BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen"

Transkript

1 BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen Nr 12 / 2014 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP Oljeprisnedgången ändrar spelplanen Oljepriset har under hösten sjunkit från 110 dollar, som var ett medelpris under första halvan av 2014, till nu omkring 60 dollar/fat, dvs en nedgång med mer än 45 procent. För Sveriges del har nedgången varit något mindre eftersom dollarn samtidigt stärkts. Det finns delade meningar om vad som i första hand ligger bakom nedgången. Det fanns inför Opecmötet 26 november vissa förhoppningar om att Opec skulle dra ner sin produktion för att stabilisera priset, men Saudiarabien motsatte sig detta, och det ledde till ytterligare prisfall. Opec-länderna producerar omkring 30 miljoner fat olja/dag, en tredjedel av den totala världsproduktionen på omkring 90 miljoner fat/dag. USA räknar med att nästa år öka sin produktion med 1 miljon fat/dag, och är nu självförsörjande jämfört med att man för några år sedan importerade 60 procent av sin olja. Den globala efterfrågan ökar inte lika snabbt som tidigare. Bakom prisfallet finns säkert också politiska faktorer. De sjunkande priserna har satt den ryska regeringen under starkt tryck. Detsamma gäller regeringen i Iran och regeringen i Venezuela. FORTS. s.2 4 Världsmarknadspriset på råolja har sjunkit från omkring 110 dollar/fat till idag strax över 60 dollar/fat. Noteringen gäller Nordsjöolja (Brent). Källa: SPBI, Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet. Regeringskrisen vad händer med budgetens olika poster? Extraval och en regering som ska regera med sina motståndares budget. Det är en ovanlig situation. Den sittande regeringen blir närmast en övergångsregering som kommer att ha fullt fokus på nyvalet. Men vad betyder det för energisektorn, och bioenergin, att regeringens budget föll och Alliansens vann? SID 2. Minskade växthusgasutsläpp med 2,7 procent 2013 Utsläppen av växthusgaser minskade med 1,5 miljoner ton mellan 2012 och 2013, eller med 2,7 procent. Sedan 1990 har utsläppen minskat med 22,4 procent. Det visar Naturvårdsverkets slutliga rapport över klimatgasutsläppen SID 3. Innehållsförteckning Oljeprisnedgången ändrar spelplanen 1 Regeringskrisen vad händer med budgetens olika poster? 2 Minskade växthusgasutsläpp med 2,7 procent Plastpåsedirektiv från EU 4 MCP-direktivet om utsläpp från mellanstora pannor 4 Klassifikation av biooljor 4 Klimatmötet i Lima 5 Sverige är bäst i EU på biodrivmedel 5 Eon organiserar om - satsar på förnybart 5 Finskt riksdagsbeslut om Pyhäjoki 5 Officiell statistik över trädbränsle för första gången 6 Svebio anställer Tomas Ekbom 6 Marknaderna 7 Pressmeddelanden 8 Bioenergi i pressen 8 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Holländargatan 17, Stockholm Tel , Manusstopp för detta nummer:

2 FORTS FRÅN SID 1. Vad blir effekterna av oljeprisfallet för bioenergin? Ett oljepris på 110 dollar/fat motsvarar ungefär 5 kr per liter olja. Prisnedgången på 45 procent till 60 dollar/fat innebär alltså att alla oljeprodukter blir omkring 2 kr billigare per liter, eller 2000 kr per kubikmeter. Genomslaget kommer inte omedelbart utan med viss fördröjning. Dieselpriset på den svenska marknaden har exempelvis sjunkit med cirka en krona sedan i somras. Prisfallet på olja ligger hittills på ungefär samma nivå som den koldioxidskattehöjning som nu genomförs i näringslivet, alltså omkring 2000 kr/m3. Man måste räkna med att det sjunkande råoljepriset så småningom slår igenom på priset på eldningsolja. Även efter detta prisfall kommer pellets och flis att vara billigare per MWh, och det gäller naturligtvis också efter skattehöjningen. Men trycket på att genomföra konverteringar minskar en del jämfört med vad som gällde före prisfallet. Svebio kommentar: Vad betyder oljeprisfallet för bioenergimarknaden? Det beror på hur mycket priset faller och hur länge priserna kommer att vara låga. Vi hade ett kraftigt prisfall också i samband med finanskrisen 2008/2009. Brentoljan sjönk då från en topp på 140 dollar/fat på försommaren 2008 till som lägst omkring 45 dollar/fat vid årsskiftet ett halvår senare. Det snabbt sjunkande bensinpriset skapade då stora problem för försäljningen av E85, som föll drastiskt. Oljepriset steg därefter snart igen, och var under våren 2011 åter uppe på 125 dollar/fat. Därefter har priset legat relativt konstant mellan 100 och 120 dollar, fram till i augusti i år, då prisfallet inleddes. Det sjunkande oljepriset har givetvis en stimulerande effekt på oljemarknaden, och fungerar inom Sverige som om vi hade sänkt koldioxidskatten. Det ger ett bra tillfälle att höja skatten, exempelvis på bensin och diesel, så att det inte lönar sig bättre att använda mycket fossilt bränsle med ökade växthusgasutsläpp som följd. I industrisektorn utanför den handlande sektorn genomförs nu höjning av koldioxidskatten i två steg, 1 januari 2015 och 1 januari Det kommer att motverka prissänkningen. För värmeproduktion i kraftvärme genomfördes en sänkning av koldioxidskatten för ett par år sedan med hänvisning till så kallad överkompensation för biooljor. Genom prisfallet på eldningsolja kommer den överkompensationen att försvinna. Det vore därför logiskt att återinföra den koldioxidskatt som avskaffades. Likaså bör man avstå från att lägga skatt på biodiesel med hänvisning till överkompensation. När det fossila dieselpriset sjunker raderas den överkompensationen bort. Det sjunkande oljepriset ändrar spelplanen för alla aktörer: Investeringar i nya och marginella oljeprojekt djuphavsborrning, skifferolja, oljesand minskar och lönsamheten försvinner i stora delar av den befintliga produktionen. Det leder också till att mycket folk friställs. Investeringar i biobränslen minskar också. Risken är stor att satsningar på biodrivmedel från cellulosa och avfall läggs på is. Det lägre oljepriset stimulerar användningen av olja (bensin, diesel, eldningsolja, gasol) och motverkar konvertering och effektivisering. Den ökade användningen kommer på sikt att pressa upp priset igen. De lägre investeringarna i marginell oljeproduktion kommer så småningom att minska utbudet och driva upp priset. En lång rad regeringar och oljebolag har ett intresse av att återigen få upp oljepriset på den högre nivån. Men på kort sikt leder de lägre priserna och den minskade konkurrenskraften för biodrivmedel till högre utsläpp av koldioxid. Den effekten bör motverkas genom koldioxidbeskattning och skärpt utsläppshandel. De sjunkande investeringarna i marginell oljeproduktion kan leda till att oljepriset klättrar till ännu högre nivåer när priset åter börjar stiga. Vi vet inte när den prisuppgången kommer. Regeringskrisen vad händer med budgetens olika poster? Extraval och en regering som ska regera med sina motståndares budget. Det är en ovanlig situation. Den sittande regeringen blir närmast en övergångsregering som kommer att ha fullt fokus på nyvalet. Men vad betyder det för energisektorn, och bioenergin, att regeringens budget föll och Alliansens vann? Inte så mycket. De stora motsättningarna kring budgeten i höst har främst handlat om skattepolitik och arbetsmarknadspolitik, inte om energipolitik. För att få svart på vitt om hur budgeten blir kan man läsa Finansutskottets betänkande 2014/2015 FiU 1. Det på 426 sidor och är det dokument som riksdagen röstade om 3 december. Men man måste läsa reservationerna, inte regeringsförslagen. Här är vår sammanfattning efter genomläsning: Några saker kommer inte att hända på kort sikt. Det blir inget nytt klimp det KLOKT-program för lokala miljö- och klimatinvesteringar som fanns i den rödgröna regeringens budget. Det blir inte heller några pengar till att subventionera upprustning av flerfamiljshus. De här programmen skulle inte ha särskilt stor energi- och klimatpolitisk effekt, och på kort sikt gör det liten skillnad. Vi slipper en del olönsamma effektiviseringar i bostäderna som skulle ha dragit undan värmeunderlag för grön kraftvärme. Det blir inte heller någon höjd effektskatt för kärnkraften. Det här kan ha större effekt. Med de låga elpriser vi har skulle en höjd effektskatt ha kunnat leda till snabbare beslut om att stänga någon eller ett par äldre reaktorer. Det skulle vara en bra åtgärd för att skapa bättre balans på elmarknaden, så att alla de som på senare tid investerat i biokraft och vindkraft kan få något bättre betalt. Troligen blir det inte heller någon 20-örig höjning av dieselskatten 1 juli Däremot höjs avfallsskatten med några kronor. Den största positiva energinyheten i höstens budget klarar sig. Det gäller den fortsatta höjningen av koldioxidskatten för alla industrier utanför utsläppsrättshandeln. För alla dessa företag blir det full koldioxidskatt 1 januari På den här punkten hade Alliansen inga invändningar, och åtgärden kommer att genomföras. Det kommer att leda till många ombyggnader från olja, gasol och naturgas till biobränslen och fjärrvärme i näringslivet. Det blir säkert också ett bonus-malussystem för nya bilar. Och skatteavdraget för solceller genomförs. Det ger oss en del solel under den del av året då vi redan har extra stort elöverskott. Både de rödgröna och Alliansen har varit ense om denna subvention. Den stora negativa skatteförändringen, höjningen av skatten på biodiesel, kommer tyvärr också att genomföras. Här är den nya regeringen och Alliansen ense om att skatten måste införas för att svara upp mot EU:s statsstödsregler. Alla svenska politiker som kommit i konkat med frågan anser att regelverket är felaktigt, men FORTS 4 2

3 FORTS FRÅN SID 2. ingen orkar ta fajten med EU-kommissionen. Sverigedemokraterna, som annars tycker illa om EU, har ingen ståndpunkt alls, eftersom partiet också är emot biodrivmedel, åtminstone etanol, men troligen också biodiesel. Skattehöjningen är ologisk i det läge vi nu har där råoljepriset sjunker vecka för vecka, och dieselpriset följer med ner. Att i det här läget anse att biodieseln är överkompenserad, alltså genom skattebefrielsen för billig i förhållande till den fossila dieseln, är orimligt. Biodieseln håller tvärtom på att konkurreras ut av billig fossil diesel, men politikerna lägger på en extra skatt för att kompensera för en överkompensation som rådde under 2013! Det finns ytterligare ett antal frågor som påverkas av det oklara politiska läget. Hur kommer övergångsregeringen nu att hantera frågan om en energikommission? Ska den tillsättas? Kommer den att bli försenad redan i starten? Och hur kommer regeringen att arbeta med den Kontrollstation 2015 som ska utvärdera energi- och klimatpolitiken? Har en svag övergångsregering mandat att förhandla med Norge om höjd nivå i elcertifikatsystemet? Valet kommer att hållas 22 mars. I början av april läggs vårbudgeten, där det finns möjligheter att göra ändringar av budgeten under innevarande budgetår. Om den sittande regeringen har fått fortsatt förtroende i nyvalet kommer man då säkert att föra in en del av de förslag som nu röstats ner i riksdagen. Om det blir regeringsskifte igen lär den nya regeringen inte hinna göra några större förändringar i anslutning till vårbudgeten. Minskade växthusgasutsläpp med 2,7 procent 2013 Utsläppen av växthusgaser minskade med 1,5 miljoner ton mellan 2012 och 2013, eller med 2,7 procent. Sedan 1990 har utsläppen minskat med 22,4 procent. Det visar Naturvårdsverkets slutliga rapport över klimatgasutsläppen I våras kom en preliminär rapport, som vi tidigare refererat i Bioenerginytt. Så här lyder Naturvårdsverkets pressmeddelande under rubriken Trots minskning av växthusgaser krävs åtgärder : År 2013 släppte Sverige ut 55,8 miljoner ton. Trenden är att utsläppen av växthusgaser minskar i Sverige. Minskningarna har influerats av åtgärder i flera sektorer, men påverkas även av skiftningar i vädret samt konjunkturläget. År 2013 släppte Sverige ut 55,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är en minskning med 2,7 procent jämfört med Trenden sedan 1990 visar på minskande utsläpp av växthusgaser i Sverige. En tredjedel kommer från transportsektorn Utsläpp i transportsektorn (inrikes transporter) står för en tredjedel av utsläppen. De är något lägre år 2013 jämfört med år Efter en lång period med ökande utsläpp har sedan år 2005 trenden varit svagt minskande utsläpp. Huvuddelen av dessa utsläpp kommer från personbilar och tunga fordon. Utsläppen från personbilar har minskat med 16 procent jämfört med 1990 trots att trafiken har ökat. Trafikökningen har dock avstannat under de senaste åren, sedan år 2008 har trafiken legat på en nästan konstant nivå. Det beror bland annat på att vi har mer energieffektiva bilar och på en ökad användning av biobränslen. Denna minskning motverkas av att utsläppen från tunga fordon, lastbilar, ökat med 25 procent under samma period. Sedan några år har trenden för utsläppen från tunga fordon vänt och utsläppen har börjat minska. Industrins utsläpp minskar stadigt, men varierar med konjunktursvängningar Utsläppen från industrin består av både processutsläpp och utsläpp från förbränning (redovisas både som två separata sektorer på statistiksidorna samt som sammanslagen på en ytterligare statistiksida). Med få undantag har utsläppen från förbränning minskat stadigt sedan Processutsläppen har haft en konstant stigande trend fram till 2008 för att sedan minska från och med Ut- 3 släpp av växthusgaser från industriprocesser kommer från materialen som använts i processerna och utgör cirka procent av industrins utsläpp. Utsläpp från jordbruk och avfall har minskat betydligt Utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn har minskat stadigt sedan 1990, med drygt 12 procent, men har ökat 4 procent 2013 jämfört med Minskningen beror främst på minskad boskapshållning och minskad användning av mineralgödselmedel. Ökningen under 2013 beror till stor del på ökade mängder mineralgödsel. Avfallssektorns utsläpp av växthusgaser har halverats sedan år 1990 och trenden är totalt sett minskande. De viktigaste anledningarna till de minskade utsläppen är deponiförbud, deponiskatter och utvinning av deponigas. Utsläppen från avfallsdeponier har minskat med cirka 65 procent sedan år Väder och konjunkturen påverkar utsläppsnivåerna Utsläppsnivåerna har varierat mellan 55,8 miljoner ton år 2012 som lägst och 77,4 miljoner ton år 1996 som högst. Utsläppsnivåerna 2009 och 2010 var på olika sätt extrema. Under 2009 var det rekordlåga utsläpp till följd av den ekonomiska krisen och 2010 hade vi mycket höga utsläpp till följd av kalla vintrar och begränsad kärnkraftsproduktion och ekonomisk återhämtning. På grund av de årliga variationerna kan ingen trend utläsas för utsläpp från produktion av el och fjärrvärme. Utsläppen 2013 ligger på samma nivå som El- och värmesektorn minskade med 3 procent jämfört med 2012, vilket motsvarade 0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Sektorn för uppvärmningen av bostäder och lokaler är under revidering och kommer att publiceras våren Total minskning från 71,83 milj ton 1990 till 55,77 milj ton 2013 = med en minskning på 22,36 procent. Biltrafiken nådde sitt maximum 2002 sedan dess en nedgång med 17 procent. Tunga trafiken nådde sitt max 2010, därefter en nedgång med 11 procent. Förbränning i industrin hade sitt max Därefter har utsläppen minskat med 35 procent. Processer i industrin nådde max 2006 och har sedan dess minskat med 16 procent. Utsläppen från förbränning i bostads- och servicesektorn har minskat med 71 procent sedan För kommentar, se Svebios blogg.

4 Plastpåsedirektiv från EU EU-parlamentet och EU-rådet kom 21 november överens om ändringar i förpackningsdirektivet som innebär att medlemsländerna måste vidta åtgärder för att reducera användningen av tunna plastpåsar. Bestämmelserna gäller påsar som är tunnare än 50 mikrometer. Det innebär att de vanliga plastkassarna i livsmedelsbutikerna och de tunna plastpåsar som används för frukt och grönsaker omfattas av direktivets bestämmelser, men de tjockare plastpåsar som används exempelvis i klädbutiker inte omfattas. Enligt överenskommelsen ska EU:s medlemsländer verka för att reducera användningen av tunna bärkassar och plastpåsar med omkring 80 procent till 2025, från dagens genomsnitt på 176 plastkassar per invånare till 90 plastkassar/invånare 2019 och 40 plastkassar/invånare Ett alternativ kan enligt direktivet vara att senast 2018 införa avgifter på plastkassar. Svebio kommentar: Direktivet är ytterligare ett exempel på att EU ägnar sig åt att reglera saker som medlemsländerna har full kompetens att hantera själva. I Sverige har vi valt en strategi att utnyttja plastpåsarna för att packa våra sopor och använda hushållssoporna för el- och värmeproduktion i fjärrvärmen. Vi har också en omfattande återvinning av plast och producentansvar. Nedskräpning med plastpåsar är knappast något generellt problem. Nedskräpning ska förstås beivras, men det gäller alla typer av skräp och sopor, inte främst plastpåsar. Plastpåsar kan tillverkas av bioråvara, eten från skogsråvara eller från sockerrör, som omvandlas till polyeten. Polyeten kan och bör återvinnas. Man kan också göra nedbrytbar plast av bioråvara. Plastpåsedirektivet känns som miljöpolitik modell 1960-tal. Det mest förvånande i sammanhanget är att den svenska regeringen ställt sig bakom förslaget. MCP-direktivet om utsläpp från mellanstora pannor Arbetet med det så kallade MCP-direktivet har varit intensivt under hösten, frågan har behandlats av miljöministrarna 10 december och kommer senare upp i parlamentet med en första läsning under Svebio har varit engagerat i de svenska diskussionerna, frågan togs upp vid Årets Bioenergidagar, och Svebio har också kunnat påverka direkt via AEBIOMs arbetsgrupp i frågan. Från Sveriges sida är det förutom Miljödepartementet framför allt Naturvårdsverket som deltagit i förhandlingarna. Det finns idag inget gemensamt europeiskt regelverk som reglerar utsläpp från mellanstora pannor, dvs pannor mellan 1 MW och 50 MW. För större pannor finns det så kallade Industriutsläppsdirektivet och för mindre pannor och eldstäder, under 500 kw, har man under året kommit överens om nya regler inom Ecodesigndirektivet. Regleringen på alla nivåer parallellt, tillsammans med skärpningar av det så kallade takdirektivet, som sätter nationella tak för utsläppen totalt, kallas för EU:s luftvårdspaket och är en uppföljning av ett övergripande beslut som tagits genom den så kallade Göteborgskonventionen. Det föreslagna MCP-direktivet ska gälla pannor 1 50 MW och reglera utsläpp av svavel, kväveoxider och stoft (partiklar). Det omfattar alla typer av bränslen. Efter alla olika turer verkar man nu vara överens om att det ska vara olika gränsvärden för olika stor- lekar på pannor, 1 5 MW resp MW, och mellan nya och befintliga anläggningar. Oenigheten har dels gällt gränsvärdena, där bioenergibranschen haft fokus på nivåerna för partikelutsläpp, dels övergångstiderna för befintliga anläggningar, dels antal timmar för undantag för topplastpannor. Under de senaste veckorna har det kommit rykten om att den nya EU-kommissionen överväger att helt dra tillbaka luftvårdspaketet, liksom också förändringar av avfallslagstiftningen. Skälet skulle vara att kommissionen vill koncentrera lagstiftningsarbetet till ett mindre antal fokusområden och att man vill undvika att lägga förslag på områden där det gjorts alltför mycket kompromisser. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tillsatte en särskild viceordförande för bättre lagstiftning, holländaren Frans Timmermans, och det är han som tydligen har föreslagit denna upprensning bland direktivförslagen. Svebio kommentar: Det finns en stor fördel med att ha en gemensam europeisk luftvårdslagstiftning, med likartade krav på tillverkare av utrustning, särskilt för mindre anläggningar. Men kraven måste vara rimliga, annars finns det risk att biobränsleanläggningar inte kan konkurrera med naturgaspannor och värmepumpar. Då kan man förlora inom klimatpolitiken det man marginellt vinner inom luftvårdspolitiken. Klassifikation av biooljor För att underlätta inköp och användning av flytande biobränslen samt bränslekonvertering av anläggningar har ett förslag till klassificeringssystem arbetats fram där lägsta flyttemperatur, viskositet och flamtemperatur är styrande parametrar. Projektet har även tagit fram förslag till provtagnings- samt hanteringsrutiner för flytande biobränslen. Inom ramen av projektet har även kostnadsbilden för konvertering av anläggningar analyserats. Rapporten identifierar även framtida forskningsområden. Projektet är gemensamt finansierat av Värmeforsk och Energimyndigheten och genomfördes av Svebio och ÅF gemensamt. Rapporten som heter Förutsättningar och förslag till branschgemensamma specifikationer av flytande biobränslen för förbränning i stationära anläggningar finns på Svebios hemsida, under Vi verkar för och Publikationer. 4

5 Klimatmötet i Lima FN:s klimatmöte i Lima, COP 20, kunde föras i hamn med en gemensam deklaration, ett dygn försenat jämfört med planerat, den 14 december. Slutdokumentet anses vara urvattnat och beskrivs av många som en besvikelse. Det är samtidigt en framgång att man kunnat enas om gemensamma skrivningar, att alla de drygt 190 länderna som var representerade i Lima kunnat skriva under. Siktet i Lima har varit inställt på nästa års möte i Paris, COP 21, där man hoppas kunna enas om ett nytt globalt avtal. Efter fiaskot i Köpenhamn 2009 finns det förhoppningar inför Paris eftersom USA och Kina inlett en dialog, som inleddes med ett gemensamt uttalande av presidenterna Oba- ma och Xi Jinping tidigare i höstas. I detta uttalande binder sig Kina för första gången för att begränsa sina utsläpp visserligen inte förrän efter Kina är idag det land som har de särklassigt största utsläppen av koldioxid, och Kina har i år kommit ifatt EU när det gäller utsläpp per invånare. De frågor som främst diskuterats i Lima är fördelningen av ansvar och åtgärder mellan de gamla industriländerna och utvecklingsländerna, och finansiellt stöd för åtgärder och anpassning. Till den gröna klimatfonden finns nu löften om över 10 miljarder dollar. Länderna ska senast i april 2015 lämna in rapporter om sina planer för utsläppsmål och åtgärder inför Parismötet. Sverige är bäst i EU på biodrivmedel Under den rubriken presenterade Energimyndigheten 15 december sin rapport Marknaderna för biodrivmedel. Så här lyder pressmeddelandet i sin helhet: 2013 överträffade Sverige EU:s mål till 2020 om tio procent förnybar energi i transportsektorn. Lägre skatter har drivit på utvecklingen, men framtidens styrmedel är osäkra. De biodrivmedel som finns i dag på den svenska marknaden är etanol, biogas och biodiesel. Biodiesel i sin tur är ett samlingsnamn för HVO, hydrerad vegetabilisk olja, och FAME, fettsyrametylester. Den FAME som används i Sverige görs av raps och introducerades på marknaden i början av 2000-talet. Det kan antingen användas i ren form eller som låginblandning i fossila drivmedel till högst sju volymprocent. HVO kom så sent som 2011 och har snabbt etablerat sig på marknaden. I rapporten Marknaderna för biodrivmedel 2014, tema: HVO analyserar Energimyndigheten läget på biodrivmedelsmarknaderna och gör en särskild fördjupning kring utvecklingen av biodieseln HVO. I början var råvaran i huvudsak svensk råtallolja men i och med ökad import kommer nu även mycket från slakteriavfall. Dessa råvaror är begränsade och HVO-tillverkarna letar efter nya råvaror som är lämpliga för omvandling till drivmedel. HVO har egenskaper som är nästan identiska med fossil diesel och det gör den eftertraktad. Därför går det att blanda in mer HVO än FAME i fossil diesel, säger Sofie Engberg, handläggare på Energimyndigheten. Sverige är nu det land inom EU som har högst andel biodrivmedel. Preliminär statistik från 2013 visar att andelen förnybar energi i transportsektorn uppgick till 15,6 procent, enligt förnybartdirektivets beräkningsmetod. Politiska beslut och styrmedel är naturligtvis centrala för att utveckla marknaderna för biodrivmedel och EU:s mål om tio procent förnybar energi i transportsektorn är styrande. I Sverige har bland annat lägre skatt på biodrivmedel ökat vår användning av förnybar energi, säger Kristina Holmgren, expert på Energimyndigheten. Just nu råder stor osäkerhet i både EU och Sverige om framtidens styrmedel för biodrivmedel. I EU sker förhandlingar om att förändra förnybartdirektivet. I Sverige är den nuvarande skattelättnaden för biodrivmedel bara godkänd av EU-kommissionen fram till slutet av Regeringskansliet arbetar just nu med hur styrmedel för biodrivmedel ska se ut efter Rapporten finns på Energimyndighetens hemsida. Eon organiserar om - satsar på förnybart Tyska energikoncernen Eon, som också har omfattande verksamhet i Sverige och bland annat har en stor fjärrvärme- och kraftvärmeverksamhet bland annat i Malmö, Norrköping, Örebro och norra Storstockholm, genomför en total omorganisation, vilket meddelades den 30 november. Eon ska nu ha huvudfokus på förnybar energi, distribution och konsumentkontakt. De traditionella produktionsformerna, som kolkraftverk och kärnkraft, läggs tillsammans med energihandeln i ett separat bolag. För att sanera bolagets ekonomi och minska skuldbördan kom- mer man att sälja av delar av verksamheten, först den spanska verksamheten, men senare troligen också verksamheten i Italien. Företagets vd Johannes Teyssen säger att den nuvarande affärsmodellen inte motsvarar de nya utmaningarna på energimarknaden. Eon vill nu satsa på innovativa kundlösningar, där man tillsammans med kunderna vill arbeta med lösningar kring energieffektivisering och hållbart boende. Också verksamheten i Sverige kommer att påverkas. Den nuvarande verksamheten inom kärnkraft och vattenkraft kommer att hamna i det nya, fristående produktionsbolaget från Finskt riksdagsbeslut om Pyhäjoki Den finska riksdagen beslutade den 5 december att ge klartecken till det nya kärnkraftverket i Pyhäjoki i Österbotten, 15 mil öster om Skellefteå. Omröstningssiffrorna blev Beslutet hälsades med glädje i Pyhäjoki, men med besvikelse på den svenska sidan av Bot- tenviken, där mer än människor skrivit på protestlistor mot bygget. Projektet har fått ökad trovärdighet sedan Fortum beslutat sig för att gå in i projektet, efter att andra intressenter, bland dem Eon, hoppat av. En 30-procentig minoritetsandel ägs av ryska Rosatom, som också räknar med att få bygga reaktorn. 5

6 Officiell statistik över trädbränsle för första gången Energimyndigheten och SCB har publicerat officiell statistik över tillförseln av trädbränslen. Det är en ny statistikprodukt. Tidigare har det funnits en undersökning som genomförts av Trädbränsleföreningen, men den har inte varit officiell statistik. Den nya undersökningen har genomförts efter samråd med trädbränsleföreningen. Så här skriver Energimyndigheten i sitt pressmeddelande under rubriken Skogsbruket en betydande skogsbränsleproducent : Den svenska produktionen av oförädlade skogsbränslen uppgick 2013 till totalt 53,5 TWh. Mer än hälften producerades direkt av det svenska skogsbruket medan resten utgjordes av biprodukter från massa- och sågverksindustrin. Det visar ny statistik från Energimyndigheten. Under 2013 producerades 53,5 TWh oförädlade skogsbränslen (flis, bark, spån och brännved). Det motsvarar drygt 40 procent av den svenska biobränsleanvändningen eller knappt 15 procent av Sveriges slutliga energianvändning. Undersökningen visar att skogsbruket, vid sidan om massa- och sågverksindustrin, är en betydande skogsbränsleproducent. Skogsbrukets produktion uppgick till 29,2 TWh varav 10,6 TWh utgjordes av flisade grenar och toppar (grot). Skogsbränslen produceras i stort sett uteslutande av svensk skog. Den mesta råvaran kommer från Götaland och Svealand. Mer än hälften (5,9 TWh) av skogsbrukets produktion av flisade grenar och toppar hade exempelvis sitt ursprung i Götalands skogar. En betydande del av skogsbränslet uppstår som biprodukter vid produktion av sågade trävaror i sågverk samt vid produktion av massa inom massaindustrin. Den totala produktionen av spån och bark inom dessa och övriga industrigrenar uppgick till 23,6 TWh. Undersökningen, som inte genomförts tidigare, har föregåtts av ett metodutvecklingsarbete under ett antal år som involverat olika myndigheter, branschorganisationer och företag. Statistiken används bland annat som underlag för hållbarhetsrelaterade analyser av tillgång och användning av svensk skogsråvara. Det är glädjande att vi nu kan redovisa en mer detaljerad produktionsstatistik av trädbränslen och i synnerhet av oförädlade skogsbränslen. Trädbränslen utgör den enskilt största biobränslekategorin i det svenska energisystemet och det har under många år framförts behov av bättre statistik inom området, säger Jonas Paulsson på Energimyndigheten. Fakta Med oförädlade skogsbränslen avses flis, kross, spån, bark och brännved producerade av trädråvara. Oförädlade skogsbränslen används främst för el- och fjärrvärmeproduktion och som bränsle inom skogsindustrin. En viss del används också för uppvärmning av lokaler och bostäder. Om statistiken Syftet med statistiken är att ge ökad information kring produktion och råvara för oförädlade trädbränslen. Statistiken har tagits fram av Energimyndigheten i samarbete med Statistiska centralbyrån och Svenska Trädbränsleföreningen. Undersökningen har inte genomförts tidigare. Svebio kommentar: Det är bra att vi nu får en officiell statistik över tillförseln av trädbränslen. Hittills har bioenergistatistiken när det gäller oförädlade trädbränslen enbart bestått av användningsstatistik, t ex från fjärrvärmeverken och industrin. Tyvärr är inte den nya statistiken heltäckande. Energimyndigheten har avstått från att publicera siffror på tillförseln av återvunnet trädbränsle, dvs returträ (rt-flis). Det är beklagligt att det inte gått att få fram ett säkert värde på detta sortiment, som växt betydligt under senare år. Det råder mycket diskussion i bioenergibranschen om hur stora volymer det kan röra sig om, hur mycket som är import och hur användningen av återvinnings- och avfallsbränslen påverkar marknaden för skogsbränslen. Vi får hoppas att Energimyndigheten och SCB till ett kommande år kan få fram tillförlitliga värden för rt-sortimentet. Den nya undersökningen ger en total tillförsel på 53,5 TWh för oförädlade trädbränslen. Det kan jämföras med Trädbränsleföreningens tidigare undersökningar, där den senaste undersökningen för 2012 gav ett värde på 38,6 TWh lågförädlat trädbränsle framtaget i Sverige, plus ytterligare 1 TWh import. Skillnaden mellan undersökningarna är stor, och beror på att Trädbränsleföreningen utleveranser från de egna företagen. Den nya undersökningen från Energimyndigheten har riktats till alla leverantörer och användare av trädbränslen och inkluderar egenproducerat och direktimporterat bränsle. Med i statistiken finns också det spån som levereras till pelletsindustrin, liksom brännved som används i småhusen. Däremot tycks inte de biobränslen som används i de areella näringarna vara med. Svebio anställer Tomas Ekbom Svebio har kommit överens med civilingenjör Tomas Ekbom om att bli Programansvarig för nätverket BioDriv. Tomas Ekbom påbörjar sin anställning vid Svebio den 1 januari Vi är mycket nöjda att vi kunnat förstärka kansliet med Tomas Ekbom, det ger Svebio en stor kompetens och nära insikt i biodrivmedelsbranschen som sannolikt är den del av bioenergin som kommer att utvecklas starkast de närmaste åren, säger Gustav Melin. Vi ser fram emot att tillsammans med våra medlemsföretag initiera och driva projekt och politik som påskyndar omställningen till en fossilfri transportsektor. BioDriv är ett nätverk av ca 30 företag aktiva inom produktion och utveckling av biodrivmedel. Tomas har en civilingenjörsexamen från KTH kemiteknik och University of Hawaii. Tomas har närmast arbetat fyra år som biodrivmedelsexpert och uppdragsledare i sin tjänst som seniorkonsult vid Grontmij i Stockholm. Grontmij är en teknisk konsult inom energi, infrastruktur och samhällsbyggnad med ca 8000 anställda i 30 länder. Tomas kvalifikationer är 18 år av integrerad forskning och utveckling inom termo-kemisk konvertering av förnybara och avfallsbränslen till högvärdiga fordonsbränslen, gröna kemikalier samt el och värme vid bioraffinaderier. I arbetet har Tomas utvecklat industriella projekt inom skogs-, energi, gruv- & stål-, petrokemi samt oljeindustrin för biokraft, biodrivmedel och gröna kemikalier i Sverige och internationellt. Uppdragen har även inkluderat offentliga utredningar om biodrivmedel för myndigheter, organisationer och kommuner samt forskning tillsammans med flertal högskolor och universitet. Tomas har också handlett flera projektgrupper och examensarbeten samt hållit föreläsningar vid dessa lärosäten och organiserat en stor biodrivmedelskonferens med 240 delegater från nästan 30 länder. Med mer än 30 rapporter har Tomas idag en nyckelkompetens inom utveckling av bioenergi och biobränslen och har författat bland annat Förstudie för biobaserat flygbränsle för Stockholm-Arlanda Flygplats. 6

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv Ett nätverk under Svebio för organisationer och företag

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid 1. Biooljor och fjärrvärme 2. Användning och driftserfarenheter 3. Förnybarhetsdirektivet och Hållbarhetskriterier 2 Fjärrvärmen

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis 23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella

Läs mer

Energiläget i siffror 2011

Energiläget i siffror 2011 Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2015/1733

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2015/1733 SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2015-05- 04 REMISSYTTRANDE Fi2015/1733 Till Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

Bio2G Biogas genom förgasning

Bio2G Biogas genom förgasning Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med

Läs mer

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel - Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att bioenergin står för?

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-02- 03 REMISSYTTRANDE Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Svebios synpunkter på förslaget till statsstödsregler Svebio har tagit del av förslaget

Läs mer

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Skogsindustrierna

Läs mer

Konkurrenskraft och Klimatmål

Konkurrenskraft och Klimatmål Industridagen 2008 Konkurrenskraft och Klimatmål 24/11 2008 Peter Gossas VD - Sandvik Materials Technology Ordf - Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 0 Sveriges elproduktion TWh 2007 Kraftvärme bio Kraftvärme

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag

Läs mer

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030 Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 24 april 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets ärendenr. N/2013/ 934/RS Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian

Läs mer