ICA har fått sin första kvinnliga lagerchef:

Transkript

1 Hösta utkommer 22 juni ICA har fått sin första kvinnliga lagerchef: Hade tänkt satsa på ett jobb som säljare men det bär lockade mer, säger Ulla Westin på DC Sundsvall. SidanS Att lära sig ett nytt datasystem tar tid och kräver tålamod. Men nu harjag betydligt mindre papper att hålla reda på, säger Monica Karlsson på DC Växjö - SidanlO Nr 7torsdagenden l juni H Facket studerar namnlistan på de nya cheferna. Fr v Karl-Arne Södergren, Paul Karlsson, Bo Lundb, Kenneth Ljungberg och Gunnar Thunander. FOTO: INGRID ROSENLUND Det här har vi väntat på länge! Fackets representanter är överlag positiva till den planerade omorganisationen. Na slipper vi konkurrensen mellan regionerna, säger Handels. Den samlade ICA-kraften blir både större och effektivare. Ändå sker en viss decentralisering genom indelningen i sex regionaibo Jag, kommenterar HTF. Båda fackförbunden efterlyser nn snabba besiat och klara besked så att ingen av ICAs medarbetare skall behöva sväva i ovisshet om sin framtid. Sidan 3

2 2 ICA kontakten Nr 7 En gång banan aldrig mer wienerbröd Ledningsgruppen har möte. Fem deltagare sitter samlade i konferensrummet, en ljus lokal med ren och friskt luft. Det råder en upprymd och samtidigt avspänd stämning. Marknadschefen har inte kommit än. Han duschar. Har nyss avverkat i sin dagliga joggingrunda på arbetstid! Medan gruppen väntar smakar de av. apelsinjuicen och bananerna som står framdukade. Ingen röker. E n fantasivärld? Inte alls. Så här umgås man på byggoch fastighetsbolaget Arcona i Stockholm. Det har man gjort i fyra års tid och företagets 90 anställda har förvandlats till nöjda, effektiva, friska och engagerade medarbetare. Sjukfrånvaron är så gott som obefintlig. Varför har vi inom ICA inte kommit så här långt? Att rökning och cancer har ett klart samband känner ju alla till. Att dålig ventilation på arbetsplatsen orsakar trötthet och nedsatt effektivitet är heller inget nytt. Att feta wienerbröd och smaskiga mazariner ökar kolesterolhalten i blodet blir vi dagligen påminda om. Att över huvudtaget all kost utan fibrer sätter sig som en klump i magen, gör oss trötta och slöa och sjuka på sikt vet vi också om. Och att ett liv utan daglig motion gör oss orkeslösa och mottagliga för allsköns krämpor, det tjatar företagsläkaren ständigt Vom. arför använder vi oss då inte av våra kunskaper? Varför vill ICA-medarbetare inte avvara sina kanelbullar till kaffet? Varför stoppar vi i oss bruna bönor och fläsk på lunchen när vi har chansen att välja en kalorifattig och fiberrik sallad? Varför tar vi inte skyddsom- budet i kragen och kräver frisk luft med rätt fuktighetsgrad i vårt kontorslandskap? Och varför tar vi bilen till jobbet när det bara tar en halvtimme att promenera? Jag orkar inte! Jag hinner inte! Den som aldrig prövat vet inte att orken kommer av sig själv den dag han börjar följa vissa regler. Hur vore det om företagsledningen drog igång någon sorts kampanj för att få sin personal att vakna upp? Jag är säker på att det ligger i varje företagslednings intresse att personalen mår bra, trivs, presterar mycket och är sällan sjuk. Men måste alla initiativ tas av cheferna? Första impulsen borde komma från medarbetarna själva. Företagshälsovården ställer sedan gärna upp med råd och rekommendationer och Korpen kan hjälpa till med tips på mängder av motionsalternativ. Tro inte att motion är lika med en stilla kvällspromenad i stadens park bland blommande syrener och kvittrande småfåglar. Motion kräver en viss fysisk ansträngning och skall idkas året om. Och sallad är inte bara nyttigt på måndagar (efter en syndig helg) och inte bara gott med tre jätteslevar Rhode Island över. Sallad finns i oräkneliga! varianter, kan avnjutas varje' dag och smakar ytterst delikat med endast några droppar citronjuice på. Frukt är förresten inte bara gott som mellanmål. Pröva att enbart äta frukt till frukost eller lunch. Första dagen känner Du Dig kanske inte riktigt mätt, men snart vänjer Du Dig och efter en vecka mår Du finfint och får kväljningar vid blotta tanken på en bit gräddtårta. Kort och gott gör som medarbetarna hos Arcona. Förenen Eder och utarbeta en hälsoplan. Ty en kropp utan krämpor är en skattefri förmögenhet. Än så länge. ICA Hakon Bitr lagerchef special/textil till Centrallagret i Västerås. Kontakta Savo Uzelac, Christer Holmberg eller Stig Mäkipiha för närmare information, tel Gruppledare special till DC Östersund. Ring Lars Sahlén för närmare upplysningar, tel Försäljningschef special till DC Östersund. Ring Lars Sahlén för. närmare upplysningar, tel BOB Industrier Produktchef Du får ansvaret för en av våra viktigaste produktgrupper. Dina uppgifter blir att lägga upp marknadsstrategi och ansvara för lönsamheten. Du skapar, producerar och presenterar reklam- och butikskampanjer tillsammans med vår reklambyrå och säljledning. Du sköter produkt- och emballageutveckling tillsammans med vårt utvecklingslaboratorium och leverantörer. Ring Anitha Andersson för närmare upplysningar, tel \y medarbetare Chefsbefattningar i "Ica Organisation 90" Arbetet med "Ica Organisation 90" går vidare. Vid ICAstyrelsen nominerades och MBL-förhandlades samtliga de befattningsinnehavare, som nu tillsammans med huvudbolagens vd:er planerar och från l:a januari 1990 leder den nya organisationen. ICA AB kontor Odenplan, Stockholm. Vd Roland Fahlin. Förbundssekretariat, samhällskontakt, information: Roland Mats Jansson Lars Persson Danielsson. Ekonomi/finansiering: Ulf Nyström. Internationella kontakter/utvecklingsfrågor: Peter Dettmann. ICA-förlaget: Vd Kjell Gustafsson. ICA Partihandel AB, HK Stockholm. Vd Göran Nord. Logistik, teknik, vice-vd: Nils Gunnar Ljungquist (f n adm.chef ICA Hakon). Marknadschef, vice-vd: Hans-Olof Öhneby (f n marknadschef ICA Eol). Chef nuv. marknadsorganisation tom 1990, chef nya media, vice-vd Uno Thörnlund (f n marknadschef ICA Hakon) Ekonomi: Bosse Gustafsson (f n ekonomichef ICA Essve) Personal: Jvan Wikgren (fn personalchef ICA Hakon) Administration/data: Torsten Engevik (f n adm.chef ICA Essve) Regionbolag: Norr: Mats Jansson (f n projektledare ICA-förbundet) Mitt: Lars Persson (f n chef special ICA Hakon) Stockholm: Fabian Wrede (f n Sven-Göte Gustafsson marknadschef ICA Essve) Väst: Sven-Göte Gustafsson (f ndc-chefumeå) Öst: Egon Pelle Pettersson (f n DC-chef Växjö) Syd: Sven Nederstedt (f n DCchef Malmö) ICA Detaljhandel AB, HK Västerås. Vd Frans-Henrik Schartau. Detaljhandelsutveckling, vice-vd Jan-Ove Hallgren (fn det.handelschef ICA Hakon) Ledarutveckling/köpmannarekrytering/utv.projekt/personal/information, vice-vd Kjell Gunnarsson, (f r vd AB Köpmannatjänst) Detaljhandelsfinansiering/administration, vice-vd Svante Nilsson (f n ekonomichef ICA Hakon) Speciella projekt och uppdrag: Gunnar Olofsson (f n ICA Eol Affärsinvest) Regionbolag: Norr: Bo Berglund (f n detaljhandelschef DC Umeå) Mitt: Gösta Hedberg (f n chef detalj handelsutveckling Essve) Egon Pelle Pettersson Svea Nederstedt ICA Stockholm: Sven Lundberg (fn DC-chef Uppsala) Väst: Owe Krook (f n vd ICA Eol Affärsinvest) Öst: Lars Brättemark (f n DCchef Gävle/Borlänge) Syd: Jan-Inge Johansson (f n detaljhandelschef DC Malmö) ICA Invest AB, HK Göteborg. Vd o. affärsomr. "Trading" Jan-Olle Folkesson. Vicevd och affärsomr. "Storhushåll/Snabbgross": Benny Aveipil (f n ekon.chef ICA Eol) Administration, och affärsområde "Produktion": Bernth Ekström (f n adm.chef ICA Eol) Affärsomr. "Detaljhandel": Komplettering av förteckningen över fackklubbsordföranden och styrelserepresentanter. Följande kom tyvärr inte med i vår uppställning i ICA-kontakten nr 6: Ellos ELLOS AB, Viared, Borås. Tel Handels: Ragne Fahlander HTF: Per-Olof Fråhn BORÅS TEXTIL, Borås. Tel HTF: Ann-Charlotte Stridsberg ELLOS VARUHUS, Borås. Tel Asta Linnaeus är ny medarbetare på ICA-kontakten. Hon skall arbeta som journalist och teknisk redaktör och efterträder Annelie Rinkeborn som gått över till ICAny heter. Asta har mångårig erfarenhet som layoutare och formgivare och kommer närmast från ICA bokförlag. Stig Lundström (f n det.handelschef ICA Eol) Personal: Bertil Olsson (fn personalchef ICA Eol) Finans: Bo Gustafsson (f n finansansvarig ICA Eol) Handels: Gun Isaksson Representanter i Ellos styrelse: Handels: Ragne Fahlander HTF: Per-Olof Fråhn Styrelserepresentanter för: AB I,index: Ulf Andersson, HTF. LINDEX-GULINS SVERIGE AB: Sven Sarnell, Affärschefsklubben HTF. GULINS, Göteborg. HK. Tel HTF: Ulf Andersson HTF: Affärschefsklubben. Tel Sven Sarnell.

3 ic\ kontakten Nr 7 Ett steg närmare ICAs omfattande omorganisation Styrelseordförande Rolf- Erik Hjertberg inledde mötet med att konstatera att ICA-rörelsens koncept och affärsidé fortfarande höll under 1988 och kommer att göra så även det under det här året. Men vi måste hålla ett vaksamt öga på vår omvärld, fortsatte han. Konkurrenterna vässar klorna och EG-debatten blir allt livligare. Vi har ställt oss frågan: Är vi tillräckligt rustade för framtiden? Kan vi erbjuda rätt Våra dotterbolag, typ Ellos och Lindex/Gulins är inte enbart pris i butiken? Funderingarna raka kapitalplaceringar. Meningen är att vi skall utnyttja synergieffekterna, det vill säga fördelarna av en samverkan, säger ett förslag på en omfattande resulterade i att vi utarbetade Jan-Olle Folkesson, vd för nya ICA Invest AB. omorganisation som vi presen- På ICA Förbundsråds vårmöte den 18 maj i Västerås framlades bl a förslag på ett 30-tal nyckelpersoner i den nya organisationen. Vi har valt bland våra befintliga resurser och gjort en mix av personer som har erfarenhet samt specialkunskaper, sade bland andra Göran Nord, interims- vd för ICA Partihandel AB. Den 1 januari 1990 kommer endast en bas för den nya organisationen att finnas klar. Sedan följer en tung arbetsprocess som tar minst tre till fem år innan allt flyter som vi tänkt oss, säger Göran Nord, vd för nya ICA Partihandel AB. Om ICA Partihandel Hur blir det, Göran Nord? Blir DC-chefens roll tunnare i det nya systemet? Nej, tunn blir den inte. Dock annorlunda. Han kommer att arbeta med logistikfrågor och delta i utvecklingen av det nya datasystemet. Han kommer även att jobba med effektivitetens styrsystem och tackla personalfrågor på ett annat sätt. Med andra ord: DC-chefen kommer att få det oerhört arbetsamt och kopplas in i en rad viktiga utvecklingsprojekt. Hur fördelas marknadsföringsvolymen? Ungefär så här: 20 procent tillfaller ICA Partihandel, 60 procent regionbolaget och 20 procent har DC hand om. Vilka funktioner kommer att finnas på varje regionbolags huvudkontor? Regionalbolagens vd:er och jag skall träffas den 8 juni för att diskutera den frågan. Jag har förstås redan idag en egen föreställning om nödvändiga funktioner men vill inte deklarera den innan vi är överens inom gruppen. Kan en vd för ett regionbolag även stå som ansvarig för en DC? Organisationen är inte lika inom varje regionalbolag. Därför kan det bli möjligt att någon får ansvaret för både regionalbolag och DC. Vad händer med de lediga DC-chefsposterna? Några DCchefer har nu blivit utsedda till andra befattningar i den nya organisationen. Det blir en senare fråga. Men det innebär ju faktiskt att flera får chansen att utvecklas och göra karriär. När får mellanchefer och tjänstemän pi nuvarande huvudkontor reda på detaljer om sin framtida situation? Tyvärr kan jag inte svara det. Vi kan inte lova att alla får behålla sina nuvarande arbetsuppgifter. Här måste vi vara ärliga. Jag har full förståelse för att en del medarbetare känner sig oroliga idag och kanske gjort det en längre tid. Men något pris måste tyvärr betalas för en stor förändringsprocess som denna. terade i mitten av april. Avsikten med denna förnyelse är att förstärka vår konkurrenskraft genom att i första hand byta modell från en geografisk indelning av ICA till en funktionell indelning. Olika regionala problem Göran Nord redogjorde för sitt ansvarsområde ICA Partihandel AB. Bolagets huvudkontor kommer att placeras någonstans mellan Stockholm och Arlanda. Där behövs troligen en stab på cirka personer. När det gäller regionbolagens namn har vi tyvärr inte kommit på några bättre ännu. Vi kallar dem fortfarande Syd, öst, Väst, Mitt, Stockholm och Nord. Här är sex personer utsedda som fram till årsskiftet (då den nya organisationen trädet i kraft) kommer att tillsammans med mig och parallellt med sina nuvarande arbetsuppgifter bygga upp de regionala bolagen. De sex bolagen är idag ganska lika omsättningsmässigt men har olikartade problem att handskas med. Vad vi skall försöka skapa är välanpassade, starka organisationer som har bra samarbete med HK. Detta är en mycket viktigt process där även facket kan göra stora insatser. Nyutveckling När den planerade omorganisationen tillkännagavs för ett par månader sedan har många medarbetare stälu sig frågan: Hur tänker man samordna de olika datasystemen? Nu förklarade Göran Nord: Tidsplanen 1989 Exakt bur mycket detaljbandelskompetens som kommer att finnas kvar på varje DC är inte bestämt än men en resurs för vardags- och löpande frågor bör finnas. Därför blir förändringarna inte så stora jämfört med idag, menar Frans-Henrik Schartau, vd för nya ICA Detaljhandelsutveckling AB. Vi kommer att utveckla ett helt nytt gemensamt datasystem. Förberedelserna kommer i gång redan i höst. ICA Eols system IDA är det som senast installerades inom ICA. Om hela ICA idag övergick till IDA så skulle den processen förmodligen ta cirka tre år och det innebär att systemet till dess redan hade blivit gammalt. Så snabbt går utvecklingen. En annan tung byggkloss är marknadsföringen. Här kommer vi att skapa "morgondagens marknadsföringsstrategi". Vi vill också utveckla ett styrsystem där vi helst varje vecka kan kontrollera vår effektivitet. Vi måste ge varje medarbetare möjlighet att känna sig delaktig i verksamheten. Bara på det sättet kan vi skapa engagemang och motivation och får behålla folk. Dagens resultatpremieringsystem ligger allt för långt ifrån människan. Styrsystemet kommer därför att kopplas till ett belöningssystem för att medarbetarna själva skall kunna se när deras arbetsinsatser ger effekt, slutade Göran Nord. Ingrid Rosenlund ICA-styrelse, Förbundsråd Förslag IC A-stadga Förslag aktieskiften Start ny valberedning = nominering av nya styrelsen Nyckelpersoner i nya bolagen från 31 maj till 9 juni Uppföljning valberedning Sektionsstyrelse förberedelser = genomgång av stadgeändringar 29 maj 6 juni Information på regionföretagens bolagsstämmor jusi (MBL parallellt) Förbundsstämma stadgebeslut I ICA AB bolagsstämma beslut namnändra beslut förvärv beslut nyemission C-aktier beslut ny bolagsordning Valberedning: Förslag alla region- och huvudbolag samt IC"A-styrelsen (nomineringar) 15 ang. Fxtra förbundsstämma (ev. delvis fullmakter) 30 ang. Prospekt ute, aktieskiftet 4 29 sept. Anmälningstid Medlemsmöten (information och samråd) Senare Vid behov extra bolagsstämmor #1 Ny organisation i kraft

4 4 ICA kantakten v 7 'Företagsledningen mot väggen Dr Svante Sima på Västerås Hälsocentral AB svarar på dina frågor om arbetsskador eller andra problem. Dr Sima är sedan 1973 företagsläkare. Han är specialistläkare i invärtes medicin och belastningssjukdomar. Har jag hjärtfel? Jag är 42 år och arbetsledare. Jag bar aldrig varit särskilt orolig av mig men sedan några veckor tillbaka får jag ibland plötsliga smärthugg i bröstet som kan vara så svåra att det känns svårt att andas. Det kan också värka och domna ut i vänster arm. Besvären känns mest på kvällarna och jag oroar mig nu starkt för fel på hjärtat. Jag har också sökt akutmottagningen. Hjärt- och lungundersökning visade dock inget fel. Trots att jag vid minst två tillfällen genomgått hjärt-lungundersökningar finns oron kvar då jag tycker att jag inte fått någon bra förklaring till besvären. ^sw. Belastnings- och spänningsbesvär Din sjukhistoria ger misstanke om att besvären kommer från leder, muskler eller senor och detta stämmer med läkarundersökningen där man hittat en ömhet och spändhet över flera muskelgrupper i skuldergördeln, bröstmusklerna och småleder i bröstkorgsväggen. Litet stelhet i halsryggen är vanligt. Bröstsmärtor kan förväxlas med hjärtsjukdom. Undersökningsfynden är vanliga och typiska för tidiga belastningsoch spänningsbesvär från nacke och skuldergördel. Orsakerna är ofta en blandning av många faktorer såsom ålder, psykisk stress och fysisk överansträngning. Behandling: Viktigt är att göra en ordentlig undersökning och förklara besvärens orsaker för dig, så att du slipper oroa dig. Ofta är det just själva oron för en allvarlig sjukdom som skapar största lidandet. Din arbetssituation bör diskuteras liksom eventuella stressfaktorer och olämpliga levnadsvanor. Sjukgymnast kan ge dig behandling samt avslappnings- och träningsprogram. Endast sällan behöver mediciner användas. Du skulle från början vänt dig till företagshälsovården. Läkaren där har unika möjligheter att utreda denna typ av besvär genom sin helhetssyn och kunskaper om arbetsförhållandena. Ring eller skriv till ICAkontakten med frågor om arbetsskador. Dr Sima kommer att så långt det är möjligt besvara insända brev. Ditt namn och din signatur skall bifogas brevet, men Drev som publiceras förses endast med signatur. DC Borlänges HTF-ordförande Elisabeth Falk hade många frågor att ställa till centrallagerchefen Lars Persson och samtalet fortsatte även efter seminariet. Varför så låga löner? Har ICA-personalen i allmänhet marknadsmässiga löner? Trots ICA-koncernens förestående omstrukturering blev personallönerna den mest uppmärksammade frågan då 30 deltagare i vårens andra Hakonsseminarium ställde företagsledningen mot väggen. Frågan besvarades liksom bl a frågor om marknadsföring och nyrekrytering. Hela ICA-koncernen är just nu inne i ett väldigt intensivt skede, sade ICA Hakons vd Frans-Henrik Schartau när han öppnade vårens andra Hakonsseminarium i Västerås. Samhället och omvärlden förändras och handeln måste följa efter. Butiker och distributionscentraler kommer knappast att beröras av strukturförändringen men däremot kommer huvudkontoret att få en annan roll och en annan uppläggning. Det blev förvånansvärt få frågor om ICAs nya organisation vilket inte berodde på bristande intresse utan snarare på bristande tid att sätta sig in i hela det komplicerade ämnet. I stället lade man tyngdpunkten på lönefrågan. Flera ansåg att ICA lönemässigt ligger lägre än jämförbara företag. Frans- Henrik Schartau fick först gå i svaromål: Marknadsmässighet är en definitionsfråga. Situationen just nu är sådan att vi följer de regler som finns och de löner vi betalar är helt i enlighet med de överenskommelser som träffats och nya avtal väntar. Löneglidningen har på sina håll varit stor och där har vi kanske inte riktigt hängt med. Rusar iväg Lars Persson, chef för ICA Hakons centrallager, hade i stort sett samma uppfattning. Han hävdade dock bestämt att ICA Hakons löner idag är marknadsmässiga. Man kan inte jämföra med enskilda personer som har en hög lön. Vi ligger ibland över, ibland under genomsnittet. Jag förstår att det är svårt att hänga med när vissa grupper bara rusar iväg. Just nu är det värre krig än tidigare om duktigt folk. -\~l- Elisabeth Falk, HTF-ordtfr rande på DC Borlänge, ansåg att många nyanställda får s k marknadsanpassade löner och de tidigare anställda blir förbigångna. Lars Persson: Det kan ibland vara ett dilemma. I princip tillämpar vi lika lön för lika arbete vid lika prestationer men man får inte förväxla kvalifikationer anställningsår. med Större ansvar Rekryterings- och utbildningsfrågorna togs också upp: Vi satsar mer och mer på utveckling och utbildning, sade Frans-Henrik Schartau. Framför allt måste vi ta tillvara alla människor som är villiga att ta ett större ansvar. Jan-Ove Hallgren, chef för ICA Hakons detaljhandelsavdelning sade: Alla måste känna att det är roligt att arbeta. Det bästa är att kunna flytta runt litet och pröva sig fram. En bra lösning kunde vara att behålla tryggheten samtidigt som man prövar något annat. Miljontals strumpbyxor Att ICA Hakon årligen säljer specialvaror för 600 miljoner kronor mottogs med en viss förvåning och den förvåningen blev inte mindre när Evelyn Specialvaror däribland damtrosor för 600 miljoner säljs årligen av ICA Hakon. Evelyn Östgård t v berättar och Gun Jonsson ocb Solveig Ingemarsson från HK i Västerås lyssnar. Östgård ansvarig för trikå och strumpor berättade att i detta ingick cirka femton miljoner par strumpbyxor. Evelyn Östgård kunde också visa upp smakprov på häftiga T-shirts och herrstrumpor som kommer till sommaren. Innan det fullmatade programmet genomförts hade också kontorschefen Weine Vedin informerat om utbildning, Thomas Fahlgren, produktansvarig på kolonial, om marknadsföring samt Anders Mattsson, specialist på varuhantering, om det nya C-lagret. Seminariets sista dag av tre totalt ägnades åt diverse studiebesök. Man började med Kungsörnen i Järna och fortsatte med ICA Essves Arsta III. Under en busstur i Stockholm hann man också med att besöka Riksdagshuset innan det var dags att runda av det hela med ett besök på Chinateatern och musikalen "West Side Story". Text och foto: Sven Wesström

5 ic* kontakten v 7 På besök hos ICAs första kvinnliga lagerchef - Hur går det för dig, Ulla Helt nya arbetsuppgifter bar jag inte fått som lagerchef. Det mesta bar jag sysslat med tidigare. Men ansvarsområdet är ju betydligt större ocb det är bara stimulerande, säger Vila Westin. Det har hittills fungerat skapligt, säger Ulla Westin på DC Sundsvall som för två månader sedan tillträdde en lagerchefsbefattning med ansvar för special, djupfryst, storhushåll och C- lager. Därmed torde Ulla vara ICAs första kvinnliga lagerchef. Jobbet består av mycket spring, mycket utredande, pappersarbete och telefonprat. Det är mycket att hålla reda på, men samtidigt omväxlande och roligt. Egentligen hade Ulla Westin efter 16 års anställning på lagret hos ICA Hakon i Sundsvall tänkt sig en framtid som säljare. Jag hade jobbat på både frukt- och ostpacken samt som expeditör på så gott som alla avdelningar och började känna av sviterna av alla tunga lyft, förklarar hon. Därför ville jag byta till ett jobb som var fysiskt mindre ansträngande. När då lagerchefsjobbet blev ledigt kunde jag ändå inte låta bli att söka det. Det är ju onekligen en fördel att ha arbetat i så pass många år och på många olika avdelningar när man skall ta över som lagerchef. Vana vid tjejer Att den nye Tagerchefen råkade bli en kvinna är för DC Sundsvall ingen sensationell händelse. Här finns sedan flera år tillbaka både en kvinnlig administrativ chef, en försäljningschef kolonial, en inköpare kolonial samt en butikskonsulent vilket på andra distributionscentraler fortfarande ä/ sällsynt. Här är man vad vid tjejer på alla avdelningar och på ett flertal chefsbefattningar. Vi har till exempel också alltid haft flickor som expeditörer på färsk varulagret, säger Ulla Westin. Har du hört några synpunkter på ditt sätt att sköta det här jobbet nu när det gått ett par månader? Nej, varken positiva eller negativa, svarar Ulla. Jag gör så gott jag kan och det får duga. Jobbet är ju inte svårare än något annat. Det är bara fler trådar att hålla i. Men just det är stimulerande. Du har även gått över till heltid. I elva år har du arbetat halvtid. Hur klarar du det? Ulla skrattar: Det har för det mesta blivit mer än halvtid tidigare också. Och som lagerchef på heltid kan man heller inte gå hem när klockan är fyra eller fem. Man jobbar tills det är klart. Men hela tiden jobbar man för att hanteringen skall flyta ännu bättre och hoppas på en framtid då inga störningar skall behöva inträffa och ingen övertid skall vara nödvändig. Text och foto: Ingrid Rosenlund ICA Hakon Verksamheten i sammandrag ICA-handlarna Antal butiker Sammanlagd butiksomsättning (inkl moms) i mkr Koncernen ICA Essve Verksamheten i sammandrag ICA-handlarna Antal butiker Sammanlagd butiksomsättning (inkl moms) i mkr Koncernen Moderbolaget i förhållande till försäljningen Räntabilitet (före räntekostnader) i förhållande till genomsnittligt totalt kapital Eget kapital (inkl obeskattade reserver) i mkr i förhållande till balansomslutningen Balansomslutning i mkr ICAEol Verksamheten i sammandrag ICA-handlarna Antal butiker Sammanlagd butiksomsattnmg (inkl moms) i mkr Koncernen Moderbolaget i förhållande till försäljningen Räntabilitet (före räntekostnader) i förhållande till genomsnittligt totalt kapital Eget kapital (inkl obeskattade reserver) i mkr i förhållande till balansomslutningen Balansomslutning i mkr ,0 % 15,6% ,3 % ,1 % 14,8% ,5 % ,6% 13,7% ,17* ,5*7* 10,9*7* ,7% loland Fahlin VdlCA-förbundet: Bra jobbat! Försäljningsutvecklingen för ICA-handlarna under 1988 har varit bra totalt sett med en 2-procentig ökning. Volymökningsutvecklingen i distributionsverksamheten i ICA-företagen har också varit tillfredsställande. Dessutom har företag inom andra branscher såsom Ellos och Gulins tillkommit, vilket gör att den totala försäljningen i företagskoncernen ökade ovanligt kraftigt. Resultatet för 1988 efter finansiella poster, är 820 milj för ICA-företagen sammanlagt. Det är en liten ökning från föregående år, men resultatet i distributionsverksamheten har genomgående varit bra. Företagsförvärven som till exempel Ellos, har naturligtvis belastat oss räntemässigt, men samtidigt har vi ju fått del i deras resultat och det uppväger i det närmaste våra kostnader. Slutligen vill jag bara säga att alla har lagt ner ett jättebra jobb under 1988, ett år som var mycket händelserikt för ICA. Moderbolaget i förhållande till försäljningen 2,9 % Räntabilitet (före räntekostnader) i förhållande till genomsnittligt totalt kapital 13,2 % Eget kapital (inkl obeskattade reserver) i mkr 422 i förhållande till balansomslutningen 38,4 % Balansomslutning i mkr ICA totalt Verksamheten i sammandrag 1987 ICA-handlarna Antal butiker Sammanlagd butiksomsättning (inkl moms) i mkr ICA-koncernen i förhållande till försäljningen Räntabilitet (före räntekostnader) i förhållande till genomsnittligt totalt kapital Likvida medel (inkl kortfr placeringar) i mkr Riskbärande kapital (eget kapital, obeskattade reserver och minoritetsintressen) i mkr i förhållande till balansomslutningen Balansomslutning i mkr ,7% 12.4% ,6 % % 12,3% ,1% 1267 < t ,3% 11,6% ,1%

6 ic\ kontakten Nr i ICA kontakten \ r 7 Reportage: Sven Wesström ICA-handlare tycker till ICA-handlare och DC-personal hur fungerar samarbetet dem emellan? I det stora hela kommer de mycket bra överens och försöker i trängda lägen att hjälpa och stötta varandra så gott det går. Det kan dock inte förnekas att det då och då i det dagliga umgänget uppstår vissa irritationsmoment. Vad är det då som orsakar störningarna och vad kan man från ömse sidor göra för att förbättra - eller vågar vi säga fullända relationerna? Det är inte ens fel att två träter. IGA-kontakten har vänt sig till några ICA-handlare stora som små och fått några synpunkter på hur man kan tänkas överbrygga de svårigheter som eventuellt finns. Kontroll av "Bäst före" ICA ESSVE Jag har inget negativt att säga om vår DC, säger Bertil Lawergren, innehavare av Lännahallen i Visby. Den nye DC-chefen Hans Carlsson har lyckats åstadkomma en närkontakt med handlarna som inte funnits tidigare. Numera har vi betydligt^oftare än tidigare besök av DC-folk och våra tidigare bekymmer med frukt- och gröntleveranser är eliminerade. "Bäst före" inte bra "Bäst före''-märkningen fungerar inte bra, men det kan man knappast beskylla enbart DC Gotland för, fortsätter Bertil Lawergren. Om en varas hållbarhetstid från början varit tjugo dagar kan det hända att det är fem dagar kvar när varan till sist hamnar i vår försäljningsdisk. Effekten av Samarbetet re exped i t ör Man får inte glömma bort att ICA-rörelsen från början var uppbyggd av småbutiker, som även i dag borde få bättre stöd. Gör man från DCs sida ingenting åt småbutikerna är risken överhängande att en stor del av dem kommer att försvinna inom de närmaste åren. Karl Åhlén är innehavare av en mindre butik i Tortuna, någon mil utanför Västerås. Han är ingen kverulant men han har kritiska synpunkter på delar av DCs verksamhet lika väl som han inte snålar med beröm åt det som fungerar tillfredsställande. Dubbelleveranser Själv får jag två varuleveranser i veckan och det flyter i regel bra. Ibland kommer det trots allt grus i maskineriet och då uppstår naturligtvis en viss irritation. Då och då uppstår exempelvis problem genom att man håller på att trimma in nya dataprogram. Då kan det dröja länge innan man över huvud taget hör någonting alls från DC. I tron att beställningen kommit bort beställer man nytt och så blir det dubbelleverans. Flytta säljarna Karl Åhlén har själv idéer hur man skall förbättra samarbetet inom DC och därigenom auto- detta blir i praktiken att en butik med liten omsättning måste minska sitt sortiment. Sedan är det tyvärr också på det sättet att alltför många av kunderna sätter likhetstecken mellan "bäst före" och "sista förbrukningsdag". Följden blir att tonvis av fullgoda varor kastas bort. Möjligen på kort sikt bra för DC och handlaren men ett nationalekonomiskt vansinne. Målsättning Att handlarna på Gotland just nu har det ganska bra är inget skäl för att slå sig till ro, anser Bertil Lawergren. Man måste alltid ha en målsättning. Jag vågar nog tala på samtliga gotlandhandlares vägnar när jag säger att vår målsättning just nu är att få behålla DC Gotland och slippa bli anslutna till DC Stockholm. Men för att lyckas med detta måste vi nog behålla vår nuvarande marknadsandel på cirka 60 procent. Några andra visioner? Jämfört med hur det var för tjugo år sedan är tillvaron idag rena himmelriket och jag hoppas utvecklingen kommer att fortsätta. I praktiken skulle detta innebära att rutinerna kommer att förbättras. Förhoppningsvis kommer extrapriserna att försvinna eller åtminstone tonas ner. Det är mycket arbetskrävande att ha alla varor hemma som finns upptagna i flygbladen och det är också jobbigt att märka av och på. Jag tror att människor i allmänhet är villi- Behåll DC Gotland, vädjar Bertil Lawergren i Visby. ga att betala ett högre pris om de får vad de vill ha. Därför vore det roligare att få konkurrera med service och kvalitet i stället för med extrapriser. [igen frukt- oeh gröntleveranser på lördagar Allt går jättebra, även helgleveranserna (med ett litet frågetecken). Karl-Erik Abrahamsson innehavare av KEA livs i Skultuna utanför Västerås och hans förste man Lennart Eriksson är helt överens. Ett bättre samarbete mellan DC och butik går knappast ens teoretiskt att tänka sig. Karl-Erik Abrahamsson tar sig en funderare men kan inledningsvis inte erinra sig något som inte fungerar men erkänner att han vid något tillfälle kan hamna i något Skyll inte på DC när något går snett, manar Lennart Eriksson t b påsom påminner om en samvetskris: KEA Livs i Skultuna. Här tar han emot en leverans från DC Västerås af Eftersom DC inte har någon lördagsutkörning kan vi inte chauffören Kent Lantx. Flytta säljarna till lagret, fö- Det gäller att hålla golvet fritt. Nya varor strömmar ständigt in, säger Johan Åstrand. reslår Karl Åhlén, lanthandlare i Tortuna. matiskt också med handlarna: Jag tror att det fortfarande handlar om "oss här uppe" och "dom där nere". På vissa DC:er har man flyttat ner säljarna på lagret och det tror jag är en bra metod. Beträffande de små butikerna så behöver de mera stöd från DCs sida. Vi försöker till exempel anordna Lanthandelns dag varje år och där behöver vi hjälp med marknadsföringen. I dagens läge får vi också betala för konsulenttjänster. Jag tror att man på DC vant sig vid att småbutikerna sköter sig själva och därför har de blivit mer eller mindre bortglömda. Jämnhet i leveranserna Flera leveranstillfällen helst inkluderande lördagarna. ICA Kvantums önskelista till sitt DC Uppsala upptar i stora drag bara denna enda punkt, men den är desto viktigare: Vi är angelägna om att DC upprätthåller sin grossistfunktion och inte vältrar över lagerhållningen på butikerna, säger innehavaren Rolf Carlsson. Som det nu är får vi in så mycket varor på fredagarna att det vållar stora problem. Även på andra dagar är det viktigt att leveranserna kommer på överenskomna tider så att vi hinner med att hålla undan. Ej ekonomiskt För en butik är det givetvis också viktigt att utannonserade varor (kupongvaror) alltid finns i lager och inte plötsligt tar slut. Då blir kunderna irriterade. Vi är medvetna om att det är lagerekonomiskt att ha slut på en del varor men frågan är om det också är serviceekonomiskt. Vi måste ständigt tänka på att vi på en armslängds avstånd i samma byggnad har en stor OBS!-butik, där man inget högre önskar än att få ta hand om missnöjda ICA-kunder. Lättpratade I övrigt är Rolf Carlsson angelägen om att framhålla att akut brist på varor inte är något stort bekymmer och att förhållandet mellan butik och DC är mycket gott, DC-medarbetarna är lätta att prata med och lyhörda för önskemål. Men ibland måste man förstås säga till om man vill något ty tankeläsare är de inte. Ett trevligt och omväxlande jobb även om det blir litet jäktigt när alla varor tycks komma samtidigt, säger Mona Andersson. Hämtning av tomgods och utbildning Lurs-Gunnar Jansson, ICA-toppen, Uppsala, pratar öppet med DC om misstagen. Lars-Gunnar Jansson har i femton år drivit ICA-toppen i Uppsala. Han har dessutom arbetat på DC och i omgångar också varit lärare på IC Askolan. Han kan därför betraktas som synnerligen väl lämpad att belysa relationerna mellan handlare och DC. Det är förhållandet i stort man i första hand måste koncentrera sig på, säger Lars-Gunnar Jansson. Det slarvas ibland på ömse håll och mängder av oförutsedda händelser kan dyka upp och försvåra arbetet. Det är lätt att förstora sina egna insatser och då i motsvarande utsträckning nervärdera den andra sidans situation. Lite större kännedom och förståelse för DC-personalens belägenhet hos handlarna och vice versa skulle säkert inte skada. Beträffande mina egna relationer till DC Uppsala vågar jag påstå att de är mycket goda. Blir det något JÄrskvarupersonalen också. Special strul är det bara att ringa upp så ^k sin sida borde rekrytera mera per sonal från fackhandeln. rättas det till. Ingen vrånghet f n te bara pengar Ingen är emellertid fullkomlig och visst kan man hitta skönhetsfläckar: DC är väldigt dåliga på att ta hem tomma rullburar. Ibland får jag varorna på pall med motiveringen att det är ont om rullcontainers. Men mitt lagerutrymme är för litet för pallar och då blir jag inte gladare av att upptäcka att burarna står kvar här. Sammanfattningsvis kan sägas att den totala kontakten fungerar mycket bra och har gjort så under en längre tid. Vi pratar öppet om missarna och allt rättas till från ömse håll utan vrånghet. Frukt- och grönt fungerar utomordentligt bra. Säljarna har flyttat ner på lagret och det verkar vettigt. Man borde flytta ner Lars-Gunnar Jansson anser utbildningen i dag vara ett problem på många håll, inte minst på butikssidan. DC utbildar sin personal efter sina normer men butikerna blir isolerade. Naturligtvis skall butikerna klara av sin egen utbildning, men vad jag efterlyser är en gemensam måttstock för hela ICA där det klart framgår vilken roll en butiksanställd har. Samma befattningar skall ha samma betydelse. Det handlar inte längre enbart om löner när man skall anställa personal. Vi skall kunna säga till våra anställda: "Så här kommer det att se ut för dig om tre år". Jag tror ICA hamnat lite efter på det området. komplettera frukt- och gröntsortimentet under helgerna. En annan leverantör ställer då upp och då känns det litet genant att bara just då köpa av honom. Därför köper vi även vid andra tillfällen av honom och det är naturligtvis att nagga köptroheten gentemot ICA i kanten. Även Lennart Eriksson ser positivt på samarbetet butik-dc. Det är i och för sig lätt att skylla på DC när någonting går snett, men om nu sanningen skall fram är det lika ofta butikerna som syndat och jag är övertygad om att kunder har överseende med det om man bara talar om hur det är. Flexibilitet oeh inköpsplanering ICA EOL De ordinarie leveranserna från DC flyter perfekt. Däremot kan det då och då uppstå problem med våra förhandsorder. Arne Malmborg är innehavare av sex stora butiker i centrala Malmö. Han har totalt 353 anställda och omsättningen närmar sig en halv miljard kronor. Det har givetvis både föroch nackdelar att vara så här stor, säger Arne Malmborg till ICAkontakten. Dock mest fördelar. Vi kan till exempel alltid ta emot en hel billast varor. Kupongvaror Då det gäller våra förhandsorder kunde dock flexibiliteten hos vår DC vara större. I bland säljer vi naturligtvis mer och i bland mindre. Det går inte alltid att exakt avgöra hur vissa varor kommer att gå och vi kan därför behöva fylla på lagret med kort varsel. Speciellt viktigt är det att kupongvarorna aldrig tar slut. I det fallet tycker jag nog att DC kunde ställa upp bättre och hålla ett större lager. Kris i Kristianstad I mars nästa år flyttas DC Kristianstad över till DC Växjö. Redan nu har emellertid verkningarna börjat märkas i Malmö. Arne Malmborg: Den nya situationen har delvis förstört rutinerna för DC Malmö. Dessutom kräver handlarna i Kristianstadsområdet att få sina varor först. Dock får man väl anta att det här bara sker under en övergångsperiod. Man skall också inom kort övergå till tvåskift på DC Malmö och det kommer väsentligt att förbättra vår situation. Förbättringsarbete I stort sett är Arne Malmborg nöjd med samarbetet med DC: Javisst, det är glädjande att se att DC-personalen hela tiden arbetar på att komma ur sitt oför- Bättre lagerhållning hos DC, vållade krisläge och bli bättre. Jag Malmö. är övertygad om att allt blir helt Vad beträffar den rent perbra när DC Kristianstad slutgiltigt sonliga kontakten tror jag dock flyttas över till Växjö. att den ytterligare kan förbättras. säger Arne Malmborg, storhandlare i Det skall inte märkas bland handlarna när DCs "mellanchefer" är på sammanträde eller kurs. V/

7 8 ICA. kontakten Nr 7 -VÄLKOMMEN till Svea Choklad! SVEA CHOKLAD Det är viktigt att de nyanställda känner sig välkomna till sin nya arbetsplats. Därför har vi infört ett nytt introduktionsprogram som vi hoppas skall underlätta anpassningen till företaget. Det säger Bertil Blomberg, personalchef på Svea Choklad i Norrköping och den som ytterst är ansvarig för den nya introduktionen. Tidigare fanns inga klart uttalande regler för hur introduktionen skulle gå till och därför bildades en grupp med Bertil Blomberg i spetsen som fick i uppdrag att se över rutinerna. Resultatet blev en introduktionspärm som alla nyanställda får i sin hand den första arbetsdagen och ett program med en mängd matnyttig information. Praktiska detaljer Första arbetsdagen träffas vi på personalavdelningen och pratar om praktiska detaljer, förklarar Bertil Blomberg. Vi visar hur nyckelkorten fungerar och var klädskåpen finns, provar ut arbetskläder och förklarar hur det går till att beställa mat i matsalen. Därefter tar arbetsledarna över och informerar om avdelningen. Allmänna ordningsregler, skyddsregler, brandlarm och arbetshygien är andra ämnen för arbetsledarna. Efter en vecka, när den nyanställde har hunnit smälta alla intryck, tar arbetsledaren med honom eller henne på en visning av hela företaget och berättar lite mer utförligt om de olika avdelningarna. Företagskännedom Fjorton dagar senare kallas den nya medarbetaren ånyo till personalavdelningen. Bertil Blomberg igen: På programmet står då bland annat information om sjukanmälningar, arbetsplatsträffar, löner och företagshälsovården. Vid detta tillfälle är också fackliga representanter med och berättar om den fackliga verksamheten. Avslutningsvis träffas vi ännu en gång efter cirka en månad. Då informerar vi utförlig- Vålkommea till facket beter klubbordförande Berit Sundbs bidrag i introduktionspärmen. Där informeras kortfattat om medlemmarna i klubbstyrelsen, löner, arbetsträffar, studier oeb klubbmöten. are om företaget och om ICArörelsen. Vi redogör för utvecklingsavtalet, berättar om ledningsgruppen och vad den gör samt visar en film om företaget. Text och foto: Annelie Rinkeborn Allt fler "bilhandlare" ICA-FÖRBUNDET Vi blir inte fler som handlar med bilar men alltfler av oss använder bilen när vi skall göra våra dagligvaruinköp. Exakta siffror: 11 procent fler körde bil till sin butik under 1988 jämfört med Parkeringsplatser nära butiken är av stor betydelse i dag. FOTO: ANNELIE RINKEBORN Denna upplysning och många flera finns i en SIFOundersökning rubricerad "Bilen och daglig varuinköpen" som gjordes på uppdrag av ICA-förbundet. En sammanfattning av undersökningen har gjorts på ICA-förbundet och här är de intressantaste detaljerna: Bilen allt viktigare Man konstaterar att bilen blir allt viktigare under de kommande årtiondena vid butiksbesök. Alltfler kvinnor tar körkort och använder bil, bilinnehavet ökar, framför allt i storstäderna, kostnadsökningarna för bilen avskräcker inte från att köra. Bara om det blir cirka 50 procent dyrare att använda bilen kan 23 procent av bilisterna tänka sig att minska på bilåkandet var det 32 procent som hade denna inställning. Alternativen till bilen är inte tillräckligt tilltalande och i landsorten är de dessutom praktiskt taget obefintliga. En minskad användning av bilen är i första hand intressant för dem som har tillgång till kollektivtrafik. En väsentlig förutsättning för att bilen skall kunna användas för inköpsresor är dock att det finns tillräckligt med parkeringsplatser. För stormarknader och liknande är därför parkeringsmöjligheter av avgörande betydelse. Färre inköp mer bilanvändning Undersökningen visar också att bilanvändningen hänger samman med hur ofta dagligvaruinköpen görs. Av dem som gör ett inköp per vecka använder 70 procent bilen medan endast 43 procent av dem som handlar 3 gånger per vecka använder bilden till butiken. Och ju fler personer som finns i hushållet, ju oftare kommer bilen till användning för inköpsresor. I sammanfattningen av SIFO-undersökningen återges också en prognos från Transportrådet som säger att vägtransporterna kommer att ha ökat med cirka SO procent på 2020-talet jämfört med i dag. NilsGlaveby Lindex till 1CAEOL Västtyskland kommer att bli Lindex-Gulins nya verksamhetsfält. I Gelsenkirchen, fyra mil nordost om Diisseldorf öppnar man den första mars 1990 en ren Lindex-butik. Vi har länge haft ögonen på Västtyskland och vi har gjort noggranna undersökningar av den påtänkta marknaden, säger Lindex-Gulins chef för nya marknader, Christer Malmerberg. Gelsenkirchen ligger mitt i Ruhr-distriktet, ett av västtysklands mest tätbefolkade områden. Butiken, placerad i två plan med sammanlagt 12S0 kvm, är belägen i ett affärscentrum Bahnhof Center mitt i staden och kommer att ha tio tolv anställda. Från Lindex-Gulins sida hoppas man mycket av sin första västtyska etablering. Vi har ett kundunderlag på människor på mindre än femton minuters bilavstånd, berättar Christer Malmerberg. Vår första målsättning är att locka åtminstone tio procent av dem till den nya Lindex-butiken. I väntan på att uppnå det målet fortsätter vi att leta nya marknader i Västtyskland. Så kom kunderna till dagligvarubutikerna 1988 (1984) bil 46% (36) kollektiv 12 (12) cykel/moped 14 (10) till fots 27 (42) bil 41% (30) kollektiv 1 (2) cykel/moped 17 (12) till rots 41 (54) bil 58% (41 ) kollektiv 3 (5) cykel/moped 12 (11) till fots 26 (41) bil 91% (91) kollektiv 2 (4) cykel/moped 3 ( 3) tillfots 3 ( 3)

8 icv kantakten Nr 7 9 Alla vet att VM i ishockey i år spelades i Globen i Stockholm. Inte fullt så många vet att man där samtidigt spelade VM i bordshockey. Knappast någon alls vet att vi där fick en världsmästare och att Jörgen Sundkvist från DC Örebros färskvarulager blev sexa i en stenhård konkurrens. Det svenska ishockeylandslaget lyckades inte försvara sina VM-titlar. Under massmedias gråt och tandagnisslan spelade "Tre kronor" bort den ena medaljen efter den andra och slutade fyra. Första VM Ett par trappor upp i samma byggnad fick dock Sverige sin världsmästare under mera anspråkslösa former. Mikael Kratz från Orsa spelade bokstavligen skjortan av sina motståndare och på sjätte plats kom Jörgen Sundkvist, till vardags anställd på DC Örebros färskvarulager. Bordshockey har funnits i Sverige i närmare 50 år men det är först på senaste år flugan spritt sig på allvar och i april anordnades också de första VM-tävlingarna någonsin. Här i Sverige har vi kvalspelat nästan hela vintern och utomlands har man gått tillväga på ungefär samma sätt, berättar Jörgen för ICA-kontakten. Över 400 spelare kämpade om en plats bland de tjugo som skulle få representera Sverige vid VM. 47 elitspelare Jörgen klarade kvalen och ställdes ansikte mot ansikte med 47 världselitspelare från bl a Japan, Kanada och Holland. Den första omgången spelades i fyra grupper med Jörgen på 6:e plats i Bordshockey -VM Nu tar vi dom! Jörgen Sundkvist bar gjort mål på japanen ltbero och slutade så småningom på sjätte plats i årets VM i Globen. FOTO: B JÖRN HERLIN tolv spelare i varje grupp. Fyra i varje grupp gick vidare, däribland Jörgen. Han fick i kvartsfinalen möta den blivande världsmästaren Mikael Kratz och förlorade med 4 2 i bäst av sju matcher. Att komma på sjätte plats i en turnering av det formatet är emellertid hedrande nog och slår hans tidigare bästa tävling, trea i SM för två år sedan. Jörgen har all anledning att vara nöjd, men finns det någon framtid i bordshockey? Än så länge finns det bara ett proffs i Sverige, världsmästaren Mikael Kratz, men det är möjligt att det finns utrymme för några fler. Jag brukar då och då resa runt i Sverige och uppvisningsspela och det är möjligt att det så småningom blir ett fast jobb. Tills vidare jobbar dock Jörgen kvar på DC Örebro och nöjer sig med äran. Sven Wesstrom Bordsbockeystjärnan Jörgen Sundkvist i sitt dagliga arbete på DC Örebros färskvarulager. PQTQ: INGRID ROSENLUND Hälsomålet är fiberrikt och fettsnålt Kaffebrödets tid är ute. Åtminstone om man skall tro Friskis & Svettisgrundaren Johan Holmsäter. Han rekommenderar frukt, rågbulle, morotsbitar eller juice som betydligt nyttigare mellanmål. Säkert har han rätt. Men antagligen är det en lång väg att gå mellan maffiga wienerbröd och råa morotsbitar. Skall vi slopa kaffebrödet? Lars-Göran Westman Lagerchef Färskvarucentralen DC Stockholm ICA Essve: Nej. Kaffebrödet kan vi inte slopa! Inte kan vi äta morotsbitar till kaffet, det säger sunda förnuftet. Gundela Havemeister Kassörska ICA Thiirett Göteborg ICA Eol: Nej, inte kan vi ta bort kaffebrödet helt. Visste vore det sundare att äta frukt i stället, men jag vill allt ha kaffebröd ibland åtminstone. ICA-FÖRLAGET "Fiberrikt och fettsnål t" var temat för ICA Provköks framträdande på Stockholmsmässan i början av april. Att laga rätt mat och laga mat rätt diskuteras och praktiseras alltmer. Inom Stockholms läns landsting pågår i samarbete med sjukvårdande instanser ett långtidsprojekt kallat Hälsomålet med syftet att förändra kostvanorna till förmån för bättre hälsa. Utställningen i Stockholm ingick som en del i detta hälsoprojekt. Stort intresse I ICA Provköks monter på mässan informerades besökarna om de fettsnåla och fiberrika Gröna Prickenprodukter som finns att köpa i butikerna. En av Provkökets informatörer var Anita Bertilsson som säger så här om utställningen och ICAs deltagande: Mässan pågick i tre dagar varav två endast för branschfolk och den tredje även för allmänheten. Jag och mina kollegor i montern ordnade tre demonstrationer varje dag och visade vad man kan åstadkomma med Gröna Prickenmärkta varor. Vi lagade frukost-, lunch- och middagsrätter i mikrovågsugn. Intresset var stort. Vi informerade direkt och via broschyrer hur man i storhushåll och hemkök kan laga hälsoriktig och god kost. Våra besökare fick också provsmaka både fettsnåla och fiberrika råvaror. Jag tror att vi med våra demonstrationer bidragit till bättre insikt om kostens stora betydelse för hälsa och välbefinnande, slutar Anita. Nils Glaveby Intresserade besökare väntar på att Anita Bertilsson skall ta ut en färdiglagad Gröna Prickenrätt ur mikrovågsugnen. FOTO: EVA PETTERSSON Stig Carlsson Detaljhandelskonsult DC Örebro ICA Hakon: Nej. Vi som jobbar med livsmedel är matglada. Vi vill ha kaffebrödet kvar! Catharina Sundelin Växeln Svea Choklad Norrköping: Ja. Jag kan mycket väl tänka mig att byta ut kaffebrödet mot nyttigare mellanmål. Visst är det gott med kaffebröd men jag tycker också om frukt och grönsaker.

9 10 ev kantakten Nr 7 I november 1986 togs ICA Eols första IDAanläggning i bruk i Helsingborg och idag står hela datasystemet inför sin fullbordan. Nyligen startade DC Växjö sin anläggning och sedan återstår bara DC Kungälv som fram till oktober får nöja sig med att härbärgera den stora centraldatorn. Byta datorsystem är för ett storföretag inte riktigt lika lätt som det är för den anställde att exempelvis byta skrivmaskin. Trots allt måste det ibland göras. På ICA Eol har man i sex år varit i färd med att skapa ett heltäckande datasystem för samtliga distributionscentraler. Resultatet av den stora satsningen blev IDA (ICA Databehandling av i dag). I oktober i år tar Kungälv som sista DC sin IDA-anläggning i bruk och därmed är cirkeln sluten. Många inblandade Det var alltså redan 1983 tanken på ett övergripande datasystem för hela ICA Eol väcktes. Sex år och en massa miljoner kronor senare står projektet inför sin fullbordan. Men vad har hänt under tiden? Lars Gustafson, installationsansvarig på ICA Eol, vet svaret: Ja, utan tvekan har vi fått jobba både hårt och intensivt och många människor har varit inblandade. Det började med en specifikation över vad IDA skulle användas till. Sedan en hel mängd referensgrupper med både geografisk och organisatorisk spridning granskat och bearbetat grundmaterialet presenterades en kravspecifikation. Vid många andra systembyten har man kunnat behålla delar av det gamla systemet, men det har inte varit möjligt i det här fallet. Nu finns på varje DC enbart kommunikationsdatorer som via telenätet kommunicerar med huvuddatorn i Kungälv. Lokala grupper Även om man kommit ett bra stycke på väg är det fortfarande upp till DC-chefen att IDA-utbildningen på DC Växjö är nu avslutad. Ett intensivt men tacksamt arbete, kommenterar utbildningsledaren Lars Gustafson från HK i Göteborg. bestämma hur just hans DC skall se ut. I Växjö konstituerades en lokal IDA-grupp och"tre arbetsgrupper tillsattes för att försöka anpassa systemet till verksamheten. Det är ett mycket flexibelt system med uppenbara fördelar, påpekar Lars Gustafson. I fortsättningen kommer till exempel lagret att styra orderuttagningen. Vidare kommer vi En positiv inställning är A och O ICA EOL För några veckor sedan togs det nya IDA-systemet i bruk i Växjö. Enbart bakom själva igångsättningen ligger dock ett kopiöst arbete. Thomas Olsson, avdelningschef på Smålandsfrysen och ordförande i den lokala IDA-gruppen, berättar om utbildningen av DCpersonalen: I den första omgången handlade det om avdelningschefer och säljare. Sedan i januari har 40 personer varit engagerade i schemalagd träning. Den var lagd på betald arbetstid och hade prioritetsgrad ett jämförd med annan verksamhet. Sedan följde slag i slag marknadssidan och därefter samtliga avdelningar utom special, som har ett eget datasystem. Små problem Det är inte alldeles självklart att en övergång till data eller från ett datasystem till ett annat går helt friktionsfritt. Bortsett från rent tekniska störningar är det också fullt tänktbart att "mjukvaran" dvs människan bakom tekniken sviktar inför steget över till det okända. Några problem av psykisk natur har man dessbättre inte uppmärksammat hittills under utbildningstiden: Nej, allt har skett i en mycket positiv anda och alla kursdeltagarna var intresserade av att på nära håll få följa den tekniska utvecklingen tillsammans med dugliga lärare, säger Thomas Olsson. Både lärare och elever är värda en eloge. Vad kommer IDA på sikt att betyda för DC Växjö? IDA är naturligtvis ett utomordentligt hjälpmedel för att få fram ett bättre inköpsunderlag, fortsätter Thomas Olsson. Vi kan kreditera genom bildskärmen i stället för att som tidigare trassla med manuella kreditnotor. Sårbara Framför allt på kolonial och djupfryst, som tidigare inte haft några skärmar, hoppas vi få in flera terminalorder genom att vi nu kan reservera varor på ett tidigt stadium. Finns det då inga nackdelar eller svaga punkter? Det skall väl möjligtvis vara att vi är ganska sårbara vid ett eventuellt strömavbrott men på vårt nya DC som skall stå färdigt inom ett år kommer det att finnas ett reservströmssystem som tar hand om den detaljen. Optimism Så låter det alltså från ledningsgruppens sida. Men vad säger de som från och med nu kommer att få IDA-skännar som arbetsmiljö? Vid ett besök på DC Växjö kunde i varje fall inte ICA-kontakten upptäcka någon som helst irritation vare sig över undervisningen som sådan eller över övergången till IDA-systemet. Vi har tidigare aldrig haft några dataterminaler i huset, men vi har ju lyssnat på diskussionerna, säger Hans Svensson, lagerchef på kolonial. Förr eller senare måste ju den här datoriseringen ske och nu när vi från grunden fått sätta oss in i hur det här fungerar så är vi väl förberedda. Göran Wahlström är färskvarusäljare och ser bara fördelar med övergången till IDA: Största fördelen för min del ligger i att väntetiderna på terminalbilderna blir kortare. Dessutom är det alltid spännande att få vara med om någonting nytt. Systemet har också den fördelen att det inte blir så mycket papper i fortsättningen. Positivt Sedan i februari har Stefan Leske, inköpare på färskvaror, deltagit i utbildningen. Inte vid något tillfälle har att lägga in rutiner för transportplanering. På HK i Göteborg sitter en utbildningsgrupp för användare. De utbildar operatörer. Vidare finns en kommunikationsgrupp som svarar för teknisk installation samt lager- och marknadsspecialister. Från dataavdelningen i Göteborg ombesörjer man överläggning av register, uppbyggnad av databaser och administration av driftpersonalen. Vi är just inne i utbildningens slutskede i Växjö, säger Lars Gustafson. När användarna lärt sig systemet är det dags att fråga hur vi skall utnyttja det på bästa sätt. Men först måste personalen så att säga mogna in i systemet. Text och foto: Sven Wesström jag upplevt den här utbildningen som jobbig. Delvis är det väl nyfikenhet men till största delen handlar det om de förbättringar som i synnerhet kommer inköpsdelen till godo. Sista ordet går till Lars Karlsson, faktureringschef och dataansvarig på DC Växjö sedan arton år tillbaka och nu tillfälligt utlånad till utbildningsgruppen: Sedan ett drygt år tillbaka har jag rest runt inom ICA Eol som lärare och nu är jag tillbaka hos mina tidigare arbetskamrater. Några problem med undervisningen har det inte varit. Alla förefaller lättlärda och framför allt, de har en positiv och förutsättningslös inställning till det nya. Full aktivitet bakom skärmarna. Bo Nilsson i IDAs utbildningsgrupp (i ljus tröja) undervisar inköparen Stefan Leske medan Mats Guldbrand tittar på.

10 remkontakten Nr7 11 Hej i alla t Egentligen bar vi under det senaste halvåret haft varken vinter eller vår. Risken är överhängande a«det inte heller blir någon sommar men det är som bekant ingenting atf göra åt. Hoppas kan man i alfa fall göra och något trevligt råkar man val ut för. Händer det något riktigt trevligt kan ni val höra av er, eller hur? Med någon liten berättelse eller en snygg bild. Eller bara ring och berätta. En valfri bok ur förlagets sortiment kommet med posten. Ha ått bra si Mage! Redaktionen tändstickor gick åt Böjt struntprat Det pratas mycket här i världen. En stor del av detta pratande upptas utan tvekan av struntprat. Redan i mitten av 1960-talet observerade Tage Danielsson detta och skrev bl a en bok om struntpratets fysiologi och teknik. Så här lär han oss att struntböja verb: jag anser du påstår han hon har fått för sig jag började arbeta tidigt du läste inte vidare han har bara hon I folkskola jag ändrar åsikt du vet inte vad du vill han vänder kappan hon efter vinden "En driven struntpratare kan på detta sätt omärkligt framställa sig själv i en betydligt bättre dager än hans allmänna dumhet annars skulle tillåta" kommenterar Tage D sina iakttagelser. Wirsällsbok får beröm Tidigare ICA Hakon-direk- engagemang i handels- och tören Sik-Erik Wirssll har distributionsforskmng vid som bekant dokumenterat Handelshögskolan i Stock- ICA-rörelsens första 50 år i en halm. bok med titeln "Den omöjliga Forskningen behöver iden blev verklighet". Boken människor med praktisk erfahar väckt uppmärksamhet renhet och Wirsälls exempel är långt utanför lcakretsarna värt att följas av andra pensiooch i SAF-tidningen berömmer nerade företagschefer, anser man både boken och Wirsälls SAF-tidningeu. En av våra vanligaste kvällstidningar sysslar varje dag med frågesport enligt bit för bitmetoden. Häromdagen frågade man efter betydelsen av ordet "kongenial". Som vanligt hade man tre alternativ att välja på och det rätta svaret var "själsbefryndad" och det vet ju alla ' -J vad det är. Det är skönt med raka besked. En äkta man är en person som har en hustru med vilken han delar alla de bekymmer han inte skulle ha haft om han inte haft någon hustru. Sockerfritt ej kalorifritt Hör du till dem som tror att sockerfria karameller också är kalorifria? I så fall är det nu dags att tänka om. Glappkontaktens redaktör tillhörde tidigare de vilseförda men efter ett telefonsamtal med Lars Strömqvist, som är vd vid Karamellpojkarna i Alingsås, kaj vi återge vad han hade att berätta: Sockret är visserligen er satt med exempelvis hydrerad stärkelsesirap, sorbitol eller nå got annat sött men kalorierna finns fortfarande kvar. I de po pulära lättdryckerna har man fått bort dem men karameller na måste ha en så kallad body, det vill säga något som gör att de får en fast form och det är där kalorierna sitter. Fullt så många kalorier är det dock inte i det sockerfria karamellerna, cirka 240/100 g mot 400/100 g i vanliga karameller. Lars Strömqvist påpekar i sammanhanget att inte heller diabetiker skall låta lura sig av etiketten sockerfri. Den riktiga beteckningen på sådana sötsaker som en diabetiker kan äta skall vara: "Utan vanligt socker". Gott val Fråa Grönköping meddelas att syltade päron i sockerlag av Föreningen Grönköpings Livstnedelsleyerantörer u p a ut setts till Årets Konserv. Ph> sa I is är inte fy skam Chips och smågodis är populära tillbehör till lördags-tvn. Nu är det som bekant så att varken chips eller godis är särskilt nyttigt så varför inte hitta på något annat? Johnny Lindh, frukt och grönt-ansvarig på DC Kristianstad föreslår Physalis eller kapkrusbär, en liten behaglig frukt som får allt fler anhängare. Varför inte physalis i stället för ellips, frågar Johnny Lindh. Den ser inte särskilt delikat ut men är mycket god när man tagit av det ljusbruna papperstunna skalet, säger Johnny Lindh. Physalisen som härstammar från Peru kan utseendemässigt jämföras med ett körsbär. Färgen varierar mellan ljusgrön och gulorange och fruktköttet ar saftigt och mjukt med en mängd små mjuka kärnor, ungefär som våra vanliga krusbär. Frukten är släkt med potatis och innehåller mycket c- vitaminer. Physalis har ett stort användningsområde, berättar Johnny Lindh vidare. Man kan äta den som den är, till efterrätt eller som tillbehör till kött. Just nu är det vanligt att ordna till så kallade partyplankor när man har gäster. En sådan partyplanka kan innehålla diverse exotiska frukter och där har psysalisen sin givna plats. Psysalis säljs hektovis i små askar och en sådan ask, som innehåller ganska många frukter, kostar i handeln ungefär 14:50. Väl använda pengar om man vill jämföra med chips. Cirka fem meter lång är den här lastbilen som det tog Robert Ratte arbetstimmar att färdigställa av tändstickor. En normal lastbil av den typ man använder på ICAs distributionscentraler runtom i landet kostar fullt utrustad med släp och allt cirka en miljon ( ) kronor. En avsevärd summa men inte mycket att göra åt, anser man. Om man inte gör som Robert Ratte från Springfield, Massachusetts, USA. Han tog helt enkelt och byggde sin egen lastbil och det gjorde han på ett ganska originellt sätt. Han använde nämligen bara ett byggmaterial, tändstickor. Bilen är gjord i skala 1:6 och det gick åt tändstickor innan Ratte var färdig med sitt jobb. Själva materialkostnaderna synes rimliga men när man sedan börjar räkna in arbetstiden kommer saken måhända i ett annat läge. Det krävdes nämligen arbetstimmar för att få bilen färdig och då fattades det ändå mycket innan den skulle fungera. Tid var emellertid något Ratte hade gott om. Han satt nämligen i fängelse. Dock får man förmoda att tänasticksbilen föga kommer att störa relationerna mellan ICA och leverantörerna Volvo eller Scania. Krabblåda från Kalmar Trots vetskapen om hur en svensk sommar kan se ut så längtar vi efter den. Åtminstone någon kväll skall vi väl i alla fall kunna flytta ut i trädgården eller på balkongen för att njuta av försommaren. Att då ha någonting gott att äta gör inte det hela sämre. Skaldjur är alltid gott så varför inte pröva en läcker krabblåda. Receptet har vi fått från Sigbritt Walfridsson, som i sin dagliga gärning sysslar med mat på DC Kalmar och vet vad hon talar om. Férfyra personer behöver man det här: 1 burk krabba 2 knippor dill 4 ägg 1 dl vispgrädde 1 dl kaffegrädde 2 msk tomatpuré salt, vitpeppar Så har gör man: Rensa krabban och plocka bort eventuellt brosk. Fördela bitarna i en smord grät ängform men spar de finaste bitarna till garnering. Klipp över dillen men spara också här några snygga kvistar till garneringen. Vispa äggen med grädden och tomatpurén och häll äggstanningen över krabban. Grädda anrättningen i 200 graders värme tills äggstanningen stelnat och servera med rostat bröd och någon krispig sallad. Smakar bäst kall. Svalt vitt vin passar utmärkt till den här krabblådan men mineralvatten är inget dåligt alternativ.

11 Tidning för ica-företagens personal. Redaktör och ansvorig utgivare: Ingrid Rosenlund. Redaktion: Asta Linnaeus, Sven Wesström, Nils Glaveby (tekn. red.) lena Holmberg (sekr.). Adress: ICA-kontakten, ICA-förlaget AB, Västerås. Tel.: 021/ ICA-kontakten utges av ICA-förlaget AB, Västerås. Årrrn A Holiabtrp Boklr. ABSaU 1<*N efter 50 år Alvar bar nåder alla åren hållit fast vid urspmngsprodnktema saft, sylt och äppelmos. Här med ett av skötebarnen apelsinsaft. Han bar verkligen mycket omkring sig, Alvar. Men han kan konsten att hitta det rätta. BOB INDUSTRIER Den 1 juli lämnar Alvar Eden BOB Industrier i Kumla. Då har han varit anställd inom ICA i drygt 50 år. Ett rekord som antagligen inte kommer att slås av några fler ICA-medarbetare. Det var den 17 april 1939 som ynglingen Alvar Eden började sin långa ICA-bana i Karlstad som kontorist. Efter en tid avancerade han till säljare för kolonialsortimentet och började även ägna sig åt specialvarorna. Krigsåren med ransoneringar och knappa varumängder var besvärliga, minns Alvar. Och inte fanns dagens smidiga orderrutiner utan mycket tid gick åt till att sitta och ri.iga runt till handlarna som var avsevärt flera då. Men jag fick många fina kontakter med kunder inom distriktet. Nya uppgifter Kristinehamn blev nästa arbetsplats för säljaren Alvar och därefter Torsby åren 1952 till Nu som orderchef. Efter Torsby blev det än en gång Kristinehamn och nu var funktionen order- och kontorschef. Men nyare idéer om varudistribution gjorde sig gällande kontoret i Kristinehamn avvecklades och delades upp på andra distrikt. Alvar hade nu börjat tänka på nya arbetsuppgifter. Det blev hos Kumla Fruktindustri, även det ett ICA-företag flyttade så familjen Eden till Kumla. Här blev Alvar inköpschef och 1967 företagets förste produktchef. En syssla som han kombinerade med viss informationsverksamhet. Numera har BOB som företaget heter sedan 1975 fem produktchefer och Alvar är en av dem med ansvar för saft, sylt, äppelmos och vatten i tetraförpackningar. Hans geografiska områden är i första hand Sverige och Finland. Fantastisk utveckling Jag har enbart goda minnen från åren som gått, säger Alvar. Alltifrån begynnelsen på de små lokalkontoren i Värmland med gränshandel och trevliga handlare fram till dagens högeffektiva produktions- och distributionsapparat. Det har varit en fantastisk utveckling inom alla områden mte minst inom avancerau teknik och vardagshjälpmedel. Man kan ju bara tänka på radio och teve, kärnkraft, förpackningar typ tetra, plast av skilda slag, tejp, plastfärg för att nu nämna några produkter som kommit de senaste 50 åren. Jobbet jag haft här under 25 år har varit stimulerande och trivsamt. Bra kamrater och ett "bra lagspel", korta beslutsvägar. Och vi har och har haft fint samarbete med ICA:s regionföretag. Jag har också fått se mig omkring i våra importländer och det har varit inspirerande. Nya produkter Ny, förbättrad teknik kommer ständigt, siar Alvar. Det betyder ökad kapacitet, ökad säkerhet, hög och jämn kvalitet så nära "hemkokskvalitet" som vi kan komma. Nya produkter ser dagens ljus, produkter för "vanligt folk". Många nya råvaror tror jag kommer att användas. Lättdrycker blir troligen goda alternativ till dyr mjölk. Arbetsmiljön kommer att kontinuerligt förbättras inom produktionen. Till exempel hjälpmedel som underlättar tunga lyft och eliminerar enahanda jobb. "Friherrelivet" Jag ser fram mot den kommande ledigheten och vet att jag skall kunna fylla den med meningsfylld aktivitet. Friluftsliv och trädgårdsarbete kommer att få sin beskärda del och så har vi fritidshus några mil bort och det kräver sitt. Läsning och aktiviteter inom Lions och Föreningen Norden hoppas jag också få mera tid för nu, slutar Alvar. På jubileumsdagen den 17 april avtackades Alvar i närvaro av arbetskamrater från skilda avdelningar. Tal, presenter och välgångsönskningar kom honom till del och även ICAkontakten ansluter sig och bugar för Alvar som avverkat ett halvsekel inom ICA. Text och foto: Nils Glaveby Gunnar slutar efter 60 varv runt jorden Stockholms arbetsledare och skyddsombud på Rädda-liv-kurs DC Kalmar minstingen som blev störst