Minska värken. värken minska värken minsk a. minska värken m i nsk a vä rken. minska värken minska. värken min s k a vär k e n

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minska värken. värken minska värken minsk a. minska värken m i nsk a vä rken. minska värken minska. värken min s k a vär k e n"

Transkript

1 Minska värken minska värken minska värken minska värken minsk a värken min s k a vär k e n minska värken minska värken minska värken minska vä r k e n minska värken minska värken m i nsk a vä rken minska värken minska värken minska värken minsk a värken minska värken Åtgärder mot värk i nacke och rygg

2 Minska värken Åtgärder mot värk i nacke och rygg För dig som har värk i kroppens muskler och leder finns hopp om bot. Svår värk i muskler och leder är vårt mest omfattande hälsoproblem. Mest drabbade är arbetare och i synnerhet äldre kvinnliga arbetare. Många har haft värk länge. I denna skrift sammanfattar forskare möjliga vägar för att minska värk i rygg och nacke. Här sammanfattas också orsaker till att vi får värk. Med den kunskapen kan vi utforma arbete med hänsyn till vad en människa faktiskt tål. Skriften har kommit till i ett samarbete mellan Centrum för belastningsskadeforskning och LO. Författare är forskarna Martin Björklund, Mats Djupsjöbacka och Katarina Wijk vid Centrum för belastningsskade forskning, Högskolan i Gävle samt Gunnevi Sundelin, professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet och Sten Gellerstedt, utredare vid LO. Denna skrift vänder sig till dig som har ständig värk i rygg eller nacke, eller som vid flera tillfällen haft en diffus smärta i rygg eller nacke. Här kan du läsa om vilka åtgärder forskare rekommenderar och vad du själv kan göra för att minska värken. Forskningen om vilka åtgärder som hjälper har gjort framsteg och även för dig som haft långvarig värk finns det goda möjligheter att minska smärtan. Innehåll Den diffusa värken 3 Muskelvärk 4 Kända riskfaktorer 5 Sjukdomsmekanismer 7 När är det dags att göra någonting 9 Vilka åtgärder fungerar vid värk 11 Nackbesvär 13 Den diffusa värken Alla har vi då och då värk i muskler, senor och leder och oftast vet vi varför det gör ont man kan t.ex. ha lyft tungt eller provat en ny aktivitet med nya rörelser. Andra gånger är orsaken till smärtan inte lika tydlig. Oavsett orsak går värken vanligtvis över på några dagar, men ibland hänger den envist kvar. De vanligaste ställen där sådan envis värk sätter sig är i nacken, skuldrorna och ryggen. Dessutom är smärtan ofta diffus det är svårt att sätta fingret exakt på var det gör ont. I medicinska sammanhang kallas detta ospecifika rygg- och nackbesvär. Vid sådana besvär går det inte att se någon tydlig orsak till besvären. Men senare tids forskning visar att förändringar i muskler och nerver kan ha stor betydelse vid dessa rygg- och nackbesvär. Ryggbesvär 14 Arbetsplatsen 16 3

3 Vi vet idag att statiskt och ensidigt arbete i kombination med högt tempo och brist på återhämtning markant ökar risken för långvarig muskelsmärta. Vi vet också att andra krav i arbetet som långvarig uppmärksamhet och höga koncentrationskrav, udda arbetstider samt att vara starkt underordnad andra personer ytterligare ökar risken. En belastningsskada orsakas av en långvarig påfrestning på kroppen som ger smärta eller nedsatt funktion i muskler, senor och leder. Värken är oftast diffus. Vi vet ännu bara en del om dessa ospecifika belastningsskador, däremot vet vi mer om specifika belastningsskador. Det är skador som finns på ett särskilt ställe, t.ex. i armbågen där senor kan bli inflammerade (tennisarmbåge) eller i handleden där nerver lätt kläms (karpaltunnelsyndrom). Belastningsskador syns inte på röntgen eller i blodprov. Detta har fått till följd dels att det länge varit svårt att utvärdera åtgärder och forska inom området, dels att den drabbade kan ha svårt att bli trodd, trots att individen upplever och kan beskriva smärtan. Kända riskfaktorer Muskelvärk Vad är det som gör att vi ibland får diffus smärta i exempelvis rygg och nacke? I århundraden har det funnits kunskap om att långa arbetsdagar med ett statiskt, lätt och ensidigt upprepat arbete kan ge muskelsmärta. Den italienska läkaren Ramazzini beskrev redan 1713 hälsorisker bland notarier: De skador som drabbar notarier har tre orsaker: långvarigt sittande, oupphörliga handrörelser som dessutom alltid är åt samma håll, samt ansträngningen på sinnet att inte vanpryda böckerna genom felaktig heter eller orsaka arbetsgivaren förlust när de adderar, subtraherar, eller gör andra uträkningar i aritmetik. Kända fysiska faktorer som kan bidra till belastningsskador är bland annat tungt kroppsarbete, upprepade och ensidiga rörelser med låg muskelkraft, brist på återhämtning, höga precisionskrav i rörelser, långvarig uppmärksamhet och koncentration, onaturlig kroppsställning, ensidigt rörelsemönster utan variation, tidspress samt högt eller bundet tempo utan möjlighet att ändra kroppsställning eller rörelser. Till dessa faktorer kan även vibrationer, buller, temperatur och belysning läggas som bidragande orsaker till belastningsskador. Vid arbete i högt tempo och med snäva tidsramar, kan kroppen ställa om sig för att fungera optimalt under en kortare tid och senarelägga kroppens egna reparationer tills dess att möjlighet till vila och återhämtning ges. Om kroppen inte ges denna möjlighet att återhämta sig kan ett sådant arbete på sikt ge sjukliga förändringar i vävnader och en högre känslighet för smärta. Tidspress och trötthet kan även orsaka sämre koordination av musklerna vilket ytterligare ökar risken för att få ont. Psykosociala och organisatoriska faktorer i arbetet avser t.ex. arbetsledningens attityd. Dessa attityder kan exempelvis påverka arbetstakten och antalet pauser som arbetstagarna tar. 4 5

4 Arbetsbeskrivning, inflytande, arbetstider, samverkan mellan parterna på arbetsplatsen, personlig utveckling och lönen är andra exempel på psykosociala och organisatoriska faktorer. Dessa faktorer kan ge känslomässiga reaktioner som i sin tur försämrar förmågan att hantera smärta. Sjukdomsmekanismer Orsaker Vid varierat arbete spänns och slappnar muskelerna av omväxlande, vilket har positiva effekter på blodflödet och underlättar transporten av näring till och slaggprodukter från muskeln. Även inom själva muskeln byter de små muskelfibrerna av varandra för att växelvis få vila. En gynnsam muskelbelastning kan beskrivas som en tidsbegränsad, återkommande variation med balans mellan aktivitet och återhämtning. Den normala styrningen av dina musklers och muskelfibrers arbete kan rubbas vid vissa arbetsuppgifter om de utförs under lång tid. Vid ensidigt upprepade arbetsrörelser kan vissa av dina muskelfibrer vara konstant spända även vid mycket lätt arbete och det hämmar blodflödet. Det är speciellt stor risk att den normala styrningen av musklernas arbete, alltså lagom arbetsväxling mellan muskler och mellan muskelfibrer, försämras om man i ett högt tempo under lång tid måste upprepa samma rörelse med mycket stor precision. Exempel på sådana arbetsuppgifter är att styra datormusen till exakta positioner. Vid sådana krav kan en kedja av händelser uppstå i kroppen som i slutändan leder till smärta. Det kan till exempel börja med ansträngda muskler som leder till att styrningen av musklerna försämras, med bristande arbetsväxling mellan muskler och muskelfibrer som konsekvens. Den ökade och mer ensidiga belastningen på vissa muskelfibrer kan leda till att kemiska ämnen, t.ex. mjölksyra och inflammatoriska substanser samlas i muskeln. Samtidigt som detta sker försämras även hjärnans förmåga att styra rörelserna, vilket gör att du måste ta i mer och med fler muskler för att klara precisionskraven och hålla arbetstempot. Det kan leda till ytterligare ansamling av kemiska ämnen och att muskeln börjar värka. Figuren nedan visar dessa och andra händelser i kroppen då vi får ont av ogynnsam muskelbelastning. Ensidiga arbetsrörelser Statiskt arbete Rörelsekontrollen förändras minskat arbetsbyte mellan muskelfibrer sämre koordination mellan muskler ändrad kroppshållning Vissa muskelfibrer överbelastas Lokal ansamling av slaggprodukter Smärta och värk Muskelfibrerna blir tjockare med färre blodkärl Aktivering av känselkroppar i musklerna som förmedlar smärtimpulser Förändring i centrala nervsystemets funktioner som reglerar smärtkänslighet 6 7

5 När är det dags att göra något? Forskningen om hur belastningsskador uppstår visar att olika saker sker i kroppen vid olika tidpunkter. När det har gått så långt att symtom börjat utvecklas har de onda cirklarna redan startat. Att då fortsätta med samma arbetsuppgift kan allvarligt förvärra en skada, det gäller alltså att ingripa tidigt. Mycket att vinna Arbetet med att minska risker för och förekomst av belastningsskador på arbetsplatsen bör starta redan när ny verksamhet planeras eller inför en större förändring. Att tänka efter före kan både minska risken för att belastningsskador uppkommer och öka produktiviteten såväl ledning som anställda vinner på förebyggande åtgärder. Det kan exempelvis handla om att utforma produkter så att de kan monteras på ett skonsamt och ergonomiskt sätt, organisera en tjänst så att det i kritiska lägen finns ersättare/avlösare eller utbilda personal och arbetsledning i exempelvis kommunikation och belastningsergonomi. Det är bra om så många som möjligt upplever delaktighet i främjandet av god arbetsmiljö på arbetsplatsen. Förändring Variation i arbetet gör att du inte får ont Forskningen om mekanismerna bakom belastningsskador visar att det är viktigt med variation i arbetet. Ett ständigt upprepande av samma rörelse innebär stor risk för belastningsskada och därför är det viktigt att försöka öka variationen i arbetet. Om du växlar mellan olika arbetsuppgifter med skilda rörelser minskar risken för belastningsskador betydligt. Här har såväl arbetsgivare som arbetstagare ett ansvar. Arbetsgivaren ansvarar för att organisationen är utformad på ett sätt som medger arbetsväxling. Arbetstagaren å sin sida, ansvarar för att själv känna när det är dags att växla arbetsmoment. Om arbetet innehåller mycket ensidiga arbetsuppgifter bör växling med annat arbete ske under arbetsdagen. Det tar faktiskt mycket längre tid för musklerna att återhämta sig från lätt ensidigt arbete under lång tid, än kortvarigt hårt arbete som leder till uttröttning, t.ex. att springa ett 400 meters lopp. Tidiga tecken på för hög belastning Svårt att koppla av efter arbetet Svårighet att koncentrera sig Sömnproblem Lättare balansrubbning Infektionskänslighet Yrsel Hjärtklappning Tidiga tecken på belastningsskada Övergående värk efter vissa rörelser Irritation och värk i muskler och leder Trötthet, obehag i muskler och leder Stelhet Längre tid för återhämtning 8 9

6 Vilka åtgärder fungerar vid värk? Generella råd Med rehabilitering menas att återställa förmågan att arbeta. Grunden för en framgångsrik rehabilitering är: individens motivation omgivningens bemötande och engagemang rätt åtgärder sätts in Ytterligare en grundläggande faktor för en framgångsrik rehabilitering är att den som har ont själv deltar i upplägg och planering av rehabiliteringen. Utan eget ansvar och motivation är det svårt att finna lämpliga åtgärder för att komma till rätta med besvären. Generella råd för dig som har värk i nacke/rygg: Åtgärder Var aktiv och fortsätt med vardagliga aktiviteter så långt som möjligt Naturligtvis ska inte aktiviteter som känns direkt skadliga genomföras, men sängliggande eller inaktivitet förlänger och ökar i de allra flesta fall besvären. Träning hjälper vid långvariga besvär Vid långvarig smärta i nacke eller rygg hjälper det oftast att träna på något sätt, t.ex. promenader eller simning. Det finns många typer av träning, men gemensamt är deras positiva effekt på kroppens funktioner såsom rörlighet, koordination, balans, stabilitet, styrka och uthållighet. Mediciner är ingen hjälp på sikt Det finns idag inga effektiva och säkra läkemedel för behandling av långvarig smärta. Smärtstillande, antiinflammatoriska eller muskelavslappande mediciner kan ge tillfällig lindring vid exempelvis svåra ryggsmärtor. Läkemedlens smärtlindring bidrar till att du lättare kan komma igång, vara aktiv och genomföra den viktiga träningen, men ett långvarigt användande minskar medicinens effekt samtidigt som problem med beroende och biverkningar ökar. Sätt upp långsiktiga mål om du har långvariga besvär Långvariga besvär kräver oftast långsiktiga åtgärder, och då gäller det att ha långsiktiga mål och tålamod. Sätt upp delmål på vägen det håller engagemanget vid liv! Delmål kan handla om att lägga till goda vanor och planering av tid

7 Rehabiliteringsutredning och sjukskrivning Om sjukskrivning är en lämplig åtgärd avgörs från fall till fall, men enbart sjukskrivning är inte en tillräcklig åtgärd. Det behövs även aktiva åtgärder ju tidigare desto bättre. Rehabiliteringen inleds med en utredning om hur och vilka åtgärder som ska ingå. I detta arbete behöver så gott som alltid en expert anlitas, till exempel från företagshälsovården. En tumregel vid smärtor i nacke eller rygg är att starta rehabilitering inom 6 veckor. Översiktligt om vilka åtgärder vi vet kan hjälpa Det finns många olika metoder för att behandla smärtor i ryggen och nacken, långt ifrån alla har dock undersökts vetenskapligt. En vanlig skillnad mellan olika behandlingsmetoder är om de avser behandling av akuta besvär (upp till 6 veckor) eller långvariga (mer än 6 veckor). Även om det gör ont är det viktigt att försöka vara aktiv och att i så stor utsträckning som möjligt fortsätta med normala aktiviteter. Smärtstillande medicin kan vara bra i det akuta skedet; när smärtan minskar ökar rörelseförmågan och möjligheten till att vara aktiv. Vid både akuta och långvariga besvär kan träning i olika former minska besvären. Om besvären har varit långvariga och den drabbade varit sjukskriven länge hjälper träningen även att bryta en eventuell inaktivitet. Det är mest effektivt om den drabbade får hjälp att anpassa träningen efter sin funktion och smärta. Av den anledningen ger träning som handleds av till exempel en terapeut, sjukgymnast eller ergonom en klart bättre effekt jämfört med endast allmänna råd om träning. Forskning på rehabilitering har visat att en terapeut som kan utgå från den drabbades situation och symtom kan hitta åtgärder som löser upp onda cirklar, förutsatt att denne har tillgång till en korrekt ställd diagnos. Åtgärder vid nackbesvär Nackbesvär Kombinationsbehandling Manuella tekniker som mobilisering och manipulation är behandlingsformer som syftar till att minska smärta och förbättra rörligheten i nackens leder. Andra aktiviteter är exempelvis muskeltöjning och stabiliserande övningar. En kombination av manuella tekniker och andra aktiviteter kan ge förbättringar och minskad smärta på både kort och lång sikt. Kombinationsbehandling är effektiv eftersom specifika aktiviteter utifrån dina behov kombineras med träningens positiva effekter. Handledd träning En fördel med handledd träning är att du och terapeuten tillsammans kan välja den träningsmetod eller modell som passar dig bäst. Det finns olika former av träning som har god effekt på både kort och lång sikt. Exempel på effektiva träningstyper är: Träning för att förbättra kontrollen av nackrörelser Ett träningsprogram för nackens muskelkontroll syftar till att få tillbaka en bra muskelfunktion och kontroll, vilket kan hjälpa mot nackbesvär även på lång sikt. Vid smärta i nacken är det vanligt att musklerna tappar förmåga att tala om för hjärnan vad som sker i muskeln, vilket försämrar samordningen av rörelser. När musklerna jobbar med sämre samordning blir de lättare ansträngda och nackbesvären kan därmed förvärras ytterligare. Styrketräning och stretching för nacke, skuldror samt bröstrygg Vid långvariga nackbesvär försämras även styrka och rörlighet i nack- och skulderområdet. Träning som syftar till att förbättra dessa funktioner kan ofta även förbättra och minska nackbesvären, framförallt om styrketräningen riktas mot just nackmusklerna. Rehabilitering med flera olika specialister inkopplade Program med samordnade insatser från flera specialister inom såväl fysisk som psykosocial hälsa minskar sjukskrivning och ökar chansen till arbetsåtergång jämfört med mindre intensiva insatser. Andra smärtlindrande metoder Ibland behövs smärtlindring för att t.ex. kunna genomföra träning på ett bra sätt. Då kan metoder som akupunktur, lågeffektlaser eller elektromagnetisk terapi hjälpa på kort sikt

8 Akuta ryggbesvär Ryggbesvär I det mest akuta skedet Vid akuta ryggbesvär är det viktigt att vara aktiv och undvika sängläge, eventuellt svåra ischiasbesvär undantaget. Däremot ska man vara försiktig med träning i det mest akuta skedet. Smärtstillande, antiinflammatoriska eller muskelavslappande mediciner kan ge tillfällig lindring vid exempelvis svåra akuta ryggsmärtor. Träning och hjälp att förbättra rörelsebeteende och bemästra sin smärta Träningen blir än mer effektiv om den fysiska aktiviteten kombineras med någon form av beteende terapi för att hantera smärta och förbättra rörelsebeteendet. Beteendeterapin kan även bidra till att förståelsen och motivationen för träningen kan öka. Intensiv rehabilitering med flera olika specialister inkopplade Program med samordnade insatser av flera olika specialister har effekt mot långvariga ryggbesvär. Dessa program innehåller, förutom sjukgymnastik och fysisk aktivitet/träning, ofta även hjälp för att hantera psykologiska och sociala problem. Den här typen av rehabilitering är extra viktig vid svåra och långvariga besvär, eftersom risken för problem inom flera områden ökar ju längre tid man har haft ryggbesvär. 4-6 veckor När det mest akuta skedet har avklingat kan en bättre effekt av träning och speciella ryggövningar uppnås: Behandling för att förbättra rörelseförmåga och funktion Det finns olika tekniker som kan användas om den drabbade har svårt att återgå till normala aktiviteter. Vänd dig till en sjukgymnast gärna någon med utbildning i ortopedisk manuell terapi för att få hjälp med dessa tekniker. Behandlingen tillsammans med gradvis ökad fysisk aktivitet har visats sig minska smärtan och förebygger att skadan utvecklas till långvariga besvär. Långvariga ryggbesvär Träning i olika former ger bättre långtidseffekter än behandlingar där den drabbade är passiv. Vissa passiva behandlingar som t.ex. manipulation av ryggens leder eller akupunktur kan ge en kortvarig smärtlindring och kan därför vara ett komplement i rehabiliteringen. Smärtlindringen kan underlätta för den drabbade att vara aktiv och genomföra den viktiga träningen. Ett viktigt mål vid rehabilitering av långvariga ryggbesvär är att förbättra funktionen och på det viset klara ett mer normalt liv. Ryggträning Specifik ryggträning hjälper bättre än allmän träning vid långvariga ryggbesvär. Exempel på ryggträning som visat effekt är stabiliserande träning för rygg och djupa magmuskler, styrketräning av bålen kombinerat med avspänning och stretching samt träning av ryggens rörlighet, uthållighet, styrka och koordination. Erik är 43 år och kör ut varor till livsmedelsbutiker. Han lossar och lastar alla varor själv, ibland med hjälp av lyftanordning men oftast manuellt. Det innebär att han lyfter och bär upp till ett halvt ton under en arbetsdag. Lyften utförs ofta i trånga utrymmen där det är svårt att använda bra lyftteknik. Erik har känt smärta i ryggen och låret av och till under många år

9 Forskning har visat att det mest effektiva sättet att minska belastningsskador är att kombinera träning med insatser på arbetsplatsen. Kombinerade insatser har större effekt jämfört med enskilda insatser som införande av lyftbälten eller endast utbildning. Omplacering till nya/delvis nya arbetsuppgifter kan bli aktuell om inte arbets tagaren kan återgå till sina ordinarie arbetsuppgifter. Vilken typ av träning och arbetsanpassning som är effektivast är svårt att säga, den måste anpassas utifrån den drabbades symtom och situation. Exempel på faktorer som är viktiga i de flesta sammanhang är fysisk variation i arbetet och långsiktiga förändringar. Fysisk variation kan exempelvis uppnås genom korta pauser i arbetet, varierade arbetsuppgifter under dagen och växlande mellan sittande, stående och gående arbetsmoment. Arbetsplatsen Vad kan göras på arbetsplatsen? En påbörjad rehabiliteringsprocess kan variera i längd och komplexitet. Om den drabbade varit sjukskriven kan det exempelvis vara lämpligt med en successiv återgång till arbetet genom deltidssjukskrivning och/eller arbetsträning. Arbetsanpassning Arbetsanpassning av olika slag kan bli aktuellt för att utforma arbetet utifrån arbetstagarens behov. Det kan till exempel handla om ergonomiska arbetshjälpmedel, helt eller delvis nya arbetsuppgifter eller ändrade arbetstider. Även den psykosociala arbetsmiljön kan behöva ses över. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare Det är arbetsgivarens ansvar att arbetsmiljölagstiftningen följs på arbetsplatsen, vilket bland annat innebär att arbetsgivaren ansvarar för planering, ledning och uppföljning av arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren ansvarar således för att arbetsförhållandena anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende, i enlighet med arbetsmiljölagen. Arbetstagaren kan underlätta detta genom att vara tydlig i sina fysiska och psykosociala önskemål på arbetsplatsen. Den anställde är även skyldig att delta i genomförandet av åtgärder som syftar till att åstadkomma en god arbetsmiljö. Om utbildningsinsatser behövs för att klara nya arbetsuppgifter vid återgång till arbete efter sjukskrivning är det arbetsgivarens ansvar att rimliga sådana genomförs. Det är även arbetsgivarens ansvar att hitta nya lösningar vid återgång till arbete efter långvarig sjukskrivning, vilket ska göras i samråd med den anställde, försäkringskassan, behandlande läkare samt företagshälsovården, om det finns en sådan. Snabba åtgärder motiverade Det finns flera skäl att eftersträva snabba åtgärder vid värk i nacke och rygg. De främsta skälen är redan nämnda tidigare, dvs att minska onda cirklar och undvika inaktivitet. Men även ur ekonomiska och verksamhetsmässiga perspektiv är snabba åtgärder motiverande. Det finns dock anledning att upprepa att långsiktiga, hälsofrämjande och förebyggande insatser är det allra bästa för alla parter. Arbetsträning Arbetsträning syftar till att den drabbade successivt ges möjlighet att komma tillbaka i arbete, genom att prova olika arbetsmoment på arbetsplatsen för på så sätt se vilka arbetsuppgifter som är mest lämpliga

10 Emma är 38 år och arbetar i montering vid en fabrik där hon varit anställd i fem år. Hennes arbetsuppgift är att löda kretskort och hennes arbetsställning är sittande, framåtlutad. Hon håller nacken i stort sätt i samma läge hela arbetsdagen och arbetet är mycket precisions- och synkrävande. På företaget finns enbart liknande arbetsuppgifter och därmed har Emma små möjligheter att variera med andra arbetsmoment. Under senaste året har hon ganska ofta känt av smärta i nacken och i höger arm, men eftersom hon blivit bättre till nästa dag har hon inte brytt sig om det särskilt mycket. Under den senaste månaden har dock värken inte gått över till nästa dag och heller inte minskat under helgerna. Nu har värken blivit ett stort problem och Emma vill få hjälp och vänder sig därför till företagshälsovården. Författare Martin Björklund, forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Mats Djupsjöbacka, forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Gunnevi Sundelin, professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Sten Gellerstedt, utredare LO Katarina Wijk, forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle 18 19

11 Smärta och värk i muskler och leder är vårt största arbetsrelaterade hälsoproblem. Forskningen om vilka åtgärder som hjälper har gjort framsteg. Det ger bättre möjligheter att förebygga så att arbetet inte ger upphov till värk. Det ger också bättre möjligheter att minska värken för dig som haft ont länge. ISBN: Gefle University Press Copyright Martin Björklund, Mats Djupsjöbacka, Gunnevi Sundelin och Katarina Wijk Eftertryck medges om källan anges 2010 Stockholm 20

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder Apotekets råd om Värk i muskler och leder Värk i muskler och leder är vanliga åkommor som kan bero på olika saker. Led- och muskelskador hänger till exempel ofta ihop med idrott och motion. Den vanligaste

Läs mer

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder 2012-01-20 Vanliga symtom eller sjukdomsbilder. Jag kan konstatera att vissa tillstånd återkommer både hos elitidrottare samt hos de individer som är stilla sittande med monotona arbetsuppgifter. Med Fuji

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt?

Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt? Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt? Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Långvarigt, lågintensivt arbete medelbelastning

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar 1 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer 2 Se bra på skärmen fritt från flimmer tydliga tecken bra kontrast 3 Styr utan värk 4 Syna belysningen 5 Anpassa arbetsplatsen

Läs mer

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar Pressmeddelande 2011-04-27 Inför arbetsmiljödagen den 28 april: Fyra av tio anställda i Stockholms län har besvär i nacke, skuldror och axlar Mer än fyra av tio anställda i Stockholms län, 42 procent,

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Rehabilitering efter Bankarts operation

Rehabilitering efter Bankarts operation Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet

Läs mer

RYGG BOKEN. En bok till dig som har ont i ryggen BASERAD PÅ DE SENASTE MEDICINSKA RÖNEN OM RYGGBESVÄR

RYGG BOKEN. En bok till dig som har ont i ryggen BASERAD PÅ DE SENASTE MEDICINSKA RÖNEN OM RYGGBESVÄR Det finns ett stort behov och efterfrågan på adekvat information till människor som drabbas av ryggbesvär. RYGGBOKEN har producerats för att tillgodose det behovet. Boken är utformad som en guide innehållande

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm Patientinformation Patientinformation Amlodipin Ibuprofen ratiopharm ratiopharm vid vid behandling av av tillfällig högt blodtryck inflammation och kärlkramp och smärta, feber Observera! Kontakta läkare

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1 Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011

Läs mer

Belasta rätt. så undviker du skador

Belasta rätt. så undviker du skador Belasta rätt så undviker du skador Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Axelledsluxation Patientinformation Till dig som ska opereras för axelledsluxation Innehåll Axelleden 3 Operation 4-5 Smärtlindring

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Skador Nacke NACKE Besvär i nacken är inte ovanliga vid arbeten i motorbranschen. Besvär som ger smärta i nacke eller halsmuskulatur. Det kan

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA Allmänt Ryggraden består av sju halskotor, tolv bröstkotor och fem ländkotor, samt korsrygg och svansben (figur 1).

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Det är mycket omdiskuterat vilken eller vilka metoder som är bäst och det finns argument för och emot de flesta metoderna

Det är mycket omdiskuterat vilken eller vilka metoder som är bäst och det finns argument för och emot de flesta metoderna STRETCHING Fakta om stretching. Rörlighet är förmågan att röra leder. Begreppen stretching eller töjning är synonymer. Att töja eller stretcha innebär en töjning av bindväv, muskler och andra vävnader

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Välkommen till Osteopat Akuten!

Välkommen till Osteopat Akuten! Välkommen till Osteopat Akuten! Osteopat Akuten ligger centralt i Kungälv och erbjuder osteopatiska och massageterapeutiska behandlingar. Osteopati bygger på att kroppen är en enhet och att alla delar

Läs mer

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage Neurokirurgiska kliniken, lund Information vid nackoperation och behandling med halskrage Varje patient bedöms individuellt av ansvarig läkare ifråga om operations-metod, behov av halskrage eller träning

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

information till dig om Acromioplastik

information till dig om Acromioplastik information till dig om Acromioplastik Axelleden Anatomi Axelleden består av ett ledhuvud i överarmen och en ledpanna som är formad i skulderbladet. Skuldran är ett samlingsnamn på flera olika leder; axelleden,

Läs mer

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering 1 2008-11-13 Personalkontoret 0611-34 80 00 Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering Bakgrund För att skapa ett enhetligt tillvägagångssätt vid medarbetares sjukfrånvaro och rehabilitering har personalkontoret

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

Träna med hantlar 1 RG

Träna med hantlar 1 RG Träna med hantlar 1 RG Hantlar med handtag är bra för tetraplegiker. Hantelträning är förmodligen en av de äldsta formerna av träning men också en av de mest effektiva om man snabbt vill utveckla styrka.

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med 10 dåliga övningar på gymmet samt 10 bättre alternativ. Styrketräning medför alltid en viss skaderisk och därför är det viktigt att

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

Uppgift 14 Ergonomi. 1. Arbetsplatsanalys. Ljus. Ergonomiska riktlinjer för en optimal datorarbetsplats. Annika Lundin

Uppgift 14 Ergonomi. 1. Arbetsplatsanalys. Ljus. Ergonomiska riktlinjer för en optimal datorarbetsplats. Annika Lundin Uppgift 14 Ergonomi 1. Arbetsplatsanalys Hjälp - vårt hus är för litet! Det har jag visserligen tänkt på enda sedan 3:e barnet föddes, men det blir extra påtagligt då jag nu ska försöka fotografera det

Läs mer

Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel.

Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel. Må bra utan piller! 2 Nu häller vi livsstilsförändringar i pillerburkarna Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel. 3 Rörelse är bästa pillret 4 Fysisk aktivitet

Läs mer

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. 1 Till frukt- och gröntavdelningen Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. Rekommendationen vänder sig till inköpare, butiksutvecklare, butikschef

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation)

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation) ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation) Broschyren är utformad och faktagranskad av överläkare Sten

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation. Skapa ett gynnsamt arbete för kroppen

Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation. Skapa ett gynnsamt arbete för kroppen Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar kroppens muskler och leder.

Läs mer

19 maj Tog bara toppen av smärtberget Fick ambulans och taxi till akuten tog bara toppen av smärtberget

19 maj Tog bara toppen av smärtberget Fick ambulans och taxi till akuten tog bara toppen av smärtberget 19 maj Anitha ramlade och fick fraktur på L4 Sjukgymnastik, träningsprogram att ha hemma, akupunktur och ultraljudsbehandling Morfinliknande preparat samt Alvedon Tog bara toppen av smärtberget Fick Diskbråck

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand o rto p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i st i a n sta d - ysta d Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur

Läs mer

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar

Läs mer

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada Bankarts operation Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst av fyra korta

Läs mer

Riktlinjer för arbetsplatsförändringar vid fibromyalgi

Riktlinjer för arbetsplatsförändringar vid fibromyalgi Riktlinjer för arbetsplatsförändringar vid fibromyalgi Hjälpmedel för att underlätta återgång till arbetslivet för personer som har blivit diagnostiserade med fibromyalgi. Framtagna av Sveriges Fibromyalgiförbund

Läs mer