EXAMENSARBETE. "Jag vill ju vara hemma" Kvinnors berättelser om föräldraledighet. Helena Norberg Filosofie kandidatexamen Sociologi

Transkript

1 EXAMENSARBETE "Jag vill ju vara hemma" Kvinnors berättelser om föräldraledighet Helena Norberg 2015 Filosofie kandidatexamen Sociologi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle.

2 jag vill ju vara hemma Kvinnors berättelser om föräldraledighet Luleå Tekniska Universitet Ekonomi, teknik, samhälle S0055A - Examensarbete Sociologi C Lp4 - Vt 2015 Handledare: Kristina Johansson Helena Norberg

3 Sammanfattning Sedan föräldraförsäkringen infördes i Sverige 1974 har reformer genomförts för att underlätta för småbarnsföräldrar att kombinera arbete och familj samt för att uppmuntra till ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten. Trots reformer är uppdelningen inte jämställd, år 2013 tog kvinnor ut 75 procent av föräldrapenningsdagarna och männen 25 procent. I tidigare forskning har det bland annat visat sig att ekonomi, arbete, amning och jämställdhet är olika motiv som angett till uppdelningen av föräldrapenningsdagarna. Det har även visat sig att kön är en viktig förklaring till hur föräldrarna delat upp dagarna mellan sig. Den här uppsatsen baseras på öppna intervjuer med fyra kvinnor där de berättar om föräldraledighet och moderskap. Syftet med denna uppsats är att undersöka 1) hur kvinnorna i sina berättelser motiverar deras uppdelning av föräldraledigheten samt 2) hur kvinnorna genom sina berättelser bidrar till att göra kön. Baserat på mina intervjuer kan jag dra slutsatsen att arbete, ekonomi, amning, jag vill vara hemma och jämställdhet är de fem primära motiven till uppdelningen av föräldraledigheten mellan kvinnorna och pappan till deras barns. Samtliga motiven kopplar indirekt till könsidentiteten, de framställer könade förväntningar på mamman och pappans roll i familjen, genom det framstår kön som en faktor av betydelse när det kommer till uppdelningen av föräldrapenningsdagarna. Synen på kön kretsar ofta kring föreställningen om att det finns en naturlig skillnad mellan kvinnor och män, men denna syn skapas av normer, strukturer och interaktion. Kön görs ständigt av kvinnor och män i vardagliga interaktioner då de bidrar till skapandet av könsidentiteter genom att könskategorisera varandra. De intervjuade kvinnorna berättar om biologiska och självklara skillnader mellan dem och papporna, som gör dem till barnets primära omsorgsgivare. De ger även sin könsroll egenskaper genom sina berättelser och visar dess position i förhållande till andra, samt upplyser oss om de normer som finns i deras närhet. Nyckelord: föräldraledighet, jämställdhet, moderskap, göra kön, Sverige

4 Summary Since the introduction of parental leave in Sweden several reforms have been carried trough to help parents combine work and family, and to encourage a more gender-equal division of parental leave. In 1995 one month was reserved for each parent and the parents could not share the reserved days between each other. In 2002 the reserved days got extended to 60 days each and in 2008 a gender equal bonus was introduced. Before the reserved days got introduced women used approximately 90 percent of the paid parental leave days and in 2013 women used 75 percent of parental leave days. There is a political disagreement in Sweden on how the usage of the parental leave should be reformed to more gender equal, the left bloc wants to see the parental insurance individualized, while the right bloc believe it is a choice that the family, not the state, should make. Previous research has shown that economy, labor, breastfeeding and gender are dominant motives behind the division of parental benefit days in Sweden. It has also been shown that gender is an important reason to how parents divided the days between them. This study is based on four interviews with women talking about parental leave and maternity and the study investigates 1) how the women through their stories justify their division of parental leave and 2) how the woman contributes to doing gender through their stories. The results of this study shows the main five motives behind the chosen division of parental leave, they are work, finances, breastfeeding, I want to be at home and gender equality. All the motives connect indirectly to gender identity thus gender appears as an important factor when it comes to the division of parental benefit days between the interviewed women and their children's father. The interviewed women presented biological and natural differences between them and the fathers, which makes them the child's primary care provider. Key words: parental leave, gender-equality, maternity, doing gender, Sweden

5 Förord Jag vill tacka alla de som hjälpt mig genomföra denna studie, utan dem hade jag inte kunnat genomföra detta. Jag vill tacka min handledare Kristina Johansson för stöd och feedback, hon har rådgivit och inspirerat mig genom arbetets gång. Tack till kvinnorna som har medverkat i intervjuerna och tack till min sambo, min familj och mina vänner som har stöttat och uppmuntrat mig under hela studietiden.

6 Innehållsförteckning Sammanfattning Summary Förord 1. Inledning... 1 Tabell Syfte Frågeställningar Disposition Teori Tidigare forskning Om kön och könsidentiteter... 5 Figur Praktisera kön Doing gender Metod Metodval och datainsamling Genomförande Urval Presentation av intervjupersonerna Metoddiskussion Validitet och reliabilitet Kvinnornas berättelser Arbete och ekonomin Amning och Jag vill vara hemma Föreställningar om vad andra tycker, tänker och gör Åsikter om jämställdhet och jämställdhetspolitik Avslutande diskussion Referenser Bilaga 1

7 1 (25) 1. Inledning Denna uppsats beskriver hur fyra kvinnor framställer sin syn på föräldraledigheten och deras egna motiv till uppdelningen av föräldraledigheten mellan dem och barnets pappa utifrån doing gender-ansatsen (West & Zimmerman, 1987). Här menas med föräldraledighet, som vanligt i folkmun, ledighet från jobbet med samtidigt uttag av föräldrapenning. Föräldraledighet innebär i lagens mening rätten till ledighet från sitt arbete, du kan vara föräldraledig utan att ta ut föräldrapenning (Lag 1995:584). Föräldrapenning är ersättningen från försäkringskassan som föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn istället för att arbeta (SFB 12:1) och den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrarna kan dela föräldrapenningsdagarna fritt mellan varandra bortsett från 60 dagar som är reserverade för respektive förälder (Försäkringskassan, Faktablad: Föräldrapenning). Den svenska föräldraförsäkringen har genomgått ett antal politiska reformer sedan 1970-talet för att underlätta för föräldrar med små barn att kombinera arbete med familj och uppmuntra till ett jämställt deltagande när det gäller föräldraledighet (Försäkringskassan, 2010). Detta har skett inom ramen för den svenska jämställdhetspolitiken, vars övergripande mål är att män och kvinnor i Sverige ska ha samma makt att forma samhället och forma sina egna liv. Det innebär att människor, oavsett kön, ska ha samma möjlighet och villkor i arbetslivet, ha samma rätt och möjlighet påverka samhället genom att forma villkor för beslutsfattande samt ta samma ansvar för hemarbetet och barnledighet (SCB 2014). Reformerna har genom åren inneburit bland annat utökningen av barnomsorgen, möjligheter för småbarnsföräldrar att arbeta deltid samt införandet av reserverade föräldrapenningsdagar för respektive förälder, även kallade pappamånader i folkmun (Försäkringskassan, 2010). Trots utförda reformer är fördelningen av uttagen mellan könen inte jämställt, enligt statistiska centralbyrån tog kvinnor ut 75 procent av dagarna med föräldrapenning och män 25 procent år Tabell 1 Andel (%) av utbetalade dagar med föräldrapenning till män respektive till kvinnor, år Kvinnor 99,5% 95% 95% 93% 89% 88% 84% 81% 79% 78% 77% 75% Män 0,5% 5% 5% 7% 11% 11% 16% 19% 21% 22% 23% 25% Statistikkälla: Försäkringskassan (2013:10) & SCB Det råder en politisk oenighet i Sverige kring hur uttaget av föräldraförsäkringen ska bli mer jämställt mellan kvinnor och män. Vänsterblocket vill att föräldraförsäkringen ska individualiseras, medan högerblocket anser att det är ett val som familjen, inte staten, ska göra. Som exempel kan nämnas att vänsterpartiet lämnade in en proposition i oktober 2013 där de vill göra om föräldraförsäkringen så att den ska delas lika mellan föräldrarna, utan möjlighet att överlåta dagarna (Motion 2013/14:Sf250). Detta förslag har fått reaktioner i media där många tycker att förslaget tar bort föräldrarnas rätt till att bestämma själva över sin livssituation. Kristdemokraternas gruppledare i riksdagen Emma Henriksson skrev en debattartikel i Aftonbladet i januari 2015 där hon menar att familjernas valfrihet är viktigast.

8 2 (25) Att föräldraförsäkringen inte ska vara ett verktyg för bättre statistiskt utfall och att ju mer styrda systemen blir, desto sämre passar de in i olika familjers vardag. Från att föräldraförsäkringen infördes 1974 och gav rätt till föräldrarna att dela på föräldraledigheten har männens andel av de uttagna dagarna ökat från 0,5 procent till ca 10 procent innan första pappamånaden infördes 1995 (SOU 2005:73). Då var det 30 föräldrapenningsdagar per förälder som reserverades och som inte kan överlåtas till den andra, år 2002 utökades dagarna till 60 reserverade föräldrapenningsdagar per förälder (SCB 2014) infördes jämställdhetsbonus som en stimulansåtgärd för att öka jämställdheten när det gäller föräldraledighet och deltagande i arbetslivet. När den förälder som har tagit ut minst föräldradagar tar ut föräldrapenning får man jämställdhetsbonus, bortsett från de 60 dagarna som är reserverade för respektive förälder samt de dagar då föräldrarna har tagit ut föräldrapenning samma dag, s.k. dubbeldagar. Bonusen är en ersättning på 50 kronor per förälder och dag, max kronor per år, som betalas ut till barnets båda föräldrar per automatik (Lag 2008:313). Resultatet av Duvander & Johanssons studie från 2012 visar på att införandet av den första pappamånaden 1995 hade en stor effekt på fördelningen av de uttagna föräldraledighetsdagarna mellan könen. Införandet av den andra pappamånaden 2002 hade även den en effekt, dock lite mer blygsam. Införandet av jämställdhetsbonusen 2008 hade vid studiens tillfälle inte visat någon som helst påverkan på könsfördelningen gällande uttagna föräldraledighetsdagar (Duvander & Johansson, 2012). Mellan år 2000 och 2010 ökade däremot gruppen med föräldrar som delade jämställt på föräldrapenningdagarna, den grupp där ingen av föräldrarna tar ut mer än 60 procent av föräldraledighetsdagarna och ingen tar ut färre än 40 procent. År 2000 var det 4 procent av paren som gjort en 40/60 procentig fördelning av föräldraledigheten, år 2010 låg den siffran på 12,7 procent (Försäkringskassan, 2013). Uttaget av föräldraledighet har visats påverka föräldrarnas framtida löne- och karriärutveckling (Försäkringskassan, 2013), idag är det sju gånger vanligare att en kvinna arbetar deltid på grund av vård av barn än att en man gör det. 30 procent av de arbetande kvinnorna idag är deltidsanställda och den näst vanligaste orsaken till att de arbetar deltid är just vård av barn. 11 procent av männen är deltidsanställda, och orsaken vård av barn kommer på sjätteplats, efter bland andra orsakerna studier och har flera jobb. Sett till hela arbetsmarknaden har kvinnor idag 86 procent av mäns lön. När hänsyn tas till att kvinnor och män har olika ålder, utbildning, arbetstid, finns inom olika sektorer och i olika yrkesgrupper blir kvinnors lön 93 procent av mäns lön. Den enskilt största förklaringen till löneskillnaderna är att kvinnor och män finns i olika yrken, kvinnodominerade yrken har lägre medellön än mansdominerade yrken (SCB, 2014) Föräldraförsäkringen i Sverige idag ger föräldrar goda förutsättningar att dela lika på föräldraledigheten, flexibiliteten och längden gör den till en av världens mest generösa föräldraförsäkringar (Försäkringskassan, 2013). Likafullt fortsätter kvinnor ta ut majoriteten av dagarna. Motiven till uppdelningen av föräldraledigheten och enskilda kvinnors diskussioner kring den svenska föräldraförsäkringen är det som kommer behandlas i denna uppsats.

9 3 (25) 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka 1) hur kvinnorna i sina berättelser motiverar deras uppdelning av föräldraledigheten samt 2) hur kvinnorna genom sina berättelser bidrar till att göra kön. 1.2 Frågeställningar Vilka motiv berättar kvinnorna om som bakgrund till hur föräldrarna har delat upp föräldraledigheten? På vilket sätt framställer kvinnorna skillnader mellan män och kvinnors roll i föräldraskapet? Hur resonerar kvinnorna kring de politiska reformerna som syftar till att uttaget av föräldraförsäkringen ska bli mer jämställt mellan kvinnor och män? 1.3 Disposition I teoriavsnittet redovisar jag kort för tidigare forskning inom området samt teorier om kön. Därefter följer metodredovisningen och en kort presentation av intervjupersonerna. I resultatdelen presenterar och analyserar jag kvinnornas intervjuer med hjälp av teorin uppdelat i fem avsnitt, första avsnittet är en presentation av kvinnornas berättelser om hur de har delat upp föräldrapenningsdagarna. Andra och tredje avsnittet (rubrik 4.1 och 4.2) behandlar de motiv till uppdelningen som framkom i första avsnittet; Arbete, ekonomi, amning och jag vill vara hemma. Det sista två avsnitten i resultatdelen rör kvinnornas föreställningar kring hur andra tycker och tänker samt kvinnornas åsikter om jämställdhet och jämställdhetspolitik. Efter resultatdelen följer en avslutande diskussion där jag reflekterar och diskuterar kring resultatet och vad denna uppsats bidrar med för kunskap.

10 4 (25) 2. Teori 2.1 Tidigare forskning Det finns gott om tidigare forskning kring ämnet föräldraledighet och jämställdhet i Sverige, däremot är inte detta representerat i utbudet av vetenskapligt granskade artiklar i internationella tidskrifter. För att passa uppsatsens syfte har jag valt att kortfattat redovisa resultatet i en socialförsäkringsrapport och tre tidigare studier kring uppdelningen av föräldraledigheten. Både Statistiska centralbyrån och Försäkringskassan ger regelbundet ut uppdaterad kunskap kring föräldraförsäkringen. Statistiska centralbyråns ger vartannat år ut en rapport om jämställdhet i Sverige, På tal om kvinnor och män - en lathund om jämställdhet, och Försäkringskassan lämnar ut socialförsäkringsrapporter kring föräldraförsäkringen som omfattar analys, utvärdering och fördjupade studier. Resultatet i Försäkringskassans socialförsäkringsrapport 2013:8 visade ett flertal faktorer som påverkar sannolikheten att föräldrar ska dela föräldrapenningdagarna jämställt mellan varandra. Ju högre utbildning, och då särskilt att mamman har en hög utbildning, desto större sannolikhet för ett jämställt uttag. Om pappan har en högre utbildning än mamman så minskar sannolikheten. För mammor fann man ett positivt samband mellan ökad inkomst och ökad sannolikhet för jämställdhet i uttaget, det sambandet fann dom inte för papporna. Lika inkomst i paret och om du bor i ett storstadsområde ökar sannolikheten för ett jämställt uttag medan föräldrapar i övriga landet har lägre sannolikhet till det. Resultatet visar på att det är viktigt att föräldrarna har jämlika positioner och att pappan inte har högre utbildning än mamman. Även om alla dessa faktorer ökar sannolikheten för ett jämställt uttag av föräldrapenningsdagarna så är det ändå en minoritet av föräldrarna som har ett jämställt uttag. Det är bara ett av fem par där mamman har en högskoleutbildning och endast 28 procent av paren där mamman är höginkomsttagare som delar jämställt på uttaget av föräldrapenningsdagarna. Att stärka mammans position på arbetsmarknaden var någonting som rapporten visar skulle vara betydande om man vill uppnå ett föräldrapenninguttag som är mer jämställt. Det visade sig också att huruvida du är mamma eller pappa spelar större roll för föräldrapenninguttaget än vilken inkomst och hur stor andel av hushållets inkomst du har. Studiens slutsats är att kön är den enskilt viktigaste förklaringen till hur föräldrarna fördelar föräldrapenningen mellan sig (Försäkringskassan, 2013). I boken Hon, han och hemmet redogör Eva Magnusson (2006) för nordiska pars, som lever i en normativ kärnfamilj, berättelser om sig själva, varandra, sina barn och sitt sätt att organisera vardagen. I boken undersöks också hur de intervjuade personernas genom sina berättelser framställer sin förståelse för vad det innebär att vara en god förälder och ett jämställt par. I par där de delade nästan lika på föräldraledigheten var det vanligaste motivet till den jämna uppdelningen av föräldradagarna praktiska omständigheter, framför allt kvinnans karriär och arbete. Det förekom inte lika ofta att de delade lika av ideologiska skäl. I de par där kvinnan tog ut största delen av föräldraledigheten uppgav paren motiv såsom att det var självklart eller naturligt att göra den uppdelningen. Det var kvinnan i paren som hade

11 5 (25) det största ansvaret och gjorde det mesta omsorgsarbetet med barnen. Det var även kvinnorna som pratade tydligast om barnen som sina och som en självklar del i vardagen. Magnusson menar att det inte förekom någon omvänd uppdelning av föräldraskapet, förutom en man som menade att han hade större vana av små barn än sin sambo, då han haft många småsyskon under uppväxten. Magnusson kom även fram till att en stor del av de tillfrågade paren hade olika tekniker för att argumentera mot jämställdhet och ofta förknippade paren diskussioner om jämställdhet med bråk, osämja och obehag. Två av dessa återkommande argumenten var att sätta individuell frihet i kontrast mot påtvingat lika delande av sysslor, ansvar och omsorg i hemmet samt att porträttera jämställdhetskrävande kvinnor som arga, otrevliga eller hysteriska (Magnusson, 2006). Jenny Alsarve och Katarina Boye har i en studie från 2012 intervjuat par som väntar sitt första barn och som ännu inte har erfarenhet av föräldraledighet i praktiken för att analysera hur beslutsfattandet kring fördelningen av föräldrapenningsdagarna bland blivande föräldrar går till. Ekonomiska förutsättningar och arbetssituation var de mest återkommande och centrala motiven bakom föräldrarnas beslut om föräldraledigheten. Även amning, tankar om barnets bästa och rätten för föräldrarna att vara hemma med sitt barn var motiv som nämndes, oftast i olika kombinationer. De par som nämnde motiven barns bästa kopplat till amning hade planerat att mamman skulle ta ut en större del av föräldrapenningsdagarna. De par som nämnde barns bästa i betydelsen att barnet bör ha nära relationer till både sin mamma och pappa var de par som hade planerat att dela lika på föräldrapenningsdagarna (Alsarve & Boye, 2012). Resultatet i Ann-Zofie Duvanders studie från 2014 visar hur föräldrarnas attityder påverkar längden på föräldraledigheten hos kvinnor och män. Både männen och kvinnorna var överrens om vikten av arbete, lön, familjen och jämställdhet, trots det fanns det skillnader som påverkar längden av föräldraledigheten på ett könat sätt. Anpassningen till familjen förlängde kvinnornas ledighet, vilket Duvander anser starkt kopplat till identiteten som mamma bland dessa kvinnor. Många av kvinnorna värderade arbete högt, men ändå verkade anpassningen till familjen prioriteras före anpassningen till jobbet. Duvander ser det som troligt att dessa kvinnor värdesätter tiden hemma med sina barn över hur deras position på arbetsmarknaden påverkas. Längden på männens föräldraledighet visade sig påverkas mest av den ekonomiska anpassningen, det främsta anledningen ansågs vara att deras lön är högre och därmed förlorar familjen mer på att mannen är hemma och tar ut föräldrapenning. Det här visar att det finns könade förväntningar på arbete och familjerollen i Sverige där jämställdhet ses som den självklara normen (Duvander, 2014). 2.2 Om kön och könsidentiteter Tidigare forskning visar att kön är den enskilt viktigaste förklaringen till uttaget av föräldrapenningsdagarna. För att teoretiskt förstå betydelsen av kön och könsidentiteter bör man känna till lite om identiteter. Människors identiteter (i termer av kön, etnicitet, ålder osv.) och normer växer fram genom interaktion med andra. Skapandet av identiteten är ständigt pågående och sker språkligt genom att peka på och jämföra hur andra grupper och personer är

12 6 (25) och genom det definierar man hur man själv är eller inte är. I den här processen skapas även maktförhållanden mellan de olika identiteterna (Härenstam & Bejerot, 2010). Se min förklarande figur som visar mig tolkning av hur identiteten skapas och produceras. Figur 1 Hur identiteten skapas och reproduceras Identiteten konstrueras Hur är andra grupper och personer? Maktförhållanden mellan de olika identiteterna skapas Definiera hur man själv är eller inte är En person har många sociala identiteter som kan antas, förkastas, dämpas eller göras mer framträdande beroende på situationen. En person kan vara en vän, en mamma, en partner, en medborgare eller professionell mot olika personer, samtidigt eller vid olika tillfällen. Men vi är alltid man eller kvinna, det går inte att laborera med på samma sätt som de sociala identiteterna (West & Zimmerman, 1987). När man pratar om könsidentiteten är det endast en aspekt av personens identitet som menas; personens engagemang i könsrelationer eller sexuella aktiviteter (Connell, 2009). Moderskap och mammarollen är en könsidentitet. Jag ska försöka förklara, en kvinna har precis blivit mamma och hennes identitet förändras genom att hon exempelvis tittar på hur andra mammor som hon känner gör, hur hennes egna mamma gjorde när hon var liten och vad hon läser i mamma-tidningar. Genom detta definierar hon hur hon själv är som mamma och hur hon inte är som mamma. I den här processen skapas även maktförhållandet mellan mamman och pappans identiteter. Magnusson (2006) beskriver hur föräldrar tillägnar sig föräldraförmågor genom att hänvisa till kulturpsykologin: Ingen kvinna eller man skapar sitt eget föräldraskap i ett vakuum; det formas alltid i samspel med de kulturella bilder och förstålelser av vad en mamma eller pappa ska vara, som är aktuella där en viss person lever. Och dessa kulturella bilder varierar över tid och mellan olika kulturella sammanhang och hittills ofta på grund av könstillhörighet. Magnusson, E (2006:132) Den gängse synen på kön kretsar ofta kring föreställningar om att det finns naturliga skillnader mellan kvinnor och män, enligt Connell (2009). De biologiska skillnaderna såsom utseende och fotplantingsorgan avspeglas direkt i en rad andra skillnader såsom bl.a. fysisk styrka och snabbhet, mekaniska färdigheter, fritidsintressen och intellekt. Dessa skillnader uppfattas ofta som stora och omfattande samt att de är naturliga (Connell, 2009). Dessa föreställningar om biologiska skillnader får även stöd i bl.a. skillnaden mellan kvinno- och mansdominerade yrken. Saker är som de är för att kvinnor är kvinnor och män är män, men dessa normer och strukturer skapar psykologiska, beteendemässiga och sociala konsekvenser

13 7 (25) (West & Zimmerman, 1987). Mycket därför har under de senaste decennierna uppfattningen om att manligt och kvinnligt är tillskrivna enskilda egenskaper ersatts och uppmärksamheten har successivt fokuserat mer och mer på könande processer. Det vill säga, om hur kön ständigt omdefinieras och förhandlas i individers vardagliga interaktioner, att män och kvinnor gör kön och hur de bidrar till skapandet av könsidentiteter genom att ömsesidigt könskategorisera varandra (Poggio, 2006). Här nedan presenterar jag några teorier om hur kön praktiseras för att ge en bakgrund till, den till denna uppsats valda, teoretiska ansatsen Doing gender som syftar till att förklara hur kvinnorna gör kön genom sina berättelser. 2.3 Praktisera kön I början av 1980-talet betonade Robert Connell (Connell bytte sedermera kön och namn till Raewyn) att studiet av kön behövde en teori om praktik. Practicing gender, att praktisera kön, var för Connell det människor gör för att bilda de sociala relationer de lever i. Connell ville genom denna teori få ett grepp på hur individers liv och sociala struktur är sammanflätade. Connell såg tre nivåer av praktiker; personlighet, sociala relationer och strukturer, där strukturer skulle ha störst inflytande på produktionen av kön (Poggio, 2006). Linda Alcoff presenterade i slutet av 1980-talet uppfattningen Positioning gender, att man positionerar kön och att kön är en position i relationer. Alcoffs huvudsakliga syfte med sin teori var att rekonstruera kvinnans politiska identitet genom att omtolka sin position. Några år senare fokuserade Bronwyn Davies och Rom Harré istället mer på hur identiteten produceras, vilket de ansåg var en språklig handling vid olika interaktioner och konversationer. I dessa processer positionerar sig människor efter hur andra positionerar sig. Könsidentiteter konstrueras alltså genom en jämförande aktivitet där män och kvinnor uppfattas och placeras i olika kategorier. Att tillhöra en kategori medför en språklig diskurs som belyser att man inte tillhör den andra kategorin. Individer konstruerar sina könsidentiteter genom att differentiera sig. Davies menade att detta inte enbart är en kognitiv process, den är även fysisk då pojkar och flickor får en kroppslig medvetenhet om manlighet och kvinnlighet genom utövandet av kön (Poggio, 2006). I början av 1990-talet skrev filosofen Judith Butler om Performing gender, att individer utför kön. Att utföra kön menar hon ett upprepande av aktiviteter som skapar vad aktiviteten skildrar. Upprepande av handlingar förkroppsligar och ger liv åt könskategorierna och det skapar en illusion av en inre psykologisk kärna. Enligt det här synsättet har inte människans kropp någon könstillhörighet om inte handlingar, gester, lagar och förordningar förverkligade dem. Butler menade att kön är någonting man gör, men att det inte är individen som gör gärningen utan att gärningen gör individen. Enligt Butler är frågan inte längre hur vi kan undvika att göra kön, utan vad för typ av handling som är utförs och om man kan utföra andra handlingar för att förändra den dominanta könsordningen och förståelsen av maskulinitet och femininitet som tvåfaldig (Poggio, 2006).

14 8 (25) 2.4 Doing gender En av de mest betydelsefulla texterna om hur kön görs är den nu klassiska artikeln Doing gender skriven av Candace West och Don H. Zimmerman (1987) där de menar att kön är resultatet av sociala praktiker där personer demonstrerar vilken könskategori de tillhör. Att göra kön är skapandet av skillnader mellan pojkar, flickor, män och kvinnor. Skillnader som inte är biologiska, nödvändiga eller naturliga. Det är någonting som sker varje dag, ett ständigt skapande och återskapande av uttryck och former för kön och skillnader mellan könen. Den mest använda översättningen av doing gender inom svensk forskning är göra kön trots att göra genus är mer precist översatt (Alsarve & Boye, 2011). För att bättre förstå processen som skapar och ger en person kön i samhället så förtydligar West och Zimmerman skillnaden mellan kön, könstillhörighet och genus. Kön är biologiskt bestämt, det är det kön vi föds med, om vi är man eller kvinna. Könstillhörighet är någonting man träder in i, en kategorisering som sker varje dag och oftast kategoriseras människan efter det kön den fötts med. Det är inte alltid så att både kön och könstillgörighet hör ihop, det är möjligt att få tillträde till en annan könstillhörighet än ens biologiska kön som t.ex. att en biologiskt manlig transexuell person kan ha en kvinnlig könstillhörighet. Genus är hur människan uppför sig efter normativa föreställningar av attityder och aktiviteter som är lämpliga för ens könstillhörighet (West & Zimmerman, 1987). Det är denna definition av genus som kön står för i uttrycket att göra kön. När kön görs skapas, återskapas och legitimeras de val och begränsningar som är baserade på könskategorier (West & Zimmerman, 1987). Att göra kön är därför nödvändigt för att en individ ska kunna kategoriseras in och ges en könstillhörighet och därmed bli begriplig för andra. Kön görs i alla aktiviteter och i all social interaktion hela tiden och det kopplar ihop interaktion på individnivå med sociala institutioner på samhällsnivå (Alsarve & Boye, 2011). Institutioner såsom familjen, skolan och medierna har en stor betydelse i den könsproducerande processen, de lär barnen hur könsrelationer fungerar och hur dom ska navigera mellan dem. De lär sig förhandla om könsordningen, de lär sig alltså tillägna sig en viss könsidentitet och utföra vissa könade prestationer (Connell, 2009). Hur man framställer sig själv, t.ex. hur man klär sig, är att visa sin könsidentitet, medan hur man agerar, t.ex. kvinnan låter mannen köra bilen när de båda ska åka någonstans, är att utföra könande prestationer. Det är genom andra man lär sig vad som är rätt och fel och vad som är normalt och normen. Att göra kön är inte alltid att leva upp till de normativa föreställningarna om manligt och kvinnligt, utan att göra kön är att delta i praktiker och beteenden vars konsekvenser kan analyseras ur ett könsperspektiv. Så länge det finns centrala skillnader mellan män och kvinnor i samhället, och så länge placeringen i könskategorier är både relevant och påtvingad så är det svårt att undvika att göra kön (West & Zimmerman, 1987).

15 9 (25) 3. Metod I detta avsnitt redogörs för hur arbetet med denna uppsats har gått till väga, vilket innefattar metodval, urval, genomförande av intervjuer, bearbetning av material och analysprocessen. Metodavsnittet avslutas med en metoddiskussion där forskningsetik, reliabilitet, validitet och problem som uppstått under arbetets gång diskuteras. 3.1 Metodval och datainsamling I detta arbete används en deskriptiv kvalitativ metod för att kunna beskriva kvinnornas språkliga redogörelse för deras upplevda situation. Om jag istället ämnat att undersöka tendenser och testa hypoteser där hård data såsom enkäter och statistiskt material ligger till grund så hade jag använt mig av en kvantitativ metod. Jag hade med hjälp av en kvantitativ metod kunnat undersöka statistiska sammanhang och t.ex. undersökt hur stor del av de föräldralediga kvinnorna i Norrbottens län som anger samma skäl till uppdelningen av föräldrapenningsdagarna. En kvantitativ metod hade inte gett en djupare förståelse av vad de skälen eller motiven innebär, vilket är det jag ämnar undersöka i denna uppsats. Det är därför jag har valt att göra en deskriptiv kvalitativ undersökning baserad på öppna intervjuer. En kvalitativ metod kan fånga nyanser och sätta in normer och värderingar i ett sammanhang på ett helt annat sätt än med kvantitativa metoder (Ahrne & Svensson, 2011). Litteraturen är insamlad genom LTU bibliotek - PRIMO, Google scholar, andra internetkällor bl.a. Försäkringskassan och statistiska centralbyrån (SCB) samt lånad litteratur från handledaren och tidigare kurslitteratur. Under insamlingen har jag använt sökorden: Föräldraledighet, jämställdhet, pappaledighet, genus, moderskap, göra kön. 3.2 Genomförande Jag har valt att genomföra öppna intervjuer för att de tillfrågade kvinnorna fritt ska kunna beskriva sitt sätt att uppfatta sin egna situation och sin egna bild av verkligheten (Lantz, 2007). Denna form av intervju möjliggör en kvalitativ analys av ett fenomens kvaliteter och mening De utförda intervjuerna visar olika berättelser, vilket betraktas som en fördel för den kvalitativa analysen enligt Lantz (2007). Utgångspunkten för intervjuerna har varit att söka förståelse för kvinnornas upplevelse och egna förståelse av jämställdhet, föräldraskap samt att vara mamma. Vid intervjutillfällena använde jag mig av en enklare intervjuguide med ämnesområden och teman för att kunna säkerställa att det jag varit ute efter kommit med. Jag ställde frågor och följdfrågor för att få djupare förståelse av det som respondenten berättar. Intervjuguiden bifogas uppsatsen som en bilaga. Intervjutillfällena varade mellan 30 och 60 minuter, två av dem utfördes i mitt hem och två av dem utfördes i respondentens hem. De fick själva välja tid och plats för intervjun, allt för att underlätta för dem. Samtliga intervjuer spelades in för att säkerställa att allt som sades kom

16 10 (25) med i transkriberingen och intervjupersonerna godkände att intervjun skulle spelas in innan intervjun påbörjades. Att spela in en intervju kan vara hämmande för vissa personer (Ejvegård 2009), vilket jag tog i beaktande innan intervjuerna utfördes men jag ansåg att utföra intervjuer utan att spela in samtalen skulle innebära en betydligt större risk för bortfall av viktigt material än ett eventuellt hämmande av intervjupersonernas fria berättelser. Direkt efter varje intervjutillfälle transkriberades texten och sedan analyserades och kodades de var för sig. Detta gjordes utifrån det tillvägagångssätt Miles & Huberman beskriver i Qualitative Data Analysis (1994), genom att jag noterade mönster och teman, skillnader och jämförelser. Fangen (2005) menar att alla utsagor relaterar till en kontext, för att förstå kontexten kring intervjupersonernas utsagor har jag jämfört utsagorna med deras kontext. Därefter använde jag mig av uppsatsens teorier och förde teoretiska resonemang i analysen för att kunna tolka intervjupersonernas dolda intressen, drivkrafter och kunna tillämpa kritisk samhällsanalys för att förstå informanternas perspektiv och handlingar (Fangen 2005). Att tillämpa denna typ av analys med hjälp av teorier innebär att genomföra tolkningar som oftast går längre än informanternas självförståelse menar Fangen (2005). Efter att de två första intervjuerna hade transkriberats och kodats kände jag att jag hade nog material för att kunna välja de teman som analysens fyra delar baseras på; Arbete och ekonomi, Amning och Jag vill vara hemma, Föreställningar om vad andra tycker, tänker och gör samt Åsikter om jämställdhet och jämställdhetspolitik. Jag utförde två intervjuer till och kände efter det att det insamlade materialet var tillräckligt för att uppfylla syftet med studien, alltså att undersöka 1) hur kvinnorna i sina berättelser motiverar deras uppdelning av föräldraledigheten samt 2) hur kvinnorna genom sina berättelser bidrar till att göra kön. Detta tillsammans med uppsatsens omfattning och tidsbegränsning är anledningen till att det är fyra intervjuer utförda. Resultatet av analysen finner ni längre fram i arbetet Urval Jag hade fem urvalskriterier när jag sökte efter intervjupersoner, dessa var kön, ålder, utbildning, barn samt civilstånd. Kriteriet kön innebar kvinna p.g.a. idag tar kvinnorna ut tre av fyra föräldrapenningsdagar i Sverige och jag vill i denna uppsats höra deras berättelser om varför. Urvalskriteriet ålder och utbildning innebar att de tillfrågade kvinnorna ska vara i 30- års åldern och ha en högskoleutbildning då jag önskade intervjupersoner med relativt lika ställning på arbetsmarknaden och relativt lika lönenivå. Försäkringskassans socialförsäkringsrapport 2013:8 visar på att ju högre utbildning och ju högre lön kvinnan desto mer ökar sannolikheten för ett jämställt uttag av föräldrapenningsdagarna. Kvinnorna skulle ha minst ett barn och det yngsta barnet skall vara max ett år gammalt då jag önskade höra kvinnornas berättelser om föräldraledighet. Orsaken till att jag inte hade något max antal barn i urvalskriterierna var p.g.a. det minskade urvalsgruppen avsevärt. Kriteriet civilstånd innebär att de ska leva ihop med pappan till barnen, detta då jag ville säkerställa att de intervjuade kvinnorna hade delade föräldralagar med en manlig förälder till barnet då denna uppsats behandlar jämställdhetsfrågor. Jag sökte efter intervjupersoner utifrån dessa urvalskriterier i min bekantskapskrets, dels för att intervjupersonen snabbare skall komma in i en trygg stämning och kunna prata mer fritt under intervjutillfället, men även av rent praktiska

17 11 (25) skäl såsom geografisk närhet och tidsinsparande vid sökande av intervjupersoner. Nackdelen med att intervjua bekanta är att saker kan förbli outsagda, detta har jag tagit i beaktande vid intervjutillfällena då jag försäkrat mig om att jag har fått all information som jag eftersökte. Jag var noga med att intervjupersonerna inte skulle känna varandra för att undvika risken att de skulle ha kunnat diskutera ämnet med varandra under tiden mellan att de tillfrågades att medverka i intervjuer och själva intervjutillfället. Detta gjordes även för att säkra konfidentialiteten, att de inte kände till vilka de andra intervjupersonerna var Presentation av intervjupersonerna De intervjuades namn har bytts ut mot fiktiva namn, andra namn som framkommer i intervjuerna har ersatts efter vad de syftar till, ex. sambo, son, dotter, svärmor etc. Ida är 29 år, högskoleutbildad och har en heltidsanställning inom landstinget. Hon är föräldraledig på heltid vid intervjutillfället och hon bor ihop med pappan till barnen som arbetar heltid. De har en son som är 2,5 år och en dotter som är drygt en månad gammal. Sara är 30 år, högskoleutbildad och har en deltidsanställning inom kommunen. Hon är föräldraledig på heltid vid intervjutillfället och hon bor ihop med pappan till barnen som arbetar heltid. De har två söner som är 3,5 år samt fyra månader gamla. Maria är 29 år, högskoleutbildad och har en heltidsanställning, chefsposition, inom privat sektor. Hon är föräldraledig på deltid vid intervjutillfället och hon bor ihop med pappan till barnen som är föräldraledig på deltid. De har en son som är tio månader gammal. Anna är 34 år, högskoleutbildad och är arbetslös sedan andra graviditeten. Hon är föräldraledig på heltid vid intervjutillfället och hon bor ihop med pappan till barnen som arbetar heltid och har ett eget företag som han driver på sidan om det. De har tre barn, en son på 5,5 år samt två döttrar på 3,5 år respektive nyss fyllda ett år. 3.3 Metoddiskussion Jag har följt vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning och dess fyra allmänna krav på forskningen när jag utfört och behandlat intervjuerna(vetenskapsrådet, 2002). Jag har informerat intervjupersonerna om uppsatsens syfte, de har själv fått bestämma över deras medverkan i intervjuerna, de har informerats om att de ges största möjliga konfidentialitet, att endast jag känner till deras personuppgifter och att de riktiga namnen som nämns i intervjuerna har bytts ut till fiktiva namn i uppsatsen så att deras berättelser ska bli svåra att härleda till dem. Det faktum att jag valt att berätta om att jag är bekant sedan tidigare med intervjupersonerna, hur många barn kvinnorna har, ålder på barnen och inom vilken sektor de kvinnorna jobbar leder till att konfidentialiteten riskeras. Efter att ha övervägt och insett vikten av kontexten i analysen, alltså kvinnornas bakgrund och familjebild, valde jag att ta med denna information efter godkännande från de intervjuade kvinnorna. Intervjupersonerna har även informerats om att

18 12 (25) det insamlade materialet endast får och ska användas i studiesyfte. Jag fann vissa svårigheter i att hitta vetenskapliga artiklar från internationella tidskrifter om den svenska föräldraförsäkringen, flertalet internationella och vetenskapligt granskade artiklar rör jämförande studier mellan Sverige och andra länder kring jämställdhet i hemmet och föräldraledighet. Då föräldraförsäkringen är speciell för just Sverige handlar en stor del av vetenskapligt granskade artiklar om pappans del i föräldraledigheten, därmed för att passa uppsatsens syfte försökte jag finna tidigare forskning i artiklar som rör mammor och föräldraledighet i Sverige Validitet och reliabilitet Miles & Huberman (1994) menar att validitet och reliabilitet, dvs. mätningsprecision och stabila mått är problematiska att tillämpa på kvalitativ forskning. Ibland används begreppen tillförlitlighet/giltighet som en kvalitativ motsvarighet till validitet och rika beskrivningar av det som studerats antas bidra till tillförlitlighet (Miles & Huberman 1994). Validitet i en uppsats innebär att man har undersökt det man ämnat undersöka (Ejvegård 2009) vilket jag anser att jag har gjort. De intervjuade personerna är representativa för det urvalskriterier jag använde mig av och urvalskriterierna visade sig vara lämpade för uppsatsens syfte. Intervjupersonernas svar var fria berättelser och framstod som självupplevda, de gav korrekta och ärliga svar. Jag har i analysen försökt vara tydlig och använt mig av rika beskrivningar samt återkopplat till tidigare forskning, allt för att stärka uppsatsens tillförlitlighet. Reliabilitet mäter tillförlitligheten och användbarheten i en undersökning (Ejvegård 2009). Pålitlighet kan enligt Miles & Huberman (1994) motsvara reliabilitet i en kvalitativ undersökning och det bygger på att forskaren tydligt redovisar sina metoder och analytiska val genom forskningsprocessen. Studiens resultat är jämförbart och överrensstämmer med tidigare forskning vilket jag anser stödjer studiens tillförlitlighet. Jag har strävat efter att studiens upplägg ska vara tydligt redovisat så att det går att förstå och följa genomförandet för att öka reliabiliteten och pålitligheten. Jag har tagit studien på allvar och följt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Ledande frågor har undvikits under intervjuerna och jag har värdesatt kvinnornas fria berättelse. Intervjuguidens teman har använts och täckts in under samtliga intervjuer och intervjuerna spelades in för att försäkra mig om att kvinnornas hela berättelser transkriberades och analyserades. Däremot hade fler berättelser från fler intervjupersoner kunnat hjälpa till att öka reliabiliteten och tillföra ytterligare kunskap kring motiven till uppdelningen av föräldraledigheten utifrån kvinnors berättelser. Det faktum att jag var bekant sedan tidigare med samtliga intervjupersoner anser jag inte har påverkat uppsatsens pålitlighet avsevärt, utan det har istället underlättat för kvinnorna att känna sig trygga med att berätta fritt om sitt familjeliv. Jag är nöjd såhär i efterhand över mitt val av intervjumetod, då jag nästan blev förvånad över hur mycket kvinnorna berättade om hur de tycker och tänker under en relativt kort tid.

19 13 (25) 4. Kvinnornas berättelser I detta avsnitt presenteras kvinnornas berättelser och analysen av intervjuerna. Först presenteras hur kvinnorna och deras respektive sambo valt att dela upp föräldraledigheten samt motiven till valet. Sedan följer de två motivförklarande avsnitten Arbete och ekonomi, Amning och Jag vill vara hemma samt de temabaserade avsnitten Föreställningar om vad andra tycker, tänker och gör och Åsikter om jämställdhet och jämställdhetspolitik. Med första barnet delade Anna och hennes sambo lika på föräldraledigheten, de bodde då i en större stad och båda hade heltidsjobb. Anna var föräldraledig heltid med det andra barnet i 1,5 år, då pappan studerade på heltid under den perioden kunde hon inte arbeta. Nu med det tredje barnet ska Anna vara hemma största delen, hon har hittills varit hemma i ett år med det tredje barnet och hon planerar att försöka vara hemma tills barnet är 20 månader. Pappans arbetssituation gör att han under vissa tider på året är borta väldigt mycket och under vissa perioder har mycket tid hemma. Jag har ju sagt att jag vill vara hemma så mycket som det bara går [ ] Nu när han har sitt företag så, jag tjänar ju inte så mycket. Även om jag skulle börja jobba på heltid så skulle jag aldrig kunna tjäna så att jag kan försörja hela oss. - Anna Anna tycker att det är viktigt att barnen får tid med båda föräldrarna, men att hon ändå känner att hon vill vara hemma med barnen medan de är små. Att dom får vara lika mycket med sina båda föräldrar. Men jag känner mig så djävulskt egoistisk att jag vill ha all tid själv. Men jag kan säga Det är väl bra om jag är hemma, du tjänar ju lite mer än mig. Anna I Annas berättelse om föräldraledigheten menar hon att ekonomin och pappans arbete har påverkat uppdelningen, men ett rent själviskt motiv framställs också. Hon beskriver moderskapet och mammarollen som någonting hon vill ha, hon vill vara hemma med barnen. Både Anna och Maria nämner pappans rätt till att vara hemma med barnen och orättvisa. Men samtidigt, jag har ju ingen större rätt att ta ut föräldraledighet än vad Pappan har. [ ] man har ju som rätt att vara hemma med sitt barn. Det var aldrig liksom från min sida att jag sa att jag ville vara hemma länge för att jag kände inte att jag hade någon rätt att säga det. - Maria Maria har varit föräldraledig i nio månader, hon jobbade sedan halvtid i två månader och delade föräldraledigheten med pappan för att sedan börja jobba heltid när barnet blev elva månader. Pappan ska vara föräldraledig i nio månader men ska mest troligt jobba vissa timmar i månaden för att han vill ha kvar kontakten med kollegorna och arbetsplatsen. Maria berättar om ideologiska skäl (jmf. Magnusson 2006), hennes tankar om rättvisa och jämställdhet som har lett fram till denna uppdelning av föräldraledigheten, samt att hon ammade sin son i åtta månader. Hon vill ha en jämställd relation och jämställdhet menar hon är viktigt för henne. Maria beskriver jämställdhet som den största anledningen till

20 14 (25) uppdelningen av föräldraledigheten men även amningen påverkade på så sätt att Maria var föräldraledig på heltid under de första nio månaderna. När Ida och hennes sambo fick sitt första barn hade de tänk att Ida skulle vara föräldraledig i ett år och sedan skulle pappan vara föräldraledig i sex månader. Ida hade återgått till jobbet och pappan var föräldraledig när han skadade sig och blev sjukskriven vilket resulterade i att de båda var hemma under en tid. Sedan var pappan föräldraledig och Ida arbetade heltid tills barnet började dagis vid 1,5 års ålder. De har planerat att gör ungefär samma uppdelning av föräldraledigheten med det andra barnet, att Ida ska vara hemma i ett år och att pappan sedan ska vara hemma i sex månader. Ida menar att det är ett traditionellt tänk bakom varför hon vill vara hemma i ett år med barnen, hon vill vara hemma och hon vill amma. Det är säkert någon traditionell tanke bakom det, jag förväntar mig att det ska vara så. Jag tycker att det ska vara så. Eller framförallt så vill jag ju vara hemma. Och med Sonen, han ammade jag tills han var ett år. Dels var det så och sen har jag svårt att släppa han själv, det är någon form av kontrollbehov. Man vill ju ha lite kontroll [ ] den som först är hemma är den som bestämmer hur barnet ska vara och hur barnets dag ser ut. - Ida Ida nämner också att pappans arbete gör att han får mer tid hemma på dagarna då han jobbar skift och längre arbetspass, i motsats till hennes heltidstjänst som är förlagd på vardagar kl I Idas berättelse framgår det att amning och jag vill vara hemma är de primära motiven till uppdelningen av parets föräldraledighet. Moderskapet och mammarollen framstår som väldigt viktigt för Ida och hon beskriver det som någonting självklart. Ida berättar om pappans arbetssituation som en orsak till uppdelningen, att pappan genom sina arbetstider och långa arbetspass skulle få mer tid hemma. När Sara och hennes sambo fick deras första barn så hade hon inte någon tillsvidareanställning utan arbetade på ett tidbegränsat vikariat. Hon var föräldraledig största delen av tiden, pappan var föräldraledig under andra sommaren då Sara fick ett vikariat. När hon blev gravid med det andra barnet hade hon en halvtidstjänst som gick upp till en 75 procent tjänst under hennes föräldraledighet. Hon har planerat att vara hemma i minst tio månader, men hon vet inte riktigt när hon ska återgå till jobbet. Eftersom att jag bara har 75 procent också och inte jobbar heltid så blir det nog så att jag får vara hemma längst. Det blir ju också det ekonomiska man måste se. Jag vill ju gärna vara hemma med mina barn, jag tycker ju, jag vill ju gärna det. Det är så kort tid som dom är små, så jag vill ju gärna vara hemma med dem. Men samtidigt så kan man ju inte, ja, sen är det ju det ekonomiska också som man måste tänka på. - Sara Sara vill vara hemma med sina barn, hon menar att det är så kort tid de är små. Noterbart är att kvinnorna oftast refererar till barnen som mina barn, inte våra barn (jmf. Magnusson 2006). Sara berättar att även om att hennes sambo tjänar bättre så känner hon sig inte tvingad till att vara föräldraledig genom det. Jag känner inte att jag måste vara hemma, jag vill ju vara hemma. Pappan kan ju inte amma till exempel: - Sara

21 15 (25) I Saras berättelse framgår det att hennes arbetssituation och ekonomin är en viktig anledning till uppdelningen av föräldraledigheten i paret, hon nämner även de moderskapliga orsakerna amning och att hon vill vara hemma. Hennes arbetssituation påverkar familjens ekonomi samt att hon har en tanke om moderskapet som ett motiv då amning och att få vara hemma med barnen när de är små framställs som viktigt. I kvinnornas berättelser om hur de har delat upp föräldraledigheten mellan mamman och pappan har jag funnit typiska motiv till varför de har delat upp det så. Motiven är ekonomi, arbete, amning, jag vill vara hemma och jämställdhet, vilket är jämförbart med Magussons (2006) resultat samt resultatet i Alsarve & Boyes studie från Nedan följer avsnitt som förklarar fyra av motiven djupare. Jag väljer att inte beskriva motivet jämställdhet djupare då det endast var Maria som uppgav det motivet och det har beskrivits i det första avsnittet. 4.1 Arbete och ekonomin Arbetet och ekonomin är det som det talas mest om i samtliga intervjuer när kvinnorna berättar om motiven till uppdelningen. Arbetssituationen är nära sammankopplat till det ekonomiska motivet i kvinnornas berättelser, men jag vill ändå särskilja dem då kvinnorna i sina berättelser hänvisar till dem olika sätt. Ekonomin innefattar lönen och föräldrapenningen som baseras på lönen från arbetet. Motivet arbetet är arbetstider, tjänstgöringsgrad, och relation till arbetsplatsen. Anna berättar om när hon var föräldraledig med sitt andra barn: Inför andra barnet, då pluggade Pappan så då var det liksom att jag var hemma alltid. Han kom ju och gick lite hur som, han hade inga fasta tider så. Då bodde vi så nära skolan så att han var ju som så nära hela tiden, han kunde komma hem precis när som helst. Jag var mammaledig tills hon var 15 månader, men det var för att då var dagarna slut. - Anna Anna hänvisar till ekonomiska motiv till deras uppdelning av föräldraledigheten idag, men med andra barnet gick pappans framtida arbetssituation, alltså utbildning, före familjens inkomst och ekonomi. Maria och Ida har båda en heltidsanställning och de nämner inte den ekonomiska faktorn, männen och kvinnorna i de två paren har lika inkomst och därmed kan jag dra slutsatsen att lika inkomst är orsaken till att den ekonomiska situationen inte är en faktor (jmf. Försäkringskassan 2013). Samtliga intervjuade kvinnorna pratar som sagt mycket om arbetet, både pappan till barnets arbetstider och lön samt huruvida kvinnan uppskattar sitt jobb. Sara, Anna och Ida pratar mycket om att de vill vara hemma med sina barn och ledig från jobbet. Sara berättar att hon ibland längtar tillbaka till sitt jobb, hon menar att fördelen med att jobba är att hon får lite egentid. Jag kan väl känna ibland att det hade väl varit kul att få lite egen tid sådär, det är väl det som är fördelen med att jobba. Och har man rast så har man rast och man får gå på toaletten i fred. Men inte så mycket, ibland, jag njuter ganska mycket av att vara föräldraledig nu och vill helst pausa tiden om jag fick. Samtidigt som det är väldigt påfrestande att vara hemma med två. - Sara