Ekonomisk politik - utmaningarna för Sverige i finans- och klimatkrisens spår

Transkript

1 Motioner område 1 Ekonomisk politik - utmaningarna för Sverige i finans- och klimatkrisens spår Motion nr 101 Referendum om EMU samarbete Uppdrag till Centerpartiets styrelse att utarbeta ett förslag till referendum om EMU-samarbete. För ett antal år sedan uttalade sig en majoritet av dem som röstade i folkomröstningen mot EMU-samarbete. De ledande politikerna och företagarvärlden var dock övervägande positivt inställda. Det rådgivande svaret respekterades och frågan fick vila. Frivilligt har vi avstått från vår rätt till inflytande. Våra statsråd är inte med vid de möten då andra finansministrar diskuterar och beslutar i frågor som rör en stor del av den Europeiska ekonomin. Vår valuta har sedan folkomröstningen förlorat mycket i värde i förhållande till euron. Exporterande företag upplever konstant växlingsbesvär och våra medborgare har besvär med de varierande kurser, växlingskostnader och värdeuppskattning av varor och tjänster vid besök i EU-området. Flera grannländer har för avsikt att fortast möjligt ingå i EMU-samarbete. Finland har infört systemet. Euron har visats vara en mycket stabil världsvaluta och landets ekonomi uppfyller de krav som ställs för deltagande. Snart leder Sverige EU-ordförandeskapet och landet bör vara med i alla beslut som berör vår ekonomi. Sverige är extremt exportberoende. Centerpartiet har visat på stor mod, anpassningsförmåga och handlingskraft i frågor som rör näringslivet, effektiv energianvändning och liberal politik. Landet har nu oväntat till följd av yttre faktorer hamnat i en ekonomisk kris. Arbetslösheten stiger, industrin och exporten drabbas. En extraordinär situation som denna kräver snabba och förutsättningslösa beslut. Företagare, samhällets ekonomiska motor, har rätt att förvänta sig att det parti som i regering har störst ansvar för näringslivet tar initiativ på alla områdens som främjar deras verksamhet. att Centerpartiets riksstämma beslutar att partistyrelsen initierar nödvändiga steg för att med kortast möjliga varsel i samarbete med allianspartierna efter en brett upplagd informationskampanj, utlyser ett förnyat referendum om att delta i EMU-samarbetet. Johan Wouters, Nacka Stockholms läns distrikt 1

2 Motion nr 102 Hur ser Centerpartiets nya fördelningspolitik ut? Efter att ha hört en känd ekonom på SKL och samt läst artikeln av Börje Hörnlund blev vi bekymrade. Vi uppfattar att en det är en kursändring på gång med Centerpartiets förslag till skatteutjämningssystemet. Att glesbygds och norrlandskommuner kommer att stå som förlorare om man beslutar att skicka mer pengar till växande städer och regioner med stor tillväxt från mindre och utsatta glesbygdskommuner. Det kan väl aldrig vara Centerpartiets politiska medvetna styrning av skatter i landet. Vi står för en decentraliserad grundsyn och ideologi där vi ger till kommuner med behov att stimulering för att skapa tillväxt så hela Sverige kan leva. Regeringen har tillsatt en ny skatteutjämningskommitté där Björn Sundström, SKL är huvudsekreterare. Vi vill ha en redovisning av direktiven till kommittén och få full insyn redan från start i kommitténs arbete. Vi förutsätter att skatteutjämningskommitténs förslag skickas ut på en bred remiss för diskussion ute i landet. Det vore bra om Centerpartiet i en bred och öppen debatt diskuterade det nya skatteutjämningssystemet, för att få insyn i vad förslaget kan innebära och vilka konsekvenser det kan få i framtiden. att Centerpartiet i en bred och öppen debatt diskuterar den nya förslaget till skatteutjämningssystem, för att få en insyn i vad förslaget kan innebära och vilka konsekvenser det kan få för landets kommuner i framtiden Helena Brink och Björn Brink, Ljusdal Gävleborgs läns distrikt Motion nr 103 Lika skatt - en rättvisefråga Skatt efter bärkraft är en grundprincip i ett skattesystem som det svenska. Den som tjänar mer skall också betala mer i skatt. Men frågan är hur mycket mer som är rimligt. I Sverige får den som tjänar mer inte bara betala mer skatt i absoluta tal, utan måste också betala en högre andel av sin inkomst i skatt. Den som tjänar mer än kr i månaden drabbas av den statliga inkomstskatten (20 procent på det överskjutande beloppet) och den som tjänar mer än kr i månaden drabbas av den s.k. värnskatten (ytterligare 5 procent på det överskjutande beloppet) detta utöver kommunalskatten. Ju högre inkomst, desto lägre andel av inkomsten får alltså löntagaren behålla. Marginalskatten stiger kraftigt när inkomsten överstiger de två gränserna, de s.k. brytpunkterna. Som mest kan marginalskatten bli 57 procent (eller ännu mer för dem som bor i högskattekommuner). De får alltså behålla mindre än hälften av den sista intjänade 100-lappen. Tanken med den statliga inkomstskatten är att utjämna skillnader i in komst. Den uppfattningen bygger dock på en mycket gammaldags syn. Idag har de allra flesta möjlighet att 2

3 själva påverka sin inkomst. Valet av karriär, valet av utbildning, risktagande i arbetslivet och benägenheten att arbeta hårt, är avgörande för vilken inkomst man får. Därför kan den statliga inkomst skatten snarare betraktas som en straffskatt på arbete och utbild ning. Ytterligare ett faktum är att människors inkomster varierar under livet. De allra flesta medelålders och äldre höginkomsttagare har varit låginkomsttagare någon gång tidigare i livet. Omvänt så avancerar de flesta på något sätt i arbetslivet med åren. Med detta perspektiv ger inte inkomsten vid en enskild tidpunkt i livet någon representativ bild av en persons ekonomiska framgång. Avgörande för bedömningen borde istället vara vad en person tjänar under sitt yrkesverksamma liv, den s.k. livsinkomsten. Den som har långa studier bakom sig och som belönats en högre lön, har i regel inte haft någon inkomst att tala om under alla de år han eller hon studerat. Den som däremot väljer att börja arbeta direkt efter skolan får kanske en lägre månadslön, men som betalas ut under fler av livets år. Denne premieras av skattesystemet medan den som utbildar sig bestraffas. Enligt en studie av OECD från hösten 2007, har Sverige, jämte Danmark, den lägsta utbildningspremien av samtliga industriländer före skatt.*1 Det progressiva skattesystemet försämrar denna premie ytterligare. Incitamenten att satsa på en högre utbildning är svagare i Sverige än i de flesta jämförbara länder. Men inte bara utbildning utan också extraarbete kan bli straffbeskattat. Den som riskerar att komma över en brytpunkt och därmed få en högre marginalskatt, blir sannolikt mindre benägen att arbeta extra. Samtidigt blir det mer lönsamt att utföra exempelvis arbete i hemmet (som är obeskattat om man gör det själv) jämfört med att anlita någon. Det leder till minskad arbetsspecialisering, något som hela samhället förlorar på. Varför har vi då ett progressivt skattesystem? Delvis handlar det om tradition, delvis sannolikt om en rädsla att förlora skatteintäkter. På längre sikt talar mycket för att även statsfinanserna skulle vinna på ett avskaffande av den statliga inkomstskatten, eftersom fler helt enkelt skulle utbilda sig och hugga i. När det gäller den så kallade värnskatten den skatt som en gång var tillfällig, men som nu av rent politiska skäl tycks vara svår att bli av med finns studier som visar att den även på kort sikt är en ren förlustaffär för staten.*2 Progressiv skatt är en kvarleva från den tid då samhället inte tillät människor att göra karriär på samma sätt som idag. Då ansågs det finnas ett behov av att utjämna människors nettoinkomster. I dagens dynamiska samhälle är däremot en platt skatt den enklaste och mest logiska lösningen, såväl från ett samhällsekonomiskt perspektiv som ur rättvisesynpunkt. Platt skatt innebär lika skattesats för alla, samma skatt i procent men olika skatt i kronor. Det är enkelt och rättvist. Om X tjänar dubbelt så mycket som Y kommer han eller hon att få betala dubbelt så mycket i skatt. Men inte mer än det dubbla, som är fallet idag. Bland de forna Sovjetstaterna, som sedan sin frigörelse fått bygga upp skattesystem från grunden, har de flesta valt pro portionella skatteskalor, vilket i flera fall visat sig blivit mycket framgångs rikt. Framgångarna från öst har även fått Island att införa en proportionell inkomstbeskattning. Frågan är när det är Sveriges tur? *1 Education at a Glance, OECD, *2 Se bl.a. Holmlund och Söderström (2007). att Centerpartiet verkar för att den statliga inkomstskatten avskaffas. att motionen sänds vidare till Centerpartiets riksstämma Avdelningsmotion, Stureplanscentern, Stockholm Stockholms distrikt 3

4 Motion nr 104 Rättvisare Skatt Simrishamns kommun har en befolkning på cirka invånare. Sommartid ökar antalet mycket genom delårsboende. Ett stort antal av våra delårsboende väljer att tillbringa alltmer av sitt boende under året i vår kommun. Detta är en trend i ökande. Eftersom delårsboende inte bidrar med någon direkt kommunalskatt, men ändå utnyttjar kommunens service i olika former bör en förändring ske till en rättvis fördelning av kommunalskatten. Denna fråga har diskuterats i vår kommun och andra kommuner sedan många år tillbaka men ingen förändring har skett. Det är av vikt att denna fråga nu en gång för alla utreds och förslag läggs fram så att en rättvisare kommunalskatt kan bli fallet framöver. att bifalla den av Simrishamns kommunkrets framlagda motionen samt att lägga fram förslag i motionens anda innan nästa partistämma. Carl-Göran Svensson, Ordf Simrishamns kommunkrets, Hammenhög Skåne läns distrikt Motion nr 105 Pensionssystemet Pension i Sverige är en inkomst av arbete. Nämligen livsarbetet. Det är många som är irriterade på det pensionssystem vi har i Sverige. Tyvärr hörs kritiken tydligast från den Moderata tankesmedjan Timbro och knähunden Svenska Dagbladet som tycker att man inte skall ha uppskjuten lön - pension utan hela beloppet skall betalas ut till löntagaren sedan får man lösa sin pensionsåtagande bäst man kan. Jobbskatteavdraget är en orättvis reform. Paketerad i påståendet att om det finns etthundra anställda i ett företag blir det fler jobb om man ger dem jobbavdrag då får de arbetslösa jobb. Detta är inte sant. Det finns ingen ekonomisk ekvation i varken nationalekonomi eller annan ekonomi som bevisar att får man sänkt skatt blir det fler jobb. Vetenskapligt ohederligt. Den enda påtagligt bevisbara orsaken till nya jobb är ökade reallöner inom ramen för ett fastlagt inflationsmål. Jag vill heller inte vara med om att ha ett för högt skattetryck men då skall skatteminskningen vara rättvis och riktad. Dessutom påstår man att jobbskatteavdraget motiverar folk till att ta ett jobb. Men stopp om du har i månadslön mister jobbet och får ca i månaden arbetslöshetsersättning så är det mellanskillnaden och inte jobbskatteavdraget som är motorn. Moderaterna har trots att man maskerat det väl trott att sänkt skatt löser alla problem. Man ville helt enkelt ha en skattereform som gynnade moderaternas kärnväljare varken mer eller mindre. Jag vet ju hur resonemanget har gått. Nämligen man ville komma åt arbetslöshetsförsäkringen göra den dyrare och växla avgiftshöjningen mot sänkt skatt. Det är där sveket mot pensionerna 4

5 började. Moderaterna insåg ju att gav man skattesänkningar till pensionärerna, sjuka, arbetslösa med flera så kunde man ju inte komma åt några pengar då dessa inte har någon arbetslöshetsförsäkring. En tyvärr riktad orättvisa. Skatteverket redovisar själv att det råder nästan 9000 kr i skatteskillnad mellan en pensionär med i månaden och löntagare med jobbskatteavdrag. Det är självklart skamligt. Argumentet att pensionärerna inte har utgifter för inkomstens förvärvande är inte relevant. Pensionen är pensionärens uppskjutna lön som han själv jobbat ihop under sin livstid och betalat alla de kostnader som varit förenad med inkomstens förvärvande. Farfars inkomster skall vi inom Centerpartiet inte tafsa. Det är småsint. Pensionären får förvisso bättre pension under nästa år. Ja då är orättvisan än mer påtaglig löntagaren får jobbskatteavdrag på löneökningen medan pensionären får ökat skattetryck på sina pengar. Jag hade hellre sett en balanserad skattesänkning på en femårsperiod med kanske 250 kr i månaden för alla och gjort det till ett avdrag mot skatt som finansierats av staten. Det hade gynnat konjunkturen och köpkraften. Vi skall komma ihåg att de två miljoner svenskar eller fler som är pensionärer har femhundra kronor i månaden mindre att handla för. Jag har genom god uppfostran lärt mig respektera de som byggt Sverige. Där har inte alliansregering varit lika påtaglig. Jag kan förlåta men ej tillåta att ungdomlig oerfarenhet ibland statsråden får denna konsekvens. att rikstämman uttalar sig för att centerpartiet under nästa mandatperiod genomför en skattereform där alla inkomster som anammar från förvärvsarbete beskattas lika och rättvist i enlighet med vad jag anförts i motionen. Lars Håkan Halldin, Brännelund-Höreda Jönköpings läns distrikt Kretsstyrelsens yttrande: Om två miljoner pensionärer anser att vårt skattesystem är orättvist är detta djupt olyckligt. Likaså är det djupt olyckligt om ett stort antal centerväljare upplever skattesystemet som orättvist. Informationen om slopad avdragsrätt för fackföreningsavgifter och arbetslöshetskasseavgifter, samt konsekvenserna av skattesänkningar för den arbetande befolkningen är informativt svår att genomföra. Att den ena gruppen får förbättringar innebär inte automatiskt att den andra gruppen får det sämre. Avvägningsfrågorna hör hemma i regeringssamarbetet. Motionen bör hänskjutas till arbetsgrupper som utformar framtidens skattesystem. Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta: att insända motionen utan att ta ställning i sakfrågan Kretsstämman beslutade: motionen sänds till Centerpartiets riksstämma utan att ta ställning i sakfrågan. 5

6 Motion nr 106 Ta vara på den äldre arbetskraften I dagarna kommer de orange pensionskuverten i brevlådan och ger upphov till allehanda personliga reflexioner och ställningstaganden. Tiden i arbetslivet för genomsnittssvensken blir allt kortare. Unga etablerar sig senare på arbetsmarknaden samtidigt som den faktiska pensionsåldern ligger runt 60 år. Antalet långtidssjukskrivna och förtidspensionerade ger också anledning till oro. Hur hållbar är vår arbetskraft? Hur tar vi tillvara arbetslivets seniorer? Känner sig 60+-aren önskad i arbetslivet? Har arbetslivet anpassats för ålderstrappor? Och kanske viktigast av allt, ställs det förväntningar på den äldre arbetskraften? I den dagsaktuella ekonomiska krisen riktas uppmärksamheten, med rätta, åt insatser för att undvika massarbetslöshet, men den demografiska utvecklingen mot en allt äldre befolkning visar att vi på sikt kommer att sakna arbetskraft. Särskilt finns en oro för hur det kommer att påverka den offentliga sektorn, inte minst i omhändertagande av våra gamla. Om de alltför tidiga pensionsavgångarna ska kunna hejdas och fler ges bättre möjligheter att bli kvar i arbetslivet, måste också arbetslivet anpassas så att fler orkar och vill arbeta längre. Det handlar om förändringar när det gäller arbetstempo, arbetstider och arbetsmiljö. Seniorernas erfarenhet, kunskap och förmåga kan nyttjas mycket mer och bättre. På temat kompetensöverföring, mentorskap, finns t ex mycket mer att göra. Undersökningar visar att det är möjligt att göra förbättringar och exempel finns, såväl inom privat som offentligt arbetsliv. Men ett bredare angreppssätt måste till för att nå de vinster som finns på såväl samhälls-, företags- och individnivå. Här behövs ett engagemang och en kraftsamling från såväl politik, som företag och fack. Samordnade insatser ger stora vinna-vinna effekter. att mot bakgrund av ovanstående yrkar vi att Centerpartiet tar initiativ till breda samtal med arbetsmarknadens parter i syfte att skapa ett attraktivt och seniorvänligt arbetsliv, så att många fler kan och vill arbeta högre upp i åldrarna. Lennart Wassenius och Ann-Mari Törnell, Lerum Norra Älvsborgs distrikt Kretsstämman beslutade: att ställa sig bakom motionen. Motion nr 107 Revision i ideella föreningar I min uppgift som revisor i annan förening så har jag råkat ut för bedrägerier och blivit nekad protokollsutdrag som bestyrker revisoruppdrag för att via bank säkerställa uppdraget till medlemmars fromma. 6

7 Det har senare framkommit att vi revisorer blivit tillhandahållna förfalskade transaktionsrapporter, som legat till grund för godkänande av ansvarsfrihet. Därför så anmodar jag Centern att antaga denna motion om lagändring och vidarebefordra denna till distrikt och partistämma. att lagen om idella föreningar ändras så att. Vid firmateknande skall revisor anges till bank för att därigenom ges transaktionsrapport vid årsbokslut och läsrättighet å förenings tillgångar. Erling Nordle, Ytterskog Ångermanlands distrikt Motion nr 108 Löner och Bonus-vad är rimligt? Kriser och larmrapporter har duggat tätt på senare år, både i Sverige och internationellt. På 90- talet drabbades Sverige av SKANDIA, och nu är vi mitt uppe i en gigantisk finanskris. Upprinnelsen till denna går att härleda till USA där en osund och felaktig bostadsbelåning, via banksystemet har utvecklats till en global finanskris. Denna kan också beskrivas som en omfattande förtroendekris, mellan de finansiella aktörerna, vilket i slutändan också drabbar företag och hushåll (konsumenterna). Varför blir det på detta viset? Vilka är de underliggande orsakerna och hur kan de hanteras? I debatten lyfts ofta följande fram: - mänsklig girighet av sällan skådat slag - felaktigt konstruerade incitament och bonusar - rekordhöga chefslöner Men det finns säkert flera förklaringar; svaga ägare, det ansiktslösa kapitalet (en kapitalism utan kapitalister) och alldeles för stort risktagande för att nämna några. Det är uppenbart att vissa korrigeringar behöver ske, och initiativ från politiken är på sin plats. Politiken har ett generellt utrymme, men inom den offentliga sektorn (arbetsgivaransvaret) finns särskilda möjligheter. Jag vill i denna motion peka på två områden där Centerpartiet bör agera. Bonusar. Det är tyvärr mer regel än undantag att bonusar är felaktigt konstruerade, berör endast ledningsgruppen och ger för stora utfall. För att resultatbonus skall betalas ut, måste följande tre principer gälla enligt min mening: - det måste finnas ett positivt rörelseresultat att fördela - omfatta alla i företaget - max utfall ( takkonstruktion ) Chefslöner Vi har på senare år kunnat se en accelererad och ökad skillnad mellan lönerna till chefer och vanligt folk i företagen/förvaltningarna. Detta är varken bra eller nödvändigt. Centerpartiet bör prägla följande policy: Ingen chefslön bör överstiga Statsministerns, dvs ca kronor i månaden (2009). 7

8 Centerpartiets idétradition och förslagen ovan rimmar också väl. Vår decentraliseringsfilosofi är lika gångbar i företagsvärlden (medarbetarna) som i samhället (medborgarna). Vi har nycklarna till och måste prägla ett management, där alla medarbetares engagemang, kreativitet och ansvar tas tillvara. att förslagen i denna motion inarbetas i Centerpartiets program- och policydokument. Lennart Wassenius, Lerum Norra Älvsborgs distrikt Kretsstämman beslutade: att ställa sig bakom motionen. 8