Arbeta. för läsombud! litet PM. för. arbetsgrupper. pm för arbetsgrupper. centrum för lättläst
|
|
- Hugo Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arbeta för läsombud! litet PM för arbetsgrupper 1
2 Innehåll Förord 2 Vad ska arbetsgruppen göra? 3 Hur startar vi? 4 sammankallande adressansvarig arbetsplan Samarbete med projektledare och länsgrupp 4 Kontakter med Centrum för lättläst 5 Chefer och politiker med på noterna 5 Att få fram läsombud 6 Studiecirklar 6 Återföring till chefer och politiker 7 Arbetsgrupperna efter projekttiden 7 Bilagor: Brev till nämnder, Arbetsplan för arbetsgrupper, viktiga telefonnummer till länsgrupp, Centrum för lättläst m. fl. Förord Välkommen till ett projekt som innebär läsupplevelser, större delaktighet och en ny och inspirerande arbetsuppgift! Vi ska tillsammans se till att personer med lässvårigheter får tillgång till böcker, nyheter och samhällsinformation. Läsombud finns snart i hela landet. I dag (augusti 20001) har över personal i bostad med särskilt service och dagliga verksamheter fått utbildning i att ge lässtöd. Och ni som står i begrepp att gå med i en arbetsgrupp får gott om nya kollegor: drygt personer deltar i regionala och lokala arbetsgrupper. Våra förslag och anvisningar i det här häftet bygger på erfarenheter från sex års engagemang i ett tjugotal projekt runt om i Sverige. Det utesluter förstås inte att det ibland kan finnas andra vägar till ett lyckat resultat. Vi är förresten inte så förtjusta i begreppet projekt i det här sammanhanget. Vi tycker att det låter lite för tidsbegränsat. Verksamheten med läsombud, lässtöd och lättläst är något som kommer för att stanna. Lycka till! Maud Husberg, Lotta Rosenström och Tom Weegar Centrum för lättläst 2
3 Vad ska arbetsgruppen göra? Arbetsgrupperna ska verka för att det i bostäder med särskild service och dagliga verksamheter i kommunen finns minst två läsombud, som ordnar regelbundna läsestunder för hyresgäster och för arbetstagare. Det här behövs för att man ska lyckas Chefer och beslutsfattare inom socialtjänsten måste vara positiva och ge sitt aktiva stöd till verksamheten med läsombud. All berörd personal behöver få information och helst lite inspiration. De mest intresserade bland personalen ska få möjlighet att anmäla sig för att bli läsombud och gå en studiecirkel. Läsombuden behöver sedan få stöd och fortsatt information för att behålla gnistan. Läsestunder behöver också tas med i rutiner och skrivas in i verksamhetsplaner för att bli ett permanent inslag i bostäder med särskild servive och dagliga verksamheter. Läsningen och läsombudens verksamhet följs upp under personalmöten. Inte minst det behövs tid! Att föra in nyheter i verksamheten tar tid. Räkna med att se arbetsgruppens arbete på lite längre sikt! Arbete kan läggas upp så här: 1. Information till och bearbetning av chefer, politiker inom socialtjänsten 2. Utbildningsdag för all personal 3. Rekrytering av läsombud 4. Cirklar för läsombud 5. Träffar och annat stöd för läsombuden 6. Återföring av vad som gjorts och hur det gått till chefer, politiker. (vid behov nystart från punkt 2) Var och en i arbetsgruppen har sitt eget naturliga ansvarsområde: Bibliotekets representant ser till att biblioteket kan erbjuda LL-böcker och lättläst nyhets- och samhällsinformation på ett bra sätt ger information och lästips kring nytt LL-material läsombuden Socialtjänstens representant följer upp och stöttar läsombuden i deras jobb som ombud ser till att läsestunder kommer in i rutiner och verksamhetsplaner Studieförbundets representant ordnar studiecirklar ordnar det praktiska kring studiedagar m. m. FUB:s representant informerar utvecklingsstörda medlemmar och anhöriga i FUB om lättläst tar upp rätten till lättläst och läsning i samrådet med socialtjänsten 3
4 Hur startar vi? Presentera er ordentligt för varandra. Berätta om den verksamhet ni representerar och vad ni arbetar med. Gå igenom gruppens uppgifter Prata igenom arbetsgruppens uppgift ordentligt och på vilket sätt var och en kan bidra. Gå igenom punkt 1. Kanske är någon fundersam eller tveksam. Ta er tid att gå igenom oklarheter. Sätt er in i bakgrunden tillsammans Läs gärna en LL-bok, ett nummer av tidningen 8 SIDOR eller någon lättläst samhällsinformation till varje möte och diskutera tillsammans det ni läst. Ni kan också gå igenom cirkeln för läsombud. Ta ett häfte per möte och ägna en del av mötet till diskussion om häftet. Cirkeln består av fem häften. Den ger mycket bra grund att stå på. Har man gått igenom den blir det lättare att argumentera för läsombud och behovet av läsestunder. Utse sammankallande och adressansvarig Det är viktigt att gruppen får stadga så snart som möjligt. Bästa sättet är att välja någon som ser till att kalla till möten och någon som kan hålla ordning på adresser till arbetsgruppen och senare till läsombuden. Se till att fördela övriga arbetsuppgifter i gruppen. Gör en arbetsplan När alla förberedelser är klara, är det dags att prata ihop er om en arbetsplan. Skriv ner den och dela ut till alla, med telefonnummer och adresser i arbetsgruppen. Exempel på en arbetsplan följer med i häftet. Träffas inte för sällan! Projektledare och länsgrupp När arbetsgruppen startas finns en projektledare med under minst ett år. Hon/han ska framför allt ge stöd till arbetsgruppernas arbete. I början är säkert projektledaren med på arbetsgruppens möten. Senare håller man kanske mest telefonkontakt. Projektledaren finns alltid som stöd om det blir problem i starten. Länsgrupp En länsgrupp ska också stötta arbetsgrupperna i länet. I länsgruppen finns oftast representanter för Kommunförbundet i länet, länsbiblioteket, ett studieförbunds distrikt och från FUB på länsnivå. Medlemmarna i länsgruppen arbetar också med att förankra projektet och verksamheten med läsombud inom respektive organisation. I flera fall har gruppen tagit lyckade initiativ för att få tidningar och kommuner att skriva lättläst och begripligt. Länsgruppen ordnar länsträffar för arbetsgrupperna så man kan dela sina erfarenheter och planera tillsammans. Länsgruppen ordnar också länsstudiedagar för läsombud när de kommit igång. Problem kan man alltid ta upp med länsgruppens medlemmar. Deras namn, adresser och telefonnummer i Ditt län finns med i slutet av det här häftet. Det här arbetet fortsätter länsgruppen också efter det att projektiden är över. Vanligtvis 4
5 träffas medlemmarna någon gång per år för att planera fortbildningsdagar och andra aktiviteter, som kan var till stöd för verksamheten med läsombud. Kontakter med Centrum för lättläst Centrum för lättläst ger också stöd till arbetsgrupperna. Där finns Lotta Rosenström, Maud Husberg och Tom Weegar som samordnar verksamheten med läsombud i Sverige. Alla medlemmar i arbetsgrupperna får automatiskt boktidningen ELLEN. Alla får också tidningen Läsombudet sex gånger per år, med information från Centrum för lättläst, tips och erfarenheter kring läsombud, lättläst och läsning. Dessutom får alla medlemmar i arbetsgrupperna Nyhetsblad för er i arbetsgrupperna tre-fyra gånger per år. Register Centrum för lättläst har ett register på arbetsgrupper och läsombud. Registret är mycket viktigt för att vi ska kunna ge arbetsgrupperna och läsombuden stöd och samordning. Skicka in namn, adresser och telefon/fax till Centrum för lättläst så snart arbetsgruppen har bildats och läsombud gått igenom studiecirkeln. Registeransvarig på Centrum för lättläst är Carina Nyström. Hon kommer att höra av sig någon gång per år till adressansvarig för att kolla att alla uppgifter från kommunen stämmer. Centrum för lättlästs personal medverkar också ibland på studiedagar i arbetsgruppernas regi och Lotta, Maud och Tom deltar i ofta länsgrupperna och är ofta med på länsträffar för arbetsgrupper och läsombud. Våra adresser, telefon och e-postadresser finns i häftet. Hör gärna av dig! Hemsida Centrum för lättläst har också en hemsida. Den hittar ni på På hemsidan hittar ni nyttig läsning om läsombudsverksamheten, presentation av nya böcker, 8 SIDORS dagliga och lätta nyhetsnotiser, nyheter på lättlästområdet, intenetsåpan Ta Chansen m.m. Få med chefer och arbetsledare För att läsombuden ska komma igång och och läsa i arbetet måste som sagt socialtjänstens chefer, arbetsledare och ansvariga politiker vara positiva. En del av det förarbetet gör projektledaren i starten men arbetsgruppen kan också göra en stor insats. Det finns olika sätt: Att informera då arbetsledarna träffas Att besöka socialnämnden på deras sammanträde Att bjuda in politiker till arbetsgruppens möte är också mycket bra. Välj gärna ordföranden i socialnämnden och/eller någon kontaktpolitiker som ansvarar för någon eller några gruppbostäder eller dagcenter i kommunen. Vid alla dessa tillfällen kan t.ex. bibliotekarie visa lättläst material och FUB:s liksom socialtjänstens representant berätta om vad det innebär att vara utvecklingsstörd och varför lättläst och läsning behövs. Räkna med att många politiker inte vet så mycket om utvecklingsstörning. Ta gärna upp LSS och berätta att rätten till fritids- och kulturaktiviteter på gruppbostäder står i lagens paragraf 9. 5
6 Brev till nämnden I början av projektet skickar länsgruppen/fub ett brev till alla socialnämnder eller motsvarande plus kultur- eller fritidsnämnd, där man ber nämnden ställa sig bakom en verksamhet med läsombud. I en del kommuner har arbetsgruppen själv skrivit till socialnämnden. Exempel på brev finns i bilagorna till detta häfte. Socialnämndens beslut ska man be att få skriftligt. Beslutet är en viktig grund att bygga vidare på och något man alltid kan hänvisa till. Att få fram läsombud Studiedagarna är viktiga för att all personal ska få upp ögonen för behovet av läsning. Men studiedagarna är också viktiga för att några ska tända på idén att bli läsombud. Presentera studiecirkeln under studiedagen och gör lite reklam för en rolig och givande arbetsuppgift. I Tipshäftet hittar ni idéer på hur en sådan dag kan se ut. Arbetsledare och enhetschefer kan också hjälpa till med att få fram intresserade. I en del kommuner har arbetsgruppens medlemmar besökt gruppbostäder och dagcenter för att informera och få personalen att tända till på att bli läsombud. Kunskaper och egen entusiasm är bästa försäljningsknepet! Studiecirklarna Alla läsombud ska gå i en studiecirkel på fem träffar. Räkna gärna med fler träffar. Det är viktigt med en bra cirkelledare, gärna någon med kunskaper kring funktionshindret. Länsgruppen, framför allt representanten från studieförbundets distrikt, ser till att det utbildas cirkelledare i länet. Studieförbundet tar en avgift av de som deltar, men den bör hållas så låg som möjligt. Avgiften ska betalas av arbetsgivaren. Läsombuden går i cirkel på arbetstid. Läsombuden ska gärna också informera kollegor. I några kommuner har man prövat att låta läsombuden hålla studiecirkel med sina arbetskamrater, en så kallad kamratcirkel på arbetstid. Då får läsombudet inget arvode och deltagarna betalar ingen avgift. I cirkeln får man ett litet bidrag att t.ex. köpa böcker för. Den stora fördelen är att fler i personalen inspireras att starta högläsning. Läsombudens uppgift Efter utbildning är läsombudets uppgift att ordna läsestunder minst en gång per vecka och biblioteksbesök minst en gång per månad, gärna oftare. Helst ska förstås all personal hålla läsestunder. Det kan vara svårt att komma igång. Det är en ovan arbetsuppgift och många klienter är ovana läsare. Men har man väl lyckats etablera läsvanor så ger det mycket tillbaka. Det visar berättelser från många läsombud. Vi läser när vi själva vill. Och så ska det också vara för personer med en utvecklingsstörning. Det hindrar inte att läsombud också ibland kan läsa för flera och kanske också på en bestämd tid. En inlagd tid i veckorutinen kan vara ett sätt att komma igång. Men det är naturligt viktigt att det är den som få lässtöd som väljer tidpunkt och form. 6
7 Återföring till chefer och politiker När den första kullen läsombud är klar och har kommit igång på allvar är det dags att föra tillbaka de nya erfarenheterna till chefer och politiker. Be att få medverka på socialnämndens möte eller bjud in politiker till arbetsgruppsmöte. Låt läsombud och någon som får lässtöd vara med och berätta om läsning och läsestunder. Berätta om arbetsgruppens arbete. Peka på rättigheterna i LSS. Ta upp eventuella svårigheter med läsningen. Tala för att läsestunder tas in i rutiner, individuella habiliteringsplaner och i verksamhetsplaner. Påpeka hur viktigt det är att verksamhetsansvariga chefer ger sitt fortsatta stöd till läsningen. Deras aktiva engagemang är en förutsättning för att läsombuden ska lyckas. Dokumentera Dokumentera ert arbete! Det kan göras helt enkelt. Spara inbjudningar till studiedagar och andra arrangemang. Glöm inte att fotografera. Och skicka in bidrag till Centrum för lättlästs Läsombudet berätta om ert arbete i all enkelhet eller dela med er av speciellt intressanta erfarenheter allt är till glädje! För publicerade bidrag får man ett mindre arvode. Arbetsgruppen efter projekttiden Det är viktigt att inse att det krävs både tid och tålamod för att verksamheten med läsombud ska bli självklar och fungerande. Läsombuden behöver mycket stöd för att komma i gång med läsningen och behålla gnistan. All erfarenhet visar att ni i arbetsgruppen har en mycket viktig uppgift i denna fortsatta process, som till stor del förstås liknar det som pågick under projekttiden. Dessa är arbetsgruppens viktigaste uppgifter efter projekttiden: ordna träffar för läsombuden åtminstone en gång per termin, med lästips och erfarenhetsutbyte m.m. Träffarna ger också ombuden chansen att diskutera olika problem och möjlighetet. Exempel på hur sådan träffar kan se ut hittar ni i tipshäftet för arbetsgrupper följa upp läsombuden och läsningen och se till att avgående läsombud ersätts av nya starta cirklar för nya läsombud Ansvarsområdena ser ut som som tidigare: Socialtjänstens representant följer upp och stöttar läsombuden i deras jobb som ombud. Ser till att nyrekrytera ombud där det behövs. Personalomsätt-ningen är ju ofta ganska hög ser till att läsestunder kommer in i rutiner och verksamhetsplaner Studieförbundets representant ordnar vid behov nya studiecirklar ordnar det praktiska kring arrangemang som studiedagar 7
8 FUB:s representant informerar medlemmar och anhöriga i FUB om lättläst och läsombud tar upp rätten till lättläst och läsning i olika former av samråd med kommunens socialtjänsten Bibliotekets representant ser till att biblioteket kan erbjuda LL-böcker och lättläst nyhets- och samhällsinformation på ett bra sätt ger information och lästips kring nytt LL-material läsombuden. Biblioteket är ofta en naurlig mötespunkt för läsombudsträffar Adressansvarig är viktig Mångas mödosamma arbete ligger bakom vårt stora läsombudsregister cirklar, utbildningsdagar, informationer, samtal och uppmuntran. Men vårt register är faktiskt också navet i vår verksamhet. Det förser hela verksamheten med information och kunskap. De läsombud eller arbetsgruppsmedlemmar som inte finns med i registret får inte tidningen Läsombudet, missar fortbildningar, träffar på biblioteket osv... Carina Nyström på Centrum för lättläst skickar varje år ut en lista på ombud och medlemmar i arbetsgrupperna för uppdatering. Se också till att alla läsombud i kommunen har adresser till er i den lokala arbetsgruppen och vice versa förstås! Sammankallande är lika viktig I de flesta arbetsgrupper finns en sammankallande. Det är en nyckelroll. Sammankallande ska samla arbetsgruppen regelbundet, minst en gång per termin behöver gruppen ses för att inte verksamheten ska tyna bort. Bjud gärna in läsombuden till en av träffarna! Läsombuden ger inspiration och nya idéer. Några enkla tips för sammankallande: Boka in träffar för hela året när ni ses. Gör standardinbjudan med enkel mötesplan. Bjud in per e post. Ta fram klisteretiketter med namnen på läsombud och arbetsgrupp. Carina Nyström kan ordna underlag för detta. (Vi planerar att ta fram speciell information för sammankallande.) Att ha en plan är bra Det underlättar att ha en verksamhetsplan för det fortsatta arbetet i arbetsgruppen. Det har vi ofta fått höra. I Sörmland har man tagit fram en gemensam folder för alla kommunala arbetsgrupper. I foldern finns bl.a. nyttiga adresser, beskrivning av vad arbetsgruppen ska göra, lagar som stöder verksamheten m.m. I foldern ska de olika arbetsgrupperna infoga sin egen plan för arbetet med ombud och lättläst. Ni kan beställa sörmlandsfoldern och ett par andra exempel på verksamhetsplaner från Centrum för lättläst. Länsgruppen finns också kvar Länsgruppen ska även efter projekttiden fungerar som stöd till arbetsgrupperna och läsombuden. I de flesta län ordnar länsgruppen återkommande möten för medlemmarna i 8
9 arbetsgrupperna. Dessa möten ger möjlighet till erfarenhetsutbyte och gemensam planering. Länsgruppen ordnar också årliga fortbildnings tillfällen för både arbetsgrupper och läsombud. Dessa dagar brukar ta upp teman som Att läsa tillsammans med personer med svåra funktionshinder, Att skriva lättläst osv. Ni hittar exempel på program till arbetsgruppsmöten och studiedagar i tipshäftet för arbetsgrupper! Läs också: Så kan man göra tipshäfte för arbetsgrupperna 9
10 Bilaga 1: Exempel på ansökan om stöd och pengar till projekt Rätten till läsning projekt för läsning och livskvalitet för personer med utvecklingsstörning, autism eller hjärnskada i vuxen ålder Bakgrund När vi läser tidningar och böcker av skilda slag får vi kunskap om vad som händer när och fjärran i vår omvärld. Läsningen gör oss delaktiga, vi ökar vårt inflytande och vi ges möjlighet att påverka vår situation. Men många är utestängda från dessa möjligheter. Vanliga böcker, tidningar och samhällsinforma-tion är för svåra för många människor. Personer med utvecklingsstörning behöver texter som är anpassade; som är både lätta att läsa och lätta att förstå. Centrum för lättläst har sedan lång tid regeringens uppdrag att ge ut lättlästa böcker och tidningar och att omarbeta samhällsinformation till lätt svenska. Men det räcker inte. Många personer med utvecklingsstörning behöver också hjälp av personal eller annan en förmedlare som kan läsa texten högt, förklara innehållet och på så sätt skapa och bibehålla läsintresset hos dessa ofta ovana läsare. Den personal som åtar sig den uppgiften kallas läsombud. Personalen inom gruppbostäder och daglig verksamhet har i det avseendet en mycket viktig men hittills ofta försummad arbetsuppgift. Riksförbundet FUB har i samarbete med Centrum för lättläst bedrivit läsombudsprojekt sedan Idag finns det drygt läsombud i sexton län. I FN:s standardregler för handikappade stödjer reglerna 4, 5 och 10 funktionshindrades rätt till delaktighet. LSS (lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade) betonar också vikten av delaktighet, inflytande och självbestämmande. I LSS 9 föreskrivs att kultur- och fritidsaktiviteter ska ingå i boende med särskilt stöd och service. En viktig förutsättning för ovanstående är tillgången till det skrivna ordet. Projektidé Att genom ett samarbete mellan länens FUB, personer med utvecklingsstörning, bibliotek, landsting, kommunförbund, studieförbund och olika utförare samt Centrum för lättläst skapa förutsättningar för att personer med utvecklingsstörning får tillgång till anpassad nyhets- och samhällsinformation och litteratur. Projektmål Vid projektets slut ska i länens kommuner finnas: Läsombud på samtliga dagcenter och gruppboenden, som erbjuder läsestunder och biblioteksbesök samt informerar och inspirerar annan personal En handlingsplan för läsning/högläsning av lättlästa böcker och nyheter Ett lokalt förankrat stödsystem som ger läsombuden stöd och inspiration Personer med utvecklingsstörning som är delaktiga och ges möjlighet till påverkan och inflytande. Målgrupp Personer med utvecklingsstörning som bor i X län. 10
11 Genomförande Projektledaren bygger upp verksamheten med läsombud i samarbete med en länsövergipande arbetsgrupp bestående av Läns-FUB, länsbibliotek, studieförbund, landsting och kommunförbund. Centrum för lättläst har i projektet en konsultativ roll Projektledaren genomför en läsvaneundersökning i gruppboenden och dagliga verksamheter. Projektledaren bildar kommunala arbetsgrupper med lokala representanter för FUB, bibliotek, socialtjänst och studieförbund. Utbildning av verksamhetsledare och personal i gruppboende och dagliga verksamheter, kontaktpersoner samt gode män. Läsombud utses och utbildas i studiecirkelform i samarbete med studieförbund Formulering av handlingsprogram för att göra nyheter, samhällsinformation och litteratur tillgängligt för personer med utvecklingsstörning. Etablera ett nära samarbete mellan kommuner, landsting, studieförbund samt företrädare för personer med utvecklingsstörning Stöd till uppbyggnad För att detta ska vara möjligt krävs ett nära samarbete med ansvariga tjänstemän. Det krävs likaså att länets ansvariga politiker ställer sig positiva till utbyggnaden av verksamheten med läsombud på gruppboenden och dagcenter och att dessa är beredda att tillskjuta medel för att genomföra uppbyggnaden. (budget för projektet se bilaga 1) Det förtjänar att påpekas att verksamheten inte medför några nämnvärda kostnader efter projektet eftersom läsombuden verkar på ordinarie arbetstid. En länsgrupp för X län har nyligen bildats kring projektet. I gruppen ingår representanter för X län FUB-förbund, Studieförbundet Vuxenskolan, X Läns Bibliotek, Kommunförbundet X län samt Centrum för lättläst och Riksförbundet FUB. X län FUB-förbund gör härmed framställning till nämnden i kommun att i ett särskilt beslut ställa sig bakom verksamheten med läsombud i bostäder med särskild service samt inom daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning i kommunen. X-stad, 27 oktober
LÅT OSS LÄSA! - PROJEKTBESKRIVNING
LÅT OSS LÄSA! - PROJEKTBESKRIVNING Bakgrund: Ungefär 500 000 personer i Sverige har stora lässvårigheter av olika skäl: funktionshinder, ålderssvaghet, annorlunda kulturbakgrund eller bristande språkkunskaper.
Läs merFUB SÖDERMANLANDS LÄNSFÖRBUND
Till Vuxennämnden i Katrineholms Kommun För ett år sedan genomfördes en läsundersökning bland läsombuden i Sörmland. En kort sammanfattning följer här men rapporten i sin helhet följer med brevet. I Katrineholms
Läs merLäsombud och högläsare
MTM:S INFORMATIONSSERIE Läsombud och högläsare För äldre och personer med funktionsnedsnedsättning Läsning är en viktig del av vår vardag De flesta av oss läser många gånger varje dag tidningar, böcker,
Läs merStudieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!
Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial
Läs merMÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober Tuija Vartiainen, Länsbibliotek Västmanland
MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Tuija Vartiainen, Länsbibliotek Västmanland Delar av slutrapporten som Jenny Tunedal, den första av två projektledare, håller på att skriva. När det inte
Läs merMTM:S INFORMATIONSSERIE. Läsning i omsorgen. För äldre och personer med funktionsnedsnedsättning
MTM:S INFORMATIONSSERIE Läsning i omsorgen För äldre och personer med funktionsnedsnedsättning Läsning är en viktig del av vår vardag De flesta av oss läser många gånger varje dag tidningar, böcker, internet,
Läs merKULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST
KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån
Läs merWorkshop anteckningar 26/10.
Workshop anteckningar 26/10. I detta dokument finns renskrivna anteckningar från de olika gruppernas diskussioner. Först i varje stycke finns en del i kursiv still, detta är det material som grupperna
Läs merDet är ditt liv. Delaktighet i sikte. Lättläst handledning för cirkelledare
Det är ditt liv Delaktighet i sikte Lättläst handledning för cirkelledare Projektet med delaktighet i sikte Materialet Det är ditt liv gjordes i FUB:s projekt Med delaktighet i sikte. Ett projekt arbetar
Läs merProjekt Läskraft! Högläsning för personer med demens av frivilliga och anhöriga högläsare
Projekt Läskraft! Högläsning för personer med demens av frivilliga och anhöriga högläsare Tips och förslag till modell för arbetet i kommunala arbetsgrupper www.lattlast.se/laskraft Innehåll Förord 3 Arbetsgrupp..
Läs merHur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?
Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se
Läs merIndividuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill
Läs merInsatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148. Övertagen av socialnämnden 2012-09-01.
Läs merIndividuell plan LSS
Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt
Läs merIndividuell plan LSS
Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte
Läs merAtt leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen
Att leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Handikappomsorgen Innehåll Vad är LSS?... sid 3 Leva som andra... sid 3 För vem gäller lagen?... sid 4 Alla
Läs merStudiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård
Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring
Läs merVälkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson
Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merHar du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!
Varför tjänstedeklarationer? Vi vill förtydliga vad våra olika tjänster innebär och vad du kan förvänta dig av oss. Vi beskriver också vilka förväntningar vi har på dig. Vårt mål är att din insats ska
Läs merStudiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER
Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken
Läs merIndividuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS
2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen
Läs merFUB i Linköping. Verksamhetsplan 2014
FUB i Linköping Verksamhetsplan 2014 Verksamhets plan för 2014 för FUB i Linköping Aktiviteter Vi kommer att ha möte med omsorgsnämnden, utförare, anhörigstöd, LSS funktionsstöd, dagligverksamhets chefer
Läs merInsatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Socialförvaltningen Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148 Övertagen av socialnämnden 2012-09-01
Läs merVerksamhetsplan 2018 på lättläst. Verksamhetsplanen beskriver vad Riks-FUB ska göra under 2018
Verksamhetsplan 2018 på lättläst Verksamhetsplanen beskriver vad Riks-FUB ska göra under 2018 Sidan En förening och en styrelse - sida vid sida 3 FUB ska påverka samhället 8 Valet 2018 11 Att sprida kunskap
Läs merLagen om stöd och service för vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till
Läs merPraktisk föreningsekonomi
Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.
Läs merKontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet
Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva
Läs merLättläst LSS för vuxna
Stöd för dig som har en funktionsnedsättning och är mellan 18 och 65 år Lättläst LSS för vuxna Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS lagen Det finns en lag som heter Lagen om stöd
Läs merRätt till litteratur och information LL allt viktigare för många. Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV
Rätt till litteratur och information LL allt viktigare för många Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV Vad är LL? Standardspråk Standardspråk är den språkform som är gemensam för olika ålders- och yrkesgrupper,
Läs merFramgångsrik valberedning - en nyckelroll i förbundet
Framgångsrik valberedning - en nyckelroll i förbundet vi får den styrelse vi förtjänar Vi får de ledare vi förtjänar! Arne Karlsson Kort presentation Augusti 1976 Valberedningens plats i Förbundet Revisorer
Läs merIndividuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) och Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar
Läs merVad är delaktighet för dig?
Vad är delaktighet för dig? Inspiration till samtal om delaktighet, självbestämmande och inflytande Detta häfte bygger på rapporten Vad är delaktighet för dig? ett delprojekt i satsningen för en evidensbaserad
Läs merHandikappolitisk plan för Mjölby kommun
Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att
Läs merUppfödarutbildningen på distans stfb Organisation
Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare
Läs merProjekt LÅT OSS LÄSA. Några magiska minuter... läsombud i Norrbottens län
Några magiska minuter... Projekt LÅT OSS LÄSA läsombud i Norrbottens län LÅT OSS LÄSA genomfördes i Norrbottens under 2001 2003. Projektet var ett samarbete mellan FUB Norrbotten, Kommunförbundet Norrbotten,
Läs merNationella mål för litteratur- och läsfrämjande
Nationella mål för litteratur- och läsfrämjande Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång
Läs merLeva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se
Leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.ronneby.se Innehåll Vad är LSS? 3 Leva som andra 3 För vem gäller lagen? 4 Alla insatser i LSS är gratis 5
Läs merHandledning för studiecirkel
Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett
Läs merVerksamhetsberättelse juni juni 2017
[Ange dnr] LSS-rådet [Ange namn och funktion] 1(5) Verksamhetsberättelse 2016- LSS-rådet LSS-rådet drivs i projektform sedan beslut i nämnd i april 2016 och ska utvärderas under. Vid LSS-rådets möte 19
Läs merOmsorg om funktionshindrade. Information och stödformer
Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga
Läs meri Värmland projekt 2001-2003 projektledare: Helene Torvaldsdotter
SLUTRAPPORT projekt LäsLust i Värmland 2001-2003 projektledare: Helene Torvaldsdotter Ett samarbete mellan FUB, FA, Studieförbundet Vuxenskolan, Länsbiblioteket och Region Värmland,samt Tal- och punktskriftsbiblioteket
Läs merNyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0
Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0 Nu är hösten här och alla börjar så smått komma tillbaka från sina sommarsemestrar. Som många av er säkert redan hört kommer internutbildningarna i Nyfiken på
Läs merStöd i vardagen från Omvårdnad Gävle
OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17
Läs mer➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Läs merRiksförbundet FUBs verksamhetsplan år 2014
Riksförbundet FUBs verksamhetsplan år 2014 Förra året bestämde förbundsstämman vilken inriktning FUBs verksamhet ska ha. Förbundsstämman beslutade att FUB under åren 2014 till 2016 ska följa de här fem
Läs merHej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Läs merServicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter
Läs merArbetsplan. Förslag planering:
Arbetsplan Vi använder följande referenslitteratur: Civilförsvarsförbundets egna skrifter samt, om cirkeldeltagarna vill, även boken Styrelsearbete i ideella föreningar författad av David Gustafsson. Sammankomst
Läs merAtt starta en förening
Att starta en förening Att starta en förening I den här broschyren kan du läsa om hur flera människor kan starta en förening tillsammans. I en förening kan människor som har samma intresse träffas och
Läs merSkapande möten för bättre
PROJEKTMATERIAL Skapande möten för bättre livskvalitet Fristads folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning
Läs merFRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT
Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.
Läs merVälkommen som cirkelledare
Välkommen som cirkelledare Studieförbundet Vuxenskolan Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna möjligheter och få kunskap, kraft och motivation att
Läs merKursprogram Våren 2015
Kursprogram Våren 2015 VUXENSKOLAN BORÅS OBS! Ny adress Druveforsvägen 8 504 33 Borås växel 0771-50 20 20 Välkommen till Vuxenskolan Sjuhärad Studieförbundet Vuxenskolan verkar för att personer med intellektuella
Läs merIntroduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:
Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,
Läs merMål- och handlingsplan. LSS Svalövs kommun
Mål- och handlingsplan LSS Svalövs kommun 2016-2017 INLEDNING I denna skrift kan du läsa om målen för LSS i Svalövs kommun mellan åren 2016 och 2017. Du kan också läsa om hur vi ska arbeta för att nå målen.
Läs merVÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS
VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser
Läs merOffensivt styrelsearbete
Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merVerksamhetsberättelse
Bilaga 5 Diarienummer Berörd verksamhet Fastställd av Gäller från Sida [Ange dnr] LSS-rådet [Ange namn och funktion] ÅÅÅÅ-MM-DD 1(5) Verksamhetsberättelse 2016-2017 LSS-rådet Verksamhetsberättelsen gäller
Läs merMer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna
Lärgruppsplan Allt kommunicerar Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Allt kommunicerar.
Läs merSTUDIEPROGRAM Ht 2013 -Vt 2014
STUDIEPROGRAM Ht 2013 -Vt 2014 TEATER Vill du också stå på scenen och sjunga eller dansa? Just nu kan du få din dröm att gå i uppfyllelse. Att få stå på scenen och sjunga, dansa och spela teater!! Start:
Läs merOmvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?
Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får
Läs mer1. Så här fungerar en kommun
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever
Läs merLSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning
LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet
Läs merLSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.
LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet
Läs merBakgrund Barn lär av Lust och Nyfikenhet! Men barns tillgång till böcker har försämrats
Bakgrund Barn lär av Lust och Nyfikenhet! Från och med den dag ett barn föds eller kanske ännu tidigare utvecklas dess förmåga att tillägna sig ett språk. Fram till fyra års ålder är barnets förmåga att
Läs merLSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun
S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och
Läs merMeningsfull fritid för vuxna med funktionsnedsättning SLUTRAPPORT
2015-03-03 Meningsfull fritid för vuxna med funktionsnedsättning SLUTRAPPORT Projekt Författare Anna Westin Mona Agaton Sida 1 (8) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1. Bakgrund 3 1.1 Mål och avgränsningar...
Läs merDokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik
Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 4-11 december Jättebra och inspirerande. Bra upplägg. Nu är jag peppad att jobba vidare och jag har
Läs merOmvärldsanalys i praktiken
Studieplan till Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Författare: Carina Sommarström, 2013 Studieplan Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Vi möts dagligen
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merVerksamheten "Vi vill Bidra"
Sida 1 (8) 2019-05-08 Handläggare Stephanie Kilander Telefon: 08-508 25 061 Till Socialnämndens organisations- och föreningsutskott 2019-06-18 Verksamheten "Vi vill Bidra" Ansökan om tidsbegränsat bidrag
Läs merAtt göra en studieplan
1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som
Läs merTjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun
Socialförvaltningen Tjänstedeklaration för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun Foto: Ekbacken Beslutad av omsorgsnämnden 2011-06-16, 94 Övertagen av socialnämnden
Läs merLSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.
LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som
Läs merServicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge
Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och
Läs merGe alla möjlighet att läsa Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar
Ge alla möjlighet att läsa Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar 1 MTMI 0017 Broschyr bibliotek.indd 1 2017-01-09 15:30 Jag gjorde det, kom in på drömgymnasiet! För mig hoppar orden runt. Jag kan
Läs merHanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen.
Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen. Startade 2007 Privat initiativ av bibliotekarie Nina Frid Drivs från och med hösten 2010 av Sveriges
Läs merFånga stunden! Läsombud och lättläst kvalitet i äldreomsorgen. www.lattlast.se
Fånga stunden! Fånga stunden! Läsombud och lättläst kvalitet i äldreomsorgen www.lattlast.se Centrum för lättläst Centrum för lättläst har uppdrag från staten att arbeta med lättlästa texter. LL-förlaget
Läs merProjekt Läskraft! Högläsning för personer med demens av frivilliga och anhöriga högläsare. Förslag till modell för arbetet i kommunala arbetsgrupper
Projekt Läskraft! Högläsning för personer med demens av frivilliga och anhöriga högläsare Förslag till modell för arbetet i kommunala arbetsgrupper www.lattlast.se/laskraft Innehåll Förord 3 Arbetsgrupp..
Läs merGruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter
Läs merTillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt
Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett
Läs merPROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA
PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merAKTIVITETSHANDLEDNING
AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman JEFFREY IGE VÄGEN TILL PARALYMPICS av Martin Nauclér Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa den här boken i grupp inom till exempel
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning
Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med
Läs merLSS Information för personer med funktionsnedsättning
LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service
Läs merHANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN
HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merSTADGAR FÖR FUB. föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning
STADGAR FÖR FUB föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Dessa stadgar gäller från och med 31 augusti 2013 och ersätter tidigare stadgar STADGAR FÖR RIKSFÖRBUNDET Riksförbundet för barn,
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA 1.1 VERKSAMHETSIDÉ Fyrisgården är en ideell förening som anordnar fritidsaktiviteter med mera för alla åldrar. Verksamheten
Läs merSTADGAR FÖR FUB. föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning
STADGAR FÖR FUB föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Dessa stadgar gäller från och med 31 augusti 2013 och ersätter tidigare stadgar STADGAR FÖR RIKSFÖRBUNDET Riksförbundet för barn,
Läs merVerksamhetsinriktning för Riksförbundet FUB
Verksamhetsinriktning för Riksförbundet FUB 2017-2019 Det här ska FUB arbeta för 2017-2019 Inledning Här talar förbundsstyrelsen om vad FUB ska arbeta för de närmsta två åren. Sedan arbetar förbundsstyrelsen
Läs merGruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som
Läs merInnehåll. Inledning 3. Träff 1 Vi-anda och identitet 4. Träff 2 Rekrytera och Behålla samt Påverkan och inflytande 7
Studieplan Innehåll Inledning 3 Träff 1 Vi-anda och identitet 4 Träff 2 Rekrytera och Behålla samt Påverkan och inflytande 7 Träff 3 Synas och höras samt Ordning och reda 9 Tips och förslag på material
Läs merIntroduktionsutbildning för cirkelledare
Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet
Läs mer