Först av allt vill jag tacka Utrikespolitiska Institutet och inte minst direktör

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Först av allt vill jag tacka Utrikespolitiska Institutet och inte minst direktör"

Transkript

1 Först av allt vill jag tacka Utrikespolitiska Institutet och inte minst direktör Anna Jardfelt - för inbjudan att hålla det här föredraget. Jag glädjer mig också åt att få ta del av Hans Blix rika erfarenhet. Som rubrik på det här föredraget har vi alltså valt IAEA mer än bara en nuclear watchdog. Och jag hoppas att jag kanske ska kunna bredda er kunskap lite grand om IAEA och de olika uppgifter som organisationen har. Själv är jag Sveriges ambassadör i Wien och samtidigt Sveriges representant i IAEA:s styrelse, sedan hösten Och jag ska genast förtydliga att vi är många som följer och deltar i IAEA:s verksamhet från svensk sida: FNdelegationen i Wien, och här i Stockholm Utrikesdepartementet, Miljödepartementet, Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och fler därtill. IAEA grundades 1957 och är en så kallad specialized organization i FN-familjen. IAEA är samtidigt rätt unik. Det är en organisation som, när den tillskapades, baserades på en helt ny teknologi. På engelska talar vi om nuclear energy. På

2 svenska kanske vi måste tala om både kärnteknologi och kärnkraft. I slutet av Andra världskriget fick världen bevittna hur denna nya teknik kunde användes för militära syften. Efter kriget var många oroliga för att kärnvapnen skulle komma till användning igen och att kunskapen om hur man konstruerar en atombomb skulle spridas. Och oron består. När IAEA grundades fanns det bara tre deklarerade kärnvapenmakter; USA, Sovjetunionen och Storbritannien. På sextiotalet tillkom först Frankrike och sedan Folkrepubliken Kina. Som ett svar på denna utveckling tillkom 1968 det så kallade icke-spridningsavtalet, eller på engelska Non-Proliferation Treaty, NPT, som syftar till att förhindra ytterligare spridning av kärnvapen. Samtidigt erkänns i avtalet alla länders rätt att använda kärnteknologin för fredliga ändamål, inklusive rätten att anrika uran. Man ska nämligen inte glömma bort att det även fanns stora förhoppningar att den nya teknologin skulle kunna bidra till en positiv samhällsutveckling. Inte minst hoppades många att den civila kärnkraften skulle komma att utgöra en ren och billig och i det närmaste outsinlig energikälla. Redan från starten var det alltså både hot och möjligheter som man såg hos den nya teknologin och IAEA:s mandat speglar denna dualism.

3 Mycket har förstås hänt sedan IAEA har idag 157 medlemsländer. Sverige har traditionellt haft en stark ställning i organisationen. Den främsta anledningen är att vi alltid haft hög kompetens på det kärntekniska området, och ett tag höll vi faktiskt kärnvapenoptionen öppen i Sverige. Naturligtvis stärkte det ytterligare vår ställning att två av de tre första generaldirektörerna för IAEA var svenskar. Sigvard Eklund var IAEA:s andra generaldirektör, mellan åren 1961 och Och därefter leddes organisationen som bekant av Hans Blix, fram till Idag heter IAEA:s generaldirektör Yukiya Amano, som kommer från Japan, och tillträdde Under efterkrigstiden förändrades vår syn på kärnkraften, fram och tillbaka. Oljekriserna på sjuttiotalet fick ett tag denna att framstå som oundviklig, helt enkelt eftersom det då verkade saknas realistiska alternativ. Men samtidigt fanns en växande insikt om problemen, inte minst kravet på slutförvaring. Efter olyckan i Three Mile Island i USA 1979 ökade oron över hälsoriskerna. I Sverige hölls en folkomröstning 1980, som i praktiken ledde till en frysning av kärnkraften i nästan tre decennier. Efter olyckan i Tjernobyl 1986 var det nog många i västvärlden som var beredda att helt skrinlägga kärnkraften. Men när oljepriset började stiga kraftigt, i slutet av 1990-talet, ökade åter intresset. Och den främsta anledningen var precis som tidigare att det verkade saknas

4 alternativ. För bara något år sedan hörde man till och med talas om att vi nu befann oss i en nukleär renässans. Men så kom den tragiska jordbävningen utanför Japan, i mars 2011, och den efterföljande tsunamin, som förorsakade den svåra kärnkraftsolyckan i Fukushima. Utan tvivel har Fukushima lett till en ny omvärdering, inte minst i Väst. Tyskland har exempelvis beslutat att helt fasa ut sin kärnkraft till I Japan stängdes samtliga kärnkraftverk av för översyn, men ett par verk har nu öppnats igen. Samtidigt är bilden långt ifrån entydig. I Sverige fick vi ett regeringsbeslut 2009, som gör det möjligt att på sikt ersätta äldre kärnkraftverk med nya, så länge det sker inom ramen för de tre befintliga anläggningsområdena, Oskarshamn, Ringhals och Forsmark. I vårt grannland Finland bygger man vidare på en ny kärnkraftsreaktor, som planeras kunna tas i drift tidigast Och i utvecklingsländer som Kina och Indien fortsätter kärnkraftsutbyggnaden, nästan som om ingenting hade hänt. Precis som 1957 är det alltså både hot och möjligheter som präglar vår syn på kärnkraften och kärnteknologin. IAEA har allt sedan starten haft till uppgift både att främja den nya teknologin, och att skydda oss mot riskerna med den.

5 Idag är det ju så, i den mesta mediabevakningen, att IAEA bara kopplas samman med den andra av de här uppgifterna. Därför brukar IAEA ofta kallas för en nuclear watchdog, en nukleär vakthund, som ska skälla och visa tänderna när det är fara å färde. Men det ger som sagt inte hela bilden. IAEA skulle lika gärna kunna ses som en nukleär St. Bernhardshund, en trygg och omtänksam organisation som bistår behövande. Eller kanske som en väldresserad ledarhund, som försöker styra förblindade medlemsländer i rätt riktning. Hursomhelst, man brukar tala om att IAEA har tre huvuduppgifter. Den första är att främja fredlig användning. Den andra huvuduppgiften är att främja kärnsäkerhet, på engelska nuclear safety, och till denna uppgift kan även läggas nukleärt säkerhetsskydd, nuclear security, som rör skydd mot terrorverksamhet och andra olovliga angrepp. Medan den tredje huvuduppgiften utgörs av kärnämneskontroll, det vill säga tillhandahållandet och appliceringen av olika skydds- och övervakningsåtgärder, eller safeguards, som görs av IAEA vid kärnanläggningar runt om i världen, för att säkerställa att all kärnteknisk verksamhet i icke-kärnvapenstaterna endast sker i fredliga syften.

6 Varför är jag så noga med att framhålla att IAEA har alla de här olika uppgifterna? Det enkla, och naturligtvis självklara svaret, är att alla är väldigt viktiga. Men det finns en ytterligare anledning, som har att göra med att de olika uppgifterna ibland hänger ihop, och att man i vissa fall kan bidra till att lösa problem inom ett område, genom att vara verksam inom ett annat område. Ja, jag hoppas att det där lät lite lagom kryptiskt, så att ni ser fram emot att höra min förklaring lite senare. För en majoritet av IAEA:s medlemsländer är det inte organisationens roll som nuclear watchdog som är den mest angelägna, utan dess insatser för att främja fredlig användning. Trots Fukushima uppskattar IAEA att den civila kärnkraften kan komma att växa med upp till 100 % fram till 2030, och den snabbaste tillväxten förväntas ske i utvecklingsländerna. IAEA:s uppgift att främja fredlig användning rör samtidigt inte bara kärnkraft, utan fredlig användning av kärnteknologi i ett vidare perspektiv. Därför blir detta en angelägenhet även för de fattigaste länderna. Här kan lyftas fram IAEA:s insatser när det gäller att motverka cancer, att bekämpa skadeinsekter, att säkerställa tillgång på rent vatten och att utveckla tåliga grödor. Detta sker ofta genom bestrålning, som vid steriliseringen av tsetseflugor, men även andra metoder används.

7 När jag tillträdde i Wien förra sommaren var en av de första saker jag lärde mig om IAEA:s verksamhet dess framgångsrika insatser mot Rinderpest. Jag ska erkänna att jag då knappt kände till denna boskapssjukdom. Men det var en förödande farsot, som så sent som på 1980-talet förorsakade ekonomiska förluster i Afrika i storleksordningen en halv miljard dollar. Men så framgångsrika var IAEA:s insatser mot Rinderpest att denna nu helt är utrotad. Och det lär faktiskt vara den enda sjukdom, vid sidan om smittkoppor, som människan helt lyckats utrota. IAEA bedömer själv att hälften av dess budgeterade verksamhet är inriktad på utvecklingsländer och på så kallat tekniskt samarbete, som till del kan betraktas som IAEA:s bistånd till utvecklingsländerna. Detta finansieras via IAEA:s Technical Co-operation Fund (TCF), som idag uppgår till drygt 60 miljoner euro på årsbasis; Sveriges bidrag motsvarar lite mer än 1 %. Utöver stödet till TCfonden har Sverige även beslutat bidra till IAEA:s så kallade Peaceful Uses Initiative (PUI), som möjliggör snabbare och flexiblare stöd till tidskänsliga projekt. Sverige bidrar i år med 3 miljoner kronor till ett PUI-projekt för vattenresurshantering i Sahelområdet i Afrika.

8 Allt detta alltså bara som exempel på insatser som utförs av IAEA, ofta i samverkan med andra FN-organ, insatser som tyvärr sällan eller aldrig omnämns i media, åtminstone inte i Sverige. Där vi ju alltid varit lyckligt förskonade från tsetseflugan. Däremot är IAEA:s arbete på kärnsäkerhetsområdet och inom det nukleära säkerhetsskyddet mera känt. Efter olyckan i Fukushima sammankallades en ministerkonferens i Wien förra sommaren. Konferensen antog en handlingssplan för att stärka kärnsäkerheten, som nu håller på att genomföras, och innebär viktiga steg, inte minst i fråga om ökad transparens, höjd olycksberedskap och bättre samverkan mellan internationella organisationer. Nästa anhalt blir en ministerkonferens i Fukushima i mitten av december, som Japan och IAEA gemensamt står värd för. Utan att slå oss för bröstet vågar jag nog säga att Sverige tillhör de ledande länderna när det gäller kärnsäkerhet, även om våra kärnkraftverk alla börjar bli till åren. Och om någon då kommer att tänka på den senaste Forsmark- Ringhals-incidenten så låt mig genast tillägga att Sverige även är ledande när

9 det gäller transparens. Kort efter denna händelse delgav vi nämligen alla IAEA:s medlemsländer information om vad som hänt och vilken uppföljning detta föranlett. Det nukleära säkerhetsskyddet, nuclear security, rör som sagt skydd mot avsiktliga angrepp, inklusive terrordåd. Även på detta område har IAEA en ledande roll, och IAEA kommer närmast att stå värd för en ministerkonferens om nukleärt säkerhetsskydd nästa sommar. Låt mig nu övergå till att tala om IAEA:s tredje huvudsakliga verksamhetsområde, nämligen kärnämneskontroll. I dagsläget är det tre länder som står på IAEA:s dagordning: Nordkorea, Syrien och Iran. Nordkorea har genomfört två provsprängningar och förklarat sig själv vara en kärnvapenstat. Nordkorea har samtidigt självsvåldigt frånträtt NPT, och vägrar sedan 2009 släppa in IAEA:s inspektörer. Detta medför naturligtvis att IAEA har begränsat med information om vad som egentligen försiggår i landet och istället tvingas IAEA till största delen förlita sig på utomstående information. För närvarande är läget helt låst.

10 I fallet Syrien är de utestående frågorna på det här området inte lika akuta. IAEA förklarade i fjol att den anläggning i Dair Alzour i Syrien som förstördes av israeliskt attackflyg 2007 med stor sannolikhet var en kärnreaktor, och därför borde ha deklarerats för IAEA. Möjligheterna att lösa denna fråga är samtidigt små i dagsläget. Och hur förhåller det sig då med Iran? Finns det fortfarande en möjlighet att lösa frågan på fredlig väg? Och vad kan IAEA göra? Ja, det är förstås frågor som vi alla ställer oss idag, och kanske har ni rent av valt att lyssna till det här föredraget för att ni hoppas att jag sitter inne med några av svaren. Låt mig då först konstatera att Iran är part till NPT och alltså rättsligt förbundit sig att inte skaffa kärnvapen. IAEA har gjort bedömningen att Iran fram till 2003, och i strid med NPT, sannolikt hade ett strukturerat program med aktiviteter av relevans för utveckling av kärnladdningar, men att programmet troligen stoppades någon gång under 2003, även om viss verksamhet kan ha fortsatt. Såvitt vi känner till idag, och baserat på information från många oberoende källor, har Iran med största sannolikhet inte fattat det slutgiltiga beslutet att

11 utveckla kärnvapen. Då finns det kanske de som frestas tillägga: än. Men det är lite grand som när man säger till den obotlige pessimisten att det är vackert väder idag, och naturligtvis får svaret: Ja, idag ja! För naturligtvis kan vi aldrig tvärsäkert uttala oss om hur vädret kommer att bli imorgon, eller vilket beslut ledningen i Teheran kommer att fatta imorgon. Men just därför tror jag vi måste vi hålla oss till de fakta vi känner till. Vi kan samtidigt konstatera att Iran fortsätter expandera sitt kärntekniska program på ett sätt som inte alltid är så lätt att jämka samman med de fredliga målsättningar som Iran försäkrar oss om. I den kvartalsrapport om Iran som IAEA offentliggjorde i november förra året, redogjorde generaldirektören för möjliga militära dimensioner på engelska Possible Military Dimensions - av programmet. Och vi får fler och fler indikationer om att Iran närmar sig en så kallad breakout capacity, det vill säga ett läge då man snabbt skulle kunna framställa en eller ett par kärnladdningar. Hur nära är då Iran idag denna kritiska punkt? Tekniska experter och till dem kan jag tyvärr inte räkna mig själv har gjort olika uppskattningar, byggda på de olika scenarier som vi kan tänka oss. En konservativ bedömning är att Iran i

12 dagsläget som högst kan ha precis tillräckligt med uran anrikat till 20% för att, i nästa steg, kunna ta fram tillräckligt med höganrikat uran, anrikat till 90%, för att kunna framställa en kärnladdning. Detta skulle vara både resurs- och tidskrävande för Iran, men ju längre tiden går, och ju mer uran med 20% anrikningsgrad som Iran producerar, desto kortare tid kommer dock att krävas för att nå breakout capacity. För precis en vecka sedan kom generaldirektörens sista kvartalsrapport för året om Iran. Den visar att det tyvärr inte skett några substantiella framsteg när det gäller de utestående frågorna. Den underjordiska anläggningen Fordow är nu fullt utbyggd med sammanlagt centrifuger. Samtidigt har inte några fler centrifuger tagits i drift i Fordow sedan den förra rapporten och i själva verket inte sedan i februari i år. Mindre tvetydiga är uppgifterna i kvartalsrapporten som gäller militäranläggningen Parchin. Enligt den satellitövervakning som IAEA kunnat ta del av fortsätter här verksamhet, som kan tyda på att Iran vill undanröja spår efter misstänkta tester, av relevans för framställning av en kärnladdning.

13 En fråga i nära anslutning till detta rör Irans kapacitet att inplacera det höganrikade uranet i en bomb, som sedan kan bäras iväg med en raket eller på något annat sätt. Även här finns många frågetecken. Kanske minns ni att den amerikanske vicepresidenten, Joe Biden, i TV-debatten mot sin republikanske utmanare Paul Ryan, förklarade att iranierna don't have a weapon to put it into. Och att han dessutom tillade: Let's all calm down a little bit here. Vilket jag på det hela taget tycker var en förnuftig uppmaning. Men vad kan IAEA göra åt allt det här? Vilken är egentligen IAEA:s roll? Mitt svar måste bli att IAEA gör precis det man kan och bör göra. Nya samtal mellan IAEA och Iran kommer att äga rum i Teheran i mitten av december. Ett viktigt första steg vore om man då kunde komma överens om den arbetsplan structured approach - för att hantera utestående frågor som nu diskuterats i nästan ett år. IAEA har också begärt att få tillträde till Parchin. Under tiden fortsätter IAEA att fortlöpande inspektera alla de delar av Irans kärntekniska program som Iran öppet har deklarerat och detta är naturligtvis viktigt i sig själv.

14 Ett annat viktigt steg för att öka omvärldens förtroende vore om Iran tillträdde det så kallade Tilläggsprotokollet ( Additional Protocol ), som är ett rättsligt instrument som utvecklades inom IAEA under 1990-talet. Tilläggsprotokollet stärker IAEA:s möjligheter att intyga att stater lever upp till sina förpliktelser att inte använda kärnämne för militär verksamhet. Parallellt med förhandlingarna mellan IAEA och Iran pågår med ojämna mellanrum politiska samtal mellan de så kallade E3+3 och Iran. Förhoppningsvis kommer dessa snart att återupptas. Kanske kan vi även få se direkta bilaterala samtal mellan USA och Iran under nästa år. Låt oss hoppas det. Men allt detta ligger utanför IAEA:s mandat, och därför även utanför ramen för detta föredrag. Utan att försöka uppsummera, skulle jag vilja rekapitulera ett par saker. För det första, IAEA är verkligen mer än bara en nuclear watchdog. Allt sedan starten 1957 har IAEA arbetat med att främja fredlig användning, förbättra säkerhet och skydd, och kontrollera att all kärnteknisk verksamhet i ickekärnvapenländerna sker i fredliga syften. För det andra, vill jag understryka att IAEA, utan att vara någon biståndsorganisation, gör stora och unika insatser till

15 gagn för inte minst utvecklingsländerna. Det ger mig en särskild personlig tillfredsställelse att Sverige på senare år kunnat öka stödet till denna viktiga verksamhet. Och för det tredje och sista, vill jag upprepa att IAEA, när det gäller kärnämneskontroll fullgör sin mandaterade roll. IAEA:s uppdrag är att informera och upplysa, och när det krävs slå larm, och det uppdraget tycker jag att IAEA fullgör på ett utmärkt vis. Allra sist skulle jag vilja återvända till den där avsiktligt lite kryptiska formuleringen om att man ibland kan bidra till att lösa problem inom ett område, genom att vara verksam inom ett annat. När Sverige blev medlem av IAEA:s styrelse hösten 2011 hade vi för oss själva definierat som ett av IAEA:s största problem den tilltagande politiseringen och polariseringen i organisationen. Utan att tro oss själva om att kunna hejda denna utveckling över en natt, ville vi från svensk sida försöka bidra till en mer sansad stämning. Sättet att göra det, resonerade vi, var att visa för den breda medlemskretsen och inte minst utvecklingsländerna - att Sverige eftersträvar en balans mellan IAEA:s olika verksamhetsområden. Och det måste göras inte bara i välformulerade tal, utan i praktisk handling. Detta var en av anledningarna till att jag och mina medarbetare arbetade intensivt för att Sverige skulle bidra till IAEA:s Peaceful Uses Initiative, som jag nämnde tidigare. Vårt stöd till

16 vattenförsörjningsprojektet i Sahel har därmed inte bara en viktig fattigdomsbekämpande effekt utan även en långsiktig säkerhetspolitisk aspekt. På så vis, skulle man kanske kunna säga, slår vi två tsetseflugor i en smäll. ML

IAEA mer än en nukleär vakthund

IAEA mer än en nukleär vakthund IAEA mer än en nukleär vakthund av Nils Daag och Magnus Lenefors ANALYS & PERSPEKTIV Abstract The article stresses that the work of the IAEA has three main pillars: promoting the peaceful uses of nuclear

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

Vad är det du exporterar? och till vem?

Vad är det du exporterar? och till vem? Vad är det du exporterar? och till vem? produktion: Säkerhetspolisen grafisk formgivning och illustrationer: Typisk Form designbyrå tryck: Edita Bobergs, juni 2015 Vad är det du exporterar? och till vem?

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik

Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik Dokumentstatus: Godkänt Promemoria Datum: 2015-10-15 Diarienr: SSM2015-2819 Handläggare: Eva Simic Fastställd: Fredrik Hassel Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik Målbild

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Människan och Teknik

Människan och Teknik Mobiltelefon Historia Trådlös kommunikation har funnits sedan 40-talet, men det användes mest av militären, brandkåren, polisen etc. Det allra första telefonisystemet utvecklades av Sverige år 1950. Det

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området av Ingvar Persson, sakkunnig i Kärnavfallsrådet och f.d chefsjurist på Statens kärnkraftinspektion 1 Tidigare händelser som satt särskilda

Läs mer

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Datum: 2014-04-28 Diarienr: SSM2014-1683 Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Ni bereds härmed möjlighet att yttra er över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) slutförvarsansökan

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Föreläggande om ny helhetsbedömning av Oskarshamn 1

Föreläggande om ny helhetsbedömning av Oskarshamn 1 Dokumentstatus: Godkänt OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Beslut Vårt datum: 2015-07-07 Er referens: 2011-23518, 2014-10416 Diarienr: SSM2012-1889 Handläggare: Charlotte Lager Telefon: + 46 8 799 4491 Föreläggande

Läs mer

Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009

Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009 Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009 Nystart för kärnkraftsutbyggnaden i världen Carl-Erik Wikdahl Energikommunikation AB Kärnkraft har jag sysslat med i hela mitt yrkesverksamma

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

WiN Global 2015 i Wien

WiN Global 2015 i Wien WiN Global 2015 i Wien Konferensens har 500 deltagare som representerar 55 länder. Årets tema är Women in Nuclear meet Atoms for peace. Symbolen är kvinnan, duvan och jordklotet. Talaren Eva Gyane (president

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Nya exportregler för vapen

Nya exportregler för vapen 1992 Nya exportregler för vapen Nya lagar ska strama upp, Sveriges export av högteknologivaror, krigsmateriel och kärnteknologi. Men tullen i Göteborg kräver ökade insatser inom tullkriminalen för att

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt konventionen [1151] De fördragsslutande regeringarna

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Förordning (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

Förordning (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd Förordning (2000:1217) om kontroll av produkter med och av tekniskt bistånd Förordningens innehåll 1 [2451] I denna förordning finns föreskrifter om sådan kontroll av produkter med och kontroll av tekniskt

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar Lokala säkerhetsnämnden vid s kärnkraftverk informerar Lokala säkerhetsnämnden På Simpevarpshalvön norr om ligger sverket, som drivs av OKG Aktiebolag. Verkets tre kärnkraftsaggregat producerar en tiondel

Läs mer

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.)

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.) Lektion 24 SCIC tis18/03/2014 TEMA: ENERGI OCH NATURRESURSER A. Tre år efter katastrofen i Fukushima (http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4882778) Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord

Läs mer

Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem

Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem Sid. 1 (5) Peking Oscar Berger, arbetsmarknadsråd Per Linnér, andre ambassadsekreterare Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem Företag med utländska arbetstagare

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Yttrande avseende förslag till säkerheter i finansieringssystemet för kärnavfall

Yttrande avseende förslag till säkerheter i finansieringssystemet för kärnavfall Yttrande 2010-04-30 Dnr 2009/2012 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Yttrande avseende förslag till säkerheter i finansieringssystemet för kärnavfall Sammanfattning Riksgälden inkommer härmed med ett

Läs mer

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik AB SVAFO 611 82 Nyköping Beslut Vårt datum: 2014-12-11 Er referens: S-10-786 Diarienr: SSM 2010/2001 Handläggare: Simon Carroll Telefon: +46 8 799 41 24 Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid

Läs mer

Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar och analyser samt att komplettera säkerhetsredovisningen för reaktorn Oskarshamn 3

Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar och analyser samt att komplettera säkerhetsredovisningen för reaktorn Oskarshamn 3 Sida: 1/5 OKG Aktiebolag 572 8 Oskarshamn BESLUT Vårt datum: 2009-09-10 Vår referens: SSM 2009/2089 Er referens: 2009-24916 Ert datum: 2009-08-1 Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste VERKSAMHETSPLAN 2011 1 (5) 2010-10-27 Dnr 15/2010 Kärnavfallsrådets Verksamhetsplan 2011 I mars 2011 planerar Svensk Kärnbränslehantering AB:s

Läs mer

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Under oljekrisen fyrdubblade OPEC-länderna priset på råolja. Priset på olja steg från $3 per fat till $11 per fat. Här ser man hur en man hamstrar bensin i en

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

Kriget som USA kan förlora

Kriget som USA kan förlora Skymning för Pax Americana? Kriget som USA kan förlora USA har för mycket att förlora i en öppen konflikt med Kina. Därför är det troligt att en pragmatisk inställning uppbackad av en fortsatt stark militär

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste VERKSAMHETSPLAN 2015 1 (5) 2014-11-03 Dnr 36/2014 Kärnavfallsrådets Verksamhetsplan 2015 1. Utgångspunkter för Kärnavfallsrådets verksamhet och

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Pottstorleksfilosofin ett exempel

Pottstorleksfilosofin ett exempel Kapitel fem Pottstorleksfilosofin ett exempel Säg att du spelar ett no limit-spel med mörkar på $2-$5 och $500 stora stackar. Du sitter i stora mörken med Någon inleder satsandet ur mittenposition med

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma.

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma. 5 Frågor och svar om Internet, 06NVB 1. Nämn ett par skillnader mellan datorerna förr och datorerna nu? Svar: de var lika stora som rum, varje dator behärskade i stort sett bara ett enda smalt arbetsområde.

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu Three Monkeys Trading Tänk Just nu Idag ska vi ta upp ett koncept som är otroligt användbart för en trader i syfte att undvika fällan av fasta eller absoluta uppfattningar. Det är mycket vanligt att en

Läs mer

Fukushimas påverkan i Sverige. NFO-konferens 2015-02-03

Fukushimas påverkan i Sverige. NFO-konferens 2015-02-03 Fukushimas påverkan i Sverige NFO-konferens Om Strålsäkerhetsmyndigheten sorterar under Miljödepartementet GD Mats Persson budget cirka 400 miljoner kronor 300 anställda kontor i Solna Kenneth Broman 2014-11-26

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning för 2012

Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning för 2012 Rapport Vårt datum: 2012-11-05 Handläggare: Jonas Boson Diarienr: SSM2011-4222 Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning för 2012 Rapporten innehåller Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Svensk sammanfattning av rapporten Lärdomar från Fukushima

Svensk sammanfattning av rapporten Lärdomar från Fukushima Svensk sammanfattning av rapporten Lärdomar från Fukushima Det är nästan 12 månader sedan kärnkraftskatastrofen i Fukushima startade och även om den stora jordbävningen och tsunamin som följde satte igång

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Hur kommer Kärnavfallsrådet arbeta med slutförvarsansökan

Hur kommer Kärnavfallsrådet arbeta med slutförvarsansökan Hur kommer Kärnavfallsrådet arbeta med slutförvarsansökan Peter Andersson, kanslisekreterare Kärnavfallsrådet Kärnavfallsrådet är en vetenskaplig kommitté under Miljödepartementet Målgrupper Huvudmålgrupp

Läs mer

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management 6. Att få mer gjort under en dag - Time Management Tiden är en unik och icke förnybar resurs. Den tid som gått får du inte igen. Du kommer inte att få mer tid, du har ett visst antal timmar till ett visst

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

SIG Securitys stadgar

SIG Securitys stadgar SIG Securitys stadgar Fastställda 2002-10-08. Reviderade 2006-03-16. Reviderade 2008-03-14. Reviderade 2013-04-18. 1 Firma Föreningens benämning skall vara SIG Security. 2 Ändamål SIG Security är en intressegrupp

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Ändringar i konsekvensutredning del B kapitel 2 och 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (2014:XX) om officiella veterinärer

Ändringar i konsekvensutredning del B kapitel 2 och 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (2014:XX) om officiella veterinärer 2014-11-07 Diarienummer 5.7.16-4312/14 Ändringar i konsekvensutredning del B kapitel 2 och 3 Statens jordbruksverks er (2014:XX) om officiella veterinärer 2 Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Stadgar för Majblommans Riksförbund Organisationsnummer 857200-5083 Antagna vid Förbundsstyrelsens årsmöte den 20 september 2012

Stadgar för Majblommans Riksförbund Organisationsnummer 857200-5083 Antagna vid Förbundsstyrelsens årsmöte den 20 september 2012 Stadgar för Majblommans Riksförbund Organisationsnummer 857200-5083 Antagna vid Förbundsstyrelsens årsmöte den 20 september 2012 Stadgar för Majblommans Riksförbund 1 Förbundets namn Förbundets namn är

Läs mer

Kärnvapennedrustning i USA och Sovjetunionen! Åren 1960-2002

Kärnvapennedrustning i USA och Sovjetunionen! Åren 1960-2002 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Christoffer Harnell Kärnvapennedrustning i USA och Sovjetunionen! Åren 1960-2002 Nuclear disarmament USA and the Soviet Union! 1960-2002 Statsvetenskap III

Läs mer

Uranets väg. Del 4. Det mest hemlighetsfulla steget

Uranets väg. Del 4. Det mest hemlighetsfulla steget Uranets väg Del 4 Det mest hemlighetsfulla steget Oron över att Iran, Nordkorea och terrorister skaffat sig kunskap om anrikning av uran är mycket stor runt om i världen. Samtidigt är anrikning av uran

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Finansiering av kärnkraftens restprodukter

Finansiering av kärnkraftens restprodukter Finansiering av kärnkraftens restprodukter Diskussionerna om hur omhändertagandet av kärnkraftens restprodukter skall finansieras är lika gammal som den kommersiella kärnkraften i Sverige. Aka-utredningen

Läs mer

FAKTABLAD december 1996

FAKTABLAD december 1996 FAKTABLAD december 1996 INTERNATIONELLT FÖRBUD MOT KÄRNSPRÄNGNINGAR Inledning Den 10 september 1996 antog Förenta Nationernas Generalförsamling en resolution som godkände ett fördrag om förbud mot alla

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening STADGAR för den ideella föreningen Stora Rörs Intresseförening med hemort i Stora Rör, Borgholm och Mörbylånga kommuner. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att ta till vara och

Läs mer

De utökade Iransanktionerna och företagens ansvar

De utökade Iransanktionerna och företagens ansvar De utökade Iransanktionerna och företagens ansvar Seminarium om finansiering av terrorism och EU-sanktioner, 22 mars 2011 Hanna Björklund Inspektionen för strategiska produkter Vad gör Inspektionen för

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

SEPTEMBER 2015 INFOBLADET

SEPTEMBER 2015 INFOBLADET SEPTEMBER 2015 INFOBLADET Augusti Sommaren 2015 kan egentligen sammanfattas med ett ord augusti. Till förtret för alla som hade sin semester förlagd till juli och till glädje för pensionärer som har semester

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008.

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. Stadgar Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. 1 Firma Föreningens firma är Nätverket för Elektroniska Affärer, förkortat NEA.

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm 1(5) www.forbundetrorelsehindrade.org Lund 2005-02-22 Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm Handikappombudsmannens rapport DISKRIMINERING OCH TILLGÄNGLIGHET En av de viktigaste intressefrågor

Läs mer

Svar på motion daterad 2014-05-03 från Maria Mattsson Norrtälje Västanvik 4:19, Mellanbergsvägen 3 Maria Mattsson påstår helt felaktigt att Västanviks samfällighetsförening enligt stadgarna skall ha en

Läs mer

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009.

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009. Kärnenergi och dess betydelse för världen Ämne: so/sv Namn: Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 1 Innehållsförteckning Försättsblad 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC 55/2010 euro MEDLEN ÖVERFÖRS FRÅN KAPITEL - 2902

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer