1 Inledning Bakgrund Målgrupp Problemformulering Avgränsningar 4. 2 Metod 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 Inledning 3. 1.1 Bakgrund 3 1.2 Målgrupp 3 1.3 Problemformulering 4 1.4 Avgränsningar 4. 2 Metod 5"

Transkript

1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Målgrupp Problemformulering Avgränsningar 4 2 Metod Omvärldsanalys Intervjuer Enkät Workshop Think aloud Metodkritik 6 3 Resultat Omvärldsanalys Utbyte av tjänster mellan grannar Brottsförebyggande samverkan Utsikter för andra former av samarbete Intervjuer Enkät Workshop Diskussionen Skisserna Think aloud Slutgiltig produkt 12 4 Diskussion 15 Referenser 17 Litteratur 17 Elektroniska källor 17 Bilaga 1 18 Bilaga 2 19 Bilaga (25)

3 1 Inledning I kursen Kooperativ IT-design på KTH får studenter med olika bakgrund tillsammans genomföra "ett tvärvetenskapligt utvecklingsprojekt med användarmedverkan i alla stadier av projektet, från ett generellt beskrivet tema till ett specifikt resultat" (Kursmål för kursen Kooperativ IT-design, 2010). Temat för kursen var Hållbar samverkan och uppgiften var att utforma ett it-stöd för samverkan mellan människor på ett hållbart sätt. Samverkan är en central mänsklig aktivitet som det har gjorts mycket satsningar på inom forskning och utveckling men det finns mycket kvar att göra på området, framförallt när hållbarhetsaspekten ska inkluderas (Sundblad, Y. Projektanvisning för Kooperativ IT-design, 2010). När man pratar om hållbarhet tänker de flesta på miljömässig hållbarhet, men det finns tre olika typer av hållbarhet; Ekologisk, Social och Ekonomisk. Definitionen av hållbarhet är tillfredställa grundläggande behov idag utan att äventyra möjligheter att göra det även i framtiden (Henriksson, G. Föreläsning om hållbarhet, 2010). En fråga som ofta uppkommer i samband med hållbarhet är, vad som ska finnas eller pågå i ett samhälle för att det skall utvecklas hållbart? Meningen med projektet är att utveckla ett sådant verktyg, ett verktyg som genom samarbete bidrar till hållbarhet i samhället. När man ska utveckla en tjänst eller artefakt kan det vara bra att tänka på vad slutanvändarna av denna har för behov. Att man arbetar användarcentrerat innebär att man ständigt involverar användaren i designprocessen, eftersom utan deras åsikter kan man som utvecklare och designer endast dra slutsatser utifrån sina egna behov och antaganden. Detta speglar ofta inte det målgruppen egentligen behöver. Det viktigaste i detta projekt har av den anledningen varit att produkten som skulle utvecklas var något som människor i vår definierade målgrupp skulle vara intresserade av att ha och använda, samtidigt som den skulle ha en tydlig koppling till temat Hållbar samverkan. 1.1 Bakgrund När allt mer börjar handla om den globala uppvärmningen och att man måste värna om miljön så gäller det att hitta nya hållbara lösningar för att på något sätt förhindra en dyster framtidsbild. I denna rapport presenterar vi, en grupp studenter på KTH, hur vi har gått tillväga för att utforma en IT-tjänst som kan bidra till vad vi anser är en mer hållbar livssituation, där samverkan, utbyte av kunskap, erfarenheter och resurser är de viktiga ingredienserna i receptet för framgång. 1.2 Målgrupp Projektet och dess process utgick från användarcentrerad design. Det var därför viktigt att definiera en målgrupp som vi skulle kunna gå vidare med och som var lätt att komma i kontakt med. Målgruppen bestämdes till grannar då de har stor potential till samverkan eftersom dessa personer emellanåt behöver hjälp med diverse saker. Många utnyttjar inte att de bor så pass nära varandra. Vi tyckte att det vore intressant att göra ett projekt om hur man kan få denna målgrupp att samarbeta bättre för att minska det ekologiska fotavtrycket, och öppna för ekonomisk och social hållbarhet. Detta skulle kunna ske genom exempelvis samåkning till 3 (25)

4 återvinningsstationer, utbyte av tjänster och liknande. Det finns stora möjligheter för grannar att samarbeta och hjälpa varandra samt göra saker tillsammans. 1.3 Problemformulering Traditionellt sett så är grannsamverkan associerat med att grannar samarbetar för att motarbeta förekomsten av brott och öka tryggheten i ett bostadsområde. Det är ett samarbete mellan de boende och polisen med syfte att minska brottsligheten och öka lugn och trivsel i ett bostadsområde. Vi har funderat kring grannsamverkan och tänkt att det kan betyda något mer. Vi tänker oss att grannar istället samarbetar när det kommer till att återvinna, umgås och använda sig av varandras kunskap och erfarenhet. Vi tror att grannar med hjälp av varandra kan skapa en mer hållbar livssituation där de utnyttjar de resurser som finns i närheten av där de bor. Vi kommer under detta projekt att försöka ta reda på hur intressant en tjänst som stödjer samverkan inom ett grannskap är för Stockholms befolkning. Vi undersöker även möjligheten att förbättra samverkan mellan grannar och få dem att lära känna varandra bättre genom vårt system. 1.4 Avgränsningar Vi har avgränsat oss till grannar i lägenhetshus och vi har framför allt inriktat oss på lite mindre familjer. Det behöver inte vara ensamhushåll men de är inte så många i varje familj och kan behöva hjälp från andra för att få allt att gå ihop. Dessa personer bor troligtvis ganska centralt i Stockholm och de känner antagligen inte alla sina grannar särskilt bra. Vi valde just lägenhetshus då vi tror att personer som bor i villa känner sina grannar bättre, de har oftast bil och kan då klara många uppgifter själva. I villor bor oftast större familjer och då finns det redan många som kan hjälpa till. Vår målgrupp innefattar heller inte personer som inte äger en dator med Internetuppkoppling, då vi har tänkt utveckla en Internetbaserad tjänst. 4 (25)

5 2 Metod 2.1 Omvärldsanalys För att få inspiration samt för att säkerställa att vi inte skapade en redan befintlig tjänst på nytt, genomfördes en omvärldsanalys. I denna analyserades närliggande tjänsteutbud för grannsamverkan, samt vilka slags grannsammanslutningar som är vanligast idag. I detta arbete undersöktes främst tidningar och webbsidor under kategorierna bostäder och grannsamverkan. 2.2 Intervjuer Efter att målgrupp bestämts var första steget att göra intervjuer med denna för att se vilket behov som verkligen fanns. Vi utförde semistrukturerade intervjuer som dels innehöll fördefinierade frågor, dels en öppen diskussion med spontana följdfrågor (Sharp, H. et al. 2007, s 299). Vi ställde frågor som handlade om hur väl deltagarna kände sina nuvarande grannar, om de hade något samarbete med dem och vad de skulle vilja hjälpas åt med (Se bilaga 1). Deltagarna i intervjuerna var personer inom målgruppen som bodde runt omkring i Stockholm, inklusive förorter. Det var blandade åldrar och olika kön bland deltagarna för att få en bredd i våra svar och se vilka som var intresserade av denna tjänst. Svaren på intervjuerna antecknades ner och har sedan jämförts och analyserats. Det var fem personer som intervjuades och detta gav bra kvalitativ information. 2.3 Enkät En enkät utformades för att komplettera intervjuerna och få lite mer kvantitativa svar av en större mängd människor. Denna enkät skickades ut via e-post för att nå så många som möjligt. Enkäten gjordes i Google Spreadsheet och skickades ut till 48 personer varav 30 personer svarade. Även här var det blandad ålder även om de flesta var i åldern men könsfördelningen var drygt hälften män och hälften kvinnor. I enkäten ställdes 11 frågor som bland annat handlade om deras boendesituation, om de har bil, om de skulle vilja samarbeta med sina grannar och i så fall med vad och om de skulle kunna låna/låna ut saker till sina grannar. Vi valde att göra denna enkät för att få bekräftelse på att folk är beredda att samarbeta med sina grannar (Se bilaga 2). 2.4 Workshop För att få idéer om vad användarna skulle vilja ha för typ av hjälpmedel och hur det skulle vara utformat genomfördes en workshop. Det blev en del bortfall av deltagare i sista stund i denna och det var därför bara 2 deltagare närvarande. Workshopen inleddes med några allmänna frågor om deltagarna. Därefter ställdes lite diskussionsfrågor för att få igång deltagarnas tänk och få fram nya idéer om vilka funktioner som borde finnas och vad som är onödigt att ha med. Sedan diskuterades även vad för system det borde vara för att så många som möjligt skulle vara intresserade av att vara med och samarbeta. Därefter fick deltagarna börja skissa för att illustrera sina idéer för hur systemet skulle kunna se ut. Dessa skisser 5 (25)

6 diskuterades och jämfördes. Under hela workshopen så fanns det en ljudinspelare som spelade in hela diskussionen för att vi efteråt skulle få lättare att veta vad som sagts. Det var även en person som antecknade hela tiden för att underlätta den kommande analysen. Resultatet från workshopen analyserades och användes för att utveckla några lo-fi skisser på hur systemet skulle kunna se ut. 2.5 Think aloud För att testa den första lo-fi prototypen, som bestod av pappersskisser av systemet, använde vi oss av think aloud metoden där användarna fick säga hur de skulle utföra uppgiften, vad de skulle trycka på, vad som var lätt och där rätt skiss lades fram framför dem beroende på vad de tryckte på (Sharp, H. et al. 2007, s 335). De fick fyra olika uppgifter att utföra på sidan. De skulle skapa en ny användare, skapa en ny förfrågan, svara på en förfrågan samt boka en tvättid. Denna prototyp testades på sex personer och resultatet analyserades för att komma fram till en bättre utformning. Vi valde denna metod då den lätt visar på vilka brister som finns i systemet, vad användaren inte förstår och det kommer även fram idéer om förbättring medan de utför uppgiften. Det är lätt att märka när användarna tvekar och inte riktigt vet hur de ska komma vidare och dessa saker måste utvecklas och blir bättre. 2.6 Metodkritik I början var det tänkt att istället för intervjuer genomföra en fokusgrupp där deltagarna gemensamt kunde diskutera dessa frågor med varandra för att få fram fler idéer och synpunkter på behovet av samarbeta mellan grannar. Då det inte gick att få ihop tillräckligt många deltagare blev det istället enskilda intervjuer för att kunna komma igång med arbetet i projektet. Efteråt var vi ganska nöjda med resultatet från intervjuerna och tror inte att det var någon större nackdel att det inte blev en fokusgrupp. Däremot så hade det nog varit bra att få med flera personer i en diskussion redan tidigt i projektet. För att få ihop en fokusgrupp så behöver tiderna för en sådan bestämmas långt i förväg för att kunna få tillräckligt många deltagare. Bättre framförhållning hade i detta fall varit önskvärt. Då resultatet i workshopen kom från så få deltagare så kanske det inte ger en rättvis bild över vad användare mer generellt skulle vilja ha även om just dessa önskade det. Fler personer hade kanske varit bättre och då kanske gett fler olika förslag som skulle kunna kombineras och diskuteras för att komma fram till den bästa lösningen. Vi fick istället gå mer in på djupet med de personer som var med i workshopen och på så sätt försöka få fram alla möjliga idéer och åsikter istället för att göra en lite ytligare undersökning med flera deltagare. Anledningen till att det blev så få deltagare var inte brist i framförhållningen då detta bestämdes flera veckor i förväg utan att många hoppade av sista dagen och då fanns det inte tid att hitta fler deltagare med så kort varsel. Däremot så fick vi många svar på enkäterna och denna information tillsammans med den mer djupgående kvalitativa diskussionen under workshopen gav oss mycket material att arbeta vidare med. 6 (25)

7 3 Resultat 3.1 Omvärldsanalys Utbyte av tjänster mellan grannar I viss mån finns redan IT-lösningar som stödjer samarbete mellan privatpersoner som bor nära varandra. Den som ligger närmast till hands är kanske webbsidan grannar.se. Denna webbsida tillåter människor att erbjuda och söka efter olika former av tjänster över hela landet, som exempelvis barnpassning, snöskottning och diverse hantverksarbete (Grannar.se, 2010). Trots sitt namn så är det alltså inte nödvändigtvis grannar, i ordets egentliga bemärkelse, som är tänkta att samarbeta genom denna webbsida. Vidare kan det ifrågasättas hur pass vanligt det är att låta främmande personer ta hand om ansvarsfulla uppdrag såsom barnpassning. Webbsidan har dessutom ett kommersiellt upplägg, där alla tjänster går in under kategorin "köp och sälj". Genom att det samarbete som webbsidan uppmanar till inte sällan sker mellan personer på ett visst geografiskt avstånd ifrån varandra, stödjer tjänsten också indirekt ett ökat resande. Det är alltså inte säkert att en tjänst såsom grannar.se nödvändigtvis har en positiv inverkan på miljön. Genom sitt kommersiella upplägg främjas också ett fokus på prisnivåer. Detta kan undanskymma geografisk närhet eller andra aspekter som kan vara bra för miljön, och som främjar verkligt samarbete grannar emellan Brottsförebyggande samverkan Samverkan mot brott är en sammanslutning som inriktar sig på att förhindra stölder och inbrott rörande bostad, bil, och båt. Detta berör alltså i högsta grad samverkan mellan grannar. Dock bedrivs sammanslutningen i första hand av stora organisationer så som polisväsendet och andra intressenter, däribland olika försäkringsbolag, Villaägarna, och Stöldskyddsföreningen. De största insatserna har varit inom grannsamverkan mot brott (Samverkan mot brott, 2010). Sammanslutningen har en klart ekonomisk inriktning, och samarbetet präglas av ett intresse att bevara egendom intakt. Tidningen Din bostadsrätt uppger med hänvisning till Stockholmspolisens bostadskommission att 85 procent av alla lägenhetsinbrott i Stockholm begås av professionella ligor. Vidare säger Per Wedsmark vid Stockholmspolisen, att grannar bör hjälpas åt med att hålla uppsikt över vilka som rör sig i trappuppgången eller i området, för att på så vis synliggöra potentiella gärningsmän (Arnroth, T., 2010). Samarbetet grannar emellan syftar här alltså till att genom en ökad social kontroll kunna minska brottsligheten, dels genom rena tips till polis och försäkringsbolag och dels genom den förebyggande effekt som en sådan social kontroll kan ha Utsikter för andra former av samarbete Sammanfattningsvis verkar det finnas få sammanslutningar eller IT-lösningar som främjar spontant samarbete mellan grannar, och som inte främst har en ekonomisk målsättning. Därmed borde det finnas goda chanser till förbättringar av andra aspekter av samarbete mellan grannar, då särskilt miljö- och hållbarhetsaspekter. 7 (25)

8 3.2 Intervjuer Tidigt i projektet gjordes fem kortare intervjuer med bekantas bekanta för att få en uppfattning av hur kontakten mellan grannar ser ut. Målet var även att få reda på om de skulle kunna tänka sig att samarbeta mer med sina grannar, om de tycker att dagssituationen är bra eller om de till och med skulle vilja vara mer för sig själva. Personerna som intervjuades var i blandade åldrar och av olika kön, detta för att få bredare kvalité på resultatet. Eftersom svaren var beskrivande och inte endast ja eller nej så fick vi kvalitativ data som utgångspunkt för vår fortsatta designprocess. Svaren från intervjuerna tydde generellt sätt på att folk såg positivt på att samarbeta med sina grannar. De flesta kände inte sina grannar tillräckligt bra för att själva be om hjälp med något, men de var intresserade av att bygga ett sådant samarbete. De flesta träffade bara på sina grannar i trapphuset eller liknande. En slutsats från svaren är att de användare som har barn har lättare att få kontakt med sina grannar. Föräldrarna har något gemensamt och får lättare kontakt med grannarna med liknande intressen. Samtidigt är de som inte har barn intresserade av att komma närmare sina grannar som verkar snälla. Vissa grannar ansågs vara lite annorlunda, vilket gör att man vill ta avstånd från dem. Att ta sig till återvinningsstationen var relativt lätt för folk och vissa hade till och med grovsoprum i huset. Samtidigt visade det sig att grovsopor, återvinning och samåkning allmänt är något som folk skulle kunna tänka sig att göra tillsammans med sina grannar. De flesta användarna har tidigare och skulle kunna tänka sig att i fortsättningen att låna ut saker till sina grannar. De sade att man har förtroende för dem eftersom man bor i samma hus. Ett positivt tecken var att ingen användare skulle säga nej till att hjälpa en granne. Frågan är bara i hur stor utsträckning de kan tänka sig att hjälp dem. Mindre uppgifter är bara ett sätt att komma grannarna närmare, men större kanske skulle kräva någon typ av ersättning. Till exempel om någons barn skulle behöva hjälp med läxorna, antingen kanske någon ekonomisk ersättning vore att föredra, eller någon typ av tjänstutbyte. Problemet som finns är att folk inte vill belasta varandra och verka påträngande, därför skulle kanske en tjänst eller hjälpmedel för att underlätta detta samarbete vara en bra idé, och med detta som grund verkar vårt projekt som en nödvändig tjänst. 3.3 Enkät För att få mer kvantitativ fakta, men även lite kvalitativ fakta skickade vi ut en enkät till några bekanta som tillhörde målgruppen. Omkring 30 personer svarade och man kan det gick att dra en del slutsatser. Målet med enkäten var att få bekräftat att tjänsten var användbar och att folk skulle ha nytta av den. Samtidigt så ville vi avgöra vilka tjänster eller typer av saker som folk skulle vilja hjälpa varandra med, vad för slags saker folk skulle kunna tänka sig att låna ut med mera. Användarna som svarade på enkäten var ungefär jämnt uppdelade mellan könen och det var blandade åldrar, dock var största åldersgruppen mellan år (se bilaga 3). Samtidigt tror vi inte att det kan ha påverkat vår undersökning negativt då många i vår målgrupp är i den åldern och vi tror även att personer i den åldern är de som kan behöva hjälp med bland annat samåkning, då alla troligtvis inte har bil. De flesta som svarade på enkäten bodde själva eller med en person till. De som bodde två var för det mesta sambos. Det var knappt hälften av alla som svarade som hade bil, vilket visar på att det finns ett stort behov av flera olika typer av samåkning. 8 (25)

9 En slutstats som man kan dra av enkäten är att folk skulle vilja samarbeta med sina grannar. Det var nästan 70% som svarade att de hade ett intresse av att lära känna och samarbeta med grannarna mer än vad de gör idag. Dock var det bara 20 % som svarade att de lånat eller lånat ut saker till sina granar, men det hoppas vi ändra på genom vårt verktyg. Folk svarade att anledningen till att de inte lånat eller lånat ut något är för att de inte har så bra kontakt, men att de samtidigt skulle kunna tänka sig att låna ut saker. Det var 80 % av användarna som svarade att de kunde tänka sig att låna ut saker till sina grannar, och detta visar att det finns behov av ett verktyg för att förenkla samarbetet mellan grannar där det inte känns som om man tränger sig på (se figur 1). Figur 1: Resultat från enkät om att låna ut saker till sina grannar De aktiviteter som folk skulle kunna tänka sig att hjälpa till med var mest tjänster som skulle behövas då man reser bort, så som att vattna blommor och ta hand om posten. Det var även många som skulle kunna tänka sig att hjälpa till med andra aktiviteter så som hundrastning, läxhjälp och barnpassning (se figur 2). Vad gäller gemensamma aktiviteter skulle nästan alla kunna tänka sig att samåka till diverse ställen, men förvånansvärt många skulle också kunna tänka sig att umgås med grannarna och även inhandla saker tillsammans. Genom svaren kan man också konstatera att det var ungefär hälften som skulle vilja ha aktiviteterna och bokning av lokaler i detta verktyg. Figur 2: Resultat från enkät om vad för tjänsteutbyte deltagarna kan tänkta sig med sina grannar I och med denna enkät fick vi bekräftat att tjänsten skulle vara till nytta för att föra grannar samman och få dem att samarbeta med varandra. Vi fick också reda på vilken typ av tjänster som användarna skulle vara villiga att erbjuda, samt vad de skulle kunna tänka sig att låna ut. 9 (25)

10 3.4 Workshop Eftersom vi inte hade möjlighet att ha någon fokusgrupp innan workshopen så integrerade vi dessa i ett och samma tillfälle. Resultaten från workshopen blev därför både i form av en sammanställd diskussion och några skisser Diskussionen Diskussionen bekräftade återigen att kontakten mellan grannar skiljer sig mycket åt. Vissa hälsar bara på varandra när de ses på entréplan, medan andra är mer framåt när det gäller kontakten med grannarna. Ett samband man kan se genom denna workshop och de tidigare genomförda momenten är att de som är med i styrelsen eller närvarande vid möten är de personer som har mer kontakt med grannarna allmänt. Vi har varit i kontakt med ett par styrelsemedlemmar från olika föreningar, och påståendet stämmer generellt överallt. Det är också desto vanligare att man har bättre kontakt med dem som bor på samma våningsplan, speciellt om man bor i ett större hus med många människor. Workshopen visade på att de flesta skulle vilja ha mer kontakt med grannarna, en stor anledning var för att kunna säga till varandra om de gör något fel, utan att känna att man är för petig. Till exempel så vill man kunna säga till om någon spelar för hög musik utan att känna att grannen blir sur. Alla hade en relativt positiv inställning till att låna och låna ut saker grannar emellan. Dock känns det mer tryggt att låna ut något då man känner personen och vet var han/hon bor. Det var en person som hade lånat ut en vinöppnare som han aldrig återfick, men trots det är han villig att låna ut saker i framtiden. De saker som folk vill låna av varandra är sådant som tar för stor plats och används sällan, såsom exempelvis en borrmaskin eller liknande. De ansåg också att det skulle vara bra med ett system för att kunna låna saker för att det på så sätt skulle det bli lättare att veta vem man lånat ut sakerna till och därför kännas tryggare. Under workshopen diskuterades också vilka funktioner som en webbsida för grannsamverkan kan tänkas innehålla. Det man kunde konstatera från diskussionen var att folk skulle vilja kunna låna/låna ut saker på hemsidan. De skulle vilja kunna kommunicera med varandra, samt köpa och sälja saker. Anledningen till att folk såg det aktuellt med att kunna sälja saker till sina grannar var för att det inte är så långt att bära sakerna, speciellt när de flesta inte har bil (se enkät-resultatet). De var också intresserade av att kunna utbyta tjänster. En person hade tidigare varit tomte för en granne han inte känner speciellt bra, vilket kanske i sin tur gör att han senare kommer kunna fråga om någon tjänst utan att känna att han tränger sig på. Tjänster som folk skulle vilja erbjuda sina grannar är oftast mindre saker som inte tar för lång tid. Detta eftersom folk oftast är väldigt upptagna och har inte möjlighet att avsätta en längre tid utan ersättning. Personerna som medverkade i workshopen menade också att en viss ekonomisk ersättning för mer krävande tjänster skulle kunna ges Skisserna En väldigt intressant idé var att hemsidan skulle kunna se ut som en anslagstavla (se figur 3). Personen som kom på idén beskrev att han hade en anslagstavla i trapphuset och att det skulle kännas bra att ha något gränssnitt som personerna i föreningen är vana vid. 10 (25)

11 Figur 3: Skiss från workshopen på anslagstavle-förslaget Ett annat intressant exempel var att ha huset visualiserat på hemsidan (se figur 4). När förfrågningar görs skulle det då komma upp pratbubblor över dörrarna, och på så sätt skulle man kunna identifiera vem det var som behövde hjälp med vad. Figur 4: Skiss från workshopen på hus-förslaget 11 (25)

12 Övriga slutsatser från workshopen är att folk inte vill visa exakt var de bor för de man inte känner. Det skulle vara okej att visa för de som bor i samma hus men inte om man expanderar sidan ut till andra hus. Det vore också bra om man både har tillgång till att ringa varandra, samt skicka . Efter workshopen bestämde vi oss för att använda idén med anslagstavlan. Detta för att det kändes som ett roligt och spännande gränssnitt som vi tror många kommer att kunna använda sig av. Även äldre som har Internet kommer förhoppningsvis kunna använda vårt verktyg för kommunikation, men även för att boka tvättstuga. Lo-fi skisser gjordes för att sedan testas med användarna. 3.5 Think aloud Utvärderingen av lo-fi prototypen gav oss många mindre saker att förändra. Det var mestadels små detaljer som behövde fixas för att underlätta användbarheten hos skissen. Det som ändrades var för det mesta textmässiga formuleringar som var för otydliga och missvisande. Till exempel så stod det tidigare Ny granne på knappen för att skapa upp en ny användare, och det störde sig många på. Nu står det istället Skapa ny Användare för att undvika missförstånd. Ett annat exempel på textformulering var att det tidigare stod namn när man skulle logga in. Folk uppfattade det som att man skulle skriva in sitt riktiga namn när vi egentligen ville att man skulle skriva in sin adress. Vi rättade till det och nu står det Mail-adress. Övriga förändringar var endast mindre förtydliganden för att informera användarna om de lite otydliga och nya sakerna som de inte är vana vid. Till exempel så skulle man svara på om man ville ha sms-bekräftelse när man registrerade en ny användare. Med det menades inte att man skulle få ett sms när man registrerat sig, utan att man skulle få sms-bekräftelse då man fått svar på sina förfrågningar eller liknande. Ändringen blev en infoknapp vid sidan av frågan. Andra mindre ändringar gjordes och de slutliga skisserna kommer att ligga till grund för hi-fi-prototypen. 3.6 Slutgiltig produkt Som tidigare nämnts resulterade designprocessen i en hemsida, inspirerad av en klassisk anslagstavla (se figur 5). Användartester och intervjuer med användarna visade att många vill kommunicera mer med sina grannar, men drar sig för att knacka på dörren. Det kan vara svårt att ta steget att be grannarna om hjälp. Därför tänker vi oss ett system som öppnar upp för denna typ av kommunikation. Designworkshopen visade att användarna ville ha något avskalat, ett enkelt och lätthanterligt system. Så slutresultatet blev en virtuell anslagstavla, med en enkel och egentligen analog känsla. Tanken är att denna hemsida ska fungera som en vanlig fysisk anslagstavla fast i den virtuella världen och förbättra kontakten mellan grannar. Vi döpte sidan till Grannslagstavlan. 12 (25)

13 Figur 5: Sidan "Senaste" från hi-fi prototypen Användaren skapar ett konto på sidan och kopplas därmed ihop med sin egen förening utifrån den bostadsadress som anges. På sidan finns det möjlighet att be sina grannar om hjälp och erbjuda hjälp genom att lägga ut förfrågningar i form av post-it lappar (se figur 6). Man kan skapa förfrågningar inom kategorierna lån, aktiviteter och tjänster. Ett exempel på en fråga under lån kan vara en granne som frågar om någon har en borrmaskin att låna ut, under aktivitet kan det vara en granne som frågar om det finns någon som vill samåka till stormarknaden, och en förfrågan under tjänster kan vara en granne som undrar om det är någon som kan vakta dennes hund en helg och så vidare. Grannarna kan sedan svara på dessa meddelanden och andra grannar kan se konversationen och skriva flera svar. Figur 6: En förfrågan från hi-fi prototypen 13 (25)

14 Man bokar även tvättstuga och eventuella lokaler (till exempel bastu, festlokaler m.fl.) genom sidan. I och med att tvättstugebokningen sker genom hemsidan kommer den att besökas regelbundet och därmed tror vi att kontakten grannar emellan kommer att bli starkare. Den klickbara prototypen finns att testa på 14 (25)

15 4 Diskussion Detta projekt har resulterat i ett designförslag på ett verktyg för samverkan mellan grannar inom en bostadsförening, typiskt sett i en eller ett fåtal trappuppgångar. Syftet har varit att genom ett ökat samarbete kunna höja effektiviteten i grannarnas totala resursutnyttjande. I förlängningen bidrar detta till ett mer hållbart samhälle, kanske främst miljömässigt men även socialt och ekonomiskt. För att komma fram till den specifika och konkreta lösningen har användarcentrerade metoder använts. Detta har inneburit kontakt med potentiella användare vid alla faser i projektet, från inledande enkätundersökningar till slutgiltiga utvärderingar. Enkäten gav oss en hel del information och vi fick svar på frågor som vi kunde använda under användartester och designworkshop. Det har däremot varit svårt att få reda på bortfallet, då vi har bett vänner skicka ut enkäten till sina vänner och så vidare. Vi vet inte idag hur många som nåddes av enkäten i slutändan. Detta har gjort det svårt att bedöma validiteten i resultatet eftersom det kan tänkas att en viss kategori personer inom målgruppen stod för bortfallet. Å andra sidan användes enkäten mest som inspiration till olika tjänster som skulle kunna finnas med på vår hemsida, som sedan testades med användare inom målgruppen. På så sätt gör det ingenting om inte samtliga som svarade på enkäten ingick i målgruppen, då resultaten från den snarare utgjorde ett diskussionsunderlag under samtal med den faktiska målgruppen. Det optimala vid användartester vore att alltid utföra dessa med personer ur målgruppen, eftersom det skulle säkerställa att resultatet från sådana tester har verklig relevans. Dock kan det tänkas att vissa generella aspekter av användbarhet faktiskt är möjliga att testa på en större målgrupp. Validiteten i sådana tester är då beroende av en bedömning av testpersonernas likheter med, och skillnader gentemot den avsedda målgruppen. Det är också viktigt att resultatet av användartester verkligen används för att skapa en bättre design i stort, och inte bara för att åtgärda små detaljer. I detta projekt upptäcktes vid olika tillfällen ett flertal mindre problem, och informationen kring dessa problem användes allt som oftast till att ifrågasätta designen i stort istället för att bara kringgå varje enskilt problem. Generellt verkar det svårt att få tag på personer som tillsammans bildar en representativ grupp i relation till den tänkta målgruppen. Eftersom vi i detta projekt skapat en tjänst som riktar in sig på att nå alla boende i varje enskild bostadsförening, skulle det varit bra att ha en fokusgrupp bestående av några grannar från en och samma trappuppgång. De användare som vi talade med var alla personer som bor i lägenheter i Stockholmsområdet, vilket ju ingår i målgruppen, men ingen av dem bodde i samma hus. Detta gör att vi inte riktigt fick tag på den exakta målgruppen. Det hade varit väldigt bra att kunna fokusera på en förening och implementera och utvärdera systemet där. Genom ett sådant mer kvalitativt förfarande hade mer djupgående information säkerligen kommit fram, och olika synsätt kring vardagliga händelser i föreningen hade kanske utkristalliserats. Innan det framtagna systemet kan sättas i bruk är det lämpligt med en mer utförlig utvärdering med en mer komplett fungerande hi-fi prototyp. En svår aspekt är att få systemet skalbart, dvs. att det passar för en varierande mängd användning. Det blir en annan känsla för systemet när det väl används i praktiken, och under ett simulerat test uppkommer sällan alla frågor som det blir i en mer realistisk situation. Vi utvärderade också själva systemet i en ganska overklig kontext. I en verklig situation måste systemet ägas av någon vilket kan påverka användarna. Om det exempelvis blir någon statlig ägare eller fastighetsägaren som äger och kontrollerar systemet så kan nog många ställa sig mer skeptiska till hur privat innehållet på sidan verkligen är. Sekretessfrågan är alltså inte 15 (25)

16 helt utredd ännu. Ett externt företag som ägare tror vi på som bästa lösning, alternativt att föreningen äger det gemensamt. Detta är ett generellt antagande, och är något som borde undersökas vidare. Eftersom vårt system är tänkt att innehålla tjänster för att boka gemensamma lokaler (t.ex. tvättstuga, festlokaler mm.) så måste alla boende verkligen använda sig av systemet. Detta kan ses som ett problem, eller annars som ett sätt att motivera folk till att registrera sig. Om problem uppstår i relation till detta kan dock sådana delar (med bokning) lätt uteslutas från sidan. Seminarierna som fanns i början av projektet hamnade för oss lite fel i tiden. Vårt projekt hängde inte riktigt med i den tidsplan som fanns för kursen. Det hade gett oss mycket mer om det hade funnits ett uppsamlingstillfälle lite senare, när prototyp och koncept var utkristalliserat, så att vi kunde få kritik och tips från resten av gruppen då. Det första seminariet som handlade om målgrupp låg bra till i tiden, men de andra två var svåra att hinna producera bra material till. En del av förklaringen till detta var att projektets inriktning vad gäller idéer byttes helt och hållet under de första veckorna. Att vi beslutade oss för att slänga tidigare arbete och idéer för att istället börja om helt på nytt måste ses som en styrka, och är något som troligen har lett till ett bättre slutresultat. Under projektets gång har en av gruppmedlemmarna befunnit sig i ett annat land, men kommunikationen har fungerat bra tack vare de moderna kommunikationsverktyg som finns. Det är självklart inte samma sak att kommunicera över Skype som att sitta i samma rum och skissa, men med tanke på omständigheterna har det fungerat väldigt bra. Särskilt efter att en tydlig uppdelning av arbetsuppgifter gjordes. Vi hade problem med att hitta användare att delta i våra undersökningar och utvärderingar då vi redan inom gruppen hade svårt att hitta tider som fungerade för samtliga. Att dessutom försöka få in andra personer som ska kunna mötas på samma tid var en utmaning. Det kan också vara svårt att identifiera vilka behov målgruppen faktiskt har och vad de kan tänka sig att använda. Ibland kan det vara så att en användare tycker att en idé låter bra på papper, men sedan i verkligheten har denne inte alls något behov av systemet och kommer inte att använda det. Det är en utmaning att ta reda på vad som är faktiska behov, vad som är önskningar och vad som kommer att fungera i verkligheten utifrån vad användaren har att säga. Även i ett användarcentrerat designprojekt som detta är det svårt att inte utgå från sig själv och sina egna behov. Att inte blanda ihop sina egna förutsättningar och åsikter med de inom målgruppen är verkligen en utmaning. Om vi skulle välja att gå vidare med projektet skulle vi testa den klickbara prototyp vi har idag med användare, och sedan designa en fullständig hi-fi version. Under mässan i ljusgården fick vi bra respons från såväl studenter som andra besökare, så vi är väldigt nöjda med resultatet. 16 (25)

17 Referenser Litteratur Sharp, H., Rogers, Y., Preece, J. Interaction Design Beyond human-computer Interaction. Vol. 2, Arnroth, Thomas. Social kontroll bästa skyddet. Din bostadsrätt, nr 1 mars 2010, s. 11., SBC. Elektroniska källor Kursmål för kursen Kooperativ IT-design Hämtad Sundblad, Yngve. projektanvisning för Kooperativ IT-design Hämtad Henriksson, Greger. Centre of Sustainable Communication, föreläsning om hållbarhet Hallbar.pdf Hämtad Grannar.se Hämtad Samverkan mot brott Hämtad (25)

18 Bilaga 1 Frågorna som låg till grund för intervjun var: Känner du dina grannar? o Hur många känner du? Hur träffar du dina grannar? Hur ser din kontakt ut med dina grannar? Hur tar du kontakt med dina grannar? Är återvinning lätt eller svårt för dig? Vad skulle du kunna göra med dina grannar? o Vad skulle du kunna hjälpa dem med? Vad behöver du hjälp med? o Vad anser du att dina grannar skulle kunna hjälpa dig med? Vill du lära känna fler grannar? o Eller lära känna de du redan känner ännu bättre? Har du fått hjälp med nått av någon granne någon gång? o Har du hjälpt någon med något? 18 (25)

19 Bilaga 2 19 (25)

20 20 (25)

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

Några enkla regler för oss som bor i Brf Nötskrikan 16

Några enkla regler för oss som bor i Brf Nötskrikan 16 Några enkla regler för oss som bor i Brf Nötskrikan 16 Att bo i bostadsrätt innebär att vi ingår i en gemenskap. Vår målsättning är att alla skall ha det så trivsamt som möjligt och att boendet ska kosta

Läs mer

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 1 Datainsamling Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför övningen ha läst

Läs mer

Samverkan mot brott. Grannsamverkan

Samverkan mot brott. Grannsamverkan Grannsamverkan Grannsamverkan är... Ett socialt nätverk för att minska brottsligheten och öka de boendes engagemang för trivsel och trygghet. Ett sätt att förändra attityder hos människor, ta ställning

Läs mer

Föreningsmäklare. Läs vidare om hur det går till! Nyckeln till att bli säljarnas förstahandsval

Föreningsmäklare. Läs vidare om hur det går till! Nyckeln till att bli säljarnas förstahandsval Föreningsmäklare Nyckeln till att bli säljarnas förstahandsval Tänk om det vore en självklarhet att man tänkte på dig när det var dags att sälja sin lägenhet? Tänk om du kunde få gå på fler intag och få

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Metoder för datainsamling

Metoder för datainsamling Metoder för datainsamling Föreläsning 16/10-2002 Christina von Dorrien Kapitel 9.4, 12-13 Användarcentrerad designmetodik Analysera användare, användningssituation och uppgift Testa och utvärdera designförslag,

Läs mer

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Johan Holmström & Lars Åkesson Introduktion Denna rapport beskriver projektet och delmomentet Kommersiell Design i kursen Interaktionsdesign 2 på KTH i Stockholm. Detta

Läs mer

N Time. Trafik & Miljö

N Time. Trafik & Miljö N Time Trafik & Miljö On Time är en digital busstidstabell som ska göra det enklare för många att åka buss. On Time kan visa vart och när man ska byta buss för att minska väntetiden, Buss tiderna kommer

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Med Reality Energy Log REL kan du hålla koll på dina elkostnader med hjälp av ett knapptryck.

Med Reality Energy Log REL kan du hålla koll på dina elkostnader med hjälp av ett knapptryck. Med Reality Energy Log REL kan du hålla koll på dina elkostnader med hjälp av ett knapptryck. Ett smart sätt att hålla koll på din el konsumtion och kostnad allt visas i realtid. Samtidigt som du bidrar

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Jajja Whitepaper Konverteringens ABC

Jajja Whitepaper Konverteringens ABC Inledning Vi vill hjälpa dig att lyckas med dina affärer på nätet och har därför tagit fram detta whitepaper där vi presenterar konverteringens grunder i fyra steg. Använd tankesätten och metoderna som

Läs mer

Anta utmaningen och bli ELvis!

Anta utmaningen och bli ELvis! Bli Anta utmaningen och bli ELvis! Tänk dig att du får en elranson i ditt hem som tvingar dig att ändra dina elvanor. Om du använder för mycket el så blir det kostsamt men lyckas du hålla dig till din

Läs mer

1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö

1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö 1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö Design & Struktur Applikationen är designad för att användas som ett navigeringssystem för cyklister i stadsmiljö. Eftersom cyklister

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet?

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet? Konverteringsskolans andra del behandlade vikten av att lära känna sina besökare. Vi kommer nu att arbeta vidare med besökarna i åtanke och fokusera på hur pass väl de kan använda webbplatsen. Om webbplatsen

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008 Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.

Läs mer

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01 Affärsplan Håbo kommun, Uppsala län Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Företaget...2

Läs mer

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda Dagens agenda Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering i praktiken Per Åsberg, 7 september

Läs mer

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering är en applikation som gör det möjligt för dig att enkelt reglera värmen i huset. Därefter ska man kunna följa statistiken över sin elförbrukning och dess kostnader. Möjligheten att ställa värmen inom en

Läs mer

Grannsamverkan. Samverkan mot brott

Grannsamverkan. Samverkan mot brott Grannsamverkan Grannsamverkan är... Ett socialt nätverk för att minska brottsligheten och öka de boendes engagemang för trivsel och trygghet. Ett sätt att förändra attityder hos människor, ta ställning

Läs mer

VÄLKOMMEN till Brf SOLTORPET II

VÄLKOMMEN till Brf SOLTORPET II VÄLKOMMEN till Brf SOLTORPET II Telefon: 0725-425 339 Post till styrelsen i brevlåda 16D Hemsida: www.soltorpet2.se Detta informationsblad är avsett att tillhöra Din lägenhet. Det finns att ladda ner från

Läs mer

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Äldre

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

Tillfället gör tjuven

Tillfället gör tjuven Tillfället gör tjuven Det här är en broschyr om lägenhetsinbrott. Den beskriver vad du kan göra för att minska risken att drabbas av inbrott, vad du kan få hjälp med av andra och vad som händer om du i

Läs mer

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Per Åsberg, 5 september 2011 Dagens agenda Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering e e

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 DAYTONA COMMUNICATION AB Riddargatan 17D, 114 57 Stockholm, Sweden Phone +46 8 579 397 50, Fax +46 8 579 397 55 www.daytona.se, info@daytona.se

Läs mer

Analysfasen. Systemering med användarfokus

Analysfasen. Systemering med användarfokus Analysfasen Systemering med användarfokus ACD metoden: faserna Analys Användaranalys Uppgiftsanalys Kravställande Användbarhetskrav Funktionalitetskrav Design Prototyping Utvärdering Suzana R (omarb från

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikrapport Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikperiodens längd och omfång: 1 september 2010 21 december 2010, heltid Handledare: Madelen Charysczak, Avenue Marnix

Läs mer

Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning

Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning Chalmers tekniska högskola, IT-universitetet 2004-01-12 MDI Interaktionsdesign Designmetodik, 3 p HT-03 Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning Sofia Torberntsson Kursansvariga: Hanna Landin Staffan

Läs mer

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre Äldres boende områdesfakta Antal personer 65 år och äldre Syfte med delprojektet/strategin Utveckla en modell för att beskriva äldres boende i såväl stadsdelar som delområden i staden Underlag för fördjupade

Läs mer

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla 1. 1.1 Kön Kommentar: skulle gärna ha fått vara fler. Vi lade ut enkäten på högskolans hemsida och försökte locka med biobiljetter. Det totala

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter. Behovsanalys

Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter. Behovsanalys Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter Behovsanalys Kurshemsidan Böcker mobilutveckling Dokumentation/Inlämningar Kommer på hemsidan (tills på måndag?) Nästa vecka: Planeringsdokument (Scrum)

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Hemtentamen. Människa-datorinteraktion fortsättningskurs, 2D1622. Paulina Modlitba Media-01 801209-5603 paulina@kth.se

Hemtentamen. Människa-datorinteraktion fortsättningskurs, 2D1622. Paulina Modlitba Media-01 801209-5603 paulina@kth.se Hemtentamen Människa-datorinteraktion fortsättningskurs, 2D1622 Paulina Modlitba Media-01 801209-5603 paulina@kth.se 1. DECIDE I artikeln Investigating Intra-Family Communication Using Photo Diaries presenteras

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Snabbenkät bland besökare på Hem & Villamässan

Snabbenkät bland besökare på Hem & Villamässan Snabbenkät bland besökare på Hem & Villamässan Genomförd 2007-10-07 Utformad av Per Bengtson, Energirådgivningen Metod... 1 Genomförande... 1 Resultat... 1 Slutsatser... 4 Bilaga: Snabbenkät bland besökare

Läs mer

Resultat av kursvärdering

Resultat av kursvärdering DAT 501: Diskret matematik vt 2003 Resultat av kursvärdering Antal svar: 19 av 37. Kursvärderingsblanketter delades ut på tentan och kunde lämnas in separat då eller efteråt i kursskåpet. Tycker du att

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

15-01-17. hem ETT. sammanställning workshop#1 kulturhuset Delta, Skärhamn

15-01-17. hem ETT. sammanställning workshop#1 kulturhuset Delta, Skärhamn 15-01-17 hem ETT sammanställning workshop#1 kulturhuset Delta, Skärhamn innehåll Workshop#1: Organisering & innehåll Sammanfattning av workshopen Diskussion/slutsatser 3 4-6 7 Organisering & innehåll Workshop

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Ordnings- och trivselregler för Brf. RIBE

Ordnings- och trivselregler för Brf. RIBE Ordnings- och trivselregler för Brf. RIBE Varför har vi regler? Ofta handlar regler om ting som är rena självklarheterna. Men det självklara är inte alltid självklart för alla. Därför behöver vi ibland

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

TRIVSEL- OCH ORDNINGSREGLER FÖR BRF HÅRNÄTET

TRIVSEL- OCH ORDNINGSREGLER FÖR BRF HÅRNÄTET TRIVSEL- OCH ORDNINGSREGLER FÖR BRF HÅRNÄTET Att bo i bostadsrätt innebär ett gemensamt ansvar. Som medlem i föreningen har du inte bara rätten till en bostad i föreningens hus utan du har också skyldigheter

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Innehållsförteckning Inledning... 3 Problemformulering... 3 Problemformulering... Fel! Bokmärket är inte definierat. Genomförande... 4 Ecodisk...

Innehållsförteckning Inledning... 3 Problemformulering... 3 Problemformulering... Fel! Bokmärket är inte definierat. Genomförande... 4 Ecodisk... 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Problemformulering... 3 Problemformulering... Fel! Bokmärket är inte definierat. Genomförande... 4 Ecodisk... 6 Beräkningar... 6 Produktion... 7 Marknadsföring...

Läs mer

Hållbar sanering: Vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen?

Hållbar sanering: Vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen? Hållbar sanering: Vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen? Jenny Norrman (Chalmers, FRIST) Tore Söderqvist & Gerda Kinell (Enveco, FRIST) Petra Brinkhoff & Malin Norin (NCC Teknik, FRIST)

Läs mer

Bostadsinbrott. Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott. www.polisen.

Bostadsinbrott. Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott. www.polisen. Bostadsinbrott Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott www.polisen.se/uppsala 114 14 På spår efter gärningsmannen Inbrott i bostaden är något som många

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Sammanställning av svaren

Sammanställning av svaren Sammanställning av svaren Utvärderingsfrågor Barnboksveckorna 2009 1. Hur tycker ni att det länsövergripande samarbetet kring Barnboksveckorna har fungerat? Vad var bra? Vad var dåligt? Tanken på ett länsövergripande

Läs mer

Kundundersökning Rådhusgruppen. Av Magnus Gerentz

Kundundersökning Rådhusgruppen. Av Magnus Gerentz Kundundersökning Rådhusgruppen Av Magnus Gerentz 25/6 2007 1 Inledning Nedan följer en rapport om kundundersökningen som genomfördes på uppdrag av Rådhusgruppen mellan den 11/6 och 19/6 2007. Kontaktuppgifter

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Inflyttningsdags VÄLKOMMEN HÄMTA DIN HEMNYCKEL VI FINNS HÄR FÖR DIG

Inflyttningsdags VÄLKOMMEN HÄMTA DIN HEMNYCKEL VI FINNS HÄR FÖR DIG Välkommen hem! Inflyttningsdags Trevligt att du flyttar in hos oss på Willhem, vi hoppas att du kommer att trivas! För att du snabbt ska finna dig tillrätta har vi tagit fram en Flytta-in-hjälp. Här kan

Läs mer

Användarvänlighet undersökning. www.webstatusinternational.com

Användarvänlighet undersökning. www.webstatusinternational.com Användarvänlighet undersökning www.webstatusrnational.com www.jesper.nu Jesper.nu 9. december 2008 Om undersökningen Undersökningen börjar med en pop-up på www.jesper.nu och är genomförd med en teknologi

Läs mer

Usability Partners. World Usability Day 2012 Användbarhet av finansiella system

Usability Partners. World Usability Day 2012 Användbarhet av finansiella system World Usability Day 2012 Användbarhet av finansiella system En eye-tracking studie på fyra av Sveriges storbankers webbplatser. Bakgrund 8 november 2012 är utsett till World Usability Day av UPA (Usability

Läs mer

Kunskapsprojektering

Kunskapsprojektering Kunskapsprojektering Grupp 4 Johan Ekbäck, johek922@student.liu.se Camilla Nyberg, camny794@student.liu.se Gustav Svensson, gussv055@student.liu.se Mikael Söderberg, mikso869@student.liu.se Michael Thörning,

Läs mer

Bazaar. Innehåll. Vår lösning... 2

Bazaar. Innehåll. Vår lösning... 2 Bazaar Swinga Bazaar är en app och webbtjänst som gör det enkelt och tryggt att låna och hyra saker av varandra. Med hjälp av mobilen kan vi dela med oss av saker vi sällan använder, eller få tag på något

Läs mer

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet Rapport om framtagandet av övningskort till Mittuniversitetet Av: Peter Flobecker och Magnus Rudberg Handledare: Martin Neldén, Räddningsverket 0612-822 35 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är:

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är: Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är: 2. Jag kan bestämma hur jag vill bli hjälpt 3. Personalen kommer på överenskommen tid 4. Jag får information

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Flera nyinflyttade har kommit till vårt hus under våren. Vi hälsar alla nya medlemmar välkomna och hoppas ni ska trivas.

Flera nyinflyttade har kommit till vårt hus under våren. Vi hälsar alla nya medlemmar välkomna och hoppas ni ska trivas. 1 Föreningens webbplats http://www.gbghus45.se Hej! Hoppas ni alla har njutit av den fina sommaren. Nu ser vi fram emot en fin höst. Tillsammans med Riksbyggen är ambitionen alltid att göra vårt bästa

Läs mer

Enköpings Hyresbostäder

Enköpings Hyresbostäder Marknadsundersökning utförd på uppdrag av Enköpings Hyresbostäder september 2011 Undersökningen är utförd under v. 36-37, 2011 Analys och presentation: Stefan Quist, Hanna Chapman, M&Q i Västerås AB Beställare:

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige

Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige Trygg i bostaden Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige Det här är en brottsförebyggande broschyr mot bostadsinbrott. Den beskriver vad du kan göra för att minska risken att drabbas av inbrott

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Prototyping - faser, typer och potentiell problematik

Prototyping - faser, typer och potentiell problematik Prototyping - faser, typer och potentiell problematik Josefin Karlsson KTH Kungliga Tekniska Högskolan CSC Skolan för datavetenskap och kommunikation josefink@kth.se Maria Wikforss KTH Kungliga Tekniska

Läs mer

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll.

Läs mer

Boendeguide till Brf Björkslingan

Boendeguide till Brf Björkslingan Boendeguide till Brf Björkslingan Denna boendeguide innehåller information om vad Du som bostadsrättsinnehavare och boende i Brf Björkslingan bör känna till. Utöver denna skrift bör Du även ta del av de

Läs mer

EN FÄRDGUIDE FÖR DESIGNKÖPAREN

EN FÄRDGUIDE FÖR DESIGNKÖPAREN 2 Förord Innehåll Ett av de främsta konkurrensmedlen för svenska företag i framtiden är utan tvekan möjlig heten att utveckla bättre och mer intressanta produkter än konkurrenterna. En viktig komponent

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Miljöbladet. en informationskampanj

Miljöbladet. en informationskampanj Miljöbladet en informationskampanj Miljöbladet ska vara en informationskampanj med målet att informera de flesta människor om trafikens inverkan på miljön och att påverka dem att resa och färdas miljövänligare.

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer