Seminarium Förorenade områden i fysisk planering och bygglovhantering. Länsstyrelsen i Skåne Malmö 21 november2014

Transkript

1 Seminarium Förorenade områden i fysisk planering och bygglovhantering Länsstyrelsen i Skåne Malmö 21 november2014

2 Dagens program Introduktion Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens arbete med planer Länsstyrelsen Skåne, Jessica Ewald, David Lalloo, Petter Eiring och Tina Weberg Bensträckare Så gör Malmö Stad i planeringsprocessen Malmö Miljöförvaltning, Maria Lööf Fastighetskontoret Malmö Stad om möjligheterna att hantera markföroreningar i detaljplaneprocessen Malmö Fastighetskontor, Helena Bergenstierna och Jan Holmberg Lunch på egen hand Presentation av Jönköpings läns vägledningsrapport Länsstyrelsen Jönköping, Henrik Svensson Presentation av nya EBH-portalen för kommuner samt karttjänst (WMS) Länsstyrelsen Skåne, Maria Lindqvist Vägledande domar Länsstyrelsen Skåne, Paulina Rautio Fikapaus Exempel Länsstyrelsen Skåne Avslutning

3 Miljötillsynsenheten Bl a tillsynsvägledning enligt Miljöbalken Råd om markundersökningar och åtgärder Vägledning om ansvar enligt MB Vad krävs vid omvandling av förorenat område till bostadsområde?

4 Föroreningar vad innebär det? Förorenad byggnad? Trasig ledning? Läckande cistern? Grundvattenyta Ytvatten och sediment Grundvattenriktning

5 Föroreningar vad innebär det?

6 Vanliga begrepp Avhjälpande enligt MB inte bara åtgärd, omfattar även undersökningar Förorenade fyllnadsmassor vanligaste orsaken till förorening i tätbebyggt område! MKM/KM Naturvårdsverkets generella riktvärden för jord (KM känslig markanvändning, MKM Mindre känslig markanvändning) PSR Platsspecifika riktvärden för jord eller grundvatten MIFO Naturvårdsverkets Metodik för inventering av förorenade områden (se även NV rapport 4918) Inventering/riskklassning Inventering av ett objekt leder till en riskklass (mellan 1-4 där 1 innebär mkt stor risk och 4 liten risk) EBH efterbehandling, processen där man undersöker och vid behov åtgärdar ett område EBH-stödet Länsstyrelsernas databas för potentiellt förorenade områden (För Skåne finns det ca 6000 objekt)

7 Information finns i Länsstyrelsernas EBH-stöd (En databas med uppgifter om potentiellt förorenade områden)

8 MIFO-objekt i EBH-stödet Identifierade eller Inventerade 1. Mycket stor risk 2. Stor risk 3. Måttlig risk 4. Liten risk

9 Efterbehandlingsprocessen Naturvårdsverkets vägledning Rapport 5978 Att välja efterbehandlingsåtgärd Flera steg innan man vet om det behövs åtgärder Tillsynsmyndighetens beslut Miljöbalken tar hänsyn till både människors hälsa och miljön

10 Fysisk planering Översiktsplan Kommunens avsiktsförklaring Allmänna intressen Detaljplan/Områdesbestämmelser Allmänna och enskilda intressen Bygglov/förhandsbesked Allmänna och enskilda intressen. Krav på byggnadsverk Byggande Krav på tekniska egenskaper etc.

11 Fysisk planering planinstrument Översiktsplan: Vägledande för planering och tillstånd enligt PBL och andra lagar (tex. väglag MB m. fl. ) Plan- och bygglagen (PBL) Miljöbalken (MB) Detaljplan: Juridiskt bindande reglering av markens användning Ger rättigheter och skyldigheter Översiktsplan Detaljplan (Områdesbestämmelser) Bygglov enligt PBL Tillstånd enligt MB Vägledande Bindande

12 Översiktsplanen Är kommunens avsiktsförklaring för användning, bevarande och utveckling av den fysiska miljön Beskriver och gör avvägningar mellan de allmänna intressena i 2 kap PBL Gäller tillsammans med Länsstyrelsens granskningsyttrande Det är det vägledande planinstrument som ska vägleda efterföljande beslut enligt t.ex. miljöbalken och PBL. Ur Bromöllas ÖP 2014

13 Redovisning av markföroreningar i ÖP Synliggöra föroreningsfrågan! I vilka sammanhang/hur hanteras den? (lov, plan, tillsyn enl. MB) ÖP kan vägleda om samordning och rutiner. Kan föroreningsfrågan bli avgörande för vissa utbyggnadsområden? Finns det vanligt förekommande föroreningar i kommunen? Kartor i en ÖP gäller så som de såg ut vid antagande. Inventeringen av och kunskapen om förorenad mark förändras löpande, kartorna blir inaktuella. Karta med exempel på förorenade områden och kommunens avsikt om hur dessa ska hanteras (t.ex. prioritering, metod, kostnad). Hänvisa till MIFO? Vad är det? Hur och var hittas kartläggningen?

14 Detaljplanen Garanterar att marken är lämplig för det ändamål som tillåts! Reglerar vad som får eller inte får göras inom ett visst markområde Styr var allmänna platser ska ligga och hur kvartersmarken ska användas Är ett juridiskt bindande dokument med rättigheter och skyldigheter Består av plankarta och planbeskrivning (samt genomförandebeskrivning) Släcker inte ut att det kan behövas andra tillstånd t.ex. tillstånd/anmälan enligt MB, kulturmiljö, artskydd etc.

15 Detaljplanen Mark- och vattenområden ska används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Vad prövas? Människors hälsa och säkerhet. Risk för olyckor, översvämning, erosion, brand, trafikolyckor. Att t.ex. trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering kan ordnas. Ska ta hänsyn till stads- och landskapsbild och natur- och kulturvärden Miljökvalitetsnormer för luft och vatten beaktas. Bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas (riksintressen) etc

16 Detaljplanen att ta fram en detaljplan översiktsplan Lst yttrande Lst yttrande Lst yttrande upphävande program samråd Lst prövning granskning antagande Laga kraft Bygglovsprocess

17 Detaljplanen Länsstyrelsens roll i processen Samråd (PBL 5:14) Mer rådgivande roll (t.ex. 2 kap PBL) Upplysa och verka för t.ex. att riksintressen tillgodoses, att mellankommunal samordning sker. Upplysa om problematik och verka för att en bebyggelse inte blir olämplig (t.ex. hälsa eller säkerhet, risken för olyckor, översvämning eller erosion) Granskning (PBL 5:22): Ge besked om planförslaget innebär att länsstyrelsen kan komma att ingripa vid sin tillsyn. Påpeka kvarvarande brister i handlingarna som har stöd i ingripandegrunderna.

18 Detaljplanen Länsstyrelsens roll i processen (forts.) Antagen detaljplan Länsstyrelsen kan vid tillsyn ingripa enligt ingripandegrunderna! 11 kap 10 PBL Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut att anta en detaljplan, om beslutet kan antas innebära att 1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses, 2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, 3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs, 4. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller 5. en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

19 Hantera markföroreningar i planprocessen När det gäller markföroreningar behöver det göras analyser om markföroreningarnas omfattning och innehåll redan vid planläggningen. Detta för att det ska gå att bedöma om tomten efter ett avhjälpande är lämplig att bebygga. Arten av risk som området ska skyddas emot, samt vilken typ av åtgärd som ska vidtas, måste utredas för att villkoret* ska kunna införas som planbestämmelse. (från Boverket Kunskapsbanken) (*enligt 4 kap 14 PBL)

20 Hantera markföroreningar i planprocessen (forts.) Länsstyrelsens roll När misstanke finns eller marken är bekräftat förorenad blir frågan aktuell vid Länsstyrelsens prövning av detaljplanen. Länsstyrelsen tittar på kommunens redovisning och bedömning och slutsatser och gör en egen bedömning av risken för markföroreningar inom planområdet. Länsstyrelsen bevakar frågan enligt 11 kap PBL (hälsa och säkerhet)

21 Hantera markföroreningar i planprocessen (mer forts.) Kommunen har ansvar! En detaljplan garanterar markens lämplighet för det föreslagna ändamålet Därför måste frågan om föroreningar vara utredd! Uppmärksamma föroreningar och markförhållandena vid planläggning Beskriv förhållandena så att frågan blir synlig i planhandlingarna! Hur omfattande utredning krävs? Hur ska det redovisas i planen? Det beror på!

22 Hantera markföroreningar i planprocessen (mer forts.) Om det finns föroreningar inom planområdet är markens lämplighet inte säkrad om inte: 1) Marken efterbehandlas innan planen antas eller 2) Det har gjorts utredning om föroreningen och hur denna ska avhjälpas samt att det finns villkor i detaljplanen Föroreningsfrågan ska redovisas utförligt i planbeskrivningen Villkor ska säkras upp med bestämmelser på plankartan! Frågan om ansvar och kostnad kan redovisas i genomförandebeskrivningen.

23 Hantera markföroreningar i planprocessen (mer forts.) Generellt gäller: För att använda bestämmelsen i 4 kap. 14 punkt 4 PBL ska det vara säkerställt att marken genom de avhjälpandeåtgärder som anges i villkoret blir lämplig för sitt ändamål samt att avhjälpandeåtgärderna är realistiska och genomförbara. Åtgärderna ska vara så preciserade att det är möjligt för den enskilde fastighetsägaren att förutsäga vilka fysiska åtgärder som krävs samt deras lokalisering. För att veta om avhjälpandeåtgärderna är realistiska och rimliga bör kostnaderna för avhjälpandeåtgärderna i stort vara kända innan antagandet av detaljplanen.

24 Villkor i detaljplan enligt PBL Nuvarande PBL (2010:900) 4 kap. 14 : I en detaljplan får kommunen bestämma att: lov för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning får endast ges under förutsättning att markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten Kritik: Dubbeletablering på byggplatsen. Fördyringar och tidslöseri. Exploatörer vill inte först sanera och sedan gå igenom bygglovsprocessen.

25 Villkor i detaljplan enligt PBL (forts.) Ändringar på gång! Delar av Prop. 2013/14: En enklare planprocess har gått igenom! Möjlighet att i detaljplan villkora bygglov och startbesked Möjlighet att ge villkorat bygglov i planer där nuvarande 4:14 använts. Reglerat hur frågan följs upp med startbesked. Om t.ex. sanering inte gjorts trots villkor i lovet ska startbesked nekas! Träder i kraft

26 Villkor i detaljplan enligt PBL (mer forts.) Nya reglerna från : 4 kap. 14. Möjligt att i en detaljplan bestämma att lov eller startbesked får lämnas till åtgärder som innebär väsentlig ändring av markens användning endast om markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att markföroreningen har avhjälpts på tomten. 9 kap. 37 a Om det i en detaljplan med stöd av nuv. 4 kap. 14 finns bestämmelse att lov endast får ges om en viss förutsättning är uppfylld, får ett lov i stället ges med villkoret att förutsättningen ska vara uppfylld för att få startbesked. 10 kap. 23 Startbesked ska ges om: de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 eller 9 kap. 37 a är uppfyllda.

27 Villkor i detaljplan enligt PBL (mer forts.) Obs att det är skillnad på: villkor i detaljplan (4kap. 14 ) planbestämmelse villkorade lov (9 kap ) villkor som skrivs in i beslutet om bygglov

28 Bygglov Utanför detaljplan Hela 2 kap PBL gäller Vid prövningen: undersök tidigare användning, flygfoto, ÖP, kontrollera MIFO-inventeringar Remiss till MF? Frågan är aktuell även vid ändrad användning, inte bara nybyggnad (skillnad känslig markanvändning och mindre känslig markanvändning) Om förorenat, vad kräva i utredning?

29 Bygglov (forts.) Inom detaljplan Byggrätt finns! Endast vissa punkter i 2 kap PBL ska prövas vid lovgivning Förorening kan finnas utan att det har prövats i detaljplanen Hur upptäcka? Remiss MF, MIFOinventering etc. Lov kan ges men MB träder in vid exploatering tillsynsärende MF BN har upplysningsskyldighet frågor om föroreningar bör minst antecknas i beslut om bygglov

30 Bygglov (mer forts.) Byggnadsnämnden har upplysningsskyldighet! Om byggnadsnämnden finner att en åtgärd [ ] också kräver tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet, ska nämnden upplysa sökanden om detta. (9 kap. 23 PBL) Lovet ska också innehålla de villkor och upplysningar som följer av 23 [ ] eller behövs i övrigt. (9 kap. 40 PBL) I startbeskedet ska byggnadsnämnden [ ] ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs. (10 kap 24 PBL) Gäller både inom och utom detaljplan!

31 Bygglov (mer forts.) Vad har ni för rutiner? Samarbete? Deltar miljö i bygglovprocessen? Deltar miljö i planprocessen? Miljöförvaltning (MB) Byggnadsnämnd (PBL)

32 Var finns information? EBH-portalen för kommuner Vägledningar kopplat till fysisk planering och EBH Rapporter från inventeringar Vägledande rättsfall

33 Forts. Var finns information? Karttjänst (WMS)

34 Exempel Vad har området varit innan? grönsaksodling, industri, banvallar, utfylld mark, deponi, lantbruk, måleri Nedlagt växthus som ska bli bostadsområde här syns det vad tidigare användning är

35 Exempel: Revidering av befintlig DP Villaområde i förändring: t.ex. utökade byggrätter, förtätning på parkmark. Större byggrätt? Frågan om tidigare användning och eventuella föroreningar aktualiseras vid ny planläggning. Nya hus? Ny plan = ny lämplighetsprövning Vad har det varit innan?

36 Exempel: Bygglov i förorenat område inom DP Föroreningar i byggnad, under byggnad, utanför byggnad Bygglov söktes Problem att bygga pga krav från tillsynsmyndigheten

37 Verksamhetsutövaransvar enligt MB vid grävning Kostnader

38 Exempel: LST anser att undersökning behövs DP i närheten av verkstadsindustri. Hantering av klorerade ämnen under 80-talet. I plan- och genomförandebeskrivningen stod: Inga kända markföroreningar finns inom området Objektet är identifierat (Nyligen även inventerat)

39 Undersökning utförd på fabriksområdet Halter låga LST ansåg trots detta att undersökning borde utföras inom DP.

40 Kontakt med Länsstyrelsen Skåne Miljöhandläggare, Miljötillsynsenheten, förorenade områden Miljöhandläggare, Miljötillsynsenheten, förorenade områden Planhandläggare, Enheten för samhällsplanering Biträdande länsarkitekt, Enheten för samhällsplanering Jurist, Miljötillsynsenheten, Miljöhandläggare, Miljötillsynsenheten, förorenade områden