Från papparoll till föräldraroll

Transkript

1 Från papparoll till föräldraroll En komparativ studie av papparollens förändring över tid Moa Kalström och Sara Rosenstam Sociologiska Institutionen Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p. Vt 2018 Handledare: Livia Oláh

2

3 Sammanfattning 1974 införde Sverige, som första landet i världen, en föräldraförsäkring som gav både mammor och pappor rätt till en inkomstrelaterad ersättning för att vara föräldralediga med sina barn. Trots samma möjligheter till föräldraledighet har pappor, genomgående sedan reformen infördes, tagit ut betydligt färre föräldradagar än mammor. Statistik visar däremot på en progression som indikerar på att allt fler pappor både tar ut samt tar en längre föräldraledighet än tidigare. I och med denna successiva förändring i åtanke väcktes en nyfikenhet gällande bakomliggande orsaker för detta. Tidigare forskning har belyst möjliga förklaringar till pappors resonemang kring föräldraledighet och pappors roll i familjen. Denna studie syftar därför till att anta en ny synvinkel, där en jämförelse av papparollens eventuella förändring över ett kvarts sekel undersöks. Detta för att ta reda på om en eventuell förändring av papparollen har skett och om så, hur denna förändring ser ut. Vidare vill studien undersöka om den eventuella förändringen kan ligga till grund för det ökade uttaget av föräldraledighet hos pappor boende i Stockholm. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer utförts med heterosexuella pappor från två generationer i åldrarna år och år bosatta i Stockholm. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av teorierna doing gender och specialiseringsteorin samt Lars Jalmerts och Elisabeth Bekkengens tidigare studier som berör svenska män och i synnerhet faderskap. Resultatet av denna studie visar på att papporna från de två generationerna har olika syn på vad papparollen innebär och det blir tydligt att de gör papparollen på olika sätt. Den äldre generationen ser föräldraskapet som bestående av två kompletterande roller där mammor och pappor fyller olika funktioner. Den yngre generationen har en annan syn på föräldraskapet och menar på att mammor och pappor utgör en heltäckande föräldraroll där båda föräldrarna ansvarar lika för allt. Deras två olika definitioner av papparollen respektive föräldrarollen grundas ur hur de ser på och gör kön vilket också tycks vara en påverkande faktor till hur papporna har tagit ut sina föräldradagar. Nyckelord Papparoll, föräldraroll, föräldraledighet, göra kön, jämställdhet, generationsjämförelse, i-princip-mannen

4 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte och frågeställningar... 2 Avgränsningar... 2 Disposition... 3 Bakgrund... 3 Teori och tidigare forskning... 4 Doing gender... 5 Specialiseringsteorin... 6 Pappors flexibilitet... 7 I-princip-mannen... 9 Metod Kvalitativa intervjuer Urval Genomförande Analysprocessen Etiska överväganden Metodkritik Resultat och analys Uttag av föräldraledighet Föräldrarollens definitioner Föräldraledighetens huvudsakliga skäl Att göra papparollen Flexibel kvotering Jämställdhet som princip Diskussion och slutsats Referenser Bilaga Bilaga

5 Inledning 1997 blev Sverige utnämnt av FN som världens mest jämställda land och har sen dess legat kvar bland topp tio enligt World Economic Forums årsrapporter (World Economic Forum, 2016). Att Sverige är ett av världens mest jämställda länder är även något som är starkt associerat med den svenska självbilden och synen på den jämställda svenska mannen. Maskulinitetsforskarna Lucas Gottzén och Rickard Jonsson (2012) menar att denna svenska självbild är något som etablerades under uppbyggnaden av det svenska folkhemmet. Då låg stort fokus, liksom idag, på att skapa jämställdhet mellan könen inom såväl det betalda förvärvsarbetet som inom det obetalda arbetet i hemmet (Gottzén & Jonsson 2012: 8). Det bör dock poängteras att även om ett land rankas som ett av världens mest jämställda länder är detta inte förenat med att landet i fråga är helt och hållet jämställt. Indikatorer på hur jämställt ett land är går att synliggöras genom att titta på exempelvis löneskillnader mellan könen, hur fördelningen ser ut inom både styrelsegrupper och chefspositioner samt fördelningen av föräldraledighet. Genusforskaren Maud Eduards (1991) menar att jämställdheten i Sverige sker på mäns villkor, vilket kan motiveras utifrån den starka självbilden av svenska män som jämställda och hur de ovanstående indikatorerna statistiskt speglas (Gottzén & Jonsson 2012, Eduards i Johansson & Klinth, 2011:24). Exempelvis visar statistik från 2016 att könslönegapet på arbetsmarknaden kvarstår och att kvinnor idag tjänar 87 procent av mäns lön (Statistiska centralbyrån, 2016). Genusvetaren Anita Nyberg (2004) menar att föräldraförsäkringens generösa utformning kan liknas vid en kvinnofälla. Detta då försäkringen, från det att den infördes 1974, förlängts utan tydliga krav eller förväntningar från varken politiker eller samhället på att pappor ska ta lika ansvar för att vara hemma med sina barn som mammor. Förlängningen av föräldraförsäkringen har därför resulterat i att mammor har varit borta från sina förvärvsarbeten under längre perioder då papporna tagit ut avsevärt mindre del av de gemensamma föräldradagarna i förhållande till mammorna (Nyberg i Johansson & Klinth, 2010: 24). Det går dock att se en positiv förändring i pappors uttag av föräldradagar över tid, däremot är det fortfarande så att mammor tar ut en betydligt större del av föräldraledigheten tog pappor ut cirka 0,5 procent av föräldradagarna, idag har den siffran stigit till 27,6 procent (Duvander, Ferrarini, Johansson, 2015:31; Försäkringskassan, 2017). Vidare tenderar pappor i högre grad att ta ut föräldraledighet när deras barn blivit äldre och i samband med 1

6 semester och långhelger. Detta till skillnad från mammor som ofta tar ut sin föräldraledighet under barnets första levnadsår och oberoende av annan ledighet. Statistik från 2015 visar på att var fjärde pappa till barn födda 2012 inte tog ut sina föräldradagar innan det att barnet fyllt två år (Dahlin, 2015). I föräldrapar där mannen tjänar mest tar kvinnan nästan alltid ut mer föräldraledighet än mannen däremot görs det knappt någon skillnad när det är tvärtom, det vill säga att kvinnan tjänar mer än mannen (Hartman, 2014:9). I och med det faktum att pappor i allt större utsträckning börjar ta ut längre föräldraledighet än tidigare anser vi att det är av intresse att få insikt i och förståelse för hur papparollen har förändrats över tid utifrån pappors perspektiv. Studier gällande föräldraledighet samt attityder kring föräldradagar är ständigt aktuella då forskning tyder på att könslönegapet samt diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden många gånger grundar sig i fördelningen av föräldraledighet (Evertsson, 2010:59f). Det verkar även finns en kunskapslucka inom fältet då man tidigare inte har gjort studier som innefattar jämförelser mellan olika generationer av pappor och deras erfarenheter och åsikter gällande papparollen. Detta skulle kunna hjälpa oss att förstå den förändring som har skett gällande uttagandet av föräldraledighet och hur papparollen görs idag. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka eventuella förändringar i synen på och utövandet av papparollen över tid. För att bringa klarhet i detta har kvalitativa intervjuer genomförts med pappor från två olika generationer med syfte att besvara följande frågeställningar: Har görandet av papparollen i Stockholm förändrats över tid? Om så, på vilket sätt? Finns det kopplingar mellan görandet av papparollen över tid och förändringar gällande uttag av föräldraledighet? Om så hur ser dessa kopplingar ut? Avgränsningar För att kunna genomföra en rättvis komparativ studie har en avgränsning tillämpats. Under intervjun och analysen har enbart pappornas upplevelser och åsikter undersökts utifrån den tid då deras förstfödda barn var i förskoleålder (1-6 år). Detta då föräldraparen har olika antal barn och kan ha ändrat sitt föräldraskap till nästfödda barn. 2

7 Disposition Studien inleds med ett bakgrundsavsnitt där en genomgång av införandet av föräldraförsäkringen och dess förändring beskrivs. Här redogörs även statistik gällande pappors uttag av föräldradagar. Därefter redogörs för studiens teorier och tidigare forskning där teorikritik följer löpande efter varje avsnitt. Vidare presenteras metodvalet följt av underrubriker innehållande urval, genomförande, analysprocessen och metodkritik där validitet och reliabilitet diskuteras. I avsnittet resultat och analys sker en tematisk analys där det teoretiska ramverket och tidigare forskning tillämpas på det empiriska materialet. Ett avsnitt med diskussion och slutsats följer sedan. I detta avsnitt diskuteras relevanta resultat som svarar för studiens syfte och frågeställningar för att slutligen avslutas med förslag på vidare forskning. Bakgrund År 1974 ersattes moderskapspengen i Sverige och istället infördes en föräldraförsäkring som gav föräldrar rätten att vara hemma med sina barn och få en inkomstrelaterad föräldrapenning. Sverige blev då det första landet i världen som erbjöd män rätten till betald föräldraledighet på samma villkor som kvinnor (Duvander, Ferrarini, Johansson, 2015:39; Johansson & Klinth, 2010: 21). Bakom beslutet låg ett behov av att få in fler kvinnor på arbetsmarknad samt den politiska motivationen att öka jämställdheten i samhället. Förhoppningen var att reformen skulle öka kvinnors ekonomiska oberoende av män samt att få fler pappor att engagera sig i omvårdnaden av sina barn. Reformen kan ses som ett tydligt politiskt steg mot ett erkännande av att familjeliv och omsorg av barn inte endast är till för kvinnor (Duvander, Ferrarini, Johansson, 2015:26f). Föräldraförsäkringen har under åren förändrats, förlängts och gjorts om. År 1995 infördes en så kallad pappakvot, det vill säga en månad som var vikt åt pappan i föräldraförsäkringen och som inte kunde överlåtas till mamman. Kvoteringen kom att kallas för pappamånad men begreppet pappamånad kan anses förvirrande då lika lång tid var kvoterad för mamman men benämns inte som mammamånad. Resterande dagar var fördelade åt vardera föräldern men kunde överlåtas till den andra vårdnadshavaren med hens medgivande. År 2002 infördes två vikta månader till respektive förälder och 2016 utökades de öronmärkta månaderna till tre stycken (Duvander, Ferrarini, Johansson, 2015:30f). Idag, 2018, består föräldraförsäkringen av totalt 480 dagar där 240 dagar är fördelade åt vardera vårdnadshavare. Av dessa 240 dagar är 90 stycken öronmärkta åt respektive förälder och kan därmed inte överlåtas. Det är inte ett 3

8 krav att ta ut sina öronmärkta dagar men om de inte tas ut före det att barnet fyllt 12 år frys de inne. Resterande 150 dagar som är fördelade åt respektive förälder kan överlåtas till den andra föräldern om hen samtycker. Dessa siffror gäller för de föräldrar som fått barn 2016 eller senare (Försäkringskassan, 2018a). Det finns en stor flexibilitet inom föräldraförsäkringen som gör att föräldradagarna kan plockas ut på olika sätt. Det går exempelvis att ta ut halva, fjärdedels- eller åttondelsdagar vilket gör att föräldrar kan dryga ut sin ledighet och på så sätt vara hemma under en längre tid eller ta ut hela dagar för att maximera ersättningen. Möjligheten att kunna fördela dagarna på detta sätt är unikt för Sverige och ger föräldrar förmånen att skräddarsy en föräldraledighet som passar varje enskild familj (Duvander, Haas, Hwang, 2017:3). Föräldraförsäkringen ger alla föräldrar rätt att få ekonomisk kompensation under föräldraledigheten vilket delas in i två olika perioder där 390 dagar är på sjukpenningnivå, vilket innefattar de öronmärkta dagarna, och 90 dagar på lägstanivå ( per förälder). Ersättningen på sjukpenningnivå är individuellt baserad på den enskilde förälderns sjukpenninggrundande inkomst, SGI, som baseras på en persons arbetsrelaterade årsinkomst. Föräldrapenningen som betalas ut är som högst 77,6 procent av den enskilde förälderns SGI, vilket är en väldigt hög ersättning internationellt jämfört (Duvander, Haas, Hwang, 2017, Leave Policies & Research, 2017). Genom kollektivavtal hos arbetsgivaren kan dock ersättningen bli betydligt högre och då upp till 90 procent av förälderns lön (Försäkringskassan, 2011a). Om en person däremot inte har en arbetsrelaterad årsinkomst exempelvis studenter, långtidssjukskrivna eller långtidsarbetslösa är de garanterade en summa på 250 kronor per dag på sjukpenningnivå. Ersättningen på lägstanivå ligger däremot på 180 kronor per dag och är den samma för alla oavsett inarbetad SGI (Försäkringskassan, 2018a; Försäkringskassan, 2018b). Teori och tidigare forskning Det teoretiska ramverket för denna studie bygger på två sociologiska teorier, doing gender och specialiseringsteorin samt två tidigare studier som berör svenska män och i synnerhet faderskap. Det teoretiska ramverket har valts för att djupare kunna se en sociologisk förklaring gällande det successivt ökade uttaget av föräldradagar hos pappor. Genom att tillämpa både en socialkonstruktivistisk teori och en teori grundad ur ett ekonomiskt nyttomaximerande perspektiv kan möjligen en klarare bild ges av orsaker som kan ligga till 4

9 grund för en eventuell förändring av papparollen. Den tidigare forskningen skapar en förståelse för fältet och kan även den hjälpa till att förklara varför papparollen ser ut som den gör idag. Kritik av respektive teori och tidigare forskning redogörs löpande i slutet av varje avsnitt. Både teori och slutsatser av tidigare forskning kommer att tillämpas i analysen. Doing gender Doing gender, eller som på svenska översatt, att göra kön tar avstamp i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där könsidentitet ses som något socialt konstruerat snarare än statiskt och biologiskt givet. Görandet av kön kan förklaras utifrån en strävan att leva upp till samhällets normer och diskurser gällande vad som anses vara kvinnligt respektive manligt. Genom normer tillskrivs kvinnor och män egenskaper och beteenden som de medvetet eller omedvetet eftersträvar för att passa in i rollen som könade individer vilket på så sätt gör att de reproduceras och vidmakthålls. I och med att normerna påverkar hur vi gör kön kan detta görande förändras i takt med att samhället gör det samma (Elvin-Nowak & Thomsson, 2003:15f). De förutfattade meningar som finns kring de två könen ursäktar och förklarar vissa typer av beteenden. Exempelvis sägningen att män inte kan göra två saker samtidigt skulle kunna bli en självuppfyllande profetia om män inte ifrågasätts och utmanas utifrån denna föreställning. Detta kan leda till att handlingar göms bakom idéer om vad de olika könen besitter för egenskaper vilket är med och reproducerar könade normer (Elvin-Nowak & Thomsson, 2003:29f). Candace West och Don Zimmerman (1987) utvecklade teorin om doing gender och menar att kön inte är något statiskt som tillskrivs i ung ålder utan istället bör ses som något som upprätthålls och reproduceras livet igenom (West & Zimmerman i Evertsson, 2010:55). Genom historien har män och kvinnor tillskrivs olika egenskaper och hierarkiska positioner i samhället vilket fortfarande präglar hur vi gör kön idag. När kvinnor väljer att ha huvudansvar för barn och hushållsarbete, som över tid tillskrivits kvinnan, gör hon sitt kön genom att uppfylla det som samhällsnormen speglar som kvinnligt. På samma sätt gör män kön genom att ta den förväntade rollen av vad som anses vara manligt exempelvis att vara familjeförsörjare och händig i hemmet. Först när individen väljer att inte inrätta sig efter normen blir strukturen synliggjord då negativa sanktioner ofta följer som konsekvens för handlandet. Kvinnor som inte vill vara hemma med sina barn får försvara sina dåliga modersinstinkter samtidigt som män skulle kunna få stå till svars när de exempelvis väljer att 5

10 anta stereotypt kvinnliga egenskaper så som att visa känslor (Elvin-Nowak & Thomsson, 2003). Vidare har språket en betydande roll för görandet av kön. Genom språket och hur vi talar om kön upprätthålls en maktordning som ligger till grund för hur vi värderar och ser på de två könen. Kvinnan som underordnad mannen upprätthålls exempelvis när de båda könen talar om kvinnligt betingade ord så som exempelvis en kärring i negativ bemärkelse. Ordet kärring syftar i många fall till något nedvärderande och associerat till kvinnliga egenskaper. Manligt kodade uttryck så som visa lite stake eller ta det som en man kopplas istället till mod och handlingskraftighet. Det är således tillsammans med andra, genom både handling och språk, medvetet eller ej, som vi konstruerar kön och upprätthåller en könsmaktsordning i samhället där kvinnan förblir underordnad mannen (Boye & Magnusson, 2014:168). Teorin att göra kön kan vara med och hjälpa till att förtydliga och synliggöra hur kön görs genom normer och samhällsförväntningar, dock bör tillämpningen av teorin problematiseras. Detta då vi i tillämpningsfasen är med och reproducerar och fastställer vad vi anser vara manligt respektive kvinnligt utifrån den sociala kontext vi präglas av. Vidare kan teorin kritiseras då den utgår från ett perspektiv där endast de två biologiska könen synliggörs. Vilket kan ses som en produkt av en samhällsnorm där alternativa könsidentiteter inte uppmärksammas på det sätt som de biologiska könen gör. Detta kreerar ett osynliggörande av alternativa könsidentiteter samt en binär syn på människors beteenden som endast manliga alternativt kvinnliga. Enligt Judith Butler (2007) präglas sättet vi ser och talar om kön av den heteronorm som finns i de flesta samhällen vilket bör tas i beaktning vid en analys av hur kön görs och konstrueras (Butler, 2007). Vidare kan det utifrån detta även tänkas att flera möjliga dimensioner bör appliceras för att förstå varför kön konstrueras på det sätt som det görs. Aspekter som etnicitet, klass, sexualitet och ålder skulle kunna vara med och skapa en mer holistisk bild över hur dessa strukturer skapas och reproduceras. Specialiseringsteorin Specialiseringsteorin utformad av Gary Becker (1981, 1985), en amerikansk professor inom ekonomi och sociologi, grundas ur ett ekonomiskt rationellt perspektiv som syftar till att familjen som enhet ska gynnas på bästa sätt. För att kunna uppfylla denna nyttomaximerande fördelning av familjens arbetsuppgifter i form av förvärvsarbetet och hushållsarbetet delar föräldrarna upp vem som gör vad utifrån vem som anses göra arbetet bäst. Genom en 6

11 altruistisk överblick menar Becker att familjen verkar likt en fabrik där allas bidrag spelar en viktig roll för det gemensamma utfallet (Boye & Evertsson, 2014:169f; Becker i Evertsson, 2010:67f). Den specialiserade fördelningen av familjens arbetsdelning skapar således en möjlighet för varje familj att enskilt ta det beslut som kan komma att gynna dem bäst. Becker menar att denna form av resonemang kan förklara det mönster i att kvinnan över tid tagit den större delen av ansvaret gällande barn och hushållsarbete. Då mannen generellt sätt tjänat mer pengar än kvinnan har det varit det mest rationella valet, ur ett familjeperspektiv, att låta kvinnan ta ansvar för föräldraledighet och prioritera hemmets uppgifter före sitt förvärvsarbete. Teorin om specialisering riktar inte fokus på vilket kön som antar vilken uppgift utan menar enbart på att det är det ekonomiskt rationella tankesättet som styr valen (Ahrne & Roman, 1997:6f). Utbyggnaden av barnomsorgen i Sverige har förändrat möjligheten för kvinnor att rationellt sätt ha en mer betydande roll i förvärvsarbetet då familjen gynnas ekonomiskt av att lämna barn på förskola och få in två inkomster. Först när ena föräldern tvingas bortprioritera sitt förvärvsarbete på grund av exempelvis vård av barn synliggörs det, på ett strukturellt plan, att kvinnor är mer kopplade till specialisering i hemmet. Detta har resulterat i en viss kritik gentemot specialiseringsteorin då denna förklaring av män och kvinnors rationella fördelning kan tyckas bortse från aspekter gällande mäns överordning i samhället. Teorin belyser inte det faktum att kvinnor inte har haft och fortfarande inte har samma förutsättningar på arbetsmarknaden som män, vilket historiskt sett positionerat kvinnan in i en beroendeställning gentemot mannen. Det kan vidare tänkas att teorin utgår från ett gammaldags perspektiv där fördelningen av hushållsarbete och förvärvsarbete var två skilt uppdelade sysslor. Idag då både män och kvinnor förvärvsarbetar kan det tänkas svårare att förklara varför kvinnor fortfarande, generellt sett, tar ett större ansvar i hemmet trots att de i högre grad än män har långa utbildningar. Teorin kan även kritiseras då den inte svarar för varför just kvinnor tenderar att gå ner i tid från sitt förvärvsarbete när barnomsorgen idag i många fall gynnar familjen mer ekonomiskt. Ur ett ekonomiskt nyttoperspektiv tjänar familjer, i de flesta fall, på att mamman jobbar heltid och att barnen spenderar mer tid på förskola (Boye & Evertsson, 2014:169f). Pappors flexibilitet Lisbeth Bekkengen har under flera år forskat inom jämställdhetsfrågor och mer specifikt frågor som rör föräldraledighet och mäns roll som pappor. Bekkengen menar att män och 7

12 kvinnor är föräldralediga på olika villkor trots att de praktiska förutsättningarna egentligen är dem samma. Konsekvensen av detta har lett till att mammor är mer föräldralediga än pappor. De skilda villkoren har skapats utifrån traditionella föreställningar om män och kvinnor och deras plats i arbetslivet respektive i hemmet. Förvärvsarbetet tycks ha fått en högre status än familjen och arbetet i hemmet, vilket Bekkengen menar hör samman med mäns högre status och maktposition i förhållande till kvinnor (Bekkengen, 1999). Mäns överordnade position i samhället och kvinnors anpassning utifrån det är något som kan konkretiseras när heterosexuella par förvärvsarbetar och kombinerar det med familjeliv och föräldraledighet (Bekkengen, 1999:38f). Kvinnor förväntas ta ett större ansvar över föräldraledigheten vilket ofta motiveras utifrån att män har större hinder till att göra det samma, en motivering som i Bekkengens studie kommer från både män och kvinnor. Hindren för mäns föräldraledighet ses ofta som ekonomiska eller arbetsrelaterade där familjen skulle förlora på det ekonomiskt samt att män skulle ha svårare än kvinnor att kombinera arbete med ett familjeliv. Det som kan problematiseras enligt Bekkengen är att kvinnors hinder kopplat till förvärvsarbetet redan är inbyggda i den kvinnliga arbetsmarknaden. Detta då kvinnor systematiskt diskrimineras på arbetsmarknaden utifrån föreställningen gällande att alla kvinnor vill ha barn och förväntas vara föräldralediga längre än män vilket gör kvinnor till en opålitlig arbetskraft. De eventuella sanktioner kopplat till arbetsplatsen när män går på föräldraledighet kan därför uppfattas som mer synliga då kvinnors är strukturellt inarbetade (Bekkengen, 1999: 36ff). Föräldraförsäkringen erbjuder en flexibilitet för föräldrar att fördela sina föräldradagar utifrån sina egna behov. Dock kan denna flexibilitet i kombination med män och kvinnors olika förväntningar på sig som mammor och pappor problematiseras då flexibiliteten sker på mäns villkor. Om pappor inte kan vara föräldralediga förväntas det i högre grad att mammor är föräldralediga i deras ställe oavsett möjliga hinder som mammor kan tänkas ha. Denna flexibilitet som mammor tvingas att förhålla sig till kan enligt Bekkengen kopplas till maktstrukturer där kvinnor på en strukturell nivå tvingas vara flexibla och män de som innehar flexibilitet. Detta synliggörs exempelvis i reaktionerna kopplat till de öronmärkta månaderna i föräldraförsäkringen som är vikta åt pappan. Där går det att uppmärksamma ett förgivettagande av mammors nyttjande av sina öronmärkta månader medans pappors vikta månader blir mer ifrågasatta. Pappamånaderna anses i många fall som mer begränsande då pappors flexibilitet minskar och blir mer tvingande. Pappors innehav och rätt till flexibilitet 8

13 gör att mammor tilldelas ett huvudansvar för familjen och moderskapet kan på så sätt likställas med ett fullständigt föräldraskap till skillnad från faderskapet som är mer frivilligt (Bekkengen, 1999:43ff). Bekkengens resonemang bygger på hennes studie baserad på en genomgång av tidigare litteratur gällande föräldrapar, mäns föräldraledighet och studier om arbetsorganisationer. I studien har hon även genomfört djupintervjuer med fyra stycken föräldrapar samt representanter från sex stycken olika arbetsplatser (Bekkengen, 1999:34). I och med studiens kvalitativa ansats och relativt begränsade urval kan kritik riktas mot hennes resonemang och generalisering gällande att faderskapet kan ses som mer frivilligt i jämförelse med moderskapet. Dock understryker hon att resonemanget grundar sig ur mäns överordning i samhället och att män strukturellt sätt innehar en större flexibilitet som avspeglar sig i föräldraskapet. Av den anledning poängterar hon att variationer kan förekomma på individnivå (Bekkengen, 1999). I-princip-mannen Psykologen och maskulinitetsforskaren Lars Jalmert publicerade 1983 en rapport som sedermera blev en bok 1984 om svenska mäns livsstil, åsikter samt inställning till faderskap. Resultat från rapporten grundades ur enkät- och intervjuundersökningar och gjordes på uppdrag av den svenska staten. Både rapporten och boken fick mycket uppmärksamhet då Jalmert bland annat myntade begreppet i-princip-mannen. Genom begreppet ville han belysa samt synliggöra att svenska män ställde sig bakom jämställdhet i-princip. Detta då han menar att svenska män är positivt inställda till jämställdhet i teorin men i realiteten praktiserar de något annat. Resultaten av undersökningen som rapporten grundades ur visade att 92 procent av respondenterna var positivt inställda till att pappor tog ut föräldraledighet, men i praktiken var det endast tio procent av papporna som faktiskt utnyttjade sin rätt till föräldraledighet (Jalmert, 1984; Klinth, 2002:310f). De främsta orsakerna till att fäderna inte tog ut sin föräldraledighet motiverades utifrån att mödrarna dels ville vara hemma samt att familjernas ekonomiska situation och fädernas arbetssituation inte möjliggjorde detta (Jalmert, 1984:68). Studien visade även på att män som, i praktiken, är mer jämställda i hemmet ser en större vikt av att förändra de klassiska könsrollerna till skillnad från de som inte hjälper till i samma omfattning. Däremot var det en majoritet som ansåg att det inte är nödvändigt att mansrollen i hemmet bör efterlikna kvinnorollen eller vice versa, dock tycker många trots detta att rollerna 9

14 bör närma sig varandra men med det sagt inte efterlikna varandra (Jalmert, 1984:51). Jalmert menar att kvinnors ansvar i hemmet regleras av mäns vilja eller ovilja att dela det ansvaret, detta då män innehar strukturell makt i samhället. Om män inte delar ansvaret med kvinnor, positioneras kvinnor till att fortsätta ta ett större ansvar. Av den anledningen menar han att i- princip-mannens inställning och uteblivande handlingskraftighet är ett hot mot det jämställda samhället (Jalmert 1984). Kritik kan dock riktas mot genomförandet av studien och därigenom rapportens slutsatser. Detta då rapporten präglas av ett homogent synsätt på svenska män, då studien inte har tagit hänsyn till intersektionella parametrar (Jalmert, 1983; 1984). Rapporten utgår bland annat från en heteronorm och ett svenskhetsperspektiv, vilket kan ses som problematiskt då den inte blir representativ för alla svenska män. Dock bör det poängteras att den intersektionella termen och det kritiska anspråk som präglar den inte hade fått den spridning och det erkännande som finns idag under den tid som Jalmerts publicerade sin rapport och bok (Ahrne, 2010). Metod Kvalitativa intervjuer Studien grundar sig i en kvalitativ ansats vilket motiveras utifrån studiens syfte och vårt socialkonstruktivistiska synsätt, ett synsätt som även är grundläggande för den kvalitativa forskningen. Kvalitativa metoder syftar till att skapa en förståelse för människors vardag, deras meningsskapande samt hur de kreerar sin livsvärld genom interaktion (Aspers, 2011: 26f, 29, 44f). Genom samtal och intervjuer kan en förståelse skapas för hur pappor från två olika generationer ser på samt praktiserar papparollen i deras vardagsliv. Detta för att sedermera jämföra och analysera deras subjektiva berättelser för att hitta eventuella mönster och avvikelser. Datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer, vilket gav oss en möjlighet att avhandla teman som vi ansett viktiga för studien och forskningsfrågan. Metoden ger respondenterna en möjlighet att formulera uttömmande och reflekterande svar. Semistrukturerade intervjuer öppnar upp för följdfrågor och nya ingångar i intervjun, vilket gör metoden till en effektiv och förståelseskapande sådan (Aspers, 2011:143; Bryman, 2011:430). Då syftet med studien till stor del grundar sig i att se eventuella förändringar av papparollen utifrån pappornas egna erfarenheter och uppfattningar motiveras en kvalitativ metod. Det hade varit intressant att istället för enskilda semistrukturerade intervjuer använda sig av fokusgrupper som datainsamlingsmetod. Dock hade det möjligen blivit problematiskt, 10

15 givet den begränsade tidsramen, att hitta respondenter som dels skulle passa in i studiens urvalsram och dessutom att samtliga respondenter skulle behöva kunna delta vid samma tidpunkt. Det kan dock tänkas vara intressant att vid en större studie använda sig av fokusgrupper för att på så sätt få en eventuellt mer naturlig diskussion som berör ämnet papparollen och pappornas uppfattningar och erfarenheter gällande den. Urval Urvalet baseras på ett målinriktat och strategiskt sådant vilket kan motiveras utifrån studiens kvalitativa ansats samt syftet att undersöka papparollens eventuella förändring mellan två olika generationer över tid. Ett målinriktat urval baseras på definierade kriterier i sökandet av respondenter. För att få ett målinriktat och homogent urval bestod urvalsramen av två urvalsgrupper med heterosexuella, svenskfödda pappor i Stockholm där den ena urvalsgruppen innefattade pappor mellan år och den andra år. Papporna ska, i den yngre målgruppen, ha barn i förskoleåldern (1-6 år) och den äldre målgruppen ska ha haft barn i förskoleålder (1-6 år) under den period då de var år gamla. Vi har valt att avgränsa urvalsramen i syfte att få ett relativt homogent urval för att lättare kunna jämföra de två urvalsgrupperna. Ett målinriktat urval kan till fördel hjälpa oss att finna respondenter lämpliga för våra forskningsfrågor (Bryman, 2011:434). Genomförande Inför intervjuerna utformades en intervjuguide (bilaga 2) med specifika frågor vilket la en grund för intervjun. Frågorna var utformade för att ge en struktur för samtalet samtidigt som de behöll en öppenhet för följdfrågor och reflexivitet, vilket är viktigt för att respondenten ska kunna ge uttömmande svar (Bryman, 2011:429). Under utformandet av intervjuguiden lades tanke på hur de inledande frågorna utformades då de kan sätta en avgörande ton och stämning för intervjun. Det är av vikt att intervjuguiden inte innehåller frågor som är ledande eller får respondenterna att svara på ett särskilt sätt (Bryman, 2008:419). Grundat ur detta valde vi att inleda intervjun med mer generella bakgrundsfrågor där respondenten fick berätta om sig själv och sin familj, för att på så sätt få en lättsam start på samtalet. Intervjuguiden testades mot två respondenter motsvarande urvalsramens kriterier för att undersöka frågorna och deras relevans. Detta ledde till att vi fick en förståelse för vilka frågor som kan vara svårtolkade samt mer eller mindre relevanta, vilket resulterade i att vi omformulerade två frågeställningar i intervjuguiden. Det gav oss även en viss övning i att förhålla oss till intervjuguidens frågor 11

16 och tidsram. Dessa pilotintervjuer har inte använts som en del av det empiriska materialet utan enbart för att kunna utveckla intervjuguiden. För att komma i kontakt med respondenter utformades en annons (bilaga 1) där urvalsramen tydligt beskrevs. Det informerades även om respondenternas forskningsetiska rättigheter samt en kortfattad beskrivning av syftet med studien. Annonsen delades sedermera genom våra sociala mediekanaler och i våra respektive umgängeskretsar. Genom detta tillvägagångssätt fann vi gatekeepers som förmedlade kontakt med lämpliga respondenter där ingen av oss haft en tidigare relation till respondenterna. Totalt genomfördes åtta intervjuer där fyra respondenter representerade den yngre målgruppen och fyra den äldre. Respondenterna kontaktades enskilt via mail under perioden 16e-27e mars 2018 för att då gemensamt besluta om tid och plats för intervjuerna. Hänsyn togs till respondenternas önskemål om plats där fem stycken valde att intervjuerna skulle hållas i deras hem, två av intervjuerna ägde rum på ett café och en vid caféterian på respondentens arbetsplats. Vid de intervjuerna som hölls i respondenternas hem förekom det att barn och respektive befann sig i bostaden, men intervjuerna hölls dock i enskilda rum. De intervjuer som hölls på cafén och i en arbetscafeteria skedde enskilt och i största möjliga mån så att ingen obehörig kunde lyssna. Var och en av intervjuerna hölls enskilt med en av uppsatsskrivarna och varade mellan minuter. Intervjuerna hölls löpande i Stockholm under perioden 24e mars till 6e april. Alla intervjuer spelades in med samtycke från respondenten och efter varje intervju transkriberades materialet. Analysprocessen Att transkribera genomgående efter intervjuerna utförts kan vara till fördel då en förståelse för teoretiska kopplingar kan växa fram i samband med en fördjupad läsning av datamaterialet (Bryman, 2011:523). Det kan därför ses som att kodningsprocessen börjar redan vid transkriberingen. Vi läste varandras transkriberingar först när alla intervjuer var genomförda och gjordes då utan att tolka eller anteckna i materialet. Därefter genomfördes en öppen och induktiv kodning där vi tillsammans fann teman i transkriberingen. Vi valde sedan att koda transkriberingarna enskilt utifrån våra teman med hjälp av marginalmetoden (Aspers, 2011:185). Efter det att vi kodat materialet enskilt jämförde vi vår kodning mot varandra, detta för att skapa en samstämmighet gällande tolkningen av materialet. På de ställen som vi kodat olika kunde vi resonera oss fram till vilken kod som ansågs mest lämplig och utifrån detta skapades ett kodschema. I materialet sökte vi likheter mellan respondenternas åsikter 12

17 och erfarenheter men även meningsskiljaktigheter. Grundat ur detta kan tematiseringen innehålla koder som motsäger varandra då exempelvis koder som både anses jämställda och ojämställda kategoriserats under temat jämställdhet. Sedermera utfördes en fokuserad kodning där det empiriska materialet analyserades rad för rad för att få en djupare förståelse av materialet. Kodningen och kodschemat utvecklades i takt med att vi formade analysen och i detta stadie övergick utgångspunkten från induktivt till deduktivt där teorin är med och formar koderna. Etiska överväganden Inom forskning är det av vikt att förhålla sig till de forskningsetiska principer som vetenskapsrådet tagit fram. Det finns fyra etiska huvudkrav dessa är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet som studien tar hänsyn till. Detta för att forskningen ska bedrivas på ett korrekt sätt samt att undvika etiska oegentligheter gentemot respondenter och de uppgifter de lämnar (Vetenskapsrådet, 2002:5f). Informationskravet innebär att samtliga respondenter får korrekt information om studien innan den genomförs, dess syfte samt möjliga konsekvenser som kan ha inflytande till respondentens vilja att medverka i studien. Det är även viktigt att respondenterna får information om att deltagandet är frivilligt och när som helst kan avbrytas (Vetenskapsrådet, 2002:7f). För att uppfylla detta krav informerades respondenterna om studiens syfte och eventuella konsekvenser genom dels annonsen (bilaga 1) men även vid inledningen av varje intervju. Vi läste då upp en text som informerade om studien och vad som kan vara viktigt att känna till vid deltagande av studien (bilaga 2). Respondenterna erbjuds även få den examinerade versionen av uppsatsen. Samtycke inhämtades efter det att den inledande informationstexten hade lästs upp och ställdes genom en muntlig fråga om de samtyckte till intervjun samt inspelning av den. Detta innebar att samtyckeskravet på så sätt uppfylldes. Ett krav som berör tillåtelse för ljudupptagning och den tidigare nämnda informationen som delges i informationskravet (Vetenskapsrådet, 2002:9ff). För att respondenternas identiteter ska behandlas på rätt sätt finns ett krav om konfidentialitet, vilket innebär att deras identitet och den information de delger inte under några omständigheter ska kunna kopplas till vilka de är (Vetenskapsrådet, 2002:12f). I studien har hänsyn tagits till detta genom att anonymisera respondenternas identitet samt de svar de lämnat så att ingen ska kunna koppla ihop deras uppgifter med vilka de är. Vidare är det 13

18 endast den som genomfört intervjun som har tillgång till det inspelade materialet samt att transkriberingen endast delas mellan uppsatsförfattarna. I enlighet med informationskravet har respondenterna delgetts denna information före intervjun (bilaga 1; bilaga 2). Informationen som respondenterna delger i denna studie kommer endast att nyttjas för just denna studie, vilket uppfyller principen om nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002:14). Metodkritik I en kvalitativ studie är det svårt att generalisera slutsatser från analysen då det inte statistiskt går att säkerställa representativiteten i urvalet. Det relativt begränsade urvalet kan ses som en brist för studiens externa validitet, men motiveras utifrån studiens smala tidsram (Bryman, 2011: 354f). Utifrån det empiriska materialet har vi uppfattat att våra respondenter har en relativt lik levnadsstandard som inkluderar liknande utbildningar, arbeten och bostadsområden vilket har indikerat på en medelklassbakgrund. Detta gör att vi ser en möjlig överförbarhet av studiens resultat och analys hos pappor med en liknande socioekonomisk bakgrund, ålder, sexuell läggning och boende i en svensk storstad vilket stärker den externa validiteten (Bryman, 2011:354f). För att stärka studiens externa reliabilitet har vi strävat efter ett transparent tillvägagångssätt när vi redovisat för studiens genomförande, vilket skapat möjlighet till replikerbarhet. För att styrka detta ytterligare kodades det empiriska materialet var för sig av respektive uppsatsskrivare för att sedan jämföras och gemensamt kodas. Detta ledde till ett gemensamt beslutsfattande som baserats på individuella tolkningar vilket stärkt en interbedömarreliabilitet (Bryman, 2011: 352). Dock bör vi ställa oss kritiska i vår roll under intervjun. En intervju kan påverkas av intervjuarens egenskaper så som kön, ålder eller yttre attribut. Det faktum att vi är två unga barnlösa kvinnor som intervjuar män i egenskap av pappor kan ha påverkat utfallet av intervjun. I egenskap av yngre kvinnor kan det tänkas placera oss i ett underläge gentemot männen men även positionera dem som dömda ur ett jämställdhetsperspektiv grundat ur studiens syfte. Detta kan ha lett till att respondenterna inte svarat sanningsenligt och uttömmande, vilket i sin tur kan vara med och påverka replikerbarheten (Bryman, 2011:369; Aspers, 2011:141). Det skulle dock kunna tänkas att vi som barnlösa intervjuare sätter respondenterna i en positiv position där de i egenskap av pappor får rollen som experter vilket skulle kunna resultera i en självsäkerhet hos respondenterna (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). 14

19 En annan viktig faktor som kan påverka utfallet av intervjun är vart intervjun genomförts. Intervjun som genomförts på en av respondenternas arbetsplats kan påverka svaren som berör arbetsrelaterade frågor. På samma sätt kan de intervjuer som genomförts i hemmet påverkas av närvaro från andra människor som befunnit sig i hemmet. Vi har däremot resonerat som så att platserna förmodligen har upplevts som trygga av respondenterna i och med att de har fått välja dem själva. Slutligen kan det diskuteras huruvida den äldre generationens svar påverkas av det faktum att de var tvungna att minnas tillbaka kring hur saker var och hur de upplevde papparollen under den tid de hade barn i förskoleålder. Resultat och analys I följande avsnitt presenteras studiens resultat och analys. Inledningsvis redovisas den fördelning av föräldradagar som respektive respondent haft med sin partner. Därefter presenteras materialet utifrån de teman som vi ansett vara representativa för de olika respondenternas erfarenheter och åsikter kring papparollen. För att kunna svara på våra frågeställningar samt synliggöra skillnader och likheter mellan de två generationerna presenteras respondenternas svar utifrån generationstillhörighet. Om markanta meningsskiljaktigheter funnits inom respektive generation har detta redovisats. Efter varje citat redovisas generationstillhörighet samt en siffra tillhörande respektive pappa som presenteras i tabellen. Exempelvis motsvarar Pappa 1, äldre generation i citaten pappan i äldre föräldrapar 1 i tabellen. Uttag av föräldraledighet Föräldraparens fördelning av sina föräldradagar har sammanställts i en tabell (tabell 1) och ett diagram (figur 1), där uttaget av föräldraledigheten redovisas i veckor. Om föräldrarna har tagit ut halva föräldradagar under exempelvis två veckor redovisas detta som en vecka. Utifrån tabell 1 och figur 1 går det att utläsa att den äldre generationen pappor har tagit ut betydligt mindre eller ingen föräldraledighet i jämförelse med den yngre generationen pappor. De äldre pappornas genomsnittliga uttag av föräldraledighet är cirka 5,75 veckor vilket motsvarar 1,44 månader detta går att jämföra med den yngre generationen pappor som tagit ut nästan fyra gånger så mycket. De yngre pappornas genomsnittliga uttag är cirka 23,75 veckor vilket motsvarar 5,94 månader. De yngre papporna har i genomsnitt tagit ut cirka 35,98 procent av familjernas totala föräldraledighet, vilket indikerar på att de yngre papporna i studien tagit ut mer föräldraledighet än svenska pappor i genomsnitt gör idag 15

20 (Försäkringskassan, 2017). De äldre papporna i studien har i genomsnitt tagit ut 4,27 procent av familjernas totala föräldraledighet vilket är under genomsnittet för vad pappor tog ut under motsvarande period som den äldre generationen var föräldralediga (Försäkringskassan, 2011b). Vidare går det även att konstatera att mammorna i de äldre föräldraparen har varit föräldralediga betydligt längre än de yngre (tabell 1, figur 1). Anledningen till att de äldre mammorna i äldre föräldrapar 2 respektive äldre föräldrapar 3 har kunnat ta ut så pass lång föräldraledighet beror bland annat på att familjerna har fått ett till barn under tiden mammorna var föräldralediga med sitt första barn. Detta möjliggjorde att de kunde kombinera sin ledighet med båda barnen och på så sätt vara föräldralediga längre. Pappors uttag i veckor Mammors uttag i veckor Äldre föräldrapar Äldre föräldrapar Äldre föräldrapar Äldre föräldrapar Total ledighet äldre föräldrapar Genomsnitt äldre föräldrapar 5, Unga föräldrapar Unga föräldrapar Unga föräldrapar Unga föräldrapar Total ledighet unga föräldrapar Genomsnitt unga föräldrapar 23,75 42,25 Tabell 1. Respektive familjs fördelning och uttag av föräldraledighet i veckor Figur 1. De olika generationernas genomsnittliga fördelning av föräldraledighet. Uttag i veckor redovisas på y-axeln. 16

21 I samtliga föräldrapar inom båda generationerna har mammorna tagit ut den första delen av föräldraledigheten. I den yngre generationen har sedermera alla pappor överlappat och tagit ut sina föräldradagar direkt efter det att deras partner återgått till förvärvsarbete eller studier. I den äldre generationen är det dock bara pappan i äldre föräldrapar 1 som tagit ut samtliga av sina föräldradagar direkt efter mammans föräldraledighet. De andra två papporna som tagit ut föräldraledighet, i den äldre generationen, har inte tagit ut sina dagar sammanhängande utan mer utspritt. Pappan i äldre föräldrapar 2 tog ut sina föräldradagar efter det att hans barn fyllt två år och då även i kombination med semester. Denna pappa poängterar dock under intervjun att han inte tycker att han tog ut en riktig pappaledighet då det var när hans barn blivit äldre och i samband med semester. Det bör poängteras att samtliga föräldrapar i den äldre generationen, med undantag för äldre föräldrapar 1, fick barn före det att införandet av den första kvoterade föräldramånaden infördes. Detta skulle kunna ha en inverkan på att pappan i äldre föräldrapar 1 har tagit ut mer ledighet än övriga respondenter inom den äldre generationen. Föräldrarollens definitioner Den äldre generationen ser föräldrarollen som bestående av två föräldrar som fyller olika roller av föräldraskapet, en papparoll och en mammaroll. De menar att dessa roller är viktiga då de är kompletterande gentemot varandra och unika för respektive kön. Dessa roller innehar olika egenskaper som fyller olika funktioner inom familjen där papparollen beskrivs som familjeförsörjande, praktisk, lekfull och rolig vilket beskrivs på följande sätt. Men jag vet inte, men det behövs två olika roller det tror jag! Ja men att vara på ett annat sätt än mamman. Det är väl viktigt! [Pappa 2, äldre generation] Jag som pappa har väl alltid varit den här som alltid spelar fotboll, leka, jobba och snickra och fixa och dona och så. [Pappa 3, äldre generation] Sättet de beskriver papparollen på kan kopplas till görandet av kön då de tydligt separerar könen och deras egenskaper utifrån normativa föreställningar om vad som är manligt respektive kvinnligt (Elvin-Nowak & Thomsson, 2003). Till skillnad från papparollen beskriver de mammarollen som kärleksfull och omhändertagande. Sättet de talar om mammarespektive papparollen reproducerar förväntningar av vad som är manligt och kvinnligt inom föräldraskapet. Den yngre generationen pappor har en annan syn av föräldraskapet där de inte 17

22 gör skillnad på en mamma- respektive en papparoll. Istället menar de att föräldrarna utgör en gemensam föräldraroll, där de inte kodar in manliga och kvinnliga egenskaper. Föräldrarollen innebär således att båda föräldrarna ansvarar likartat för både hushållsarbetet och förvärvsarbetet. Jag vet inte om jag kan säga att jag tycker att det finns någon skillnad på en papparoll och en mammaroll. Eller alltså det är en föräldraroll tänker jag bara. [Pappa 3, yngre generation] Nu när jag är pappaledig lagar jag mat, och jag städar och jag tvättar och jag tar hand om vår dotter, och det är ett sånt medvetet val som vi har gjort, för att när min sambo var hemma så var det de hon gjorde. [Pappa 2, yngre generation] Det går alltså att argumentera för att den yngre generationen pappor fyller den föräldraroll som Bekkengen (1999) menar att endast mammor fyller, då papparollen är mer flexibel och baseras på mäns vilja att hjälpa till (Bekkengen, 1999). Den förändrade synen på papparollen över tid indikerar även på att den yngre generationen inte gör kön på samma sätt som den äldre generation i hur de definierar föräldrarollen. Detta resonemang stärks även i hur de olika generationerna ser på eventuella förändringar i görandet av papparollen respektive föräldrarollen vid en separation. Där de yngre papporna inte tror att deras föräldraroll skulle förändras då de redan fyller alla roller som en förälder. Detta till skillnad från den äldre generationen som enhetligt menar att det skulle bli en förändring av papparollen vid en separation då de hade behövt fylla även mammarollens ansvarsområden. När de båda generationerna definierar vad de tycker ingår i papparollen gör de även detta genom att beskriva hur de uppfattar den andra generationen i förhållande till sin egen definition. Dessa beskrivningar av varandra är något som överlag tycks stämma överens med hur respektive generation definierar sig själva. Deras föreställningar av varandras syn på papparollen presenteras dock i de flesta fall med en negativ ton och något som de själva inte önskar att leva upp till. Jag uppfattar många, framförallt unga pappor, som är väldigt mesiga på det sättet att de inte är tydliga och inte är pappor utan att de på något sätt, av samhället, tvingas ta en mycket mjukare roll. [Pappa 2, äldre generation] Jag tycker att det är kul när man ser att det är många pappor som går runt med såna här babybjörnar. Det hade man nog inte sett för länge sen. Alltså att pappor nu vågar visa en lite mjukare sida nu. [Pappa 1, yngre generation] 18

23 Föräldraledighetens huvudsakliga skäl När det gäller hur respondenterna valt att fördela sina föräldradagar blir det tydligt att flera aspekter har påverkat familjernas beslut. De två generationerna har dock olika huvudorsaker till fördelningen av föräldradagar som är överensstämmande inom respektive generation. Samtliga av de äldre papporna motiverar sina beslut i enlighet med specialiseringsteorin. Fördelningen baseras därmed utifrån ett nyttomaximerande perspektiv, där den förälder som genererar mest ekonomisk eller praktisk nytta till familjen får huvudansvaret för ett specifikt område (Boye & Evertsson, 2014:169f; Evertsson, 2010:67f). I en av familjerna hade föräldrarna samma ekonomiska förutsättningar och då var det istället mammans expertis i hemmet som blev avgörande för fördelningen. Detta resonemang förekom även i de andra familjerna med då även grundat ur ekonomisk vinning. På nått vis så fick hon bättre rutin, hon var snabbare mer effektiv med barnen, alltså och sådär att göra saker. Det kan nog tänkas att hon då gjorde mer än jag bara för att det gick fortare, snabbare. Alltså vem vill helst vara hemma och vem gör det bäst. Hur blir det bäst för oss alla. [Pappa 1, äldre generation] Ja jag hade en säkrare anställning och en högre lön. [Pappa 2, äldre generation] Vidare motiverade de övriga tre papporna från den äldre generationen att de inte har haft samma möjlighet att ta ut föräldraledighet som deras partner. Denna motivering skulle även kunna gå i enlighet med Bekkengens resonemang gällande föreställningen om att kvinnor inte har samma typ av hinder att ta ut föräldraledighet som män, då kvinnors hinder är strukturellt inarbetade och på så sätt inte lika tydliga (Bekkengen, 1999:36ff). Den yngre generationen pappors motiv för familjens fördelning av föräldraledighet är något mer spridd än den hos de äldre. Orsakerna för att vara föräldraledig grundas utifrån en vilja att tidigt knyta an till sitt barn och hur länge de var hemma baserades på oförberedda händelser så som sjukdom, jobberbjudanden och förskoleplats. Detta frångår den specialisering som synliggörs hos de äldre. Den yngre generationen tycks vara mer benägna att ta negativt ekonomiska konsekvenser för att både mamman och pappan ska kunna vara hemma. Vi tänkte också på att det är viktigt att båda är med när han är så liten för att liksom kunna knyta an. [Pappa 1, yngre generation] 19