Betänkandet SOU 2013:58 Lättläst

Transkript

1 Kompletterande YTTRANDE Dnr 02/2014 (ref. dnr 10/2013) Kulturdepartementet Stockholm Betänkandet SOU 2013:58 Lättläst (dnr Ku2013/1755/KO) Centrum för lättläst har tidigare ( ) inlämnat sitt remissvar på ovanstående betänkande. Med anledning av de remissvar som Myndigheten för tillgängliga medier m.fl. inlämnat önskar vi komplettera vårt tidigare remissvar med ytterligare synpunkter. Inledningsvis några citat ur utredarens analys och förslag (Lättläst SOU 2013:58): Utredningen konstaterar att det finns ett stort värde i att bevara CFLL som en sammanhållen verksamhet, för att säkerställa att de primära målgruppernas behov tillvaratas. Det finns ingen annan statlig organisation som har samma uppdrag och engagemang. Kunskaperna och insatserna bör vara sammanhållna även om verksamheten slås samman med en annan myndighet. Däremot bör synergieffekter tillvaratas i de delar som inte är kärnverksamhet. (sid 113). CFLL:s verksamhet som överförs till MTM bör fortsätta vara en sammanhållen enhet, där personalens engagemang samt kunskaper och kompetens om kärnverksamheten tillvaratas. Det bidrar till att verksamheterna inom CFLL kan fortsätta och att intensifiera utvecklingen av lättläst. (sid 116). Samlad kompetens försvinner MTM är mycket tydliga i sitt remissvar om hur framtiden kommer att se ut om Centrum för lättlästs verksamhet överförs till myndigheten. Vår bedömning är att MTMs förslag inte handlar om en överföring enligt utredarens förslag utan om en splittring och nedläggning av verksamheten i dess nuvarande form - och därmed en dränering av dagens samlade kompetens kring lättläst. Den beskrivning som ges i MTMs förslag har väckt stor oro hos Centrum för lättläst, och också hos flera av brukarorganisationerna. Vi har därför gemensamt utryckt dessa farhågor i en debattartikel i Dagens nyheter den 20 dec 2013, Se även bilaga. MTM förbiser helt de kvalitativa aspekterna av verksamheten vid Centrum för lättläst när man föreslår att merparten av den producerande verksamheten i fortsättningen ska läggas ut på entreprenad (nyhetstidningen) och på kommersiella förlag. Genomförs detta kommer den sammanhållande kompetens och den nära dialog med läsarna som växt fram under decennier att avvecklas. Kvaliteten går förlorad. Vår bestämda åsikt är att personer med lässvårigheter har samma rätt till kvalitet som övriga medborgare. En sådan dränering av kompetens skulle omöjliggöra existensen av ett kompetenscentrum när det gäller lättläst-frågorna. Kompetens 1

2 skapas av en kontinuerlig kontakt med brukarna och av respons på de produkter som produceras, bland annat genom aktiviteter på mässor, konferenser och vid utbildningstillfällen. Ett brukarråd kan vara en central del av detta nätverkande, men täcker inte alla informationsbehov och nödvändiga kanaler. Kunskap och kompetens existerar inte i ett tomrum. Upphandling Förslaget att nyhetstidningen 8 Sidor ska upphandlas visar på en bristande förståelse om hur lättläst innehåll produceras. Det handlar inte om att översätta en given text till lättläst utan om att bygga upp och anpassa en text utifrån brukarnas kognitiva och intellektuella förutsättningar, möjligheter och begränsningar. Det kräver stor kunskap om kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar och kontinuerlig kontakt med läsarna och förmedlarna. Det handlar om en redaktionell process och ett publicistiskt hantverk som vuxit fram under många år av både framgångar och misslyckanden. Utredaren kommenterar frågan om entreprenad (Lättläst SOU 2013:58): En annan mer realistisk modell kan vara att tidningen överlåts till en organisation eller drivs på entreprenad. / / Detta är dock inte lösningar som utredningen rekommenderar för 8 SIDOR. Staten bör ta ett tydligt ansvar för tidningens fortsatta existens. Som utredningen konstaterat finns ingen annan nyhetstidning på lättläst för den primära målgruppen. (sid ) MTM föreslår att nyhetstidningen 8 Sidor läggs ut på entreprenad. Normalt sker ett upphandlingsförfarande med jämna mellanrum, vilket kan innebära att nya aktörer ska bedriva den publicistiska verksamheten efter varje upphandlingstillfälle. Varje gång riskerar uppbyggd kompetens att försvinna samtidigt som lägsta pris kommer att stå i ständig konflikt med krav på kompetens. Den vinnande entreprenören har troligen inte heller incitament till en fördjupad kommunikation med läsarna eftersom dialog kostar tid och pengar. Vår bedömning är att om verksamheten organiseras som MTM skriver i sitt remissvar innebär det en splittring av Centrum för lättläst och av den sammanhållna kompetens om lättläst som byggts upp under 30 år. Det riskerar att slå hårt mot samhällets allra svagaste läsare. Avveckling av tryckta produkter Vi välkomnar en digital utveckling och alternativa plattformar för distribution av innehåll. Det är en viktig och önskvärd utveckling för många som har lässvårigheter. Men att tryckta böcker och en tryckt nyhetstidning ska fasas ut för att enbart finnas i digital form är inte realistiskt när det gäller målgrupperna för lättläst. För en stor del av de målgrupper som använder lättläst kommer aldrig digitala produkter att kunna vara den enda distributionsformen. De målgrupper som inte kan ta till sig digital teknik riskerar att helt uteslutas från möjligheten att delta i litteraturutbudet och i samhällsdebatten om tryckta lättlästa medier försvinner. Inte ens för personer utan lässvårigheter finns förslag om att man helt ska övergå till digitala böcker och tidningar - varför ska då de mest utsatta grupperna fråntas tryckta produkter? Läsombud Vi upplever också oro kring att den mycket uppskattade verksamheten med läsombud inte alls nämns i MTMs remissvar. Läsombuden har nu funnits under tjugo år och innebär att personal och i viss mån anhöriga läser högt för personer med utvecklingsstörning eller demens. Det har tagit många år av hårt arbete, både inom omsorgen, det civila samhället och Centrum för lättläst att bygga upp detta väl fungerande nätverk. Det vore en stor kompetensförlust att inte 2

3 låta verksamheten fortsätta. Läsombudsverksamheten är idag en viktig del av vår kommunikationsavdelning och drar nytta av den kompetens och de kontakter som finns inom enheten. MTMs remissvar bekräftar tyvärr den kulturkrock som kan uppstå om Centrum för lättläst och MTM förs samman, vilket även utredaren uttrycker farhågor för. Vi ser därför med oro på MTMs förslag till en gemensam framtid. Däremot välkomnar vi konstruktivt samarbete. Vi har i dag olika verksamheter och delvis olika målgrupper och våra styrkor och resurser kan i framtiden komplettera varandra även utan en formell sammanslagning. Motiv för omorganisation Som vi skrivit i vårt tidigare remissvar och som också Ekonomistyrningsverket och flera andra remissinstanser tar upp saknar utredningen en analys och argumentation för varför en väl fungerande och sammanhållen verksamhet bör omorganiseras. Det finns ingen analys i utredningen om fördelar respektive nackdelar med att överföra verksamheten till en myndighet, vilket direktivet ger utredaren i uppgift att göra. Detta har också kommenterats i flera remissvar. Citat ur direktiv till utredningen (Lättläst SOU 2013:58): I den förvaltningspolitiska propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175) anges att myndighetsformen bör vara huvudregel för statlig verksamhet och att valet av annan organisationsform än myndighet bör omprövas med viss regelbundenhet. Därför finns det nu ett behov av att se över statens insatser för lättläst. (sid 140) Utredare ska därför särskilt redovisa överväganden som ligger till grund för eventuella förslag om att verksamhet inte ska bedrivas i myndighetsform. (sid 143) Vi vill därför åter betona vikten av en återremittering av utredningen så att risker, fördelar och nackdelar med både en modern stiftelseform och andra alternativ utreds ordentligt, utifrån såväl kvalitativa som ekonomiska och tekniska perspektiv. Sambandet mellan låg läsförståelse och lågt deltagande i samhälle och arbetsliv är dokumenterat. Önskvärt är därför även en analys av de samhällsekonomiska konsekvenserna om fler personer med lässvårigheter ställs utanför samhället och arbetslivet. I detta ärende har arbetsutskottet vid stiftelsens styrelse beslutat, enligt delegation från styrelsen. Arbetsutskottet har bestått av ordförande Caroline Liberg samt ledamöterna Kristina Ahlinder och Lars Nilsson. Direktör Ann Katrin Agebäck har varit föredragande. Centrum för lättläst Caroline Liberg ordförande Ann Katrin Agebäck direktör 3

4 4

5 Stoppa nedläggningen av Centrum för lättläst DN Publicerad :05 Demokratifråga fick många med intellektuella funktionsnedsättningar utöva demokratiska rättigheter för första gången. Nu föreslås en omorganisation som hotar rasera trettio års kompetens om lättläst. Det kan slå hårt mot samhällets svagaste läsare, skriver företrädare för fyra organisationer. Nästa år kallas Supervalåret. Då ska svenska folket välja vilka politiker som ska sitta i Europaparlamentet, riksdagen, kommuner och landsting/regioner. Politikerna har beslutat att göra alla vallokaler tillgängliga. Men det räcker inte om man inte också gör informationen som ska ligga till grund för valen tillgänglig. Därför har Justitiedepartementets demokratienhet beslutat att ge Centrum för lättläst bidrag för att göra en lättläst valsajt, Alla Väljare. Centrum för lättläst driver också, med stöd av Post- och telestyrelsen, ett framgångsrikt projekt för att skapa ett kommentarsfält där även personer med kognitiva och andra funktionsnedsättningar ska kunna delta i samhällsdebatten. Men det finns en stor risk att 2014 blir det sista året då de svagaste läsarna får tillgång till Centrum för lättlästs utbud av lättlästa nyheter och böcker. En statlig utredning föreslår att verksamheten ska tas över av Myndigheten för tillgängliga medier. Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, gör talböcker och punktskriftsböcker. MTM är bibliotekens lånecentral för talböcker där ett digitalt bibliotek är basen. En stor del av verksamheten utgörs av forskning och utveckling kring ny teknik för digital produktion. Om verksamheten organiseras som MTM skriver i sitt remissvar innebär det i praktiken en nedläggning av Centrum för lättläst. Det har inte varit utredarens intention. Utredningen tillsattes för att se över statens framtida insatser för lättläst. Utredaren konstaterar att en stor del av den kompetens som finns om lättläst inom Centrum för lättläst är unik och vill att den största delen av verksamheten bevaras samlad. 5

6 Men Myndigheten för tillgängliga medier, som alltså föreslås som ny huvudman av utredaren, vill enligt sitt remissvar inte fortsätta driva dagens lättlästa verksamhet. Centrum för lättläst bildades år 1987 av en enig riksdag för att garantera en fortsatt utgivning av en oberoende, lättläst nyhetstidning, 8 Sidor, och lättlästa böcker, LLförlaget. Verksamheten har i nästan 30 år försett samhällets allra svagaste läsare med lättlästa nyheter, böcker och samhällsinformation. Om MTM organiserar verksamheten enligt sitt remissvar kommer Centrum för lättläst inte längre att finnas kvar. Det innebär att den unika, samlade kompetens om att göra lättlästa nyheter, böcker och samhällsinformation som byggts upp tillsammans med läsarna i 30 år riskerar att slås sönder över en natt. Förslaget skulle bland annat få till följd att: Färre personer kommer att jobba med lättläst som specifik kompetens. Färre lättlästa böcker ges ut. Böckerna på några års sikt enbart finns digitalt och trycks när de efterfrågas, vilket kan leda till att det blir svårare för läsarna att hitta böckerna på exempelvis biblioteken. Tidningen 8 Sidor på några års sikt upphör som papperstidning. Centrum för lättläst inte längre ska producera lättlästa nyheter för 8 Sidor, vilket innebär att kontinuiteten i kompetensen kring hur man gör lättlästa nyheter för den svagaste målgruppen upphör. De målgrupper som på grund av sina förutsättningar inte kan ta till sig digital information riskerar att helt uteslutas från möjligheten att delta i samhällsdebatten när de tryckta lättlästa medierna försvinner. Detta gäller exempelvis den växande gruppen personer som drabbas av demenssjukdomar. Den utbildningsverksamhet om lättläst och läsarna som bedrivs mot bibliotek, skolor, vuxenundervisning, SFI, Komvux, omsorgsverksamhet och dagliga verksamheter, blir en liten del av myndighetens verksamhet, i stället för som i dag, en särskild verksamhet där lättläst material betonas. Den läsombudsverksamhet som Centrum för lättläst under många år har byggt upp äventyras eftersom ingen särskild enhet ansvarar för den. Läsombud är personal inom omsorgen som högläser för personer med intellektuell funktionsnedsättning eller demenssjukdomar. Kompetensen urholkas då lättlästa nyheter, information och litteratur inte bevakas specifikt av en särskild enhet utan enligt förslaget uppgår i den allmänna verksamheten hos myndigheten. Detta sker samma år som PIAAC-undersökningen, som mäter befolkningens läsförmåga, visar att 13 procent av Sveriges vuxna befolkning bara klarar att läsa de allra lättaste texterna och Pisa-undersökningen visar att 23 procent av förstagångsväljarna inte har fullgod läsförmåga. Flera undersökningar visar tydligt att svag läsförmåga tydligt går hand i hand med lågt valdeltagande. 6

7 I dessa dagar borde politikerna vilja satsa mer resurser på att fånga upp de svaga läsarna, inte mindre. Det kan verka praktiskt att en statlig myndighet får ansvaret för lättlästa nyheter och böcker. Men det är att inte ta de svagaste läsarna riktigt på allvar. Att skriva lättläst handlar inte bara om en teknisk anpassning. Det handlar om ett tätt, dagligt, samarbete med de allra svagaste läsarna, det handlar om detaljer, det handlar om att under arbetets gång ta reda på om läsarna har förstått texten. Det handlar om en redaktionell process och ett publicistiskt hantverk där vi har lärt oss av framgångar och misslyckanden under de senaste trettio åren. Det handlar om att alla människor har rätt till oberoende nyheter, litteratur och samhällsinformation utifrån sina villkor. Centrum för lättläst samarbetar redan i dag med många av samhällets aktörer, Myndigheten för tillgängliga medier är en av dem. Det samarbetet kan gärna fortsätta och utvecklas, men det får inte ske på bekostnad av samhällets svagaste läsare. Därför vill vi uppmärksamma regering, riksdag och andra berörda på det olyckliga i det här förslaget. Utredningen är nu ute på remiss till den 10 januari. Vi hoppas att många tar tillfället i akt och lämnar sina synpunkter på förslaget till Kulturdepartementet. Stoppa nedläggningen av Centrum för lättläst! Thomas Jansson, förbundsordförande FUB, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Stina-Clara Hjulström, förbundsordförande Demensförbundet Lars-Berge Kleber, förbundsordförande Afasiförbundet Ann Katrin Agebäck, direktör Centrum för lättläst 7