Trafikprognoser, verktyg,metoder och utmaningar Sylvia Yngström Wänn Trafikanalytiker

Transkript

1 Trafikprognoser, verktyg,metoder och utmaningar Sylvia Yngström Wänn Trafikanalytiker Enhet Samhällsekonomi och modeller

2 Trafikverket ska utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet, inklusive efterkalkylering och successiv kalkylering ska ta fram och tillhandahålla aktuella trafikprognoser regeringens Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket

3 Regeringens förutsättningar för Trafikprognoser prop. 2012/13:25 Bl a 1. Utgå från nu beslutade förutsättningar, styrmedel mm. 2. Beakta arbetet hos andra statliga aktörer 3. Effekterna av alternativa antaganden studeras genom känslighetsanalyser. 4. Indata/antaganden dokumenteras, motiveras och hålls tillgängliga för granskning/kvalitetssäkring

4 Tidplan för samhällsekonomiska analyser och trafikprognoser Implementerings-/granskningsfas 1 Oktober Publiceras beslut om vad som kommer att börja gälla från 1 april nästa år. Exvis nya effektsamband och prognos- och analysförutsättningar. Offentliggörs för second opinion. 1 Mars (Internt) Ny reviderad trafikprognos samt uppdaterade planeringsverktyg är klara och slutlig kvalitetssäkring och dokumentation av prognosen påbörjas 1 April Publiceras nya gällande verktygsversioner, basprognoser, kalkylvärden, metoder, effektsamband. Dessa gäller sedan tillsvidare för tillämpning i alla samhällsekonomiska analyser och kalkyler som genomförs av eller åt Trafikverket Håll dig uppdaterad om vad som gäller på:

5 Hur används Trafikprognoser? Som Beslutsunderlag: samhällsekonomiska analyser - samlade effektbedömningar (SEB) För fysisk och strategisk planering Trafikprognoser beskriver hur det kan förväntas bli utifrån givna förutsättningar och verifierade samband. Detta skall avvägas mot de mål vi har om önskad utveckling (utifrån mål) och mot de känslighetsanalyser vi har om hur det kan bli med andra förutsättningar

6 Hur redovisas Trafikverkets samhällsekonomiska analyser? Samlad effektbedömning (SEB) Tre olika perspektiv - Samhällsekonomisk analys - Fördelningsanalys - Transportpolitisk målanalys

7 Prognosförutsättningar och modellanpassad indata Omvärld - Demografi och ekonomi på detaljerad nivå, export och import etc Transportsystemet - Utbud, tex vilka vägar med tillhörande hastigheter Transportkostnader - Biljettpriser, körkostnader etc Mm

8 Andra förutsättningar som är viktiga för den samhällsekonomiska analysen Effektsamband - t ex hur bränsleförbrukningen för bilar utvecklas över tiden - eller hur kapacitetsförstärkningar påverkar trafikupplägg. Tar man ut effekter i ökad turtäthet eller minskad restid eller minskade förseningar? - eller hur många liv som räddas med en mil mitträcke Kalkylvärden - både hur de ser ut idag och hur de utvecklas över tiden. T ex antas tidsvärdena följa reallöneutvecklingen

9 Trafikverkets prognosmodeller och kalkyl-verktyg Sampers-modellen analyser (prognoser och samhällsekonomiska analyser) av investeringar för persontransporter Samgods-modellen analyser (prognoser) av investeringar för godstransporter EVA-modellen samhällsekonomiska analyser av mindre vägobjekt Bansek-modellen samhällsekonomiska analyser av järnvägsobjekt

10 Sampers-analyser Basår 2010 Prognosen valideras och kalibreras Prognosår 2030 Basprognos, Samhällsekonomiska analyser Prognosår 2050 Trafiktillväxttal tas fram

11 Sampersprognoser våren resultat Beslutade planer inlagda i infrastrukturen Resultat : Färdmedel Utveckling Årlig tillväxt Summa bil 28% 1,2% Summa tåg 48% 2,0% Totalt 27% 1,2% Transportarbete i Miljoner personkm/år ADFASDFASDFASDFASDF

12 Sampers-modellen Baserad på resvaneundersökningar för Alla svenskar mellan 7 och 84 år Färdsätt: bil, tåg, buss, flyg, spårvagn, tunnelbana, cykel, gående Delmodeller En modell för långväga resor Logit-modell, 670 zoner Fem regional modeller Logit-modeller, zoner Samhällsekonomisk analys-modell - Samkalk

13 Sampers utmaningar Påverkan av stora objekt och transportpolitiska åtgärder på bebyggelse, etableringar och bilinnehav. Förbättring av beräkning av tidsvinster vid trängsel Kan inte f. n. beräkna nyttan för: investeringar i infrastruktur för cyklar, samordning av tidtabeller i kollektivtrafiken parkeringsåtgärder. Dokumentation bristfällig (implementering, intro) Långa beräkningstider. Otymplig programkod

14 Persontransportarbete med buss, järnväg, tunnelbana och spårväg , miljarder personkilometer (

15 Persontransportarbete i Sverige , miljarder personkilometer (

16 Peak Car forskning pågår Utvecklingen på lång sikt vet vi inte än, följande vet vi: Bilinnehavet är ungefär konstant Antal körda km/vuxen person/år minskat från 2007 Unga män kör mindre, äldre kvinnor kör mer Urbanisering minskar antalet körda km/dag/person

17 Extrabilder

18

19 Sampers känslighetsanalyser 1. Ingen energieffektivisering i bilfordonsflottan till tillväxt för bilinnehavet tillväxt för realinkomstutvecklingen 4. 20% minskad biltrafik till 2030 (enl.asek) 5. Högre investeringskostnad (enl.asek) 6. Ingen biltrafikökning till 2030 (enl.asek) 7. 50% ökad biltrafik till 2030 (enl.asek) 8. CO 2 -värde på 3,50 kr/kg utsläpp (grundantagande är 1,08 kr/kg) (ASEK) 9. Fullt internaliserade marginalkostnader för alla trafikslag

20 Utveckling av biltransportarbetet historiskt samt i basprognos och känslighetsanalyser Index 100 = Statistik Basprognos Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4 Scenario