Kardiovaskulära riskfaktorer med tonvikt på fetma och motion

Transkript

1 Välkomna! Kardiovaskulära riskfaktorer med tonvikt på fetma och motion Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska

2 Disposition Riskfaktorer - allmänt Ateroskleros - vad är det? Fetma Motion Diabetes Kost

3 Några begrepp Riskfaktor: Utmärker individer som har ökad risk för insjuknande Icke-påverkbara och Påverkbara Primär prevention: Att förebygga sjukdom hos friska individer Sekundär prevention: Att förebygga återinsjuknande

4 Icke påverkbara riskfaktorer

5 Icke påverkbara riskfaktorer Ålder Ras Kön Hereditet

6 Individens riskfaktor Riskfaktorer Vad är farligt för den enskilde? Befolkningens risk Hur många sjukdomsfall orsakar riskfaktorn i samhället?

7 Påverkbara riskfaktorer Vad kan jag som individ göra För att hålla mig frisk? För att inte insjukna igen?

8 Vad är ateroskleros?

9 Vad är ateroskleros? WHO: En variabel kombination av -intimaförändringar -lokal ansamling av: lipider kolhydrater blod Samt -fibrös omvandling -förkalkningar -mediaförändringar

10 Ateroskleros-sjukdomar Akuta koronara syndrom Stabil kärlkramp Hjärtsvikt Kammararytmier/plötslig död Stroke Kärlsjukdomar i benen 11. Information från Läkemedelsverket 3:2006.

11 Utveckling av ateroskleros 0 Fettstrimmor Fibrösa plack Instablila plack Rupturerade plack Ålder Hjärtinfarkt/stroke

12 Dödsorsaker i Sverige Cirkulations -organen Tumörer Män Kvinnor Alla % % % % % % Samtliga

13 Globala tyngden av dödlighet i kardiovaskulär sjukdom

14 Placket en föränderlig inflammatorisk vävnad 5. Hansson GK, Libby P. The immune response in atherosclerosis: a double-edged sword. Nat Rev Immunol 2006;6:

15 Plackaktivering, ruptur och trombos

16 Tekniker för att mäta ateroskleros CIMT IVUS QCA CMR Carotis Intima- Media-Tjocklek Intravaskulärt ultraljud Kvantitativ koronarangiografi Datoriserad magnetisk resonans Med tillstånd från John Kastelein, Amsterdam

17

18 Carotisplack

19 Fetma och risker

20 Varför är det farligt att vara fet

21 Varför är det farligt att vara fet Är det farligt att vara fet?

22 Definition Vikt (kg) Längd (m 2 ) =BMI Enligt WHO BMI (kg/m 2 ) Undervikt <18,5 Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25,0 29,9 Fetma grad 1 30 Fetma grad 2 Fetma grad

23 Är fetma en sjukdom?

24 Är fetma en sjukdom? Enligt WHO E660-9 Många med fetma får andra sjukdomar

25 Sjukdomar relaterade till obesitas Hjärtkärlsjukdom Diabetes typ II Dyslipidemi Cancer Sömnapné artros Fertilitetsproblems Graviditetskomplikationer Leverförfettning Gallsjukdom Gikt Psykisk ohälsa Dålig livskvalité CDC

26 Livskvalitet Livskvalitetsområde Psykosociala problem Kroppsliga funktioner Allmän hälsouppfattning Psykiskt välbefinnande Effekt fetma visavi ej feta Stor Stor Stor Moderat (M), Stor (Kv)

27 Dödlighet under 14 år i relation till BMI (män, n= ) N Engl J Med 1999;341:1097

28 Dödlighet under 14 år i relation till BMI (kvinnor, n= ) N Engl J Med 1999;341:1097

29 Fetma är associerat med fördubblad risk för förtidspension

30 Varför är det farligt att vara fet Är det farligt att vara fet?

31 Varför är det farligt att vara fet Är det farligt att vara fet? Japp! I korthet: Ett dåligt liv Många sjukdomar Tidig död

32 Varför är det farligt att vara fet Är det farligt att vara fet? Japp! I korthet: Ett dåligt liv Många sjukdomar Tidig död Gäller på gruppnivå DEN ENSKILDE?

33 vissa obesa personer blir väldigt framgångsrika och gamla, trots hårt supande rökning stress

34 vissa obesa personer blir väldigt framgångsrika och gamla, trots hårt supande rökning stress

35 Är det bara en slump att vissa Eller feta är friska? finns det friskfaktorer? kanske är fettet i sig ofarligt? Kan riskerna beror på samvarierande faktorer vars frekvens ökar med ökande fetma? INSULINRESISTENS, INFLAMMATION??

36 Fettväven en körtel Det började med leptin 50-talet hormoner utsöndras från fettväven

37 GIR adiponectin TNF-alfa Samverkan mellan hormoner i fettväven: Ex: Högt adiponektin Lågt TNF-a OR=9,3 för insulinresistens Behre CJ, Fagerberg B, Hultén LM, Hulthe J. Metabolism Apr;54(4):

38 Fettväven en körtel Friska feta har samma nivåer som smala friska - av vissa iallafall

39 På gruppnivå gäller: Fetmafördelningen är mycket viktigare än fetmagraden Android fettfördelning - bukfetma farligt. Gynoid fetfördelning päronfetma Mycket mindre farligt. Bra? Fettvävens hormonbalans ser olika ut hos friska feta och sjuka feta

40 Hur ska vi behandla fetma?

41 Hur ska vi behandla fetma? Livsstilsråd Dieter Kostbehandling VLCD/LCD Läkemedel Kognitiv beteendeterapi Kirurgi

42 Långsiktigt mål för Västra Götalandregionen Förekomsten av fetma skall under det kommande decenniet återföras till 1980-talets nivå (under 1 procent bland 10-åringar och under 10 procent bland vuxna).

43 Handlingsprogram mot övervikt och fetma i VGR

44 FRAMGÅNGSFAKTORER -för att minska i vikt och behålla den Ät regelbundet Frukost, lunch, middag/kvällsmål de flesta dagar. Ät frukost varje dag Hjälper dig att äta lagom resten av dagen. Ät färre kalorier Brukar du ta om av maten? Träna på att låta bli. Ät magert Mindre fett i maten ger färre kalorier. Skriv ner vad du äter, dricker och väger Man kan förändra vanor man är medveten om. Väg dig regelbundet Vågen hjälper dig att hålla koll på små förändringar. Fysisk aktivitet minst en timme per dag Rör du på dig varje dag är det oftast lättare att äta som du tänkt dig. Obesitasmottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset 2009 Källa: The National Weight Control Registry

45 Fetmakirurgi

46 Vem kommer i fråga för operation? BMI 40 kg/m 2 BMI 35 kg/m 2 med samtidig allvarlig sjukdom Gjort flera allvarligt menade försök att minska i vikt med efterföljande viktuppgång Ej aktivt missbruk Stabil psykisk sjukdom

47 Operationstyper Restriktiva Vertikal Bandad Gastroplastik (VBG) Reglerbara band Malabsorptiva Biliopancreatic diversion± Duodenal Switch Kombinerade Gastric Bypass (GBP)

48 Gastric bypass

49 Titthålskirurgi (Laparoskopisk kirurgi)

50 Är det farligt att opereras? Komplikationer: 1-2% allvarligare (ev. reoperation)» Blödning» Läckage» Propp i lungan Risk att avlida: 1-4/1000 opererade

51 Bieffekter efter operation Ofta frusenhet och trötthet första året Lätt/ måttligt håravfall hos vissa Risk för vitamin- och mineralbrist Ökad chans/risk att bli gravid

52 Efter operationen måste man ta kosttillskott varje dag Multivitamin- och mineraltablett Vitamin B 12 Kalcium + vitamin D Järn till kvinnor i fertil ålder

53 Dumping Vad händer om man äter fel efter operationen? Hjärtklappning, kallsvettning, matthet, buller och körningar i tarmarna, diarré Illamående Smärta Kräkning

54 Vad åstadkommer vi med operation? Viktnedgång: 2/3-3/4 av övervikten efter 1-2 år >90% av opererade har god långtidseffekt

55 Långtidseffekt av kirurgi på kroppsvikt i SOS studien över 15 år Sjöström et al NEJM -04

56 Incidence proportion, % Ga Q ru e i cp k T i dm s ed e oa mn d ra a n eh ie c e tc s p et s s o r r d o e e h i p i c t u r e. SOS studien Diabetes incidens 30 *** *** 0 Odds-ratio: 95% CI: 2-year 10-year Control Surgery

57 Proportion recovered, % Q u i c k T i m e a n d a SOS - studien Regress av diabetes Ga r r e a pn eh c ds e d d e tc o o sm e pe r et h s i s o p r i c t u r e *** * 20 0 Odds-ratio: 95% CI: 2-year 10-year Control Surgery

58 SOS studien - livskvalitet Psychosocial functioning Perceived hunger General health perceptions Depression Surgical treatment, weight loss > 25 % Surgical treatment, weight loss < 25 % Conventional treatment Overall mood -0,2 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4

59 SOS studien - Procent hjärtinfarkt 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 All Males Females Diab Non-Diab Controls Surgery Lars Sjöström Aug. 2006

60 Ateroskleros - hjärtinfarkt

61 Påverkbara riskfaktorer

62 Interheartstudien patienter med hjärtinfarkt och lika många kontroller 90 % av alla fall kan förklaras av 9 påverkbara faktorer Yusuf S et al. Lancet 2004;364:

63 Interheartstudien 90 % av alla fall kan förklaras av Yusuf S et al. Lancet 2004;364: ApoB/ApoA1-kvot 2. Rökning 3. Diabetes 4. Högt blodtryck 5. Bukfetma 6. Psykosociala faktorer 7. Daglig konsumtion av frukt och grönsaker 8. Regelbunden fysisk aktivitet 9. Regelbunden alkoholkonsumtion

64 two cases with similar LDL and HDL values LDL 3.0 mmol/l apob apoa-i HDL 1.2 mmol/l Case 1 LDL 3.0 mmol/l Case 2 HDL 1.2 mmol/l

65 Gift, 3 barn Rökare Övervikt Jan-Åke, 53 år Familjär hyperkolesterolemi Mb Bechterew ACB-opererad vid 43 Därefter PCI x flera Infarkt x 3 Ingen hjärtsvikt

66 Personlig konkurs Skilsmässa Hemlös depression Blödande ulcus Jan-Åke, 53 år

67 Jan-Åke, 53 år Lab: Tot kol 5,6 TG 1,5 LDL 3,2 HDL 0,86 BT 130/85 HB, LPK, TPK, el-leverstatus ua

68 Jan-Åke, 53 år Mediciner Imdur 90mg x1 Plendil 10 mg x 1 Seloken 200mg x1 Trombyl 75 mg x 1 Simvastatin 80mg tn Ezetrol 10mg x 1 Enalapril 5mg x1 Nitrolingual vid ansträngning Voltaren, naprosyn, panodil

69 Jan-Åke, 53 år och Interheartstudien 1. ApoB/ApoA1-kvot 2. Rökning 3. Diabetes 4. Högt blodtryck 5. Bukfetma 6. Psykosociala faktorer 7. Daglig konsumtion av frukt och grönsaker 8. Regelbunden fysisk aktivitet 9. Regelbunden alkoholkonsumtion 15. Yusuf S et al. Lancet 2004;364:

70 Jan-Åke, 53 år och Interheartstudien 1. ApoB/ApoA1-kvot 2. Rökning 3. Diabetes 4. Högt blodtryck 5. Bukfetma 6. Psykosociala faktorer 7. Daglig konsumtion av frukt och grönsaker 8. Regelbunden fysisk aktivitet 9. Regelbunden alkoholkonsumtion 15. Yusuf S et al. Lancet 2004;364:

71 Jan-Åke, 53 år och Interheartstudien 1. ApoB/ApoA1-kvot 2. Rökning 3. Diabetes 4. Högt blodtryck TASKIGT LÄGE! 5. Bukfetma 6. Psykosociala faktorer 7. Daglig konsumtion av frukt och grönsaker 8. Regelbunden fysisk aktivitet 9. Regelbunden alkoholkonsumtion 15. Yusuf S et al. Lancet 2004;364:

72 Att ge sig i kast med frågan

73 Jan-Åke, 53 år Började träna successivt allt mer varje dag Struktur på boendet Social funktion viktig person Viktnedgång ca 10 kg Rökstopp Mer frukt

74 Jan-Åke, 53 år Lipiderna endast marginellt förbättrade

75 Jan-Åke, 53 år Lipiderna endast marginellt förbättrade men tränar varje dag!! Imdur utsatt Plendil utsatt Enalapril utsatt Blodtryck 120/70 Ej behövt nitro på ca 3 år

76 Mortality Rate Förändringar i träningsgrad och CVD Mortalitet: ACLS deaths in 9,777 men 4.9 years between exams Unfit Unfit Unfit Fit Fit Fit Fitness at Two Exams Blair SN et al. JAMA 1995;273:

77 Kardiovaskulär död i relation till fysisk kondition Blair SN et al. JAMA 1996;276:

78 Kondition/BMI och risk för kardiovaskulär död - diabetiker Church TS et al. Arch Int Med 2005;165:

79 Risk for Death Reference Fitness Fatness och CVD död hos män: ACLS 6 5 Unfit Fit Normal Weight Overweight Obese Wei M et al. JAMA 1999;282:

80 Risk for Death Fitness Fatness och CVD död hos kvinnor: Nurses Health Study Physical Activity (hours/week) < ,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Normal Weight Overweight Obese 1.9 Hu FB et al. N Engl J Med 2004;351:

81 Att drastiskt minska sina Håll nere vikten. Rök inte Ät varierat. risker Jeanne Calment, Helst fisk, magert kött och mycket frukt och grönt. Motionera varje dag. Vårda sinnena och relationerna