftersom de hade lika lön. Vidare ställdes följande fråga till Josefin: Var det en fördel att du och din partner hade liknande inkomster när det kom till uttag av föräldraledigheten? 23

30 Det tror jag absolut, hade jag tjänat mindre än honom hade jag tagit ut mer föräldraledighet. Men eftersom vi är styrda av två länders föräldraledighet så när jag var föräldraledig fick jag 100% av min lön medan han fick 80% av sin lön hade den skillnaden varit större hade det nog påverkat hur vi hade tagit ut det. Josefin För Josefin och hennes partner har förhandlingen främst handlat om föräldrapenningen och inkomsten vilket innebär att den ekonomiska faktorn har spelat roll vid fördelningen av föräldraledigheten. Av flera informanter som arbetar i Norge som har möjlighet att välja att ta ut 100 procent eller 80 procent, så har flertalet valt att ta ut alternativet på 100 procent. Vilket kan relateras till den relativa resursteorin genom att föräldrarna jämför och förhandlar om vad som är optimalt på ett ekonomiskt plan. Agnes bekräftar detta resonemang genom följande citat: När jag valde 49 veckor fick jag 100% ersättning och det har varit en lyxigare variant än om jag hade arbetat hemma i Sverige. Så rent ekonomiskt har det inte påverkat oss vilket varit skönt. Men sedan har det varit skönt att vara hemma med sitt barn. Agnes Den relativa resursteorin utgår egentligen ifrån att den ena individen kan gynnas och att den andra missgynnas vilket inte sker medvetet eftersom en förhandling om föräldraledigheten är någonting som är normalt i parrelationer (Nordenmark 2004). Föräldrapenningen kan framstå som en viktig faktor för hur föräldrarna har fördelat föräldraledigheten. Enligt min mening visar detta att ersättningen inte spelar en avgörande roll utan att det är en faktor som föräldrarna diskuterar och tar hänsyn till i sin förhandling om föräldraledigheten. Ekonomi kan förklaras som en viktig resurs för föräldrarna samtidigt är inte ekonomin den enda anledningen till hur föräldrarna valt att fördela föräldraledigheten. Ett liknande mönster fanns i Alsarve och Boyes (2011) studie där föräldrarna diskuterade att föräldrapenningen var en viktig faktor till hur föräldrarna hade valt att fördela sin föräldraledighet, men att ekonomin inte var en avgörande faktor till hur man valt att fördela föräldraledigheten mellan föräldrarna men att det ständigt uppkom i intervjuerna. Vad det kunde bero på menar Alsarve och Boye (2011) är att ekonomi kan vara en ekonomisk diskurs vilket innebär att föräldrarna förhåller sig till att det handlar om ekonomi som en avgörande faktor till hur man valt att fördela föräldraledigheten trots att det kan finnas andra underliggande aspekter. Ekonomin är samtidigt en viktig resurs och som föräldrarna tar hänsyn till i sin förhandling (Alsarve & Boye 2011). 24

31 6.3.3 Jämställdhet och föräldraledighet I frågan hur informanterna såg på jämställdhet och vad de lägger för innebörd i begreppet uttryckte samtliga informanter att det var viktigt för dem. I vardagslivet innebar jämställdhet att föräldrarna vill försöka dela lika efter de möjligheter som finns i familjen. Uppfattningen att dela lika och hjälpas åt med ansvaret i hemmet framförs av samtliga informanter. Ellinor formulerade denna aspekt av jämställdhet enligt följande: Att man hjälpas åt i ett hem, i ett liv skulle jag kunna tillägga. Inte kanske bara i hemmet utan allt ihop. Man hjälps åt, dela på saker. Intervjupersonen Lars höll med: Jämställdhet är att vi ska lösa saker ihop, att vi hjälps åt om jag behöver hjälp, hjälper hon mig och tvärtom. Viktigast är att vi finns där för varandra och att vi gör var sin sak men om hon inte orkar laga mat och då kanske jag ställer mig och lagar mat hela veckan. Lars När informanterna pratar om jämställdhet handlar det om att dela lika ansvar på hemarbetet, det är framför allt viktigt hur informanterna fördelar ansvaret mellan sig. Detta kan kopplas ihop med Elvin- Nowaks och Thomsson (2001) utgångspunkt om att jämställdhet innebär att dela lika mellan föräldrarna, vilket nämns i samtliga intervjuer. Informanten Kristina utrycker sin uppfattning om jämställdhet så här: Det är alla bitar i livet egentligen, jämställdhet är att ha friheten till att välja. På något sätt som i vår relation handlar det om att ingenting är låst för han är pappan eller mannen i relationen. Visst, är det viktigt för mig att snickra ska jag kunna göra det. Jämställdhet inom arbete är att det ska vara lika för alla, frihet att välja det är vad jämställdhet är för mig. Kristina När föräldrarna berättar om jämställdhet innebär begreppet, enligt min tolkning, att dela lika på hemarbetet. Dessutom innebär jämställdhet att ha friheten till att välja, ingenting ska vara låst till den ena föräldern. Att dela på ansvar och att det är lika för alla är återkommande svar i samtliga intervjuer. När jag ställde frågan om föräldrarna ansåg att de levde i en jämställd relation uttryckte samtliga föräldrar att de gjorde det. Flera av informanterna har dock, enligt min uppfattning, en traditionell fördelning av hushållsarbetet som kan illustreras med exemplet att kvinnan lagar mat och mannen byter bildäck. Detta är konstruktionen om hur människor gör kön på vissa plan när det kommer till hushållssysslor (West & Zimmerman 1987, Connell & Pearse 2015). Ellinor berättar sin åsikt: 25

32 Jag tycker att vi lever i en jämställd relation. Men ibland kan jag känna att en gubbe är en gubbe och en kärring är en kärring. För att vi säger kärring om en kvinna och en gubbe om en man så det ingen negativ benämning utan det är så att jag gör en större del hemmet, det gör jag. Jag åker inte och fiskar en ledig dag, som han gör. Utan jag kanske städar. Vissa dagar finns inga problem och vissa dagar kan man känna men gud. Ellinor Kristina instämmer: Utifrån min definition på vad jämställdhet innebär, så tycker jag det. Men inte utifrån ordbokens definition av jämställdhet att båda ska kunna snickra, nej. Men hemma så tvättar han och jag hänger upp tvätten när det är klart. Markarbeten på tomten utför han i vårt hem medan jag göra saker i hemmet, vilket inte betyder att han inte bidrar. Men i vår relation och i vårt hus, i vårt boende, ja skulle nog säga lagom jämställt. Kristina Följdfråga: Du pratade om jämställdhet utifrån ordbokens definition vad menar du med det? Jag menar mer att vi kvinnor och män är fysiskt och psykiskt utrustade olika, inom det emotionella planet är vi utrustade olika, vi kan inte ha jämställda regler eftersom vi är lika människa men olika kön. Men jag tycker att vi ska ha samma möjligheter om man vill. Kristina Det som framkommer i nämnda citat är exempel hur kön görs. Connell och Pearse (2015) skriver att könsroller inte är någonting som människor blir utan att det är någonting som människor skapar och återskapar. Könsroller handlar även om att människor i samhället ständigt gör kön och agerar i förhållande till sitt genus. Ellinor berättar i sitt citat att en gubbe är en gubbe och en kärring är en kärring som kan relateras till hur kön görs. Ellinor gör en större del av hemarbetet än sin partner vilket visar på att traditionella könsroller kan tydas i hennes relation. Kristina uttrycker att hon och hennes partner utför olika sysslor i hemmet vilket beror på att män och kvinnor är olika utrustade vilket tar oss till West och Zimmermans (1987) definition om traditionella stereotypiska könsroller som finns kvar i olika kulturer. Den traditionella stereotypiska kvinnliga könsrollen är feminin, emotionell, inte aggressiv medan den stereotypiskt manliga könsrollen beskrivs som maskulin, logisk och aggressiv. Informanterna skapar kön som 26

33 visar att det finns traditionella könsroller kvar och att vissa människor föredrar att leva efter dessa roller. Ett exempel på det är när Liselott berätta hur hon lever med sin partner i följande citat: Men vi har det rätt klassiskt ändå, jag lagar all mat och han kommer hem efter 18 och då är det mer rätt att jag lagar mat till oss. Men han försöker få ut mig och lära mig byggsaker för att han tycker att det är viktigt. Men naturligt sett tycker jag det är roligare att ta disken och maten men går inte ut och snickrar men det gör han och det tycker han är kul det kan även bli stereotypiskt ibland. Liselott Den ovannämnda citatet kan relateras till hur vissa människor lever kvar i sin traditionella könsroll som kvinna respektive man när det kommer till hushållsarbete. Samtliga informanter har berättat att de delar lika på ansvar när det kommer till hushållsarbete, men när de pratar om hushållsarbete och vem som gör vilken syssla görs kön. Exempelvis att kvinnorna lagar mat och städar medan mannen snickrar och byter däck (Connell & Pearse 2015). Förutom att informanterna relaterar jämställdhet till hur hushållssysslorna fördelas i hemmet relaterar flera av informanterna jämställdhet till föräldraledigheten. Framför allt är det viktigt för samtliga informanter när det handlar om föräldraledighet och hur man har valt att fördela föräldraledigheten med sin partner vilket har framgått av intervjuerna med vissa informanter som har haft möjligheten att dela lika. Kristina är en av de föräldrar som hade kunnat tänka sig att vara hemma längre. Liselott och Agnes berättar att om de hade haft frihet att fördela fritt utan att ha regler att förhålla sig till hade det resulterat i att deras partners hade varit hemma längre eftersom de inte trivdes att vara hemma en längre tid samtidigt som deras partners ville vara hemma längre. Lars ville vara föräldraledig en kortare tid och hans partner ville istället vara föräldraledig en längre tid. Josefin berättar att för henne var det viktigt att fördela föräldraledigheten lika i följande citat: För mig är det viktigt att det är lika mellan oss, att han har möjligheten till att vara hemma lika mycket som mig. Det hade inte funkat för mig om han hade sagt att nej du får vara hemma och ta ut all föräldraledighet. Just det med vi hjälps åt med allting, intresset styr över vad vi utför i hemmet och att vi gör lika mycket. Om vi kopplar det till föräldraledighet var det viktigt att dela på det. Josefin Hur Josefin resonerar kring att det ska vara jämställt mellan henne och hennes partner kan relateras till Alsarve och Boye (2012) som skriver om att jämställdhet är en viktig grund till att dela lika på föräldraledigheten. Josefin tänker på vad som gynnar dem båda på ett karriärmässigt plan och att man inte bara fokuserar på den ena föräldern. Liselott och Agnes hade en önskan 27

34 om att kunna dela lika på föräldraledigheten och var därmed missnöjda med den verkliga fördelningen i deras respektive relationer. Från Liselott får jag följande svar: Jag kan tycka att när ni är två individer oavsett kön har ni samma förutsättningar så ska det vara lika, hade jag och min sambo samma jobb ska vi även ha samma lön. Så länge vi inte har gjort någonting för att förtjäna mer exempelvis utbildning. Det är så jag tänker att det borde vara med vabb och föräldraledighet med Liselott Citatet kan relateras till Alsarve och Boyes (2011) där ett av resultaten var att rättigheter hade styrt valet av hur föräldrarna hade fördelat föräldraledigheten. Fördelningen påverkades av föräldrarnas ideologi och önskan om att dela lika vilket kan illustreras av Liselott uttryck om att jämställdhet för henne innebär att man ska ha lika villkor och kunna fördela föräldraledigheten lika. Liselott berättar att hon inte är nöjd med hur hon och hennes partner har fördelat föräldraledigheten eftersom hon hade velat ha det mer jämnt fördelat mellan henne och hennes partner. En intressant iakttagelse är att informanternas ideologier i mycket verkar skilja sig åt, trots att vissa likheter finns. Den gemensamma nämnaren mellan informanterna är att en ideologisk syn på föräldraledigheten genomsyrar informanternas bild av fördelningen av densamma Förväntningar om föräldraskap I intervjuerna framkom informanternas förväntningar om föräldraskap, faderskap och moderskap. Förväntningarna påverkade hur man valt att fördela sin föräldraledighet. När de kvinnliga informanterna berättade om hur de fördelade föräldraledigheten med sina respektive partners framkommer att kvinnorna tagit ut första perioden av föräldraledigheten. En i min mening intressant iakttagelse är att de kvinnliga informanterna inte verkat ha någon självklar förklaring till varför de valde att vara föräldralediga den första perioden efter barnets födelse. Alsarve och Boye (2011) nämner amning som en möjlig anledning till att kvinnan är hemma den första perioden av föräldraledigheten. I denna studies intervjuer nämns inte amning som en orsak till detta fenomen, men frågan om amning påverkat detta val har inte heller direkt ställts till informanterna varför det är svårt att dra en slutsats. I min mening är det rimligt att anta att det i många relationer är självklart att mamman är hemma första perioden vilket även Lars bekräftar i följande citat: Första månaderna är det ju meningen att hon ska ta föräldraledig. Som Connell och Pearse (2015) skriver finns biologiska skillnader mellan kvinnor och män. De biologiska skillnaderna ges uttryck bland annat genom anatomi, hormoner och fysiologi. Eftersom kvinnan går igenom en krävande graviditet i nio månader är det naturligt att kvinnan 28

35 ska vila och återhämta sig efter födseln. Dessutom är kvinnan den som naturligt ammar, dock ammar inte alla mammor. Liselott berättar att hon inte ammade vilket gjorde att hon och hennes partner tog gemensamt ansvar för matandet av barnet, vilket framgår av Liselotts citat: Vårt barn gick på flaska för att jag inte hade tillräckligt med mat så vi båda mata henne med flaska och inte bara jag vi tog den rollen gemensamt. I Liselotts familj har man valt att flaskmata barnet vilket således avviker från den traditionella och biologiska könsrollen. En återkommande och viktig faktor som återkom i flertalet intervjuer var närvaron till sitt barn. I följande citat berättar Ellinor: Närvarande är en av det viktigaste och bästa egenskaperna man ska ge sitt barn. Närvarande ger jättemycket, det är mycket som innebär närvarande. Du kan köpa vad du vill till dina barn, men närvaro kan du inte köpa. Sen omsorg och allt vad det innebär, men har du närvaro så har du så mycket annat med. Ellinor Närvaro är, som Ellinor uttrycker, en viktig faktor i relationen mellan föräldern och barnet. Att det är viktigt för föräldrarna att vara närvarande för sina barn beskrivs även av Alsarve & Boye (2012) som i sitt resultat kom fram till att föräldrarna berättade att närvarande var viktigt för dem. När Lars tillfrågades vad han gillar att göra med sitt barn berättar han följande: Det är inte så mycket som vi får gjort med barnet nu, hon är mer pedagogisk och det ska läsas böcker medan jag vill leka med barnet. Kristina instämmer: Det finns en väldigt stor skillnad i hur vi är som förälder, i vissa fall är vi motsatser. Vi har olika fokus på barnen, han är mannen man och är inte så mycket emotionell och det är mitt område, han sköter det praktiska. Papporna intar en roll som pappa och mamman som förälder som Bekkengen (2002) skulle säga. Bekkengen (2002) har myntat begreppet barnorienterad maskulinitet i syfte att beskriva en diskurs som innebär att pappan definierar sitt föräldraskap utifrån barnets bästa. Genom att pappan utgår ifrån denna diskurs prioriteras barnets intressen och behov framför pappans egna intressen och behov. Ellinor berättar att hennes partner ville ta mer ansvar över deras barn vilket gjorde att hon inte var föräldraledig som hon ville utan gav sin partner möjlighet att utveckla sin roll som pappa. Detta framgår av följande citat: Min partner är mycket yngre än mig, och det är hans första barn, han ville vara hemma så mycket som möjligt med henne. Vilket, enligt min mening, tyder på att pappan vill inta sin roll som pappa enligt den barnorienterade maskuliniteten. Ellinor berättar vidare: Båda arbetar deltid och hon är lite på dagis. Det är för att [ ] för mig som är äldre som skaffar en eftersläntrare vill man verkligen vara med och ta vara på tiden. Citatet visar enligt mig på att begreppet barnorienterad maskulinitet må vara teoretiskt 29

36 korrekt, i verkligheten ser jag dock vissa brister eftersom ett föräldraskap som delas av en man och kvinna kräver gemensamma beslut vilket kan innebära att mannen i vissa fall får göra avkall på det som förväntats av honom till förmån för kvinnans intressen. De andra kvinnliga informanterna som deltagit i studien berättar att deras respektive partner anser att det är viktigt för dem att vara en del av deras barns liv och omsorg. Detta visar sig i praktiken genom att alla pappor har varit föräldralediga och vissa vill vara mer föräldralediga men att regler förhindrat detta. 30

37 7. Diskussion I följande avsnitt kommer jag presentera resultat på frågeställningarna för att framföra slutsatserna av studien. Vidare presenteras reflektioner kring slutsatser och resultat, metoddiskussionen och slutligen framförs ett förslag om framtida studier. 7.1 Resultatet Syftet med uppsatsen var att undersöka hur familjer där den ena eller båda föräldrarna arbetspendlar från Värmland över riksgränsen till Norge har valt att fördela föräldraledigheten och om informanterna upplever att arbetspendlingen påverkat fördelningen. För att besvara syftet har jag använt mig av följande frågeställningar. - Hur har familjer där ena eller båda föräldrarna pendlar valt att fördela sin föräldraledighet? Det generella mönstret är att samtliga informanter som deltagit i studien fördelat föräldraledigheten så att båda föräldrar varit hemma i viss mån. Alla informanter har uppgivit olika faktorer kring vad som har påverkat deras val vid fördelningen av föräldraledigheten. Tre familjer har delat på föräldraledigheten där mamman är hemma en längre period och pappan är hemma en kortare period. I två familjer valde föräldrarna att dela dagarna lika med varandra och i en familj var mamman hemma en längre period och hennes partner var hemma en kortare period än de andra papporna i studien. -Har arbetspendlingen påverkat fördelningen av föräldraledigheten och finns det andra faktorer som informanterna anser har påverkat fördelningen? Arbetspendlingen har varit av betydelse för hur föräldrarna i studien har valt att fördela föräldraledigheten. Resultatet visar på att i parrelationen där enbart mannen eller kvinnan pendlar över riksgränsen till Norge har regler från respektive land i hög grad påverkat hur de valt att fördela föräldraledigheten. Detta indikerar att arbetspendlingen påverkar hur vissa föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten. Andra viktiga faktorer som framkommit var ekonomi, föräldrapenning, arbetspendling, regler, närvaro och dela lika. Faktorernas inbördes hierarki är beroende på föräldrarnas livssituation och samhällssituationer. Upplever en förälder att arbetspendlingen styr kommer det bli till en faktor som påverkar hur föräldrarna kommer att lösa föräldraledigheten. Upplever en mamma att hon vill ha mer föräldraledighet påverkar det även pappan hur länge han får vara ledig och vice versa. En annan faktor, som förvisso inte direkt framkommit i samtal med informanterna men som jag anser mig kunna utläsa mellan raderna är att föräldrarnas syn på sina egna könsroller i viss mån påverkar fördelningen av föräldraledigheten. Med detta menar jag att en kvinna som definierar sin könsroll på ett 31

38 traditionellt vis i någon mån ser det som sin plikt att vara föräldraledig i högre omfattning än sin manliga partner. Samtidigt anser en man som definierar sin könsroll på ett lika traditionellt vis att det är hans skyldighet att arbeta och att det är hans kvinnas skyldighet att vara föräldraledig. 7.2 Reflektion kring slutsatser och resultat Arbetspendlingen framkom inte som den enda faktorn till hur föräldrarna valt att fördela föräldraledigheten. Det framkommer att i familjer där båda föräldrarna är socialförsäkrade i samma land har inte reglerna påverkat. Medan i familjer där antingen kvinnan eller mannen pendlar är familjen tvungen att förhålla sig till två länders regler om föräldraledigheten. Vilket kan indikera att par där båda arbetspendlar inte har samma problem gällande regler utan att det då istället finns andra faktorer som påverkar i högre grad. I analysen har jag kopplat regler till förälderns ideologi. Min tolkning är att föräldern påverkas av lagar och regler kring föräldraförsäkringen som en yttre ram för den möjliga fördelningen. Denna ram har i vissa fall stått i konflikt med individens ideologiskt önskade fördelning. I dessa fall kan man utläsa visst missnöje hos informanterna kring hur den verkliga fördelningen av föräldraledigheten utföll. Ekonomin var framträdande faktor för fördelningen av föräldraledigheten hos samtliga informanter. I vissa av intervjuerna kunde det urskiljas att den resursstarkaste i relationen hade mest inflytande i valet och förhandlingen kring fördelningen av föräldraledigheten, en iakttagelse som ligger i linje med den relativa resursteorin. Det fanns samtidigt argument för en traditionell fördelning av föräldraledigheten, mannen tjänade mer och att det var anledningen till att kvinnan tog ut hela sin föräldraledighet. Utifrån min tolkning kan viljan att vara föräldraledig med sitt barn och därmed vara närvarande hos barnet vara en faktor som hos vissa informanter väger tyngre än den ekonomiska faktorn. Någonting som, i min mening, var centralt och intressant var att föräldrarna uttryckte faktorer som ekonomi, arbetspendling, regler och arbete som påverkat dem och samtidigt gjorde många informanter kön i sina svar. Att informanterna gjorde kön i sina svar indikerar i min mening att föräldrarna ständigt är påverkade av sin könsroll i vardagen. I syfte att uppfylla sin könsroll kan framförallt kvinnor låta könsrollen vara en viktig faktor vid fördelningen av föräldraledigheten, vilket i sin tur leder till ytterligare reproducering av den traditionella könsrollen. Teorier och begrepp som diskuterats i studien är bland annat att göra kön, könsroller samt den relativa resursteorin. Begreppet att göra kön ger en förståelse för att det i min studie finns informanter som bekänner sig till de traditionella definitioner om kvinnligt och manligt kön. Könsroller ger förståelse för att det kan finnas traditionella motiv till fördelningen av 32

39 föräldraledighet som inte kan förklaras genom den relativa resursteorin eftersom ett sådant traditionellt motiv svårligen kan betraktas som en resurs i teorins mening. Den relativa resursteorin visar på att föräldrarnas förhandlingsprocess består av fler än en resurs. Detta har i min mening styrks av min studie eftersom samtliga informanter har uppgivit fler än en enskild faktor som relevant vid fördelningen av föräldraledigheten. Mot bakgrund av detta är en slutsats att den relativa resursteorin är behäftad med vissa brister i förhållande till denna studies syfte eftersom det framkommit faktorer som inte förklaras av teorin. För att få en helhetsbild över området och kunna besvara frågeställningarna på så omfattande vis som möjligt anser jag därmed att det har varit nödvändigt att även använda mig av begrepp såsom kön och könsroller. Jag har från tidigare forskning kunnat bekräfta framkomna resultat i min analys. Studien om Årjäng och Eda kommun Olsson, Berger och Gottfridsson (2011) har relaterats till min studie som bekräftar att föräldrarna boende i kommunerna börjar gå från ett traditionellt ideologiskt till ett jämställdhetsideologiskt synsätt om föräldraskap och föräldraledighet. Eftersom jag menar att en traditionellt ideologisk fördelning skulle medföra att kvinnan varit föräldraledig i betydligt högre omfattning än mannen och en jämnställdhetsideologisk fördelning istället skulle innebära en jämnare fördelning av föräldraledigheten. Faktumet att ett flertal informanter uppgivit att en viktig faktor vid fördelningen av föräldraledigheten har varit just att dela lika mellan kvinnan och mannen tyder enligt mig på ett mer jämställdhetsideologiskt synsätt. Connell och Pearse (2015) forskning syftar till att ge förståelse för vad moderskapet innebär i förhållande till jämställdhetsdiskursen med tre underdiskurser. Resultatet visade att oavsett vilken diskurs som mamman följde blev hon ifrågasatt av människor i sin omgivning. Jag valde i min studie att använda mig utav underdiskursen upprätthålla separata sfärer. Diskursen innebär att kvinnor som lever enligt diskursen bekänner sig till rollen som mamma och hårt arbetande kvinna samtidigt. Detta kan ge upphov till kommentarer från omgivningen om att man inte skulle vara en bra mamma för att man väljer att arbeta och inte är hemma med barnet. Vilket visar på att vare sig man förhåller sig till traditionell ideologi eller jämställdhetsideologi kommer människor i ens omgivning att ifrågasätta ens val. De faktorer som beskrivs av Alsarve och Boyes (2011) återkommer i resultatet av min studie, dock anser jag mig ha identifierat även andra faktorer som inte nämns i tidigare nämnd forskning. Det är intressant i den bemärkelsen att ekonomin, arbete och jämställdhet är starka motiv till föräldrarnas diskussion kring föräldraledighet. Utifrån Bekkengen (2002) begrepp om den barnorienterande maskuliniteten ligger det i papparollen att agera utifrån barnets intresse och behov. Jag anser dock att begreppet inte ger en korrekt bild av den komplexa verklighet som 33

40 många familjer och pappor har att förhålla sig till. Eftersom en familj med två föräldrar i regel innebär att pappan måste förhålla sig, inte bara till barnet, utan även till sin partner är det inte alltid möjligt att sätta barnets intresse och behov i fokus. Emellanåt uppkommer situationer där pappan istället behöver sätta sin partner och familjen i stort i fokus, vilket kan innebära att han måste jobba även om han önskar vara föräldraledig med sitt barn eller att mamman måste arbeta och pappan således måste vara föräldraledig. 7.3 Metoddiskussion I min studie utgick jag från sex informanter således kan jag inte säga att resultatet är generaliseringsbart. Studien hade kunnat vara mer generaliserbar om urvalet hade varit större och om båda föräldrarna deltog i studien. Min studie har handlat om att få en förståelse för hur arbetspendling påverkar föräldraledigheten i familjer. För att kunna uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ metod som har till avsikt att ge en djupare förståelse och inte generalisera. Mitt val av att använda strategiskt snöbollsurval har givit upphov till vissa nackdelar i studiens process det handlar speciellt om studiens validitet. Snöbollsmetoden utgår ifrån en eller flera personers umgängeskrets där personen rekommenderar nya personer till intervjustudien. Nackdelarna med urvalet är att informanterna kan vara förberedda för intervjustudien vilket kan betyda att informanten inte ger spontana ärliga svar utan istället ger förberedda anpassade svar. Studiens validitet kan ifrågasättas om informanterna var väl förberedda inför intervjun eftersom en intervjustudie grundar sig i att informanterna berättar fritt och inte specifikt vad jag vill höra. Samtidigt är det inte konstigt att informanterna frågar sin vän eller bekant vad studien handlar om och vilka frågor som ställdes och jag tror att det är svårt att undvika att informanterna pratar med varandra vid valet av snöbollsurval. En annan aspekt kring mitt val av snöbollsurval är att risken för att mina informanter har liknande ideologier ökar eftersom det generellt sett är vanligare att människor umgås med andra människor som liknar de själva. Mot denna bakgrund och i kombination med att mitt urval endast omfattade sex personer är det rimligt att inte generalisera mina slutsatser. 7.4 Framtida studier Det finns intressant forskning när det kommer till faktorer som påverkar föräldrarnas fördelning av föräldraledighet. Men det skulle vara relevant med en till studie med liknande syfte kring hur arbetspendling och andra faktorer har påverkat föräldrar och deras fördelning av föräldraledighet. Denna studie bör dock i så fall ha en betydligt mer omfattande urvalsgrupp i syfte att kunna generalisera slutsatser och resultat, inte heller bör snöbollsurval användas för att kunna öka studiens validitet. Utgångspunkten skulle vara alla gränskommuner i Värmland som Torsby, 34

41 Arvika, Eda och Årjäng. Metoder som kan användas är kvantitativ och kvalitativ ansats. Kvantitativa enkäten ska ha frågor som fångar in vilka som pendlar, inkomst, hur de fördelat och varför med olika svarsalternativ som ska ge en övergripande bild. I enkäten bör det också finnas möjlighet att lämna kontaktuppgifter om man önskar delta i studiens kvalitativa del. Kvalitativa metoden ska fånga in föräldrars berättelse för att få en förståelse för varje föräldrapars situation. 35

42 8. Referenser Källor: Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB. Alsarve, J & Boye, K (2011) Man vill ha det lite jämställt sådär Planer för föräldraledighet och arbetsdelning bland blivande föräldrar, Arbetsrapport , Örebro universitet, Örebro. Aspers, P (2011). Etnografiska metoder. Att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber. Bekkengen, L. (2002) Man får välja- Om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv. Malmö: Liber AB. Connell, R. & Pearse, R (2015) Om genus (omarbetad och uppdaterad) upplaga. 3. Göteborg: Bokförlaget. Daidalos AB. Elvin-Nowak, Y. & Thomsson, H. (2001). Motherhood as idea and practice: A discursive understanding of employed mothers in Sweden. Gender and Society, 15(3), Kvale, S & Brinkmann, S. (2017) Den kvalitativa forskningsintervjun. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur. Nordenmark, M. (2004). Arbetsliv, familjeliv och kön. Umeå: Borea Bokförlag. Olsson, E. Berger, S & Gottfridsson, H.O. (2011) Gränslöst liv? En studie av två gränskommuner i Värmland (red) Centrum för forskning om regional utveckling. Karlstad s Universitet. West, C. och Zimmerman, D. (1987) Doing gender. University of California. 36

43 Websidor: Folkhälsomyndigheten (2021) (Hämtad: ) Försäkringskassan (u.å.) föräldraförsäkringen 45 år: (Hämtad: ) Försäkringskassan (u.å.) Försäkringskassans statistiska databas: z0vmafijo8zilqi8tdy8dix8ddy8jqwcfz3dluxdpy1dne30w8ekdhaarwp9kel6o8bk TDxcnA3dnQ283b083QwcQ4L8TD2NfA0Ngo2hCvBYUZAbYZDpqKgIAP7D_6I!/#!/bf (Hämtad ) Grensetjansten (2019) (Hämtad: ) Integritetssyddsmyndigheten (u.å.) (Hämtad ) NAV Vem kan få föräldraförsäkring (u.å.) Om foreldrepenger - (Hämtad ) Vetenskapsrådet. (2021). (Hämtad ) 37

44 APENDIX: Statistik. 38