Avsnitt A: Övergripande systemanalys. 1 Nationella och regionala mål. Övergripande och Fördjupad Systemanalys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avsnitt A: Övergripande systemanalys. 1 Nationella och regionala mål. Övergripande och Fördjupad Systemanalys 2008-08-22"

Transkript

1 Avsnitt A: Övergripande systemanalys 1 Nationella och regionala mål Sveriges riksdag har beslutat att det övergripande transportpolitiska målet ska vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet har utvecklats i följande sex delmål: - Tillgängligt transportsystem: Transportsystemet ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. - Hög transportkvalitet: Transportsystemets utformning och funktion ska medge hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet. - Säker trafik: Det långsiktiga målet ska vara att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till detta. - God miljö: Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. God hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser ska främjas. - Positiv regional utveckling: Transportsystemet ska främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd. - Jämställt transportsystem: Transportsystemet ska vara utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar ska tillmätas samma vikt. I olika sammanhang har det slagits fast att sydöstra Sveriges transportsystem i flera avseende är en flaskhals för regionens ekonomiska tillväxt. Ur regional synvinkel för Sydöstra Sverige är därför det nationella delmålet för transportpolitiken att transportsystemet ska främja en positiv regional utveckling genom att utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet av största betydelse. Delmålet förutsätter att regionens attraktionskraft måste öka genom att transportsystemet utformas så att såväl tillgängligheten som framkomligheten, säkerheten och miljön förbättras. 8 (54)

2 2 Nuläge Idag är godstrafiken på järnväg till och från hamnarna i Blekinge obetydlig. Merparten av transporterna sker med lastbil. På Blekinge kustbana går 2 godståg/dygn på sträckan väster om Karlshamn, öster om Karlshamn förkommer ingen reguljär godstrafik liksom inte heller på Kust till kustbanan mellan Emmaboda och Karlskrona. Huvuddelen av godstrafiken från norra Sverige söderut går längs Södra stambanan till Malmö/Trelleborg. Orsakerna till nuvarande förhållanden är flera och samverkande: Södra stambanan har god standard och har hittills haft tillräcklig kapacitet för såväl persontrafiken som godstrafiken godsets slutdestination har till stor del varit västra Europa, transportmängderna till östra Europa har varit begränsade infrastrukturen i sydöstra Sverige har eftersatts vilket i sin tur har minskat tillgängligheten och hämmat utvecklingen i regionen Godstågsflöden år 2005 Under senare år, efter murens fall, har förutsättningarna förändrats. Godsmängderna österut har ökat kraftigt 9 (54)

3 3 Studier av problem och möjligheter En fortsatt förändring av omvärldsförutsättningarna kan förutses. I dag är Östersjöregionen en av Europas snabbast växande regioner och sydöstra Sverige har ett strategiskt läge mitt i den regionen. Utvecklingen i Östersjöregionen innebär väsentligt ökade transportvolymer och ändrade transportmönster. Tydliga trender för godstransporterna är bl.a. mer transporter österut och större intermodalitet men också större andel lastbilstransporter med ökade miljökonsekvenser som följd. Utvecklingen står i konflikt med bl.a. ökade politiska krav på en långsiktigt hållbar klimatpolitik med större andel godstransporter på järnväg eller fartyg. För att lösa konflikten krävs en helhetssyn på den önskade regionala utvecklingen och en gemensam uppfattning om att dynamiken runt södra Östersjön kräver investeringar i infrastruktur för att möta behovet av kapacitet och tillgänglighet till hamnarna i Karlshamn, Karlskrona och Sölvesborg. Möjligheterna för sydöstra Sverige har uppmärksammats både internationellt, nationellt och regionalt. Några av de viktigaste studierna som genomförts framgår av följande kapitel. 3.1 Internationella studier Den tänkbara utvecklingen i Östersjöregionen studeras i ett flertal, delvis EUfinansierade, projekt bl.a Baltic link 2005 Utgångspunkter för arbetet är att nya nätverk håller på att utvecklas och nya möjligheter till handel och kulturellt utbyte har öppnats. Detta har bland annat lett till en ökad efterfrågan på transporter, vilket ställer krav på infrastrukturen och transportlösningarna. Väl fungerande transportsystem underlättar i sin tur handelsutbyte och samverkan mellan aktörer på olika sidor om Östersjön. (www.sebtrans.com) Baltic Link binder samman kontinenter, länder och regioner 10 (54)

4 Baltic Link erbjuder gena förbindelser för långväga transporter i flera relationer och kan bli en viktig transportled som kan tillgodose efterfrågan på: - internationella förbindelser mellan Skandinavien, östra Europa och Asien - alternativa förbindelser till överbelastade vägar och banor i Västeuropa - sammanlänkning av TEN-korridorer i Skandinavien och Östersjöregionen - interregionala förbindelser som länkar samman Vilnius, Warszawa och södra Polen med Östersjökusten samt sydöstra Sverige med övriga Sverige - snabba förbindelser till andra regioner via hamnar, flygplatser, större järnvägsstationer och trafikplatser med anslutningar till korsande leder - regionala och lokala förbindelser inom och mellan växande lokala arbetsmarknader Baltic Gateway Baltic Gateway-projektet (www.balticgateway.se) genomfördes under åren I projektet gick regionala och lokala myndigheter, hamnar, transportmyndigheter och privata intressenter samman för att ta fram en gemensam transportstrategi. Syftet var att möta den pågående kraftiga ökningen av transporter av passagerare och gods i södra Östersjön eftersom dagens infrastruktur och befintliga transportlösningar inte är tillräckligt utvecklade för att klara ökningen på ett effektivt och hållbart sätt. Inom ramen för Baltic Gateway-projektet utfördes omfattande studier av nuvarande transportförhållanden, trender, framtida scenarier och möjliga regionala konsekvenser av tänkbara åtgärder. Övergripande slutsatser är: 1. Södra Östersjön är i ett globalt sammanhang ett tillväxtområde 2. Södra Östersjön är en europeisk gateway 3. Transportsystemet i södra Östersjön kräver särskild uppmärksamhet Södra Östersjön 11 (54)

5 I rapporten framhålls bl.a. att Södra Östersjön har potential att bli en av världens mest dynamiska tillväxtregioner men att effektiva och hållbara transportlösningar både är ett verktyg och en förutsättning för att utnyttja denna potential. För att genomföra effektiva och hållbara transportlösningar i södra Östersjöområdet krävs transnationellt samarbete mellan offentliga och privata aktörer på olika nivåer för att bl.a. utveckla hamnar som intermodala knutpunkter och bygga ut infrastrukturen för att få ett sammanhängande transeuropeiskt nätverk för intermodala transporter Baltic Gateway PLUS Baltic Gateway PLUS (www.balticgateway.se) är en fortsättning på projektet Baltic Gateway. I projektet Baltic Gateway PLUS ska en plan utarbetas för hur de prioriterade infrastruktur- och transportsatsningar enligt Baltic Gateway ska finansieras och genomföras East West transport corridor (EWTC) I EWTC-projektet (www.eastwesttc.org) studeras förutsättningarna att utveckla en öst-västlig transportkorridor mellan Danmark och Litauen via Sverige. Målet är att utveckla den öst-västliga transportkorridoren så mycket att den erkänns som en el i det transeuropeiska nätet. Syftet är att få korridoren erkänd i hela Europa som ett komplement till befintliga korridorer i det transeuropeiska nätet när det gäller att tillgodose de ökande transportbehoven och samtidigt lägga ett starkt fokus på miljövänliga transportmetoder. Den öst-västliga transportkorridoren har potential att tillgodose de ökande behoven av öst-västlig transportkapacitet över Östersjön. Fakta i korthet enligt utredningen: Den öst-västliga transportkorridoren (EWTC) sträcker sig från Esbjerg i Danmark till Vilnius i Litauen EWTC binder samman de två huvudstadsregionerna Köpenhamn och Vilnius, och omfattar många viktiga transportknutar som Esbjerg, Malmö, Karlshamn och Klaipeda och är en länk till andra viktiga transportknutar och destinationer som Kaliningrad, Göteborg och Oslo EWTC är viktig genom sina knutpunkter som har strategisk betydelse för gods och transporter i respektive land, på Östersjön och även för den europeiska handeln med Ryssland, Svartahavsregionen och Fjärran Östern EWTC består av ett kombinerat transportsystem där vart och ett av de olika transportmedlen är en länk i det nationella och europeiska transportsystemet EWTC har större transporttillväxt än många andra officiella europeiska transportkorridorer inom det transeuropeiska nätet EWTC har potential att bli en viktig korridor inom det transeuropeiska nätet och att bidra till en lösning av Europas transportsituation på ett miljövänligare sätt EWTC utformas i enlighet med en hållbar utveckling och Europas transportbehov 12 (54)

6 Visionen för projektet är att EWTC ska vara en effektiv transportkorridor med nära samarbete mellan de sammanbundna knutpunkterna, som kan möta den betydande efterfrågan på allt fler godstransporter till och från Skandinavien på ett miljövänligare sätt. Korridoren ska utmärka sig som en grön korridor och vara en del av det transeuropeiska nätet. East-Westkorridoren East West II Region Blekinge som varit Lead partner i de nu avslutade EU-projekten Baltic Gateway, Baltic Gateway Plus och East West Transport Corridor har beslutat fortsätta det internationella arbetet i ett eller två projekt. För närvarande pågår utarbetande av kompletta ansökningshandlingar till EU inför kommande ansökningstillfällen för Östersjöprogrammet respektive södra Östersjöprogrammet. Projekten ska både ta tillvara Blekinges tillväxtmöjligheter och innehålla åtgärder som begränsar trafikens negativa påverkan på miljön Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) EU har år 1996 utarbetat riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet. Det transeuropeiska transportnätet omfattar infrastruktur (vägar, järnvägar, inre vattenvägar, hamnar, flygplatser, navigeringssystem, anordningar för överföring av gods mellan olika transportslag, pipelines) och de tjänster som krävs för att denna infrastruktur ska fungera. TEN-T riktlinjerna ska nu revideras och trafikverken (Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket, Luftfartsstyrelsen och Luftfartsverket) har i uppdrag åt regeringen att utarbeta ett underlag inför denna revidering. Trafikverken framhåller i sin sammanfattning av arbetet bland annat att: Fokus i TEN-T bör ligga på ökad tillgänglighet för gods- och persontransporter. Norra Europa och särskilt Östersjöregionen karaktäriseras bland annat av långa transportavstånd, relativt små godsvolymer, liten befolkning, vinterklimat och ett stort beroende av utrikeshandeln. Godstransporterna bedöms öka under perioden fram till Åtgärder måste vidtas för att minska miljöpåverkan från transportsektorn. 13 (54)

7 De möjligheter som finns att flytta gods från väg till järnväg och sjöfart bör nyttjas. Fokus bör ligga på trafikslagsövergripande projekt såsom exempelvis Nordiska Triangeln, Northern Axis, Motorways of the Sea etc., vilket medför en flexibilitet för sammodalitet Motorways of the Sea EU har inom ramen för artikel 12 a öppnat möjligheterna för staterna runt Östersjön att lämna in ansökan inom TEN-T Guidlines. (ec.europa.eu/transport/intermodality/motorways_sea) Ansökan ger möjligheter till stöd för investeringar i hamnar och infrastruktursanslutningar till hamnar. En ansökan skall omfatta minst två hamnar och en fartygslinje mellan dessa. Blekinge har fått två stycken Motorways of the Sea-project godkända i en första nationell utvärdering. Dessa projekt avser förbindelserna Karlskrona- Gdynia och Karlshamn- Klaipeda. EU-beslut om medel för arbetet förutses under hösten år Ett genomförande av projekten skulle innebära att färjeförbindelserna med tillhörande landanslutningar får internationell status som viktiga förbindelser ur ett EU perspektiv. Motorway of the Sea 14 (54)

8 3.2 Nationella utredningar Hamn- och kombiterminalutredningarna År 2006 gav regeringen Banverket i uppdrag att föreslå ett strategiskt nät med kombiterminaler. Uppdraget bestod i att peka ut ett antal strategiskt viktiga kombiterminaler för vilka staten är beredd att ta ett särskilt ansvar. Banverket anlitade Bengt-Ove Birgersson till utredare som vid samma tidpunkt fick i uppdrag av regeringen att ge förslag till åtgärder hur hamnarnas samlade infrastruktur och resurser bör kunna utnyttjas mer effektivt, den så kallade Hamnutredningen. Då det fanns ett klart samband mellan de båda utredningarna så samordnades de. Slutsatserna i utredningarna har sammanfattats nedan. Hamnstrategi strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet (SOU 2007:58) Hamnstrategiutredningens huvuduppgift var att identifiera hamnar av särskilt strategisk betydelse för det svenska godstransportsystemet och föreslå regeringen vilka hamnar som ska ges prioritet i förhållande till övriga när det gäller statligt finansierad infrastruktur. Strategiska hamnar 15 (54)

9 Utredningens förslag till strategiska hamnar i Sverige är: Göteborgs Hamn i samverkan med Varberg och Uddevalla Helsingborgs Hamn Malmö Hamn Trelleborgs Hamn Karlshamns Hamn i samverkan med Karlskrona Hamn Stockholms Hamnar / Kapellskär Norrköpings Hamn Gävle Hamn Sundsvalls Hamn Luleå Hamn Motiven för att utse Karlshamn/Karlskrona som strategiska hamnar är i korthet att: - Karlshamns Hamn har haft stora tillväxtsiffror under de senaste åren och i takt med att handeln med framför allt Baltikum och Polen ökar ligger Karlshamn strategiskt väl till för att kunna ta marknadsandelar av gods i södra Östersjöområdet. - Karlskrona Hamn är viktig som brohamn för passagerare och godsflöden till och från Polen, i första skedet med fokus på färjetrafik med lastbilar. Geografiskt ligger Karlskrona rätt för att färjorna ska kunna gå i dygnstrafik. - Karlskrona och Karlshamn har tillsammans kommit överens om ett närmare samarbete med målet att bilda ett gemensamt marknadsbolag. Samarbetsavtalet har en hög ambitionsnivå och det finns goda förutsättningar för en effektiv och rationell hamnstruktur i Blekinge. 16 (54)

10 Strategiska godsnoder i det svenska transportsystemet ett framtidsperspektiv (SOU 2007:59) Kombiterminalutredningen föreslår att följande orter betraktas som strategiska för lokalisering av kombiterminaler med uppgift att tillgodose möjligheter att lasta om gods från landsväg till järnväg och vice versa: o Göteborg o Hallsberg o Jönköping o Luleå o Malmö o Stockholm o Umeå o Älmhult. Terminalerna i Jönköping och Stockholm Norr föreslås finansieras genom offentlig privat samverkan. (s.k. OPSterminaler) Karta med förslagen på strategiska hamnar och kombiterminaler utprickade tillsammans med huvudstråken i det svenska godstransportsystemet 17 (54)

11 3.3 Regionala utredningar Prioriterade sydsvenska transportstråk (Rapport från programberedningen för infrastruktur. SydSam 2006) Utgångspunkter för rapporten är att betydelsen av effektiva transportsystem kommer att öka i framtiden. För Sydsverige krävs flera satsningar för att knyta samman regionen och för att förbättra kontakterna med övriga Sverige och Europa. Dessa satsningar måste främja en hållbar tillväxt och en god och effektiv tillgänglighet. Nedan redovisas de projekt som bedömts särskilt intressanta för regionen Sydöstra Sverige. Vägar E22 Rv 21 [Helsingborg-Kristianstad] Rv 25 [Halmstad-Växjö-Kalmar] och Rv 27 [Karlskrona-Göteborg] Rv 23/34 [Kalmar-Linköping] och Rv 31/34/37/väg 127 [Kalmar-Jönköping] Tvärleden (väg 117 och 121 samt saknad länk) [Halmstad- Olofström] Huvudstråk för förbindelser mot viktiga målpunkter såväl inom som utanför Sydsverige. E22 föreslås utbyggd till mötesfri väg som medger minst 110 km/h. Binder samman centralorterna i norra Skåne med länkar mot Blekinge och Halland. Viktigt stråk för godstransporter. Binder ihop de västra och östra delarna av Sydsverige. Stor betydelse för regionförstoring i sydöstra Sverige (Kalmar- Karlskrona-Växjö). Knyter ihop södra Kalmar län med Jönköping och Östergötland. Förbindelse mellan västra och sydöstra Sverige som är av stor betydelse för näringslivet. 18 (54)

12 Järnvägar Södra stambanan Blekinge kustbana [Kristianstad Karlskrona] Skånebanan Kust-till-kustbanan [Göteborg - Kalmar/Karlskrona] Stångådalsbanan [Linköping - Kalmar] Markarydsbanan Sydostlänken [Älmhult-Olofström-Karlshamn] Ökad spårkapacitet krävs för att klara både person- och godstrafik. Förbinder Blekinge med Skåne och Öresundsregionen. Kompletterar den södra delen av E22-stråket. Binder samman centralorterna i norra Skåne med länkar mot Blekinge och Halland. Viktigt stråk för gods- och pendlingstrafik. Binder ihop de västra och östra delarna av Sydsverige. Stor betydelse för regionförstoring i sydöstra Sverige (Kalmar- Karlskrona-Växjö). Viktig för godstrafik. Förbindelse mellan västra och sydöstra Sverige som är av stor betydelse för näringslivet. Förbindelse mellan västra och sydöstra Sverige som är av stor betydelse för näringslivet. 19 (54)

13 4 Banverkets långsiktiga analyser och planer för järnvägsnätet 4.1 Systemplan Småland/Skåne Banverket Södra Regionen utarbetade år 1997 en Systemplan Småland/Blekinge (RSP PM ) som underlag för Banverkets Stomnätsplan och för länsplanerna i Småland och Blekinge. I systemplanen redovisades och motiverades förslag till åtgärder i järnvägsnätet fram till år 2010 för tre olika investeringsnivåer Nivå 1, 2 och 3. De föreslagna åtgärderna på respektive nivå var: på nivå 1: Fjärrblockering och anpassning 120/160 km/h på Kust till kustbanan delen Emmaboda Karlskrona Nya mötesstationer på Kust till kustbanan delen Kalmar Alvesta Nya planskildheter på Kust till kustbanan delen Kalmar Hillared Elektrifiering och utbyggnad av ATC på sträckan Älmhult Olofström på nivå 2: Elektrifiering och nya mötesstationer på Blekinge kustbana Nya mötesstationer på Kust till kustbanan delen Emmaboda - Karlskrona Anpassning till 200 km/h på Kust till kustbanan delen Kalmar Emmaboda Anpassning till 250 km/h på Södra stambanan delen Nässjö - Hässleholm på nivå 3: Utbyggnad av Sydostlänken mellan Olofström och Blekinge kustbana Ny godsbangård utanför Karlshamn Linjeomläggning av Blekinge kustbana delen Märserum Ronneby Gullbernaterminalen inkl. utbyggnad till Verkö I planen föreslogs således redan på den lägsta studerade investeringsnivån, nivå 1, en elektrifiering och utbyggnad av ATC på sträckan Älmhult Olofström. Åtgärden motiverades av att den samhällsekonomiskt beräknades medföra stora vinster för godstrafiken. Utbyggnad av Sydostlänken mellan Olofström och Blekinge kustbana på investeringsnivå 3 bedömdes vara en intressant investering om godstrafiken till/från Östra Europa ökar kraftigt. 20 (54)

14 Föreslagna projekt i sydöstra Sverige enligt Banverkets Systemplan Småland och Blekinge (RSP PM ) 4.2 Stomnätsplan Banverket överlämnade stomnätsplanen till regeringen för beslut i mars Inriktningen för planen var att åtgärderna i infrastrukturen under åren skulle bidra till: - tillväxt och sysselsättning i alla delar av landet, - leda till förbättrad transportkvalitet genom förbättrad befintlig infrastruktur, - öka infrastrukturens miljöanpassning, - minska störningar från trafikbuller, - utformas med utgångspunkt i högsta ambition för trafiksäkerheten. I planen ingick inte järnvägen Älmhult Olofström (Sydostlänken) eftersom järnvägen, på den tiden (i planomgången ) inte klassificerades som en stomjärnväg utan som en länsjärnväg. Planering för sådana järnvägar skedde länsvis och såväl Kronobergs län som Skåne län och Blekinge län hade med elektrifiering av Älmhult-Olofström i sina respektive länsplaner Åtgärden var inplacerad i huvudsak under år 2004 och bedömdes kosta totalt 60 mkr. 21 (54)

15 4.3 Framtidsplan Arbetet med framtidsplanen påbörjades redan år Då gjordes en inledande utredning där mål, strategier och ekonomiska ramar belystes för både väg- och järnvägssektorn. Utredningen låg till grund för propositionen Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem som lades fram hösten Våren 2002 fick Banverket i uppdrag att ta fram en nationell banhållningsplan för perioden I den slopades uppdelningen i stomjärnvägar och länsjärnvägar. I augusti 2003 överlämnade Banverket sitt förslag till Framtidsplan för järnvägen till regeringen. Framtidsplan för järnvägen , juli 2004 På uppdrag av regeringen har Banverket därefter reviderat planen. Uppdraget gäller en översyn av den del av planen som avser investeringar. Flera projekt i den ursprungliga Framtidsplanen har inte inrymts i den reviderade planen bl.a. har upprustningen av Kust till kustbanan Karlskrona Emmaboda senarelagts. 4.4 Pågående arbete Banverket utarbetar f.n. underlag inför regeringens kommande proposition om inriktningen av åtgärderna i järnvägsinfrastrukturen under planeringsperioden I underlaget för inriktningsplaneringen till 2019 redovisas förslag till åtgärder på fem investeringsnivåer -50%, -25%, 0%, +25% och +50% jämfört med den reviderade framtidsplanens resursram. Banverket bedömer att de tre lägsta nivåerna är otillräckliga för att kunna möta efterfrågan och kravet på kvalitet i systemet. Nivån +25 procent innebär att satsningen på järnväg är i linje med den nu gällande framtidsplanen, inklusive en uppräkning för prisförändringar under perioden. I nivå +50 % ges goda möjligheter att uppnå kraftfulla regionförstoringseffekter i stora delar av landet och att öka mängden godstrafik på järnväg. 22 (54)

16 Stora investeringar föreslås i främst västra och mellersta Sverige. Härutöver föreslås på nivån +50% mindre projekt på 31 miljarder utöver jämförelsealternativet. Dessa projekt analyseras inte i detalj i inriktningsunderlaget utan fördelas över hela landet i en åtgärdsplanering. Grundinriktningen för dessa projekt innebär utöver att säkra kvaliteten i dagens trafik, att tillsammans med de stora investeringarna möjliggöra en godstrafikökning i storleksordningen 50 procent eller mera. I Banverkets rapport Godstrafik - Möjliga strategier på längre sikt, , som ingår i rapportserien Järnvägens roll i transportförsörjningen, redovisas möjliga strategier för utbyggnad av järnvägsnätet på tre åtgärdsnivåer låg, medel och hög. På nivå hög redovisas bl.a. utbyggnad av Sydostlänken och kapacitetsåtgärder på Blekinge kustbana och på Kust till kustbanan. Föreslagna åtgärder i södra Sverige enligt Banverkets rapport Godstrafik - Möjliga strategier på längre sikt, (54)

17 De slutsatser som dras i utredningen av betydelse för södra Sverige är främst: - För Basindustrin som har stora transportvolymer är det väsentligt med effektiva och tillförlitliga transporter till låga kostnader. På kort och medellång sikt är det därför viktigt att förbättra järnvägssystemet i nordsydlig relation och skapa god tillgänglighet till bland annat exportoch importhamnar. - Genom den fortgående containeriseringen i den globala handeln är det också väsentligt att förbättra förutsättningarna för sammodalitet genom möjlighet till ökad kombitrafik framförallt med fokus på större hamnar och terminaler i södra halvan av landet. - Järnvägen har en betydande potential för att bidra till att minska utsläppen av koldioxid och andra klimatgaser från transportsektorn. En viktig förutsättning för överflyttning från väg till järnväg är förbättrad sammodalitet. Tåget kan då stå för den långa energikrävande transporten och lastbilen för den korta, från terminal till slutdestination. För att en tillräcklig stor överflyttning skall ske från tung vägtrafik till järnväg krävs sannolikt en förändrad relativkostnad antingen med stigande bränslekostnader eller via styrande avgifter. Överflyttningen bör med avgifter på rätt nivå kunna bli i storleksordningen 12 miljarder tonkilometer per år, vilket motsvarar en ökning av järnvägstrafiken med i medeltal ca 50 %. För att järnvägssystemet skall klara detta erfordras en strukturerad förbättring av järnvägsnätet som vägleds av förväntade transportbehov. De stora vägtrafikflödena i södra Sverige innebär en stor potential för överflyttning av transporter till järnväg. 24 (54)

18 5 Bedömda godstransportmängder 5.1 Prognoser och målnivåer Värdering av framtida utbyggnadsprojekt måste alltid göras utifrån antagna framtida trafik- och transportmängder. Det finns självklart stora osäkerheter även i sofistikerade prognoser eftersom många faktorer spelar in för utvecklingen. En vanlig föreställning är bl.a. att prognoserna inför stora infrastruktursatsningar alltid överskattar resandet. Orsaker till föreställningen kan vara att den beräknade trafiken normalt förutsätter att stora sammanhängande banprojekt färdigställs i sin helhet, vilket ofta inte blir fallet (jfr t ex Västkustbanan) och att utvärderingen görs redan efter något år, medan de stora effekterna ofta inte kommer förrän efter flera år. Region Skåne har gjort en jämförelse mellan prognosvärden och faktiskt utfall för genomförda projekt i Skåne. Den generella slutsats som dras av jämförelsen är att alla skånska järnvägssatsningar, som genomförts i sin helhet, har fått en resandeutveckling som med god marginal överstiger prognoserna. Skillnaderna mellan prognosvärden och verklighet kan vara uppåt 60 70%. Någon motsvarande jämförelse har inte gjorts för godstransportprognoser. Allmänt kan dock påstås att prognosförutsättningarna för godsprognoser är mer oklara och mer komplicerade än för persontrafikprognoser varför osäkerheterna rimligen bör vara större. För att minska riskerna för felbedömningar är det väsentligt att tydligt redovisa de antaganden som prognoserna bygger på och att göra känslighetsanalyser för olika faktorers betydelse för prognosresultatet. Ett alternativ/komplement till denna teknik är att beskriva konsekvenserna utifrån en målnivå för transporterna där utbyggnadsprojektet är en åtgärd som på längre sikt kan kompletteras med andra åtgärder i olika former för att den ansatta måltrafiknivån ska nås. Exempel på sådana kan vara såväl fysiska som administrativa och ekonomiska åtgärder. Som underlag för värderingen av Sydostlänkens betydelse redovisas dels SIKAs godstransportprognos för år 2020 med tillhörande känslighetsanalyser, dels allmänna överväganden om tänkbara möjligheter att öka godstrafiken på järnväg med 30 50% vilket kan betraktas som önskad målnivå. 5.2 SIKAs godsprognos på järnväg för år 2020 SIKA och trafikverken har på uppdrag av regeringen tagit fram en nationell godstransportprognos för år År 2001 används som basår för vilket data om befolkning, sysselsättning, inkomster, näringsliv, utrikeshandel etc. har sammanställts. En sammanställning av antagna befolkningsdata redovisas nedan. Som framgår av kartorna antas skillnaderna mellan sydöstra och västra Sverige öka. I sydöstra Sverige antas befolkningen och antalet sysselsatta minska eller endast svagt öka medan en kraftig ökning av såväl befolkning som sysselsatta förutses i västra Sverige. 25 (54)

19 Procentuell befolkningsutveckling mellan 2001 och 2020 Procentuell förändring av antal sysselsatta mellan 2001 och 2020 Källa: Godstrafik - Möjliga strategier på längre sikt BV I förutsättningarna ingår också antaganden om infrastrukturen. Investeringarna under prognosperioden överensstämmer med dem som återfinns i den av regeringen fastställda framtidsplanen Antaganden om hur järnvägsinfrastrukturen 2020 utnyttjas har gjorts av Banverket, som därvid har utgått ifrån principen att persontrafiken prioriteras framför godstransporterna. I prognosförutsättningarna ingår även förväntade större förändringar i väg- och järnvägsnäten utanför Sverige. Flaskhalsproblem förutses framför allt i mycket tätbebyggda områden, i anslutning till hamnarna (Rotterdam m.m.) och på terminalerna i bl.a. Taulov/Danmark och Hamburg. Någon fast väg/järnvägförbindelse över Fehmarn Belt inkluderas inte i huvudprognosen för år Med de redovisade yttre förutsättningarna som bas beräknas godstransportarbetet i Sverige på väg öka med ca 30% och på järnväg med ca 18%. Totalt beräknas transportarbetet på väg och järnväg under åren öka med närmare 16 miljarder tonkilometer. 26 (54)

20 Miljarder tonkilometer , , på väg på järnväg Beräknad utveckling av transportarbetet på väg och järnväg. (Källa: SIKA rapport 2005:9. Prognoser för godstransporter år 2020) Banverket redovisar prognosvärden i antal tåg år 2005 samt ökningen därefter enligt nedan. Beräknad framtida godstrafik på järnväg enligt Banverkets basprognos (Källa: Godstrafik - Möjliga strategier på längre sikt BV ) Utöver huvudprognosen har SIKA genomfört känslighetsanalyser för hur förändringar av viktiga antaganden kan påverka prognosresultatet. Känslighetsanalyserna utgår ifrån att den transporterade totala godsmängden år 2020 är given. En minskning av transportarbetet för ett transportmedel (och en rutt) innebär en ökning för ett eller flera andra transportmedel (och rutter). 27 (54)

21 Prognoserna innehåller inga omlokaliserings- eller omflyttningseffekter till följd av tillkommande transportinfrastruktur. Resultatet av de känslighetsanalyser som gjorts är i korthet: Känslighetsanalys Östeuropaboom (utrikeshandelns fördelning på ländergrupper) Snabbare containerisering Betydelse av järnvägsinvesteringar Betydelse av spårkapacitet Sämre framkomlighet för landtransporter utanför Sverige (20 km/h lägre hastigheter på väg- och järnvägsnätet i de europeiska länderna) Fast Fehmarnbeltförbindelse Infrastrukturavgifter i och utanför Sverige Ett högre råoljepris Resultat Marginell effekt på nationell och regional nivå. Störst förändringen för östra Mellansverige och för Blekinge/Skåne. Överflyttning av transporter med färjetrafiken till/från Skåne till fartygstrafiken till/från Göteborg Transportarbetet på järnväg ökar med nio procent som en följd av infrastrukturinvesteringarna. Godstransportarbetet på väg minskar med ca fyra procent. Kapacitetsökningar i järnvägsinfrastrukturen kan ha mycket stor betydelse för fördelningen av transportarbetet mellan väg och järnväg. Transporterna med lastfartyg beräknas öka med ca fyra procent framförallt på bekostnad av transporter med färjor och järnväg. Endast marginell påverkan på transportmönstren i Sverige. Marginalkostnadsbaserade infrastrukturavgifter i Sverige och Europa medför begränsade, men knappast försumbara, effekter på fördelningen mellan transportmedlen. Godstransportarbetet beräknas minska mest för godstransporter på väg. Vid konstant elpris sker en kraftig omfördelning från vägtrafik och sjöfart till järnväg. Vid samma elprisutveckling som oljeprisutveckling försvinner nästan hela omfördelningseffekten mellan trafikslagen. I trafikverkens rapport angående revidering av TENT-T riktlinjerna bedöms två motsatta trender för transportutvecklingen finnas dels en centralisering till större samordnade transportvolymer, dels en decentralisering för att undvika kapacitetsproblem i systemet. Utvecklingen kräver mer samarbete mellan transportörer och speditörer och främjar ökad samlastning vilket i sin tur gynnar mer volymberoende transportsätt som sjöfart och järnväg. 28 (54)

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

Logistik som utvecklingsstrategi

Logistik som utvecklingsstrategi Logistik som utvecklingsstrategi Umeå, Västerbotten och regionen i en ny situation: transportinfrastruktur som verktyg! Botniabanan Terminalutbyggnader Umeå hamn omstruktureras och kapacitetförstärks Tvärbanans

Läs mer

Baltic-Link är en viktig länk i det framtida europeiska transportnätet TEN-T i Östersjöregionen

Baltic-Link är en viktig länk i det framtida europeiska transportnätet TEN-T i Östersjöregionen Norway Moscow Belarus, Ukraine Odessa Italy Athens är en viktig länk i det framtida europeiska transportnätet TEN-T i Östersjöregionen korridoren Slutresultat Initiativet till en korridor togs 1998 i ett

Läs mer

En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan.

En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan. En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan. LOGISTIKPOSITION K ARLSHAMN Öst är det nya Väst! Effektiv logistik handlar till stor del om att minimera förflyttning av gods både

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

Angående Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 (Ert DNr N2009/6374/IR)

Angående Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 (Ert DNr N2009/6374/IR) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Angående Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 (Ert DNr N2009/6374/IR) har bildats av Regionförbundet Östsam, Regionförbundet i Kalmar län, Region

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1 Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Infrastrukturen i Öresundsregionen

Infrastrukturen i Öresundsregionen 16 augusti 2007 Infrastrukturen i Öresundsregionen Sammanfattning Öresundsregionens utveckling och infrastruktur är av stort nationellt intresse för både Sverige och Danmark. Transportsystemet i region

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen

Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen 2008-08-13 Dnr 1479-08 Länsstyrelsen i Norrbotten Kommunikationer 971 86 Luleå Kopia: ÅF/Infraplan Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen Sammanfattande synpunkter

Läs mer

Aktuellt om höghastighetsbanor

Aktuellt om höghastighetsbanor Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Datum Beteckning 2009-11-11 Dnr 09-1-11 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Skånsk

Läs mer

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012.

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012. Regeringsbeslut III 7 2011-03-10 N2011/1933/TE Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 BORLÄNGE Uppdrag för ökad kapacitet i järnvägssystemet Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Trafikverket att

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Stora investeringar i ny järnväg i närtid

Stora investeringar i ny järnväg i närtid Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår

Läs mer

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Kartläggning av godsterminaler, logistikverksamhet och sysselsättning i Skåne KORTVERSION

Kartläggning av godsterminaler, logistikverksamhet och sysselsättning i Skåne KORTVERSION Kartläggning av godsterminaler, logistikverksamhet och sysselsättning i Skåne KORTVERSION Den skånska logistiksektorn i sammandrag Detta dokument sammanfattar de huvudsakliga slutsatserna i rapporten "Kartläggning

Läs mer

Varför översyn och förändringar?

Varför översyn och förändringar? Varför översyn och förändringar? Den långsiktiga planeringen är ineffektiv, trög och sektorsbunden Effektiva transporter och god logistik bygger på samverkan mellan trafikslagen Vi får allt mindre väg

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se Bygger för framtiden INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun www.infrastrukturiumea.se MED UPPDRAG ATT UTVECKLA Infrastruktur i Umeå AB är ett kommunalt bolag med uppgift

Läs mer

7. Trafik och kommunikationer. december 2004

7. Trafik och kommunikationer. december 2004 december 2004 7. Trafik och kommunikationer 1 Innehåll Vägar och motortrafi k...3 Trafi ksäkerhet och olyckor Parkeringar Planerade åtgärder Järnvägen...6 Hamn, sjötransport, fl ygplats, fl ygtransport...7

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION

Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION De skånska godsflödena i sammandrag Detta dokument sammanfattar de huvudsakliga slutsatserna i rapporten Deskriptiv analys av godsflöden i Skåne. Rapporten är framtagen

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper Uppdrag och struktur Samverkansformer och Överenskommelser Avtal och finansieringsprinciper Sverigeförhandlingens roll och betydelse för finansieringsfrågor Vårt övergripande uppdrag Fyra transportslag

Läs mer

Ny infrastruktur för goda arbetsstudie

Ny infrastruktur för goda arbetsstudie Ny infrastruktur för goda arbetsstudie och bostadsvillkor i Östra Mellansverige Socialdemokraterna i Östra MellanSverige Innehåll Vår vision 3 Full fart framåt eller bakåt? 4 Att bo leva och arbeta i Östra

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Revidering av TEN-riktlinjerna vad betyder det för Sverige?

Revidering av TEN-riktlinjerna vad betyder det för Sverige? Revidering av TEN-riktlinjerna vad betyder det för Sverige? Niklas Lundin Vad är TEN? Trans European Network Finns för transporter (TEN-T) och energi (TEN- E) Blev en del av EU efter Maastrichtföredraget

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-10-29 1 40 35 Långväga gods per transportmedel Lastbil Miljarder tonkilometer 30 25 20 15 10 5

Läs mer

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Båstad Skälderviken Olofström Örkeljunga Ängelholm Stensnäs E4 Hässleholm Fjälkinge E22 Hörby N Kristianstad Karlshamn Helsingborg Fogdarp Sätaröd Gårdstånga

Läs mer

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN STRATEGISK SAMHÄLLSUTVECKLING ENHETEN FÖR INFRASTRUKTURPLANERING PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall En fast förbindelse Helsingborg-Helsingör Projektbeskrivning

Läs mer

Godsflöden i Halland

Godsflöden i Halland Godsflöden i Halland Region Halland Februari 2007 Project part-financed by the European Union within the BSR INTERREG IIIB Godsflöden i Halland Utredning inom Baltic Tangent projektet 2007-02-20 Beställare:

Läs mer

Ärende: Yttrande på Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2014-2025

Ärende: Yttrande på Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2014-2025 Yttrande 2013-08-26 Västra Götalandsregionen Regionutvecklingssekretariatet Ärende: Yttrande på Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2014-2025 Sjuhärads kommunalförbund, fortsättningsvis

Läs mer

Policydokument för Den Skandinaviska Arenan

Policydokument för Den Skandinaviska Arenan Policydokument för Den Skandinaviska Arenan Den Skandinaviska Arenan Den Skandinaviska Arenan är ett politiskt samarbete för att knyta samman Öresundsregionen, Halland, Göteborg-Osloregionen*. Initiativet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Revidering av TEN-T riktlinjerna. 29 april 2008. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer

Revidering av TEN-T riktlinjerna. 29 april 2008. Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer Revidering av TEN-T riktlinjerna 29 april 2008 Rapport Revidering av TEN-T riktlinjer 1 (32) Innehållsförteckning 1 Sammanfattande slutsatser 3 1.1 Viktiga utgångspunkter i EU:s revidering av TEN-T 3 1.2

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna

Läs mer

En anpassad lösning för transport, lagring och logistik

En anpassad lösning för transport, lagring och logistik En anpassad lösning för transport, lagring och logistik En satsning byggd på ansvar för miljön i ett av Sveriges bästa transportlägen Kiruna Katrineholms Logistikcentrum ligger i korsningen mellan västra

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Skandinaviens mest centrala etableringsplats Sydsvenska Krysset, Värnamo

Skandinaviens mest centrala etableringsplats Sydsvenska Krysset, Värnamo Skandinaviens mest centrala etableringsplats Sydsvenska Krysset, Värnamo Worldsat 2001 Tre marknader inom nära avstånd Lokala marknaden inom 50 km radie Antal invånare 141 000 (1,5%) Antal villahushåll

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg.

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg. Sverige har lång kust, stor hamnkapacitet och utmärkta inre vattenvägar (IWW) med stor kapacitet att ta ytterligare volymer. 1. Utvecklingen av nuvarande närsjöfart. 2. Utvecklingen av (ny) inlandssjöfart.(iww)

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2013-08-26 Dnr 1301617. Remiss. Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 (Dnr N2013/2942/TE)

YTTRANDE. Datum 2013-08-26 Dnr 1301617. Remiss. Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 (Dnr N2013/2942/TE) Regionstyrelsen Mats Petersson Enhetschef 044-309 33 01 mats.petersson@skane.se YTTRANDE Datum 2013-08-26 Dnr 1301617 1 (13) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm UTKAST Remiss. Förslag till nationell

Läs mer

SMÅLANDSKUSTENS HAMNAR

SMÅLANDSKUSTENS HAMNAR SMÅLANDSKUSTENS HAMNAR Potential för framtida samverkan ÅF-Infraplan AB Slutrapport 2005-11-22 Innehåll 2 Förord... 2 Sammanfattning... 3 1. Inledning... 11 2. Marknaden för framtidens sjöfart i Sydöstra

Läs mer

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Prognos 2010 och verklig utveckling Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Utveckling godstrafik jämfört med prognos, index 100 Godståg verklig Lastbil verklig Sjöfart

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

YTTRANDE 2010-09-17 Dnr 548-4041-10 Rv. Svea hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm

YTTRANDE 2010-09-17 Dnr 548-4041-10 Rv. Svea hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm 1 (8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2010-09-17 Dnr 548-4041-10 Rv Svea hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm Yttrande i mål M 10319-09 angående ansökan om tillstånd till

Läs mer

Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsbanor i Södra Sverige

Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsbanor i Södra Sverige Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsbanor i Södra Sverige ex på framtida station i Sverige? TMALL 0141 Presentation v 1.0 Trafikverket Region Syd Peter Uneklint 2015-02-18 Vad händer och sker nu

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1miljard Ca 500 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter Rederi 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 32 fartyg 8

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 6.1 Tåglägesavgift, passageavgift och emissioner Samrådsutgåva

Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 6.1 Tåglägesavgift, passageavgift och emissioner Samrådsutgåva Bilaga 6.1 Tåglägesavgift, passageavgift och emissionsavgift 1 Tåglägesavgift En särskild avgift tåglägesavgift debiteras enligt avsnitt 6.3.1.1, för tågläge för persontrafik, godstrafik och tjänstetåg.

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR)

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Den tillgängliga regionen 2007-12-14 Remissyttrande 1(6) Harry Wiesel Dnr: 07-459 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av betänkandet Framtidens

Läs mer

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1,4 miljarder Ca 700 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 30 st fartyg Rederi

Läs mer

Rätt trafik på rätt spår

Rätt trafik på rätt spår Rätt trafik på rätt spår använd dagens infrastruktur på ett smartare sätt i framtiden Nyckelstråket Stockholm Göteborg via Mälardalen En rapport från SWECO på initiativ av Handelskammaren Mälardalen i

Läs mer

Remissyttrande över infrastrukturplanering 2004-2015, förslag till regional transportplan för Kalmar län

Remissyttrande över infrastrukturplanering 2004-2015, förslag till regional transportplan för Kalmar län 1 (10) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 0406-03-01143 Ert datum Er beteckning Regionförbundet i Kalmar län Box 762 391 27 KALMAR Remissyttrande över infrastrukturplanering

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer