KVALITET, STRATEGI OCH PLANER

Transkript

1 KVALITET, STRATEGI OCH PLANER Anteckningar från den nationella konferensen för alla som arbetar med barn och unga inom regional biblioteksverksamhet januari 2015 Filmhuset i Stockholm Biblioteken är kallade på för barns läsning och språkutveckling. Inledningstal, Niclas Lindberg, generalsekreterare Svensk biblioteksförening. Niclas Lindberg inledde sitt tal med att ge ett taktiskt kommunikationstips. Han berättade att Biblioteksföreningen valt att kalla medlemsnätverken expertnätverk för att locka till intresse. Nätverken består ju av engagerade medlemmar som är experter på sina frågor och nu framgår det tydligt. Därefter gick Niclas Lindberg in på sitt huvudbudskap genom att ge en bakgrund som följdes upp av ett antal självkritiska retoriska frågor. Han inledde med att betona att den gamla bibliotekslagen var otydlig. Nu är den tydligare formulerad. Politiken menar på fullt allvar att folkbibliotekens huvudsakliga uppgift är att ägna sig åt barn och unga (paragraferna 6, 7, 8 i bibliotekslagen). Man har stor tilltro till att folkbiblioteken ska spela en viktig roll och göra en stor skillnad för barns läsutveckling. Men! Om det finns ett glapp mellan vad lagen säger och verkligheten på biblioteken så har vi ett problem och ett viktigt uppdrag, på läns-/regionbibliotek och övriga nationella aktörer, bl a Biblioteksföreningen. Förra PISA-omgången fick skolan ta hela skulden för det dåliga resultatet. Nästa gång, om det inte har hänt något positivt så kommer även biblioteken att få ta skulden. Blir man ropad på så måste man svara annars blir man inte ropad på nästa gång. Därför måste vi rusta oss för att svara.

2 Är barn och unga tillräckligt prioriterade? Vi måste kunna svara. Är resurserna rätt prioriterade? Visst kan man hänvisa till otillräckliga resurser men då får man ställa följdfrågan, har vi med de resurser vi har tillräckligt prioriterat barn och unga? Finns det tillräckligt med barnbibliotekarier? Vi kan bevisa att de bibliotek som har mest besök, utlån osv också har tillräckligt med barnbibliotekspersonal. Undersökningar av biblioteken visar att det är mötet med en vuxen som är det viktigaste enligt barnen. Ligger biblioteken där de ska? I bostadsområden med utsatta familjer och många barn, eller i centrum? Ju längre ifrån ett bibliotek jag bor ju mindre benägen är jag att besöka ett bibliotek. En undersökning visar detta. Allt fler får allt längre till ett bibliotek. Har biblioteken rätt öppettider? Använder vi rätt metoder? Det spelar ingen roll vad vi gör om det inte når rätt resultat. Mäter vi rätt saker i statistiken? Om vi mäter antal besök, vilka besökare är det som kommer? Återkommande vana besökare? Eller andra grupper? Nyinvandrade killar? Statistiken för biblioteksbesök har gått ner från 72% till 43% som någon gång under året besöker ett bibliotek (SOM-institutet). Det är de vuxna männen som är mest aktiva i bibliotekslokalen (se Malin Öglands studie ) inte barnen. I planerna lyser barnen med sin frånvaro (30% av biblioteken innehåller inga tydliga skrivningar om barn och unga). Jämförelser internationellt är på gång att tas fram av Biblioteksföreningen för att kunna se utvecklingen i stort. Utvecklingen i korthet: Allt färre anställda (30% av personalen har försvunnit) servar allt färre biblioteksbesökare på allt färre bibliotek på allt färre platser. Det är viktigt att kommunicera detta till uppdragsgivaren/politiken, säga jättebra att ni tydliggjort och ökat förväntningarna på vårt uppdrag men så här ser verkligheten ut Folkbiblioteken behöver läns-/regionbiblioteken som stöd på vägen. Läns-/regionbiblioteken är den enda biblioteksverksamheten i landet som har i uppgift att främja verksamhetsutveckling och kvalitet. Läns-/regionbiblioteken är superviktiga som kritisk vän och utvecklingsresurs som inte får organiseras eller bemannas bort. Biblioteksföreningen ser en oroande utveckling inom regional biblioteksverksamhet med kompetensbortfall m m.

3 Biblioteksföreningen vill gärna samarbeta kring att lyfta fram regional biblioteksverksamhet i förhållande till lokala och regionala beslutsfattare. Eventuellt är en kartläggning på gång. Det blir klart efter ett möte med SLB (Sveriges Länsbibliotekarier). Niclas Lindberg avslutar med att budskapet glöm inte skolbiblioteken! och citerar bibliotekslagens skrivning kring läns-/regionbibliotekens uppdrag att där det är lämpligt även rikta sig till skolbiblioteken. Kvalitetsmodellen i praktiken. Rapport från test av kvalitetsmodellen på sagostunden med påföljande diskussion. Pia Borrman, utvecklingsledare Regionbibliotek Stockholm. Regionbibliotek Stockholm har ett partnerskap med KB om bl a kvalitet. Elisabet Ahlqvist på KB har tagit fram en modell för kvalitet, och uppdraget var att testa modellen på tre verksamheter: sagostunden, det fysiska referenssamtalet och det virtuella referenssamtalet (Bibblan svarar). Varför sagostunden? Verksamheten hör till en av de äldsta på barnbiblioteket, står för tradition och erbjuds på de flesta bibliotek. Projekt Sagostunden startades för att få syn på hur en sagostund idag ser ut. Åsa Hedemark från Uppsala universitet gjorde hösten 2013 en förstudie tillsammans med Pia Borrman och Malin Ögland. Det viktigaste som kom fram där var att syftet var vagt formulerat och man inte hade de prioriterade grupperna för ögonen. Förstudien kan läsas här: Efter förstudien ansöktes om bidrag hos KUR för att Åse skulle kunna göra en observationsstudie av sagostunder. Detta utgjorde det ena spåret i projektet. Det andra var kvalitet. De två spåren har resulterat i boken Leonards plåster - om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund som kommer ut till konferensen Lena-dagen 11 februari. Modellen innehåller elva kvalitetsparametrar och uppgiften var att hitta markörer för respektive parameter. Det var påtagligt hur ovana sagoläsarna var att sätta ord på sina stora erfarenheter av sagostunder i olika former, men efter ett tag utkristalliserades det markörer för kvalitetsparametrarna. Resultatet blir en checklista som kan användas som underlag för självvärdering eller kollegial observation, komihåglista, underlag för samtal i arbetsgruppen för att skapa samsyn samt i samtal med chefer. Själva samtalen var utvecklande då alla fick tillfälle till reflektion och diskussion. Det är värdefullt att få sätta ord på det man gör. Det är viktigt att tänka på att detta handlar om kvalitet i tjänsten, att vi gör tjänsten rätt, s.k. inre kvalitet. Det visar inte att vi har kvalitet i verksamheten, att sagostund är rätt

4 sak att göra, s.k. yttre kvalitet. Det är ett annat viktigt arbete att göra som inleds med att formulera syfte, ett begrepp som återkom genom hela Projekt Sagostunden. Diskussion Verbalisering viktig, metoden kan hjälpa oss att jobba med att sätta ord på det vi gör och vår kunskap. Detta borde vara intressant fält för forskning. Kände deltagarna i studien sig ifrågasatta: Pia: Nej inte där. Pia hoppas att de inte kommer att känna sig så när boken kommer ut. Samtalen i sig: deltagarna kände sig sedda, fick tala om något de sällan pratar om. Kvalitetsmodellen har Elisabet Ahlqvist baserat från kända modeller inom tjänstekvalitet. Är det lätt att jobba med detta? Pia menar att det är bättre att jobba tillsammans med det, men det är inte svårt. De började med att arbeta med bibliotekscheferna och gick sen vidare med personalen. Cheferna har reagerat positivt på metoden. Cheferna ska vara med i KB:s kvalitetsarbete, det här passar in. Tror du att det här kan tas emot som ett verktyg att jobba med? Pia ska ha arbetsmöte med barnbibliotekarierna i länet snart och ta upp frågan. De som var med och gjorde metoden var positiva. Skulle det här vara ett sätt att använda sig av istället för statistik? Det kanske kan vara bra att kombinera siffror med den här typen av redovisning. Ett bra sätt att konkretisera det man gör, och varför man gör det. Kan användas för att titta på andra saker man gör. Man synliggör kompetens också. Viktigt med samsyn man kan presentera arbetssättet även för kollegor som inte är vana att jobba med barn. Tid för att reflektera viktig. Metoden kan bidra till att man får syn på att det behövs tid till det. Mycket verksamhet görs ofta ad hoc. Men att kunna lösa problem med ad hoc kan också vara en tillgång, en kvalitet. Kanske rätta ordet är flexibilitet. Samtal med Elisabet Ahlqvist, handläggare och processutvecklare Nationell bibliotekssamordning, Kungliga biblioteket. Elisabet Ahlqvist inledde med att ge en bakgrund till KB:s partnerskapsmodell. Idag har KB partnerskap som får 1) verksamhetsbidrag (lånecentralen Umeå, Internationella biblioteket) och 2) utvecklingsbidrag (Malmö stadsbibliotek, Regionbibliotek

5 Stockholm). Utvecklingsbidragen kommer att omvandlas till något man kallar nationella utvecklingslinjer. Utvecklingslinjerna kommer att öppnas för fler samarbetspartners än de ovan nämnda, fr o m Nationella utvecklingslinjer = innebär att medel ges till några större, mer långsiktiga projekt av nationellt intresse. De kan genomföras av KB eller av någon annan i samverkan med KB. I dagsläget är utvecklingslinjerna lagda i paus i väntan på nationell biblioteksstrategi. Elisabet Ahlqvist nämnde att flera folkbiblioteksprojekt ligger bra till att ingå i utvecklingslinjerna, bl a Koha (Halland). Därefter beskrev Elisabet Ahlqvist hur inflytandestrukturen fungerar. Några av grupperna som kommer att finnas kvar efter 13 juni 2015 på KB är Expertgruppen för metadata som är intressant för barnfrågor/katalogfrågor, Expertgruppen för BIBSAMkonsortiet (BIBSAM= central upphandling av databaser, e-boksleverantörer m m) m fl. Flera nya expertgrupper kan komma att bildas. Kvar kommer också Nationella referensgruppen vara. Mikael Petrén är folkbiblioteksrepresentant i gruppen. Ny nationell referensgrupp ska bildas under detta år. Nationella referensgruppen kommer att ta ställning till utvecklingslinjerna. Fortsätta kommer även Expertgruppen för kvalitetsdialog att göra kanske är den mest intressant för barnfrågor? tror Elisabet. Undersökningen och rapporten Barnen i planerna är ett exempel på resultat från denna grupp. Biblioteksverksamhet på regional och lokal nivå diskuterar tillsammans kvalitetsbegreppet och hur det går med planerna för biblioteksverksamheten. I kvalitetsoch plansammanhang finns möjligheter att påverka barnperspektivet. Kvalitetsdialog = Stort möte årligen med en representant från varje region och två kommunrepresentanter och KB. På frågan om barnperspektiv i expertgrupperna svarar Elisabet Ahlqvist att det inte finns någon särskild barnexpertgrupp, barnfrågor ska ingå i varje grupp. Syftet med grupperna är att vara rådgivande, utredande och omvärldsbevakande och ge input till KB. Platser tillsätts efter nominering av SKL, där Louise Andersson sköter nomineringar. Hon samlar in namn från nivån över länsbibliotekarier och bibliotekschefer. Mötet konstaterade att vi alltså behöver ha en dialog med kulturförvaltningschefen eller liknande i våra regioner kring barnperspektivet. Det ansvariga för barn och ungafrågor inom regional biblioteksverksamhet också kan göra för att påverka är att föra en dialog med SKL för att representanter med barnperspektiv ska nomineras till grupperna i inflytandestrukturen. Vi kan också ta kontakt med de valda representanterna som sitter i grupperna.

6 Varje expertgrupp kan ha flera undergrupper, som t ex rör barnfrågor. Undergrupperna kommer sen och rapporterar till expertgruppen. Det är expertgruppen själv som bestämmer att de behöver en undergrupp, t ex skulle metadatagruppen kunna bestämma att de behöver en barnundergrupp. En annan väg att gå är att bjuda in nationella referensgruppens folkbiblioteksrepresentant till en konferens liknande denna som handlar om barnfrågor på regional och nationell nivå. Mer information: > Bibliotekssamverkan > Inflytandestruktur > Handbok KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan > Biblioteksstatistik > Kvalitetsdialog Meddela om något är gammalt till Elisabet när det gäller biblioteksplaner Regionbibliotek Stockholm > Samtal pågår (om partnerskapet och kvalitetsarbetet) Elisabet Ahlqvist avslutade med att konstatera att hon kan se en utveckling mot tydligare skrivningar kring barn och i de nyaste planerna för biblioteksverksamhet. Hon nämner också att nyckeltalsrapporten (Biblioteksplan 2.0) ska revideras. Har mötet input att ge kring den? Mejla Elisabet Ahlqvist eller Cecilia Ranemo med input direkt. Bokstart och PAUS. Information från Nina Frid och Maria Telenius, handläggare Kulturrådet. Paus och projekt idrott/läsning KUR har i uppdrag att tillsammans med Riksidrottsförbundet samverka om läsfrämjande. Det är en tillfällig satsning med tillfälliga medel. Stöd till olika projekt har givits. Man försöker få idrott och bibliotek att hitta varandra. Viktiga ledord för satsningen - Den fria läsningen med lust och utan krav - Läsförebilder, att utveckla en läsaridentitet - Inkluderande, både pojkars och flickors läsning - Barnen som aktiva subjekt att utgå från barnens miljöer och barnens behov - Tillfället gör läsaren, tillgång till litteratur och läsmiljöer. Man ska hitta böckerna överallt, i stallet, i träningslokalen etc

7 - Den sociala läsningen, att läsa tillsammans, vara fler som läser samma bok, läsa högt - Idrotten som motiverande kraft kan idrottens motivation smitta av sig på läsning. Lära av idrottens metoder Win-win - Engagerade tränare och föräldrar och bibliotekarier - Socialt ansvar - utvecklar hela personen - Vinna fler matcher, även läsmatchen - Värdegrundsarbete - Aktiv återhämtning trimma hjärnan - Lära av varandra utveckla nya metoder - Nå nya målgrupper, det händer redan nu genom projekt som börjar. Bra för biblioteken att möta barn/unga i deras egna miljöer - Idrotten och biblioteken stärker varandras uppdrag Paus är kommunikationsinsatsen för satsningen. Paus riktar sig till de vuxna, ledare, bibliotekarier etc. medan projekten (27) riktar sig mot barn och unga. Kunskapsspridning sker via och Facebook. KUR siktar på att sprida kunskap etc. från projekten där också. I Paus ingår också en läscoach, Johan Unenge. Han är språkrör för satsningen. Unenge är känd som författare, serietecknare och Sveriges första läsambassadör. Han kommer att blogga på Paus-sidan och resa runt i landet för att informera, peppa och sprida kunskap. Man kan boka in Johan för uppstartsmöten för projekt till exempel. Projekten man räknar med en lång startsträcka på grund av att detta är en ny samverkansform. Omfattningen skiftar från lokala till regionala. Olika strategier: idrottsföreningar vill ofta sätta igång ett projekt direkt, medan andra aktörer kan vara inriktade på att hitta samverkansformer först. Bokstart Bokstart är en läsfrämjandesatsning riktad till små barn och deras familjer. Den största nationella läsfrämjandesatsningen hittills som KUR initierat. Ett viktigt syfte är att utjämna de klyftor som finns. Skillnaderna grundläggs redan under de tre första åren. Det heter att skolan ska utjämna skillnaderna, men då är det redan för sent. Läslust kan verkligen vara barns väg ut ur fattigdom.

8 30 olika länder i världen har liknande Bokstartprojekt. Bookstart finns i England sedan I Danmark sedan Mycket forskning har gjorts som visar att detta verkligen gör skillnad. Bokstart Sverige När barnet är 6 månader, ett år och tre år kommer biblioteken att göra hembesök hos familjerna. Informationen om Bokstart kommer att finnas på flera olika språk. Här finns forskning, stöd, goda exempel på samarbete BVC-bibliotek, högläsning m m. Alla bokstartare har ett visitkort med ett foto där man skriver till familjerna och berättar att man kommer till dem. Elefant på rislampa blir symbolen, kommer att tas fram som gosedjur. Landskrona, Göteborg, Södertälje är pilotprojekt kommer pilotprojekten avslutas och utvärderas. Bokpaket kommer att delas ut. Hur ska ett hembesök gå till i svenska förhållanden? Det undersöks. Bokstartarna har fått utbildning. Målet är nationell spridning efter pilotprojektets genomförande. Bokpakettitlarna och språkutvecklingsstödmaterialet kan hela landet använda redan nu. KUR kommer att uppmuntra ansökningar om inköpsstöd som syftar till samarbeten med BVC, t ex att köpa böcker till BVC:n. Nytt handlingsprogram för läsfrämjande. Presentation av Nina Frid och Maria Telenius, handläggare vid Kulturrådet. Diskussion. Litteratur (som konstform) och läsfrämjande får inga nya medel och området hamnar under regional biblioteksverksamhet (inte som eget åttonde område). Diskussion KUR: På vilket sätt skulle ditt bibliotek kunna haka i KUR:s handlingsprogram för läsfrämjande? Informera folkbiblioteken om innehållet i handlingsprogrammet och biblioteksplanerna att bättre haka i det och bli bättre på att beskriva våra olika roller; nationellt, regional, kommunalt. PR och kampanjande överallt för läsfrämjande på bussar, i SVT m m! Svar från KUR: En kampanj i samarbete med folkbildningen liknande Digidel undersöker man. Danmark läser är intressant att följa. Bokstart intressant, men varför inte en pilot i små mellansvenska kommuner eller norrlandskommuner? KUR: Vilka hinder ser du för att kunna uppfylla de nationella målen för läsfrämjande?

9 Resursbrist både på läns- och regionbibliotek och folkbibliotek (för få huvuden som kan genomföra). Ge oss möjlighet att söka medel för fortbildning. Fortbildning som metodutvecklar det man redan arbetar med på bibliotek. Inte göra nytt utan utveckla det som redan görs! Läslyftet 800 miljoner får skolan nu (skolbibliotek kan söka medel), KUR konstaterar att trycket är stort på ansökningar till kompetensutveckling på biblioteken. Vårt uppdrag inom regional biblioteksverksamhet är samordning, kvalitet, verksamhetsutveckling. Vad ska vi göra för att få till ett läslyft för biblioteken? Att våra resurser går till stor del till skolan viktigt att vi prioriterar barn och ungas fria läsning och att våra resurser går till det. Projekttrötthet hos biblioteken. Bristen på långsiktighet. Utgivning av litteratur på minoritetsspråken kan vara svår att genomföra eftersom det finns så få författare, förutom på finska. KUR: Är det någon satsning du saknar i handlingsprogrammet med avseende på barn och unga? E-boksfrågan tas inte upp i relation till målgruppen barn och unga (påtryckningar på förlagen behövs för att producera och biblioteken behöver synliggöra e- böcker för barn och unga). Arbetet med barns rättigheter behöver stärkas och synliggöras att vi på alla nivåer har detta uppdrag eftersom Sverige ratificerat Barnkonventionen. Nyheter från MTM. Områdesansvariga Tobias Willstedt och Helena Nordqvist berättar vad som är aktuellt för MTM under 2015 Helena Nordqvist ansvar för skolbibliotek. Tobias Willstedt ansvar för folkbibliotek. Båda började på MTM i juni Tobias Willstedt: Just nu är det stora projektet att gå samman med Centrum för lättläst, nytt uppdrag från riksdagen. Alla de delar som ingått i Centrum för lättläst ingår fortfarande. Däremot utreds tidningen 8 sidor, eftersom det är problematiskt att en myndighet ger ut en nyhetstidning.

10 Nyhet: MTM ska bilda kunskapscenter för tillgängliga medier, för att arbeta på vetenskaplig grund. Tobias tipsade om rapporten Äppelhyllevardag skriven av Lisa Börjesson Helena Nordqvist: Skolbiblioteken som förmedlare med nedladdningstillstånd är viktiga för MTM. En fördel med skolbiblioteken är att de är nära barn och förmedlare i skolan. MTM ska göra en skolbibliotekssatsning och komma ut i landet. Vi på länsbiblioteken kan ordna träffar i våra län träffar dit MTM kan komma och berättar om allt kring talböcker. Om vi är intresserade kan vi kontakta Helena. Över hälften av barnen använder appen Legimus och tycker att den funkar mycket bra. Demokonto finns för t ex lärare och andra som vill se hur det funkar. Följ MTM på sociala medier. Rapport från nätverket Barn Bibliotek Webb = BBW. Annika Holmén, Katarina Dorbell och Regine Nordström, konsulenter/utvecklingsledare från Östergötland, Kultur i Väst och Norrbotten. Det digitala lyfts i KUR:s handlingsprogram, resultat från den här gruppen, bra! Det har inte varit helt lätt att närma sig KB i denna fråga. Katalogposterna MÅSTE vara tillgängliga för barn och unga. Då allt fler folkbibliotek går över till Libris som distributör av katalogposter blir det en fråga för KB och Libris. Numera är BBW ett expertnätverk inom Svensk Biblioteksförening. Första träffen är 20 mars på World Trade Center, alla som vill veta mer om läsfrämjande digitalt är välkomna. Gå med i nätverket och anmäl er. Man måste vara enskild medlem i biblioteksföreningen. Program kommer snart. Tips: Tove Frankow Crivellaros uppsats Hur bemöts barn i det virtuella rummet? Barnens bibliotek har precis fått ny layout men det är ännu inte helt klart. Nu funkar webben i ipad och telefon! Squoosh skrivlustsida kan alla bibliotek i hela landet använda. Hur ser det ut i katalogen egentligen?

11 Annika Holmén presenterade sin undersökning bl a av om det finns roliga sätt för interaktivitet utan att behöva logga in med bibliotekskort osv? Hon konstaterar att katalogposterna ser nästan uteslutande helt obegripliga ut för barn. Götabiblioteken har numera Libris som distributör av poster vilket gör att annotationerna inte finns! Mycket ovidkommande information och länkar måste bort från katalogen, det finns inget barnperspektiv! Barnens bibliotek har en bra sökfunktion och sökresultatet presenteras på ett bra sätt för barn. De bibliotek som förlorar sina annotationer skulle kunna få dem från Barnbokskatalogen. Anna Persson undrar: finns något bibliotek som har barnsidan som startsidan och inte vuxensidan där man måste välja barnsidorna? Nej, inget svenskt bibliotek i alla fall som vi känner till. På Malmö museum har man skyltar skrivna för 9-10-åringar. Eftersom om barn i den åldern kan läsa dem så kan alla läsa dem. Bra tanke. Vi måste väcka frågan på regional nivå, annars kommer vi aldrig dit. Metadata är den expertgrupp som hanterar frågorna. BBW-gruppen har haft möte med Hilda Androls på KB. KB har inget särskilt barnansvar, vi måste påverka genom inflytandestrukturen. Vi jobbar vidare med att Libris blir barnvänligt. På finns nationella barnredaktionen, kan man hämta material. Maria Ekendahl kontaktperson maria.ekendahl@stockholm.se. Katarina Dorbell ska kontakta Pernilla Stalfelt om att vi skulle kunna få bilderna om barns rätt på bibliotek nu. Barnbiblioteksutveckling på regional nivå vad och hur? Eva Fred, konsulent och biträdande länsbibliotekarie, Kultur i Väst. Mycket ser annorlunda ut nu med olika organisationer i regionerna, vilket medfört en diskussion inom SLB. Vem ska representera sitt län? Alla är inte chefer och har mandat. Enligt beslut nyligen ska SLB vara en yrkesförening för verksamhetsansvariga på regional biblioteksverksamhet. SLB har representation i olika nationella sammanhang, t ex KB, MTM. De nya dokumenten som presenterar SLB:s nya vision, verksamhetsidé och värderingar finns inte på SLB:S sida ännu håll utkik! Ett möte för regional biblioteksverksamhet är planerad att äga rum i Stockholm, Långholmen 2-4 september 2015.

12 Eva Fred tipsade också om att det finns expertnätverk för tillgänglighet, barnverksamhet, läs- och litteraturfrämjande (Nelli) samt BBW (Barn, bibliotek, webbar). Strategiworkshop med fokus på barnbiblioteksutveckling på regional nivå, under ledning av Ann Catrine Eriksson, konsulent, Länsbibliotek Sörmland. Fråga: Vilka är de strategiska utvecklingsfrågorna för barnverksamheten på regional nivå, vad ska vi fokusera på och samverka kring? Resultatet tar Eva Fred med till SLBmötet 12 februari Diskussion Libris det brinner i knutarna. Hur ska man strategiskt jobba med detta? Inom SLB, nationell nivå? Lobbying, nätverka, och så vidare - hitta former. KB:s expertnätverk nominera namn till dessa? Föreslå undergrupper till nätverken? Till exempel nationella referensgruppen kan vi nominera någon till den via SKL? Ska vi ha en förberedande grupp för att gå vidare med frågan om hur vi ska kunna få representation i olika viktiga grupper? KB digitalt läsfrämjande, och metadata viktigt. KB:s kvalitetsgrupp kunde ha en underavdelning där man arbetar med barn och ungafrågor. Forskningens roll är mycket viktig. Metadata hur kan vi påverka den gruppen för att föra fram barn- och ungaperspektiv? Kan vi få till en undergrupp från vår krets? Bibliotekswebbar - det behövs en riktning för hur de ska ut. Portal för projekt där bibliotek etc kan inspireras och informeras. Ett nationellt grepp behövs för metadata, och även på barnwebb. Litteratur och läsfrämjande: litteratur som konstform, var kommer barn och unga in här? Kan vi påverka en hel del själv här? E-boksfrågan vi måste driva den frågan också. Barnperspektiv, tillgänglighet? Barnkonventionen barnrättsfrågor på bibliotek. Barnperspektivet ska in i alla frågor, t ex webb.

13 Samla goda idéer Bolla.se läggs ner, det behövs forum. Barnbibliotekscentrum kan det bli forum för att samla in projektrapporter etc? Sommarboken ska ingå i det strategiska tänkandet. Forskning vi behöver vara mer aktiva när det gäller forskning och att ha dialog med biblioteksutbildningar Integration hur får vi in barnperspektiv i det? Vi behöver hitta enkelt verktyg att kommunicera regional verksamhet för barn och unga, ett forum där frågor och idéer kan delas. Mejlgrupp, Facebook-grupp? Vilka utvecklingsområden kan vi enas om? Arbeta igenom områden. Det bör finnas en barnbiblioteksansvarig på regional nivå. Vi har olika uppdrag i regionerna barnkompetensen är viktig att ha kvar! Övriga frågor Den uppdaterade BVC-broschyren Välkommen till biblioteket, som ska tryckas på språk men finnas på många fler, från Internationella Biblioteket är snart klar hälsar Jenny Meyer från IB. Sommarboken behöver Eva Fred och Katarina Dorbell från Kultur i Väst hjälp med att sprida information om till landets bibliotek. De har i uppdrag att permanenta Sommarboken som koncept nationellt. Ett informationsmejl kommer att skickas ut till landets barnkonsulenter för spridning. Följeforskare har gjort rapport kring Sommarboken. Rapporten trycks nu och kommer att presenteras på Biblioteksdagarna i Lund 7 maj samt på Svensk Biblioteksförenings expertnätverksträff för barnbibliotek som hålls i anslutning till Biblioteksdagarna. Ett nytt expertnätverk för barnfrågor (Svensk Biblioteksförening) är Eva Fred Kultur i Väst kontaktperson för. Peppa era barnbibliotekarier att gå med och gå med själva hälsar Eva Fred. Det kostar ett medlemskap i Biblioteksföreningen. Maria Ehde Andersson Regionbibliotek Halland berättade om en inventering av läsfrämjande insatser som gjorts på bibliotek i sex sydliga län av Catharina Smidt. I mån av plats är konsulenter välkomna till konferensen i Hässleholm 26 februari. Efter 26 februari är alla välkomna att beställa den tryckta rapporten.

14 Konsulentlistan som ligger på Google Drive uppdateras inte. Viktigt att alla tar sitt ansvar att uppdatera den och informera sina ev. efterträdare. Eva Nordlinder tar över ansvaret både för konsulentlistan och förlagslistans kontaktuppgifter. Tinne Wennerholm Gävleborg föreslår att vi gör en sluten Facebookgrupp för barnfrågor inom regional biblioteksverksamhet. Anna Persson Länsbibliotek Jönköping föreslår en Facebookgrupp för alla som arbetar med regional biblioteksverksamhet. Vi bordlägger frågan. Nästa möte Annika Holmén hälsar alla välkomna till Norrköping 2016 på nationell barn och ungakonferens. Arrangerar 2016 gör Annika Holmén Östergötland, Sylvia Blomberg Örebro län och Tinne Wennerholm Gävleborg. DOKUMENTATION OCH MEDVERKANDEPRESENTATIONER Elisabet Ahlqvist Exempelblankett för statistiken Kvalitetsdialogbloggen Niclas Lindberg Presentation Filmpresentation Alla medverkandepresentationer samt deltagar- och medverkandelista bifogas detta protokoll / Antecknade gjorde Ann Catrine Eriksson, Pia Borrman och Anneli Lidström, arrangörer