MTM:s referensgrupp för läsfrämjande till LSS- och äldreomsorg Anteckningar, möte 29 november 2017

Transkript

1 MTM:s referensgrupp för läsfrämjande till LSS- och äldreomsorg Anteckningar, möte 29 november 2017 Närvarande Nina Frid Margareta Hallner Victoria Lagerkvist Catharina Montgomery Anna Ohlsén Kjell Stjernholm Lovisa Karlsson Kjellin David Södergren Medin Malin Elgborn Helena Kettner Rudberg Kulturrådet FUB Länsbibliotek Sörmland Demensförbundet Forum Carpe Studieförbundet Vuxenskolan MTM Läsombud och omsorg MTM Läsombud och omsorg MTM LL-förlaget/lättlästa böcker MTM Enhetschef Marknad MTM hälsar välkomna och berättar om sina tankar kring referensgruppen, sin läsfrämjande verksamhet till målgrupperna och MTM:s nya strategi. David och Lovisa som håller i dagen presenterar sig själva och MTM:s verksamhet. Inspirationsfilm Mötet började med att vi såg den nya inspirationsfilmen Läsglädje i omsorgen en demokratisk rättighet, som är en film för alla som arbetar läsfrämjande för personer med intellektuell funktionsnedsättning eller demens. Filmen visar vad mycket det ger att arbeta med böcker och läsning inom LSS- och äldreomsorg. Referensgruppen för läsfrämjande till LSS- och äldreomsorg Referensgruppens syfte är att bidra till omvärldsbevakning, dialog och erfarenhetsutbyte gällande hur vuxna personer med intellektuell och kognitiv funktionsnedsättning inom LSSomsorg och äldreomsorg får sin demokratiska rätt till litteratur, nyheter och samhällsinformation tillgodosedd. Referensgruppen ska även fungera som stöd och stimulans till MTM:s läsfrämjande arbete med tillgängliga medier till samma målgrupp. MTM:s riktade arbete till målgrupperna Arbetsgruppen Läsombud och omsorg, som är placerad på avdelningen Marknad och kommunikation, håller i MTM:s läsombudsarbete. Lovisa samordnar gruppens arbete, och förutom Lovisa och David består gruppen av Catharina Kåberg och Tom Weegar. MTM har regeringens uppdrag att driva och utveckla Funktionen Läsombud. För att tolka uppdraget genomförde MTM 2016 en förstudie och kartläggning som resulterade i ett riktningsbeslut från LG i mars Målet för verksamheten är att MTM ska verka för att det ska finnas ett nationellt nätverk med läsombud, högläsare och andra förmedlare som ser till att vuxna personer med intellektuella och kognitiva funktionsnedsättningar inom LSS-omsorg och äldreomsorg har tillgång till nyheter, litteratur och samhällsinformation. 1 (7)

2 För att nå målet fokuserar läsombud och omsorg sitt arbete kring: Nationella kontaktnät för att lyfta läsfrämjande inom omsorgen som en demokratioch tillgänglighetsfråga Målgrupperna som en integrerad del av MTM:s verksamhet Relevanta stödstrukturer för likvärdiga verksamheter nationellt Konstruktiva samarbeten mellan bibliotek, studieförbund, intresseförbund, omsorgen och andra Utbildning av läsombud och högläsare Alla förmedlare är väl insatta i vilka tillgängliga medier som finns MTM:s framtidsstrategi Det händer mycket i vår omvärld vad gäller t.ex. teknisk utveckling och kommersiella lösningar som påverkar MTM:s uppdrag. Därför har MTM tagit fram en ny strategisk inriktning som börjar gälla Enligt den nya visionen arbetar MTM för ett samhälle där all läsning är tillgänglig. Och den nya strategiska inriktningen lyder Med ledande kunskap och användaren i fokus främjar vi tillgänglig läsning i samhället. Alla i referensgruppen presenterar sig Victoria Lagerkvist, Länsbibliotek Sörmland Victoria är bibliotekskonsulent på Länsbibliotek Sörmland med inriktning på tillgänglighet, nationella minoriteters rättigheter, hbtq-perspektiv, språkfrämjande och biblioteket som flerspråkig arena. Hon samordnar kultur- och läsombudsverksamheten i Sörmland och är medlem i ett nationellt nätverk för regionbibliotek om tillgänglighetsfrågor. Victoria berättar övergripande om regional biblioteksverksamhet. I bibliotekslagen står att alla regioner ska ha regional biblioteksverksamhet som ska främja de kommunala biblioteken. Länsbibliotek Sörmland har förutom regional biblioteksverksamhet en taltidning. Totalt arbetar här sex personer inklusive en chef och en kommunikatör blir Sörmland en region istället för landsting. Länsbiblioteket arbetar för att alla barn och vuxna ska ha tillgång till en likvärdig biblioteksverksamhet och att biblioteksrummet ska vara inbjudande och tillgängligt. Man stöttar folkbiblioteken genom att fungera som en länk mellan lokala och nationella projekt, arbeta med metodutveckling och möjliggöra samverkan. I Sörmland finns två regionala nätverk, ett för läsombud inom LSS-omsorg och ett för kulturombud i äldreomsorgen. Dessa består av bibliotek, studieförbund och regionala kulturfunktioner tillsammans med FUB och Demensförbundet. Nätverken har en gemensam arbetsgrupp som arrangerar en inspirationsdag varje år för läsombud och kulturombud. Dagen är uppskattad och brukar ha runt 100 besökare. Arbetet med läsfrämjande i omsorgen ser olika ut i kommunerna; man har olika förutsättningar att arbeta med sådana frågor. Det är en utmaning att åstadkomma likvärdighet. Victoria hoppas att referensgruppen ska bli ett forum för samtal och för att stärka varandra, ett utrymme för att lyfta utmaningar. 2 (7)

3 Catharina Montgomery, Demensförbundet Demensförbundet är ett politisk och religiöst obundet förbund, man har heller ingen anknytning till läkemedelsindustrin. Förbundet är dels en anhörigförening, dels en förening för personer som nyligen insjuknat i demens. Catharina håller bland annat i läsgrupper för personer som nyligen insjuknat i demens. De sitter inne med mycket kunskap om vad de behöver och vilka svårigheter de möter, vilket föreningen försöker ta lärdom av. För många med demens betyder litteratur och läsning väldigt mycket. När de egna läsfunktionerna försämras så missar man mycket. För att delta i dagens digitala samhälle med alla dess medier behövs mycket stöd. Det är väldigt svårt att vara delaktig. Det behövs personer som kan stötta och hjälpa personer med demens att ta till sig information. Det finns cirka 120 lokalföreningar i Demensförbundet, och av dem finns många som är engagerade i frivillig högläsningsverksamhet. Kjell Stjernholm, Studieförbundet Vuxenskolan. Kjell har arbetat med teater och människor med funktionsnedsättning. Han har drivit Moomsteatern i Malmö i cirka 25 år. Nu arbetar han på Studieförbundet Vuxenskolan, SV, med ett nationellt ansvar för att utveckla och samordna förbundets arbete med människor med funktionsnedsättning. SV är organiserat på länsnivå, men verksamheten ser väldigt olika ut runt om i landet. Man har dock verksamhet i nästan varje kommun. Hur verksamheten ser ut beror delvis på vilka samarbetsorganisationer som finns lokalt. Kjell vill driva ett återtagande av folkbildningsplattformen, skapa möjlighet för människor att själva kunna påverka och delta i kulturlivet. Man kan använda folkbildning för att funktionshindrade ska hitta sina rättigheter. Tillgången till litteratur är både en politisk fråga och en rättighetsfråga, men också en verksamhetsfråga. Hur kan man hitta strukturer som fångar upp detta? SV utbildar läsombud på flera håll i landet. Omsorgen anser sig ofta inte ha råd med läsombudsutbildningarna vilket försvårar verksamheten. När det gäller frivilliga högläsare så är det enklare för SV att arbeta med dem, då de kan räkna lässtunderna som studiecirklar. En utmaning för högläsningsverksamheten är att få de frivilliga att vilja fortsätta vara aktiva. Hur kan man öka deras vilja att engagera sig och fortsätta vara engagerade? Malin Elgborn, MTM Malin arbetar på enheten Marknad på MTM med lättlästa böcker och LL-förlaget. Hon berättar att LL-förlaget har rekryterat mycket ny personal och har en ny förlagschef som tidigare arbetet på Norstedts. De har i och med detta kraftigt stärkt sin förlagskunskap och erfarenhet. LL-förlaget vill utveckla hur man kan lära sig av sina läsare. Hur kan man arbeta på nya sätt och involvera sina läsare? De olika målgrupperna behöver också olika sorters lättläst material. 3 (7)

4 Nina Frid, Kulturrådet Kulturrådet arbetar med alla konstformer utom film. Nina arbetar med läsfrämjande på enheten för litteratur, kommunikation och läsfrämjande. Kulturrådet har ett handlingsprogram för läsfrämjande som utgår från de nationella målen. Ett av målen är att ta bort hinder och bygga broar. En prioriterad målgrupp är barn och vuxna med funktionsnedsättning. Trots detta får de få ansökningar om projekt riktade till vuxna med funktionsnedsättning. De har därför skickat ut en enkät till bibliotek och regionbibliotek med frågor kring detta. Av svaren kan man utläsa att biblioteken har god kännedom när det gäller fysisk tillgänglighet som ramper och hyllor m.m. Men när det gäller människor med intellektuell- och kognitiv funktionsnedsättning så vet man inte hur man ska jobba med dem. Hur kan man stötta dem? Efter årsskiftet får Kulturrådet ett nytt uppdrag med riktade utvecklingsmedel till folkbiblioteken. Man ska delegera 225 miljoner till Sveriges folkbibliotek. Regleringsbrevet har inte kommit än så det är ännu inte klart vad som ska ingå, men tanken är att utvecklingsmedlen ska fungera utjämnande så att man når de som man inte når idag. Helena Kettner Rudberg, MTM Helena är chef för enheten Marknad på MTM. Enheten arbetar med förmedlare inom vård och omsorg, skola och bibliotek. Enheten har en svarstjänst, ger direkt stöd till punktskriftslåntagare och håller i utlåning av punktskriftsböcker. Enheten är ansvarig för Legimus och kontakterna med brukarråd och olika referensgrupper. Anna Ohlsén, Forum Carpe Forum Carpe var från början ett projekt i Stockholms stad om kompetensutveckling på funktionshinderområdet. Det förlängdes via ett EU-projekt och spreds vidare via eldsjälar till fler kommuner i länet. Sedan 2014 finansieras Forum Carpe av kommunerna i Stockholms län och är en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Forumet samordnar kompetensutveckling och sprider goda exempel. Forum Carpes projektledning består av fyra personer som är anställa av socialförvaltningen i Stockholms stad men som servar alla kommuner i Stockholms län. Huvudmålgruppen är medarbetare och verksamhetschefer inom LSS men även inom socialpsykiatrin. Hör ingår även privata aktörer. Huvudsaklig kommunikation med kommunerna sker via en kontaktperson i varje kommun och stadsdel och kompetensombud som är ute i verksamheterna i stadsdelar och kommuner. Man skapar egna aktiviteter och köper in utbildningar. Margareta Hallner, FUB Margareta är ordförande i FUB Västerås och arbetar även på SV Västerås. FUB består av cirka 150 lokalföreningar i 21 läns-/regionförbund. Totalt har föreningen cirka 6000 medlemmar. Tidigare var FUB något av en föräldraförening, men nu arbetar de för att släppa fram personer med egna erfarenheter. Margareta berättar att personer med intellektuell funktionsnedsättning ofta har svårt att komma till biblioteket, ibland är personalen på boendena oengagerad och vill inte följa med. Många får inte heller tillräckligt information på rätt nivå. Det är svårt att få Legimus. Hur kan vi stötta fler att få tillgång till talböcker? 4 (7)

5 Man kan inte förvänta sig att personer med intellektuell funktionsnedsättning hittar fram till talböckerna på egen hand. Fler än bibliotekarier borde kunna hjälpa till med detta, tycker Margareta. Så länge man går i skolan får man hjälp med läsning. Men sedan när man blir vuxen är det som om det rycks undan. Detta borde man arbeta mer med. I Västerås hade man en regional inspirationsdag för läsombud och högläsare i våras. Kjell Stiernholm berättar om SV:s projekt i Kalmar för att ge högläsare mervärde och vi diskuterar hur det kan komma frivilliga högläsare till del i hela landet. Allmän diskussion kring frivilliga högläsare. Frivilliga högläsare finns i hela landet. Hur kan man rekrytera högläsare och få dem att känna att de får ut något själva av att vara högläsare? Tesen är att fortbildning från författare och skådespelare inom litteratur och högläsning ska ge både nya krafter och ökad kvalitet i läsupplevelsen för personerna med demens. Och kanske kan digitalisering vara en del av svaret i hur detta ska kunna nå högläsarna? I Kalmar län håller SV tillsammans med regionbiblioteket på att ta fram en projektplan för att se om man via digitala kanaler kan fortbilda högläsare, få fler att fortsätta hålla högläsningscirklar längre och öka kvaliteten i högläsningsstunden. Om projektet blir av beror på om de får finansiering via Allmänna arvsfonden. Även Catharina Kåberg från MTM ingår i styrgruppen för projektet. Catharina påtalar att när hon jobbat på äldreboenden har inte högläsarna alltid varit så väl sedda hos personalen. Man blir övergiven på boendet. Det är en ledningsfråga. Verksamheterna måste kunna ta emot högläsaren ordentligt. Kanske behövs en opinionsbildningsinsats? Min mamma får inte höra läsning. Lovisa lyfter att även SV i Jönköping har ansökt hos Arvsfonden om medel till ett projekt om högläsning. Det är tänkt att bli ett 3-årigt projekt om Shared reading, en högläsningsmetod från Liverpool, inom omsorgen för psykisk ohälsa. De får svar den 6 december. Catharina Kåberg från MTM sitter också med i styrgruppen för detta projekt. Enligt Kjell skulle SV vilja samla all verksamhet som riktar sig till den som har en funktionsnedsättning. Man vill skapa digitala lösningar och samla kunskap som skulle kunna öppnas upp även för andra utanför SV, som medlemmar i andra organisationer, folkvalda och personal inom kommuner. Kanske fler då kan öppna upp sitt material för alla intresserade. Man har ännu ingen prototyp men hoppas få till en digital lösning under Det är idag så enkelt och billigt att filma föreläsningar så det är lätt att göra. Val Hur arbetar vi för att personer inom LSS- och äldreomsorg ska få möjlighet att bilda sig en uppfattning och rösta? Personer med intellektuell funktionsnedsättning är de med lägst valdeltagande i samhället. Valdeltagandet i förra riksdagsvalet var 86%; bland personer med utvecklingsstörning låg valdeltagandet på hälften eller lägre. Det är därför viktigt att fler ges möjlighet att bilda sig en uppfattning och rösta. Alla är överens om att det behövs material om hur ett val går till och om hur man röstar. Lovisa och David berättar om det lättlästa material som MTM bidrar med: nyhetstidningen 8 sidor, webbplatsen allavaljare.se och boken Valskola Kjell berättar att SV:s satsning Mitt val började som ett pilotprojekt i samarbete med Centrum för lättläst, Klippan och FUB Här försökte man att inte bara lära ut hur man röstar utan även fokusera på att läsa och förstå partiernas program. Man såg också 5 (7)

6 resultat av satsningen. Bland de som deltog i Mitt val-studiecirklar var röstdeltagandet betydligt högre än bland andra med intellektuell funktionsnedsättning. Inför 2018 vill SV ta ny sats med Mitt val-studiecirklar och en digital lättlästutbildning för politiker. Trots begränsad finansiering från regeringen planerar de att köra Mitt valkampanjer i 89 kommuner. Margareta berättar att i Västerås skickade FUB ut brev till gode män inför förra valet för att påminna om att personer med intellektuell funktionsnedsättning har rätt att rösta och måste få tillgång till sina röstkort. De planerar att göra samma sak Myndigheten för delaktighet arbetar för att se till att vallokalerna är tillgängliga men det är också viktigt med tillgänglig information om valet och om de olika partierna. Här bidrar MTM. Myndigheterna måste dock bli bättre på att samarbeta och samordna sina insatser. Biblioteket har ett uppdrag att arbeta för medie- och informationskunnighet samt digital kompetens. Victoria betonar vikten av neutrala material inför valet på biblioteken. Presentation av taltidningsappen Akila med fokus på våra målgrupper, särskilt personer med intellektuell funktionsnedsättning. Kaisa-Marie Gustavsson från enheten Marknad på MTM presenterar den nya taltidningsappen Akila som ska lanseras i början av Akila är en taltidningsapp för seende där man kan bläddra bland artiklarna och se alla bilder. Med Akila kan man klicka på text, rubrik och bild vilken gör den mycket tillgängligare för seende. Tidningen kommer automatiskt varje morgon. Det går att prenumerera på dagstidningen som taltidning på boenden och dagverksamheter, vilket är intressant för omsorgen. Margareta ser direkt hur man inom LSS-verksamheter skulle kunna koppla appen till tv:n med en hdmi-sladd och kunna läsa nyheterna tillsammans. Digital utbildning för läsombud och högläsare. Kort presentation av dagens utbildning och tankarna kring att MTM ev. tar fram ett digitalt utbildningsmaterial. Fördelar och nackdelar med ett sådant material? Påverkan på existerande utbildningar? Erfarenheter från andra digitala utbildningsmaterial. Vad ska man tänka på? De flesta är positiva till att ett digitalt material möjliggör för fler att få tillgång till utbildning, men ser också att det är viktigt hur det utformas och att det inte konkurrerar ut de lokala och regionala utbildningar som finns idag. Från SV ser Kjell ett behov av stöd till cirkelledare, så att vi kan hjälpa dem att utbilda. Det skulle stimulera lokala och regionala aktörer att hålla utbildningar. Risken med ett digitalt material är att det konkurrerar ut dem. Från Carpe menar Anna att det är viktigt att webbutbildningar inte är fel upplagda. En chef kan bocka av att de anställda gått en utbildning, men låta bli att följa upp och implementera kunskaperna i verksamheten. Det kan dock vara ett bra komplement till en utbildning. Bäst är det med digitala dialogövningar som kan plockas in på möten och användas på plats. Gör inte ett utbildningsmaterial där en enskild person i en arbetsgrupp går en kurs, utan gör istället ett utbildningspaket som kräver att man arbetar i grupp, testar det man lärt sig i verksamheten och sedan utvärderar hur det fungerat. Digitala utbildningar är väldigt populära i verksamheterna och Carpe har fått in önskemål om att göra egna webbutbildningar. 6 (7)

7 Nina tipsar om Läslyftets digitala material där det fanns flera praktiska övningar. Arkitekten bakom heter Erica Jonvallen och kan ha många bra tips att ge. Hon arbetar idag på Kulturrådet. Det kan behövas lokala politiska beslut för att personal ska få gå läsombudsutbildning på arbetstid och omsorgen ska prioritera tillgänglig läsning. Margareta funderar kring att det kanske är smartare för FUB att vända sig till kulturpolitiker istället för till omsorgen. Hennes upplevelse är att omsorgsförvaltningarna är restriktiva till att göra mer inom LSS. Kanske är det lättare att skapa förändring via kulturförvaltningarna? Kommande möten och tankar kring upplägg/arbetssätt på kommande möten års möten beslutas till 19 april och 15 november. I stort känns dagens upplägg bra. Inför kommande möte skickar MTM ut ett förslag på dagordning, där alla sedan kan lyfta in frågor som är viktiga för den egna organisationen. Sammansättningen på gruppen känns också balanserad, men det skulle eventuellt vara bra med någon mer som har ett tydligare omsorgsperspektiv. /DSM och LKK 7 (7)