1 Inledning Bakgrund Målgrupp Problemformulering Avgränsningar 4. 2 Metod 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 Inledning 3. 1.1 Bakgrund 3 1.2 Målgrupp 3 1.3 Problemformulering 4 1.4 Avgränsningar 4. 2 Metod 5"

Transkript

1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Målgrupp Problemformulering Avgränsningar 4 2 Metod Omvärldsanalys Intervjuer Enkät Workshop Think aloud Metodkritik 6 3 Resultat Omvärldsanalys Utbyte av tjänster mellan grannar Brottsförebyggande samverkan Utsikter för andra former av samarbete Intervjuer Enkät Workshop Diskussionen Skisserna Think aloud Slutgiltig produkt 12 4 Diskussion 15 Referenser 17 Litteratur 17 Elektroniska källor 17 Bilaga 1 18 Bilaga 2 19 Bilaga (25)

3 1 Inledning I kursen Kooperativ IT-design på KTH får studenter med olika bakgrund tillsammans genomföra "ett tvärvetenskapligt utvecklingsprojekt med användarmedverkan i alla stadier av projektet, från ett generellt beskrivet tema till ett specifikt resultat" (Kursmål för kursen Kooperativ IT-design, 2010). Temat för kursen var Hållbar samverkan och uppgiften var att utforma ett it-stöd för samverkan mellan människor på ett hållbart sätt. Samverkan är en central mänsklig aktivitet som det har gjorts mycket satsningar på inom forskning och utveckling men det finns mycket kvar att göra på området, framförallt när hållbarhetsaspekten ska inkluderas (Sundblad, Y. Projektanvisning för Kooperativ IT-design, 2010). När man pratar om hållbarhet tänker de flesta på miljömässig hållbarhet, men det finns tre olika typer av hållbarhet; Ekologisk, Social och Ekonomisk. Definitionen av hållbarhet är tillfredställa grundläggande behov idag utan att äventyra möjligheter att göra det även i framtiden (Henriksson, G. Föreläsning om hållbarhet, 2010). En fråga som ofta uppkommer i samband med hållbarhet är, vad som ska finnas eller pågå i ett samhälle för att det skall utvecklas hållbart? Meningen med projektet är att utveckla ett sådant verktyg, ett verktyg som genom samarbete bidrar till hållbarhet i samhället. När man ska utveckla en tjänst eller artefakt kan det vara bra att tänka på vad slutanvändarna av denna har för behov. Att man arbetar användarcentrerat innebär att man ständigt involverar användaren i designprocessen, eftersom utan deras åsikter kan man som utvecklare och designer endast dra slutsatser utifrån sina egna behov och antaganden. Detta speglar ofta inte det målgruppen egentligen behöver. Det viktigaste i detta projekt har av den anledningen varit att produkten som skulle utvecklas var något som människor i vår definierade målgrupp skulle vara intresserade av att ha och använda, samtidigt som den skulle ha en tydlig koppling till temat Hållbar samverkan. 1.1 Bakgrund När allt mer börjar handla om den globala uppvärmningen och att man måste värna om miljön så gäller det att hitta nya hållbara lösningar för att på något sätt förhindra en dyster framtidsbild. I denna rapport presenterar vi, en grupp studenter på KTH, hur vi har gått tillväga för att utforma en IT-tjänst som kan bidra till vad vi anser är en mer hållbar livssituation, där samverkan, utbyte av kunskap, erfarenheter och resurser är de viktiga ingredienserna i receptet för framgång. 1.2 Målgrupp Projektet och dess process utgick från användarcentrerad design. Det var därför viktigt att definiera en målgrupp som vi skulle kunna gå vidare med och som var lätt att komma i kontakt med. Målgruppen bestämdes till grannar då de har stor potential till samverkan eftersom dessa personer emellanåt behöver hjälp med diverse saker. Många utnyttjar inte att de bor så pass nära varandra. Vi tyckte att det vore intressant att göra ett projekt om hur man kan få denna målgrupp att samarbeta bättre för att minska det ekologiska fotavtrycket, och öppna för ekonomisk och social hållbarhet. Detta skulle kunna ske genom exempelvis samåkning till 3 (25)

4 återvinningsstationer, utbyte av tjänster och liknande. Det finns stora möjligheter för grannar att samarbeta och hjälpa varandra samt göra saker tillsammans. 1.3 Problemformulering Traditionellt sett så är grannsamverkan associerat med att grannar samarbetar för att motarbeta förekomsten av brott och öka tryggheten i ett bostadsområde. Det är ett samarbete mellan de boende och polisen med syfte att minska brottsligheten och öka lugn och trivsel i ett bostadsområde. Vi har funderat kring grannsamverkan och tänkt att det kan betyda något mer. Vi tänker oss att grannar istället samarbetar när det kommer till att återvinna, umgås och använda sig av varandras kunskap och erfarenhet. Vi tror att grannar med hjälp av varandra kan skapa en mer hållbar livssituation där de utnyttjar de resurser som finns i närheten av där de bor. Vi kommer under detta projekt att försöka ta reda på hur intressant en tjänst som stödjer samverkan inom ett grannskap är för Stockholms befolkning. Vi undersöker även möjligheten att förbättra samverkan mellan grannar och få dem att lära känna varandra bättre genom vårt system. 1.4 Avgränsningar Vi har avgränsat oss till grannar i lägenhetshus och vi har framför allt inriktat oss på lite mindre familjer. Det behöver inte vara ensamhushåll men de är inte så många i varje familj och kan behöva hjälp från andra för att få allt att gå ihop. Dessa personer bor troligtvis ganska centralt i Stockholm och de känner antagligen inte alla sina grannar särskilt bra. Vi valde just lägenhetshus då vi tror att personer som bor i villa känner sina grannar bättre, de har oftast bil och kan då klara många uppgifter själva. I villor bor oftast större familjer och då finns det redan många som kan hjälpa till. Vår målgrupp innefattar heller inte personer som inte äger en dator med Internetuppkoppling, då vi har tänkt utveckla en Internetbaserad tjänst. 4 (25)

5 2 Metod 2.1 Omvärldsanalys För att få inspiration samt för att säkerställa att vi inte skapade en redan befintlig tjänst på nytt, genomfördes en omvärldsanalys. I denna analyserades närliggande tjänsteutbud för grannsamverkan, samt vilka slags grannsammanslutningar som är vanligast idag. I detta arbete undersöktes främst tidningar och webbsidor under kategorierna bostäder och grannsamverkan. 2.2 Intervjuer Efter att målgrupp bestämts var första steget att göra intervjuer med denna för att se vilket behov som verkligen fanns. Vi utförde semistrukturerade intervjuer som dels innehöll fördefinierade frågor, dels en öppen diskussion med spontana följdfrågor (Sharp, H. et al. 2007, s 299). Vi ställde frågor som handlade om hur väl deltagarna kände sina nuvarande grannar, om de hade något samarbete med dem och vad de skulle vilja hjälpas åt med (Se bilaga 1). Deltagarna i intervjuerna var personer inom målgruppen som bodde runt omkring i Stockholm, inklusive förorter. Det var blandade åldrar och olika kön bland deltagarna för att få en bredd i våra svar och se vilka som var intresserade av denna tjänst. Svaren på intervjuerna antecknades ner och har sedan jämförts och analyserats. Det var fem personer som intervjuades och detta gav bra kvalitativ information. 2.3 Enkät En enkät utformades för att komplettera intervjuerna och få lite mer kvantitativa svar av en större mängd människor. Denna enkät skickades ut via e-post för att nå så många som möjligt. Enkäten gjordes i Google Spreadsheet och skickades ut till 48 personer varav 30 personer svarade. Även här var det blandad ålder även om de flesta var i åldern men könsfördelningen var drygt hälften män och hälften kvinnor. I enkäten ställdes 11 frågor som bland annat handlade om deras boendesituation, om de har bil, om de skulle vilja samarbeta med sina grannar och i så fall med vad och om de skulle kunna låna/låna ut saker till sina grannar. Vi valde att göra denna enkät för att få bekräftelse på att folk är beredda att samarbeta med sina grannar (Se bilaga 2). 2.4 Workshop För att få idéer om vad användarna skulle vilja ha för typ av hjälpmedel och hur det skulle vara utformat genomfördes en workshop. Det blev en del bortfall av deltagare i sista stund i denna och det var därför bara 2 deltagare närvarande. Workshopen inleddes med några allmänna frågor om deltagarna. Därefter ställdes lite diskussionsfrågor för att få igång deltagarnas tänk och få fram nya idéer om vilka funktioner som borde finnas och vad som är onödigt att ha med. Sedan diskuterades även vad för system det borde vara för att så många som möjligt skulle vara intresserade av att vara med och samarbeta. Därefter fick deltagarna börja skissa för att illustrera sina idéer för hur systemet skulle kunna se ut. Dessa skisser 5 (25)

6 diskuterades och jämfördes. Under hela workshopen så fanns det en ljudinspelare som spelade in hela diskussionen för att vi efteråt skulle få lättare att veta vad som sagts. Det var även en person som antecknade hela tiden för att underlätta den kommande analysen. Resultatet från workshopen analyserades och användes för att utveckla några lo-fi skisser på hur systemet skulle kunna se ut. 2.5 Think aloud För att testa den första lo-fi prototypen, som bestod av pappersskisser av systemet, använde vi oss av think aloud metoden där användarna fick säga hur de skulle utföra uppgiften, vad de skulle trycka på, vad som var lätt och där rätt skiss lades fram framför dem beroende på vad de tryckte på (Sharp, H. et al. 2007, s 335). De fick fyra olika uppgifter att utföra på sidan. De skulle skapa en ny användare, skapa en ny förfrågan, svara på en förfrågan samt boka en tvättid. Denna prototyp testades på sex personer och resultatet analyserades för att komma fram till en bättre utformning. Vi valde denna metod då den lätt visar på vilka brister som finns i systemet, vad användaren inte förstår och det kommer även fram idéer om förbättring medan de utför uppgiften. Det är lätt att märka när användarna tvekar och inte riktigt vet hur de ska komma vidare och dessa saker måste utvecklas och blir bättre. 2.6 Metodkritik I början var det tänkt att istället för intervjuer genomföra en fokusgrupp där deltagarna gemensamt kunde diskutera dessa frågor med varandra för att få fram fler idéer och synpunkter på behovet av samarbeta mellan grannar. Då det inte gick att få ihop tillräckligt många deltagare blev det istället enskilda intervjuer för att kunna komma igång med arbetet i projektet. Efteråt var vi ganska nöjda med resultatet från intervjuerna och tror inte att det var någon större nackdel att det inte blev en fokusgrupp. Däremot så hade det nog varit bra att få med flera personer i en diskussion redan tidigt i projektet. För att få ihop en fokusgrupp så behöver tiderna för en sådan bestämmas långt i förväg för att kunna få tillräckligt många deltagare. Bättre framförhållning hade i detta fall varit önskvärt. Då resultatet i workshopen kom från så få deltagare så kanske det inte ger en rättvis bild över vad användare mer generellt skulle vilja ha även om just dessa önskade det. Fler personer hade kanske varit bättre och då kanske gett fler olika förslag som skulle kunna kombineras och diskuteras för att komma fram till den bästa lösningen. Vi fick istället gå mer in på djupet med de personer som var med i workshopen och på så sätt försöka få fram alla möjliga idéer och åsikter istället för att göra en lite ytligare undersökning med flera deltagare. Anledningen till att det blev så få deltagare var inte brist i framförhållningen då detta bestämdes flera veckor i förväg utan att många hoppade av sista dagen och då fanns det inte tid att hitta fler deltagare med så kort varsel. Däremot så fick vi många svar på enkäterna och denna information tillsammans med den mer djupgående kvalitativa diskussionen under workshopen gav oss mycket material att arbeta vidare med. 6 (25)

7 3 Resultat 3.1 Omvärldsanalys Utbyte av tjänster mellan grannar I viss mån finns redan IT-lösningar som stödjer samarbete mellan privatpersoner som bor nära varandra. Den som ligger närmast till hands är kanske webbsidan grannar.se. Denna webbsida tillåter människor att erbjuda och söka efter olika former av tjänster över hela landet, som exempelvis barnpassning, snöskottning och diverse hantverksarbete (Grannar.se, 2010). Trots sitt namn så är det alltså inte nödvändigtvis grannar, i ordets egentliga bemärkelse, som är tänkta att samarbeta genom denna webbsida. Vidare kan det ifrågasättas hur pass vanligt det är att låta främmande personer ta hand om ansvarsfulla uppdrag såsom barnpassning. Webbsidan har dessutom ett kommersiellt upplägg, där alla tjänster går in under kategorin "köp och sälj". Genom att det samarbete som webbsidan uppmanar till inte sällan sker mellan personer på ett visst geografiskt avstånd ifrån varandra, stödjer tjänsten också indirekt ett ökat resande. Det är alltså inte säkert att en tjänst såsom grannar.se nödvändigtvis har en positiv inverkan på miljön. Genom sitt kommersiella upplägg främjas också ett fokus på prisnivåer. Detta kan undanskymma geografisk närhet eller andra aspekter som kan vara bra för miljön, och som främjar verkligt samarbete grannar emellan Brottsförebyggande samverkan Samverkan mot brott är en sammanslutning som inriktar sig på att förhindra stölder och inbrott rörande bostad, bil, och båt. Detta berör alltså i högsta grad samverkan mellan grannar. Dock bedrivs sammanslutningen i första hand av stora organisationer så som polisväsendet och andra intressenter, däribland olika försäkringsbolag, Villaägarna, och Stöldskyddsföreningen. De största insatserna har varit inom grannsamverkan mot brott (Samverkan mot brott, 2010). Sammanslutningen har en klart ekonomisk inriktning, och samarbetet präglas av ett intresse att bevara egendom intakt. Tidningen Din bostadsrätt uppger med hänvisning till Stockholmspolisens bostadskommission att 85 procent av alla lägenhetsinbrott i Stockholm begås av professionella ligor. Vidare säger Per Wedsmark vid Stockholmspolisen, att grannar bör hjälpas åt med att hålla uppsikt över vilka som rör sig i trappuppgången eller i området, för att på så vis synliggöra potentiella gärningsmän (Arnroth, T., 2010). Samarbetet grannar emellan syftar här alltså till att genom en ökad social kontroll kunna minska brottsligheten, dels genom rena tips till polis och försäkringsbolag och dels genom den förebyggande effekt som en sådan social kontroll kan ha Utsikter för andra former av samarbete Sammanfattningsvis verkar det finnas få sammanslutningar eller IT-lösningar som främjar spontant samarbete mellan grannar, och som inte främst har en ekonomisk målsättning. Därmed borde det finnas goda chanser till förbättringar av andra aspekter av samarbete mellan grannar, då särskilt miljö- och hållbarhetsaspekter. 7 (25)

8 3.2 Intervjuer Tidigt i projektet gjordes fem kortare intervjuer med bekantas bekanta för att få en uppfattning av hur kontakten mellan grannar ser ut. Målet var även att få reda på om de skulle kunna tänka sig att samarbeta mer med sina grannar, om de tycker att dagssituationen är bra eller om de till och med skulle vilja vara mer för sig själva. Personerna som intervjuades var i blandade åldrar och av olika kön, detta för att få bredare kvalité på resultatet. Eftersom svaren var beskrivande och inte endast ja eller nej så fick vi kvalitativ data som utgångspunkt för vår fortsatta designprocess. Svaren från intervjuerna tydde generellt sätt på att folk såg positivt på att samarbeta med sina grannar. De flesta kände inte sina grannar tillräckligt bra för att själva be om hjälp med något, men de var intresserade av att bygga ett sådant samarbete. De flesta träffade bara på sina grannar i trapphuset eller liknande. En slutsats från svaren är att de användare som har barn har lättare att få kontakt med sina grannar. Föräldrarna har något gemensamt och får lättare kontakt med grannarna med liknande intressen. Samtidigt är de som inte har barn intresserade av att komma närmare sina grannar som verkar snälla. Vissa grannar ansågs vara lite annorlunda, vilket gör att man vill ta avstånd från dem. Att ta sig till återvinningsstationen var relativt lätt för folk och vissa hade till och med grovsoprum i huset. Samtidigt visade det sig att grovsopor, återvinning och samåkning allmänt är något som folk skulle kunna tänka sig att göra tillsammans med sina grannar. De flesta användarna har tidigare och skulle kunna tänka sig att i fortsättningen att låna ut saker till sina grannar. De sade att man har förtroende för dem eftersom man bor i samma hus. Ett positivt tecken var att ingen användare skulle säga nej till att hjälpa en granne. Frågan är bara i hur stor utsträckning de kan tänka sig att hjälp dem. Mindre uppgifter är bara ett sätt att komma grannarna närmare, men större kanske skulle kräva någon typ av ersättning. Till exempel om någons barn skulle behöva hjälp med läxorna, antingen kanske någon ekonomisk ersättning vore att föredra, eller någon typ av tjänstutbyte. Problemet som finns är att folk inte vill belasta varandra och verka påträngande, därför skulle kanske en tjänst eller hjälpmedel för att underlätta detta samarbete vara en bra idé, och med detta som grund verkar vårt projekt som en nödvändig tjänst. 3.3 Enkät För att få mer kvantitativ fakta, men även lite kvalitativ fakta skickade vi ut en enkät till några bekanta som tillhörde målgruppen. Omkring 30 personer svarade och man kan det gick att dra en del slutsatser. Målet med enkäten var att få bekräftat att tjänsten var användbar och att folk skulle ha nytta av den. Samtidigt så ville vi avgöra vilka tjänster eller typer av saker som folk skulle vilja hjälpa varandra med, vad för slags saker folk skulle kunna tänka sig att låna ut med mera. Användarna som svarade på enkäten var ungefär jämnt uppdelade mellan könen och det var blandade åldrar, dock var största åldersgruppen mellan år (se bilaga 3). Samtidigt tror vi inte att det kan ha påverkat vår undersökning negativt då många i vår målgrupp är i den åldern och vi tror även att personer i den åldern är de som kan behöva hjälp med bland annat samåkning, då alla troligtvis inte har bil. De flesta som svarade på enkäten bodde själva eller med en person till. De som bodde två var för det mesta sambos. Det var knappt hälften av alla som svarade som hade bil, vilket visar på att det finns ett stort behov av flera olika typer av samåkning. 8 (25)

9 En slutstats som man kan dra av enkäten är att folk skulle vilja samarbeta med sina grannar. Det var nästan 70% som svarade att de hade ett intresse av att lära känna och samarbeta med grannarna mer än vad de gör idag. Dock var det bara 20 % som svarade att de lånat eller lånat ut saker till sina granar, men det hoppas vi ändra på genom vårt verktyg. Folk svarade att anledningen till att de inte lånat eller lånat ut något är för att de inte har så bra kontakt, men att de samtidigt skulle kunna tänka sig att låna ut saker. Det var 80 % av användarna som svarade att de kunde tänka sig att låna ut saker till sina grannar, och detta visar att det finns behov av ett verktyg för att förenkla samarbetet mellan grannar där det inte känns som om man tränger sig på (se figur 1). Figur 1: Resultat från enkät om att låna ut saker till sina grannar De aktiviteter som folk skulle kunna tänka sig att hjälpa till med var mest tjänster som skulle behövas då man reser bort, så som att vattna blommor och ta hand om posten. Det var även många som skulle kunna tänka sig att hjälpa till med andra aktiviteter så som hundrastning, läxhjälp och barnpassning (se figur 2). Vad gäller gemensamma aktiviteter skulle nästan alla kunna tänka sig att samåka till diverse ställen, men förvånansvärt många skulle också kunna tänka sig att umgås med grannarna och även inhandla saker tillsammans. Genom svaren kan man också konstatera att det var ungefär hälften som skulle vilja ha aktiviteterna och bokning av lokaler i detta verktyg. Figur 2: Resultat från enkät om vad för tjänsteutbyte deltagarna kan tänkta sig med sina grannar I och med denna enkät fick vi bekräftat att tjänsten skulle vara till nytta för att föra grannar samman och få dem att samarbeta med varandra. Vi fick också reda på vilken typ av tjänster som användarna skulle vara villiga att erbjuda, samt vad de skulle kunna tänka sig att låna ut. 9 (25)

10 3.4 Workshop Eftersom vi inte hade möjlighet att ha någon fokusgrupp innan workshopen så integrerade vi dessa i ett och samma tillfälle. Resultaten från workshopen blev därför både i form av en sammanställd diskussion och några skisser Diskussionen Diskussionen bekräftade återigen att kontakten mellan grannar skiljer sig mycket åt. Vissa hälsar bara på varandra när de ses på entréplan, medan andra är mer framåt när det gäller kontakten med grannarna. Ett samband man kan se genom denna workshop och de tidigare genomförda momenten är att de som är med i styrelsen eller närvarande vid möten är de personer som har mer kontakt med grannarna allmänt. Vi har varit i kontakt med ett par styrelsemedlemmar från olika föreningar, och påståendet stämmer generellt överallt. Det är också desto vanligare att man har bättre kontakt med dem som bor på samma våningsplan, speciellt om man bor i ett större hus med många människor. Workshopen visade på att de flesta skulle vilja ha mer kontakt med grannarna, en stor anledning var för att kunna säga till varandra om de gör något fel, utan att känna att man är för petig. Till exempel så vill man kunna säga till om någon spelar för hög musik utan att känna att grannen blir sur. Alla hade en relativt positiv inställning till att låna och låna ut saker grannar emellan. Dock känns det mer tryggt att låna ut något då man känner personen och vet var han/hon bor. Det var en person som hade lånat ut en vinöppnare som han aldrig återfick, men trots det är han villig att låna ut saker i framtiden. De saker som folk vill låna av varandra är sådant som tar för stor plats och används sällan, såsom exempelvis en borrmaskin eller liknande. De ansåg också att det skulle vara bra med ett system för att kunna låna saker för att det på så sätt skulle det bli lättare att veta vem man lånat ut sakerna till och därför kännas tryggare. Under workshopen diskuterades också vilka funktioner som en webbsida för grannsamverkan kan tänkas innehålla. Det man kunde konstatera från diskussionen var att folk skulle vilja kunna låna/låna ut saker på hemsidan. De skulle vilja kunna kommunicera med varandra, samt köpa och sälja saker. Anledningen till att folk såg det aktuellt med att kunna sälja saker till sina grannar var för att det inte är så långt att bära sakerna, speciellt när de flesta inte har bil (se enkät-resultatet). De var också intresserade av att kunna utbyta tjänster. En person hade tidigare varit tomte för en granne han inte känner speciellt bra, vilket kanske i sin tur gör att han senare kommer kunna fråga om någon tjänst utan att känna att han tränger sig på. Tjänster som folk skulle vilja erbjuda sina grannar är oftast mindre saker som inte tar för lång tid. Detta eftersom folk oftast är väldigt upptagna och har inte möjlighet att avsätta en längre tid utan ersättning. Personerna som medverkade i workshopen menade också att en viss ekonomisk ersättning för mer krävande tjänster skulle kunna ges Skisserna En väldigt intressant idé var att hemsidan skulle kunna se ut som en anslagstavla (se figur 3). Personen som kom på idén beskrev att han hade en anslagstavla i trapphuset och att det skulle kännas bra att ha något gränssnitt som personerna i föreningen är vana vid. 10 (25)

11 Figur 3: Skiss från workshopen på anslagstavle-förslaget Ett annat intressant exempel var att ha huset visualiserat på hemsidan (se figur 4). När förfrågningar görs skulle det då komma upp pratbubblor över dörrarna, och på så sätt skulle man kunna identifiera vem det var som behövde hjälp med vad. Figur 4: Skiss från workshopen på hus-förslaget 11 (25)

12 Övriga slutsatser från workshopen är att folk inte vill visa exakt var de bor för de man inte känner. Det skulle vara okej att visa för de som bor i samma hus men inte om man expanderar sidan ut till andra hus. Det vore också bra om man både har tillgång till att ringa varandra, samt skicka . Efter workshopen bestämde vi oss för att använda idén med anslagstavlan. Detta för att det kändes som ett roligt och spännande gränssnitt som vi tror många kommer att kunna använda sig av. Även äldre som har Internet kommer förhoppningsvis kunna använda vårt verktyg för kommunikation, men även för att boka tvättstuga. Lo-fi skisser gjordes för att sedan testas med användarna. 3.5 Think aloud Utvärderingen av lo-fi prototypen gav oss många mindre saker att förändra. Det var mestadels små detaljer som behövde fixas för att underlätta användbarheten hos skissen. Det som ändrades var för det mesta textmässiga formuleringar som var för otydliga och missvisande. Till exempel så stod det tidigare Ny granne på knappen för att skapa upp en ny användare, och det störde sig många på. Nu står det istället Skapa ny Användare för att undvika missförstånd. Ett annat exempel på textformulering var att det tidigare stod namn när man skulle logga in. Folk uppfattade det som att man skulle skriva in sitt riktiga namn när vi egentligen ville att man skulle skriva in sin adress. Vi rättade till det och nu står det Mail-adress. Övriga förändringar var endast mindre förtydliganden för att informera användarna om de lite otydliga och nya sakerna som de inte är vana vid. Till exempel så skulle man svara på om man ville ha sms-bekräftelse när man registrerade en ny användare. Med det menades inte att man skulle få ett sms när man registrerat sig, utan att man skulle få sms-bekräftelse då man fått svar på sina förfrågningar eller liknande. Ändringen blev en infoknapp vid sidan av frågan. Andra mindre ändringar gjordes och de slutliga skisserna kommer att ligga till grund för hi-fi-prototypen. 3.6 Slutgiltig produkt Som tidigare nämnts resulterade designprocessen i en hemsida, inspirerad av en klassisk anslagstavla (se figur 5). Användartester och intervjuer med användarna visade att många vill kommunicera mer med sina grannar, men drar sig för att knacka på dörren. Det kan vara svårt att ta steget att be grannarna om hjälp. Därför tänker vi oss ett system som öppnar upp för denna typ av kommunikation. Designworkshopen visade att användarna ville ha något avskalat, ett enkelt och lätthanterligt system. Så slutresultatet blev en virtuell anslagstavla, med en enkel och egentligen analog känsla. Tanken är att denna hemsida ska fungera som en vanlig fysisk anslagstavla fast i den virtuella världen och förbättra kontakten mellan grannar. Vi döpte sidan till Grannslagstavlan. 12 (25)

13 Figur 5: Sidan "Senaste" från hi-fi prototypen Användaren skapar ett konto på sidan och kopplas därmed ihop med sin egen förening utifrån den bostadsadress som anges. På sidan finns det möjlighet att be sina grannar om hjälp och erbjuda hjälp genom att lägga ut förfrågningar i form av post-it lappar (se figur 6). Man kan skapa förfrågningar inom kategorierna lån, aktiviteter och tjänster. Ett exempel på en fråga under lån kan vara en granne som frågar om någon har en borrmaskin att låna ut, under aktivitet kan det vara en granne som frågar om det finns någon som vill samåka till stormarknaden, och en förfrågan under tjänster kan vara en granne som undrar om det är någon som kan vakta dennes hund en helg och så vidare. Grannarna kan sedan svara på dessa meddelanden och andra grannar kan se konversationen och skriva flera svar. Figur 6: En förfrågan från hi-fi prototypen 13 (25)

14 Man bokar även tvättstuga och eventuella lokaler (till exempel bastu, festlokaler m.fl.) genom sidan. I och med att tvättstugebokningen sker genom hemsidan kommer den att besökas regelbundet och därmed tror vi att kontakten grannar emellan kommer att bli starkare. Den klickbara prototypen finns att testa på 14 (25)

15 4 Diskussion Detta projekt har resulterat i ett designförslag på ett verktyg för samverkan mellan grannar inom en bostadsförening, typiskt sett i en eller ett fåtal trappuppgångar. Syftet har varit att genom ett ökat samarbete kunna höja effektiviteten i grannarnas totala resursutnyttjande. I förlängningen bidrar detta till ett mer hållbart samhälle, kanske främst miljömässigt men även socialt och ekonomiskt. För att komma fram till den specifika och konkreta lösningen har användarcentrerade metoder använts. Detta har inneburit kontakt med potentiella användare vid alla faser i projektet, från inledande enkätundersökningar till slutgiltiga utvärderingar. Enkäten gav oss en hel del information och vi fick svar på frågor som vi kunde använda under användartester och designworkshop. Det har däremot varit svårt att få reda på bortfallet, då vi har bett vänner skicka ut enkäten till sina vänner och så vidare. Vi vet inte idag hur många som nåddes av enkäten i slutändan. Detta har gjort det svårt att bedöma validiteten i resultatet eftersom det kan tänkas att en viss kategori personer inom målgruppen stod för bortfallet. Å andra sidan användes enkäten mest som inspiration till olika tjänster som skulle kunna finnas med på vår hemsida, som sedan testades med användare inom målgruppen. På så sätt gör det ingenting om inte samtliga som svarade på enkäten ingick i målgruppen, då resultaten från den snarare utgjorde ett diskussionsunderlag under samtal med den faktiska målgruppen. Det optimala vid användartester vore att alltid utföra dessa med personer ur målgruppen, eftersom det skulle säkerställa att resultatet från sådana tester har verklig relevans. Dock kan det tänkas att vissa generella aspekter av användbarhet faktiskt är möjliga att testa på en större målgrupp. Validiteten i sådana tester är då beroende av en bedömning av testpersonernas likheter med, och skillnader gentemot den avsedda målgruppen. Det är också viktigt att resultatet av användartester verkligen används för att skapa en bättre design i stort, och inte bara för att åtgärda små detaljer. I detta projekt upptäcktes vid olika tillfällen ett flertal mindre problem, och informationen kring dessa problem användes allt som oftast till att ifrågasätta designen i stort istället för att bara kringgå varje enskilt problem. Generellt verkar det svårt att få tag på personer som tillsammans bildar en representativ grupp i relation till den tänkta målgruppen. Eftersom vi i detta projekt skapat en tjänst som riktar in sig på att nå alla boende i varje enskild bostadsförening, skulle det varit bra att ha en fokusgrupp bestående av några grannar från en och samma trappuppgång. De användare som vi talade med var alla personer som bor i lägenheter i Stockholmsområdet, vilket ju ingår i målgruppen, men ingen av dem bodde i samma hus. Detta gör att vi inte riktigt fick tag på den exakta målgruppen. Det hade varit väldigt bra att kunna fokusera på en förening och implementera och utvärdera systemet där. Genom ett sådant mer kvalitativt förfarande hade mer djupgående information säkerligen kommit fram, och olika synsätt kring vardagliga händelser i föreningen hade kanske utkristalliserats. Innan det framtagna systemet kan sättas i bruk är det lämpligt med en mer utförlig utvärdering med en mer komplett fungerande hi-fi prototyp. En svår aspekt är att få systemet skalbart, dvs. att det passar för en varierande mängd användning. Det blir en annan känsla för systemet när det väl används i praktiken, och under ett simulerat test uppkommer sällan alla frågor som det blir i en mer realistisk situation. Vi utvärderade också själva systemet i en ganska overklig kontext. I en verklig situation måste systemet ägas av någon vilket kan påverka användarna. Om det exempelvis blir någon statlig ägare eller fastighetsägaren som äger och kontrollerar systemet så kan nog många ställa sig mer skeptiska till hur privat innehållet på sidan verkligen är. Sekretessfrågan är alltså inte 15 (25)

16 helt utredd ännu. Ett externt företag som ägare tror vi på som bästa lösning, alternativt att föreningen äger det gemensamt. Detta är ett generellt antagande, och är något som borde undersökas vidare. Eftersom vårt system är tänkt att innehålla tjänster för att boka gemensamma lokaler (t.ex. tvättstuga, festlokaler mm.) så måste alla boende verkligen använda sig av systemet. Detta kan ses som ett problem, eller annars som ett sätt att motivera folk till att registrera sig. Om problem uppstår i relation till detta kan dock sådana delar (med bokning) lätt uteslutas från sidan. Seminarierna som fanns i början av projektet hamnade för oss lite fel i tiden. Vårt projekt hängde inte riktigt med i den tidsplan som fanns för kursen. Det hade gett oss mycket mer om det hade funnits ett uppsamlingstillfälle lite senare, när prototyp och koncept var utkristalliserat, så att vi kunde få kritik och tips från resten av gruppen då. Det första seminariet som handlade om målgrupp låg bra till i tiden, men de andra två var svåra att hinna producera bra material till. En del av förklaringen till detta var att projektets inriktning vad gäller idéer byttes helt och hållet under de första veckorna. Att vi beslutade oss för att slänga tidigare arbete och idéer för att istället börja om helt på nytt måste ses som en styrka, och är något som troligen har lett till ett bättre slutresultat. Under projektets gång har en av gruppmedlemmarna befunnit sig i ett annat land, men kommunikationen har fungerat bra tack vare de moderna kommunikationsverktyg som finns. Det är självklart inte samma sak att kommunicera över Skype som att sitta i samma rum och skissa, men med tanke på omständigheterna har det fungerat väldigt bra. Särskilt efter att en tydlig uppdelning av arbetsuppgifter gjordes. Vi hade problem med att hitta användare att delta i våra undersökningar och utvärderingar då vi redan inom gruppen hade svårt att hitta tider som fungerade för samtliga. Att dessutom försöka få in andra personer som ska kunna mötas på samma tid var en utmaning. Det kan också vara svårt att identifiera vilka behov målgruppen faktiskt har och vad de kan tänka sig att använda. Ibland kan det vara så att en användare tycker att en idé låter bra på papper, men sedan i verkligheten har denne inte alls något behov av systemet och kommer inte att använda det. Det är en utmaning att ta reda på vad som är faktiska behov, vad som är önskningar och vad som kommer att fungera i verkligheten utifrån vad användaren har att säga. Även i ett användarcentrerat designprojekt som detta är det svårt att inte utgå från sig själv och sina egna behov. Att inte blanda ihop sina egna förutsättningar och åsikter med de inom målgruppen är verkligen en utmaning. Om vi skulle välja att gå vidare med projektet skulle vi testa den klickbara prototyp vi har idag med användare, och sedan designa en fullständig hi-fi version. Under mässan i ljusgården fick vi bra respons från såväl studenter som andra besökare, så vi är väldigt nöjda med resultatet. 16 (25)

17 Referenser Litteratur Sharp, H., Rogers, Y., Preece, J. Interaction Design Beyond human-computer Interaction. Vol. 2, Arnroth, Thomas. Social kontroll bästa skyddet. Din bostadsrätt, nr 1 mars 2010, s. 11., SBC. Elektroniska källor Kursmål för kursen Kooperativ IT-design Hämtad Sundblad, Yngve. projektanvisning för Kooperativ IT-design Hämtad Henriksson, Greger. Centre of Sustainable Communication, föreläsning om hållbarhet Hallbar.pdf Hämtad Grannar.se Hämtad Samverkan mot brott Hämtad (25)

18 Bilaga 1 Frågorna som låg till grund för intervjun var: Känner du dina grannar? o Hur många känner du? Hur träffar du dina grannar? Hur ser din kontakt ut med dina grannar? Hur tar du kontakt med dina grannar? Är återvinning lätt eller svårt för dig? Vad skulle du kunna göra med dina grannar? o Vad skulle du kunna hjälpa dem med? Vad behöver du hjälp med? o Vad anser du att dina grannar skulle kunna hjälpa dig med? Vill du lära känna fler grannar? o Eller lära känna de du redan känner ännu bättre? Har du fått hjälp med nått av någon granne någon gång? o Har du hjälpt någon med något? 18 (25)

19 Bilaga 2 19 (25)

20 20 (25)

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna. ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Process- och metodreflektion Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Planeringen Redan från början av projektet bestämde vi oss i gruppen för att planera utförande

Läs mer

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Inspirationsfasen. Fortsättning på nästa sida. Hållbar utveckling B, vårterminen 2013. Cemus/CSD Uppsala, Uppsala universitet & SLU

Inspirationsfasen. Fortsättning på nästa sida. Hållbar utveckling B, vårterminen 2013. Cemus/CSD Uppsala, Uppsala universitet & SLU Inspirationsfasen Förvänta er framgång! Fokusera på problemet, men leta efter möjligheter. Titta på världen, observera och låt dig inspireras. Utforska det som kittlar din nyfikenhet! Ha med så många olika

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken Nacka Brukarundersökning November 2016 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. NKI 4 3. Generell nöjdhet 5 4. Bakgrundsfrågor 8 5. Nöjdhet verksamheten 12 6. Personal och öppettider

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift

Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift Personlig uppsats i kursen Människa-datorinteraktion Magisterprogrammet MDI/ID 2003 11 03 Mattias Ludvigsson it3luma@ituniv.se

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Några enkla regler för oss som bor i Brf Nötskrikan 16

Några enkla regler för oss som bor i Brf Nötskrikan 16 Några enkla regler för oss som bor i Brf Nötskrikan 16 Att bo i bostadsrätt innebär att vi ingår i en gemenskap. Vår målsättning är att alla skall ha det så trivsamt som möjligt och att boendet ska kosta

Läs mer

Med Reality Energy Log REL kan du hålla koll på dina elkostnader med hjälp av ett knapptryck.

Med Reality Energy Log REL kan du hålla koll på dina elkostnader med hjälp av ett knapptryck. Med Reality Energy Log REL kan du hålla koll på dina elkostnader med hjälp av ett knapptryck. Ett smart sätt att hålla koll på din el konsumtion och kostnad allt visas i realtid. Samtidigt som du bidrar

Läs mer

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS TIPS DIG SOM SKA KÖPA EN UTBILDNING 8 SAKER ATT HÅLLA KOLL PÅ 1 FORMULERA TYDLIGA MÅL Lägg energi på att beskriva vad du vill uppnå med kursen. På så sätt kan

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

Samverkan mot brott. Grannsamverkan

Samverkan mot brott. Grannsamverkan Grannsamverkan Grannsamverkan är... Ett socialt nätverk för att minska brottsligheten och öka de boendes engagemang för trivsel och trygghet. Ett sätt att förändra attityder hos människor, ta ställning

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

MYCKET BRA (7/44) BRA (34/44) GANSKA BRA (4/44) INTE BRA (1/44)

MYCKET BRA (7/44) BRA (34/44) GANSKA BRA (4/44) INTE BRA (1/44) Kursutvärdering moment 4, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? BRA (34/44) GANSKA BRA (4/44) Intressant Detta var det intressantaste kursmomentet Den sammanfattande föreläsningen i slutet

Läs mer

Metoder för datainsamling

Metoder för datainsamling Metoder för datainsamling Föreläsning 16/10-2002 Christina von Dorrien Kapitel 9.4, 12-13 Användarcentrerad designmetodik Analysera användare, användningssituation och uppgift Testa och utvärdera designförslag,

Läs mer

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 1 Datainsamling Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför övningen ha läst

Läs mer

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II 1 ( 6) THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II Sändlista Kurskod Examinator Mathias Henningsson Miguel Giménez Johan Holtström THFR41 Miguel Giménez Kursen gavs Årskurs 2 Termin Period 2 Kursens

Läs mer

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Johan Holmström & Lars Åkesson Introduktion Denna rapport beskriver projektet och delmomentet Kommersiell Design i kursen Interaktionsdesign 2 på KTH i Stockholm. Detta

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö

1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö 1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö Design & Struktur Applikationen är designad för att användas som ett navigeringssystem för cyklister i stadsmiljö. Eftersom cyklister

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01 Affärsplan Håbo kommun, Uppsala län Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Företaget...2

Läs mer

1 of 6 15/02/2007 23:26 Enkätresultat Enkät: Enkät 479896 Status: öppen Datum: 2007-02-15 23:26:10 Grupp: Aktiverade deltagare (5C1108 Tillämpad fysik, mekanik) Besvarad av: 7(58) (12%) Sidan besökt av:

Läs mer

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Thomas Mejtoft Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Uppgifter till träff om projekt- och affärsidé Skapa grupper

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering är en applikation som gör det möjligt för dig att enkelt reglera värmen i huset. Därefter ska man kunna följa statistiken över sin elförbrukning och dess kostnader. Möjligheten att ställa värmen inom en

Läs mer

Resultat av kursvärdering

Resultat av kursvärdering DAT 501: Diskret matematik vt 2003 Resultat av kursvärdering Antal svar: 19 av 37. Kursvärderingsblanketter delades ut på tentan och kunde lämnas in separat då eller efteråt i kursskåpet. Tycker du att

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Motionera med mera. Sammanfattning. Klass: Te2c, Polhemskolan i Lund Av: Viktor Joelsson Kristoffer Korén Harry Larsson

Motionera med mera. Sammanfattning. Klass: Te2c, Polhemskolan i Lund Av: Viktor Joelsson Kristoffer Korén Harry Larsson Klass: Te2c, Polhemskolan i Lund Av: Viktor Joelsson Kristoffer Korén Harry Larsson Motionera med mera Sammanfattning Vi har valt att skapa en tjänst. Tjänstens syften är att minimera energiförbrukningen

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

IT-universitetet Göteborg Designmetodik 2003-11-06 P R O JE K T 1 D E T L I L L A P R O JE K T E T

IT-universitetet Göteborg Designmetodik 2003-11-06 P R O JE K T 1 D E T L I L L A P R O JE K T E T P R O JE K T 1 D E T L I L L A P R O JE K T E T Inledning Uppgiften var att göra en konceptuell modell över ett kommunikationsverktyg. Det fanns två begränsningar det ena var att artefakten inte fick ha

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Grannar som hjälper varandra! Samverkan med kommun, bostadsbolag och polisen. Minska brottsligheten. Öka tryggheten och trivseln.

Grannar som hjälper varandra! Samverkan med kommun, bostadsbolag och polisen. Minska brottsligheten. Öka tryggheten och trivseln. Grannsamverkan Vad är grannsamverkan? Grannar som hjälper varandra! Samverkan med kommun, bostadsbolag och polisen. Minska brottsligheten. Öka tryggheten och trivseln. Grannsamverkan är frivilligt. illi

Läs mer

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008 Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.

Läs mer

Consump. Om du kör miljövänligt så visar den grön text och kör du inte miljövänligt så visar rött, kör du något där emellan visar den gult.

Consump. Om du kör miljövänligt så visar den grön text och kör du inte miljövänligt så visar rött, kör du något där emellan visar den gult. Consump Consump är en produkt som ska få dig att köra miljövänligare. Den består av en display som visar hur mycket din bil drar och priset per mil. Den har tre olika lägen som lyser grönt, gult eller

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Hållbar Utveckling Miljömärkning

Hållbar Utveckling Miljömärkning Jakob Warlin 9c Gunnesboskolan Hållbar utveckling Handledare: Senait Bohlin Hållbar Utveckling Miljömärkning Är man som vuxen konsument medveten om olika miljömärkningars betydelse? Påverkar det ens inköp?

Läs mer

Vägledning för att genomföra en undersökning med UsersAward

Vägledning för att genomföra en undersökning med UsersAward Vägledning för att genomföra en undersökning med UsersAward Detta dokument, tillsammans med UsersAwards frågepaket, är en instruktion för kartläggning av digital arbetsmiljö på arbetsplatser. Den kan användas

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Snabbenkät bland besökare på Hem & Villamässan

Snabbenkät bland besökare på Hem & Villamässan Snabbenkät bland besökare på Hem & Villamässan Genomförd 2007-10-07 Utformad av Per Bengtson, Energirådgivningen Metod... 1 Genomförande... 1 Resultat... 1 Slutsatser... 4 Bilaga: Snabbenkät bland besökare

Läs mer

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12 Tierpspanelen Utvärdering 2-3-12 Utvärdering Nu går kommunens försöksprojekt med medborgarpanel in i sitt slutskede. I samband med detta kommer ansvariga för panelen att ta fram ett förslag på hur kommunen

Läs mer

Innehållsförteckning Inledning... 3 Problemformulering... 3 Problemformulering... Fel! Bokmärket är inte definierat. Genomförande... 4 Ecodisk...

Innehållsförteckning Inledning... 3 Problemformulering... 3 Problemformulering... Fel! Bokmärket är inte definierat. Genomförande... 4 Ecodisk... 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Problemformulering... 3 Problemformulering... Fel! Bokmärket är inte definierat. Genomförande... 4 Ecodisk... 6 Beräkningar... 6 Produktion... 7 Marknadsföring...

Läs mer

Grannsamverkan mer än en app eller facebookgrupp

Grannsamverkan mer än en app eller facebookgrupp Nyhetsbrev 3 2015 Grannsamverkan mer än en app eller facebookgrupp Varför ska vi ha Grannsamverkan? Svaret är att vi tillsammans vill minska brottsligheten i vårt bostadsområde. Att Grannsamverkan har

Läs mer

Anta utmaningen och bli ELvis!

Anta utmaningen och bli ELvis! Bli Anta utmaningen och bli ELvis! Tänk dig att du får en elranson i ditt hem som tvingar dig att ändra dina elvanor. Om du använder för mycket el så blir det kostsamt men lyckas du hålla dig till din

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

KURSUTVÄRDERING MATEMATIK I: 5B1115

KURSUTVÄRDERING MATEMATIK I: 5B1115 Amina Henaien Farrokh Atai 840717-0508 851103-7932 henaien@kth.se farrokh@kth.se KURSUTVÄRDERING MATEMATIK I: 5B1115 Vi har försökt genom denna utvärdering att ge er en sammanfattning och en kortfattad

Läs mer

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap TIPS & TRIX Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap 1 mod subst. ~et ORDLED: mod-et 1 förmåga att handla utan fruktan för följder vanl. för ett gott syfte och med insikt

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

THTY42 Teknisk kommunikation på tyska II - del 2

THTY42 Teknisk kommunikation på tyska II - del 2 1 (6) THTY42 Teknisk kommunikation på tyska II - del 2 Sändlista Håkan Örman Torun Berlind Elin Önstorp Fredrik Wiklund Håkan Örman Christoph Röcklinberg Johan Holtström Kurskod THTY42 Examinator Christoph

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

Studie av gränssnittsprototyp i projektet Webbklustring - användarupplevelsen

Studie av gränssnittsprototyp i projektet Webbklustring - användarupplevelsen LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för Datavetenskap Studie av gränssnittsprototyp i projektet Webbklustring - användarupplevelsen Namn E-mail Evelina Rennes evere305@student.liu.se INNEHÅLL INNEHÅLL

Läs mer

Grannsamverkan. Samverkan mot brott

Grannsamverkan. Samverkan mot brott Grannsamverkan Grannsamverkan är... Ett socialt nätverk för att minska brottsligheten och öka de boendes engagemang för trivsel och trygghet. Ett sätt att förändra attityder hos människor, ta ställning

Läs mer

TBMT18-Medicinsk Teknik

TBMT18-Medicinsk Teknik 1 (6) TBMT18-Medicinsk Teknik Sändlista Svante Gunnarsson Torun Berlind Elin Önstorp Matilda Leinsköld Neda Haj Hosseini Göran Salerud Kurskod TBMT18 Examinator Neda Haj Hosseini Kursen gavs Årskurs 2

Läs mer

Utvärdering för projektdeltagare

Utvärdering för projektdeltagare Utvärdering för projektdeltagare Slutlig utvärdering av projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning 10 december 2014 Sofia Barlind Brottsofferjouren Sverige Innehåll Utvärdering för deltagare i projekt

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda Dagens agenda Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering i praktiken Per Åsberg, 7 september

Läs mer

6 Lathund rikstäckande arrangemang

6 Lathund rikstäckande arrangemang LATHUND RIKSTÄCKANDE AR R A N G E M A N G SPÄNNANDE PROJEKT Att arrangera ett Rikstäckande Arrangemang är ett roligt men ganska stort och krävande arbete. Det behövs planering och mycket förberedelser

Läs mer

Med stöd av beslutade policies formuleras årligen handlingsplaner och uppdrag i verksamheten

Med stöd av beslutade policies formuleras årligen handlingsplaner och uppdrag i verksamheten I Förbos affärsplan anges bolagets affärsidé, mål och strategier för att nå visionen om att Förbo ska uppfattas som en av Sveriges bästa hyresvärdar. Affärsplanen baseras på en analys av hur Förbo kan

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Jenny Sundström Experimentellt arbete

Jenny Sundström Experimentellt arbete Nu är ytterligare en kurs på väg att avslutas och det är dags att åter igen försöka samla ihop sina tankar och arbetsprocess till någon begriplig text. Jag hoppas att med denna portfölj kunna ge er läsare

Läs mer

Hållbara familjer 2010-2011

Hållbara familjer 2010-2011 Hållbara familjer 2010-2011 Varför vill ni delta i Hållbar VarDag i Gävle? Familjen Axelson Vi har ett stort intresse för natur och miljö och tycker det är viktigt att påverka barnen i rätt riktning. Det

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

Bazaar. Innehåll. Vår lösning... 2

Bazaar. Innehåll. Vår lösning... 2 Bazaar Swinga Bazaar är en app och webbtjänst som gör det enkelt och tryggt att låna och hyra saker av varandra. Med hjälp av mobilen kan vi dela med oss av saker vi sällan använder, eller få tag på något

Läs mer

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet?

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet? Konverteringsskolans andra del behandlade vikten av att lära känna sina besökare. Vi kommer nu att arbeta vidare med besökarna i åtanke och fokusera på hur pass väl de kan använda webbplatsen. Om webbplatsen

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

Backstugans förskola

Backstugans förskola Backstugans förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för att nå målen och

Läs mer

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla 1. 1.1 Kön Kommentar: skulle gärna ha fått vara fler. Vi lade ut enkäten på högskolans hemsida och försökte locka med biobiljetter. Det totala

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Lärarhandledning. och dundermysteriet ARBETETS MUSEUM 21 NOVEMBER 28 AUGUSTI 2016. I samarbete med Hyresbostäder, kolmårdens djurpark och swedbank

Lärarhandledning. och dundermysteriet ARBETETS MUSEUM 21 NOVEMBER 28 AUGUSTI 2016. I samarbete med Hyresbostäder, kolmårdens djurpark och swedbank Lärarhandledning och dundermysteriet ARBETETS MUSEUM 21 NOVEMBER 28 AUGUSTI 2016 I samarbete med Hyresbostäder, kolmårdens djurpark och swedbank Inledning Den här lärarhandledningen kopplar till utställningen

Läs mer

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är:

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är: Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är: 2. Jag kan bestämma hur jag vill bli hjälpt 3. Personalen kommer på överenskommen tid 4. Jag får information

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Föreningsmäklare. Läs vidare om hur det går till! Nyckeln till att bli säljarnas förstahandsval

Föreningsmäklare. Läs vidare om hur det går till! Nyckeln till att bli säljarnas förstahandsval Föreningsmäklare Nyckeln till att bli säljarnas förstahandsval Tänk om det vore en självklarhet att man tänkte på dig när det var dags att sälja sin lägenhet? Tänk om du kunde få gå på fler intag och få

Läs mer