HÖGHASTIGHETSBANORNAS BETYDELSE FÖR REGIONAL UTVECKLING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÖGHASTIGHETSBANORNAS BETYDELSE FÖR REGIONAL UTVECKLING"

Transkript

1 Jönköping, maj 2015 HÖGHASTIGHETSBANORNAS BETYDELSE FÖR REGIONAL UTVECKLING Johan Klaesson Lars Pettersson JIBS/CEnSE Box Jönköping Sverige

2 2

3 Innehåll 1. Inledning Bakgrund och utgångspunkt för analysen Tillgänglighetsförändringar som resultat av de nya höghastighetsbanorna Prognosticerade effekter på arbetsmarknaden Befolkning, förädlingsvärden (BRP), lönesummor och fastighetsmarknaden Avslutande sammanfattning och kommentar Referenser APPENDIX A DYNLOK: Regional tillväxt och analys av dynamiska effekter av förbättrad tillgänglighet36 APPENDIX B Effekter av höghastighetståg i stationskommuner APPENDIX C Geografisk fördelning av effekter på arbetsmarknaden (kartor) APPENDIX D... Resultat från DYNLOK-beräkningar redovisade per kommun 47 3

4 4

5 1. Inledning Den svenska regeringen har tagit initiativ för att påbörja utbyggnaden av det svenska järnvägsnätet med investeringar i en ny stambana för höghastighetståg. Enligt planerna kommer dessa investeringar innebära att tågen på de nya banorna framförs i 320 kilometer per timme och att exempelvis restiden för sträckan Stockholm-Göteborg blir omkring två timmar, vilket kan jämföras med dagens drygt tre timmar. Trafikverket har redan påbörjat planeringen för sträckorna Järna-Linköping och Bollebygd-Mölnlycke. I utbyggnadsplanerna som finns fastställda för åren finns ett flertal investeringar som på olika sätt är kopplade till de nya stambanorna för höghastighetståg. En ny stambana för höghastighetståg innebär en investering som på ett genomgripande sätt blir en strukturell förändring av den svenska ekonomin. Detta betyder också att det finns särskilda utmaningar när prognoser och analyser görs för att på förhand uppskatta vilka effekter som kan förväntas. I en bemärkelse finns det inte några självklara referensobjekt i den svenska ekonomin eftersom den typ av transportinfrastruktur som det handlar om inte finns idag, och inte heller de relationer i form av restider mellan platser som höghastighetstågen realiserar. Förbättrade (förkortade) restider leder till att marknader integreras och förstoras. Vi kan exempelvis på förhand förvänta oss att detta blir särskilt tydligt i form av integrerade arbetsmarknader och bostadsmarknader som är beroende av pendlingsmönster och arbetskraftens benägenhet att pendla. Även om en stambana för höghastighetståg handlar om infrastruktur och transporter, finns det goda skäl att anslå ett perspektiv om samhällsutveckling också i analyser effekter som kan förväntas uppstå. Frågor som aktualiseras är exempelvis förväntad betydelse i form av näringslivsutveckling, arbetspendling mellan olika platser, påverkan på lokaliseringsmönster för företag, arbetsplatser och bostadsområden (fastighetsmarknaden), samt hur marknader för handel, service och kulturutbud mm kan komma att påverkas. Målet som är angivet för byggnationen av stambana för höghastighetståg är att investeringen ska vara genomförd år Motiven till byggnationen är också att kapaciteten på landets järnvägar totalt sett kommer att öka och att även miljöhänsyn är en utgångspunkt för att genomföra investeringarna utsåg regeringen en särskild utredare med ansvar att arbeta fram förslag till en utbyggnadsstrategi för de nya stambanorna för höghastighetståg. Utredaren har också utsetts till statens förhandlare med berörda aktörer och ska i den rollen pröva förutsättningarna för medfinansiering från näringsliv, kommuner och regioner. Den särskilde utredaren ska fungera som förhandlingsperson med uppdrag att möjliggöra ett genomförande av de nya stambanorna på ett sätt som bidrar till att i så stor utsträckning som möjligt ta tillvara de möjligheter som höghastighetsbanorna kan erbjuda med avseende på att stimulera samhällsutvecklingen ur flera perspektiv. Arbetet har fått namnet Sverigeförhandlingen som följaktligen har ambitionen att ge en bred spegling av den betydelse som höghastighetsbanorna kan komma att få och även arbeta med kommunikation och information. De nyttor och effekter som kan förväntas kunna realiseras kopplat till investeringen är av ett flertal skilda slag och kan förväntas uppträda i form av förkortade restider, miljöeffekter, integration av arbetsmarknader, näringslivsutveckling, 5

6 påverkan på fastighetsmarknader, mm. Studier och analyser måste därför göras med olika utgångspunkter och även med olika metoder och inriktning. Denna studie har som målsättning att kunna vara en del av det underlag som produceras under våren 2015 som rör de regionalekonomiska effekter som kan förväntas uppstå som ett resultat av att stambanor för höghastighetståg realiseras. Trafikverket är uppdragsgivare och en tidigare studie vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping projektet Tillgänglighet, Tillväxt och Planering bildar förebild till denna studie. Rapportens syfte är att analysera potentialen för utveckling i regioner (och kommuner) som kan antas påverkas av att nya stambanor för höghastighetståg byggs. Metoden för arbetet är att utifrån givna ingångsdata som erhålls från Trafikverket om restider som den nya transportinfrastrukturen med trafikering förväntas realisera görs sedan prognoser med hjälp av DYNLOK (en dynamisk lokaliseringsmodell som utvecklats av forskare vid JIBS). I rapporten presenteras förväntad potentiell påverkanseffekt med avseende på sysselsatta, tillväxt i lönesummor och BRP (förädlingsvärden) samt befolkning som DYNLOK prognosticerar givet de tillgänglighetsförutsättningar som uppdragsgivaren har identifierat/beräknat. Vidare presenteras och potentiella effekter för efterfrågan på fastighetsmarknader (bostäder, handel/service och lokaler). När vi redovisar resultaten som beräknas med hjälp av DYNLOK presenterar vi situationen för vad vi kallar ett typiskt år. Med detta menas ett år när en ny jämvikt etablerats efter det att hushåll och företag anpassat sig i förhållande till den nya infrastrukturen. Det är viktigt att notera den skillnad som finns mellan å ena sida vad som kan kallas en stock eller resurs och å andra sidan den avkastning som exempelvis representeras av produktionsresultat som då är avkastning från användning av produktionsfaktorer (som utgör stock eller resurs). Ser vi till exemplet med sysselsättningen så är den i detta sammanhang en resurs som ökar när tillgängligheten förbättras. Sysselsättningen når en högre nivå, som visas i det typiska året och den växer inte ytterligare efter det att den nya jämvikten har etablerats. Produktionsresultaten (uttryckt som förädlingsvärden och lönesummor) kommer däremot att infrias årligen så länge den höjda sysselsättningsnivån (som då är resurs) finns kvar. Med detta framgår att en korrekt tolkning är att sysselsättningsökningen inte ska adderas på årligen utan den ökar till den nivå som anges för det typiska året. Den ekonomiska tillväxten uttryckt som BRP däremot är årligen återkommande och kan beräknas över tiden med diskontering om så önskas. Detsamma gäller lönesummor. Ser vi till fastigheter så är dessa också en resurs, dvs. det handlar om en ökning i nivån mellan före- och efter investeringen. 6

7 2. Bakgrund och utgångspunkt för analysen Att koppla samman utbyggnad av järnvägsnät och samhällsutveckling är inte någon ny företeelse. I Sverige byggdes de första stambanorna i mitten av 1800-talet och orterna som låg utmed banorna kunde uppleva flera fördelar av att vara noderna i det nya transportnätverket. Vid denna tid var staten huvudman för flertalet banor, men det fanns också privata järnvägsaktiebolag som byggde banor. Det senare var främst vanligt i södra delen av Sverige. Många privata järnvägsbolag kom att möta finansiella svårigheter och staten tog då ett ansvar för i första hand stambanorna som band (och binder ännu) samman de större städerna (Schön, 2000). I sin av avhandling Till belysning av järnvägarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling presenterade Eli Heckscher (1907) ett tidigt arbete med inriktning mot just den roll som järnvägarna spelade för den tidiga industrialiseringen av den svenska ekonomin. Intresset för analyser och studier av hur järnvägar har betydelse för samhällsekonomin och platsers utveckling har därför en lång tradition i Sverige. I studier om järnvägars betydelse för både den nationella ekonomin och enskilda platsers utveckling är det vanligt att resonemang förs som har en kontrafaktisk inriktning. Med menas att frågan om vad som hade hänt, och då hur utvecklingen hade varit, om inte en plats hade fått en järnvägsstation och blivit en nod i järnvägsnätet. Eller på nationell nivå, hur utvecklingen hade varit om inte investeringar i järnvägar hade gjorts. Det står förhållandevis klart att samhällen som tidigt fick stationer har utvecklats förhållandevis bra. Samtidigt är frågan också om järnvägar drogs till platser som tidigt hade goda förutsättningar för framväxten av industrier eller om det var så att just på grund av järnvägarnas sträckning och nya stationssamhällen så växte industrier fram. Något som normalt framhålls är den betydelse som järnvägarna har och har haft för agglomerationsekonomier, och inte minst i ett historiskt perspektiv vad som kallas lokaliseringsekonomier. I den tidiga industrialiseringen hade järnvägarna en betydelse för industrialiseringen och investeringarna som kom att realiseras under 1800-talets andra hälft kunde till stor del genomföras genom den modernisering som då skedde av kreditmarknaderna. Byggnationen av järnvägar i Sverige finansierades i stor utsträckning genom att staten tog lån utomlands, inte minst med kapital från Tyskland, och följaktligen var den svenska staten tyngd av skulder (och räntor) pga. detta. Dessa skulder kom att avskrivas genom den inflation som uppträdde vid första världskriget. När investeringar i transportinfrastruktur på ett mer betydande sätt förbättrar tillgänglighetsförhållanden finns det goda skäl att se till hur s.k. agglomerationseffekter kan förväntas bidra till att stimulera tillväxt och utveckling. Med agglomerationseffekter menar vi att storlek och/eller täthet av ekonomiska aktiviteter påverkas. Med en förbättrat tillgänglighet (genom förkortade restider) ökar exempelvis antalet arbetsplatser som arbetskraften är benägen att pendla till vilket ger bättre förutsättningar för matchning på arbetsmarknaden. Företag och individer kan antas få det enklare att matchas så att företagen finner arbetskraft med passande kompetens respektive att individer finner ett jobb som passar den egna utbildningen, kompetensen och karriärsambitionen. En förbättrad tillgänglighet kan också innebära att det potentiella marknadsunderlaget på en plats blir större och förtätat (tidsavstånd i geografin) vilket innebär möjligheter för företag att öka sin omsättning och/eller att nya företag kan etablera sig på marknaden. Eftersom en stor andel av all jobb i ekonomin återfinns inom 7

8 tjänster, service (privat och offentlig) och handel, samt att hushåll dominerar som kunder blir agglomerationseffekterna starkt kopplade till städer med mycket befolkning. Järnvägsinvesteringar som innebär ökad tillgänglighet via stationer som normalt finns i städerna bidrar då till att utveckla storleksdimensionen i agglomerationsekonomierna. En marknads storlek, eller marknadspotential, utvecklas och förstärks när tillgänglighetsförhållanden förbättras vilket innebär en stimulans för tillväxt. Teoretiska grunder för hur geografiska dimensioner, inklusive lokalisering av terminal och hub-funktioner, spelar en roll för regional- och urbanekonomisk utveckling finns i Krugman, Venables & Fujita (1999) och även när det gäller agglomerationsekonomier i Fujita & Thisse (2002). Vidare finns empiriska studier som har verifierat ett positivt samband mellan regional marknadsstorlek samt täthet och produktivitet och tillväxt (se exempelvis Quigley, 1998; Rosenthal & Strange, 2004; Karlsson et.al., 2009). Analysens utgångpunkt, som också utgör grunden för formuleringen av DYNLOK-modellen, är hur arbetsmarknader fungerar och då med koppling till funktionella regioner. Ett skäl till denna utgångspunkt är att en introduktion av höghastighetsbanor i den svenska ekonomin kan förväntas innebära integration av regionala marknader och arbetsmarknaden kan naturligen ses som central i sammanhanget. Med höghastighetsbanor kommer restider att förkortas mellan städer och platser (bostadsområden och arbetsplatsområden). Detta innebär en ökad tillgänglighet som vidgar enskilda arbetsmarknader och även gör att dessa marknader i större utsträckning kan komma att smälta samman. Med en funktionell region menar vi i detta sammanhang ett geografiskt område som har gemensam (1) arbetsmarknad, (2) bostadsmarknad, (3) marknad för handel och service samt (4) gemensamma mötesplatser. Vi kan då tala om att en funktionell region kan betraktas som ett ekonomiskt och socialt integrerat geografiskt område. Graden av integration visar sig genom ömsesidiga utbyten mellan regioner och mellan en regions olika delar. Dessa utbyten sker i form av arbetspendling, resor till skolor och högre utbildning, handelsresor inom detaljhandeln (dagligvaror och sällanköpsvaror) och att det finns olika typer av mötesplatser (kultur, idrott, och olika former av rekreation) där individer som bor och arbetar i regionen möts naturligt. För denna analys är benägenhet för att pendla mellan arbetsplatser och bostäder i Sverige en viktig utgångspunkt. Arbetspendling och dess geografiska mönster har varit föremål för mängder av studier under lång tid, både internationellt och i Sverige. Studier på området bekräftar att benägenheten att pendla, för de flesta typer av arbetskraft, följer en icke-linjär fördelning med avseende på restiden mellan bostad och arbetsplats. När restiderna är mycket korta påverkas inte viljan att pendla i någon större omfattning av en restidsförkortning och detsamma gäller när restiderna är långa. Det finns sedan ett intervall mellan de korta och långa restiderna där pendlingsbenägenheten är högre, vilket kan förklara att relationen mellan pendlingsbenägenhet och restid inte är linjär. För svenska förhållande brukar detta intervall ofta anses finnas i ett intervall med restider mellan ca 15 och 50 minuter för mellan bostad och arbetsplats. Denna relation, och skillnader mellan platser som beror på restidsförhållanden, eller tillgänglighet, utnyttjas och beaktas i DYNLOK-modellen för prognoser av förväntade effekter 8

9 av förändringar i tillgänglighetsförhållanden och hur de påverkar pendlingsmönster och integrationseffekterna. Figuren visar schematiskt hur relationen (kurvan) mellan benägenhet att pendla mellan arbete och bostad i förhållande till restiden. Utifrån kurvan framgår att när restiden reduceras ökar benägenheten att pendla. Kurvans utformning innebär att en given storlek för en tillgänglighetsförbättring kommer att resultera i olika stora effekter beroende på var på kurvan vi befinner oss. Figur 2.1: Benägenhet att pendla restid mellan arbete och bostad Relationen mellan pendlingsbenägenhet och restid mellan arbete och bostad utgör grunden för analyserna med DYNLOK och är därmed också grunden för de resultat som presenteras i denna studie och kan illustreras som i figuren nedan. En mer utförlig beskrivning av DYNLOK finns i appendix A. 9

10 Tillgänglighet till arbetstillfällen Inom kommunen Inom regionen Resten av landet Förändring av antal arbetstillfällen i kommunen Förändring av arbetskraft i kommunen Tillgänglighet till arbetskraft 1. Inom kommunen 2. Inom regionen 3. Resten av landet Figur 2.2: Självförstärkande utvecklingsförlopp som drivs av tillgänglighetsförbättring och ekonomisk integration mellan geografiska marknader Något som också bör noteras är att även avstånd på finaste geografisk nivån har betydelse för en plats utveckling och därmed även för den aggregerade utvecklingen hos städer, kommuner och regioner. Det handlar om avstånden mellan stationer och arbetsplatser, utbildningsplatser, bostäder, handel, service och besöksintensiva verksamheter bestämmer tillväxtmönstren. Stationers lägen i en region kan därför få stor betydelse för vilken potential som kommer att finnas med avseende på att stimulera tillväxt och utveckling. Växelsamverkan mellan städer och tätorter av olika storlek är också betydelsefull. Mindre platser är som regel mer orienterade mot boendemiljöer (med kopplad service) och större platser/städer har normalt koncentrationer av arbetsplatser, studieplatser inom den högre utbildningen, specialiserad handel och service (inklusive olika former av offentlig service) mm. Eftersom analysen riktas mot förutsättningar och drivkrafter för ekonomisk tillväxt bör vi också konstatera att tillväxt utvecklas över tiden. Nationalekonomins neoklassiska ansats för att förklara tillväxtmönster utgår från ackumulation av produktionsfaktorer (arbetskraft, kapital och land) som tillsammans med den teknologins nivå bildar grundläggande förklaring till den ekonomiska tillväxtens utveckling. En ökning av produktionsfaktorer och/eller teknologins nivå innebär tillväxt. Endogen tillväxtteori och teorin för den nya ekonomiska geografin har utvecklat och tillämpar modeller som förklara förändringar i produktionsfaktorerna utifrån en ekonomis interna strukturer och förhållanden. Detta innebär att en regions utveckling kan förklaras utifrån egenskaper som härleds till förhållanden inom region. Ett sådant förhållande är förekomsten av städer, deras storlek och hur städer och orter gemensamt bildar en geografisk struktur för ekonomin. Lokaliseringsmönster för företag och hushåll och förekomsten av agglomerationsekonomier med självförstärkande utvecklingsförlopp som exempelvis visas i figur 2 ovan lyfts fram som en viktig utgångspunkt för att kunna förklara platser, städers och regioners utveckling. Detta betyder också att tillgänglighetsperspektivet, som förklarar tätheten 10

11 i den ekonomiska strukturen i geografin, blir en naturlig faktor som påverkar tillväxt och utveckling av platser, städer och regioner. 11

12 3. Tillgänglighetsförändringar som resultat av de nya höghastighetsbanorna Förutsättningarna för studien är att på uppdrag åt Trafikverket genomföra en analys av förväntade effekter av utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. Regeringen beslutade i juli 2014 att tillsätta en utredning om de nya stambanorna som ska koppla samma de tre storstadsregionerna i Sverige (Stockholm, Göteborg och Malmö) och bidra till samhällsutveckling med förväntade stimulanseffekter på arbetsmarknaden och även inom bostadsbyggande. I arbetet som leds av Trafikverket och Sverigeförhandlingen har flera olika analysuppdrag upphandlats som utgår från givna förutsättningar avseende tillgänglighetsförutsättningar som Trafikverket definierar. Uppdragsgivaren Trafikverket har använt SAMPERS för att ta fram de underlagsdata som används i denna analys. SAMPERS är ett trafikslagsövergripande modellsystem för prognoser av persontransporter. Prognoserna förutsätter förhållandevis detaljerad information om både ekonomiska och demografiska förhållanden för de år som ska prognosticeras. Information som används kommer exempelvis ifrån Finansdepartementets långtidsutredning som bryts ned och regionaliseras på den områdesnivå som SAMPERS beräkningsoperationer tillämpar. SAMPERS har också ett flertal moduler som används i olika situationer beroende på vilken eller vilka frågor som analyseras. Sedan har Trafikverket information om trafik och transportsystemet som utnyttjas och använder exempelvis en modul för hur individer gör val om resande (s.k. mode-choice där val gör stegvis: val att resa, val av destination, val av färdmedel, val av rutt). Trafikverket svarar själv för det underlag som genereras av SAMPERS och de val som gjorts avseende hur SAMPERS har använts. Författarna till denna rapport har gjort de kvalitetsgranskningar som varit möjliga under den begränsade tid som varit given för arbetet. Vi kan konstatera att underlagen som erhållits från uppdragsgivaren har behövts revideras på grund av orimligheter avseende tillgänglighetsförhållanden och då framfört frågor om detta. Uppdragsgivaren har sedan levererat nya reviderade tidsmatriser vid ett flertal tillfällen. Det är för oss (författarna) svårt att kunna se vari problemen består avseende de tidsmatriser som erhålls och vi har inte möjlighet att göra ytterligare fördjupningar i dessa frågor här. Vi kan emellertid inte bedöma om de underlag som nu används har ytterligare brister eftersom tid för sådan granskning inte finns. Vi hänvisar istället till den rapport som Trafikverket sammanställer om de underlag som tagits fram för detta arbete och hur arbetet med SAMPERS genomförts. Prognoserna som presenteras i rapporten visar resultaten av beräkningar gjorda med DYNLOK och syftet är att uppskatta potentiella effekter för utvecklingen av arbetsmarknaden och sedan ge en utblick mot befolkningsutveckling, tillväxt i lönesummor och produktionsvärden samt boende, handel och service som kan kopplas till planerad investering. Trafikverket har själva identifierat dels den jämförelsesituation som används och dels de olika utredningsalternativ som analysen använder sig av. Vi genomför beräkningar för fyra olika alternativ som benämns US (utredningssituation) och använder samma begrepp som Trafikverket själva gör för dessa (US1, US2A, US2B, US5). På kartan nedan anges ett US5A och ett US5B men vi har bara haft tillgång till ett US5. Jämförelsealternativet (JA) är dagens situation med tillägg för de investeringar som är beslutade fram till 2025 (perioden ). Detta är sedan den basprognos som de olika 12

13 utredningsalternativen jämförs med. Det är viktigt att notera att i de beslutade investeringarna ingår exempelvis Ostlänken mellan Järna och Linköping, sträckan Bollebygd-Mölnlycke, Citybanan i Stockholm samt planerade investeringar i Västlänken i centrala Göteborg. Alla dessa investeringar är från början redan intecknade i underlaget som utgör JA. Vidare ingår övriga investeringar som är planerade och beslutade i Järnvägsnätet. Dessa investeringar, inte minst Ostlänken, Västlänken, Citybanan och sträckan Bollebygd-Mölnlycke utgör högst vitala delar av ett framtida höghastighetstågnät. Under förutsättning att målsättningen är att kunna beräkna de effekter som utbyggnaden av ett framtida järnvägsnät för höghastighetståg kan resultera i finns det skäl att även beakta ovan nämnda investeringar. I syfte att åstadkomma en sådan grund för analysen har Ostlänken mellan Linköping och Järna samt sträckan Bollebygd- Mölnlycke låtits ingå i utredningsalternativen, dvs. de har exkluderats i JA. Emellertid har inte samma hänsyn tagits till Citybanan och Västlänken. Det innebär att de sistnämnda investeringarna är inkluderade i JA och effekter från dessa kan därför inte utläsas i resultaten. Snarare innebär detta att vi ska förvänta oss högst begränsade påverkanseffekter i Mälarregionen respektive i Göteborg. Jämförelsen som presenteras är präglad av de underlag som vi har till förfogande och därför kan inte frågan om effekterna som rör hela den samlade utbyggnaden av järnvägar för höghastighetståg fram till år 2030 besvaras utifrån hur en framtida situation kommer att skilja sig från dagens före det att det finns några höghastighetsbanor. Analyserna nedan kommer inte att inkludera och spegla effekterna i de två största stadsregionerna (de kommer att underskattas) eftersom Citybanan och Västlänken ingår i underlaget för JA. Samtliga prognosunderlag med tidsrelationer mm har uppdragsgivare Trafikverket ansvarat för att tillhandahålla och dessa underlag är ingångsdata för analysen nedan. Trafikverket har upphandlat framtagningen av underlag för beräknade upplevda restider av WSP Group. För att en läsare ska ha god insikt i och kunna tolka resultaten är det väsentligt att också ha kunskaper om vilka investeringar i övrigt som är beslutade att genomföras fram till De olika alternativa sträckningarna som utgör utredningsalternativ i analysen för de nya höghastighetsbanorna presenteras i figuren nedan. 13

14 Figur 3.1: Alternativen för höghastighetsbanor I tabellen nedan visas hur stora skillnaderna är i restid på sträckan för Götalandsbanan mellan jämförelsealternativet och de olika utredningsscenariona. Uppgifterna kommer från de underlag som uppdragsgivaren tillhandahåller och visar upplevd restid. Observera att i upplevd restid ingår skaft- och väntetider som beräknas med de olika antaganden som används i SAMPERSberäkningar. Uppgifterna är beräknade som medelvärden som utgår från SAMS-områden med befolkningstyngder och har sedan summerats till kommunnivån. Genom att lite mer noggrant granska de upplevda restider som beräknats med hjälp av SAMPERS kan vi också få en mer grundläggande bakgrundsuppfattning som är till hjälp när vi sedan ska tolka de resultat som presenteras senare i rapporten. Vi kan göra några konstaterande som är av generell art i form av att SAMPERS beräkning dels resulterat i att det finns stora variationer med avseende på hur den upplevda restiden på olika sträckor påverkas i relativa omfattningar av de planerade investeringarna, dels att nivåerna i upplevd restid för ett flertal sträcker är mycket höga (båda dessa observationer är det i flera fall är svårt att på ett enkelt sätt 14

15 ha en intuitiv förståelse för). För att kunna tolka uppgifterna i tabellerna nedan är det väsentligt att utgå från vad begreppet upplevd restid innebär eftersom detta påverkar och förklarar resultatet från SAMPERS. Upplevd restid är något som i detta sammanhang beräknas med antagande om hur bekvämlighet mm påverkar resandes upplevelse i samband med resan. Ett exempel är att när det uppstår väntetid i samband med byten så antas detta vara förknippat med en olägenhet så att sådan väntetid räknas som längre än den faktiskt är. Det är vanligt att en sådan väntetid multipliceras med en faktor 2 när den upplevda restiden beräknas ( upplevd restid beräknas som ombordtid + anslutningstid + väntetid * 2). Den upplevda restiden blir därför längre än den effektiva restiden när resenären sitter på tåget eller i bussen. Sedan finns det i SAMPERS modul för att kunna fördela resenärer i resrelationer mellan olika linjer/sträckor och färdmedel. Det finns begränsningar i form av restriktioner om hur huvudfärdmedel kan användas i kombination med varandra (expressbuss i kombination med tåg osv.). Med detta som en mycket kort bakgrund förstås att SAMPERS beräkningar styrs av de ingående modellerna som används och som beror av hur de är formulerade. Som alltid beror kvaliteten i resultaten från en modellberäkning på hur väl den förmår att spegla aktuella förhållanden som den syftar till att representera. I tabellen nedan presenteras några upplevda restider för sträckorna utmed Götalandsbanan som beräknats med hjälp av SAMPERS och som utgör underlag för denna studie. Vi finner exempelvis att restiden mellan Stockholm och Södertälje blir längre för samtliga utredningsscenarion (US) jämfört med jämförelsealternativet (JA). Vår tolkning av detta resultat är att det dels är så att investeringar i Citytunneln mm som sker i Stockholm redan ingår i JA och dels kan vara så att täthet i avgångar eller andra förhållanden bidrar till att öka den upplevda restiden. Det är viktigt att påtala att sträckorna med upplevd restid som presenteras i tabellen nedan ska läsas en och en. Dessa restider kan exempelvis inte summeras för att få den samlade upplevda restiden mellan Stockholm och Göteborg. Tabell 3.1 Total upplevd restid på sträckan Götalandsbanan Från Till JA US1 US2A US2B US5 Stockholm Södertälje 77,2 79, ,1 79,1 Södertälje Nyköping 156,8 124,4 112,6 124,4 124,5 Nyköping Norrköping 151,2 138,8 110,7 138,8 138,8 Norrköping Linköping 91,8 87,3 83,4 87,3 87,3 Linköping Tranås 131, , Tranås Jönköping 171,7 137,7 137,2 137,7 137,7 Jönköping Ulricehamn ,4 120,1 119,4 119 Ulricehamn Borås 105,7 99,6 99,7 99,6 99,6 Borås Göteborg 122, , ,3 Källa: WSP Group (2015). För övriga sträckor som presenteras i tabellen ovan blir den upplevda restiden i samtliga fall lägre i de olika US som används jämfört med JA. Detta förefaller rimligt. Samtidigt konstaterar vi att den upplevda restiden i några fall är mycket hög i förhållande till avstånden mellan de städer som berörs. Detta gäller framförallt för JA och då sträckorna Tranås-Jönköping och Ulricehamn-Jönköping. Dessa sträckor kännetecknas i dag av att tågtrafiken håller en låg kvalitet genom att det saknas direktförbindelser. Under förutsättning att de upplevda tidsavstånden är korrekt beräknade blir den kopplade medelhastigheten för att färdas dessa sträcker så låg att de inte alls kan bedömas vara konkurrenskraftiga. Det är inte helt enkelt att förstå vad som gör att den totala upplevda restiden är 418 minuter mellan Jönköping och Ulricehamn (motsvarar en medelhastighet med knappt 10 km/h). 15

16 I nästa tabell nedan visas den procentuella förbättringen i restider för sträckorna utmed Götalandsbanan (som fortfarande måste ses enskilda, dvs. ska inte summeras). Förbättringar uttrycks i procent för respektive US i förhållande till situationen som definieras av JA. Tabell 3.2: Förbättrad upplevd restid i procent i olika UA jämfört med JA på sträckan Götalandsbanan Från Till US1 US2A US2B US5 Stockholm Södertälje -2,5-2,3-2,5-2,5 Södertälje Nyköping 20,7 28,2 20,7 20,6 Nyköping Norrköping 8,2 26,8 8,2 8,2 Norrköping Linköping 4,9 9,2 4,9 4,9 Linköping Tranås 7,3 0,8 7,3 7,3 Tranås Jönköping 19,8 20,1 19,8 19,8 Jönköping Ulricehamn 71,4 71,3 71,4 71,5 Ulricehamn Borås 5,8 5,7 5,8 5,8 Borås Göteborg 20,6 14,2 20,6 18,7 Källa: WSP Group (2015) och egna beräkningar. Den största relativa förbättringen av restider finns på sträckan Ulricehamn Jönköping, vilket sannolikt har sin förklaring i form av att JA som beräknats visar en mycket hög upplevd restid i förhållande till sträckans avstånd. Sedan kan vi konstatera att det finns en omfattande variation med avseende på hur stor förbättring de olika sträckorna beräknas kunna erhålla. Däremot är inte variationen lika omfattande mellan de olika US. Detta är också mycket rimligt eftersom de olika US i första hand berör Europabanan, snarar framstår det som en fråga som inte är enkel att förklara hur det kommer sig att det finns så stora skillnader i SAMPERS resultat som det gör mellan de olika US för sträckor som Södertälje Nyköping, Nyköping Norrköping, Borås Göteborg som inte ligger utmed Europabanan. Det hade varit mer rimligt att det inte fanns några variationer alls för sträckorna utmed Götalandsbanan eftersom den inte direkt berörs av Europabanan om inte tidtabeller förändras. På motsvarande sätt som för Götalandsbanan presenteras i tabellen nedan hur den upplevda restiden beräknas för Europabanan för den del som är söder om Jönköping. I tabellen visas resultatet av beräkningarna med SAMPERS för hur den upplevda restiden beräknas förbättras för sträckorna utmed Europabana i samband med investeringen i höghastighetsbanorna (som ovan gäller att sträckor inte ska summeras samman utan ses var och en för sig). Återigen finns det några sträckor som har mycket lång upplevd restid som också kännetecknas av att det saknas direkta tågförbindelser idag. Detta gäller exempelvis sträckan Jönköping Växjö och Värnamo Helsingborg. Något som skiljer Götalandsbanan och Europabanan är att den senare påverkas av att olika det finns olika scenarion för hur banans dragning kan antas bli. 16

17 Tabell 3.3: Total upplevd restid på sträckan från Jönköping till Malmö och procentuell förbättring Från Till JA US1 Förbättring (%) Jönköping Värnamo 195,4 148,3 24,1 Värnamo Helsingborg 338,6 178,9 47,2 Helsingborg Lund 83,3 82,5 0,9 Lund Malmö 57,1 55,3 3,1 Från Till JA US2A Förbättring (%) Jönköping Värnamo 195,4 155,9 20,2 Värnamo Lund 263,7 227,7 13,6 Lund Malmö 57,1 55,5 2,7 Från Till JA US2B Förbättring (%) Jönköping Värnamo 195,4 148,3 24,1 Värnamo Hässleholm 209,1 141,5 32,3 Hässleholm Lund 116,4 107,2 7,9 Lund Malmö 57,1 55,3 3,1 Från Till JA US5 Förbättring (%) Jönköping Växjö 276,8 173,3 37,4 Växjö Hässleholm 124,5 114,8 7,8 Växjö Kristianstad 198,8 179,9 9,5 Hässleholm Lund 116,4 107,2 7,9 Kristianstad Lund 138,1 132,7 3,9 Lund Malmö 57,1 55,3 3,1 Källa: WSP Group (2015) och egna beräkningar. Ser vi till resultaten i tabellen ovan framgår att de mest omfattande relativa förbättringar i upplevd restid återfinns för sträckorna Jönköping Värnamo, Värnamo Helsingborg, Värnamo Hässleholm och Jönköping Växjö. För de övriga sträckorna är förbättringarna i upplevd restid väsentligt mer begränsade. Den senare observationen är också något som inte är enkel att förstå eftersom det samtidigt handlar om att tågtrafiken kommer att framföras mycket snabbare än tidigare. Det är möjligt att förklaringar till dessa resultat finns i form av vilka investeringar som redan räknats in i JA som rör exempelvis Malmö och som sannolikt påverkar övriga Skåne på ett motsvarande sätt som Citytunneln i Stockholm och Västlänken i Göteborg. I syfte att tydliggöra de restidsrelationer i det framtida höghastighetstågssystemet, uttryckt som upplevd restid, har vi beräknat den generella tillgängligheten till arbetsställen (jobb) för varje stationskommun med avseende på hur relationen mellan de olika UA och JA. Vi redovisar situationen för varje stationskommun uttryckt som kvot mellan UA och JA i stapeldiagrammet nedan. Tillgängligheten till arbetsställen (jobb) har beräknats med hjälp av DYNLOK där dataunderlaget som beräknats fram av SAMPERS används. Den relativa beräknade förbättringen i tillgänglighet till jobb per stationskommun och per UA kan utläsas genom att se till hur mycket högre respektive stapel är jämfört med värdet 1. För de sträckor och UA där stapeln är omkring 1 beräknas inte någon mer omfattande förbättring ske i samband med investeringarna. Detta gäller flertalet av stationskommunerna i Skåne och södra Sverige, samt 17

18 även Växjö, Göteborg, Jönköping och Tranås. Vi kan också se att beräkningarna visar reducerad tillgänglighet till jobb i Stockholm och Södertälje. Figur 3.2: Jämförelse i tillgänglighet till jobb mellan JA och de olika US När vi ser till resultaten i tillgänglighet till jobb i de olika stationskommunerna noterar vi att effekterna av att introducera höghastighetståg förefaller mycket begränsade. Detta är visserligen något som kan förväntas utifrån beskrivningen ovan av resultaten från de beräkningar som gjorts med hjälp av SAMPERS och som både indikerar mycket lång upplevd restid och att i för flera sträckor blir förbättringarna avseende den upplevda restiden mycket begränsad. Vi har under våren gjort så stora ansträngningar som tiden medgett för att kvalitetssäkra indata som vi fått levererad och även vid flera tillfällen fått nya reviderade underlag. Men vi kan ändå konstatera att en del av de beräknade förhållandena som redovisas i detta kapitel inte är enkla att förklara och kan vara förknippade med begränsningar avseende hur väl de förmår att spegla de nya tillgänglighetsförhållanden som höghastighetsbanorna kan förväntas innebära. 18

19 4. Prognosticerade effekter på arbetsmarknaden Arbetsmarknadseffekterna som prognosticeras med DYNLOK är kopplade till tillgänglighetsförändringarna som är resultat av SAMPERS-beräkningar och som redovisas ovan för de olika scenarion som studeras. Vi redovisar resultaten summerat per län nedan (i appendix C finns resultaten för arbetsmarknadseffekterna redovisad i kartfrom och i appendix D finns resultaten redovisade per kommun). Resultaten finns framtagna per kommun som överlämnas till uppdragsgivaren elektroniskt. Resultaten redovisas för ett typiskt år när en ny jämvikt etablerats med en tabell per scenario och med kommentarer som redovisas efter respektive tabell. Det är viktigt att notera att det krävs att en tid förflyter mellan det att investeringen är färdig till dess att hushåll och företag gradvis har anpassat sina lokaliseringsval mm utifrån de nya förhållandena. Längden på en sådan period kan antas vara omkring 10 år om vi jämför med den utveckling som andra större investeringar som Öresundsbron eller Svealandsbanan har inneburit. Det ska också påpekas att resultaten som redovisas här ska tolkas som potentiella effekter kopplat till planerade investeringar i höghastighetsbanor enligt skillnaden mellan JA och respektive US. Höghastighetsbanorna förväntas vara utbyggda år I JA ingår, som redan nämnts ovan, stora investeringar i de tre storstadsregionerna som inte blir inkluderade i de redovisade resultaten men som kan ha en stor betydelse för tillväxt och utveckling både i storstadsregionerna och övriga landet. Vi ska också tillägga att förutsättningarna för studien är speciella om jämförelser exempelvis görs med den analys som presenterades i projektet Tillgänglighet-Tillväxt-Planering (TTP). Detta på grund av att dels storstadsregionernas investeringar i den studien fanns i de olika utredningsalternativen (men inte redovisades eftersom studien fokuserades på den mellersta delen av Götalandsbanan), dels genom att SAMPERS heller inte användes på samma sätt med den typ av modul för resevalsantaganden ( mode-choice ) som nu har använts. I TTP-projektet gjordes också ett omfattande arbete som involverade berörda regioner (och kommuner) för att i samarbete med trafikkonsulter vid Vectura identifiera rimliga optimeringsmöjligheter i syfte att kunna använda antagande om hur trafik i övriga nätet sannolikt kan komma att anpassas i förhållande till höghastighetsbanorna. Slutligen gjordes i TTP-projektet inte någon analys av Europabanan. I den följande presentationen presenterar vi resultaten av beräkningar av potentiella effekter som för var och ett av de olika US uttrycks som skillnad i förhållande till JA. Det är viktigt att notera att DYNLOK tar hänsyn till konkurrenseffekter som kan uppstå mellan regioner och kommuner. Dessa uttrycks genom att nettopåverkan blir mindre jämfört med bruttoeffekt och det kan förekomma att nettoeffekt i en kommun blir negativ. Vi redovisar våra konstateranden och observationer i punktform efter respektive tabell. Återigen är det viktigt att påpeka vårt sätt att använda begreppet typiskt år när resultaten utläses och ska tolkas. Vi hänvisar till beskrivning i inledningen för klargörande om detta. Det är viktigt att skilja mellan å ena sidan vad som är nivåförändringar av resurser eller tillgångsstockar och å andra sidan vad som kan ses som en avkastning som då uppträder årligen så länge det finns en högre nivå för exempelvis en produktionsfaktor. I tabellen nedan redovisas resultaten från DYNLOK-beräkningen och den prognosticerade betydelse som US1 kan förväntas innebär för berörda län. I appendix B redovisas motsvarande effekter för stationskommunerna. 19

20 Tabell 4.1: Prognosticerad effekt på arbetskraft och jobb av höghastighetståg enligt scenario US1 Arbetskraft Jobb Län 2013 Tillväxt Procent 2013 Tillväxt Procent Stockholm , ,06 Södermanland , ,76 Östergötland , ,92 Jönköping , ,29 Kronoberg , ,3 Kalmar , ,06 Blekinge , ,06 Skåne , ,55 Halland , ,17 Västra Götaland , ,49 Örebro , ,05 Summa , ,42 Noteringar avseende prognosticerade effekter från US1: Tillväxten i arbetskraft förväntas motsvara knappt individer. Tillväxten i antal arbeten förväntas bli något högre (drygt jobb) jämfört med arbetskraften, dvs. vi kan förvänta oss en viss nettoinpendlingseffekt. Tillväxteffekterna måste tolkas i ljuset av att investeringar och anpassningar i storstadsregionerna redan är inkluderade i JA. Den relativt starkaste effekten kan förväntas i Södermanland och i Östergötland utifrån de presenterade resultaten. Nivån på dessa potentiella effekter är jämförbar med tidigare studier, för övriga län är resultaten väsentligt lägre. Detta kan bero på det speciella JA som används i studien samtidigt som det inte går att bortse från att det finns goda skäl att på ett fördjupat sätt granska underlagen som används i analysen. Denna observation gäller också för samtliga utredningsscenarion som följer nedan. Vi noterar att den beräknade effekten i Stockholms län, Jönköpings län, Västra Götaland och även Kronoberg förefaller mycket begränsade. Tabell 4.2: Prognosticerad effekt på arbetskraft och jobb av höghastighetståg enligt scenario US2A Arbetskraft Jobb Län 2013 Tillväxt Procent 2013 Tillväxt Procent Stockholm , ,08 Södermanland , ,86 Östergötland , ,19 Jönköping , ,32 Kronoberg , ,2 Kalmar , ,09 Blekinge , ,04 Skåne , ,51 Halland , ,17 Västra Götaland , ,37 Örebro , ,05 Summa , ,47 20

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsbanor i Södra Sverige

Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsbanor i Södra Sverige Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsbanor i Södra Sverige ex på framtida station i Sverige? TMALL 0141 Presentation v 1.0 Trafikverket Region Syd Peter Uneklint 2015-02-18 Vad händer och sker nu

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper Uppdrag och struktur Samverkansformer och Överenskommelser Avtal och finansieringsprinciper Sverigeförhandlingens roll och betydelse för finansieringsfrågor Vårt övergripande uppdrag Fyra transportslag

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Höghastighetståg igenom landskapet

Höghastighetståg igenom landskapet SMÅLANDSPOSTEN 2015-03-13 Sida 8-9 Författare: BOSSE VIKINGSON, FILIP SJÖFORS Höghastighetståg igenom landskapet Med en rasande hastighet, 320 kilometer i timmen, kommer tågen att kunna susa förbi. Genom

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING Götalandsbanan - En närmare framtid Marknad -Trafikering - Resandeflöden 07 10 09 Anders Lundberg Idéstudiens trafikavsnitt är inte en spårutredning Marknadsanalys Konkurrensanalys Definition av mål för

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-07-02 Sverigebygget: Fler jobb och mer tillväxt, höghastighetståg och 100 000 nya bostäder Alliansen

Läs mer

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna

Läs mer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758 2013:1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation centralen.indd 1 2013-01-29 09.55 Utmaningarna i korthet Stockholms Centralstation

Läs mer

En ny generation järnväg. Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige. Åtgärdsvalsstudier Linköping-Borås, Jönköping-Malmö

En ny generation järnväg. Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige. Åtgärdsvalsstudier Linköping-Borås, Jönköping-Malmö TMALL 0141 Presentation v 1.0 En ny generation järnväg Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige Åtgärdsvalsstudier Linköping-Borås, Jönköping-Malmö Översiktlig landskapskaraktärsanalys

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Trafikverkets höghastighets- projekt

Trafikverkets höghastighets- projekt Trafikverkets höghastighetsprojekt Förändringar inom Stockholm Göteborg/Malmö efter genomförd nationell plan 2010-2021 Kapacitetsförbättring i Stockholm (2017), Göteborg (2026) och Malmö (2018) Samma restider

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Aktuellt om höghastighetsbanor

Aktuellt om höghastighetsbanor Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag

Läs mer

Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms. Almedalen 2010-07-07

Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms. Almedalen 2010-07-07 Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms Almedalen 2010-07-07 Halvera tjänstemomsen Bakgrund: Den ekonomiska krisen har ställt arbetsmarknaden inför stora utmaningar. Nu finns flera

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Datum Beteckning 2009-11-11 Dnr 09-1-11 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Skånsk

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 7: Resande och ekonomi Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys TMALL 0141 Presentation v 1.0 En ny generation järnväg Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys Trafikverket Peter Uneklint Andreas

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

10 Offentligt ägda företag

10 Offentligt ägda företag Offentlig ekonomi 2009 10 I detta kapitel beskrivs de offentligt ägda företagen. Kapitlet inleds med en genomgång av företagens resultat- och balansräkningar samt några utvalda nyckeltal. Därefter beskrivs

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Effekter av en förbättrad europaväg 6 i Norra Bohuslän.

Effekter av en förbättrad europaväg 6 i Norra Bohuslän. Effekter av en förbättrad europaväg 6 i Norra Bohuslän. En ekonomisk analys av potentiella och förväntade effekter av en förbättrad E6 med avseende på tillgänglighet till befolkning, arbetsplatser, arbetskraft

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

BAKGRUNDSBILD: ell brown / Flickr Creative Commons. I tid och otid. - Hur sju timmar försvann någonstans mellan Malmö och Ystad

BAKGRUNDSBILD: ell brown / Flickr Creative Commons. I tid och otid. - Hur sju timmar försvann någonstans mellan Malmö och Ystad BAKGRUNDSBILD: ell brown / Flickr Creative Commons I tid och otid - Hur sju timmar försvann någonstans mellan Malmö och Ystad Innehållsförteckning Sammanfattning sid 1 Rapporten i punktform sid 2 1 Introduktion

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

METODER OCH REDOVISNING AV NYTTOBERÄKNINGAR I SVERIGEFÖRHANDLINGEN

METODER OCH REDOVISNING AV NYTTOBERÄKNINGAR I SVERIGEFÖRHANDLINGEN METODER OCH REDOVISNING AV NYTTOBERÄKNINGAR I SVERIGEFÖRHANDLINGEN 1. Bakgrund Nyttan av nya höghastighetsjärnvägar, åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i storstäderna ska avspeglas i medfinansiering.

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Fastigheter längs den svenska järnvägen

Fastigheter längs den svenska järnvägen Dec. 2005 Fastigheter längs den svenska järnvägen Page 1 Uppdrag Näringsdepartementet har gett Jernhusen i uppdrag att medverka till att stationer och verkstäder utvecklas och ställs till operatörernas

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Lösningar och paketeringar för byalag

Lösningar och paketeringar för byalag Lösningar och paketeringar för byalag Hur ska stadsnäten vara fortsatt framgångsrika i samarbetet med byalagen? Patrik Sandgren SSNFs årskonferens, Karlstad 2013 03 21 Vad är Bredbandsforum? Ett sätt att

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer