ALKOHOL EN RISKFAKTOR VID SAMHÄLLSKRISER
|
|
- Karl-Erik Nyberg
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ALKOHOL EN RISKFAKTOR VID SAMHÄLLSKRISER Josefin Sandström 21 oktober 2020
2 RAMBOLL ARBETAR SOM SAMHÄLLSRÅDGIVARE Vi är ett stiftelseägt analysföretag och samhällsrådgivare som bland annat jobbar inom folkhälsoområdet. Vi arbetar med uppdragsgivare inom offentlig sektor och offentligt ägda bolag. Vi har tidigare gjort en studie om alkoholens samhällskonsekvenser.
3 VI HAR STUDERAT ALKOHOLENS ROLL SOM RISKFAKTOR I SAMHÄLLSKRISER Stärker kunskapen om vilken roll alkohol har som riskfaktor under samhällskriser Belyser riskfaktorer under coronapandemin Sammanställning av relevant forskning och intervjuer med sakkunniga och forskare
4 TRE HUVUDSAKLIGA SLUTSATSER Alkohol är en riskfaktor i samhällskriser, särskilt för vissa grupper. Coronapandemin skiljer sig från andra kriser. Alkohol kan innebära en större risk än vid tidigare samhällskriser. Vi är mitt uppe i pandemin och det svårt att veta hur alkohol påverkar samhället och individer. Det är därför viktigt att följa utvecklingen.
5 FÅ HAR FÖRÄNDRAT SIN ALKOHOLKONSUMTION UNDER CORONAPANDEMIN OFÖRÄNDRAT 79% DRICKER MINDRE 16% DRICKER MER 5% Källa: Folkhälsomyndighetens hälsorapport maj 2020
6 SAMHÄLLSKRISER PÅVERKAR OSS OLIKA Forskningen är inte entydig om hur ekonomiska kriser förändrar människors alkoholkonsumtion, men två olika konsumtionsförändringar går att urskilja: Ökat farligt drickande inom vissa grupper till följd av stress som utlöses av arbetslöshet, nedsatt inkomst och oro för framtiden. Minskad alkoholkonsumtion till följd av mindre pengar.
7 ALKOHOL ÄR EN STÖRRE RISKFAKTOR I SAMHÄLLSKRISER, SÄRSKILT FÖR VISSA GRUPPER Alkohol är alltid förknippad med risk Forskning om tidigare samhällskriser pekar på att vissa grupper ökar sin alkoholkonsumtion Två grupper är särskilt utsatta Män Personer med låg socioekonomisk standard
8 ALKOHOL ÄR EN RISKFAKTOR PÅ SAMHÄLLSNIVÅ UNDER SAMHÄLLSKRISER Forskning om tidigare samhällskriser visar att alkohol kan vara en riskfaktor på samhällsnivå och innebär: Ökad risk för alkoholrelaterade sjukdomar Lägre produktivitet i arbetslivet på grund av en ökad alkoholkonsumtion Ökad risk för stress, oro och psykisk ohälsa vilket kan leda till ökad alkoholkonsumtion Ökad risk för alkoholrelaterat våld
9 CORONAPANDEMIN SKILJER SIG FRÅN ANDRA KRISER - ALKOHOL KAN UTGÖRA EN STÖRRE RISKFAKTOR Coronapandemin förändrar samhället och våra levnadsvanor: Arbetslöshet, permitteringar och ökat hemarbete Ökad social distansering, ensamhet och tristess på grund av mer tid i hemmet Ökad alkoholkonsumtion i hemmet
10 ALKOHOL KAN VARA SÄRSKILT FARLIGT FÖR RISKKONSUMENTER OCH DERAS ANHÖRIGA UNDER CORONAPANDEMIN > 14 glas vin > 9 glas vin Fackliga organisationer, beroendevården, Anonyma alkoholister och Alna vittnar om utmaningar för riskkonsumenter: Svårigheter att fullfölja sin behandling Tecken på ökade återfall i alkoholmissbruk Arbetsgivare har svårigheter att upptäcka alkoholmissbruk Förändringarna drabbar inte bara riskkonsumenterna själva: Anhöriga till riskkonsumenter särskilt kvinnor och barn Ökning av samtal till alkohollinjen (16%) Ökning av samtal till kvinno- tjej och ungdomsjourer Ökad efterfrågan på skyddade boenden
11 VIKTIGT ATT FÖLJA UTVECKLINGEN FÖR ATT FÖRSTÅ DE LÅNGSIKTIGA KONSEKVENSERNA Vi befinner oss mitt uppe i pandemin därför är det svårt att uttala sig om de långsiktiga konsekvenserna. Vi vet att vissa grupper redan nu har påverkats, men en ökad alkoholkonsumtion får störst effekt på sikt. Centralt att följa utvecklingen noga och arbeta förebyggande.
12 TACK! HELA RAPPORTEN FINNS PÅ: JOSEFIN SANDSTRÖM
Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?
Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre
Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014
Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget
Folkhälsa. Maria Danielsson
Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping
Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,
ALKOHOL- OCH DROGPOLICY
ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas
RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert
RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
ALKOHOL. en viktig hälsofråga
ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även
Hälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g
Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen
Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Alkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Studenter, alkohol och. inspark/ mottagningsverksamhet
Studenter, alkohol och inspark/ mottagningsverksamhet - att undvika negativa konsekvenser Studenthälsan 018-15 50 50 www.sh.uu.se Dagens innehåll Varför prata alkohol på insparksutbildning? Audit Alkoholens
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen
Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.
Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende
Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström
UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Alkohol- och drogpolicy
Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med
ANSVARSFULL ALKOHOLPOLITIK ÄR DET POLITISKA UPPDRAGET ATT SPARA PENGAR ELLER ATT BYGGA VÄLFÄRD
ANSVARSFULL ALKOHOLPOLITIK ÄR DET POLITISKA UPPDRAGET ATT SPARA PENGAR ELLER ATT BYGGA VÄLFÄRD Vad är problemet? Alkoholnormen Hotet mot systembolaget Alkohollagen i sig Att de nya alkoholvanorna ses
Fyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete
1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet
Regional cancerplan Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019
Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan för
Folkhälsoplan. Munkedals kommun
Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:
Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv
Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.
Folkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Alkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox
Alkohol Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox Kursansvarig: Gabriella Ahlenius Examinator: Gabriella Ahlenius Abstract Alkohol
Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8
1 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8 Västerviks kommuns syn på alkohol
Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE
SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller
Värt att veta om alkohol och din hälsa
Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi
Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol
Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol BAKGRUND Riskbruk av alkohol är en förhöjd skadlig alkoholkonsumtion. Det orsakar ohälsa, sjukfrånvaro, lägre produktivitet och ökad risk för
Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång
Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet
2(16) Innehållsförteckning
2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...
Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av
Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,
Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?
Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem
Idéer och exempel över sociala investeringar
Idéer och exempel över sociala investeringar Tre exempel för att belysa behovet och nyttan med sociala investeringar Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning Syftet
Att stärka äldre personers psykiska hälsa
Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete
Resurser för dig som är anhörig
Resurser för dig som är anhörig Aleforsstiftelsen Aleforsstiftelsens behandlingshem Första Långgatan 21 Aleforshemmet 413 27 Göteborg 441 39 Alingsås Tel: 031-14 20 92 Tel: 0322-66 56 80 E-post: info@aleforsstiftelsen.com
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor
Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.
Närstående är ett samlingsbegrepp för de personer som brukaren anser sig ha en nära relation till. De kan vara familjemedlemmar eller andra betydelsefulla och nära personer. Det är inte de professionella,
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Rekommendationer från Hälsorådet
Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;
2015-05-25. Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?
21--2 Innehåll Jonas Landberg Jonas.landberg@can.se Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar? Bruk, missbruk och beroende i olika Konsumtionsutvecklingen
HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ
+ + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats
Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun
Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa
Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland
Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer
Alkohol och droger. Ett standardglas = 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.
Alkohol och droger När det gäller alkohol gör man skillnad på missbruk och riskbruk All narkotika användning är missbruk Vid missbruk är man beroende av alkohol Vid riskbruk har man en skadlig alkoholkonsumtion
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
Varför så bråttom? Här hamnar vi alla förr eller senare. Alkoholister, snarare förr än senare.
Varför så bråttom? Här hamnar vi alla förr eller senare. Alkoholister, snarare förr än senare. Alkoholmissbrukare har en överdödlighet på tre till tio gånger jämfört med genomsnittsbefolkningen Dödsfallen
GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN
Ändrad 2010-04-19 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2010-04-19 Senast reviderad av: Helen Karlsson Jacobsson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2012 Antaget
Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar
Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.
Nationellt perspektiv
Nationellt perspektiv Sammandrag ur Socialstyrelsens lägesrapport Individ- och familjeomsorg 2017 Områden Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Våld i nära relation Missbruks- och beroendevård
Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet
Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,
Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Hälsa på lika villkor Norrland 2006
Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor
Kommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Hälsa på lika villkor? År 2006
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa
Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017
Demografiska skillnader i län 2018 Liv & Hälsa 2017 1 Liv & Hälsa 2017 CDUST-regionen har regelbundet genomfört befolknings-undersökningar inom ramen för det länsövergripande samarbetet. Undersökningarna
Farmor på fyllan Får man vara nykter på hemmet?
Farmor på fyllan Får man vara nykter på hemmet? 2018-04-12 Leena Haraké, kanslichef KSAN, Ledamot i ANDT-rådet, Representant i CSF EU:s Society Forum on Drugs in the EU KSAN lyfte frågan år 2002 om äldres
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa
Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem Betydelse för folkhälsa Vad är riskbruk? Risk för Fysisk funktionsnedsättning? Psykisk funktionsnedsättning? Skador? Permanent? Rehab-potential?
Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ5)
Psykisk hälsa Psykiskt välbefinnande är en del av en god hälsa. Frågeinstrumentet GHQ5 i Nationella folkhälsoenkäten avser främst att mäta nedsatt psykiskt välbefinnande, inte psykisk ohälsa. GHQ bestod
Hur påverkar psykisk ohälsa individ, samhälle och hälso-och sjukvårdssystemet?
Hur påverkar psykisk ohälsa individ, samhälle och hälso-och sjukvårdssystemet? Kristina Ström Olsson Hälsostrateg 1 Vår stora utmaning Vi har ett hälso- och sjukvårdsproblem Vi lider psykiskt trots att
Missbruk. av alkohol och droger
Missbruk av alkohol och droger APRIL 2010 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bruk riskbruk/missbruk beroende... 4 3. Tecken på riskbruk/missbruk... 7 4. Policy med mål och handlingsprogram... 7 5. Det nödvändiga
Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.
Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.
fakta om alkohol och hälsa
fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad
Verksamhetsplan för år 2014
Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4
INGRAM. Hur många blev det?
INGRAM Hur många blev det? Ett, två eller tre glas... Midsommarafton, julfirande, tjej- eller grabbkväll, after work, 40-årskalas, påsk, fredagkväll, stressa av tillfällena att dricka alkohol är många!
Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby
Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika
Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.
Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare
Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Folkhälsokalkylator. Bakgrund
Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.
Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att
15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)
15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM Problemets omfattning Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 2001 8,8 liter 2004 10,6 liter 2014 9,4 liter Utvecklingen av
Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet
Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet Bilden av alkoholproblemet Dina tankar och känslor Bilden av alkoholproblemet Och vad tänker du nu? Vinglas då & nu Alkoholbruk i Sverige Nio liter
Spel om pengar ett folkhälsoproblem
Spel om pengar ett folkhälsoproblem Om Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten är en myndighet som verkar för en god folkhälsa. I vårt arbete ska särskild vikt fästas vid de grupper i vårt samhälle som
Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK
DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH ALKOHOL MYTER / RISKER / FÖRÄNDRING Karlstad 28 april 2014 peter.wirbing@telia.com Myten om alkohol som självmedicinering Hur personer med dubbla
Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år
Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och
Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,
Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Förord
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus
Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående
Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.
Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande
Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7
Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt
Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa
NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna
Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?
STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet
STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter
Att förebygga spelproblem vad kan vi göra lokalt och regionalt?
Att förebygga spelproblem vad kan vi göra lokalt och regionalt? Spelproblem i fokus Folkets hus, Göteborg, 1 februari 2018 Jessika Spångberg, Folkhälsomyndigheten Disposition Övergripande fakta om problem