Hantering av potentiellt förorenade områden orsakat av före detta handelsträdgårdar i Ekerö kommun

Transkript

1 Hantering av potentiellt förorenade områden orsakat av före detta handelsträdgårdar i Ekerö kommun Kommunens beaktande av potentiellt förorenad mark i bygglovsprocessen samt utvecklandet av ett prioriteringsverktyg i GIS Sara Nylén Anställda vid Ekebyhov handelsträdgård (ca 1920) (Ekerö kommun, 2021a) Department of Environmental Science Examensarbete 30 hp Masterprogram i miljö- och hälsoskydd (MHS) Vårterminen 2021 Intern handledare: Anna Sobek Extern handledare: Johanna Lindberg (Ekerö kommun) 1

2 Sammanfattning Kunskapen om markföroreningar från före detta handelsträdgårdar har historiskt varit låga hos tillsynsmyndigheter. Miljöenheten på Ekerö kommun misstänker därmed att markföroreningar från denna bransch har förbisetts i bygglovsprocessen och att kommunmedborgare därför beviljats bygglov för bostad på potentiellt förorenad mark. Denna studie har analyserat bygglovshandlingar samt förhandsbesked för 18 fastigheter med egen vattenbrunn på f.d. handelsträdgårdar för åren i syfte att studera om kommunen omnämner att marken är potentiellt förorenad samt om de omnämner Sveriges miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Totalt har 40 ärenden studerats. Analyserna påvisade att det finns en omfattande brist i beaktandet av förorenad mark i bygglovsprocessen från denna bransch då kommunen inte i något av de studerade ärendena har omnämnt varken förorenad mark eller Sveriges miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Kommunen har i ett pågående projekt skickat ut ett informationsbrev till fastighetsägare på f.d. handelsträdgårdar i syfte att ombe dem genomföra miljötekniska undersökningar för att kunna utesluta att marken och vattnet är så pass förorenat att fastigheten behöver saneras. Det är ett stort antal fastighetsägare som har kontaktas av kommunen (347 fastigheter) och denna studie har därmed studerat möjligheten att utarbeta ett prioriteringsverktyg baserat i GIS som kan separera och prioritera bland dessa potentiellt förorenade fastigheter som kan behöva efterbehandlingsstöd av kommunen. Prioriteringsverktyget är grundat i sex omgivningsfaktorer: Om fastigheten är belägen inom ett vattenskyddsområde, vilken typ av vattenförsörjning fastigheten har, vilken jordart som finns på fastigheten, om fastigheten är belägen inom ett område med höga naturvärden, om det föreligger en översvämningsrisk på fastigheten samt om fastigheten är bebodd. En viktad överlagringsanalys utfördes som identifierade de fastigheter som rekommenderas att prioritera högre med hänsyn till att det på dessa fastigheter finns en högre risk för spridning av potentiella markföroreningar till människa och miljö. Prioriteringsverktyget skapade 347 klasser som därefter aggregerades ihop till sex prioriteringsintervall. Prioriteringsverktyget har kvalitetstestats och anses kunna prioritera bland fastigheterna som kan behöva efterbehandlingsstöd. Nyckelord Förorenad mark, Före detta handelsträdgård, Bygglov, Förhandsbesked, Sveriges miljökvalitetsmål Giftfri miljö, Prioriteringsverktyg, GIS 2

3 Populärvetenskaplig sammanfattning Ekerö kommun har historiskt varit till stor del handelsträdgårdar. På före detta handelsträdgårdar nyttjades ett flertal bekämpningsmedel som med tiden förbjöds då de konstaterades vara skadliga för människor, djur och natur. Problemet med dessa bekämpningsmedel är att de är stabila i naturen och tar därför mycket lång tid att brytas ner. Tidigare forskningsstudier har påvisat att bekämpningsmedelsrester kan återfinnas på de f.d. handelsträdgårdarna i jorden och i vattnet vilket bland annat kan innebära hälsorisker för de som idag bor på fastigheterna. Markföroreningar från f.d. handelsträdgårdar har blivit ett fokusområde på Ekerö kommun som har ett pågående Handelsträdgårdsprojekt. Kommunens projekt syftar till att kontakta markägare på f.d. handelsträdgårdar med ett informationsbrev och ombe dem ta kontakt med en konsultfirma som kan utreda om jorden och vattnet på fastigheten innehåller bekämpningsmedelsrester. Historiskt har kunskapen om denna typ av markföroreningar varit låga hos tillsynsmyndigheter. Miljöenheten på Ekerö kommun misstänker därför att efter att handelsträdgårdarna avvecklades och marken gjordes om till bostadsmark så kan kommunen ha missat att beakta att det kan finnas kvar bekämpningsmedelsrester på fastigheten. Det finns därför behov av att utreda omfattningen på problemet för att människa och miljö inte ska ta skada av bekämpningsmedelsresterna. Detta examensarbete i Miljö- och hälsoskydd har innefattat två delar. Den första delen har studerat hur Ekerö kommun jobbar med förorenad mark och Sveriges miljökvalitetsmål Giftfri miljö i bygglovsprocessen på potentiellt förorenad mark. Genom studier av bygglovshandlingar och förhandsbesked för bygglov påvisades att markföroreningar har förbisetts vid lovgivning och att kommunmedborgare därför är konstaterat bosatta på mark som är potentiellt förorenad. Ekerö kommun och andra kommuner som har en historia av att vars mark till stor del nyttjats som handelsträdgårdar kan ta lärdom av denna studie för att förhindra att människor, djur och natur far illa av gamla markföroreningar. Informationsbrevet till markägarna som kommunen skickat ut är i och med resultatet från den första delen i denna studie av stor betydelse för att åtgärda problemet och förhindra att människor och miljön far illa av de potentiella markföroreningarna. Det är ett stort antal fastighetsägare som har kontaktas av Ekerö kommun, samtidigt som det finns ett begränsat antal handläggare och resurser på kommunen. Den andra delen i denna studie har därför undersökt möjligheten att utarbeta ett prioriteringsverktyg i GIS som belyser de fastigheter med större behov av att undersökas snabbt. Prioriteringsverktyget är baserat på sex omgivningsfaktorer: Om fastigheten är belägen inom ett vattenskyddsområde, vilken typ av vattenförsörjning fastigheten har, vilken jordart som finns på fastigheten, om fastigheten är belägen inom ett område med höga naturvärden, om det föreligger en översvämningsrisk på fastigheten samt om fastigheten är bebodd. Prioriteringsverktyget påvisades kunna prioritera bland fastigheterna som kan behöva efterbehandlingsstöd av kommunen. De 347 fastigheterna delades av prioriteringsverktyget in i 347 klasser som därefter aggregerades ihop till sex riskintervall. Kommunen rekommenderas att till en början prioritera de fastigheter i riskintervall 1 och 2 (9 samt 29 fastigheter). 3

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemformulering och syfte Frågeställningar Hypoteser Avgränsningar och antaganden Bakgrund Ekerö kommun Förorenad mark Sveriges miljökvalitetsmål Handelsträdgårdar fram till omkring Branschtypiska markföroreningar på f.d. handelsträdgårdar Fysisk planering samt lagstiftning Egen brunn eller kommunalt VA Metod GIS Potentiellt förorenade områden i Ekerö kommun Potentiellt förorenad mark i bygglovsprocessen Prioriteringsverktyg för separering och prioritering av potentiellt förorenade fastigheter Utvalda omgivningsfaktorer till prioriteringsverktyget Analyser i GIS Resultat Beaktande av potentiellt förorenad mark i bygglovsprocessen Prioriteringsverktyget Diskussion Kommunens beaktande av potentiellt förorenad mark i bygglovsprocessen Utvecklingsmöjligheter i Ekerö kommun Priteringsverktyg i GIS för separering och prioritering av potentiellt förorenade fastigheter Vidare utveckling av prioriteringsverktyget samt osäkerheter Slutsats Tackord Referenser Elektroniska källor Illustrationer Lagskrifter och propositioner Personlig kontakt Data som använts i analyserna Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

5 1 Inledning 1.1 Problemformulering och syfte Tidigare forskningsstudier har påvisat att före detta handelsträdgårdar ofta är förorenade med bekämpningsmedelsrester. Trots detta har kunskapen om markföroreningar från f.d. handelsträdgårdar har historiskt varit låg hos tillsynsmyndigheter (Länsstyrelsen i Örebro, 2017a). Miljöenheten på Ekerö kommun misstänker därför att bygglov kan ha beviljats utan att beakta att marken är potentiellt förorenad och att kommunmedborgare därmed bor på sådan mark. Denna studie innefattar två delar. Den första delen syftar till att studera om kommunens misstankar stämmer genom att studera i vilken utsträckning som kommunen beaktat markföroreningar från denna bransch och Sveriges miljökvalitetsmål Giftfri miljö i bygglovsprocessen. Examensarbetet är en del i ett pågående projekt på Ekerö kommun som de kallar Handelsträdgårdsprojektet. Kommunens arbete syftar till att få markägare vars fastighet är belägen på en f.d. handelsträdgård att genomföra miljötekniska undersökningar för att kunna utesluta att marken är så pass förorenad att den behöver saneras. Berörda markägare har kontaktats av kommunen med ett informationsbrev. Det är en stort antal fastighetsägare som kontaktats och som därmed kan vara i behov av efterbehandlingsstöd, samtidigt som det finns ett begränsat antal handläggare och resurser på kommunen. Ett sätt att lösa problemet är att systematiskt utarbeta en prioritering bland fastigheterna för att identifiera de med störst behov av att undersökas. Den andra delen i denna studie testar därför möjligheten att utarbeta ett prioriteringsverktyg baserat i GIS som kan separera och prioritera bland de potentiellt förorenade fastigheterna. I stort syftar denna studie till att motverka att människor och miljön far illa av gamla markföroreningar. 1.2 Frågeställningar 1. Hur jobbar Ekerö kommun med det svenska miljökvalitetsmålet Giftfri miljö i bygglovsprocessen på potentiellt förorenad mark? 2. Går det att ta fram ett verktyg i GIS som kan separera och prioritera bland potentiellt förorenade områden baserat på omgivningsfaktorer? 1.3 Hypoteser Markföroreningar och Sveriges miljökvalitetsmål Giftfri miljö har inte beaktats vid givandet av bygglov på fastigheter med egen brunn på potentiellt förorenad mark i Ekerö kommun. De utvalda omgivningsfaktorerna i prioriteringsverktyget kan användas för att separera och prioritera bland potentiellt förorenade områden. 5

6 1.4 Avgränsningar och antaganden Miljötekniska undersökningar av jord- och vattenprover har inte genomförts på fastigheterna som är belägna på de f.d. handelsträdgårdarna. Det antas därför att samtliga studerade fastigheter är potentiellt förorenade med de branschtypiska markföroreningarna som beskrivs i avsnitt Då förorenad mark/områden omnämns i rapporten innefattar det markföroreningar från f.d. handelsträdgårdar. 2 Bakgrund 2.1 Ekerö kommun Studieområdet är Ekerö kommun. Ekerö kommun är beläget på Mälaröarna i västra Stockholm (Figur 1). Kommunen har en ökande befolkningsmängd och det bor invånare (2020) i kommunen (Ekerö kommun, 2021a). Den ökande befolkningsmängden skapar underlag för förtätning, vilket för med sig utmaningar då Ekerö tidigare till stor del var en handelsträdgård. Figur 1. Till vänster presenteras Ekerö kommun markerat med rött. Till höger presenteras Ekerö kommun markerat i rött i förhållande till Stockholms län markerat i blått (Map data OpenStreetMap contributors, Map layer by Esri, Baserat på Lantmäterierts GSD-Översiktskartan). Ekerö kommun beskriver att de har några av landets finaste natur, kultur och boendemiljöer och att deras miljöpolitik jobbar för en hållbar kommun där de även vill ge kommande generationer samma möjligheter (Ekerö kommun, 2020). I och med dessa högt uppsatta mål finns utrymme att studera om kommunen även i praktiken införlivar detta tankesätt. Som en del i kommunens miljöarbete har de utifrån de 16 nationella miljökvalitetsmålen formulerat 9 lokala miljömål, varav ett av dessa är Giftfri miljö (Ekerö kommun, 2007). 6

7 2.2 Förorenad mark Det finns omkring konstaterade eller potentiellt förorenade områden av olika typer i Sverige enligt länsstyrelsens databas EBH-stödet (Efterbehandlingsstödet). EBH-stödet är en nationell databas där förorenade områden registreras (Länsstyrelserna, u.å.). Förorenade områden ska inte utgöra en risk för människors hälsa och miljön, om så är fallet ska efterbehandlingsåtgärder vidtas för att få ner föroreningshalterna till en acceptabel nivå (Kemikalieinspektionen, 2019). Länsstyrelsen har fått i uppdrag av Naturvårdsverket att identifiera och riskklassa förorenade områden enligt MIFO-metodiken (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) (Naturvårdsverket, 1999). MIFO-metodiken består av två faser. Fas 1 är en orienterande studie som resulterar i en riskklassning mellan 1 4, där 1 innebär mycket stor risk. Fas 2 är provtagningsfasen som resulterar i en eventuellt ny riskklassning mellan Sveriges miljökvalitetsmål År 1999 fastställde Sveriges riksdag 15 (senare 16) miljökvalitetsmål och ett övergripande generationsmål. Generationsmålet specificerar regeringens huvudsakliga mål med miljöpolitiken (prop. 1997/98:145 s. 1, s. 19). Propositionen beskriver att miljökvalitetsmålen ska verka vägledande i den svenska miljöpolitiken och kommunernas arbete (prop. 1997/98:145 s. 34). Miljökvalitetsmålen är således inte rättsligt bindande. Dock kan Miljöbalkens portalparagraf (1 kap. 1 MB), som beskriver att syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling, ge utrymme för att Sveriges miljökvalitetsmål ska verka vägledande i kommunernas arbete. Det fjärde miljökvalitetsmålet Giftfri miljö specificerar att: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna" - Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet (Naturvårdsverket, 2020) Varje miljökvalitetsmål har ett antal preciseringar kopplade till sig för att förtydliga syftet med målet. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö har sex preciseringar (Sveriges miljömål, 2018). Den fjärde preciseringen beskriver att förorenade områden ska vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Förorenade områden behöver således identifieras och vidare åtgärdas för att denna precisering ska uppnås. EBH-stödets databas är en viktig del i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö för att kommunerna ska hålla sig ajour med vilka objekt som behöver åtgärdas. 7

8 Då man antog miljökvalitetsmålen var förhoppningen att de skulle uppnås inom en generation, alltså till Naturvårdsverket beskriver i en fördjupad utvärdering från 2019 att det enbart var miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt som ansågs kunna uppnås. Målet Giftfri miljö beskrivs ha en neutral utveckling. Det bedömdes redan 2016 att riskerna från de förorenade områdena i Sverige inte skulle hinna åtgärdas till 2020 (Naturvårdsverket, 2016a). Naturvårdsverket angav då ett par förutsättningar som var avgörande för att uppnå målet. Några av förutsättningarna var att Miljöbalken skulle användas fullt ut för sanering där man kunde hålla en person ansvarig för föroreningen. Vidare belyste de 2016 att även kommunerna bör ha tillgång till EBH-stödet och inte bara länsstyrelserna, vilket bidrog till att kommunerna efter det fick tillgång till EBH-stödet. Det har i en tidigare forskningsstudie gjord av Bruce et.al. (2020) undersökts i vilken omfattning som olika miljömål omnämns i miljöriskbedömningar av förorenade sediment utförda av kommuner och konsultfirmor. Studien fastställde bland annat att det finns brister i beaktandet av miljömålen vid miljöriskbedömningar då det inte finns någon tydlig vägledning som specificerar vilka miljömål som ska beaktas i vilka fall. Även om den studien gällde förorenade sediment kan man anta att liknade fall gäller för förorenad mark i allmänhet, eftersom miljökvalitetsmålen inte är lagstadgade utan endast vägledande för kommunerna. Detta kan ha bidragit till att det svenska miljökvalitetsmålet Giftfri miljö har förbisetts i bygglovsprocessen på Ekerö kommun. Det är därför av vikt att studera huruvida Ekerö kommun har beaktat att marken är potentiellt förorenad i bygglovsprocessen och för att vid ett eventuellt bristande beaktande belysa vikten av att utveckla arbetsgången på kommunen så att kommunmedborgare inte riskerar att bosätta sig på potentiellt förorenad mark. 2.4 Handelsträdgårdar fram till omkring år 1990 På f.d. handelsträdgårdar bedrevs yrkesmässig kommersiell odling. Det odlades allt från grönsaker till örter, frukt och snittblommor, både i växthus samt i odlingar på friland (Länsstyrelsen Örebro, 2017b). Ekerö kommun har historiskt varit till stor del handelsträdgårdar, då de ofta var lokaliserade i utkanten av städer för att minska transportsträckorna av varorna. Dessutom krävde handelsträdgårdarna stora arealer (Olausson, 2014), något som det fanns gott om på Ekerö. Handelsträdgårdarna som denna studie berör togs ur bruk innan 1990, på 70- och 80-talet förbjöds nämligen många av de skadliga bekämpningsmedlen (Länsstyrelsen Örebro, 2017b). Bekämpningsmedlen som användes kan dock ligga kvar i marken och vattnet vid de f.d. handelsträdgårdarna. Till bekämpningsmedel räknas pesticider och biocider. Pesticider kan i sin tur delas in i fungicider (medel mot svamp), herbicider (medel mot ogräs) och insekticider (medel mot skadeinsekter) (Törnquist et.al. 2002). 8

9 En typisk handelsträdgård (Figur 2) bestod av ett växthus (A) där halterna av bekämpningsmedel kunde vara höga. Växthusen värmdes upp av en oljepanna (B) och oljespill kan därför ha förekommit. Intill växthuset fanns ett bekämpningsmedelslager (C) där spill kan ha inträffat. Det fanns även ett boningshus på gården (D). Utomhus hade man odlingar på friland (E) och slutligen fanns en form av deponi/soptipp på gården (F) (Länsstyrelsen Örebro, 2017b). Figur 2. En typisk handelsträdgård (Länsstyrelsen Örebro, 2017b) Branschtypiska markföroreningar på f.d. handelsträdgårdar Tidigare forskningsstudier har analyserats för att undersöka vilka branschtypiska markföroreningar man med större sannolikhet kan förvänta sig finna på Ekerö kommuns objekt. Både ursprungsprodukten och nedbrytningsprodukten kan påträffas i jord- och vattenprover. Nedbrytningsprodukterna kan ibland vara mer lättrörliga och mer persistenta än ursprungsprodukten (SGI, 2017) och det är därför ofta dem man påträffar som markförorening idag. De vanligast förekommande markföroreningarna vid f.d. handelsträdgårdar samt dess egenskaper presenteras i Tabell 1. Statens geotekniska institut (SGI) genomförde 2017 en studie av 101 miljötekniska undersökningar från f.d. handelsträdgårdar för att skapa ett kunskapsunderlag över bland annat branschtypiska markföroreningar. SGI påvisade att ett eller flera organiska bekämpningsmedel påträffats i jordlagren på 83 av de 101 objekten. DDT samt dess nedbrytningsprodukter DDD och DDE påträffades på 84% av dessa. Vidare återfanns även kvintozen (pentakloranilin) (60%), hexaklorbensen (39%), aldrin + dieldrin (21%) och endosulfan (8%) på ett flertal av de studerade objekten. Anledningen till att dessa organiska bekämpningsmedel ofta påträffas i jordlagren är att de har hög fördelningskoefficient mellan oktanol-vatten (högt log K OW). Fördelningskoefficienten log K OW används ofta inom miljökemin för att påvisa om en organisk förening föredrar att lösa sig i vatten eller organiskt material (kol). Ett högt log K OW (>5) antyder att ämnet föredrar att lösa sig i organiskt material eller binder till jordpartiklar (hydrofobt ämne), medan ett lågt log K OW (<5) betyder att ämnet oftare påträffas löst i vatten (hydrofilt ämne) (Naturvårdsverket, 2017). 9

10 Två forskningsstudier har analyserats med hänsyn till bekämpningsmedelsrester i vatten (Törnquist et.al., 2002 och Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Studierna konstaterade att de bekämpningsmedel som kan kopplas till f.d. handelsträdgårdar som oftast påträffas som förorening i grundvatten och brunnar idag var 2,6-diklorbensamid (BAM) (nedbrytningsprodukt till diklobenil) och atrazin. Detta trots att de båda bekämpningsmedlen varit förbjudna sedan i slutet av 80-talet. Anledningen till att dessa ämnen ofta påträffas i vatten är för att de är vattenlösliga (lågt log K OW). Utöver organiska bekämpningsmedelsrester kan man även finna oljeföroreningar (Länsstyrelsen Örebro, 2017b). Även oorganiska bekämpningsmedel kan påträffas. Metaller så som kobolt, krom, nickel, arsenik, kadmium, kvicksilver, koppar och bly kan påträffas i jord- och vattenprover då metaller användes i bekämpningsmedel fram till omkring 1940-talet där de användes mot ogräs och svampangrepp (Länsstyrelsen Örebro, 2017a; Hedenvind projekt, 2019). Efter 1940 dominerade de organiska bekämpningsmedlen (SGI, 2017). Ett flertal av de bekämpningsmedel som användes på f.d. handelsträdgårdarna är så kallade POPs (Persistent Organic Pollutants). Initialt fanns det 12 POPs men listan utökas hela tiden. Av dessa innefattas idag bland annat DDT, endosulfan och hexaklorbensen. I och med Stockholmskonventionen har medverkande länder skrivit på att eliminera och begränsa dessa (Stockholms Convention, u.å.; Kemikalieinspektionen, 2014). 10

11 Tabell 1. Egenskaper för branschtypiska markföroreningar vid f.d. handelsträdgårdar. BM = Bekämpningsmedel. Branschtypiska Nedbrytningsprodukt Typ av log K OW Medium i vilket Toxiska egenskaper för Användnings- Halveringstid Övrigt markföroreningar BM (En substans är man kan förvänta människor intervall bioackumulerande sig påträffa BM om log K OW> 5 1 ) DDT DDD, DDE 1 Klorerad DDT: 6,91 DDT, DDD och Utfasningsämne som har Användes DDT: 2 25 år och upp Organiska organisk DDE: 6,51 DDE har mycket egenskaper så som mellan 1944 till 30 år i grundvatten 1 BM så som insekticid 3 DDD: 6,02 4 låg löslighet i cancerframkallande 1975 i DDE och DDD är mer DDT (DDE, vatten och väljer (kategori 2), miljöfarliga Sverige 2 persistenta i miljön än DDD) ligger att binda till långtidseffekter, DDT 5 ofta ytligt, jordpartiklar 2 PBT/vPvB samt specifika kring 0,2 organskador efter 0,4 m djup 7 upprepad exponering 5 Endosulfan Endosulfan- sulfat 2 Organiskt α-endosulfan: 3,83 Relativt låg Exponering för Förbjöds Under aeroba - BM, β-endosulfan: vattenlöslighet endosulfan kan leda till förhållanden i jord har insekticid 2 3,62 8 och fäster främst effekter som blå läppar α-endosulfan en på partiklar. och naglar, huvudvärk, halveringstid på mellan Påträffas oftast i yrsel, illamående, dagar och β- jordlagren 2 kräkningar och svaghet. endosulfan på mellan Påvisade långtidseffekter dagar. kan röra sig om skador på Endosulfans lever och njurar 2 nedbrytningsprodukt Endosulfan- sulfat har inte påvisat några tecken på nedbrytning 8 11

12 Diklobenil 2,6-diklorbensamid Herbicid 7 BAM: 0,38 (mycket BAM är det BM EPA klassar diklobenil Förbjöds för Diklobenil har relativt Ingick i BM (BAM) 9 hydrofilt) 10 från f.d. som möjligt cancerogen. användning i snabb nedbrytning. Totex 7 handelsträdgårdar Mer studier krävs för att Sverige i BAM är däremot mer som ofta påträffas fastställa att BAM är slutet av 80- persistent i vatten 8. i grundvatten 11 cancerogen 12 talet 7 Diklobenils halveringstid är mellan 157 dagar till ingen påvisad nedbrytning och BAM har en halveringstid på mellan 314 dagar och ingen påvisad nedbrytning 13 Atrazin atrazin-desetyl, Herbicid 7 Atrazin: 2,7 Atrazin påträffas Prioriterat Användes Atrazin har en Ingick i BM atrazin-desisopropyl, främst i grund- riskminskningsämne med mellan 1957 halveringstid i jord på Totex 7 atrazin- och ytvatten då egenskaper som 1989 i omkring dagar 16 desetyldesisopropyl den är hydrofil 6 allergiframkallande och Sverige 2 och atrazin-hydroxy 12 Även nedbryt - miljöfarliga ningsprodukterna långtidseffekter 5 har hög löslighet i vatten 15 12

13 Kvintozen Pentakloranilin 17 Fungicid 7 Kvinotzen: 4,21 Kvinotzen och Kvinotzen är ett Förbjöds DT 50 (typical) = Pentakloranilin: pentakloranilin prioriterat dagar 19 5,08 17 påträffas oftast i riskminskningsämne som jord 2 har egenskaper som allergiframkallande/ miljöfarliga långtidseffekter 5 Hexaklorbensen Pentaklorfenol 20 Klorerat HCB: 5,73 17 HCB är HCB är ett HCB förbjöds HCB är mycket - (HCB) BM, bioackumulerande utfasningsämne samt har på persistens då det är ett fungicid 7 och återfinns egenskaper som talet 21 fullständigt klorerat främst i cancerframkallande kolväte 17 jordlagren 9 (kategori 1A eller 1B), miljöfarliga långtidseffekter, DT 50 (typical) = 2000 dagar 19 PBT/vPvB och specifika organskador efter upprepad exponering 5 1 Europaparlamentet och rådets förordning 1107/ SGI, Kemikalieinspektionen, ATSDR, Kemikalieinspektionen, u.å. 6 Ritter et. al SGI, ATSDR, Länsstyrelsen Örebro, 2017a 10 Ahrens et.al., Törnquist et.al., EPA, Pukkila & Kontro, Havs- och vattenmyndigheten, Kreuger, ATSDR, Schultz, Naturvårdsverket, 2016b 19 Lewis et.al., Bernes, SGU,

14 2.5 Fysisk planering samt lagstiftning Miljöbalken (MB 1998:808) beskriver att med förorenad mark omfattas mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (10 kap. 1 MB) (Se Bilaga 1 för utdrag ur lagstiftning). Miljöbalkens portalparagraf (1 kap. 1 MB) beskriver miljöbalkens syfte. Denna belyser bland annat att nuvarande och kommande generationers hälsa och miljö ska skyddas från bland annat föroreningar. Plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ställer krav på kommunen vid bygglovsansökningar. Vid givande av bygglov utanför en detaljplan ska kommunen utreda ett områdes lämplighet med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov (2 kap. 2 PBL). Föroreningssituationen är en del som ska utredas med hänsyn till beskaffenheten. Innan man söker bygglov på mark som inte är detaljplanerad kan man ansöka om ett så kallat förhandsbesked (Boverket, 2020a). I förhandsbeskedet görs en lokaliseringsprövning och föroreningssituationen ska vara med i bedömningen gällande om marken i fråga får tas i anspråk med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Detta regleras i 2 kap. 4 och 5 PBL (MVG, 2014). Kommunen har ett kommunalt planmonopol (Boverket, 2020b). Det innebär att de har det primära ansvaret att bestämma om en detaljplan ska antas samt i den reglera hur mark- och vattenområden ska användas (Boverket, 2020c). Detaljplanen ska sedan styra bygglovsärenden. Enligt 4 kap. 14 PBL kan kommunen i en detaljplan bestämma att bygglov inte får ges innan en markförorening avlägsnas. Finns det dock ingen gällande detaljplan ska en lokaliseringsprövning göras av byggnadsnämnden (Boverket, 2019). Syftet är att utreda om en viss åtgärd är lämplig på en viss plats (jfr prop. 1985/86:1 sid 472). I Ekerö kommun finns detaljplaner främst i tätorter och fritidshusområden (Ekerö kommun, 2021b). Kommunen kan bli skadeståndsskyldiga upp till 10 år om de tar beslut om en detaljplan eller ett bygglov utan att ha utrett föroreningsfrågan tillräckligt (3 kap. 2 SkL) (Länsstyrelserna och SGI, 2016). Varje kommun ska ha en gällande översiktsplan. Översiktsplanen är inte rättsligt bindande utan ska verka vägledande vid beslut gällande hur mark- och vattenområden ska nyttjas (Boverket, 2020d), framförallt i lokaliseringsprövningen för bygglovsärenden på mark som inte är detaljplanerad. Ekerö kommun fastställde i en översiktsplan som antogs 2005 att det 2003 genomfördes en inventering av förorenade områden som ett examensarbete i magisterkursen Miljöskydd och hälsoskydd vid Stockholms universitet. Inventeringen utfördes enligt MIFO-metodiken och handelsträdgårdar var den bransch som var mest representerad med sina då 126 objekt i kommunen. Slutsatsen som Ekerö kommun drog i översiktsplanen var att: Vid planering av ny bebyggelse inom potentiellt förorenade områden ska behovet av mark-miljöundersökning och eventuell sanering beaktas. 14

15 Länsstyrelsen i Jönköpings län (2017) utarbetade i samarbete med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket samt kommuner i Jönköpings län en rekommenderad vägledning gällande förorenade områden i planering och lovgivning, vilken skickades på remiss till samtliga länsstyrelser. Vägledningen lyfter föreslagen arbetsgång vid bygglovsärenden på förorenad mark (Figur 3). Bygglovsansökan inkommer Byggnadsnämnden stämmer av mot EBH-stödet om marken är potentiellt förorenad Nej, marken är inte potentiellt förorenad Ja, marken är potentiellt förorenad Bygglovssökande ska informeras om att tillsynsmyndigheten kan komma att ställa krav på undersökningar och/eller avhjälpande åtgärder (9 kap PBL) Byggnadsnämnden ska uppmärksamma tillsynsmyndigheten (ofta Miljöenheten) på att en bygglovsansökan inkommit på potentiellt förorenad mark och de ska ges möjlighet att yttra sig Finns det en gällande detaljplan för den sökta marken? Nej Ja En prövning görs av bygglovsansökan. Prövningen ska innefatta en lokaliseringsprövning. Det ska undersökas vilka föroreningar det rör sig om, hur de är avgränsade samt om det behöver åtgärdas innan bygglovet kan beviljas Bygglovet kan inte avslås med hänvisning till föroreningssituationen om det finns en gällande detaljplan (PBL utgår från att föroreningssituationen är utredd). En upplysning ska göras i beslutet om att markägaren ska ta kontakt med tillsynsmyndigheten Om bygglovet beviljas trots föroreningssituationen ska en upplysning göras i beslutet och markägaren ska uppmanas till att ta kontakt med tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten ska även få en kopia av beslutet Föroreningssituationen bör tas upp igen vid det tekniska samrådet inför startbeskedet. Detta tillsammans med andra frågor så som radon, dagvatten osv. Bygglovet avslås med hänsyn till att lokaliseringen inte är lämplig förrän markföroreningarna åtgärdats Bygglovet kan beviljas Figur 3. Länsstyrelsen i Jönköpings läns föreslagna arbetsgång vid bygglov på förorenad mark på mark som omfattas och inte omfattas av en detaljplan (Länsstyrelsen Jönköpings län, 2017). 2.6 Egen brunn eller kommunalt VA Det finns primärt två sätt för en kommunmedborgare att förse sig med dricksvatten, antigen via kommunala vattennätet eller genom egen brunn. För fastigheter som är anslutna till kommunalt VA ansvarar kommunen för att vattnet håller god kvalitet och det sker kontinuerliga kontroller enligt Livsmedelsverkets direktiv och gränsvärden (SLVFS 2001:30). Har man egen brunn som källa till sitt dricksvatten ställs högre krav på brunnsägaren eller ägarföreningen som själva ansvarar för brunnsvattnets kvalitet. Livsmedelsverket rekommenderar att brunnsvattnet provats minst var tredje år (Livsmedelsverket, 2014). Det finns dock inga rekommendationer att man ska provta specifikt för bekämpningsmedelsrester. Att ha egen brunn på potentiellt förorenad mark kan vara kopplat till risker eftersom några av bekämpningsmedlen som användes på f.d. handelsträdgårdar kan spridas genom jorden ner till grundvattnet (exempelvis BAM). Förekomsten av bekämpningsmedel i grundvattnet som sedan flödar in i brunnen kan påverka vattnets lämplighet som dricksvatten. 15

16 3 Metod 3.1 GIS Ett geografiskt informationssystem (GIS) har använts i stor utsträckning i studien. GIS är ett verktyg som används för att analysera, visualisera och lagra geografiska data (Lantmäteriet, 2021). Den programvara som använts i arbetet är ArcMap. 3.2 Potentiellt förorenade områden i Ekerö kommun De potentiellt förorenade objekten som den första delen i denna studie har jobbat utifrån var de som finns registrerade i EBH-stödet, eftersom det beskrivs i vägledningen (Figur 3) att byggenheten rekommenderas att stämma av mot EBH-stödet gällande om marken är potentiellt förorenad. Branscherna Plantskolor samt Plantskolor övriga (till vilka handelsträdgårdar räknas) (Länsstyrelsen Örebro, 2017a) valdes ut. Det resulterade i 139 objekt. Vidare valdes enbart de handelsträdgårdar ut som enligt MIFO-blanketter (fas 1) är konstaterat nedlagda, då det är på dessa fastigheter det finns en risk att kommunmedborgare har beviljats bygglov till nybyggnad. De handelsträdgårdar för vilka det angavs att Anläggningens status = Nedlagt valdes ut. Därefter studerades en tidigare inventering som Ekerö kommun genomfört för att utreda vilka fastigheter i kommunen som är knutna till dessa nedlagda handelsträdgårdar. Detta genererade 87 f.d. handelsträdgårdar vilka berör 234 fastigheter. De potentiellt förorenade objekten som användes i den andra delen i denna studie var till en början samtliga EBH-objekt (139 objekt), samma som för den första delen i studien. Efter samråd med Ekerö kommun lyftes 4 objekt bort för att det på dessa objekt redan påbörjats en miljöteknisk undersökning. Kvar blev 135 f.d. handelsträdgårdar vilka berör 347 fastigheter. Dessa fastigheter är de som Ekerö kommun har skickat ut sitt informationsbrev till som nämndes under avsnitt 1.1, och är alltså de fastigheter som denna studie ämnar att separera och prioritera bland för att fungera som stöd för kommunen i efterbehandlingsarbetet. 16

17 3.3 Potentiellt förorenad mark i bygglovsprocessen Analyser i GIS samt studier av bygglovshandlingar och förhandsbesked genomfördes för att utreda den första frågeställningen. Den data som använts i analyserna presenteras i Bilaga 2. Figur 4 redovisar ett flödesschema över analyserna i GIS. Inledande användes SGUs (Sveriges Geologiska Undersökning) brunnsarkiv för att identifiera var brunnar är belägna i kommunen. Brunnsarkivet är en databas där privatpersoner och företag som borrar brunnar kan rapportera in nya brunnar och tekniska data (SGU, 2021a). Databasen håller även information gällande exempelvis energibrunnar. Enbart vattenbrunnar valdes ut till denna studie med hjälp av verktyget Select by Attribute. Efter att de potentiellt förorenade områdena identifierats enligt vad som anges i första stycket i avsnitt 3.2 studerades sedan vilka av dessa 234 fastigheter som har egen vattenbrunn genom att använda verktyget Select by Location. Det genererade 18 fastigheter som har egen vattenbrunn på potentiellt förorenad mark. Samtliga sökta bygglov och förhandsbesked till bygglov studerades för dessa 18 fastigheter för åren Bygglovshandlingarna fanns dels elektroniskt i Ekerö kommuns ärendehanteringssystem, dels i ett fysiskt arkiv på kommunen. De 18 fastigheterna studerades utifrån följande fem kriterier: 1. Har ansökan om bygglov till nybyggnad (9 kap. 2 1p. PBL) till enbostadshus, tvåbostadshus, gruppbyggda småhus/radhus, flerbostadshus, fritidshus eller gäststuga sökts mellan åren ? 2. Har ansökan om förhandsbesked till bygglov (9 kap. 17 PBL) sökts mellan åren ? 3. Omnämns markföroreningar av Ekerö kommun vid beviljandet eller avslaget av bygglovet/förhandsbeskedet? 4. Omnämns Sveriges miljökvalitetsmål Giftfri miljö av Ekerö kommun vid beviljandet eller avslaget av bygglovet/förhandsbeskedet? 5. Fanns det en gällande detaljplan vid tiden för ansökan? SGUs Brunnsarkiv Select by Attribute Vattenbrunnar i Ekerö kommun Potentiellt förorenade områden i Ekerö kommun (EBH-stödet) Select by Attribute Handelsträdgårdar i Ekerö kommun Select by Location f.d. handelsträdgårdar i Ekerö kommun Endast nedlagda handelsträdgårdarna valdes ut Fastigheter med egen brunn på potentiellt förorenad mark Fastighetsindelning Ekerö kommun Koppla f.d. handelsträdgårdarna till fastighetsnummer Fastigheter belägna på f.d. handelsträdgårdar Fastigheterna studerades utifrån de fem kriterierna Figur 4. Flödesschema över analyserna i GIS för den första frågeställningen. 17

18 3.4 Prioriteringsverktyg för separering och prioritering av potentiellt förorenade fastigheter Den metod som använts för att prioritera bland de potentiellt förorenade fastigheterna är överlagringsanalyser i GIS av utvalda omgivningsfaktorer, litteraturstudier samt samråd med Ekerö kommun. En överlagringsanalys lägger de olika lagren med geografiska data ovanpå varandra för att i detta fall identifiera de fastigheter med högst risk (MSB, 2011). Sex omgivningsfaktorer valdes ut genom litteraturstudier samt i samråd med Ekerö kommun. Varje omgivningsfaktors underfaktorer tilldelades en riskpoäng. Två miljöingenjörer på Ekerö kommun som arbetar med det pågående Handelsträdgårdsprojektet har fått dela ut en viktning till de sex omgivningsfaktorerna (Figur 6). Viktningens syfte avser att ge en högre influensgrad till de omgivningsfaktorer som anses innebära en högre risk med hänsyn till upptag och spridning av bekämpningsmedelsrester till människa och miljö Utvalda omgivningsfaktorer till prioriteringsverktyget Prioriteringsverktyget ämnar att separera och prioritera bland de 347 fastigheterna som kan behöva efterbehandlingsstöd av kommunen. Prioriteringsverktyget baserar sig på sex utvalda omgivningsfaktorer. Utifrån dessa omgivningsfaktorer skapas sedan en riskkarta och följaktligen en prioriteringskarta. Figur 5 presenterar en konceptuell modell över skyddsvärden samt spridningsvägar för bekämpningsmedelsrester från f.d. handelsträdgårdar. Omgivningsfaktorerna som valts ut är grundade i fyra olika skyddsvärden: människorna som bor på fastigheterna, områden med höga naturvärden, vattenskyddsområden samt dricksvatten från egen brunn. Två betydande spridningsfaktorer har valts ut till prioriteringsverktyget: den jordart som förekommer inom fastigheten samt om det föreligger en översvämningsrisk inom fastigheten. Övervägande hydrofoba bekämpningsmedel (log KOW> 5) Bekämpningsmedelsrester från f.d. handelsträdgårdar Övervägande hydrofila bekämpningsmedel (log KOW <5) Intag av jord, inandning av damm, hudupptag Spridning från jord till grundvatten genom exempelvis översvämningar Intag av dricksvatten från egen brunn Jordlagren på fastigheten Spridning genom vind, upptag av Spridning från förorenad jord växter och till omgivande vattenmiljöer djur Intag osv. av genom exempelvis översvämningar bekämpningsmedelsrester Spridning genom av djur från jord, exempelvis inandning av damm, översvämningar hudupptag, upptag av markföroreningar Områden av med Vattenskyddsområden höga växter naturvärden Brunnsvatten Spridning av bekämpningsmedelsrester från grundvattnet till omgivande vattenmiljöer och tvärt om genom exempelvis översvämningar Figur 5. Konceptuell modell för spridning och upptag av bekämpningsmedelsrester från f.d. handelsträdgårdar. Skyddsvärden är markerade i blått och spridningsfaktorer är markerade i grönt. 18

19 Omgivningsfaktor 1: Vattenskyddsområden Ett vattenskyddsområde är ett geografiskt avgränsat område som bildas för att skydda grund- eller ytvatten. Det inrättas av länsstyrelsen eller kommunen enligt 7 kap. 21 MB (Havs-och vattenmyndigheten, 2020). Vattenskyddsområden ses som en viktig faktor ur ett samhällsperspektiv eftersom många människor förväntas kunna nyttja vattentäkten som dricksvattenkälla. Stora delar av Ekerö kommun tillhör Östra Mälarens vattenskyddsområde, vilket består av ett primärt och ett sekundärt vattenskyddsområde (Länsstyrelsen Stockholm, 2008). Spridning av bekämpningsmedelsrester till vattenskyddsområden kan ske från jordlagren och grundvattnet genom exempelvis översvämningar (SGI, 2007). Tabell 2 redovisar tilldelade riskpoäng. Tabell 2. Tilldelade riskpoäng till vattenskyddsområden. 3 innebär högst risk. Vattenskyddsområden Riskpoäng Primärt vattenskyddsområde 3 Sekundärt vattenskyddsområde Utanför vattenskyddsområde 1 2 Omgivningsfaktor 2: Typ av vattenförsörjning Att ha egen vattenbrunn på potentiellt förorenad mark är kopplat till högre risker än om man är ansluten till kommunalt vatten och avlopp (Radix, 2011). Därav har följande riskpoäng som presenteras i Tabell 3 tilldelats de fastigheter med egen brunn. Brunnen fylls upp med vatten från grundvattnet. Förändrade vattenflöden i och med exempelvis översvämningar leder till ökad föroreningsspridning från jordlagren ner till brunnen, och från brunnen till omgivande vattenmiljöer och även tvärt om (SOU 2007:60). Tabell 3. Tilldelade riskpoäng till olika typer av vattenförsörjning. Riskpoäng 2 innebär högst risk. Typ av vattenförsörjning Riskpoäng Fastigheter med egen brunn 2 Fastigheter som inte har egen brunn 1 Omgivningsfaktor 3: Jordart Täta jordarter ger en lägre spridning av organiska bekämpningsmedel än mer genomsläppliga jordarter (Schultz, 2014). Organiska bekämpningsmedel har ofta ett högt log K OW och absorberar till de övre markpartiklarna. I en tät jord så som lera kan det därför finnas bekämpningsmedelsrester kvar på fastigheten i det övre jordlagret, vilket innebär en högre risk för de som bor på fastigheten. Tabell 4. Tilldelade riskpoäng till jordarter. 3 innebär högst risk. Jordart Lera, Lerig morän, Moränlera Silt, Torv, Kompakterad torv, Siltig morän Grus, Sand, Grusig morän, Sandig morän, Berg Hydraulisk konduktivitet (m/s) Genomsläpplighet Riskpoäng Från 10 8,5 Tät till 10 8,5 Normaltät 2 Upp till 10 7 Genomsläpplig 1 19

20 Hur lätt föroreningarna sprids med vatten beror delvis på hur benägen föroreningen är att absorbera till markpartiklarna (log K OW) men även på hur lätt vattnet kan tränga ner genom jordarna. Den så kallade hydrauliska konduktiviteten är ett mått på jordens förmåga att leda vatten och på så sätt transportera hydrofila markföroreningar till känsliga recipienter (Eriksson, 2016). Naturvårdsverkets rapport 4918 (1999) beskriver olika jordarters hydrauliska konduktivitet. SGUs jordartskartering har använts i denna studie, vilken håller ett mer detaljerat datasett än vad som beskrivs i Naturvårdsverkets rapport SGUs jordartskartering har därför aggregerats enligt vad som anges i Bilaga 3. Därefter har jordarterna tilldelats riskpoäng enligt vad som anges i Tabell 4. Omgivningsfaktor 4: Områden med höga naturvärden Områden som har höga naturvärden anses ha ett högt skyddsvärde och bör vägas in vid prioriteringen bland områden som ska efterbehandlas (Naturvårdsverket, 1999). Tabell 5 beskriver tilldelade riskpoäng. De ekologiskt känsliga områdena bör inte utsättas för påfrestningar i form av läckage från förorenade områden. Spridning av bekämpningsmedelsrester till områden med höga naturvärden kan ske genom översvämningar eller genom att djur och växter tar upp markföroreningarna. Övriga områden är de områden som inom denna omgivningsfaktorskategori inte anses ha lika höga värden, alltså alla andra ytor i kommunen. Tabell 5. Områden med höga naturvärden samt dess tilldelade riskpoäng. Riskpoäng 2 innebär högst risk. Typ av område Naturreservat, Biotopskyddsområden, Natura 2000, Riksintresse för Naturvård, Tätortsnära natur Riskpoäng Övriga områden 1 2 Omgivningsfaktor 5: Översvämningsrisk Markföroreningar kan med ökade vattenflöden tränga ner i marken och spridas till omgivande recipienter, antigen löst i vattnet eller bundna till partiklar (SGU, 2021b). Länsstyrelsen i Stockholm efterfrågade i Ekerö kommuns samrådsredogörelse gällande kommunens översiktsplan för 2030, med sikte på 2050, hur förorenade områden ska hanteras där situationen Tabell 6. Områden med översvämningsrisk samt dess tilldelare riskpoäng. Riskpoäng 3 innebär högst risk. Översvämningsrisk Markområden lägre än 2,7 meter över Mälarens medelvattenstånd Markområden lägre än 1,5 meter över Mälarens medelvattenstånd Områden som inte hotas av översvämningsrisk riskerar att förvärras av bland annat stigande havsnivåer. Det är därför av vikt att tillskriva områden med översvämningsrisk en högre riskpoäng i denna studie (Tabell 6). Översvämningsnivåerna som valts ut i denna studie är baserade på länsstyrelsens rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren (Länsstyrelserna, 2015). Ekerö kommun har karterat de områden i kommunen som omfattas av rekommendationerna. Rekommendationen är att ny sammanhållen bebyggelse samt samhällsfunktioner av betydande vikt ska placeras över 2,7 meter över Mälarens medelvattenstånd. Vidare ska enstaka byggnader av lägre värde placeras över 1,5 meter (Länsstyrelserna, 2015). Riskpoäng

21 Omgivningsfaktor 6: Bebodda fastigheter Människornas hälsa anses vara det primära skyddsvärdet. Därför har de potentiellt förorenade fastigheterna för vilka det bor kommunmedborgare på prioriterats högre än för fastigheter där det inte finns något bostadshus på eller att fastigheten nyttjas av en verksamhet (Tabell 7). Ortofoton har studerats över samtliga Tabell 7. Bebodda fastigheter samt dess tilldelade riskpoäng. Riskpoäng 3 innebär högst risk. Typ av fastighet Riskpoäng Fastigheter med bostadshus 3 Fastigheter som är stora där huset inte är direkt lokaliserat ovanpå f.d. handelsträdgården Fastigheter utan bostadshus 1 av de 347 fastigheterna för att analysera om det finns ett bostadshus eller inte inom fastigheten. En del fastigheter på Ekerö är stora, Ekonomiska kartan har då använts för att studera om det finns ett bostadshus beläget på ett område som kan anses ha varit en f.d. handelsträdgård, alltså svartmarkerade huslängor och prickad mark (Länsstyrelsen Örebro, 2017a). Fastigheter som är stora och där det finns ett bostadshus, men inte direkt på den f.d. handelsträdgården har tilldelats riskpoäng 2. Övriga ytor i kommunen som inte är en fastighet på en f.d. handelsträdgård har i detta lager tillskrivits riskpoäng Analyser i GIS De sex omgivningsfaktorerna importerades in till GIS från olika källor (Bilaga 2). Se Figur 8 10 för flödesschema över analyserna. Data över vattenskyddsområden tillhandahölls från Ekerö kommun. Vattenskyddsområdena var uppdelade i två shapefiler (yttre och inre vattenskyddsområdet). Dessa två slogs ihop genom att använda verktyget Merge. Därefter konverterades shapefilen till en rasterfil i verktyget Polygon to Raster för att möjliggöra vidare analyser i Rasterkalkylatorn. Rasterfilen tilldelades upplösningen meter för att samtliga fastigheter i Ekerö kommun åtminstone ska kunna innehålla en eller ett par pixlar. Slutligen tilldelades pixlarna i rasterfilen sina riskpoäng genom att använda verktyget Reclassify enligt vad som anges Tabell 2. SGUs brunnsarkiv användes för att ta reda på var i kommunen brunnar är belägna. Endast vattenbrunnar valdes ut genom att använda verktyget Select by Attribute. Vidare identifierades vilka fastigheter som har egen brunn genom att använda Select by Location. Detta verktyg väjer ut de fastigheter inom vilka en brunn är belägen. För dessa fastigheter skapades ett nytt lager. Därefter konverterades fastigheternas shapefil till en rasterfil. Rasterfilen tilldelades upplösningen meter. Slutligen tilldelades riskpoängen genom att använda Reclassify enligt vad som anges i Tabell 3. SGUs jordartskartering importerades in till ArcMap. Denna klipptes sedan för att enbart täcka Ekerö kommun. Shapefilen konverterades till en rasterfil med upplösningen meter. Efter aggregeringen tilldelades riskpoängen enligt vad som anges i Tabell 4. Vatten har tillskrivits riskpoängen 0 i detta lager. 21

22 Data över områden med höga naturvärden tillhandahölls från Ekerö kommun. De naturvärden som valdes ut var: naturreservat, natura 2000-områden, tätortsnära natur, biotopskyddsområden samt områden som är av riksintresse för naturvården. Dessa fem shapefiler slogs ihop till en shapefil med verktyget Merge. Vidare konverterades shapefilen till en rasterfil med upplösningen meter. Därefter tilldelades riskpoängen enligt vad som anges i Tabell 5. Översvämningskarteringen som Ekerö kommun utfört, vilken baserar sig på länsstyrelsens rekommendationer, importerades till GIS. De två shapefilerna markområden lägre än 2,7 samt 1,5 meter över Mälarens medelvattenstånd slogs ihop till en shapefil. Denna konverterades därefter till en rasterfil med upplösningen meter. Slutligen tilldelades riskpoängen enligt vad som anges i Tabell 6. Ortofoton över fastigheterna belägna på potentiellt förorenad mark studerades utifrån om de hade ett bostadshus. Shapefilen över fastigheterna konverterades till en rasterfil med upplösningen meter. Därefter tilldelades riskpoängen enligt Tabell 7. Efter att sex separata riskkartor skapats, en för varje omgivningsfaktor, genomfördes en viktad överlagringsanalys i Rasterkalkylatorn. Viktningen samt ekvationen som utfördes i Rasterkalkylatorn presenteras i Figur 6. Omgivningsfaktor Viktning 1: Vattenskyddsområden 10 % 2: Typ av vattenförsörjning 20 % 3: Jordart 10 % 4: Områden med höga naturvärden 10 % 5: Översvämningsrisk 10 % 6: Bebodda fastigheter 40 % Totalt 100 % RISKKARTA Ekvation: (Vattenskyddsområden 0,1) + (Typ av vattenförsörjning 0,2) + (Jordarter 0,1) + (Områden med höga naturvärden 0,1) + (Översvämningsrisk 0,1) + (Bebodda fastigheter 0,4) = Riskkarta Figur 6. Överlagringen, viktningen av omgivningsfaktorerna samt ekvationen som utförts i Rasterkalkylatorn i ArcMap. 22

23 Den viktade överlagringen resulterade i en riskkarta som presenterar var i kommunen det föreligger en högre risk att en potentiellt förorenad fastighet skulle vara belägen (Figur 13). Riskkartan klipptes till att enbart presentera de 347 fastigheterna. Eftersom pixlarna i riskkartan har upplösningen meter förekommer fler pixlar från riskkartan inom varje fastighet. För att kunna tilldela fastigheterna sin prioritering användes verktyget Zonal Statistics (SUM) för att summera alla pixlars riskpoäng inom varje fastighet, och sedan tillskriva denna summerade riskpoäng till varje pixel inom fastigheten (Figur 7). Sampling Points (SP) skapades inom varje fastighet med hjälp av verktyget Feature to Point. Från varje SP extraherades därefter fastigheternas summerade riskpoäng med verktyget Extract multi values to Point. I attributtabellen för lagret som håller de potentiellt förorenade fastigheterna kalkylerades arean (m 2 ) inom varje fastighet. Vidare slogs data över fastigheternas summerade riskpoäng från SP ihop med arean för fastigheterna med hjälp av funktionen Join Attribute. I Attributtabellen för lagret som håller de potentiellt förorenade fastigheterna kalkylerades därefter den summerade riskpoängen för fastigheterna delat på arean för fastigheterna, detta för att ge en rättvis prioritering oberoende av fastigheternas storlek. Resultatet blev en prioriteringskarta som höll 347 olika prioriteringsklasser. Prioriteringsklasserna aggregerades ihop till sex jämnstora riskintervall baserat på dess prioriteringspoäng (Figur 15). Figur 7. Exempel på hur Zonal Statistics (SUM) fungerar (ESRI, 2021). ZoneRas är i denna studie fastighetsgränserna och ValRas är resultatet från riskkartan som håller de m pixlarnas riskpoäng. OutRas är resultatet av hur Zonal Statistics summerar riskpoängen inom varje fastighet. Efter att fastigheterna tilldelats sin prioritering kvalitetstestades prioriteringsverktyget. Först studerades om fastigheternas area har påverkat resultatet. Därefter studerades om alla omgivningsfaktorer kan anses ha en bidragande faktor till prioriteringen. Det senare gjordes genom att i GIS studera vilken riskpoäng från de två omgivningsfaktorerna Typ av vattenförsörjning och Bebodda fastigheter som har varit bidragande till fastigheternas prioritering. Dessa två omgivningsfaktorer valdes ut för att de fick högst viktning av kommunen (20% respektive 40%) samt är två omgivningsfaktorer som avgränsas tydligt av fastighetsgränserna. Fastigheterna som föll inom de två högsta (1 och 2) och två lägsta (5 och 6) riskintervallen studerades. 23

24 Omgivningsfaktor 1: Vattenskyddsområden Vattenskyddsområde (inre) Vattenskyddsområde (yttre) Merge Vattenskyddsområde, shapefil Polygon to Raster Vattenskyddsområden på Ekerö, rasterfil Reclassify Vattenskyddsområden (Riskklassad) Omgivningsfaktor 2: Typ av vattenförsörjning Brunnsarkivet Select by Attribute Vattenbrunnar i Ekerö kommun Select by Location Fastigheter med egen brunn, shapefil Polygon to Raster Fastigheter med egen brunn, rasterfil Reclassify Fastighetskartan Fastigheter med egen brunn (Riskklassad) Omgivningsfaktor 3: Jordart Jordarter Clip Jordarter Ekerö Kommun, shapefil Polygon to Raster Jordarter Ekerö kommun, rasterfil Reclassify Jordarter (Riskklassad) Omgivningsfaktor 4: Områden med höga naturvärden Naturreservat Biotopskyddsområden Natura 2000-områden Merge Områden med höga naturvärden, shapefil Polygon to Raster Områden med höga naturvärden, rasterfil Reclassify Områden med höga naturvärden (Riskklassad) Riksintresse för naturvården Tätortsnära natur Figur 8. Flödesschema över analyserna i GIS för prioriteringsverktyget. 24

25 Omgivningsfaktor 5: Översvämningsrisk Markområden lägre än 2,7 meter Markområden lägre än 1,5 meter Merge Områden med översvämningsrisk, shapefil Polygon to Raster Områden med översvämningsrisk, rasterfil Reclassify Översvämningsrisk (Riskklassad) Omgivningsfaktor 6: Bebodda fastigheter Fastigheter på potentiellt förorenad mark Ortofoton Studera på vilka av fastigheterna det finns bostadshus Bebodda fastigheter, shapefil Polygon to Raster Bebodda fastigheter, rasterfil Reclassify Bebodda fastigheter (Riskklassad) Viktade överlagringsanalysen Vattenskyddsområden (Riskklassad) Fastigheter med egen brunn (Riskklassad) Jordarter (Riskklassad) Områden med höga naturvärden (Riskklassad) Viktad överlagring i Rasterkalkylatorn (se Figur 6 för ingående ekvation) RISKKARTA (hela Ekerö kommun) Clip RISKKARTA (347 fastigheterna) Översvämningsrisk (Riskklassad) Potentiellt förorenade fastigheterna Fastigheter med bostadshus (Riskklassad) Figur 9. (fortsättning) Flödesschema över analyserna i GIS för prioriteringsverktyget. 25

26 Riskklassning av de potentiellt förorenade fastigheterna (347 fastigheter) RISKKARTA (347 fastigheterna) Potentiellt förorenade fastigheterna Zonal Statistics Riskpoängen summerade inom varje fastighet Extract multi values to Point SP med data över fastigheternas summerade riskpoäng Feature to Point Sampling Point (SP) Join Attribute Attributtabellen i Potentiellt förorenade fastigheter håller data över Area samt summerad riskpoäng (från Zonal Statistics) (Field Calculator i Attributtabellen) Summerad riskpoäng/area (m 2 ) = Fastighetens prioriteringspoäng (I attributtabellen) Calculate Geometry (m 2 ) PRIORITERINGSKARTA (347 fastigheter) Fastigheterna delades in i sex jämstora intervall (Figur 14) Figur 10. (fortsättning) Flödesschema över analyserna i GIS för prioriteringsverktyget. 26

27 4 Resultat 4.1 Beaktande av potentiellt förorenad mark i bygglovsprocessen Av de 18 studerade fastigheterna med egen brunn på potentiellt förorenad mark har det mellan åren , av vad som kunnat återfinnas, sökts 18 bygglov till nybyggnad och 22 förhandsbesked, fördelat på 11 av de 18 fastigheterna (Tabell 8). Totalt studerades 40 ärenden gällande hur kommunen jobbar med det svenska miljökvalitetsmålet Giftfri miljö i bygglovsprocessen på potentiellt förorenad mark. Resultatet redovisas anonymt och fastigheterna har istället tillskrivits bokstäver mellan A-R. Av de studerade byggloven var det 15 som beviljades, 2 som fick avslag och 1 bygglov drogs tillbaka av sökanden. Bland de studerade förhandsbeskeden var det 13 som beviljades, 3 som fick avslag och 6 som drogs tillbaka av sökanden. Inte i något av vare sig bygglovsärendena eller förhandsbeskeden omnämndes vare sig markföroreningar eller Sveriges miljökvalitetsmål Giftfri miljö av kommunen. Endast 1 av de studerade fastigheterna var belägna inom detaljplanerad mark. Tabell 8. Analysresultaten från studierna av de 18 fastigheterna för åren utifrån de fem kriterierna. Fastighet 1. Har en ansökan om bygglov till nybyggnad (9 kap. 2 1p. PBL) sökts mellan åren ? 2. Har en ansökan om förhandsbesked till bygglov sökts mellan åren ? 3. Omnämns markföroreningar av kommunen vid beviljandet eller avslaget av bygglovet/ förhandsbeskedet? 4. Omnämns Sveriges miljökvalitetsmål Giftfri miljö av kommunen vid beviljandet eller avslaget av bygglovet/ förhandsbeskedet? A - Ja (Beviljad) Nej 1 Nej Nej B Ja (Beviljad) - Nej Nej Nej B Ja (Beviljad) - Nej Nej Nej B Ja (Avslag) - Nej Nej Nej B - Ja (Beviljad) Nej Nej Nej B - Ja (Beviljad) Nej Nej Nej B Ja (Beviljad) - Nej Nej Nej B Ja (Beviljad) - Nej Nej Nej B Ja (Beviljad) - Nej Nej Nej B Ja (Beviljad) - Nej Nej Nej B - Ja (Beviljad) Nej Nej Nej B Ja (Beviljad) - Nej Nej Nej B Ja (Beviljad) - Nej Nej Nej B - Ja (Avslag) Nej Nej Nej B - Ja (Beviljad) Nej Nej Nej B Ja (Avslag) - Nej Nej Nej B Ja (Beviljad) - Nej Nej Nej B - Ja (Beviljad) Nej Nej Nej B - Ja (Beviljad) Nej Nej Nej B Ja (Beviljad) - Nej Nej Nej C - Ja (Beviljad) Nej Nej Nej C Ja (Beviljad) - Nej Nej Nej D - Ja (Drogs tillbaka Nej Nej Nej av sökande) D Ja (Beviljad) - Nej 2 Nej Nej 5. Fanns det en gällande detaljplan vid tiden för ansökan? 27

28 E F G - Ja (Avslag) Nej Nej Nej G - Ja (Avslag) Nej Nej Nej H - Ja (Beviljad) Nej Nej Nej I - Ja (Drogs tillbaka Nej 3 Nej Ja av sökande) I Ja (Drogs - Nej 4 Nej Ja tillbaka av sökande) J - Ja (Beviljad) Nej Nej Nej J Ja (Beviljad) - Nej Nej Nej K L M N - Ja (Drogs tillbaka Nej Nej Nej av sökande) N - Ja (Drogs tillbaka Nej Nej Nej av sökande) N - Ja (Drogs tillbaka Nej Nej Nej av sökande) N - Ja (Beviljad) Nej Nej Nej N Ja (Beviljad) - Nej Nej Nej N - Ja (Beviljad) Nej Nej Nej O P Q - Ja (Beviljad) Nej Nej Nej R Ja (Beviljad) - Nej Nej Nej R - Ja (Drogs tillbaka av sökande) Nej Nej Nej 1 En granne nämner i ett yttrande att marken tidigare varit en frukt- och trädgårdsodling. 2 Dock är en växhusgrund inmarkerad i situationsplanen i bygglovet. 3 I en situationsplan är marken markerad som Mark avsedd för handelsträdgårds-ändamål 4 I ansökningen skriver sökande Eftersom vår fastighet ingår i planlagt område och enligt en gammal byggnadskarta är avsedd för handelsträdgårdsändamål, lär det vara möjligt att uppföra ytterligare ett mindre boningshus på fastigheten, stämmer det? Anledningen till att ett bygglov eller förhandsbesked inte beviljades var inte i något av fallen att marken är potentiellt förorenad. Skälen till att byggloven avslogs var bland annat att man hänvisades till att man först behövde söka ett förhandsbesked innan ett bygglov kunde beviljas, eller att lokaliseringen av den planerade byggnaden hamnar för nära en kraftledning. Det förekom även att bygglov avslogs för att åtgärden inte är lämplig med hänsyn till stads- och landskapsbilden samt natur- och kulturvärdena på platsen enligt 2 kap. 6 1p. PBL. Vidare förekom det ärenden där byggnadsnämnden beslutade om avslag med grunden att lokaliseringen inte är lämplig enligt 2 kap. 3 4 PBL, eftersom föreslagen lokalisering inte följer möjligheten att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, annan samhällsservice, möjligheten att förebygga vatten- och luftföroreningar, bullerstörningar samt översvämningar. Ett bygglov avslogs på grunden att lokaliseringen inte är lämplig eftersom Mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. I detta fall syftade de på att platsen ingick i ett större område med skogs- och åkermark utan bebyggelse och att området bör vara orört. 28

29 Bland de bygglov och förhandsbesked som beviljades grundade detta sig bland annat på att marken är lämplig med hänsyn till 2 kap. 2 6 PBL samt att åtgärden har stöd i översiktsplanen. Detta gällde bland annat för fasighet A där en granne yttrade att det tidigare legat en frukt- och trädgårdsodling på fastigheten. Man hänvisade i några av förhandsbeskeden till att marken är lämplig med hänsyn till dess beskaffenhet, läge och behov (2 kap. 2 PBL). I en av bygglovsansökningarna på fastighet D hänvisade man till 2 kap. 5 PBL som anför att Bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet. I detta fall syftade man på att det bedömdes finnas möjligheter att ordna vattenförsörjning och avlopp (2 kap. 5 3p PBL). För denna fastighet hade man i situationsplanen ritat in en befintlig grund från växthus (Figur 11) som kan antas vara från en f.d. handelsträdgård. Figur 11. Befintlig grund från ett växthus inmarkerad med streckade linjer i en studerad situationsplan. I bygglovsprocessen samt vid förhandsbesked skickar Byggnadsnämnden i vissa fall en remiss till Miljöenheten. Detta oftast med hänsyn till att de ombeds yttra sig gällande exempelvis avloppsfrågan eller om planerad bebyggelse är belägen för nära en hästverksamhet. Inte i något av de studerade ärendena har Miljöenheten ombetts yttra sig gällande potentiella markföroreningar. 29

30 4.2 Prioriteringsverktyget Sex riskkartor skapades, en för varje omgivningsfaktor (Figur 12). Varje riskkarta presenterar de områden i Ekerö kommun där det föreligger en högre risk inom varje omgivningsfaktor. Figur 12. De sex separata riskkartorna för omgivningsfaktorerna: Vattenskyddsområde, Typ av vattenförsörjning, Jordart, Områden med höga naturvärden, Översvämningsrisk och Bebodda fastigheter. 30

31 Fastighet De sex riskkartorna överlagrades i en viktad överlagringsanalys enligt Figur 6, vilket resulterade i en riskkarta som presenterar för vilka områden det föreligger en högre risk om en fastighet är belägen på med hänsyn till upptag och spridning av potentiella markföroreningar. Riskkartan har klippts för att enbart presentera riskerna inom de studerade 347 fastigheterna (Figur 13). Fastigheterna tilldelades därefter sin prioritering (Figur 15). Figur 13. Riskkartan för de 347 fastigheterna från den viktade överlagringsanalysen. Bilaga 4 presenterar en tabell över de 347 fastigheternas individuella prioritering, area, resultat från Zonal Statistics (SUM), prioriteringspoäng samt antalet fastigheter inom varje riskintervall. Fastigheterna delades in i sex jämnstora riskintervall baserat på dess prioriteringspoäng enligt Figur , , , , , , , Prioriteringspoäng Figur 14. De 347 fastigheterna indelat i sex jämnstora riskintervall baserat på prioriteringspoäng. De sex jämnstora intervallen är 1 = 0, ,033815; 2 = 0, ,028289; 3 = 0, ,022762; 4 = 0, ,017236; 5 = 0, ,011709; 6 = 0, , Riskintervall 1 innebär högst risk. 31