Andreas Lundkvist Data/IT Kunskapssökning Läsåret 95/96

Transkript

1 Andreas Lundkvist Data/IT Kunskapssökning Läsåret 95/96

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 HISTORISK BAKGRUND 5 VAD ÄR DYKNING? 6 DYKUBILDNING 7 Vad är PADI? 7 Kursöversikt 7 DYKUTRUSTNING 8 Cyklopet 8 Snorkeln 8 Fenorna 9 DYKARDRÄKTEN 9 Våtdräkten 10 Torrdräkten 10 Halvtorr dräkt 11 Avvägningsväst/Räddningsväst 11 DYKAPPARATEN 13 Tryckluftsbehållae 13 Behållarventilen 14 Reservluftsventilen 15 Andningsregulatorn 15 Reduceringsventilen 15 Doseringsventilen 15 Extra doseringsventil 15 Manometern 15 Remställ / Ryggplatta 15 Viktbältet 16 Dykur 16 Djupmätare 16 Dykdatorer 17 Dykkompassen 17 Mellanlinan 17 Dykkniven 17 Undervattenslampan 18 Skötsel av din dykutrustning 18 2

3 OLIKA UNDERVATTENSAKTIVITETER 19 Marinbiologi 19 Marinarkeologi 19 Undervattensfotografering / filmning 19 Dykorientering 19 Undervattensrugby 20 Fensimning 20 Fridykning 20 AVANCERAD DYKNING 21 Nattdykning 21 Is / Vakdykning 21 Dykning på hög höjd 21 Grottdykning 21 Vrakdykning 21 Lindykning 21 Sökdrake / Skärplan 22 Strömdyk 22 SÅ PÅVERKAS VÅRA SINNEN 22 Syn under vattnet 22 Hörseln under vattnet 23 Värmeförlust under vattnet 24 KOMMUNIKATION 25 TUMREGLER 26 DYKSKADOR 27 Konsekvenser av ökande tryck 27 TRYCKFALLSJUKA 28 Lindriga symtom 28 Medelsvåra symptom 28 Svåra symptom 28 GASFÖRGIFTNING 30 Förorenad luft 30 Syrgas (OXYGEN) 31 Djupberusning 31 NÅGRA ANDRA TYPER AV SKADOR 32 Drunkning 32 Kramp 32 Lokal kylskada 33 KÄLLFÖRTECKNING 34 3

4 INLEDNING Tänk dig att du snart skall simma in i undervattensvärlden - den inre rymden - för första gången. Du kommer omedelbart att upptäcka nya och annorlunda upplevelser som om du hade gett dig in i en ny värld där allt ser, låter och känns annorlunda än ovan vattenytan. Jag har alltid försökt att föreställa mig hur det skulle vara att dyka, att simma längs bottnen och vara helt koncentrerad på livet där. Sedan helt oförberett, sväva ut över ett brådjup, riktigt känna att man lever. Kanske är det som att flyga...kanske ännu bättre. 4

5 HISTORISK BAKGRUND Den första kända dokumentationen av dykaraktiviteter härstammar från en relief i Assus-Nasir-Pals palats i Ninive. Reliefen kom till ca 900 år f.kr. Den visar en man, kanske en soldat, som tar sig fram i vattnet med en luftsäck hängande på magen. Långt senare, 460 år f.kr., omnämns en grekisk dykare vid namn scyllis, som enligt sägnen rymde från ett skepp och simmade 15 km under vattnet. Alexander den store lär ha begagnat sig av dykare i sin krigföring. Det var hans lärare Aristoteles som insåg betydelsen av detta. Den romerska hären var försedd med dykare. Första teckningen av en snorkel dök upp år 375 e.kr. Den var ritad av en man vid namn Vegetius. Teckningen finns i en bok som han skrev, den gavs ut först år Även Leonardo da Vinci, dåtidens store uppfinnare och mångsysslare, funderade över dykningens mysterium. efter hans död år 1519 fann man flera teckningar och skisser på dykdräkter i läder, simfenor för händerna mm. År 1860 kom de första fenorna, konsruerade av en italiensk astronom och matematiker; Giovanni Borelli. Han står också för den första beskrivningen av en dykarutrustning. I Italien konstruerade man år 1535 en dykarklocka. Några år senare konstruerade Albrecht von Treileben en dykarklocka som han introducerade i Sverige. Den demonstrerades och användes vid bl a bärgning av regalskeppet Vasas kanoner. År 1734 utgav Mårten Triewald en handbok i dykning, konsten att leva under vattnet. Boken är den första i Sverige i sitt slag, kanske även den första i hela världen. Den beskriver dykarklockan, Dess utrustning och bärgningstekniken. Agust Siebe konstruerar år 1819 en öppen dykardräkt och en metallhjälm. Dräkten gick ned till midjan, där den var öppen för att släppa ut överskottet av den luft som pumpades ned till dykaren via en slang i hjälmen. Tjugo år senare lanserade han i England en helt sluten dräkt, den första tungdykardräkten. August Siebe grundade det i dag välkända dykföretaget Siebe-Gorman. 5

6 Under 1860-talet arbetade fransmännen Rouquayrol och Denayrouze med att konstruera en dykapparat med regulator. År 1862 konstruerade de en nålventil och år 1864 en dykflaska som klarade ett tryck om 40 Bar. Samma år kom de fram till att det måste finnas ett 1:a steg, då det annars blev trögt att andas vid ett allt för högt tryck i dykarflaskan. Regulatorn med 1:a och 2:a steg föddes. År 1865 försågs dykflaskan med ett reservluftförråd. Detta arbete var banbrytande för utveckling av dykutrustning. Det skulle dröja länge innan den moderniserades. Utrustning av detta slag köptes av bl a svenska flottan. Rouquayrol och Denayrouze var de första som konstruerade en dykapparat för att simma fritt i vattnet. Under alla år dessförinnan hade det först och främst varit frågan om dykning med slang eller klocka, då för att ta upp t ex kanoner från förlista fartyg. Fransmannen Yves le Prieur förbättrade deras dykapparat och demonstrerade år 1926 i Paris sin Ferneau-le-Prieur. Den utgjorde grunden för bl a Jacques Cousteau och Emile Gagnan när de konstruerade sin aqualunga år Svensken Arne Zetterlund utvecklade år1945 en metod att med blandgas, väte och syre, ta sig ned på stora djup. Han lyckades nå 160 m djup. Dykmetoden har under senaste år tagits upp igen, år 1988 dök man ned till 550 m djup. Efter en tragisk olycka, i vilken en buss körde genom ett broräcke och ned i vattnet, började det svenska företaget AGA utveckla en dykapparat, som var färdig år 1950 under namnet AGA-Divatorn. Den moderna dykapparaten har förfinats och anpassats till dagens sportdykare, men i grunden skiljer den sig inte så mycket från den som Cousteau och Gagnan använde. I början av 1950-talet bildades den första svenska sportdykarklubben. Det dröjde dock till år 1958, innan Svenska Sportdykarförbundet och det internationella förbundet CMAS (Confèdèration Mondiale des Activitès Subaquatiques) bildades. VAD ÄR DYKNING? Den tysta världen under vattenytan - och livet där - Har i alla tider fascinerat människan. Varför? Beror det på att vattnet känns på en gång både vant och främmande för oss? Eller är orsaken att vattenvärlden ännu är så outforskad, att vi vet så lite om den? Det okändas lockelse? 6

7 Den moderna teknikens har gjort det möjligt för snart sagt vem som helst att själv utforska vatten i hav, sjöar och vattendrag. Dykningen har utvecklats till en fascinerande hobby för människor med skilda intressen. Dykning som arkeologi och fotografering. Dykning som sport och tävling. DYKUTBILDNING VAD ÄR PADI PADI(Professional Association of Diving Instructors) är världens största dykutbildningsorganisation. PADI fastställer standards för dykutbildning och utbildar och certifierar instruktörer, producerar utbildningsmateriel, erbjuder olika tjänster för sina medlemmar och för register för utbildningsaktiviteter. Eftersom PADI har det mest kompletta och vida erkända dykutbildningsprogrammet, kan du vara säker på att få det förnämsta och mest erkända certifikatet i hela världen. KURSÖVERSIKT PADIs Open Water Diver-kurs består av tre olika delar: Teoriutbildning, bassängdel (Confined Water) samt utedykning (Open Water). Teoriutbildningen ger dig de grundläggande principerna och kunskaperna som behövs för säker och behaglig dykning. Bassängutbilningen sker i bassäng eller bassängliknande förhållanden. Denna del lär dig de grunläggande färdigheterna för dykning. Open Water-delen ger dig tillfälle att visa att du att du behärskar dessa färdigheter och kan använda dem under verkliga förhållanden under dykning. Dessa olika delar är uppdelade i fem moduler, som samtliga har både teori och bassängträning. För varje modul finns fastställda utbildningsmål och färdighetskrav som måste läras in och fullföljas innan du kan gå vidare till nästa modul. Kursen är upplagd så att du kan följa utbildningen i din egen takt. Individuella moduler kan repeteras efter behov. Denna struktur garanterar att du förstår varje steg innan du fortsätter med nästa i din utveckling av kunnande och färdighet. Open Water-dyken ger dig möjlighet att använda det du lärt dig under kunskaps- och färdighetsdelarna under verklig dykning. Under Open Water-dyken kommer du också att få genomgång om vissa lokala förhållanden och miljöer som du kommer att dyka i när du är klar med 7

8 kursen. Du kommer att delta i fyra Open Water-dyk och eventuellt ett snorkel-dyk, enligt din instruktörs bedömning. Sedan beror det på dig själv om du med instruktörens hjälp uppnår dessa mål Han eller hon är en välutbildad professionell instruktör som kan och vill hjälpa dig bli en duktig dykare. DYKUTRUSTNING CYKLOPET För att du skall kunna se klart i vattnet, måste du använda ett cyklop. Sådana finns i ett stort antal variationer när det gäller storlek och utseende, men alla har samma funktion. Glaset skall vara gjort av härdat plant glas, som kan vara helt eller delat. Oftast är det cyklop med liten innervolym som har tvådelade glas. Själva masken som glaset sitter i tillverkas av gummi eller silikon. Masken skall täcka både ögon och näsa, så att du kan nypa åt om näsan för att tryckutjämna mellanöronen. Maskens kant - dvs den tätning som ligger mot ansiktet - måste naturligt nog sluta tätt, så att vatten inte kan tränga in. Tätningen kan vara enkel eller dubbel. Cyklopet skall ha justerbart nackband och någon form av spänne med justerlejfar. Detta är speciellt viktigt för silikoncyklop. Cyklopet bör ha en så liten innervolym som möjligt, för att du lättare skall kunna tömma det om det fylls med vatten. En liten innervolym gör också att glaset kommer närmare ögonen och synfältet bibehålls även om glasen är små. När du köper cyklop, kan du lätt prova om det håller tätt: Fäll fram nackbandet över glaset, tryck fast cyklopet mot ansiktet, (se till att inget hår kommer i mellan, mustasch kan i vissa fall vara ett problem) dra in luft genom näsan så att cyklopet sugs fast mot ansiktet. Om cyklopet passar, skall det nu sitta kvar av sig själv. kontrollera samtidigt att du får ett bra grepp om näsan för tryckutjämning. Prova sedan att cyklopet sitter bekvämt också när du satt nackbandet på plats. Har du något synfel kan du korrigera det på två olika sätt. Du kan t ex använda mjuka kontaktlinser och ett vanligt cyklop eller korrigera synfelet genom att använda cyklop med slipade glas. SNORKELN 8

9 Med snorkelns hjälp kan du simma i vattenytan och andas obehindrat, samtidigt som du kan se under vattenytan med cyklopet. Du behöver alltså inte lyfta på huvudet för att andas. Snorklar finns i många olika modeller, men det viktigaste är att den har de rätta måtten. En alltför lång snorkel, kan nämligen vara direkt farlig. Utandningsluften hinner då inte vädras ut helt via snorkeln. Det leder till att du så småningom får ett överskott av koldioxid, vilket i sin tur kan leda till huvudvärk och senare medvetslöshet. Alltför lång snorkel kan dessutom ge stort statiskt andningsmotstånd, dvs tryckskillnaden mellan lungorna och vattenytan blir för stor. En alltför smal snorkel ger alltför stort dynamiskt motstånd, dvs den blir för trög att andas i. Kontrollera din snorkels volym genom att fylla den med vatten och sedan tömma över det i något mätglas. Volymen för en vuxen får ej överstiga 2 dl och för barn 1,2 dl. Bitmunstyckets storlek och passform är viktig för att snorkeln skall vara bekväm och inte ge skavsår på tandköttet. Snorkelröret skall absolut inte ha någon typ av ventil upptill på röret. Det skall vara gjort av något mjukt material, t ex gummi och vara så rakt så möjligt. För att underlätta tömning kan det finnas en backventil i underkant av röret. Vattnet har då två vägar att gå ut, men vid inandning stängs ventilen. På en snorkel finns det i regel någon typ av reflexband i överkanten för att man lättare skall kunna se dykaren vid ytan. FENORNA För att kunna förflytta sig i vattnet på ett så smidigt och lättsamt sätt så möjligt använder du simfenor. Sådana finns i många utföranden, olika beroende på under vilka förutsättningar de skall användas. Två huvudmodeller finns: helfots- resp halvfotsfenor med hälrem. Fenbladet bör vara vinklat ca 15 grader i förhållande till fotsulan. Därigenom slipper du sträcka så mycket på foten när du simmar. Risken för kramper ökar nämligen med sträckt vrist. En fena får inte sitta åt för hårt åt, eftersom det kan hindra cirkulationen och orsaka kramp och kylskador. Materialet i fenorna kan variera mellan gummi, silikon eller plast och deras styvhet/hårdhet, dvs böjligheten i bladet, kan variera. En hård och lång fena ger dig högre fart i vattnet, men du blir fortare trött och får lättare kramp. Med en mjuk och kortare fena orkar du simma mycket längre - men långsammare. 9

10 Om fenorna har en tendens att glida av foten, kan du hindra det med hjälp av ett par fenhållare. DYKARDRÄKTEN Vid dykning måste vi skydda oss mot det i regel kalla vattnet med någon typ av dräkt. Nedkylningen av kroppen kan nämligen få mycket allvarliga följder. VÅTDRÄKTEN En våtdräkt saknar tätningar och skall låta en mindre mängd vatten tränga in och bilda ett skikt mellan kroppen och dräkten. När en våtdräkt är lagom stor, släpper den bara in en mycket liten mängd vatten, som snabbt värms upp av kroppsvärmen. Det uppvärmda vattnet hålls sedan kvar innanför våtdräkten, isolerat från det omgivande kalla vattnet. Är våtdräkten alltför stor, släpper den in alltför mycket vatten. Vid rörelse, t ex simning, cirkulerar då vattnet och byts ut så att dykaren blir snabbt avkyld. Våtdräkten är tillverkad av nylonbelagt cellneoprengummi, som innehåller många små celler av glas De små cellerna har till uppgift att isolera kroppsvärmen från det kalla vattnet. Dräkten komprimeras ju djupare du dyker. Detta får till följd att dräkten också tappar sin isolationsförmåga. Vid dykning till djup under meter i nordiska vatten känns kylan av allt mer, vilket begränsar dyktiden. Våtdräkten har en mycket stor lyftkraft vid ytan, vilket måste kompenseras med viktbelastning. Våtdräktens lyftkraft avtar med djupet medan viktbelastningen är konstant. Redan på djup under två meter måste därför avvägning ske med kompensatorväst. Våtdräkten består vanligtvis av flera olika delar: byxa, jacka, sockor, huva och handskar. Välj sockor med kraftig gummisula, som inte slits så fort. TORRDRÄKTEN Torrdräkten är - som namnet säger - konstruerad så att den inte släpper in något vatten och så att luften inuti inte läcker ut. Under torrdräkten 10

11 bär man ett underställ av någon lämplig textil, som isolerar mot kylan. För att torrdräkten inte skall squeeza (nypa åt) av ökat vattentryck, kan man fylla på luft från dykapparaten. Detta sker via en dräktslang och en ventil på torrdräkten. På torrdräkten finns finns även urluftningsventil. Med hjälp av den släpper man ur luft när man stiger mot ytan, eftersom luften expanderar då. Torrdräktens lyftkraft kontrolleras också med dessa ventiler för att man skall kunna hålla sig rätt avvägd för det djup man befinner sig på. Torrdräkten kan bestå av olika material såsom(våtdräktens) cellneoprengummi, som har en god isoleringsförmåga och en bra flytförmåga i sig själv(avtar dock med tilltagande djup), eller torrdräkt av slitstark gummerad väv där dräktmaterialet saknar egen lyftkraft. Torrdräkten ger i sig knappast någon isolering utan skapar ett skyddande skal som håller luften inne och vattnet ute. Den isolerade effekten kan bero på underställets typ och tjocklek och kan varieras efter behov. Torrdräkten består i stor sett av samma delar som våtdräkten, skillnaden är torrdräktens underställ och att på olika torrdräkter kan huvan och/eller skorna sitta ihop tillsammans med övriga dräkten. HALVTORR DRÄKT Den halvtorra dräkten kan beskrivas som en våtdräkt med tätningar. Den är helsydd med tätningar vid dragkedja ben- och ärmmanschetter, vilket hindrar vattencirkulation i dräkten. Sockor och handskar är lösa. Dräktmaterialet är samma som våtdräktens, dvs nylonbelagt cellneoprengummi. Den halvtorra dräkten är ett bra alternativ för den som vill ha en helsydd dräkt likt en del torrdräkter, men med samma egenskaper som våtdräkten. AVVÄGNINGSVÄST/RÄDDNINGSVÄST För dagens dykare är någon typ av väst en självklarhet. Så kallad kompensator- och räddningsvästar används till dykardräkten. Kompensatorvvästen ersätter den lyftkraft som dräktmaterialet (neopren-dräkt) förlorar med tilltagande djup. Det sker genom att västen fylls med luft från dykarapparaten. Räddningsvästen är som en kompensatorväst men används inte för avvägning, eftersom detta görs med själva torrdräkten. För torrdräktsdykaren ger räddningsvästen en extra säkerhet vid t ex punktering, eller vid luftstopp från dykapparaten. Med västen kan man 11

12 även få ett bättre läge vid vattenytan. Eftersom vattentrycket vill pressa luften uppåt i dräkten, pressas all luft in mot halstätningen, när man befinner sig i vertikalt läge. Innerblåsa med ytterhölje av polyesterväv som skydd för innerblåsan. I En kompensatorväst kan bestå av enbart ytterhölje eller av en underkant på ytterhöljet finns dränering för det vatten som kan komma in mellan innerblåsan och ytterhöljet. Av säkerhetsskäl finns det flera olika sätt att fylla västen med luft. Det vanligaste är att använda luft från dykapparaten via en västslang och en luftpåfyllningsventil, sk inflator. Som en extra reserv kan man använda en liten på fyllningsbar luftbehållare ( i regel på 0,5 liter, 200 eller 300 bar). Fyllning av västen från luftbehållaren sker med en kran/ventil. Observera att särskilda regler gäller för tryckluftsbehållare. Som reserv kan man också använda engångspatroner med kolsyra. Med doseringsmunstycket kan västen fyllas med utandningsluft från dykaren vid vattenytan. Med doseringmunstycket kan man även släppa ur luften ur västen under vattnet. Det är viktigt att den delen där luften blåser ut har ett högre läge än luften i västen. Dumpningsventilen är till för att man snabbt skall kunna tömma västen på luft, om lyftkraften i den blir alltför stor på grund av överfyllning eller om man förlorar/dumpar viktbältet. Ventilen som sitter upptill på västen har en stor öppningsarea och kan regleras med ett dragsnöre. På en del västar är dumpningsventilen och övertrycksventilen kombinerande. Om trycket i västen blir alltför stort och man inte hinner använda dumpningsventilen, t ex vid en nöduppstigning läcker övertrycket ut via en övertrycksventil, så att västen inte sprängs. Remstället skall vara justerbart och är till för att hålla västen på plats. Med en visselpipa kan man påkalla hjälp vid en nödsituation. Västen kan ha en eller flera fickor. 12

13 Jackvästen är en annan modell vilken kan spännas direkt på dykapparaten. Dykapparatens remställ kan då ersättas med denna, vilken har axelband, midje- och bröstrem med snabbspänne. Jackvästens utrustning är densamma som avvägnings-/räddningsvästen: Inflator, miniflaska eller kolsyrepatron, doseringsmunstycke, övertrycksventil och snabbtömningsventil. 1. Inflator med slang. 2. Dumpningsventil. 3. Övertrycksventil. 4. Luftflaska. 5. Justerbara axelband. 6. Västficka. 7. Midjeband (kardborrspänne). 8. Ryggplatta. 9. Spännen. En nackdel med denna typ av väst är att det inte går att frigöra sig från dykapparaten utan att samtidigt göra sig av med västen. DYKAPPARATEN 13

14 För att du skall kunna stanna längre under ytan, tar du med dig ett luftförråd, dykapparaten. Dykapparaten består av en mängd olika delar som du måste känna till: 1. Tryckluftsbehållare 2. Behållarventiler 3. Reservluftsventiler 4. (Reduceringsventil) 5. (Manometer) 6. (Doseringsventil) 7. (Extra doseringsvetil) 8. (Lågtrycksslang till väst och torrdräkt) 9. Remställ (ryggplatta) 1. TRYCKLUFTSBEHÅLLARE Trycksluftsbehållare - eller luftflaskor, som de också kallas - tillverkas i någon av de två metallerna stål eller aluminium. Aluminiumbehållarna måste ha tjockare gods än stålbehållarna för att få samma hållfasthet. Behållarna av stål måste vara effektivt rostskyddade för att förhindra korrisionsskador. Luftflaskor av aluminium är lackerade medan de av stål kan vara både förzinkade och lackerade. För att förhindra att rostskyddet skadas är behållarna försedda med ett gummiskydd i botten. Man kan också ha en nätstrumpa runt behållaren som skydd mot kantstötningar och slag. Luftflaskorna är gjorda för att klara ett fyllnadstryck på 200 eller 300 bar. Det handlar alltså om mycket höga tryck och därför gäller speciella och viktiga regler för tryckluftsbehållare Behålaren måste vara typgodkänd i Sverige och enligt Arbetarskyddsstyrelsen ha följande instämplingar. 1. Tillverkarens namn och serienummer 2. Benämningen luft 14

15 3. Provtryckningen angiven i bar 4. Besiktningsdatum: månad/år, t ex 5/90 (maj 1990) 5. Besiktningsmannens märke 6. Rymd i liter 7. Tomvikt i kilogram 8. Fyllningstryck i bar Instämplingarna får ej på något vis döljas! Provtryckning och revisionsbesiktning skall göras vart femte år hos auktoriserad besiktningsman. Luftbehållaren provtrycks till 50% över arbetstrycket. En behållare för 200 bar provtrycks t ex till 300 bar, en behållare för 300 bar till 450 bar. Provtryckningen sker med vatten. Vidare mäts och vägs luftbehållarna. Luftflaskan besiktas också invändigt. Efter varje besiktning stämplas månad, år och besiktningsfirmans kontrollmärke på behållaren. Dykapparaten kan bestå av en eller flera behållare, vilka också kan variera i storlek. Exempel på behållarpaket: 1 * 10, 12 eller 15 liter; 2 * 3, 4, 5, 6 eller 7 liter (i vissa fall 10 liter). 2. BEHÅLLARVENTILEN På alla tryckluftsbehållare finns en ventil av något slag. Dess uppgift är dels att innesluta luften i behållaren, dels att fungera som en anslutning för en reduceringsventil. Vissa dubbelapparater kan ha två ventiler. Enkel behållarventil med reservluftskran. Dubbel behållarventil med separat reservluftsventil. 3. RESERVLUFTSVENTILEN 15

16 Reservluftsventilen är till för att i god tid göra dig uppmärksam på luftförrådet, innan det tar slut helt. På alla godkända dykapparater finns en reservluftsventil. Ventilen stryper ca 50 bar genom att andningsmotståndet blir större. Då utlöser du reservluftsventilen och får luft till uppstigningen. ANDNINGSREGULATORN Andningsregulatorn består av två steg. Det första är reduceringsventilen. 4.Reduceringsventilen sänker - reducerar - primärtrycket, (dvs behållartrycket, som kan vara upp till 300 bar) till mellan 6 och 12,5 bar över omgivande tryck, beroende på fabrikat. Det reducerade trycket (sekundärtrycket) matas via regulatorslangen till det andra steget (dvs 6.doseringventilen ), i vilket ett för behovet och omgivningen lämpligt tryck och luftflöde automatiskt regleras. Ett andningsmembran ser till att regulatorn stängs efter utandning, så att inget vatten släpps in. Till regulatorns första steg kan du koppla en 7.extra doseringsventil på en separat slang, en octopusrigg. Den kan din dykkamrat utnyttja, ifall hans andningssystem krånglar. Octopusriggen kan kombineras med inflatorn på västen, vilket innebär att antalet slangar från reduceringsventilen minskas. S k ponybottle kan ersätta eller vara ett alternativ till octopusriggen. Den består av en liten luftbehållare, behållarventil och regulator. Behållaren monteras på ditt behållarpaket. Du får då ett reservluftssystem som fungerar helt oberoende av ditt ordinarie system. 5. MANOMETERN uppfattning om hur stor luftmängd du har till ditt förfogande. Manometern Manometern visar det aktuella trycket i luftbehållaren i enheten bar. Du får då den monterad på reduceringsventilen eller på behållarventilen, beroende på apparattyp. 9. REMSTÄLL ELLER RYGGPLATTA Dykapparaten placeras på ryggen som en ryggsäck. Remstället har axelband och midjebälte. Spännena på remmarna skall vara s k snabbspännen, så att du snabbt kan göra dig fri från apparaten i en nödsituation. På de apparater där man använder endast en behållare, används i stället en ryggplatta (ibland kallad back-pack) för att bättre fixera behållaren på ryggen. 16

17 VIKTBÄLTET Det är i första hand den övriga utrustningen som kompenserar lyftkraften i din dräkt. Den räcker dock inte alltid till, varför du får använda dig av ett viktbälte. Det består av skärp, snabbspänne och blyvikter. Snabbspännet skall kunna öppnas lätt i en nödsituation. Blyvikter finns i olika storlekar och skall vara utformade så att de inte glider på bältet. det finns även viktbälten som har insydda fickor med små blykulor. Dessa sitter lite bekvämare runt midjan, men blir svårare att variera passform och viktbelastning. Vill du fördela viktbelastningen, är det bra att sätta en mindre del av vikterna nedtill på benen. Det gäller speciellt vid dykning med torrdräkt, då du på så sätt får bättre balans och kan simma lättare. DYKUR Eftersom det är absolut nödvändigt att följa tidsbegränsningar i dyktabellerna, måste du använda ett dykarur. Ett dykarur måste naturligtvis vara garanterat tätt och tåla minst dubbla det dykdjup du skall dyka till. Dykaruret kan vara analogt med visare, digitalt eller en s k bottomtimer. Det analoga uret visar när du startade dyket. Hur långt tid du har kvar kan du avläsa själv. Det digitala har en tidtagningsfunktion och en del har dessutom en alarmfunktion som talar om när uppstigningen skall starta. En bottomtimer är ett ur som används enbart vid dykning. Det startar automatiskt vid en meters djup och stannar på nytt då djupet understiger en meter. Det finns även exklusiva dykarur med inbyggd djupmätare. På den digitala delen av uret kan du efter dyket läsa av dyktid och största dykdjup. Alarm för största dykdjup och maximal dyktid kan programmeras in. DJUPMÄTAREN Lika viktig som dykaruret är djupmätaren. Vissa har en släpvisare som stannar vid det största dykdjupet. Det finns även digitala djupmätare med minne. En gradering till 70 meter räcker mer än väl. Om du har tillfälle att besöka en tryckkammare och tillgång till en djupmätare, kan du ta med dig djupmätaren och och jämföra med mätaren i kammaren. 17

18 DYKDATORER En dykdator är (som framgår av namnet) ett avancerat elektroniskt instrument med en inbyggd mikroprocessor, som programmeras med alla uppgifter från dyktabellen. I vissa fall kan dessa datorer ta hänsyn till betydligt fler vävnadstyper än våra vanliga tabeller och på så sätt också göra dykningar säkrare och effektivare. Datorn läser av de ändrade tryckförhållandena under hela dykningen och kan i varje ögonblick ge besked om tillgänglig dyktid, etapptider, djup osv. Instrumenten varierar så mycket i utförande och funktioner att det är bäst att skaffa grundliga detaljkunskaper hos någon återförsäljare inför ett eventuellt köp. DYKKOMPASSEN För att kunna navigera under vattnet - speciellt nät bottnen är slät eller sikten dålig - måste du ha en dykkompass. Det finns speciella kompasser, som fästs på handleden, men det går också bra att använda en vanlig kompass. Se då bara till att kompasshuset är vätskefyllt och att den graderade ringen runt huset är vridbar. MELLANLINAN Mellanlina skall användas vid all par dykning och bör vara ca 3 meter (beroende på sikt och dykmetod). Den skall kunna fästas vid dykaren så att den på inga villkor kan lossna oavsiktligt. Linan bör vara tillverkad i mjuk polyesterull i väl synlig färg. Linan skall vara försedd med en flottör som håller den flytande över botten. DYKKNIVEN Dykarkniven är en viktig del i din säkerhetsutrustning. Med den skall du kunna skära dig loss, om du t ex fastnar i ett fiskenät eller trasslar in dig i någon lina. Eggen skall därför vara vass, och någon del av bladet skall vara tandad, så att du kan såga med kniven. Handtaget måste därför vara utformat så att du får ett så bra grepp så möjligt. Det skall finnas ett skydd framför eggen. Testa din kniv på följande sätt: tag en lina (ca 8 mm polyesterull) och tag ett djupt andetag, dyk ned under vattenytan och skär av linan innan du går upp till ytan igen. 18

19 Knivens slida skall vara av slagtåligt material, och kniven skall lätt kunnas tas ur och sättas i. Någon slags enkel låsning av kniven i slidan skall också finnas. Remmarna till slidan bör vara av gummi. Plastremmar blir nämligen lätt spröda och kan gå av. UNDERVATTENSLAMPAN (UV-LAMPAN) En dykarlampa skall vara tillverkad i robust och slagtåligt, icke korriderande material (ASA-material, aluminium eller stål). Lampan skall vara med god marginal trycksäker till det aktuella tryckdjupet. Lampan skall vara utrustad med en handlovslina. SKÖTSEL AV DIN DYKUTRUSTNING Det är viktigt att du vårdar dykutrustningen, bl a för att den skall fungera och inte gå sönder under en dykning. De flesta tillverkare har anvisningar för hur du skall sköta exempelvis din dräkt, dessa skall du följa. Du får här några viktiga minnesregler att följa: Skölj alltid hela din dykutrustning i sötvatten efter dyket. När du sköljer dykapparaten och regulatorn skall denna ha blindpluggen påskruvad. Torka aldrig din dykdräkt i direkt solljus. Det kan skada dräkten. Kontrollera alltid hela din utrustnings funktion hemma före en dykning. Låt en auktoriserad serviceman kontrollera din dykutrustnings olika ventiler en gång per år. Förvara alltid din dykutrustning enligt de rekommendationer tillverkaren anger. 19

20 OLIKA UNDERVATTENSAKTIVITETER Dykning i sig blir sällan enformig, eftersom dykplatserna varierar. På så sätt är det alltid spännande och intressant att dyka. Med växande erfarenhet brukar många dykare bredda sitt intresse till en eller flera aktiviteter som t ex marinarkeologi, marinbiologi mm. MARINBIOLOGI Många ägnar sig åt att studera djur och växter, när de dyker. Det kan du göra i kustvatten eller i någon sötvattenssjö. Det är en fascinerande upplevelse att möta våra välkända fiskar i deras egen miljö. Växter och djur varierar dessutom med vattendjupet, vilket gör att du alltid har något nytt att studera. Det rika utbudet av kurser i marinbiologi gör att du snabbare kan lära och förstå livet i vattnet. MARINARKEOLOGI Sveriges långa historia som sjöfarande nation har givit arkeologiintresserade dykare mycket att ägna sig åt. Runt Sveriges kust finns många tusen registrerade vrak (och säkert många ännu oupptäckta). Förutsättningarna i Östersjön gör att där finns de flesta av de bäst bevarade vraken från 1600-talet och fram till mer nutida. Kring de flesta vrak finns sägner eller historier. Det är en spännande skattjakt att söka i arkiven efter vrak och sedan dyka för att finna det. Marinarkeologiska kurser arrangeras på många håll i landet, och många dykare deltar i stimulerande och intressanta marinarkeologiska projekt. UNDERVATTENSFOTOGRAFERING/FILMNING Precis som fotografering är en mycket vanlig hobby på land, Har det för många dykare blivit ett stort intresse att dokumentera upplevelserna under vattnet och fotografera djur och växter. Speciella undervattenskamror eller särskilda höljen till systemkamror gör detta möjligt. Med hjälp av blixt kan man förbättra färgerna. Utöver fotografering för nöjes skull kan man också delta i de olika tävlingar som arrangeras i Sverige och utomlands. DYKORIENTERING Förmågan att orientera sig under vattnet, att hitta rätt, är naturligtvis mycket viktig vid all dykning. 20