KVALITET, STRATEGI OCH PLANER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITET, STRATEGI OCH PLANER"

Transkript

1 KVALITET, STRATEGI OCH PLANER Anteckningar från den nationella konferensen för alla som arbetar med barn och unga inom regional biblioteksverksamhet januari 2015 Filmhuset i Stockholm Biblioteken är kallade på för barns läsning och språkutveckling. Inledningstal, Niclas Lindberg, generalsekreterare Svensk biblioteksförening. Niclas Lindberg inledde sitt tal med att ge ett taktiskt kommunikationstips. Han berättade att Biblioteksföreningen valt att kalla medlemsnätverken expertnätverk för att locka till intresse. Nätverken består ju av engagerade medlemmar som är experter på sina frågor och nu framgår det tydligt. Därefter gick Niclas Lindberg in på sitt huvudbudskap genom att ge en bakgrund som följdes upp av ett antal självkritiska retoriska frågor. Han inledde med att betona att den gamla bibliotekslagen var otydlig. Nu är den tydligare formulerad. Politiken menar på fullt allvar att folkbibliotekens huvudsakliga uppgift är att ägna sig åt barn och unga (paragraferna 6, 7, 8 i bibliotekslagen). Man har stor tilltro till att folkbiblioteken ska spela en viktig roll och göra en stor skillnad för barns läsutveckling. Men! Om det finns ett glapp mellan vad lagen säger och verkligheten på biblioteken så har vi ett problem och ett viktigt uppdrag, på läns-/regionbibliotek och övriga nationella aktörer, bl a Biblioteksföreningen. Förra PISA-omgången fick skolan ta hela skulden för det dåliga resultatet. Nästa gång, om det inte har hänt något positivt så kommer även biblioteken att få ta skulden. Blir man ropad på så måste man svara annars blir man inte ropad på nästa gång. Därför måste vi rusta oss för att svara.

2 Är barn och unga tillräckligt prioriterade? Vi måste kunna svara. Är resurserna rätt prioriterade? Visst kan man hänvisa till otillräckliga resurser men då får man ställa följdfrågan, har vi med de resurser vi har tillräckligt prioriterat barn och unga? Finns det tillräckligt med barnbibliotekarier? Vi kan bevisa att de bibliotek som har mest besök, utlån osv också har tillräckligt med barnbibliotekspersonal. Undersökningar av biblioteken visar att det är mötet med en vuxen som är det viktigaste enligt barnen. Ligger biblioteken där de ska? I bostadsområden med utsatta familjer och många barn, eller i centrum? Ju längre ifrån ett bibliotek jag bor ju mindre benägen är jag att besöka ett bibliotek. En undersökning visar detta. Allt fler får allt längre till ett bibliotek. Har biblioteken rätt öppettider? Använder vi rätt metoder? Det spelar ingen roll vad vi gör om det inte når rätt resultat. Mäter vi rätt saker i statistiken? Om vi mäter antal besök, vilka besökare är det som kommer? Återkommande vana besökare? Eller andra grupper? Nyinvandrade killar? Statistiken för biblioteksbesök har gått ner från 72% till 43% som någon gång under året besöker ett bibliotek (SOM-institutet). Det är de vuxna männen som är mest aktiva i bibliotekslokalen (se Malin Öglands studie ) inte barnen. I planerna lyser barnen med sin frånvaro (30% av biblioteken innehåller inga tydliga skrivningar om barn och unga). Jämförelser internationellt är på gång att tas fram av Biblioteksföreningen för att kunna se utvecklingen i stort. Utvecklingen i korthet: Allt färre anställda (30% av personalen har försvunnit) servar allt färre biblioteksbesökare på allt färre bibliotek på allt färre platser. Det är viktigt att kommunicera detta till uppdragsgivaren/politiken, säga jättebra att ni tydliggjort och ökat förväntningarna på vårt uppdrag men så här ser verkligheten ut Folkbiblioteken behöver läns-/regionbiblioteken som stöd på vägen. Läns-/regionbiblioteken är den enda biblioteksverksamheten i landet som har i uppgift att främja verksamhetsutveckling och kvalitet. Läns-/regionbiblioteken är superviktiga som kritisk vän och utvecklingsresurs som inte får organiseras eller bemannas bort. Biblioteksföreningen ser en oroande utveckling inom regional biblioteksverksamhet med kompetensbortfall m m.

3 Biblioteksföreningen vill gärna samarbeta kring att lyfta fram regional biblioteksverksamhet i förhållande till lokala och regionala beslutsfattare. Eventuellt är en kartläggning på gång. Det blir klart efter ett möte med SLB (Sveriges Länsbibliotekarier). Niclas Lindberg avslutar med att budskapet glöm inte skolbiblioteken! och citerar bibliotekslagens skrivning kring läns-/regionbibliotekens uppdrag att där det är lämpligt även rikta sig till skolbiblioteken. Kvalitetsmodellen i praktiken. Rapport från test av kvalitetsmodellen på sagostunden med påföljande diskussion. Pia Borrman, utvecklingsledare Regionbibliotek Stockholm. Regionbibliotek Stockholm har ett partnerskap med KB om bl a kvalitet. Elisabet Ahlqvist på KB har tagit fram en modell för kvalitet, och uppdraget var att testa modellen på tre verksamheter: sagostunden, det fysiska referenssamtalet och det virtuella referenssamtalet (Bibblan svarar). Varför sagostunden? Verksamheten hör till en av de äldsta på barnbiblioteket, står för tradition och erbjuds på de flesta bibliotek. Projekt Sagostunden startades för att få syn på hur en sagostund idag ser ut. Åsa Hedemark från Uppsala universitet gjorde hösten 2013 en förstudie tillsammans med Pia Borrman och Malin Ögland. Det viktigaste som kom fram där var att syftet var vagt formulerat och man inte hade de prioriterade grupperna för ögonen. Förstudien kan läsas här: Efter förstudien ansöktes om bidrag hos KUR för att Åse skulle kunna göra en observationsstudie av sagostunder. Detta utgjorde det ena spåret i projektet. Det andra var kvalitet. De två spåren har resulterat i boken Leonards plåster - om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund som kommer ut till konferensen Lena-dagen 11 februari. Modellen innehåller elva kvalitetsparametrar och uppgiften var att hitta markörer för respektive parameter. Det var påtagligt hur ovana sagoläsarna var att sätta ord på sina stora erfarenheter av sagostunder i olika former, men efter ett tag utkristalliserades det markörer för kvalitetsparametrarna. Resultatet blir en checklista som kan användas som underlag för självvärdering eller kollegial observation, komihåglista, underlag för samtal i arbetsgruppen för att skapa samsyn samt i samtal med chefer. Själva samtalen var utvecklande då alla fick tillfälle till reflektion och diskussion. Det är värdefullt att få sätta ord på det man gör. Det är viktigt att tänka på att detta handlar om kvalitet i tjänsten, att vi gör tjänsten rätt, s.k. inre kvalitet. Det visar inte att vi har kvalitet i verksamheten, att sagostund är rätt

4 sak att göra, s.k. yttre kvalitet. Det är ett annat viktigt arbete att göra som inleds med att formulera syfte, ett begrepp som återkom genom hela Projekt Sagostunden. Diskussion Verbalisering viktig, metoden kan hjälpa oss att jobba med att sätta ord på det vi gör och vår kunskap. Detta borde vara intressant fält för forskning. Kände deltagarna i studien sig ifrågasatta: Pia: Nej inte där. Pia hoppas att de inte kommer att känna sig så när boken kommer ut. Samtalen i sig: deltagarna kände sig sedda, fick tala om något de sällan pratar om. Kvalitetsmodellen har Elisabet Ahlqvist baserat från kända modeller inom tjänstekvalitet. Är det lätt att jobba med detta? Pia menar att det är bättre att jobba tillsammans med det, men det är inte svårt. De började med att arbeta med bibliotekscheferna och gick sen vidare med personalen. Cheferna har reagerat positivt på metoden. Cheferna ska vara med i KB:s kvalitetsarbete, det här passar in. Tror du att det här kan tas emot som ett verktyg att jobba med? Pia ska ha arbetsmöte med barnbibliotekarierna i länet snart och ta upp frågan. De som var med och gjorde metoden var positiva. Skulle det här vara ett sätt att använda sig av istället för statistik? Det kanske kan vara bra att kombinera siffror med den här typen av redovisning. Ett bra sätt att konkretisera det man gör, och varför man gör det. Kan användas för att titta på andra saker man gör. Man synliggör kompetens också. Viktigt med samsyn man kan presentera arbetssättet även för kollegor som inte är vana att jobba med barn. Tid för att reflektera viktig. Metoden kan bidra till att man får syn på att det behövs tid till det. Mycket verksamhet görs ofta ad hoc. Men att kunna lösa problem med ad hoc kan också vara en tillgång, en kvalitet. Kanske rätta ordet är flexibilitet. Samtal med Elisabet Ahlqvist, handläggare och processutvecklare Nationell bibliotekssamordning, Kungliga biblioteket. Elisabet Ahlqvist inledde med att ge en bakgrund till KB:s partnerskapsmodell. Idag har KB partnerskap som får 1) verksamhetsbidrag (lånecentralen Umeå, Internationella biblioteket) och 2) utvecklingsbidrag (Malmö stadsbibliotek, Regionbibliotek

5 Stockholm). Utvecklingsbidragen kommer att omvandlas till något man kallar nationella utvecklingslinjer. Utvecklingslinjerna kommer att öppnas för fler samarbetspartners än de ovan nämnda, fr o m Nationella utvecklingslinjer = innebär att medel ges till några större, mer långsiktiga projekt av nationellt intresse. De kan genomföras av KB eller av någon annan i samverkan med KB. I dagsläget är utvecklingslinjerna lagda i paus i väntan på nationell biblioteksstrategi. Elisabet Ahlqvist nämnde att flera folkbiblioteksprojekt ligger bra till att ingå i utvecklingslinjerna, bl a Koha (Halland). Därefter beskrev Elisabet Ahlqvist hur inflytandestrukturen fungerar. Några av grupperna som kommer att finnas kvar efter 13 juni 2015 på KB är Expertgruppen för metadata som är intressant för barnfrågor/katalogfrågor, Expertgruppen för BIBSAMkonsortiet (BIBSAM= central upphandling av databaser, e-boksleverantörer m m) m fl. Flera nya expertgrupper kan komma att bildas. Kvar kommer också Nationella referensgruppen vara. Mikael Petrén är folkbiblioteksrepresentant i gruppen. Ny nationell referensgrupp ska bildas under detta år. Nationella referensgruppen kommer att ta ställning till utvecklingslinjerna. Fortsätta kommer även Expertgruppen för kvalitetsdialog att göra kanske är den mest intressant för barnfrågor? tror Elisabet. Undersökningen och rapporten Barnen i planerna är ett exempel på resultat från denna grupp. Biblioteksverksamhet på regional och lokal nivå diskuterar tillsammans kvalitetsbegreppet och hur det går med planerna för biblioteksverksamheten. I kvalitetsoch plansammanhang finns möjligheter att påverka barnperspektivet. Kvalitetsdialog = Stort möte årligen med en representant från varje region och två kommunrepresentanter och KB. På frågan om barnperspektiv i expertgrupperna svarar Elisabet Ahlqvist att det inte finns någon särskild barnexpertgrupp, barnfrågor ska ingå i varje grupp. Syftet med grupperna är att vara rådgivande, utredande och omvärldsbevakande och ge input till KB. Platser tillsätts efter nominering av SKL, där Louise Andersson sköter nomineringar. Hon samlar in namn från nivån över länsbibliotekarier och bibliotekschefer. Mötet konstaterade att vi alltså behöver ha en dialog med kulturförvaltningschefen eller liknande i våra regioner kring barnperspektivet. Det ansvariga för barn och ungafrågor inom regional biblioteksverksamhet också kan göra för att påverka är att föra en dialog med SKL för att representanter med barnperspektiv ska nomineras till grupperna i inflytandestrukturen. Vi kan också ta kontakt med de valda representanterna som sitter i grupperna.

6 Varje expertgrupp kan ha flera undergrupper, som t ex rör barnfrågor. Undergrupperna kommer sen och rapporterar till expertgruppen. Det är expertgruppen själv som bestämmer att de behöver en undergrupp, t ex skulle metadatagruppen kunna bestämma att de behöver en barnundergrupp. En annan väg att gå är att bjuda in nationella referensgruppens folkbiblioteksrepresentant till en konferens liknande denna som handlar om barnfrågor på regional och nationell nivå. Mer information: > Bibliotekssamverkan > Inflytandestruktur > Handbok KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan > Biblioteksstatistik > Kvalitetsdialog Meddela om något är gammalt till Elisabet när det gäller biblioteksplaner https://refsamtalet.wordpress.com Regionbibliotek Stockholm > Samtal pågår (om partnerskapet och kvalitetsarbetet) Elisabet Ahlqvist avslutade med att konstatera att hon kan se en utveckling mot tydligare skrivningar kring barn och i de nyaste planerna för biblioteksverksamhet. Hon nämner också att nyckeltalsrapporten (Biblioteksplan 2.0) ska revideras. Har mötet input att ge kring den? Mejla Elisabet Ahlqvist eller Cecilia Ranemo med input direkt. Bokstart och PAUS. Information från Nina Frid och Maria Telenius, handläggare Kulturrådet. Paus och projekt idrott/läsning KUR har i uppdrag att tillsammans med Riksidrottsförbundet samverka om läsfrämjande. Det är en tillfällig satsning med tillfälliga medel. Stöd till olika projekt har givits. Man försöker få idrott och bibliotek att hitta varandra. Viktiga ledord för satsningen - Den fria läsningen med lust och utan krav - Läsförebilder, att utveckla en läsaridentitet - Inkluderande, både pojkars och flickors läsning - Barnen som aktiva subjekt att utgå från barnens miljöer och barnens behov - Tillfället gör läsaren, tillgång till litteratur och läsmiljöer. Man ska hitta böckerna överallt, i stallet, i träningslokalen etc

7 - Den sociala läsningen, att läsa tillsammans, vara fler som läser samma bok, läsa högt - Idrotten som motiverande kraft kan idrottens motivation smitta av sig på läsning. Lära av idrottens metoder Win-win - Engagerade tränare och föräldrar och bibliotekarier - Socialt ansvar - utvecklar hela personen - Vinna fler matcher, även läsmatchen - Värdegrundsarbete - Aktiv återhämtning trimma hjärnan - Lära av varandra utveckla nya metoder - Nå nya målgrupper, det händer redan nu genom projekt som börjar. Bra för biblioteken att möta barn/unga i deras egna miljöer - Idrotten och biblioteken stärker varandras uppdrag Paus är kommunikationsinsatsen för satsningen. Paus riktar sig till de vuxna, ledare, bibliotekarier etc. medan projekten (27) riktar sig mot barn och unga. Kunskapsspridning sker via och Facebook. KUR siktar på att sprida kunskap etc. från projekten där också. I Paus ingår också en läscoach, Johan Unenge. Han är språkrör för satsningen. Unenge är känd som författare, serietecknare och Sveriges första läsambassadör. Han kommer att blogga på Paus-sidan och resa runt i landet för att informera, peppa och sprida kunskap. Man kan boka in Johan för uppstartsmöten för projekt till exempel. Projekten man räknar med en lång startsträcka på grund av att detta är en ny samverkansform. Omfattningen skiftar från lokala till regionala. Olika strategier: idrottsföreningar vill ofta sätta igång ett projekt direkt, medan andra aktörer kan vara inriktade på att hitta samverkansformer först. Bokstart Bokstart är en läsfrämjandesatsning riktad till små barn och deras familjer. Den största nationella läsfrämjandesatsningen hittills som KUR initierat. Ett viktigt syfte är att utjämna de klyftor som finns. Skillnaderna grundläggs redan under de tre första åren. Det heter att skolan ska utjämna skillnaderna, men då är det redan för sent. Läslust kan verkligen vara barns väg ut ur fattigdom.

8 30 olika länder i världen har liknande Bokstartprojekt. Bookstart finns i England sedan I Danmark sedan Mycket forskning har gjorts som visar att detta verkligen gör skillnad. Bokstart Sverige När barnet är 6 månader, ett år och tre år kommer biblioteken att göra hembesök hos familjerna. Informationen om Bokstart kommer att finnas på flera olika språk. Här finns forskning, stöd, goda exempel på samarbete BVC-bibliotek, högläsning m m. Alla bokstartare har ett visitkort med ett foto där man skriver till familjerna och berättar att man kommer till dem. Elefant på rislampa blir symbolen, kommer att tas fram som gosedjur. Landskrona, Göteborg, Södertälje är pilotprojekt kommer pilotprojekten avslutas och utvärderas. Bokpaket kommer att delas ut. Hur ska ett hembesök gå till i svenska förhållanden? Det undersöks. Bokstartarna har fått utbildning. Målet är nationell spridning efter pilotprojektets genomförande. Bokpakettitlarna och språkutvecklingsstödmaterialet kan hela landet använda redan nu. KUR kommer att uppmuntra ansökningar om inköpsstöd som syftar till samarbeten med BVC, t ex att köpa böcker till BVC:n. Nytt handlingsprogram för läsfrämjande. Presentation av Nina Frid och Maria Telenius, handläggare vid Kulturrådet. Diskussion. Litteratur (som konstform) och läsfrämjande får inga nya medel och området hamnar under regional biblioteksverksamhet (inte som eget åttonde område). Diskussion KUR: På vilket sätt skulle ditt bibliotek kunna haka i KUR:s handlingsprogram för läsfrämjande? Informera folkbiblioteken om innehållet i handlingsprogrammet och biblioteksplanerna att bättre haka i det och bli bättre på att beskriva våra olika roller; nationellt, regional, kommunalt. PR och kampanjande överallt för läsfrämjande på bussar, i SVT m m! Svar från KUR: En kampanj i samarbete med folkbildningen liknande Digidel undersöker man. Danmark läser är intressant att följa. Bokstart intressant, men varför inte en pilot i små mellansvenska kommuner eller norrlandskommuner? KUR: Vilka hinder ser du för att kunna uppfylla de nationella målen för läsfrämjande?

9 Resursbrist både på läns- och regionbibliotek och folkbibliotek (för få huvuden som kan genomföra). Ge oss möjlighet att söka medel för fortbildning. Fortbildning som metodutvecklar det man redan arbetar med på bibliotek. Inte göra nytt utan utveckla det som redan görs! Läslyftet 800 miljoner får skolan nu (skolbibliotek kan söka medel), KUR konstaterar att trycket är stort på ansökningar till kompetensutveckling på biblioteken. Vårt uppdrag inom regional biblioteksverksamhet är samordning, kvalitet, verksamhetsutveckling. Vad ska vi göra för att få till ett läslyft för biblioteken? Att våra resurser går till stor del till skolan viktigt att vi prioriterar barn och ungas fria läsning och att våra resurser går till det. Projekttrötthet hos biblioteken. Bristen på långsiktighet. Utgivning av litteratur på minoritetsspråken kan vara svår att genomföra eftersom det finns så få författare, förutom på finska. KUR: Är det någon satsning du saknar i handlingsprogrammet med avseende på barn och unga? E-boksfrågan tas inte upp i relation till målgruppen barn och unga (påtryckningar på förlagen behövs för att producera och biblioteken behöver synliggöra e- böcker för barn och unga). Arbetet med barns rättigheter behöver stärkas och synliggöras att vi på alla nivåer har detta uppdrag eftersom Sverige ratificerat Barnkonventionen. Nyheter från MTM. Områdesansvariga Tobias Willstedt och Helena Nordqvist berättar vad som är aktuellt för MTM under 2015 Helena Nordqvist ansvar för skolbibliotek. Tobias Willstedt ansvar för folkbibliotek. Båda började på MTM i juni Tobias Willstedt: Just nu är det stora projektet att gå samman med Centrum för lättläst, nytt uppdrag från riksdagen. Alla de delar som ingått i Centrum för lättläst ingår fortfarande. Däremot utreds tidningen 8 sidor, eftersom det är problematiskt att en myndighet ger ut en nyhetstidning.

10 Nyhet: MTM ska bilda kunskapscenter för tillgängliga medier, för att arbeta på vetenskaplig grund. Tobias tipsade om rapporten Äppelhyllevardag skriven av Lisa Börjesson Helena Nordqvist: Skolbiblioteken som förmedlare med nedladdningstillstånd är viktiga för MTM. En fördel med skolbiblioteken är att de är nära barn och förmedlare i skolan. MTM ska göra en skolbibliotekssatsning och komma ut i landet. Vi på länsbiblioteken kan ordna träffar i våra län träffar dit MTM kan komma och berättar om allt kring talböcker. Om vi är intresserade kan vi kontakta Helena. Över hälften av barnen använder appen Legimus och tycker att den funkar mycket bra. Demokonto finns för t ex lärare och andra som vill se hur det funkar. Följ MTM på sociala medier. Rapport från nätverket Barn Bibliotek Webb = BBW. Annika Holmén, Katarina Dorbell och Regine Nordström, konsulenter/utvecklingsledare från Östergötland, Kultur i Väst och Norrbotten. Det digitala lyfts i KUR:s handlingsprogram, resultat från den här gruppen, bra! Det har inte varit helt lätt att närma sig KB i denna fråga. Katalogposterna MÅSTE vara tillgängliga för barn och unga. Då allt fler folkbibliotek går över till Libris som distributör av katalogposter blir det en fråga för KB och Libris. Numera är BBW ett expertnätverk inom Svensk Biblioteksförening. Första träffen är 20 mars på World Trade Center, alla som vill veta mer om läsfrämjande digitalt är välkomna. Gå med i nätverket och anmäl er. Man måste vara enskild medlem i biblioteksföreningen. Program kommer snart. Tips: Tove Frankow Crivellaros uppsats Hur bemöts barn i det virtuella rummet? Barnens bibliotek har precis fått ny layout men det är ännu inte helt klart. Nu funkar webben i ipad och telefon! Squoosh skrivlustsida kan alla bibliotek i hela landet använda. Hur ser det ut i katalogen egentligen?

11 Annika Holmén presenterade sin undersökning bl a av om det finns roliga sätt för interaktivitet utan att behöva logga in med bibliotekskort osv? Hon konstaterar att katalogposterna ser nästan uteslutande helt obegripliga ut för barn. Götabiblioteken har numera Libris som distributör av poster vilket gör att annotationerna inte finns! Mycket ovidkommande information och länkar måste bort från katalogen, det finns inget barnperspektiv! Barnens bibliotek har en bra sökfunktion och sökresultatet presenteras på ett bra sätt för barn. De bibliotek som förlorar sina annotationer skulle kunna få dem från Barnbokskatalogen. Anna Persson undrar: finns något bibliotek som har barnsidan som startsidan och inte vuxensidan där man måste välja barnsidorna? Nej, inget svenskt bibliotek i alla fall som vi känner till. På Malmö museum har man skyltar skrivna för 9-10-åringar. Eftersom om barn i den åldern kan läsa dem så kan alla läsa dem. Bra tanke. Vi måste väcka frågan på regional nivå, annars kommer vi aldrig dit. Metadata är den expertgrupp som hanterar frågorna. BBW-gruppen har haft möte med Hilda Androls på KB. KB har inget särskilt barnansvar, vi måste påverka genom inflytandestrukturen. Vi jobbar vidare med att Libris blir barnvänligt. På finns nationella barnredaktionen, kan man hämta material. Maria Ekendahl kontaktperson Katarina Dorbell ska kontakta Pernilla Stalfelt om att vi skulle kunna få bilderna om barns rätt på bibliotek nu. Barnbiblioteksutveckling på regional nivå vad och hur? Eva Fred, konsulent och biträdande länsbibliotekarie, Kultur i Väst. Mycket ser annorlunda ut nu med olika organisationer i regionerna, vilket medfört en diskussion inom SLB. Vem ska representera sitt län? Alla är inte chefer och har mandat. Enligt beslut nyligen ska SLB vara en yrkesförening för verksamhetsansvariga på regional biblioteksverksamhet. SLB har representation i olika nationella sammanhang, t ex KB, MTM. De nya dokumenten som presenterar SLB:s nya vision, verksamhetsidé och värderingar finns inte på SLB:S sida ännu håll utkik! Ett möte för regional biblioteksverksamhet är planerad att äga rum i Stockholm, Långholmen 2-4 september 2015.

12 Eva Fred tipsade också om att det finns expertnätverk för tillgänglighet, barnverksamhet, läs- och litteraturfrämjande (Nelli) samt BBW (Barn, bibliotek, webbar). Strategiworkshop med fokus på barnbiblioteksutveckling på regional nivå, under ledning av Ann Catrine Eriksson, konsulent, Länsbibliotek Sörmland. Fråga: Vilka är de strategiska utvecklingsfrågorna för barnverksamheten på regional nivå, vad ska vi fokusera på och samverka kring? Resultatet tar Eva Fred med till SLBmötet 12 februari Diskussion Libris det brinner i knutarna. Hur ska man strategiskt jobba med detta? Inom SLB, nationell nivå? Lobbying, nätverka, och så vidare - hitta former. KB:s expertnätverk nominera namn till dessa? Föreslå undergrupper till nätverken? Till exempel nationella referensgruppen kan vi nominera någon till den via SKL? Ska vi ha en förberedande grupp för att gå vidare med frågan om hur vi ska kunna få representation i olika viktiga grupper? KB digitalt läsfrämjande, och metadata viktigt. KB:s kvalitetsgrupp kunde ha en underavdelning där man arbetar med barn och ungafrågor. Forskningens roll är mycket viktig. Metadata hur kan vi påverka den gruppen för att föra fram barn- och ungaperspektiv? Kan vi få till en undergrupp från vår krets? Bibliotekswebbar - det behövs en riktning för hur de ska ut. Portal för projekt där bibliotek etc kan inspireras och informeras. Ett nationellt grepp behövs för metadata, och även på barnwebb. Litteratur och läsfrämjande: litteratur som konstform, var kommer barn och unga in här? Kan vi påverka en hel del själv här? E-boksfrågan vi måste driva den frågan också. Barnperspektiv, tillgänglighet? Barnkonventionen barnrättsfrågor på bibliotek. Barnperspektivet ska in i alla frågor, t ex webb.

13 Samla goda idéer Bolla.se läggs ner, det behövs forum. Barnbibliotekscentrum kan det bli forum för att samla in projektrapporter etc? Sommarboken ska ingå i det strategiska tänkandet. Forskning vi behöver vara mer aktiva när det gäller forskning och att ha dialog med biblioteksutbildningar Integration hur får vi in barnperspektiv i det? Vi behöver hitta enkelt verktyg att kommunicera regional verksamhet för barn och unga, ett forum där frågor och idéer kan delas. Mejlgrupp, Facebook-grupp? Vilka utvecklingsområden kan vi enas om? Arbeta igenom områden. Det bör finnas en barnbiblioteksansvarig på regional nivå. Vi har olika uppdrag i regionerna barnkompetensen är viktig att ha kvar! Övriga frågor Den uppdaterade BVC-broschyren Välkommen till biblioteket, som ska tryckas på språk men finnas på många fler, från Internationella Biblioteket är snart klar hälsar Jenny Meyer från IB. Sommarboken behöver Eva Fred och Katarina Dorbell från Kultur i Väst hjälp med att sprida information om till landets bibliotek. De har i uppdrag att permanenta Sommarboken som koncept nationellt. Ett informationsmejl kommer att skickas ut till landets barnkonsulenter för spridning. Följeforskare har gjort rapport kring Sommarboken. Rapporten trycks nu och kommer att presenteras på Biblioteksdagarna i Lund 7 maj samt på Svensk Biblioteksförenings expertnätverksträff för barnbibliotek som hålls i anslutning till Biblioteksdagarna. Ett nytt expertnätverk för barnfrågor (Svensk Biblioteksförening) är Eva Fred Kultur i Väst kontaktperson för. Peppa era barnbibliotekarier att gå med och gå med själva hälsar Eva Fred. Det kostar ett medlemskap i Biblioteksföreningen. Maria Ehde Andersson Regionbibliotek Halland berättade om en inventering av läsfrämjande insatser som gjorts på bibliotek i sex sydliga län av Catharina Smidt. I mån av plats är konsulenter välkomna till konferensen i Hässleholm 26 februari. Efter 26 februari är alla välkomna att beställa den tryckta rapporten.

14 Konsulentlistan som ligger på Google Drive uppdateras inte. Viktigt att alla tar sitt ansvar att uppdatera den och informera sina ev. efterträdare. Eva Nordlinder tar över ansvaret både för konsulentlistan och förlagslistans kontaktuppgifter. Tinne Wennerholm Gävleborg föreslår att vi gör en sluten Facebookgrupp för barnfrågor inom regional biblioteksverksamhet. Anna Persson Länsbibliotek Jönköping föreslår en Facebookgrupp för alla som arbetar med regional biblioteksverksamhet. Vi bordlägger frågan. Nästa möte Annika Holmén hälsar alla välkomna till Norrköping 2016 på nationell barn och ungakonferens. Arrangerar 2016 gör Annika Holmén Östergötland, Sylvia Blomberg Örebro län och Tinne Wennerholm Gävleborg. DOKUMENTATION OCH MEDVERKANDEPRESENTATIONER Elisabet Ahlqvist Exempelblankett för statistiken Kvalitetsdialogbloggen Niclas Lindberg Presentation Filmpresentation Alla medverkandepresentationer samt deltagar- och medverkandelista bifogas detta protokoll / Antecknade gjorde Ann Catrine Eriksson, Pia Borrman och Anneli Lidström, arrangörer

Medlemsmöte 9 november

Medlemsmöte 9 november Medlemsmöte 9 november 1. Ordförande hälsar välkommen 2. Presentationsrunda 3. Ordförande presenterar dagens agenda DigiDel Nationell katalog Barn, bibliotek och IT Licensfrågan/KULDA Resurser kvalitetsutveckling/utvecklingsbidrag

Läs mer

Barn bibliotek webbar, BBW Minnesanteckningar 10 april 2014

Barn bibliotek webbar, BBW Minnesanteckningar 10 april 2014 Barn bibliotek webbar, BBW Minnesanteckningar 10 april 2014 Närvarande: Katarina Dorbell (Barnens bibliotek) Åsa Zetterström (Minabibliotek) Regine Nordström (Polarbibblo.se), Jenny Nilsson (Barnens sidor

Läs mer

KB:s och de regionala biblioteksverksamheternas kvalitetsnätverk

KB:s och de regionala biblioteksverksamheternas kvalitetsnätverk 1 KB:s och de regionala biblioteksverksamheternas kvalitetsnätverk 22 nov 2013 Plats: Klemmingrummet, KB Deltagare: Elisabet Ahlqvist, Kungl. Biblioteket Cecilia Ranemo, Kungl. Biblioteket Ulf Hölke, Länsbibliotek

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR LÄSFRÄMJANDE

HANDLINGSPROGRAM FÖR LÄSFRÄMJANDE HANDLINGSPROGRAM FÖR LÄSFRÄMJANDE Statens kulturråd 2014 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

Läs mer

SLB medlemsmöte den 12-13 februari 2015

SLB medlemsmöte den 12-13 februari 2015 SLB medlemsmöte den 12-13 februari 2015 Närvarande: Maria Törnfeldt, Maria Ehrenberg (ordf), Katinka Borg, Carin Palmqvist Isaksson, Susanne Ljungström, Per-Erik Wik, Catarina Lundström, Sylvia Blomberg,

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga PROJEKTPLAN Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga Vision Visionen är att skapa centra för nya kreativa former av lässtimulans.

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben

Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben Pia Malmberg-Kronvall, Bibliotekskonsulent, Regionförbundet i Kalmar län 2 Inspiration och andra vinklar Barnwebben

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

Kvalitetsmodellen i praktiken. Välkommen åter Umeå 24 mars 2015

Kvalitetsmodellen i praktiken. Välkommen åter Umeå 24 mars 2015 Kvalitetsmodellen i praktiken Välkommen åter Umeå 24 mars 2015 Teoretisk bakgrund https://refsamtalet.wordpress.com/ Konceptuell modell Strukturkvalitet Processkvalitet Resultatkvalitet Organisationsprofil/varumärke

Läs mer

KU LTU R RA DET Yttrande

KU LTU R RA DET Yttrande KU LTU R RA DET Yttrande Dnr KUR 2015/2659 2015-05-11 GDnr 2015:124 Kungliga biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Yttrande over KB:s samverkansstruktur. Forslag pa ny form for nationell bibliotekssamverkan

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Arbetar du för kommunen?

Arbetar du för kommunen? Datum/Date Dnr/Ref.no. 2014-12-1 161-KB 979-2014 Minnesanteckningar Kvalitetsdialog 21 november 2014 1. Dagen inleddes av Riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg, som hälsade välkommen och uttryckte sin glädje

Läs mer

Föreningens framtid. Styrkor

Föreningens framtid. Styrkor Föreningens framtid Styrkor Rapporter på nationell nivå Viktig lobbygrupp Medlemsstyrt Opinionsbildning Stöd till nätverk inom föreningen BIBLIST/Forum Medlemstidning BBL Stor förening Kan påverka Remissinstans

Läs mer

Nationella referensgruppen 18 november 2010

Nationella referensgruppen 18 november 2010 Nationella referensgruppen 18 november 2010 Närvarande, referensgruppen: Lars Björnshauge, Margaretha Eriksson, Jette Guldborg Petersen, Kjell Jonsson, Gunnar Lager, Gunilla Lilie Bauer, Kerstin Norén,

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER

SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER Sverige ska vara en ledande biblioteksnation Välkomna! MTM Statlig myndighet sedan 1980 Huvudman är Kulturdepartementet Uppdrag och medel från Utbildningsdepartementet Antal

Läs mer

Statens kulturråd 2014

Statens kulturråd 2014 HANDLINGSPROGRAM FÖR LÄSFRÄMJANDE DELRAPPORT MAJ 2014 Statens kulturråd 2014 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Minnesanteckningar, 11 februari 2015 Kvalitetsdialog, strategigruppen

Minnesanteckningar, 11 februari 2015 Kvalitetsdialog, strategigruppen Minnesanteckningar, 11 februari 2015 Kvalitetsdialog, strategigruppen KB Karlavägen 100, Stockholm 1. Välkommen Elisabet Ahlqvist hälsade alla välkomna 2. Val Till mötets ordförande valdes Henrik Bylund,

Läs mer

Medlemsmöte 13-14 februari 2014

Medlemsmöte 13-14 februari 2014 1 Medlemsmöte 13-14 februari 2014 Deltagare: Maria Ehrenberg, Regionbibliotek Halland Katinka Borg, Länsbibliotek Jönköping Susanne Ljungström, Länsbiblioteket i Västerbotten Bengt Källgren, Kultur i Väst

Läs mer

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Checklista Bakgrund Barnhälsovård och bibliotek har ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. En framgångsfaktor i

Läs mer

Verksamhetsplan 2012-2014 för Expertguppen för utvärdering och kvalitetsutveckling

Verksamhetsplan 2012-2014 för Expertguppen för utvärdering och kvalitetsutveckling Datum/Date Dnr/Ref.no. Verksamhetsplan 2012-2014 för Expertguppen för utvärdering och kvalitetsutveckling 2012 Fysiska möten 7 mars, 2 maj, 6 september, 8 november Utlysning av projektmedel Expertgruppen

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

KB på nytt uppdrag. Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012

KB på nytt uppdrag. Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012 Datum/Date Dnr/Ref.no 2012-10-19 239-KB 756-2012 KB på nytt uppdrag samordning och utveckling inom bibliotekssfären Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012 Möt Elsebeth Tank, som har en lång

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Detta dokument beskriver kommunikationsplaneringen för Librisprojektet på Götabiblioteken. Under sep 2014 till jun 2015 pågår projektet som syftar

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Projekt Synliggör Biblioteket

Projekt Synliggör Biblioteket Projekt Synliggör Biblioteket Projektet drivs av Region Halland 2009-2010. Kulturrådet har beviljat medel. Projektbibliotek: Hylte, Laholm, Onsala och Vallås Syfte: göra biblioteken och biblioteksverksamheterna

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades.

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades. Nätverksträff 2012-09-07 Äntligen! Sådan var känslan när ett 30-tal bibliotekarier möttes i Kultur i Västs lokaler i Göteborg. Litteraturkonsulent Gunnar Südow hade kallat till nätverksträff och tanken

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik

Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik Den svenska biblioteksstatistiken Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik Verksamhetsgruppen Gruppen tillsattes av generalsekreteraren efter ett initiativ från Föreningen

Läs mer

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer

Läs mer

Mötesanteckningar från Maracas-möte den 5 november 2009 i Boden.

Mötesanteckningar från Maracas-möte den 5 november 2009 i Boden. Mötesanteckningar från Maracas-möte den 5 november 2009 i Boden. Närvarande: Bo Alsterberg, Erik Sieurin, Gun Hellander, Karin Wikström, Britt-Lis Holmström, Ulrika Blomkvist, Anneli Nilsson, Kristian

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Tisdag 6 november, 2012

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Tisdag 6 november, 2012 ANTAL SIDOR 1(8) Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Tisdag 6 november, 2012 Närvarande: ordförande: Madelein Enström Gunilla Eldebro (adjungerad) Anna Gustafsson Chen Ilona Johansson

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

DIGIDEL. Vi väckte lusten till teknik. viktor.sarge@regionhalland.se blogg.regionhalland.se/digidel

DIGIDEL. Vi väckte lusten till teknik. viktor.sarge@regionhalland.se blogg.regionhalland.se/digidel Backup som ppt, pdf, webb, keynote till usb, dator, två epost - digital halvinföding.- Digital halvinföding - fel person att locka andra? Nej - jag minns glädjen Idag översikt vad vi gjort och hur det

Läs mer

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14 Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning Expertgruppen för metadata Version 1.0 2014-04-14 Innehåll Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning... 1 Från manuell kontroll till digitala flöden... 2

Läs mer

Sommarboken går vidare

Sommarboken går vidare Sommarboken går vidare Många bibliotekarier på folkbiblioteket samarbetar med skolan. Det läsfrämjande arbetet sker oftast på skoltid. Då finns en risk att läsning associeras med nytta och krav i första

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Biblioteken står inför stora utmaningar: Några stabila grundstenar att bygga på: Det går att påverka:

Biblioteken står inför stora utmaningar: Några stabila grundstenar att bygga på: Det går att påverka: Biblioteken står inför stora utmaningar: Minskad tillgång till biblioteksservice Ökade klyftor Minskad läsning bland barn Trendmässigt minskad biblioteksanvändning Nöjdheten med servicen minskar Några

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

ViSA Vidareutveckling i Skönlitterärt Arbete. Nov 2013 - okt 2014

ViSA Vidareutveckling i Skönlitterärt Arbete. Nov 2013 - okt 2014 ViSA Vidareutveckling i Skönlitterärt Arbete Nov 2013 - okt 2014 Ett nationellt projekt i samarbete mellan Kultur i Väst, Kultur i Halland och Regionbibliotek Stockholm Fortsättning på MUSA Metodutveckling

Läs mer

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga.

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. BESLUT 2014-01-10 Ärende Yttrande över Lättläst. Betänkande av Lättlästutredningen SOV 201 '3:58 Kulturrådets beslut Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. Handläggningen av ärendet

Läs mer

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Att nå ut till talboksläsande barn och unga Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer Kurs

Läs mer

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket Tillgängliga skolbiblioteket Omkring sex procent av befolkningen har en läsnedsättning. Synskada och dyslexi är de vanligaste orsakerna till en läsnedsättning men det finns andra orsaker också. Skolbiblioteken

Läs mer

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken ett regionalt samarbete Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken i siffror (2014) 459 652 invånare (Linköping, Norrköping,

Läs mer

Förstudie: Drömspel på flera plan

Förstudie: Drömspel på flera plan Förstudie: Drömspel på flera plan Arbetet med denna förstudie pågick under oktober december 2013 Syfte och mål Som en del av det läsfrämjande arbetet vill Enköpings bibliotek och Håbo bibliotek jobba mer

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Svensk Biblioteksförenings skriftserie På väg mot en starkare biblioteksnation DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Om LIBRIS som en möjlighet för folkbiblioteken Därför nationell bibliotekskatalog är den

Läs mer

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Kulturdepartementet 2012-09-14 Ku2012/836/RFS Enheten för rättsliga frågor och styrning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Övergripande kommentarer

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Talböcker på biblioteket

Talböcker på biblioteket Talböcker på biblioteket Helena Nordqvist 2015-03-19 1 Talböcker på biblioteket Den här timmen Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Talbok

Läs mer

Framtidens barnbibliotek

Framtidens barnbibliotek Framtidens barnbibliotek Samtidighet Delaktighet Ömsesidighet Tankar och synpunkter från verksamma inom Kalmar läns barnbibliotek Process startad 5 oktober 2009, fortsatt 2 februari 2010 Region Kalmars

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun 1 Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun Bibliotekslagen: Alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter om

Läs mer

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Östergötlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005

NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005 NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005 Plats: Kungl. biblioteket Tid: 10.00-15.00 Deltagare: Kerstin Andersson, utredare (punkt 4) Louise Brunes, Södertörns högskolebibliotek

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Folkbiblioteken i. Kronobergs län 2010. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Kronobergs län 2010. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Kronobergs län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Bibliotekens framtid ligger i våra händer Svensk Biblioteksförening presenterar för sjätte året i rad rapporter om bibliotekssituationen

Läs mer

Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning

Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning Seminarium i Stockholm, Serafen, den 15 januari 2009 Deltagare: Se bilaga Maria Törnfeldt, ordförande i Sveriges Länsbibliotekarier, hälsade

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014. Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014

Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014. Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Fastställd av Stockholms Fastställd läns landstings av Stockholms kulturnämnd läns landstings kulturnämnd

Läs mer

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Tid och plats: 11/2 2011 kl 9.00 11.00 Falu Habilitering, Falun Närvarande: Erica Karlsson, Carina Jarl och Carl

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Vad kan jag göra på biblioteket?

Vad kan jag göra på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag göra på biblioteket? Vad kan jag göra på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker och annat med dig hem. Du kan också sitta på biblioteket och läsa, studera eller arbeta.

Läs mer

Libris på Götabiblioteken. Göta styrgrupp 19 maj 2015 Projektledare Mia Moberg

Libris på Götabiblioteken. Göta styrgrupp 19 maj 2015 Projektledare Mia Moberg Libris på Götabiblioteken Göta styrgrupp 19 maj 2015 Projektledare Mia Moberg Librisprojektet på Göta apr-maj 2015 Utökning av katalogiseringstjänster Utbildningar Möten för katalogansvariga och skolor

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Talböcker på biblioteket. Helena Nordqvist

Talböcker på biblioteket. Helena Nordqvist Talböcker på biblioteket Helena Nordqvist Den här timmen Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Egen nedladdning Så här gör man Demokonto Biblioteken

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Skolbibliotekets två främsta funktioner är att inspirera eleverna att känna läslust samt att hjälpa eleverna att förbättra sin förmåga att söka

Läs mer

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014 Vision100 mars 2014 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE Vision100 Vision 100, Kost & Närings färdplan mot föreningens 100-årsjubileum 2021, består av tre delar: En övergripande vision för föreningens roll för sina

Läs mer

Kompetensutveckling en diskussion. Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för ledning, profession och organisation

Kompetensutveckling en diskussion. Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för ledning, profession och organisation Kompetensutveckling en diskussion Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för ledning, profession och organisation Innehåll Förord 3 Utvecklingsrådet för ledning, profession och organisation

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan

Projektplan med kommunikationsplan Projektplan med kommunikationsplan Projekt E-serviceverkstad 2013-09-01 2014-08-31 Projektägare Regional samarbetspartner Genomförs i Projektbidrag Projektets syfte Regionförbundet i Kalmar län, Christer

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

REDOVISNING AV PROJEKT- OCH UTVECKLINGSBIDRAG Läsfrämjande insatser

REDOVISNING AV PROJEKT- OCH UTVECKLINGSBIDRAG Läsfrämjande insatser REDOVISNING AV PROJEKT- OCH UTVECKLINGSBIDRAG Läsfrämjande insatser 1 (5) Bidragsmottagare Organisationsnummer Regionförbundet i Kalmar län 222000-0984 Adress Uppgiftslämnare Box 762 Postnummer Ort 391

Läs mer

Biblioteksdagarna 6 7 maj 2015 AF-borgen i Lund

Biblioteksdagarna 6 7 maj 2015 AF-borgen i Lund Biblioteksdagarna 6 7 maj 2015 AF-borgen i Lund För utförligare presentation av studiebesök, föreläsningar och seminarier se Biblioteksdagarnas hemsida: http://www.biblioteksforeningen.org/biblioteksdagarna/program/

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

ANSÖKAN OM BIDRAG LÄSFRÄMJANDE INSATSER

ANSÖKAN OM BIDRAG LÄSFRÄMJANDE INSATSER ANSÖKAN OM BIDRAG LÄSFRÄMJANDE INSATSER För sista ansökningsdag, se Kulturrådets hemsida. ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN Observera Denna onlineansökan är optimerad för webbläsaren Internet Explorer version 6

Läs mer

DET WEBBASERADE BIBLIOTEKSDATASYSTEMET KOHA - ETT FRITT ALTERNATIV Viktor Sarge - Utvecklingsledare vid Kultur i Halland

DET WEBBASERADE BIBLIOTEKSDATASYSTEMET KOHA - ETT FRITT ALTERNATIV Viktor Sarge - Utvecklingsledare vid Kultur i Halland DET WEBBASERADE BIBLIOTEKSDATASYSTEMET KOHA - ETT FRITT ALTERNATIV Viktor Sarge - Utvecklingsledare vid Kultur i Halland OM PROJEKTET Koha - billigare, bättre och en fri infrastruktur för svenska bibliotek

Läs mer