MTM:s referensgrupp för läsfrämjande till LSS- och äldreomsorg Anteckningar, möte 29 november 2018.

Transkript

1 MTM:s referensgrupp för läsfrämjande till LSS- och äldreomsorg Anteckningar, möte 29 november Närvarande Nina Ström Peter Björkman Margareta Hallner Anna Ohlsén Kjell Stjernholm Victoria Lagerkvist Åsa Agerbring Lovisa Karlsson Kjellin David Södergren Medin Frånvarande Catharina Montgomery Kulturrådet Kulturrådet FUB Forum Carpe Studieförbundet Vuxenskolan Länsbibliotek Sörmland MTM (ersätter Lovisa Karlsson Kjellin) MTM (ersätter Helena Kettner Rudberg) MTM Demensförbundet Nytt och på gång på MTM Omlokalisering till Malmö och MTM:s framtidsstrategi. Nuläge. Lovisa Karlsson Kjellin I januari 2020 så skall MTM vara på plats i Malmö, ingen verksamhet skall då finnas kvar i Stockholm. Mitt i detta pågår arbete med MTM:s framtidsstrategi, arbetet med denna påbörjades redan innan omlokaliseringsbeslutet. Fokus i denna är användarens behov och att bygga upp ett ledande kunskapscentrum. MTM arbetar med att öka kunskapen om de behov som finns i samhället och de målgrupper som man riktar sig till, för att sedan använda detta som bas när man utvecklar tjänster. I det ingår även att se över de produkter och tjänster som MTM idag tillhandahåller. I dagsläget är det 45 stycken. Som en del i framtidsstrategin pågår idag flera pilotprojekt med förlag och andra marknadsaktörer för att se hur MTM kan främja att medier, t.ex. e-böcker, är tillräckligt tillgängliga från början så att behovet av särlösningar minskar. MTM skall i framtiden ligga i Malmö med medarbetare som arbetar där. På plats skall MTM arbeta med användaren i fokus, och fungera mer som en kunskapsmyndighet och inte bara som en produktionsmyndighet. Man skall arbete främjande, stöttade och rådgivande men fortfarande tillgängliggöra det material som inte är tillgängligt. Den nya organisationen för myndigheten kommer troligtvis att vara färdigförhandlad och klar den 7 december Vissa saker måste säkras under övergångsperioden, exempelvis Legimus och utlåning och produktion av talböcker och punktskriftsböcker. Den produktion som görs till studenter prioriteras. Fokus vad gäller tekniska plattformar ligger på förvaltning och inte mer utveckling än absolut nödvändigt. Det är en stor utmaning att hitta specialkompetens, hittills har vi haft en stor personalrörlighet. Ca 30% har slutat. I takt med att medarbetare slutar så bygger man upp 1 (6)

2 verksamheten i Malmö parallellt. Det finns idag ett mindre kontor i Malmö där det snart kommer att finnas personal på plats. Utmaning Storstad läsning och tillgängliga medier inom LSS- och äldreomsorg. Ett samarbete mellan regionbibliotek Stockholm och MTM, det tredje projektet kring taltidningar som initieras av MTM. David är utlånad på halvtid till regionbibliotek Stockholm under ett halvår. Syftet med projektet är dubbelt, det handlar om: Att öka kunskapen och kännedomen om tillgängliga medier inklusive taltidningar hos bibliotek och verksamheter inom LSS- och äldreomsorg i storstadsregionen Stockholm. Att undersöka metoder och förutsättningar för förmedling av taltidningar, talböcker och lättlästa böcker och nyheter till vuxna läsare inom LSS- och äldreomsorg i storstadsregionen Stockholm. Erfarenheterna ska efter genomfört projekt kunna användas i motsvarande miljöer i Sverige. Tanken är att studera storstadsregionens speciella förutsättningar för att hitta metoder att förmedla de tillgängliga medierna till vuxna personer inom LSS- och äldreomsorg. Om man kan identifiera metoder och förutsättningar för biblioteken att arbete på ett bra sätt gentemot omsorgen i storstadsområden kan både regionbibliotek och MTM rikta sitt stöd och utvecklingsarbete på ett sätt som kommer biblioteken och omsorgen till gagn. Projektet skall resultera i en kartläggning och en rapport som publiceras under nästa år. Laget runt. Vad är på gång i referensgruppens verksamheter? Viktoria Det finns oro från biblioteken angående MTM:s omlokalisering och undrar hur mycket det kommer att påverka bibliotekens verksamhet. När det gäller läsombudsverksamheten kämpar många bibliotek med förankring inom omsorgen och hur de kan göra för att underhålla den. I Sörmlands län finns en bra grund för läsombudsverksamhet att förvalta. En regional arbetsgrupp planerar en inspirationsdag i början av Den regionala biblioteksverksamheten i Sörmland har ett bra samarbete med de övriga regionala kulturverksamheter i länet när det gäller kultur och läsning inom äldreomsorgen. Det finns många goda exempel på hur läsombud och bibliotek arbetat med högläsning med valet. Stort fokus just nu bland biblioteken är arbetet med Digitalt först med användaren i fokus som organiseras via de regionala biblioteksverksamheterna. I detta är tillgänglighet ett viktigt perspektiv, och det finns tankar om hur det går att koppla det läsfrämjande till digitala verktyg. Länsbibliotek Sörmland har tillsammans med Mikoteket tagit fram ett utbildningsspår om digital tillgänglighet som är fritt tillgängligt för alla att använda. 2 (6)

3 Anna Forum Carpe har en organisation som når ut till länets alla kommuner och stadsdelsförvaltningar och det sker mycket samordnad kompetensutveckling i länet inom funktionshinderområdet. Verksamheter är också positiva till att dela med sig av sina utvecklingsarbeten vilket då kommer regionen till nytta. Tyvärr har vikten av att ha läsombud inom LSS tappat fart, men Forum Carpe lyfter det i olika sammanhang. Det har visat sig att en hel del chefer ute i verksamheterna inte känner till bibliotekens uppdrag och har då svårt att se det potentiella samarbete som finns. Något som står högt på kommunernas lista nu är att möta upp personer på daglig verksamhet som inte får vara kvar efter att de fyllt 65 år, hur ska de erbjudas aktiviteter som alla andra pensionärer? Margareta Håller på med en turné i länet (Västmanland) som heter Åldern har sin rätt om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning. En utbildning producerad av Demensförbundet finns tillgänglig även digitalt. Kjell Läslust hela livet är ett treårigt projekt i Kalmar län för att kompetensutbilda högläsare och utveckla högläsarnas arbete. Projektet har fått bidrag från Arvsfonden. Är precis klar med en intern förstudie som handlar om att instifta ett litteraturpris för lättläst. Det är nu upp till SV:s styrelse att ta ett beslut. Svårt att säga idag när frågan kommer att avgöras. Tillgänglig samhällsinformation. Ett projekt pågår i Jönköping där man arbetar för att personer med intellektuell funktionsnedsättning skall förstå saker kring säkerhet, t.ex. förstå hur man själv kan larma vid fara. Nina Kulturrådet uppdaterar sitt handlingsprogram för läsfrämjande som skall gälla i tre år. Man har ett fortsatt läsfrämjande uppdrag som behandlar läsningens förhållande till hälsa och tillgänglighet. Handlingsprogrammet kommer att vara mer konkret än det förra som hade en mer visionär prägel. Här kommer man att lyfta mer konkret vad man vill göra och åstadkomma, t.ex. lyfta vuxnas läsande. Peter Berättar om Stärkta bibliotek. Många kommuner har sökt pengar för att på lokal nivå arbete med funktionsnedsättning. Det gäller både små kommuner som gör mindre projekt och större kommuner som vill integrera tillgängligheten inom hela organisationen. Det finns stora kunskapsluckor inom biblioteksvärlden när det gäller synen på intellektuell, kognitiv och psykisk funktionsnedsättning. Kulturrådet arbetar därför med en kunskapsöversikt över folkbibliotekens kunskap om området. Om ungefär ett år skall kartläggningen resultera i en publikation samt ett seminarium. Studien kommer att utgå från erfarenheter hos människor med funktionsnedsättningar. Särskilt fokus kommer att ligga på tillgänglighet och universell utformning; hur man kan göra saker och ting så att de inte bygger på särlösningar utan fungerar för alla. De tittar också på biblioteket som arena för kulturutövare som barnteatrar, skrivpedagoger m.m. 3 (6)

4 Kulturrådet tittar också extra på glesbygdsfrågor som avstånd och resurser. Det finns idag en särskild organisation för mindre kommuner som man utgår ifrån. I arbete med stärkta bibliotek syns tydligt de stora variationer i villkor och möjligheter som finns för att kunna uppfylla bibliotekslagen beroende på var i landet biblioteket är beläget. Val Hur gick det med gjorda insatser? Kan vi dra slutsatser och förändra insatserna inför EU-valen 2019? Laget runt. Erik Rågvik berättar om MTM:s arbete kring valet 8 sidor har i uppdrag att driva sajten allavaljare.se. Aktiviteten på sajten blev högre inför valet. Flera ville använda funktionen med partiernas lättlästa svar på inskickade frågor, så det blev svårt att hinna få alla partiers svar. Eftersom pappersprodukter fortfarande är en viktig distributionsform för målgruppen så gjorde man också en valtidning som både var fri att ladda ner och möjlig att beställa hem gratis. Den trycktes upp i exemplar som alla tog slut innan valet. 8 sidor har använts mycket på biblioteken. MTM har samlat tillgängligt material inför valet under devisen Alla väljare räknas på mtm.se/val2018 och på olika sätt informerat om allas rätt till tillgänglig valinformation. Inför EU-valet 2019 planerar MTM en insats i mindre skala. 8 sidor och allavaljare.se kommer att arbeta med valet och MTM:s valsajt Alla väljare räknas ska uppdateras. I Läsombudet nr 1/2019 kommer det också att informeras inför valet. Anna Inom omsorgen har MTM:s och SV:s material varit välkommet. Material har gjort att fler verksamheter har vågat arbeta med valet. Personal har uppskattat att det går att få svar från politiker, då behöver de inte vara rädda för att föra över sina åsikter om politik Det är störst intresse för lokala frågor. Hur skapar vi intresse för EU-val som kan kännas väldigt långt borta? Kjell Studieförbundet Vuxenskolan ordnade 109 studiecirklar och 49 lättpratade valdiskussioner. De räknar med att cirka personer deltog i studiecirklar. SV gjorde en digital utbildning för politiker som vill lära sig att utrycka sig lättläst som togs emot väldigt bra av politiker. Kjell ser ett problem med att man inte kan erbjuda hjälpen om inte politiker är intresserade. Det står ett välviljeperspektiv mot ett rättighetsperspektiv. Idag är situationen starkt präglad av myndighetsutövares välvilja, hur lösa detta framåt? 109 cirklar är jättebra, kommuner och politiker är nöjda med detta. Men det räcker inte så länge det är tjänstemän på kommunen som bedömer vad som är rättvist och inte. Kanske biblioteken kan gå i bräschen för ett rättighetsperspektiv. Det krävs samarbeten på helt annan nivå. 4 (6)

5 Viktoria Det var stort engagemang på biblioteken inför valet i höstas. Det var bra att det fanns fysiskt informationsmaterial inför valet för biblioteken att skylta med och arbeta med i biblioteksrummet. Valet 2019 känns långt borta och det blir en utmaning att få en grupp med redan lågt valdeltagande att engagera sig. Det blir svårt att få till ett material som motiverar varför man ska bry sig. I vanliga fall är engagemanget på biblioteken högre kring riksdagsval än vid EU-val. Finns det några siffror på om valdeltagandet ökade? FUB har bara gamla siffror. Enligt Kjell så kan deltagandet ligga så högt som 80 procent bland de som deltog i SV:s studiecirkel Mitt val. Förankring av Läsombudsverksamheten i omsorgen. Hur kan vi arbeta med det? Finns det något i Kulturrådets rapport av området kultur och hälsa som vi kan arbeta med? Diskussion laget runt. Diskussionen rörde sig kring frågor som: - svårt att få regelbundenhet med läsombud/kulturombud då personal är upptagna av annat, chefer har lite förståelse och det är stor omsättning av personal. - Svårighet att organisera nationellt på grund av olika vägarna i kommunerna, och även svårt att driva lokalt då bibliotekarien ofta är ensam, inte har tid och har svårt att hitta kontakter. - Stor ojämlikhet inom LSS. Den enskilde personens röst är viktig. Kan man utgå tydligare i kommunikation att det handlar om rätten till läsning och stärka denna? - Hur kan biblioteken tillsammans tänka på dessa frågor? Viljan finns att prioritera men hur man arbetar mot omsorgen är inte självklart. En spänning mellan biblioteket för alla och biblioteket för prioriterade grupper. Behövs mer vägledning för att hjälpa biblioteken att nå ut med sitt uppdrag att nå personer med funktionsnedsättning. - Definitionen av kultur ser väldigt olika ut i landet. Regionbibliotek och kultur i vården behöver samverka och försöka diskutera hur man skall tolka själva kulturbegreppet. Biblioteken är ofta inte en aktör när det gäller kultur i vården. - Kan vi prata mer om folkhälsa och om den hälsosituationen som finns med fördelning av hälsa i olika delar av landet och hos olika grupper? Vilka insatser är det som behöver göras? Det råder en överrepresentation av ohälsa hos funktionsnedsatta som inte har med funktionsnedsättningen i sig att göra. - Landstinget har stora rekryteringsresurser. Varför är det bra med läsombud och vad ger det för de anställda? Vi har varit dåliga på att marknadsföra detta. Motivation istället för en spark i baken. Vi avslutade diskussionen med att konstatera att det finns mycket kvar att göra inom området. 5 (6)

6 Planer för Vad är viktigt för referensgruppen att läsombudsverksamheten fokuserar på? Åsa Agerbring presenterar. På grund av omlokaliseringen kommer det inte att ske någon större utveckling inom Läsombudsverksamheten. Vi kommer ut med Läsombudet 4 ggr och det digitala nyhetsbrevet 2 ggr, delar ut pris för Årets läsombud och planerar för en studiedag till hösten. Vi inom gruppen fortsätter vårt deltagande i de projekt som vi är med i. Vi vill så mycket som möjligt vara ute på inspirationsdagar, men det kommer att prioriteras kraftigt. För referensgruppen är det viktigt att vi fortsätta att arbeta mot läsombuden och inte enbart med högläsarfunktionen. Inspiration såväl som att tydliggöra den juridiska rätten. Möten Vi bokar in den 29 april och den 29 november. 6 (6)