Sjuklig övervikt en kirurgisk sjukdom?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjuklig övervikt en kirurgisk sjukdom?"

Transkript

1 Sjuklig övervikt en kirurgisk sjukdom? Torbjörn Eriksson, specialistläkare i Värnamo, skrev denna essäuppgift för Svensk Kirurgisk Förenings kompetensbevis i kirurgi Han har nu uppdaterat den för publicering i Svensk Kirurgi. Inledning Sedan ett drygt år tillbaka har det diskuterats flitigt kring överviktskirurgin, både bland svenska kirurger och, inte minst, i media. Huvudsakligen har detta uppblossande intresse kretsat kring framtagandet av nationella indikationer för obesitaskirurgin där en expertgrupp (på uppdrag av Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Svenska Läkaresällskapet) hösten 2007 publicerade en rapport som dels förespråkar en utvidgad indikation för obesitaskirurgin, dels pekar på behovet av en kraftig utbyggnad av denna behandlingsform, från operationer per år till mellan och operationer per år 1. Ytterligare bränsle har lagts på debattbrasan den senaste tiden då flera svenska läkare i media har framhållit operation som en bra metod för behandling av diabetes typ 2 och då bukfetma har lyfts fram som en självständig riskfaktor vid sidan av BMI. Obesitaskirurgin är dock fortfarande en många gånger ifrågasatt verksamhet. Argumenten mot är många och varierande men ofta finns i bakgrunden en känsla av att det är något fundamentalt fel med att operativt behandla ett tillstånd som någon ätit sig till, rimligen borde andra mindre invasiva och mer beteendeförändrande metoder vara att föredra!? Andra belackare menar att insats, risk och vinst inte står i rimlig proportion när det gäller obesitas-kirurgin. Denna artikel syftar till att reda ut vilken effekt obesitaskirurgin har, hur farlig den är och, i någon mån, vilka operationsindikationer som är rimliga. Bakgrund Kombinationen av minskad fysisk aktivitet och ökat intag av kalorier har gjort att det de senaste decennierna har skett en närmast epidemisk ökning av övervikt i de flesta länder, fram för allt i västvärlden. I USA lider numera ( ) en tredjedel av den vuxna befolkningen av fetma (BMI > 30), jämfört med 15 procent Andelen överviktiga (BMI >25) är två tredjedelar 2. I Sverige är elva procent av den vuxna befolkningen numera (2005) feta, jämfört med fem procent Andelen överviktiga är 44 procent, jämfört med 31 procent Fetma i sig medför ofta nedsatt livskvalité och i dess spår följer dessutom en lång rad andra sjukdomstillstånd som diabetes typ 2, sömnapné, hypertoni, dyslipidemi, ledvärk, infertilitet, urininkontinens och gastroesofageal refluxsjukdom 1. Den förtida dödligheten är förhöjd bland feta patienter och särskilt stark är relationen mellan fetma och ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom 2. Feta personer tycks också löpa något ökad total risk att dö av cancer, bland de tumörsjukdomar där riskökningen är mest påtaglig återfinns kolorektal cancer, bröstcancer och esofaguscancer 2. Med tanke på allt det negativa som fetma för med sig är det angeläget att feta patienter går ner i vikt, inte minst eftersom mycket tyder på att även en mindre viktnedgång kan ha effekt på flera riskfaktorer, till exempel hypertoni. Många studier avseende kostbehandling och beteendeterapi har dock visat att det är svårt att behålla en viktnedgång 2. Det är mot denna bakgrund som framväxten och expansionen av obesitaskirurgin ska ses. Operationsmetoder De operationsmetoder som finns för överviktskirurgi kan i princip delas in i tre olika grupper; restriktiva, huvudsakligen malnutritiva samt kombinerade restriktiva/malnutritiva. Restriktiva operationsmetoder syftar till att skapa en liten magsäcksficka med ett trångt avflöde, vilket tillsammans ger en tidig mättnadskänsla och därmed minskat kaloriintag. De malnutritiva operationsmetoderna går ut på att koppla förbi en del av tunntarmen så att en mindre del av kaloriinnehållet i födan tas upp. De kombine- 28 SVENSK KIRURGI VOLYM 67 NR

2 rade metoderna utnyttjar bägge dessa principer. Generellt sett kan man säga att de restriktiva operationsmetoderna ger minst viktnedgång men också har minst komplikationer, medan det omvända gäller för de malnutritiva operationsmetoderna. De kombinerade operationsmetoderna ligger däremellan både vad gäller viktnedgång och komplikationsfrekvens 4. De operationsmetoder som i dag huvudsakligen används är laparoskopisk adjustable gastric banding (restriktiv), laparoskopisk eller öppen gastric bypass (kombinerad) och öppen biliopancreatic diversion/duodenal switch (malnutritiv) 4. Under senare år har gastric bypass allt mer kommit att bli golden standard, inte minst i USA där denna operationsmetod nu står för 80 procent av all obesitaskirurgi 5. Operationsindikationer Graden av övervikt mäts oftast, och i samband med överviktskirurgi numera alltid, i BMI (Body Mass Index; vikten dividerat med längden i kvadrat; kg/m 2 ), där BMI över 25 räknas som övervikt, BMI över 30 som fetma och BMI över 40 som morbid obesitas. De internationellt accepterade operationsindikationerna härrör från en konsensuskonferens i USA 1991 där det slogs fast att BMI >40 samt BMI >35 med samtidig fetmaassocierad ko-morbiditet utgör operationsindikation 6. Den förändring som föreslogs av expertgruppen som arbetade med nationella indikationer för obesitaskirurgin är att gränsen ska sättas vid BMI >35 vare sig ko-morbiditet föreligger eller ej 1. Denna förändring har redan slagit igenom på många, kanske de flesta, av de svenska sjukhus som utför obesitaskirurgi. Att övervikt bäst kvantifieras som ett förhållande mellan vikten och längden i kvadrat är naturligtvis inte självklart och det är därmed inte heller självklart att BMI ska vara det enda kriteriet för vilka patienter som ska opereras. Ett problem med BMI är att det inte tar hänsyn till hur fettet är distribuerat på kroppen. Intraabdominellt fett anses vara mer metabolt aktivt än det subkutana fettet. Den klassiska, huvudsakligen manliga, äppelfetman med en stor del Före obesitasoperation......och efter obesitasoperation. Foto: Jan Hedenbro intraabdominellt överskottsfett anses därför vara farligare än den klassiska, huvudsakligen kvinnliga, päronfetman med en stor del subkutant överskottsfett kring höfter och lår. Det finns även andra sätt än BMI att mäta och kvantifiera övervikt. Att mäta bukomfånget är till exempel ett sätt att differentiera mellan olika typer av fetma. Nyligen publicerade Pischon et al. en stor studie, omfattande nästan personer, avseende generell fetma och bukfetma kopplat till risken för förtida död. Man kunde där visa att både generell fetma och bukfetma ökar risken för förtida död, men mest intressant var att man även justerat för BMI kunde påvisa en mycket kraftig riskökning kopplat till bukomfånget. Bukfetma är således en självständig riskfaktor, särskilt viktigt kan det vara att ta hänsyn till detta när det gäller personer med mindre uttalad övervikt 7. I dagsläget anses BMI, som mått på graden av övervikt, vara fullt tillräckligt som kriterium för den patientgrupp som kommer i fråga för överviktskirurgi. Möjligen kommer detta att förändras i framtiden, i synnerhet om patienter med lägre BMI än i dag ska opereras. Enligt internationellt gällande kriterier är inte övervikt enda indikationen för operation utan samtidig fetmaassocierad ko-morbiditet utgör ett tilläggskriterium för patienter med BMI Även detta tilläggskriterium är dock ett relativt grovt mått som framför allt har sin brist i att det inte gör någon skillnad mellan olika följdsjukdomar. En fullt utvecklad diabetes är till exempel betydligt farligare ur hälsosynpunkt än många av de andra följdsjukdomarna och borde kanske väga tyngre vid indikationsställningen. Diabetes är dessutom en av de följdsjukdomar som svarar bäst på obesitaskirurgi 1,5,8. Både operationsindikationerna från och de delvis nya som föreslagits 1 saknar stabil evidens för de ganska trubbiga gränsdragningar som görs. I takt med att vi får allt mer kunskap om vilken typ av fetma som är farligast och vilka följdsjukdomar som medför störst risker är det rimligt att indikationerna för obesitaskirurgin revideras och blir mer individualiserade. Effekter på sjuklighet och total dödlighet Den svenska SOS-studien (Swedish Obese Subjects Study) är den största prospektiva studie som gjorts där man jämfört kirurgisk behandling med konventionell, icke-kirurgisk, behandling av övervikt. Det primära målet med studien var att studera om kirurgisk behandling minskar den totala överdödligheten hos feta personer. Därutöver studerades också flera sekundära variabler som viktminskning, fysisk aktivitet och förändring i kardiovaskulära riskfaktorer. Totalt 2010 kirurgiskt behandlade patienter (BMI-gräns 34 för män och 38 för kvinnor) jämfördes med 2037 patienter i kontrollgruppen, vilka var noggrant matchade med de patienter som opererades. Resultaten från denna studie är dystra vad avser konventionell behandling men desto bättre för kirurgisk behandling. Vid uppföljning efter två år (3505 patienter) och SVENSK KIRURGI VOLYM 67 NR

3 tio år (1268 patienter) var viktförändringen för de bägge grupperna +0,1 procent respektive -23,4 procent, och +1,6 procent respektive -16,1 procent. De konventionellt behandlade gick således upp i vikt medan de opererade även på lång sikt hade en betydande viktnedgång. Även i övrigt uppvisade de konventionellt behandlade patienterna oförändrade eller försämrade värden avseende de flesta sekundära variabler medan kirurgi, oavsett operationsmetod, påverkade de flesta variabler till det bättre 8. År 2007 publicerades SOS-studiens resultat avseende den totala mortaliteten efter 10,9 års genomsnittlig uppföljningstid. Under denna tid dog 5,0 procent av de opererade jämfört med 6,3 procent av de konventionellt behandlade patienterna i kontrollgruppen. De vanligaste dödsorsakerna var hjärtinfarkt och cancer, avseende dessa dödsorsaker sågs stora skillnader mellan de bägge grupperna till den opererade gruppens fördel. Minskningen i total dödlighet var 29 procent (95 % CI 8 46 %) i den opererade gruppen jämfört med kontrollgruppen 9. I en annan studie, också publicerad 2007, kunde man med 7,1 års genomsnittlig uppföljningstid visa ännu bättre siffror med en minskning av den totala dödligheten på 40 procent (95 % CI %), i absoluta tal var dödligheten i de bägge grupperna 2,7 procent respektive 4,0 procent. Denna retrospektiva studie omfattade 7925 patienter opererade med gastric bypass, jämfört med en lika stor matchad kontrollgrupp. Specifikt sågs i studien en stor minskning i dödlighet orsakad av diabetes (92 %), cancer (60 %) och kranskärlssjukdom (59 %) medan dödlighet orsakad av annat än sjukdom, till exempel olyckor och självmord, var 58 procent högre i den opererade gruppen. Extrapolerat innebär studiens siffror att man med 7,1 års uppföljningstid netto kan räkna med att rädda 136 liv per utförda gastric bypass-operationer 5. Post-operativ dödlighet och komplikationer Överviktskirurgi har ofta betraktats som en farlig typ av kirurgi utförd på högriskpatienter. Data publicerade under senare år har dock visat att dödligheten i samband med kirurgi är mycket låg. Buchwald et al. har gjort en metaanalys av 361 studier omfattande totalt opererade patienter. Denna genomgång visar en total mortalitet <30 dagar på 0,28 procent och en total mortalitet 30 dagar - 2 år på 0,35 procent 10. Lika låga siffror rapporterades i SOS-studien där den postoperativa dödligheten var 0,25 procent 8. Som man kan förvänta sig skiljer sig den postoperativa dödligheten åt avseende olika operationsmetoder där de större och mer komplicerade operationerna också är associerade med högre risker. I Buchwalds studie var 30-dagarsmortaliteten för laparoskopiska restriktiva operationer 0,07 procent och för öppna 0,30 procent, för kombinerade restriktiva/malabsorptiva ingrepp (gastric bypass) var motsvarande siffror 0,16 procent för laparoskopiska operationer och 0,41 procent för öppna, för huvudsakligen malabsorptiva operationer var siffrorna 1,11 procent för laparoskopiska respektive 0,76 procent för öppna operationer. Förutom operationsmetoderna i sig finns också en patientselektionen som samvarierar med, och troligen bidrar till, dessa skillnader; ju kraftigare övervikt desto större operativt ingrepp. Vid en subgruppsanalys visade det sig att de superobesa (BMI > 50) hade en total 30-dagarsmortalitet på 1,25 procent 10. Vad gäller tidiga komplikationer till överviktskirurgi är dessa väsentligen av samma art som vid annan likartad kirurgi. I SOS-studien rapporterades post-operativa komplikationer hos 13 procent av patienterna (varav vissa patienter drabbades av flera komplikationer); blödning 0,5 procent, tromboembolism 0,8 procent, sårkomplikationer 1,8 procent, intraabdominella infektioner (läckage eller abscess) 2,1 procent, lungkomplikationer 6,1 procent och andra komplikationer 4,8 procent. Hos 2,2 procent av patienterna ledde komplikationerna till reoperation 8. Det finns även mer specifika sena komplikationer till obesitaski- Massiv obesitas ger minimala lungor och därtill kopplade sjukdomar och komplikationer! Foto Jan Hedenbro rurgin, till exempel sväljningssvårigheter, striktur i gastrojejunostomin, dumping och brist på vitaminer och mineraler 1. Stora skillnader i operationsfrekvens beroende på kön och hemort Intressant att notera är att en överväldigande majoritet av patienterna som genomgår överviktskirurgi är kvinnor, i Buchwalds stora metaanalys utgjorde kvinnorna 85 procent av alla patienter 10 och i SOS-studien var 71 procent av de opererade kvinnor 9. Detta trots att det inte finns något som tyder på att överviktssjukdomen skulle drabba kvinnor mer, eller värre, än den drabbar män. Möjligen speglar dessa siffror olika acceptans av övervikt hos män och kvinnor, både hos patienten själv och i samhället i stort? Uppenbart är att ur strikt medicinsk synvinkel är det en alldeles för låg andel män bland de opererade. Mycket stora skillnader finns också mellan olika län i Sverige. Bland invånarna i Örebro län var det år 2006 mer än sju gånger vanligare med överviktkirurgi än det var i Kalmar län; antalet operationer per invånare var 31,69 respektive 4,28 vilket var högst och lägst i landet, medeltalet för Sverige var samma år 19,4. Gör man en europeisk utblick och jämför operationsfrekvensen för 2006 ser man ännu större skillnader. Listan toppas av Belgien där det utfördes 73,3 operationer per invånare medan det i Irland bara utfördes 1,4 1. Om det, som föreslagits, skulle genomföras till operationerna per år i Sverige 1 skulle det innebära mellan 109 och 30 SVENSK KIRURGI VOLYM 67 NR

4 163 operationer per invånare och år. Kan man bota diabetes typ 2 med operation? En mycket spännande klinisk observation i samband med obesitaskirurgi med förbikoppling av proximala tunntarmen är att många av de opererade patienterna blir betydligt förbättrade i sin diabetes, och i flera fall helt botade, redan dagarna efter operation långt innan de ens börjat gå ner i vikt! Detta har inte kunnat förklaras med någon post-operativ fysiologisk reaktion eller omläggning av kostvanor och har därför lett till en hypotes om att den operativa förbikopplingen av duodenum och proximala jejunum skulle kunna ha en avgörande betydelse för regleringen av blodsockret/diabetessjukdomen. Rubino och Marescaux gjorde 2004 en mycket välgjord experimentell studie på normalviktiga råttor med diabetes typ 2 där de kunde bekräfta att denna hypotes verkligen stämmer 11. Operation av obesa patienter kan således bota deras diabetes och mycket tyder på att operation skulle kunna vara en effektiv behandling även för lätt överviktiga diabetiker. Fortfarande återstår dock att göra stora studier på människa som inte bara ger svar på frågan om man kan bota diabetes typ 2 med operation utan också svarar på frågan om detta kan göras med rimlig säkerhet och kostnadseffektivitet även på icke obesa diabetiker. Men minst lika viktigt som att göra sådana studier torde det vara att ta reda på varför diabetes kan botas genom förbikoppling av proximala tarmen. Vad är det i duodenum och proximala jejunum som påverkar diabetessjukdomen? Finns det till exempel hormoner och hormonproducerande celler som vi ännu inte känner till? Och den kanske avgörande frågan; hur kan denna mekanism påverkas annat än med operation? Hälsoekonomi Som framgår av de ovan refererade studierna har obesitaskirurgi medicinskt god effekt i många avseenden. Vid prioritering av sjukvårdens resurser måste dock olika behov vägas mot varandra och det är då också viktigt att beakta ett hälsoekonomiskt perspektiv och fråga sig vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva? Sjukvården i sin helhet lider stor brist på studier som visar på den hälsoekonomiska nyttan av en åtgärd, och inte minst gäller detta för obesitaskirurgin. Expertgruppen, som arbetade med de nationella indikationerna för obesitaskirurgi, gick igenom den vetenskapliga litteraturen avseende 30 olika fetmaassocierade tillstånd, där man i de allra flesta fall med vetenskapligt stöd kunde visa på en patientnytta av obesitaskirurgi. För flera av dessa tillstånd antog man, ofta på goda grunder, att det finns en rimlig hälsoekonomisk effekt av obesitaskirurgi, men inte för något av alla dessa tillstånd fann man något vetenskapligt stöd för att så skulle vara fallet 1. Avslutande reflexioner Obesitaskirurgin har av allt att döma kommit för att stanna, och rimligen står vi under kommande år inför en kraftig utbyggnad av verksamheten. Hur stor expansionen blir begränsas sannolikt huvudsakligen av hur mycket resurser som tillförs potentiella patienter finns det gott om. Det vetenskapliga stödet är starkt för att överviktskirurgin har god patientnytta, åtminstone för patienter med BMI >40 samt för patienter med BMI > 35 och fetmaorsakad ko-morbiditet, däremot är det vetenskapliga stödet för att kirurgin också skulle vara hälsoekonomiskt rimlig helt obefintligt. För de riktigt obesa patienterna torde kirurgin vara tämligen okontroversiell men om obesitaskirurgin ska tillåtas expandera kraftigt skulle man önska åtminstone några hälsoekonomiska data som talar för, inte minst avseende patienter med något mer modest övervikt som i framtiden ändå kan komma ifråga för kirurgi. Det behövs också mycket mer forskning för att tydligare kunna säga vem som har mest nytta av kirurgi och därmed vilka operationsindikationer som ska gälla. Kanske är det så att en äppelrund man med diabetes typ 2 och BMI 33 rent medicinskt skulle ha väl så stor nytta av en operation som en päronformad kvinna med BMI 41 utan ko-morbiditet!? Torbjörn Eriksson Värnamo Referenser 1. Nationella indikationer för obesitaskirurgi. NIOK version 9/slutversion Nerladdad ; wp-content/niok.pdf 2. Ogden C. L., et al. The Epidemiology of Obesity. Gastroenterology 2007;132: Statistiska centralbyrån. Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF), 2005 (korrigerad oktober 2007). Nerladdad ; OrChart_ asp (tabell HA 16) respektive Chart_48681.asp (tabell HA 13). 4. Korenkov M. Clinical update: bariatric surgery. Lancet 2007;370: Adams T. D., et al. Long-Term Mortality after Gastric Bypass Surgery. N Engl J Med 2007;357: NIH conference. Gastrointestinal surgery for severe obesity. Consensus development Conference panel. Ann Intern Med 1991;115: Pischon T., et al. General and Abdominal Adiposity and Risk of Death in Europe. N Engl J Med 2008;359: Sjöström L., et al. Lifestyle, Diabetes, and Cardiovascular Risk Factors 10 Years after Bariatric Surgery. N Engl J Med 2004;351: Sjöström L., et al. Effects of Bariatric Surgery on Mortality in Swedish Obese Subjects. N Engl J Med 2007;357: Buchwald H., et al. Trends in mortality in bariatric surgery: A systematic review and meta-analysis. Surg 2007;142: Rubino F. and Marescaux J. Effect of Duodenal-jejunal Exclusion in a Nonobese Animal Model of Type 2 Diabetes, A New Perspective for an Old Disease. Ann Surg 2004;239:1-11. SVENSK KIRURGI VOLYM 67 NR

5 Inbjuden kommentar till Torbjörn Erikssons essä Torbjörn Erikssons essä Sjuklig övervikt en kirurgisk sjukdom? har målsättningen att reda ut effekter, farlighetsgrad och rimlighet i indikationer för obesitaskirurgi. Essän är en välskriven och överskådlig beskrivning av problematiken sedd ur ett kirurgiskt perspektiv Detta innebär också att en del förenklingar smugit sig in i texten. Obesitasgenesteorier När det till exempel gäller genesen till obesitasepidemin finns det ett antal teorier från virus, ekonomiska faktorer, matindustrins påverkan till stressmekanismer men i essän framförs endast den för pedagogiskt bruk enklaste, det vill säga obalansen mellan intag och fysisk aktivitet. Kopplingen mellan obesitas och dödlighet i till exempel hjärtkärlsjukdom är också väl vedertagen men ur ett epidemiologiskt perspektiv har den ifrågasatts, bland andra av Kjell Asplund då mortaliteten i obesitasrelaterade sjukdomar inte uppvisar samma ökningstakt som obesitas i sig. Det finns metabolt friska obesa och metabolt sjuka icke-obesa för att krångla till bilden. Vad händer? Avseende effekter beskrivs de olika metoderna som restriktiva/malabsorptiva men gastric bypass som en kombinationsmetod. Gastric bypass framställs närmast som det allenarådande alternativet trots att gastric banding alltmer används i USA och dominerar som metod i Australien. Gastric bypass verkar möjligen genom helt andra verkningsmekanismer än de två ovan beskrivna. Författaren behandlar frågan om bypass av föda från duodenum via inkretiner påverkar metabolismen så att typ II diabetes kan botas med kirurgi. Ett varningens ord skulle kanske vara att vi minskar behovet att behandla, det vill säga att vi har en möjlighet att få sjukdomen i remission snarare än att vi säkert botar med kirurgi. Det faktum att viktnedgång i sig också leder till förbättrat diabetesläge kommenteras inte men har nu 2008 visats i Dixons studie på diabetiker som genomgått gastric banding. Ghrelinets roll kommenteras inte heller. Indikationer och bukomfång I beskrivningen av indikationsläget efterlyses ett nytt riskindex för metabol sjukdom som inte bara tar hänsyn till BMI. Bukomfång och sagittalt midjemått är enkla faktorer som till exempel skulle kunna läggas till. Författaren efterlyser mer individualiserade indikationer, vilket i sig möjligen skulle problematisera den rättvisa fördelningen av resurser. Han tangerar här fortsättningen på indikationsarbetet som leder fram mot prioriteringsproblematiken. Perioperativ mortalitet Dödligheten perioperativt vid gastric bypass beskrivs som mycket låg utan att kommentera risken för publikationsbias i till exempel Buchwalds metaanalys. I Flums genomgång av data från Medicare befanns mortaliteten ligga på upp till två procent, vilket illustrerar risken med att snabbt öka en komplex kirurgi av detta slag. I svenska registerdata ligger mortaliteten mellan 0,17 0,33 procent. Ett problem i tolkningen av data avseende operationsfrekvens är att operationen kan ske i ett annat land eller landsting än där patienten är skriven. I Belgien är en tiondel av de opererade utländska patienter och i Sverige har utomlänskirurgin ökat i och med vårdgarantin. SOS SOS är en viktig referens i hela essän, som avslutas med att hälsoekonomiska evidens är helt obefintliga. De kan snarare beskrivas som motstridiga eftersom SOS-data talar för lägre antal sjukpensionsdagar efter kirurgi men å andra sidan inte något minskat sjukvårdsbehov. Man bör komma ihåg att huvudhypotesen för SOS var att visa att viktnedgång leder till lägre mortalitet, vilket man nu efter observationsår har kunnat visa. I absoluta tal rör det sig om 129 döda i kontrollgruppen vs 101 i den opererade gruppen, vilket illustrerar att skillnaden skulle blivit mycket svår att visa med en något högre perioperativ mortalitet. Kritiska seendet Det är ingen nackdel om vi lär oss att se mer kritiskt på vår egen disciplins verksamhet. Torbjörn Erikssons essä är välskriven och intressant och formatet begränsar naturligtvis bredden i hur ett problem kan angripas. Möjligen skulle en icke-opererande obesitasexpert dock haft än mer kritiska synpunkter än undertecknad. Mikael Wirén Stockholm 32 SVENSK KIRURGI VOLYM 67 NR

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Malin Werling ST-läkare allmänmedicin, Göteborg Forskare, Sahlgrenska/SU malin.werling@vgregion.se Stockholm SFSD symposium 2016-04-08 Disposition Bakgrund/Historik

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Överviktskirurgi - långtidseffekter Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter

Läs mer

Del 3_9 sidor_12 poäng

Del 3_9 sidor_12 poäng Del 3_9 sidor_12 poäng Karin Orpulént, 37 år söker dig på vårdcentralen för sin övervikt. Hon har bantat med olika kurer hela sitt liv. Tyvärr har det har alltid slutat med att hon väger mer än innan hon

Läs mer

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet. Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt

Läs mer

Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus

Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Obesitas - Behandlingsmodaliteter Livsstilsförändringar Diet regimer Fysisk aktivitet Beteende terapi

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26 Kirurgkliniken Västerviks sjukhus Överviktskirurgipatientinformation inför läkarbesök Reviderat 2014-02-26 Utfärdat av: Magnus Fröstorp, överläkare Godkänt av: Bengt Arvidsson, verksamhetschef Bakgrund

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning PRODUKTINFORMATION XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning Det är ett komplement till kalorisnål kost och anpassad träning som ser till att patientens egen insats gör större skillnad

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Välkomna! Fetma förekomst, konsekvenser och behandling. Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska

Välkomna! Fetma förekomst, konsekvenser och behandling. Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska Välkomna! Fetma förekomst, konsekvenser och behandling Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska http://www.vgregion.se/beslutstodfetma Kom ihåg att mekanismerna bakom fetma är

Läs mer

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt 1 Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:

Läs mer

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset Verksamhetsområde Kirurgi Fetma Fetma hos en person orsakas av obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Man kan kalla tillståndet för en sjukdom som i sin tur ökar risken att utveckla diabetes

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel

Läs mer

Välkomna! 12.30-14.00 Kardiovaskulära riskfaktorer med tonvikt på fetma och motion. Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska

Välkomna! 12.30-14.00 Kardiovaskulära riskfaktorer med tonvikt på fetma och motion. Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska Välkomna! 12.30-14.00 Kardiovaskulära riskfaktorer med tonvikt på fetma och motion Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska Disposition Riskfaktorer - allmänt Ateroskleros - vad

Läs mer

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit

Läs mer

Dagens tema 20160312: "För hälso- och sjukvården är det självklart tryggare att...

Dagens tema 20160312: För hälso- och sjukvården är det självklart tryggare att... Utskrivet av: Region Jamtland Harjedalen den 14 mars 2016 14:09:50 Namn: Dagens tema 20160312: "För hälso- och sjukvården är det sjä... Sidan 1 av 7 Från: "Ulf Bittner" den 12 mars

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Regional riktlinje för val av operationsmetod

Regional riktlinje för val av operationsmetod Regional riktlinje för val av operationsmetod vid fetma Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Faktorer som påverkar resultatet av operationen Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,

Läs mer

Nationella indikationer för obesitaskirurgi

Nationella indikationer för obesitaskirurgi Nationella indikationer för obesitaskirurgi Ingmar Näslund docent, öl Universitetssjukhuset i Örebro Vad är indikationer? Medicinskt motiverad avgränsning för vem som ska få resp. inte få en behandling

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Enheten för preventiv näringslära. Karolinska sjukhuset

Enheten för preventiv näringslära. Karolinska sjukhuset Enheten för preventiv näringslära Karolinska sjukhuset Enheten för preventiv näringslära Enheten för preventiv näringslära på Karolinska sjukhuset är en institution som inriktar sig på kost och motion.

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-15 PVN16-0009-2 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Yttrande

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-02-15. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

BESLUT. Datum 2010-02-15. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT 1 (6) Datum 2010-02-15 Vår beteckning FÖRETAG Algol Pharma AB Kista Science Tower Färögatan 33, 164 51, Kista SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-14 LS-LED14-619-3 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

Läs mer

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell Vinst med karotiskirurgi att jämföra med uppskattad srisk Månader mellan senaste symtom och Månader mellan senaste symtom och Stenosgrad*

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag

Läs mer

Handlingsplan för gynekologi och urologi

Handlingsplan för gynekologi och urologi 1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Peter Sigsjö Hälso och sjukvårdsstrateg 040-675 36 70 Stefan.karlegard@skane.se Datum 2015-04-01 1 (5) Behovsanalys vid förlängning av befintligt

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

Övervikt och fetma 2016

Övervikt och fetma 2016 Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

NATIONELLA INDIKATIONER FÖR OBESITAS- KIRURGI

NATIONELLA INDIKATIONER FÖR OBESITAS- KIRURGI NATIONELLA INDIKATIONER FÖR OBESITAS- KIRURGI Expertgruppsrapport till uppdragsgivarna Socialstyrelsen Sveriges Kommuner och Landsting Svenska Läkarsällskapet 28 nov 2007. Uppdaterad och reviderad andra

Läs mer

2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen

2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen www.smer.se 2008-11-13 Dnr 14/08 Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen Statens medicinsk-etiska råd (SMER) överlämnar härmed en promemoria om överväganden i livets slutskede som tagits fram

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3383 av Emma Henriksson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Del 4_9 sidor_17 poäng

Del 4_9 sidor_17 poäng Peter, 33 år, tidigare frisk kommer till akutmottagningen med buksmärtor som han haft ett par dagar. Han har precis hunnit in på undersökningsrummet när du hämtas av en sjuksköterska då patienten synkoperat

Läs mer

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele.

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele. 1 OBESITAS KIRURGI Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele Norrländska läkemedelsdagar 29 Januari 2013 2 Utveckling obesitaskirugi i Sverige Antal op per år 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2001 2002 2003

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt

Läs mer

Viktminskning med Hypnotic Gastric Band När vikten sitter i huvudet

Viktminskning med Hypnotic Gastric Band När vikten sitter i huvudet Ett unikt 4-stegs- viktminskningsprogram Viktminskning med Hypnotic Gastric Band När vikten sitter i huvudet utvecklat i Sverige. Av hypnoterapeuterna Elisabeth Brodd och Morgan Levén. BL-viktband Ett

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Professor i kirurgisk vårdvetenskap Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi Upplägg

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling

Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Kliniken som kapar vårdköer. Och räddar liv. Bakom varje sjukdomsprognos finns en själ. En människa med drömmar och visioner. Vi som arbetar vid

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,

Läs mer

Allmänläkardagarna 2011-01-27

Allmänläkardagarna 2011-01-27 Allmänläkardagarna 2011-01-27 1. Förebygger vi komplikationer genom att behandla blodsockret? 2. Spelar det någon roll HUR man sänker blodsockret? 3. Har dom nya läkemedlen någon plats? 50% av typ 2 diabetikerna

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan

Läs mer

NATIONELLA INDIKATIONER FÖR OBESITAS- KIRURGI

NATIONELLA INDIKATIONER FÖR OBESITAS- KIRURGI NATIONELLA INDIKATIONER FÖR OBESITAS- KIRURGI Expertgruppsrapport till uppdragsgivarna Socialstyrelsen Sveriges Kommuner och Landsting Svenska Läkarsällskapet 28 nov 2007. Rapporten kommer att senare förses

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%

Läs mer

Kirurgisk behandling av sjuklig fetma

Kirurgisk behandling av sjuklig fetma Kirurgisk behandling av sjuklig fetma Mikael Victorzon Fetma är ett folkhälsoproblem som nu nått epidemiska proportioner överallt i världen. Enligt Worldwatch Institute är mängden överviktiga människor

Läs mer

ortopedisk behandling

ortopedisk behandling Medicinska indikationer för ortopedisk behandling Lars Lidgren NKO, Lund Nationell konferens om Vårdgarantin 16-17 mars 2006, Stockholm Indikationer för ortopedisk behandling Uppdrag från SKL - Beskrivning

Läs mer