Avsnitt A: Övergripande systemanalys. 1 Nationella och regionala mål. Övergripande och Fördjupad Systemanalys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avsnitt A: Övergripande systemanalys. 1 Nationella och regionala mål. Övergripande och Fördjupad Systemanalys 2008-08-22"

Transkript

1 Avsnitt A: Övergripande systemanalys 1 Nationella och regionala mål Sveriges riksdag har beslutat att det övergripande transportpolitiska målet ska vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet har utvecklats i följande sex delmål: - Tillgängligt transportsystem: Transportsystemet ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. - Hög transportkvalitet: Transportsystemets utformning och funktion ska medge hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet. - Säker trafik: Det långsiktiga målet ska vara att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till detta. - God miljö: Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. God hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser ska främjas. - Positiv regional utveckling: Transportsystemet ska främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd. - Jämställt transportsystem: Transportsystemet ska vara utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar ska tillmätas samma vikt. I olika sammanhang har det slagits fast att sydöstra Sveriges transportsystem i flera avseende är en flaskhals för regionens ekonomiska tillväxt. Ur regional synvinkel för Sydöstra Sverige är därför det nationella delmålet för transportpolitiken att transportsystemet ska främja en positiv regional utveckling genom att utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet av största betydelse. Delmålet förutsätter att regionens attraktionskraft måste öka genom att transportsystemet utformas så att såväl tillgängligheten som framkomligheten, säkerheten och miljön förbättras. 8 (54)

2 2 Nuläge Idag är godstrafiken på järnväg till och från hamnarna i Blekinge obetydlig. Merparten av transporterna sker med lastbil. På Blekinge kustbana går 2 godståg/dygn på sträckan väster om Karlshamn, öster om Karlshamn förkommer ingen reguljär godstrafik liksom inte heller på Kust till kustbanan mellan Emmaboda och Karlskrona. Huvuddelen av godstrafiken från norra Sverige söderut går längs Södra stambanan till Malmö/Trelleborg. Orsakerna till nuvarande förhållanden är flera och samverkande: Södra stambanan har god standard och har hittills haft tillräcklig kapacitet för såväl persontrafiken som godstrafiken godsets slutdestination har till stor del varit västra Europa, transportmängderna till östra Europa har varit begränsade infrastrukturen i sydöstra Sverige har eftersatts vilket i sin tur har minskat tillgängligheten och hämmat utvecklingen i regionen Godstågsflöden år 2005 Under senare år, efter murens fall, har förutsättningarna förändrats. Godsmängderna österut har ökat kraftigt 9 (54)

3 3 Studier av problem och möjligheter En fortsatt förändring av omvärldsförutsättningarna kan förutses. I dag är Östersjöregionen en av Europas snabbast växande regioner och sydöstra Sverige har ett strategiskt läge mitt i den regionen. Utvecklingen i Östersjöregionen innebär väsentligt ökade transportvolymer och ändrade transportmönster. Tydliga trender för godstransporterna är bl.a. mer transporter österut och större intermodalitet men också större andel lastbilstransporter med ökade miljökonsekvenser som följd. Utvecklingen står i konflikt med bl.a. ökade politiska krav på en långsiktigt hållbar klimatpolitik med större andel godstransporter på järnväg eller fartyg. För att lösa konflikten krävs en helhetssyn på den önskade regionala utvecklingen och en gemensam uppfattning om att dynamiken runt södra Östersjön kräver investeringar i infrastruktur för att möta behovet av kapacitet och tillgänglighet till hamnarna i Karlshamn, Karlskrona och Sölvesborg. Möjligheterna för sydöstra Sverige har uppmärksammats både internationellt, nationellt och regionalt. Några av de viktigaste studierna som genomförts framgår av följande kapitel. 3.1 Internationella studier Den tänkbara utvecklingen i Östersjöregionen studeras i ett flertal, delvis EUfinansierade, projekt bl.a Baltic link 2005 Utgångspunkter för arbetet är att nya nätverk håller på att utvecklas och nya möjligheter till handel och kulturellt utbyte har öppnats. Detta har bland annat lett till en ökad efterfrågan på transporter, vilket ställer krav på infrastrukturen och transportlösningarna. Väl fungerande transportsystem underlättar i sin tur handelsutbyte och samverkan mellan aktörer på olika sidor om Östersjön. (www.sebtrans.com) Baltic Link binder samman kontinenter, länder och regioner 10 (54)

4 Baltic Link erbjuder gena förbindelser för långväga transporter i flera relationer och kan bli en viktig transportled som kan tillgodose efterfrågan på: - internationella förbindelser mellan Skandinavien, östra Europa och Asien - alternativa förbindelser till överbelastade vägar och banor i Västeuropa - sammanlänkning av TEN-korridorer i Skandinavien och Östersjöregionen - interregionala förbindelser som länkar samman Vilnius, Warszawa och södra Polen med Östersjökusten samt sydöstra Sverige med övriga Sverige - snabba förbindelser till andra regioner via hamnar, flygplatser, större järnvägsstationer och trafikplatser med anslutningar till korsande leder - regionala och lokala förbindelser inom och mellan växande lokala arbetsmarknader Baltic Gateway Baltic Gateway-projektet (www.balticgateway.se) genomfördes under åren I projektet gick regionala och lokala myndigheter, hamnar, transportmyndigheter och privata intressenter samman för att ta fram en gemensam transportstrategi. Syftet var att möta den pågående kraftiga ökningen av transporter av passagerare och gods i södra Östersjön eftersom dagens infrastruktur och befintliga transportlösningar inte är tillräckligt utvecklade för att klara ökningen på ett effektivt och hållbart sätt. Inom ramen för Baltic Gateway-projektet utfördes omfattande studier av nuvarande transportförhållanden, trender, framtida scenarier och möjliga regionala konsekvenser av tänkbara åtgärder. Övergripande slutsatser är: 1. Södra Östersjön är i ett globalt sammanhang ett tillväxtområde 2. Södra Östersjön är en europeisk gateway 3. Transportsystemet i södra Östersjön kräver särskild uppmärksamhet Södra Östersjön 11 (54)

5 I rapporten framhålls bl.a. att Södra Östersjön har potential att bli en av världens mest dynamiska tillväxtregioner men att effektiva och hållbara transportlösningar både är ett verktyg och en förutsättning för att utnyttja denna potential. För att genomföra effektiva och hållbara transportlösningar i södra Östersjöområdet krävs transnationellt samarbete mellan offentliga och privata aktörer på olika nivåer för att bl.a. utveckla hamnar som intermodala knutpunkter och bygga ut infrastrukturen för att få ett sammanhängande transeuropeiskt nätverk för intermodala transporter Baltic Gateway PLUS Baltic Gateway PLUS (www.balticgateway.se) är en fortsättning på projektet Baltic Gateway. I projektet Baltic Gateway PLUS ska en plan utarbetas för hur de prioriterade infrastruktur- och transportsatsningar enligt Baltic Gateway ska finansieras och genomföras East West transport corridor (EWTC) I EWTC-projektet (www.eastwesttc.org) studeras förutsättningarna att utveckla en öst-västlig transportkorridor mellan Danmark och Litauen via Sverige. Målet är att utveckla den öst-västliga transportkorridoren så mycket att den erkänns som en el i det transeuropeiska nätet. Syftet är att få korridoren erkänd i hela Europa som ett komplement till befintliga korridorer i det transeuropeiska nätet när det gäller att tillgodose de ökande transportbehoven och samtidigt lägga ett starkt fokus på miljövänliga transportmetoder. Den öst-västliga transportkorridoren har potential att tillgodose de ökande behoven av öst-västlig transportkapacitet över Östersjön. Fakta i korthet enligt utredningen: Den öst-västliga transportkorridoren (EWTC) sträcker sig från Esbjerg i Danmark till Vilnius i Litauen EWTC binder samman de två huvudstadsregionerna Köpenhamn och Vilnius, och omfattar många viktiga transportknutar som Esbjerg, Malmö, Karlshamn och Klaipeda och är en länk till andra viktiga transportknutar och destinationer som Kaliningrad, Göteborg och Oslo EWTC är viktig genom sina knutpunkter som har strategisk betydelse för gods och transporter i respektive land, på Östersjön och även för den europeiska handeln med Ryssland, Svartahavsregionen och Fjärran Östern EWTC består av ett kombinerat transportsystem där vart och ett av de olika transportmedlen är en länk i det nationella och europeiska transportsystemet EWTC har större transporttillväxt än många andra officiella europeiska transportkorridorer inom det transeuropeiska nätet EWTC har potential att bli en viktig korridor inom det transeuropeiska nätet och att bidra till en lösning av Europas transportsituation på ett miljövänligare sätt EWTC utformas i enlighet med en hållbar utveckling och Europas transportbehov 12 (54)

6 Visionen för projektet är att EWTC ska vara en effektiv transportkorridor med nära samarbete mellan de sammanbundna knutpunkterna, som kan möta den betydande efterfrågan på allt fler godstransporter till och från Skandinavien på ett miljövänligare sätt. Korridoren ska utmärka sig som en grön korridor och vara en del av det transeuropeiska nätet. East-Westkorridoren East West II Region Blekinge som varit Lead partner i de nu avslutade EU-projekten Baltic Gateway, Baltic Gateway Plus och East West Transport Corridor har beslutat fortsätta det internationella arbetet i ett eller två projekt. För närvarande pågår utarbetande av kompletta ansökningshandlingar till EU inför kommande ansökningstillfällen för Östersjöprogrammet respektive södra Östersjöprogrammet. Projekten ska både ta tillvara Blekinges tillväxtmöjligheter och innehålla åtgärder som begränsar trafikens negativa påverkan på miljön Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) EU har år 1996 utarbetat riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet. Det transeuropeiska transportnätet omfattar infrastruktur (vägar, järnvägar, inre vattenvägar, hamnar, flygplatser, navigeringssystem, anordningar för överföring av gods mellan olika transportslag, pipelines) och de tjänster som krävs för att denna infrastruktur ska fungera. TEN-T riktlinjerna ska nu revideras och trafikverken (Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket, Luftfartsstyrelsen och Luftfartsverket) har i uppdrag åt regeringen att utarbeta ett underlag inför denna revidering. Trafikverken framhåller i sin sammanfattning av arbetet bland annat att: Fokus i TEN-T bör ligga på ökad tillgänglighet för gods- och persontransporter. Norra Europa och särskilt Östersjöregionen karaktäriseras bland annat av långa transportavstånd, relativt små godsvolymer, liten befolkning, vinterklimat och ett stort beroende av utrikeshandeln. Godstransporterna bedöms öka under perioden fram till Åtgärder måste vidtas för att minska miljöpåverkan från transportsektorn. 13 (54)

7 De möjligheter som finns att flytta gods från väg till järnväg och sjöfart bör nyttjas. Fokus bör ligga på trafikslagsövergripande projekt såsom exempelvis Nordiska Triangeln, Northern Axis, Motorways of the Sea etc., vilket medför en flexibilitet för sammodalitet Motorways of the Sea EU har inom ramen för artikel 12 a öppnat möjligheterna för staterna runt Östersjön att lämna in ansökan inom TEN-T Guidlines. (ec.europa.eu/transport/intermodality/motorways_sea) Ansökan ger möjligheter till stöd för investeringar i hamnar och infrastruktursanslutningar till hamnar. En ansökan skall omfatta minst två hamnar och en fartygslinje mellan dessa. Blekinge har fått två stycken Motorways of the Sea-project godkända i en första nationell utvärdering. Dessa projekt avser förbindelserna Karlskrona- Gdynia och Karlshamn- Klaipeda. EU-beslut om medel för arbetet förutses under hösten år Ett genomförande av projekten skulle innebära att färjeförbindelserna med tillhörande landanslutningar får internationell status som viktiga förbindelser ur ett EU perspektiv. Motorway of the Sea 14 (54)

8 3.2 Nationella utredningar Hamn- och kombiterminalutredningarna År 2006 gav regeringen Banverket i uppdrag att föreslå ett strategiskt nät med kombiterminaler. Uppdraget bestod i att peka ut ett antal strategiskt viktiga kombiterminaler för vilka staten är beredd att ta ett särskilt ansvar. Banverket anlitade Bengt-Ove Birgersson till utredare som vid samma tidpunkt fick i uppdrag av regeringen att ge förslag till åtgärder hur hamnarnas samlade infrastruktur och resurser bör kunna utnyttjas mer effektivt, den så kallade Hamnutredningen. Då det fanns ett klart samband mellan de båda utredningarna så samordnades de. Slutsatserna i utredningarna har sammanfattats nedan. Hamnstrategi strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet (SOU 2007:58) Hamnstrategiutredningens huvuduppgift var att identifiera hamnar av särskilt strategisk betydelse för det svenska godstransportsystemet och föreslå regeringen vilka hamnar som ska ges prioritet i förhållande till övriga när det gäller statligt finansierad infrastruktur. Strategiska hamnar 15 (54)

9 Utredningens förslag till strategiska hamnar i Sverige är: Göteborgs Hamn i samverkan med Varberg och Uddevalla Helsingborgs Hamn Malmö Hamn Trelleborgs Hamn Karlshamns Hamn i samverkan med Karlskrona Hamn Stockholms Hamnar / Kapellskär Norrköpings Hamn Gävle Hamn Sundsvalls Hamn Luleå Hamn Motiven för att utse Karlshamn/Karlskrona som strategiska hamnar är i korthet att: - Karlshamns Hamn har haft stora tillväxtsiffror under de senaste åren och i takt med att handeln med framför allt Baltikum och Polen ökar ligger Karlshamn strategiskt väl till för att kunna ta marknadsandelar av gods i södra Östersjöområdet. - Karlskrona Hamn är viktig som brohamn för passagerare och godsflöden till och från Polen, i första skedet med fokus på färjetrafik med lastbilar. Geografiskt ligger Karlskrona rätt för att färjorna ska kunna gå i dygnstrafik. - Karlskrona och Karlshamn har tillsammans kommit överens om ett närmare samarbete med målet att bilda ett gemensamt marknadsbolag. Samarbetsavtalet har en hög ambitionsnivå och det finns goda förutsättningar för en effektiv och rationell hamnstruktur i Blekinge. 16 (54)

10 Strategiska godsnoder i det svenska transportsystemet ett framtidsperspektiv (SOU 2007:59) Kombiterminalutredningen föreslår att följande orter betraktas som strategiska för lokalisering av kombiterminaler med uppgift att tillgodose möjligheter att lasta om gods från landsväg till järnväg och vice versa: o Göteborg o Hallsberg o Jönköping o Luleå o Malmö o Stockholm o Umeå o Älmhult. Terminalerna i Jönköping och Stockholm Norr föreslås finansieras genom offentlig privat samverkan. (s.k. OPSterminaler) Karta med förslagen på strategiska hamnar och kombiterminaler utprickade tillsammans med huvudstråken i det svenska godstransportsystemet 17 (54)

11 3.3 Regionala utredningar Prioriterade sydsvenska transportstråk (Rapport från programberedningen för infrastruktur. SydSam 2006) Utgångspunkter för rapporten är att betydelsen av effektiva transportsystem kommer att öka i framtiden. För Sydsverige krävs flera satsningar för att knyta samman regionen och för att förbättra kontakterna med övriga Sverige och Europa. Dessa satsningar måste främja en hållbar tillväxt och en god och effektiv tillgänglighet. Nedan redovisas de projekt som bedömts särskilt intressanta för regionen Sydöstra Sverige. Vägar E22 Rv 21 [Helsingborg-Kristianstad] Rv 25 [Halmstad-Växjö-Kalmar] och Rv 27 [Karlskrona-Göteborg] Rv 23/34 [Kalmar-Linköping] och Rv 31/34/37/väg 127 [Kalmar-Jönköping] Tvärleden (väg 117 och 121 samt saknad länk) [Halmstad- Olofström] Huvudstråk för förbindelser mot viktiga målpunkter såväl inom som utanför Sydsverige. E22 föreslås utbyggd till mötesfri väg som medger minst 110 km/h. Binder samman centralorterna i norra Skåne med länkar mot Blekinge och Halland. Viktigt stråk för godstransporter. Binder ihop de västra och östra delarna av Sydsverige. Stor betydelse för regionförstoring i sydöstra Sverige (Kalmar- Karlskrona-Växjö). Knyter ihop södra Kalmar län med Jönköping och Östergötland. Förbindelse mellan västra och sydöstra Sverige som är av stor betydelse för näringslivet. 18 (54)

12 Järnvägar Södra stambanan Blekinge kustbana [Kristianstad Karlskrona] Skånebanan Kust-till-kustbanan [Göteborg - Kalmar/Karlskrona] Stångådalsbanan [Linköping - Kalmar] Markarydsbanan Sydostlänken [Älmhult-Olofström-Karlshamn] Ökad spårkapacitet krävs för att klara både person- och godstrafik. Förbinder Blekinge med Skåne och Öresundsregionen. Kompletterar den södra delen av E22-stråket. Binder samman centralorterna i norra Skåne med länkar mot Blekinge och Halland. Viktigt stråk för gods- och pendlingstrafik. Binder ihop de västra och östra delarna av Sydsverige. Stor betydelse för regionförstoring i sydöstra Sverige (Kalmar- Karlskrona-Växjö). Viktig för godstrafik. Förbindelse mellan västra och sydöstra Sverige som är av stor betydelse för näringslivet. Förbindelse mellan västra och sydöstra Sverige som är av stor betydelse för näringslivet. 19 (54)

13 4 Banverkets långsiktiga analyser och planer för järnvägsnätet 4.1 Systemplan Småland/Skåne Banverket Södra Regionen utarbetade år 1997 en Systemplan Småland/Blekinge (RSP PM ) som underlag för Banverkets Stomnätsplan och för länsplanerna i Småland och Blekinge. I systemplanen redovisades och motiverades förslag till åtgärder i järnvägsnätet fram till år 2010 för tre olika investeringsnivåer Nivå 1, 2 och 3. De föreslagna åtgärderna på respektive nivå var: på nivå 1: Fjärrblockering och anpassning 120/160 km/h på Kust till kustbanan delen Emmaboda Karlskrona Nya mötesstationer på Kust till kustbanan delen Kalmar Alvesta Nya planskildheter på Kust till kustbanan delen Kalmar Hillared Elektrifiering och utbyggnad av ATC på sträckan Älmhult Olofström på nivå 2: Elektrifiering och nya mötesstationer på Blekinge kustbana Nya mötesstationer på Kust till kustbanan delen Emmaboda - Karlskrona Anpassning till 200 km/h på Kust till kustbanan delen Kalmar Emmaboda Anpassning till 250 km/h på Södra stambanan delen Nässjö - Hässleholm på nivå 3: Utbyggnad av Sydostlänken mellan Olofström och Blekinge kustbana Ny godsbangård utanför Karlshamn Linjeomläggning av Blekinge kustbana delen Märserum Ronneby Gullbernaterminalen inkl. utbyggnad till Verkö I planen föreslogs således redan på den lägsta studerade investeringsnivån, nivå 1, en elektrifiering och utbyggnad av ATC på sträckan Älmhult Olofström. Åtgärden motiverades av att den samhällsekonomiskt beräknades medföra stora vinster för godstrafiken. Utbyggnad av Sydostlänken mellan Olofström och Blekinge kustbana på investeringsnivå 3 bedömdes vara en intressant investering om godstrafiken till/från Östra Europa ökar kraftigt. 20 (54)

14 Föreslagna projekt i sydöstra Sverige enligt Banverkets Systemplan Småland och Blekinge (RSP PM ) 4.2 Stomnätsplan Banverket överlämnade stomnätsplanen till regeringen för beslut i mars Inriktningen för planen var att åtgärderna i infrastrukturen under åren skulle bidra till: - tillväxt och sysselsättning i alla delar av landet, - leda till förbättrad transportkvalitet genom förbättrad befintlig infrastruktur, - öka infrastrukturens miljöanpassning, - minska störningar från trafikbuller, - utformas med utgångspunkt i högsta ambition för trafiksäkerheten. I planen ingick inte järnvägen Älmhult Olofström (Sydostlänken) eftersom järnvägen, på den tiden (i planomgången ) inte klassificerades som en stomjärnväg utan som en länsjärnväg. Planering för sådana järnvägar skedde länsvis och såväl Kronobergs län som Skåne län och Blekinge län hade med elektrifiering av Älmhult-Olofström i sina respektive länsplaner Åtgärden var inplacerad i huvudsak under år 2004 och bedömdes kosta totalt 60 mkr. 21 (54)

15 4.3 Framtidsplan Arbetet med framtidsplanen påbörjades redan år Då gjordes en inledande utredning där mål, strategier och ekonomiska ramar belystes för både väg- och järnvägssektorn. Utredningen låg till grund för propositionen Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem som lades fram hösten Våren 2002 fick Banverket i uppdrag att ta fram en nationell banhållningsplan för perioden I den slopades uppdelningen i stomjärnvägar och länsjärnvägar. I augusti 2003 överlämnade Banverket sitt förslag till Framtidsplan för järnvägen till regeringen. Framtidsplan för järnvägen , juli 2004 På uppdrag av regeringen har Banverket därefter reviderat planen. Uppdraget gäller en översyn av den del av planen som avser investeringar. Flera projekt i den ursprungliga Framtidsplanen har inte inrymts i den reviderade planen bl.a. har upprustningen av Kust till kustbanan Karlskrona Emmaboda senarelagts. 4.4 Pågående arbete Banverket utarbetar f.n. underlag inför regeringens kommande proposition om inriktningen av åtgärderna i järnvägsinfrastrukturen under planeringsperioden I underlaget för inriktningsplaneringen till 2019 redovisas förslag till åtgärder på fem investeringsnivåer -50%, -25%, 0%, +25% och +50% jämfört med den reviderade framtidsplanens resursram. Banverket bedömer att de tre lägsta nivåerna är otillräckliga för att kunna möta efterfrågan och kravet på kvalitet i systemet. Nivån +25 procent innebär att satsningen på järnväg är i linje med den nu gällande framtidsplanen, inklusive en uppräkning för prisförändringar under perioden. I nivå +50 % ges goda möjligheter att uppnå kraftfulla regionförstoringseffekter i stora delar av landet och att öka mängden godstrafik på järnväg. 22 (54)

16 Stora investeringar föreslås i främst västra och mellersta Sverige. Härutöver föreslås på nivån +50% mindre projekt på 31 miljarder utöver jämförelsealternativet. Dessa projekt analyseras inte i detalj i inriktningsunderlaget utan fördelas över hela landet i en åtgärdsplanering. Grundinriktningen för dessa projekt innebär utöver att säkra kvaliteten i dagens trafik, att tillsammans med de stora investeringarna möjliggöra en godstrafikökning i storleksordningen 50 procent eller mera. I Banverkets rapport Godstrafik - Möjliga strategier på längre sikt, , som ingår i rapportserien Järnvägens roll i transportförsörjningen, redovisas möjliga strategier för utbyggnad av järnvägsnätet på tre åtgärdsnivåer låg, medel och hög. På nivå hög redovisas bl.a. utbyggnad av Sydostlänken och kapacitetsåtgärder på Blekinge kustbana och på Kust till kustbanan. Föreslagna åtgärder i södra Sverige enligt Banverkets rapport Godstrafik - Möjliga strategier på längre sikt, (54)

17 De slutsatser som dras i utredningen av betydelse för södra Sverige är främst: - För Basindustrin som har stora transportvolymer är det väsentligt med effektiva och tillförlitliga transporter till låga kostnader. På kort och medellång sikt är det därför viktigt att förbättra järnvägssystemet i nordsydlig relation och skapa god tillgänglighet till bland annat exportoch importhamnar. - Genom den fortgående containeriseringen i den globala handeln är det också väsentligt att förbättra förutsättningarna för sammodalitet genom möjlighet till ökad kombitrafik framförallt med fokus på större hamnar och terminaler i södra halvan av landet. - Järnvägen har en betydande potential för att bidra till att minska utsläppen av koldioxid och andra klimatgaser från transportsektorn. En viktig förutsättning för överflyttning från väg till järnväg är förbättrad sammodalitet. Tåget kan då stå för den långa energikrävande transporten och lastbilen för den korta, från terminal till slutdestination. För att en tillräcklig stor överflyttning skall ske från tung vägtrafik till järnväg krävs sannolikt en förändrad relativkostnad antingen med stigande bränslekostnader eller via styrande avgifter. Överflyttningen bör med avgifter på rätt nivå kunna bli i storleksordningen 12 miljarder tonkilometer per år, vilket motsvarar en ökning av järnvägstrafiken med i medeltal ca 50 %. För att järnvägssystemet skall klara detta erfordras en strukturerad förbättring av järnvägsnätet som vägleds av förväntade transportbehov. De stora vägtrafikflödena i södra Sverige innebär en stor potential för överflyttning av transporter till järnväg. 24 (54)

18 5 Bedömda godstransportmängder 5.1 Prognoser och målnivåer Värdering av framtida utbyggnadsprojekt måste alltid göras utifrån antagna framtida trafik- och transportmängder. Det finns självklart stora osäkerheter även i sofistikerade prognoser eftersom många faktorer spelar in för utvecklingen. En vanlig föreställning är bl.a. att prognoserna inför stora infrastruktursatsningar alltid överskattar resandet. Orsaker till föreställningen kan vara att den beräknade trafiken normalt förutsätter att stora sammanhängande banprojekt färdigställs i sin helhet, vilket ofta inte blir fallet (jfr t ex Västkustbanan) och att utvärderingen görs redan efter något år, medan de stora effekterna ofta inte kommer förrän efter flera år. Region Skåne har gjort en jämförelse mellan prognosvärden och faktiskt utfall för genomförda projekt i Skåne. Den generella slutsats som dras av jämförelsen är att alla skånska järnvägssatsningar, som genomförts i sin helhet, har fått en resandeutveckling som med god marginal överstiger prognoserna. Skillnaderna mellan prognosvärden och verklighet kan vara uppåt 60 70%. Någon motsvarande jämförelse har inte gjorts för godstransportprognoser. Allmänt kan dock påstås att prognosförutsättningarna för godsprognoser är mer oklara och mer komplicerade än för persontrafikprognoser varför osäkerheterna rimligen bör vara större. För att minska riskerna för felbedömningar är det väsentligt att tydligt redovisa de antaganden som prognoserna bygger på och att göra känslighetsanalyser för olika faktorers betydelse för prognosresultatet. Ett alternativ/komplement till denna teknik är att beskriva konsekvenserna utifrån en målnivå för transporterna där utbyggnadsprojektet är en åtgärd som på längre sikt kan kompletteras med andra åtgärder i olika former för att den ansatta måltrafiknivån ska nås. Exempel på sådana kan vara såväl fysiska som administrativa och ekonomiska åtgärder. Som underlag för värderingen av Sydostlänkens betydelse redovisas dels SIKAs godstransportprognos för år 2020 med tillhörande känslighetsanalyser, dels allmänna överväganden om tänkbara möjligheter att öka godstrafiken på järnväg med 30 50% vilket kan betraktas som önskad målnivå. 5.2 SIKAs godsprognos på järnväg för år 2020 SIKA och trafikverken har på uppdrag av regeringen tagit fram en nationell godstransportprognos för år År 2001 används som basår för vilket data om befolkning, sysselsättning, inkomster, näringsliv, utrikeshandel etc. har sammanställts. En sammanställning av antagna befolkningsdata redovisas nedan. Som framgår av kartorna antas skillnaderna mellan sydöstra och västra Sverige öka. I sydöstra Sverige antas befolkningen och antalet sysselsatta minska eller endast svagt öka medan en kraftig ökning av såväl befolkning som sysselsatta förutses i västra Sverige. 25 (54)

19 Procentuell befolkningsutveckling mellan 2001 och 2020 Procentuell förändring av antal sysselsatta mellan 2001 och 2020 Källa: Godstrafik - Möjliga strategier på längre sikt BV I förutsättningarna ingår också antaganden om infrastrukturen. Investeringarna under prognosperioden överensstämmer med dem som återfinns i den av regeringen fastställda framtidsplanen Antaganden om hur järnvägsinfrastrukturen 2020 utnyttjas har gjorts av Banverket, som därvid har utgått ifrån principen att persontrafiken prioriteras framför godstransporterna. I prognosförutsättningarna ingår även förväntade större förändringar i väg- och järnvägsnäten utanför Sverige. Flaskhalsproblem förutses framför allt i mycket tätbebyggda områden, i anslutning till hamnarna (Rotterdam m.m.) och på terminalerna i bl.a. Taulov/Danmark och Hamburg. Någon fast väg/järnvägförbindelse över Fehmarn Belt inkluderas inte i huvudprognosen för år Med de redovisade yttre förutsättningarna som bas beräknas godstransportarbetet i Sverige på väg öka med ca 30% och på järnväg med ca 18%. Totalt beräknas transportarbetet på väg och järnväg under åren öka med närmare 16 miljarder tonkilometer. 26 (54)

20 Miljarder tonkilometer , , på väg på järnväg Beräknad utveckling av transportarbetet på väg och järnväg. (Källa: SIKA rapport 2005:9. Prognoser för godstransporter år 2020) Banverket redovisar prognosvärden i antal tåg år 2005 samt ökningen därefter enligt nedan. Beräknad framtida godstrafik på järnväg enligt Banverkets basprognos (Källa: Godstrafik - Möjliga strategier på längre sikt BV ) Utöver huvudprognosen har SIKA genomfört känslighetsanalyser för hur förändringar av viktiga antaganden kan påverka prognosresultatet. Känslighetsanalyserna utgår ifrån att den transporterade totala godsmängden år 2020 är given. En minskning av transportarbetet för ett transportmedel (och en rutt) innebär en ökning för ett eller flera andra transportmedel (och rutter). 27 (54)

21 Prognoserna innehåller inga omlokaliserings- eller omflyttningseffekter till följd av tillkommande transportinfrastruktur. Resultatet av de känslighetsanalyser som gjorts är i korthet: Känslighetsanalys Östeuropaboom (utrikeshandelns fördelning på ländergrupper) Snabbare containerisering Betydelse av järnvägsinvesteringar Betydelse av spårkapacitet Sämre framkomlighet för landtransporter utanför Sverige (20 km/h lägre hastigheter på väg- och järnvägsnätet i de europeiska länderna) Fast Fehmarnbeltförbindelse Infrastrukturavgifter i och utanför Sverige Ett högre råoljepris Resultat Marginell effekt på nationell och regional nivå. Störst förändringen för östra Mellansverige och för Blekinge/Skåne. Överflyttning av transporter med färjetrafiken till/från Skåne till fartygstrafiken till/från Göteborg Transportarbetet på järnväg ökar med nio procent som en följd av infrastrukturinvesteringarna. Godstransportarbetet på väg minskar med ca fyra procent. Kapacitetsökningar i järnvägsinfrastrukturen kan ha mycket stor betydelse för fördelningen av transportarbetet mellan väg och järnväg. Transporterna med lastfartyg beräknas öka med ca fyra procent framförallt på bekostnad av transporter med färjor och järnväg. Endast marginell påverkan på transportmönstren i Sverige. Marginalkostnadsbaserade infrastrukturavgifter i Sverige och Europa medför begränsade, men knappast försumbara, effekter på fördelningen mellan transportmedlen. Godstransportarbetet beräknas minska mest för godstransporter på väg. Vid konstant elpris sker en kraftig omfördelning från vägtrafik och sjöfart till järnväg. Vid samma elprisutveckling som oljeprisutveckling försvinner nästan hela omfördelningseffekten mellan trafikslagen. I trafikverkens rapport angående revidering av TENT-T riktlinjerna bedöms två motsatta trender för transportutvecklingen finnas dels en centralisering till större samordnade transportvolymer, dels en decentralisering för att undvika kapacitetsproblem i systemet. Utvecklingen kräver mer samarbete mellan transportörer och speditörer och främjar ökad samlastning vilket i sin tur gynnar mer volymberoende transportsätt som sjöfart och järnväg. 28 (54)

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag

Läs mer

Infrastruktur i Blekinge

Infrastruktur i Blekinge Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1682 av Peter Jeppsson och Magnus Manhammar (båda S) Infrastruktur i Blekinge Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

2005:10. Prognoser för person- och godstransporter. Kort om. SIKA Rapport

2005:10. Prognoser för person- och godstransporter. Kort om. SIKA Rapport SIKA Rapport 2005:10 Kort om Prognoser för person- och godstransporter år 2020 Innehåll 3 Inledning 5 Antaganden om omvärlden 7 Jämförelse person- och godstransporter 8 Persontransporterna 2020 12 Godstransporterna

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Vad säger OECD territorial reviews Vilket fokus har regionerna i pågående infrastrukturplanering Motiv och svårigheter vid utvecklad samverkan

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Logistik som utvecklingsstrategi

Logistik som utvecklingsstrategi Logistik som utvecklingsstrategi Umeå, Västerbotten och regionen i en ny situation: transportinfrastruktur som verktyg! Botniabanan Terminalutbyggnader Umeå hamn omstruktureras och kapacitetförstärks Tvärbanans

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Godsstrategi - från mål till åtgärder

Godsstrategi - från mål till åtgärder Godsstrategi - från mål till åtgärder 1 Roadmap to a single European transport area Mål 2050 Ökad rörlighet med minskade utsläpp Inga fossildrivna fordon i städer 40% hållbara drivmedel för flyget 40%

Läs mer

Regionsamverkan Sydsverige

Regionsamverkan Sydsverige 2016-01-11 RJL2015/2745 Nämnd för trafik, infrastruktur och miljö Regionsamverkan Sydsverige Förslag till beslut Nämnden för trafik, infrastruktur och miljö föreslås besluta Godkänna bilagt förslag till

Läs mer

En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan.

En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan. En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan. LOGISTIKPOSITION K ARLSHAMN Öst är det nya Väst! Effektiv logistik handlar till stor del om att minimera förflyttning av gods både

Läs mer

SYDSVENSKA PRIORITERINGAR

SYDSVENSKA PRIORITERINGAR UTKAST 2017-01-20 SYDSVENSKA PRIORITERINGAR UTIFRÅN POSITIONSPAPPRET ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2017 1 SYDSVENSKA PRIORITERINGAR

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Den bredare korridoren

Den bredare korridoren Den bredare korridoren Förslag till samverkan i Mellersta norden, Mo i Rana 12 november 2015 Göran Hallin Håkan Ottosson Jonas Hugosson Bakgrunden De nordiska ländernas transportsystem präglas av en tydlig

Läs mer

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 Ärende Inom ramen för samarbetet Regionsamverkan Sydsverige har ett gemensamt positionspapper för Sydsveriges infrastruktur tagits fram. Region

Läs mer

1 Bakgrund och syfte. 1.1 Historik

1 Bakgrund och syfte. 1.1 Historik 1 Bakgrund och syfte 1.1 Historik Runt år 1940 hade såväl hamnarna i Sölvesborg, Karlshamn och Ronneby som i Karlskrona direkta järnvägförbindelser inåt landet. Från Olofström fanns två järnvägar söderut

Läs mer

Kristin Quistgaard

Kristin Quistgaard Kristin Quistgaard 010-722 8636 Vision En mötesfri väg år 2020 Transportpolitiskt mål Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet

Läs mer

Remissyttrande över inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010 2019

Remissyttrande över inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010 2019 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2007-07-06 N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över inriktningsunderlag

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Baltic-Link Association

Baltic-Link Association Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Trafikverkets Inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 (Dnr N2015/4305/TIF) Baltic-Link Association som

Läs mer

Baltic-Link är en viktig länk i det framtida europeiska transportnätet TEN-T i Östersjöregionen

Baltic-Link är en viktig länk i det framtida europeiska transportnätet TEN-T i Östersjöregionen Norway Moscow Belarus, Ukraine Odessa Italy Athens är en viktig länk i det framtida europeiska transportnätet TEN-T i Östersjöregionen korridoren Slutresultat Initiativet till en korridor togs 1998 i ett

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

SJÖFARTENS OCH HAMNARNAS ROLL I TRANSPORTSYSTEMET

SJÖFARTENS OCH HAMNARNAS ROLL I TRANSPORTSYSTEMET Dnr: 0403-06-03307 SJÖFARTENS OCH HAMNARNAS ROLL I TRANSPORTSYSTEMET -Sjöfartsverkets underlag till inriktningsplaneringen 2010-2019 Reviderad 2008-03-13 Sid 1 UPPDRAGET Regeringen har uppdragit åt trafikverken

Läs mer

Ett enat Sydsverige skapar ett starkt Sverige

Ett enat Sydsverige skapar ett starkt Sverige Ett enat Sydsverige skapar ett starkt Sverige Christina Mattisson Ordförande Infrastrukturutskottet Regionsamverkan i Sydsverige Skåne Blekinge Kronoberg Kalmar län Jönköpings län Halland Regional utveckling,

Läs mer

Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för järnvägen

Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för järnvägen 1 (5) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-01-15 F 03-10/SA20 Banverket 781 85 BORLÄNGE Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering

Läs mer

Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet

Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet TMALL 0141 Presentation v 1.0 Lena Erixon Generaldirektör Europaparlamentet och Rådets förordning nr 1315/2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Mats Petersson

Mats Petersson Mats Petersson 2008-10-10 Process Inriktningsdialog 2007 Etablerade samverkansformer - region, verk, kommuner mfl Politiska överläggningar region-kommuner Prioriteringar från Sydsvenska Industri- och Handelskammaren

Läs mer

DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013

DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013 hela DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013 Trängseln i Skåne hotar tillväxten! enom det geografiska läget spelar den skånska infrastrukturen en viktig roll, bland annat som del i en transitregion

Läs mer

Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien?

Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien? Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien? Att söka stöd till projekt inom transport från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak INNEHÅLL Jobba med hållbar transport över

Läs mer

norrstyrelsen Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur

norrstyrelsen Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur norrstyrelsen rapport 2009: 20 Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen

Läs mer

Framtidens järnväg formas idag!

Framtidens järnväg formas idag! Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste

Läs mer

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF).

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). 2016-01-30 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). Tillväxtberedningen är ett gemensamt

Läs mer

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

The Kvarken Multimodal link

The Kvarken Multimodal link The Kvarken Multimodal link TEN-T blev en del av EU-samarbetet efter Maastrichtfördraget 1992. Syftet är att en väl utbyggd infrastruktur gör det möjligt för unionsmedborgare, ekonomiska aktörer samt regionala

Läs mer

Future Rail Sweden. 21 januari 2010

Future Rail Sweden. 21 januari 2010 Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre

Läs mer

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen. Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen

Läs mer

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 1(6) Datum Diarienummer 2012-11-28 RS120433 TILL TRAFIKVERKET REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2014-2025 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress:

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

Järnvägens bidrag till en positiv samhällsutveckling

Järnvägens bidrag till en positiv samhällsutveckling Järnvägens bidrag till en positiv samhällsutveckling För att klara tillväxt och klimat måste vi ha effektiva och miljöekonomiska transporter. För att klara att förstora arbetsmarknader måste vi ha snabb

Läs mer

Remiss Inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering inför perioden 2019-2028 dnr N2015/4305/TIF

Remiss Inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering inför perioden 2019-2028 dnr N2015/4305/TIF 1(8) Datum Diarienummer 2016-02-23 RS 150426 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering inför perioden 2019-2028 dnr N2015/4305/TIF Inledning Region

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening Sydsvensk REGION BILDNING Ideell förening Upplägg av arbetet och tolkning av direktivet samt vilka som deltagit i arbetet Arbetsgruppen för Hållbar Regional Utveckling En redovisning till arbetsutskottet

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Vi planerar för en större och säkrare farled till Norrköping. Ett samprojekt mellan Sjöfartsverket och Norrköpings kommun

Vi planerar för en större och säkrare farled till Norrköping. Ett samprojekt mellan Sjöfartsverket och Norrköpings kommun Vi planerar för en större och säkrare farled till Norrköping Ett samprojekt mellan Sjöfartsverket och Norrköpings kommun Säkrare farled till Norrköping Farleden in till Norrköpings hamn är en viktig transportlänk

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Utvecklingsenheten 1(7) LANDSKRONA STAD Datum Er Referens 2016-01-28 Handläggare Vår Referens MSA 2016-182 Kommunsnrelsen Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Läs mer

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Arbetsrapport Godstransporter på järnväg Malmö 2015-09-25 Godstransporter på järnväg Arbetsrapport Datum Uppdragsnummer 1320006999 Utgåva/Status 1 2015-09-25Fel! Hittar inte referenskälla. Erik Hedman

Läs mer

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Karlskrona 2013-09-04 Dnr 502-159-2013 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar diarienummer N2013/2942/TE Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Region

Läs mer

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Infrastrukturen i Öresundsregionen

Infrastrukturen i Öresundsregionen 16 augusti 2007 Infrastrukturen i Öresundsregionen Sammanfattning Öresundsregionens utveckling och infrastruktur är av stort nationellt intresse för både Sverige och Danmark. Transportsystemet i region

Läs mer

Trafiksystemet i framtiden, strategier och visioner i de nordiska länderna

Trafiksystemet i framtiden, strategier och visioner i de nordiska länderna Via Nordica 2008 - Vägen framåt 10.6.2008 Session 5: Får våra barn lida för våra beslut? Sal 3A Trafiksystemet i framtiden, strategier och visioner i de nordiska länderna Hanna Kalenoja & Markus Pöllänen

Läs mer

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne Storstadspaket för infrastruktur i Skåne MalmöLundregionens elva kommuner har en gemensam syn på de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Skåne. Med anledning av Region Skånes arbete med ett paket

Läs mer

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04 Peter von Heidenstam 2 2014-11-05 Förslaget omfattar åren 2014 2025 och är gemensamt för alla trafikslag, vägtrafik,

Läs mer

Kerstin Åklundh Infrastrukturstrateg Region Skåne kerstin.aklundh@skane.se 0703-588512 MEDBORGARDIALOG I KÄVLINGE 2015-04-09

Kerstin Åklundh Infrastrukturstrateg Region Skåne kerstin.aklundh@skane.se 0703-588512 MEDBORGARDIALOG I KÄVLINGE 2015-04-09 Kerstin Åklundh Infrastrukturstrateg Region Skåne kerstin.aklundh@skane.se 0703-588512 MEDBORGARDIALOG I KÄVLINGE 2015-04-09 Det öppna Skåne 2030 Skånes regionala utvecklingsstrategi Region Skåne har statens

Läs mer

Angående Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 (Ert DNr N2009/6374/IR)

Angående Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 (Ert DNr N2009/6374/IR) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Angående Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 (Ert DNr N2009/6374/IR) har bildats av Regionförbundet Östsam, Regionförbundet i Kalmar län, Region

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1 Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till

Läs mer

Kalmar län 2030. Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03

Kalmar län 2030. Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03 Kalmar län 2030 Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03 Fosilbränslefri regionförstoring 2030 Tågpendling Cykelparkering Pendlarparkering Attityder

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål SIKA Rapport 25:3 Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål Maj 25 SIKA är en myndighet som arbetar inom transport- och kommunikationsområdet. Våra huvudsakliga uppgifter är att göra

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Baltic-Link Association

Baltic-Link Association Till: Statssekreterare Mikael Sandström Statsrådsberedningen Inlaga avseende Motorways of the Sea och Kust-till-kust banan Nätverket Baltic-Link Association vill härmed göra sina åsikter och sin inställning

Läs mer

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering 2018-2029 SJU LÄN: STOCKHOLM, UPPSALA, VÄSTMANLAND, ÖREBRO, SÖRMLAND, ÖSTERGÖTLAND OCH GOTLAND

Läs mer

Aktuellt om höghastighetsbanor

Aktuellt om höghastighetsbanor Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Preliminära synpunkter TRV s kapacitetsutredning

Preliminära synpunkter TRV s kapacitetsutredning Preliminära synpunkter 2012-03-16 TRV s kapacitetsutredning ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER Det behövs ökade satsningar på drift o underhåll mm samt åtgärder för ett effektivare kapacitetsutnyttjande MEN det krävs

Läs mer

Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304)

Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304) 2012-03-27 Till Trafikverket Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304) Norrbottens läns landsting och Kommunförbundet Norrbotten har beretts möjligheter att yttra sig över kapacitetsutredningen.

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra

Läs mer

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande Näringsdepartementet Vår referens: Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP 2004-10-19 Remissyttrande SOU 2003:39, Godstransporter i samverkan -

Läs mer

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för N2015/4305/TIF 2016-02-24 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för 2018-2029 Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

TRAFIKCHARTER GREATER COPENHAGEN & SKÅNE COMMITTEE. 12 oktober 2016

TRAFIKCHARTER GREATER COPENHAGEN & SKÅNE COMMITTEE. 12 oktober 2016 TRAFIKCHARTER 12 oktober 2016 I denna överenskommelse tecknas en gemensam vision för hur en välfungerande, stabil och hållbar infrastruktur kan bidra till att stärka rörligheten och skapa ekonomisk tillväxt

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet Åtgärdsplanering 2010-2020 Trafikverkens avrapportering Redovisning Näringsdepartementet 2008-10-10 Trafikverkens uppdrag Metod för Regional systemanalys Metod för Strategisk miljöbedömning Modeller och

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Motion till riksdagen. 1988/89 :T534 av Hans Gustafsson m.fl. (s, m, c, vpk) Blekinge kustbana

Motion till riksdagen. 1988/89 :T534 av Hans Gustafsson m.fl. (s, m, c, vpk) Blekinge kustbana Motion till riksdagen 1988/89 :T534 av Hans Gustafsson m.fl. (s, m, c, vpk) Blekinge kustbana Under våren 1988 fattade riksdagen beslut med anledning av regeringens proposition ( 1987/88 :50) "Trafikpolitiken

Läs mer