Torrdräktsdykning. Fördelar, tekniker och utrustning

Transkript

1 Torrdräktsdykning Fördelar, tekniker och utrustning

2 FÖRORD På våra breddgrader använder vi normalt mer kläder vid utevistelser än i sydligare trakter. Detta är ett naturligt fenomen för oss, eftersom alla här har kläder för olika väderlek och årstid. Det är därför lätt att inse att vi också måste anpassa mängden kläder (isolering) när vi dyker på olika platser efter rådande vattentemperatur. Den enklaste lösningen för vårt behov av värmeisolering under vattnet är våtdräkten, som finns i många olika modeller. Denna har dock sina begränsningar i kallare vatten. En våtdräkt räcker kanske för enstaka dyk i våra vatten under sommaren, men om man skall utöka säsongen krävs det mer. Lösningen på problemet heter torrdräkt och gör att man inte bara är torr och varm under själva dyket, utan även före och efter. Fördelarna är alltså uppenbara, men dykning i torrdräkt kräver både tanke och träning, framförallt på grund av att dräkten används avvägning under vattnet. Den kräver också mer i underhåll och skötsel än en våtdräkt. Dessa skillnader skall dock inte ses som begränsningar, utan fördelarna med dykning torrdräkt uppväger lätt dessa extra hänsynstaganden och gör att du kommer att dyka mer och under hela året. Trots ett uppenbart behov finns det inte mycket litteratur i ämnet. En nyfiken dykare är i stort sett hänvisad till tillverkarnas kataloger, med mycket begränsade tekniska beskrivningar av hur torrdräkten verkligen fungerar och hur den används. Det är av denna anledning denna skrift tillkommit och vi hoppas att den skall hjälpa dig att få en bättre förståelse av de hjälpmedel som finns för din njutning under vattenytan. Kompendiet kan användas för självstudier, men tanken är att det skall fungera som en förberedelse till formella lektioner på en torrdräktskurs och som referens efter kursen. De praktiska färdigheterna lär du dig bäst tillsammans med en erfaren instruktör I inledningen till varje avsnitt finns ett antal mål. Dessa beskriver frågeställningar som du skall fundera igenom när du läser texten. Lösningen finns i bilder eller text, men om du inte hittar ett tillfredsställande svar bör du fråga din instruktör eller annan person med kunskap i ämnet, som kan förklara problemet för dig. Du är också välkommen med frågor, kommentarer och synpunkter på materialet till: Jonas Arvidsson jonas.arvidsson@tripnet.se Aurelia Productions, 1998 Alla rättigheter förbehålles Beta version 1.0 1

3 Torrdräktsdykning: innehåll INNEHÅLL Kapitel 1 Varför dyka torrt? 3 En kort historik Vatten och värme Jämförelse mellan våtdräkter och torrdräkter Kapitel 2 Olika torrdräkter 10 Neoprenedräkter Skaldräkter Kapitel 3 Konstruktion 12 Tätningar Blixtlås Ventiler Huvor Stövlar Underställ Handskar Knäskydd Komfortblixtlås Kapitel 4 Att dyka i torrdräkt 15 Komplett utrustning Skillnader Avvägning Problem Bra övningar Kapitel 5 Underhåll och skötsel 17 Allmänt underhåll Reparationer Förvaring 2

4 Torrdräktsdykning: Varför dyka torrt? KAPITEL 1 VARFÖR DYKA TORRT? Mål När du läser detta avsnitt skall du leta efter svaren på dessa frågor: 1. Varför blir man snabbare nedkyld i vatten än i luft? 2.Hur reagerar kroppen vid nedkylning? 3. På vilka sätt förlorar vi värme? 4.Hur förlorar vi värme genom vår andning? 5.Hur påverkar nedkylning risken att få tryckfallssjuka? 6. Vilka faktorer avgör om vi känner oss kalla under ett dyk? En kort historik Var vi än dyker, även i de varmaste tropiska trakter, kommer vattnet att vara kallare än kroppstemperaturen. Vi kommer alltså att bli nedkylda. Som du kommer ihåg från grundkursen är dessutom vatten mycket bra på att leda bort värme från kroppen. Var vi än dyker måste vi alltså skydda oss på något sätt från nedkylning. Detta var ett stort problem i dykningens barndom. För tungdykare med hjälm fanns det helt slutna dräkter som gav ganska bra skydd, men materialet var alldeles för styvt och otympligt för att man skulle kunna simma med dessa dräkter. De torrdräkter som utvecklades för apparatdykare var primitiva konstruktioner utan ventiler. Det var först i början av 50-talet som det skummade neoprenet uppfanns, och det tog inte lång tid innan man började sy våtdräkter av detta nya material. Man upptäckte då att man inte behövde en torrdräkt för att hålla sig varm, utan det gick alldeles utmärkt med den passiva isolering som våtdräkten ger. Användningen av torrdräkter sjönk kraftigt i och med utvecklingen av våtdräkter, men för dykning i kallare vatten såg man ändå brister med våtdräkter. Poseidon var det första företag som utvecklade en modern torrdräkt i neoprene, och Poseidon Unisuit satte den standard som alla torrdräkter fortfarande mäts mot. Detta var den första torrdräkt som hade halstätning, inloppsventil, utloppsventil och ett vattentätt blixtlås. Halstätningen och ventilerna var egna uppfinnar och det vattentäta blixtlåset var en bieffekt av det amerikanska rymdprogrammet. Idag finns ett stort antal typer och modeller på marknaden och vi kommer att gå igenom egenskaper och fördelar med de vanligast förekommande. Vatten och värme Som du fick lära dig redan på grundkursen, förlorar vi värme relativt snabbt i vattnet. En ganska behaglig inomhustemperatur är 20 C. Vi känner oss då knappast frusna, utan fungerar väl med bara lätta kläder. Samma temperatur i vattnet känns däremot mindre angenäm, speciellt efter ett tag. För att förstå vad det är som händer skall vi här börja med att gå igenom vattnets egenskaper och sedan beskriva hur kroppen reagerar på nedkylning. 3

5 Torrdräktsdykning: Varför dyka torrt? Vattnets egenskaper Vatten är en mycket speciell kemisk förening, men många helt unika egenskaper. Den främsta anledningen till att vattenmolekylen är så unik är att den är polär - den har alltså en positiv och en negativ sida. Det är detta som gör att vatten är ett mycket bra lösningsmedel. De olika vattenmolekylerna attraherar också varandra, vilket gör att de gör motstånd mot förändringar. Vi måste därför tillföra mycket energi för att värma upp vatten, eftersom värme innebär rörelse och rörelsen hindras av vattenmolekylerna själva. När vi dyker gör vi det i vatten som alltid är kallare än kroppen. Det finns knappast någon dykplats där vi kan förvänta oss en så hög vattentemperatur, utan även i de varmast tropiska trakter ligger den cirka 10 grader under kroppstemperaturen. Värme leds då från kroppen för att utjämna temperaturen i det omgivande vattnet. Det är lätt att inse att detta är en omöjlig uppgift, på grund av den stora volymen vatten och vattnets goda värmeledningsförmåga. Var vi än dyker kyls vi alltså ner. Kroppens värmeproduktion Vi använder kläder på land av många olika orsaker. En del ser dem mest som ett personligt uttrycksmedel, medan andra ser dem som ett nödvändigt ont. Den krassa verkligheten är att vi inte skulle överleva utan dem. Det är dock viktigt att inse att kläderna inte värmer oss - det är kroppen som själv som står för värmeproduktionen. De kläder vi bär skapar bara ett luftskikt mellan kroppen och omgivningen, och detta isolerar oss från nedkylning. I kroppens inre produceras värme som en följd av den förbränning som sker i organ och muskler, till exempel matsmältning och fysisk aktivitet. Konstruktionen är optimerad för en temperatur på 37 C, med ganska liten tolerans upp och ner. Den värme som produceras av kroppen fördelas sedan ut till andra delar med hjälp av blodomloppet. Detta fungerar också som en form av termostat, där storleken på blodkärlen nära huden kan regeleras för att minska värmeförlusterna eller för att avge mer värme. Detta reglersystem fungerar givetvis bara inom rimliga gränser. Om värmeförlusten blir för stor räcker det inte att minska blodflödet till de yttre delarna, utan även temperaturen i de inre delarna kommer att påverkas. Nedkylning Graden av värmeförlust beror givetvis främst på vattentemperaturen, men även på den form av isolering man har och hur länge man utsätts för nedkylningen. Om kroppen förlorar mer värme än den kan generera, är den första reaktionen att minska blodtillförseln till huden och genom frossa, där musklernas arbete ger mer värme. Kroppen vet att man kan leva utan händer och fötter, så blodflödet begränsas (vasokonstriktion) ut i armar och ben. De flesta anser att huvudet är det viktigaste organet i kroppen och det är också huvudet som har störst krav på syre. Tyvärr är det också så att vi förlorar mycket värme genom huvudet. Ett oskyddat huvud kan stå för så mycket som 50% av värmeförlusten under ett dyk! Det är alltså betydligt viktigare att ha en bra huva än bra handskar. Fortsätter nedkylningen räcker dock inte dessa åtgärder, utan temperaturen i kroppens inre kommer sjunka. Tabellen på nästa sida visar ungefär vad som händer vid kraftig nedkylning. 4

6 Torrdräktsdykning: Varför dyka torrt? 37 C NORMAL KROPPSTEMPERA- TUR 36 C FROSSA 35 C FÖRVIRRING, DESORIENTERING 34 C MINNESFÖRLUST 33 C HJÄRTAT BÖRJAR SLÅ LÅNGSAMMARE 32 C SÖMNIGHET 31 C EVENTUELL OJÄMN HJÄRTRYTM 30 C MEDVETSLÖSHET 29 C KALLARE ÄN SÅ BÖRJAR MUSKLERNA SLAPPNA AV, PUPILLREFLEXERNA UPPHÖR OM MAN GÅR IN I ETT DÖDSLIKNANDE TILLSTÅND. Nu är det väl knappast så att vi utsätter oss för dessa allvarliga risker när vi dyker, men du ser i tabellen här vid sidan att det inte behövs någon större nedkylning för att man skall börja skaka under vattnet. Om detta sker skulle du varit uppe på land eller i båten för länge sedan! Sätt att förlora värme Både på land och under vattnet förlorar vi värme på flera olika sätt. För att minska värmeförlusterna måste vi vara medvetna om dem alla. Ledning - Detta är den värme som vi förlorar genom direkt kontakt med något som är kallare än kroppen. Värme leds då från det föremål som har högst temperatur (kroppen) till det som har lägst (det omgivande vattnet). Som vi kommit överens om har vatten en mycket stor förmåga att leda bort värme från kroppen. Konvektion - Kläderna ger ett stillastående luftskikt närmast huden. Detta är då lätt att värma upp och fungerar sedan som en isolering mot nedkylning. Våtdräkten fungerar på samma sätt, där det vatten som kommer in lätt värms upp och blir till en del av isoleringen. Det är därför det känns kallt i början när man hoppar vattnet med en våtdräkt. Om luften eller vattnet hela tiden cirkulerar måste kroppen värma upp nytt och det åtgår på så sätt mer energi. Detta är fallet om du badar utan dräkt. Du värmer då upp det vatten som befinner sig närmast huden, men detta försvinner snabbt genom dina rörelser och du måste då värma upp nytt. Vi förutsätter att du kommer att dyka med någon form av dykdräkt att att den passar väl, så man skulle kunna tro att konvektion står för en mycket liten del av nedkylningen. Det är dock viktigt att ta hänsyn till vindens nedkylande verkan på land före och efter dyket. Vindkylningseffekten är ett välkänt fenomen, och kan stå för en väsentlig del av nedkylningen av en våtdräktsdykare som efter dyket tar av sig dräkten för att byta till torra kläder. Strålning - Detta är principen bakom till exempel en infravärmare, där direkta energistrålar står för värmeöverföringen. Vi kan i stort bortse från detta vid dykning. Avdunstning - Ett viktigt sätt för kroppen att avge värme vid arbete eller varmare väderlek är svettning. Avdunstningen av vatten från huden kräver energi och denna tas då från kroppen. Avdunstningen från våta kläder eller från våt hud kan kyla ner kroppen oavsiktligt, speciellt för en våtdräktsdykare som byter om efter dyket, eller som behåller dräkten på i tron att det blir varmare så. Båtresan in till land kan alltså även den ge en väsentlig nedkylning. Håll dig varm! Vi kan alltså nog vara överens om att det finns många anledningar till att begränsa värmeförlusterna när vi dyker. Sportdykning går ju trots allt ut på att ha kul under vattnet, och det är nog ingen som finner njutning i att frysa. Som vi kommer att visa finns det dock utmärkta hjälpmedel för att maximera njutningen genom att minska värmeförlusterna under vattnet. Det är också viktigt att inse att även om vi inte känner oss kalla under dyket förlorar vi värme till det omgivande vattnet och vi kan fortsätta förlora värme efter dyket. Detta gör att vår förmå- 5

7 Torrdräktsdykning: Varför dyka torrt? ga att hålla kroppstemperaturen minskar för varje dyk vi gör samma dag. En våtdräktsdykare kommer alltså att känna sig kallare under det andra dyket, och skall det göras ett nattdyk också kan vi förvänta oss att våtdräktsdykaren känner sig ytterligare kallare. Alla som dykt både i kalla och tropiska vatten har också märkt att man känner sig tröttare efter en dykdag här. Denna onormala trötthet beror på att kroppen har problem med att ersätta det bränsle som använts i musklerna för arbete och värmeproduktion. Slutligen, har många undersökningar visat att vid dykning i kallare vatten använder våtdräktsdykare upp till cirka 30% mer luft än en torrdräktsdykare. Detta motsvarar skillnaden mellan en 8 liters och en 10 liters 300 barsflaska, eller att man kanske kan stanna nere i 20 minuter till för att njuta ännu mer av den fantastiska undervattensvärlden. Anledningen till detta är att kroppen behöver mer syre för att förbränna mer näring för att producera mer värme för att försöka behålla en normal kroppstemperatur. Detta är en process som vi inte kan styra och som pågår utan att vi är medvetna om det. En risk här är också att kroppen inte får tillräckligt med syre för att klara av både kraven från denna extra förbränning och hårt arbete. Andningen I samband med vår luftförbrukning under ett dyk är det också viktigt att tänka på att vi förlorar värme genom vår andning, oberoende av vilken typ av dräkt vi använder. Det är tre faktorer som spelar in här: 1) Luften i flaskan kyls ner när vi dyker. Även om det är en varm sommardag, kan vattentemperaturen bara vara 5-10 C nere på större djup. Luften i flaskan kommer då att kylas ner till omgivande temperatur ganska snabbt. Du märker detta tydligt genom en stor minskning av trycket i flaskan under första delen av dyket. Det är alltså inte du som andas mer under nedstigningen, utan det beror på fysikaliska lagar som vi inte kan styra över. 2) När du andas genom regulatorn sker en ytterligare temperatursänkning på grund av trycksänkningen. Du har säkert lagt märke till detta också när du öppnat flaskkranen på land. Om den får stå öppen tillräckligt länge bildas det is på kranen. Det är faktiskt samma princip ett kylskåp bygger på. 3) Den kalla luft du får i dig värms upp av kroppen, så att när den når lungorna håller den 37 C. När du sedan andas ut förlorar du all den energi som gått åt till att värma upp luften. Detta förhållande kompliceras ytterligare av att den luft vi har i flaskan är mycket torr. Den fuktas då i luftrören och detta innebär en ökad värmeförlust och vätskeförlust. Vi måste andas under vattnet, men vår andning orskar en del problem i kalla vatten som man inte behöver tänka på tropikerna. Värmeförlusten genom vår andning kan stå för en betydande del av den totala värmeförlusten, och eftersom den är oberoende av den dykdräkt vi har på oss, är det lätt att inse att även en torrdräktsdykare blir nedkyld efter ett tag. Tryckfallssjuka Som vi sett förlorar vi vätska under ett dyk på grund av att luften måste fuktas innan den når lungorna. En våtdräktsdykare i kalla 6

8 Torrdräktsdykning: Varför dyka torrt? vatten förlorar också ofta vätska genom urinering under dyket. Ansamlingen av blod till den inre organen vid kyla gör att njurarna får mer blod, och med en ökad genomströmning bildas mer urin. Det kan då vara svårt att hålla sig, men genom varje urinering förloras både värme och vätska. Som du känner till redan från grundkursen, finns det en hel del bidragande faktorer till risken att få tryckfallssjuka vid dykning. En av dessa är vätskeförlust. Det är alltså viktigt att dricka före ett dyk, men vissa undviker detta vid dykning i kalla vatten eftersom det vet att de kommer att bli kissnödiga. Vid vätskeförlust kommer blodet att bli tjockare och när vi fryser kommer cirkulationen att bli sämre i extremiteterna. Detta gör att vi löper större risk för att få tryckfallssjuka. Nu är det givetvis så att det är långt ifrån alla som blir nedkylda som får tryckfallssjuka, men studier har visat att våtdräktsdykare utsätts för en 30% ökad risk för att få tryckfallssjuka jämfört med en torrdräktsdykare vid samma dykprofiler. Vad är kallt vatten? Det finns ett antal faktorer som avgör om du känner dig kall under vattnet. Det går alltså inte att dra en gräns vid till exempel 10 C och säga att allt under detta är kallvattensdykning och kräver därför torrdräkt. Som vanligt finns det individuella skillnader för hur vi upplever vattentemperaturen. Uppenbara faktorer är givetvis vattentemperatur, dyktid och effektiviteten hos dykdräkten. Dessa har vi diskuterat tidigare eller kommer att diskutera i senare kapitel. Övriga faktorer är: Acklimatisering - Alla som åkt på en dykresa till tropiska trakter har observerat att de lokala dykarna har betydligt tjockare dräkter (och kanske till och med huva) än de dykare som kommer dit för att dyka en vecka eller två. Denna tillvänjning går ganska snabbt, och en stor psykologisk del - man lär sig tolerera ett visst obehag. Aktivitet - En dykare som inte rör sig speciellt mycket under ett dyk producerar inte lika mycket värme som en som simmar hela tiden. En undervattensfotograf, som sitter stilla på boten och väntar på sina motiv, blir därför snabbare nedkyld. Förmåga att generera värme - Mer muskler kan generera mer värme och matsmältningen är en viktig värmekälla. Förhållandet mellan yta och volym - Klotet är den geometriska figur som har den minsta ytan i förhållande till volymen, så korta och runda personer avger mindre värme än långa och smala. Mängden kroppsfett - Fett isolerar bra (kolla bara valarna!), så feta personer fryser normlat mindre. Den ideala dykaren för kalla vatten har alltså levt i en igloo på nordpolen de senaste två åren, rör sig som en torped under vattnet, är extremt kort och kraftig och har ett 20 cm späcklager över hela kroppen. Nu är det väl tyvärr så att denna beskrivning passar ganska dåligt på de flesta av oss, så vi måste på något sätt anpassa oss till de rådande förhållandena. Vi börjar med att titta på de redskap som finns till hands. 7

9 Torrdräktsdykning: Varför dyka torrt? Jämförelse mellan våtdräkter och torrdräkter Mål När du läser detta avsnitt skall du leta efter svaren på dessa frågor: 1.Vilka typer av våtdräkter finns det och hur ger de isolering under vattnet? 2.Vilka fördelar och nackdelar finns det med att dyka i torrdräkt? 3.Vilka övriga hänsynstaganden bör man överväga vid val mellan torrdräkt och våtdräkt? Efter att ha läst igenom alla nackdelar och hemska saker som man kan råda ut för vid dykning i kallare vatten, kanske du undrar varför man överhuvudtaget skall bry sig. Svaret är att det finns många anledningar till att anstränga sig till bekväm dykning även på våra latituder eftersom dykningen här kan vara väl så fin och belönande som i tropiska trakter. De möjligheter vi har till isolering är våtdräkter och torrdräkter. Vi börjar detta avsnitt med en kort genomgång av generella egenskaper för dessa huvudgrupper för att sedan koncentrera oss på vad denna kurs handlar om - torrdräkter. Våtdräkter Som namnet antyder kommer dykaren att vara våt i denna dräkt. Nu spelar detta inte så stor roll så länge det vatten som kommer in i dräkten stannar kvar där. Om passformen på dräkten är bra och vi rör oss försiktigt under vattnet, kommer vattenmängden i dräkten att vara ganska begränsad. Vattnet värms då lätt upp av kroppen och blir en del av det isolerande skiktet. Detta, tillsammans med neoprenskummets utmärkta isoleringsegenskaper, gör att kroppens nedkylning begränsas. Om dräkten däremot passar illa kommer vatten hela tiden att cirkulera i dräkten och kroppen kyls ner snabbare. Detta gör att alla tillverkare har som alternativ att man kan få en specialsydd dräkt, om man har en kroppsform som inte passar i standardstorlekarna. Tvådelad dräkt med långabyx - or och jacka är den vanligaste typen av våtdräkt i många områden. Modeller Korta dräkter - Används mest för dykning i tropiska trakter, för windsurfing, vattenskidåkning och andra vattensporter. Dräkten ger bara begränsat skydd mot nedkylning. Dessa görs oftast i 3 mm neoprene. Hela dräkter Dessa kan ha både fast och lös huva. Görs oftast i 3 eller 5 mm neoprene för dykning i varmare vatten Tvådelade dräkter Har oftast en byxa som går upp över axlarna och en jacka med långa armar. Huvan kan vara lös eller fastsatt i jackan. Används mest för dykning i kallare vatten och görs då i 5 till 7 mm tjock neoprene. Fördelen med denna konstruktion är att man kan använda byxa eller jacka för sig och får därmed ökad flexibilitet. Nackdelen är att man använder mycket neoprene för att tillverka dräkten. Detta gör den inte bara dyrare, utan den kräver även mer bly vid dykning. Det dubbla lagret kan tyckas ge fördelen av bättre isolering, men en hel dräkt ger mindre vattengenomströmning. Halvtorr dräkt med fast huva och tätningar vid hand- och fot - leder är den vanligaste våt - dräkten i kallare trakter. Halvtorra dräkter Detta är den vanligaste typen av våtdräkt i dag för dykning i kallare vatten. Den halvtorra dräkten är en hel dräkt med fast huva, tätningar kring ansikte, handleder och fotleder, samt ett vattenskyddat blixtlås. Detta gör att vattengenomströmningen blir minimal. Dessa dräkter görs i 5-7 mm neoprene och det finns olika lösningar för tätningarna. 8

10 Torrdräktsdykning: Varför dyka torrt? Torrdräkter Här är avsikten istället att vi skall vara så torra som möjligt under och efter dyket. För vissa kan dock detta vara ett relativt begrepp, eftersom en del torrdräkter läcker in lite vatten. Vi kommer senare i texten att visa hur man undviker detta. Torrdräkten kan vara gjord i olika material, men alla har tätningar kring huvud och handleder, och de har ett vattentätt blixtlås. Värmeisoleringen sker genom att det finns ett luftlager närmast kroppen, precis som med kläder på land. Dräkten fungerar normalt bara som en vattentät barriär. Det finns även torrdräkter i samma typ av neoprenematerial som våtdräkter och dessa har då de extra fördelarna med att ge ytterligare isolering och flytkraft. Fördelar med att dyka i torrdräkt Detta är mest en sammanfattning av vad vi diskuterat i de inledande avsnitten, men här får du informationen igen i kortfattad form. Bekvämare dykning eftersom du är varmare under dyket. Bekvämare dykning eftersom du är varmare efter dyket. Säkrare eftersom kyla kan påverka omdöme och rörlighet. Säkrare eftersom det minskar risken för tryckfallssjuka. Flexiblare eftersom du kan variera isoleringen. Dräkten måste inte passa så exakt som för en våtdräkt. Fler dyk på samma dag. Längre säsong, det går även att dyka behagligt på vintern. Isoleringen minskar inte med djupet, som för en våtdräkt. En rätt skött torrdräkt håller ofta länge än en våtdräkt. Nackdelar med att dyka i torrdräkt Allt är inte guld som glimmar, och även om vi tycker att det är både bra och skönt att dyka i torrdräkt finns det en del nackdelar jämfört med våtdräktsdykning som vi måste diskutera. Kostar mer i inköp. Kräver lite mer omtanke före och efter dyket än en våtdräkt. Kräver mer underhåll. Tar mer plats än en våtdräkt. Kan vara ganska obekväm på land en varm dag. Kräver ofta mer bly än motsvarande våtdräkt. Tätningarna behöver ofta bytas ut med jämna mellanrum. Halstätningen kan vara obekväm, speciellt vid ytsim. Beslutet Ja, nu är det upp till dig! Vi har gått igenom alla fördelar och nackdelar med torrdräkter, så du bör ha ett relativt bra beslutsunderlag. Innan du meddelar ditt val bör du dock fundera på följande: Efter att ha gått igenom detta inledande kapitel och svarat på de frågor som finns, skall du ha en grundläggande förståelse av behovet för värmeisolering under vattnet och hur denna kan åstadkommas. Vi kommer att i nästa kapitel beskriva de olika typer av torrdräkter som finns på marknaden idag. Var kommer jag att dyka, hur mycket och när på året? Är jag frusen av mig? Vad sysslar jag normalt med under vattnet? Hur djupt dyker jag normalt? Hur länge brukar jag (vilja) dyka? Svaren på dessa frågor bör tala om för dig om du skall välja torrdräkt eller våtdräkt - eller kanske båda. 9

11 Torrdräktsdykning: Olika torrdräkter KAPITEL 2 OLIKA TORRDRÄKTER Mål När du läser detta avsnitt skall du leta efter svaren på dessa frågor: 1.Vilka material används idag för tillverkning av torrdräkter? 2.Vilka fördelar och nackdelar finns det med de olika materialen för torrdräkter? Torrdräkter Även om våtdräkten uppfyller kraven för de flesta situationer, så har den en del uppenbara nackdelar där de viktigaste är: Isoleringen minskar med djupet. Eftersom vattentemperaturen normalt också minskar med djupet får vi här en omöjlig ekvation att lösa. Våtdräkten kan ge tillräcklig isolering under själva dyket, men vi kanske även blir nedkylda före och efter. Om vi byter om på dykcentrat och åker båt ut till dykplatsen kanske vi hinner bli nedkylda innan vi kommer dit. På hemresan ger sedan den våta dräkten ytterligare nedkylning. Det är heller inte speciellt skönt att ta på sig en våt dräkt inför det andra dyket eller att ta av sig dräkten utomhus om det är kallt och blåsigt. Med en torrdräkt kommer vi undan dessa problem, men till priset av en dyrare dräkt som kräver mer omvårdnad. Nu tycker nog de flesta som dyker regelbundet i kallare vatten att det är värt denna merkostnad, eftersom fördelarna är så uppenbara. Material Dagens torrdräkter tillverkas av antingen neoprene eller av någon form av belagd väv. Neoprenedräkter Här används samma material som för våtdräkterna. Skillnaden är att man måste vara noggrannare vid sammanfogningen för att sömmarna skall bli täta. Neoprenetorrdräkter av hög kvalité skall därför vara limmade och sedan sydda på båda sidor. Fördelarna med en torrdräkt i neoprene är att den ger så bra isolering att man inte behöver komplettera med ett tjockt underställ annat än vid dykning i extremt kallt vatten. Dessa dräkter har också en inbyggd flytkraft vilket är en extra säkerhetsfaktor vid ett nödfall. På grund av materialets flexibilitet är passformen bättre på en neoprenedräkt, vilket ger ökad rörlighet och mindre motstånd i vattnet. Under senare år har det kommit dräkter i krossad neoprene. Detta är vanligt neoprene som pressats samman så att en del bubblor gått sönder. Fördelarna är att detta material blir mycket slitstarkt, men till kostnad av en klumpigare och stummare dräkt. Man förlorar också den isolerings- och flytförmåga som finns hos en normal neoprenedräkt. Torrdräkt i neoprene Belagd väv Dessa kallas också skaldräkter eftersom de bara har till uppgift att vara ett vattentätt skydd. Man måste alltså ha ett tjockt underställ till dessa dräkter för att få en tillräcklig isolering. Genom att anpassa understället efter vattentemperaturen eller aktiviteten får man på detta sätt en mycket flexibel dräkt. 10

12 Torrdräktsdykning: Olika torrdräkter Det vanligaste materialet är urethanbelagd nylonväv med tätningar i latex. Detta ger en relativt billig dräkt och fogarna går att svetsa samman. Torrdräkter i armerad gummiväv vulkaniseras samman och är betydligt smidigare än dräkter i belagd nylonväv. Dräkter i armerad gummiväv är dock mycket sällsynta bland fritidsdykare idag. Nackdelarna med skaldräkter är att materialet är helt stumt, vilket innebär att dessa dräkter måste göras ganska vida för att dykaren skall kunna röra sig. Detta gör dem skrynkliga under vattnet, med ökat vattenmotstånd som resultat. En skaldräkt har heller ingen inbyggd isolerings- eller flytkraft, vilket gör att de inte är lika varma som neoprenedräkter och att man helt måste förlita sig till dykvästen för flytkraft vid ett nödfall. Om det kommer in vatten i en skaldräkt förlorar man även all isolering eftersom understället blir vått. Detta ger snabb nedkylning och kan göra att en liten incident utvecklas till ett allvarligt nödfall. Sammanfattning Här följer en kortfattad sammanställning över fördelar och nackdelar med de två huvudtyperna av torrdräkter. Neoprenedräkter Skaldräkter Inbyggd isolering Ja Nej Torrdräkt i belagd väv Inbyggd flytkraft Ja Nej Materialet töjbart Ja Nej Lätt att laga Ganska Ja Vattenmotstånd Litet Stort Underställ Endast under Alltid extrema förhållanden Temperaturområde +20 till -3 C +20 till 5 C Eftersom du kommit så här långt har du beslutat dig för att dykning med torrdräkt är ett intressant alternativ. Valet mellan neoprene och skaldräkt är ditt nästa beslut. Som du sett finns det fler fördelar med en neoprenedräkt för våra vatten, eftersom den har ett större temperaturområde och är mer flexibel. Neoprene är också betydligt säkrare i ett nödfall eftersom man i stort behåller både isolering och flytkraft. Det ingen dykutrustning som är idealisk under alla förhållanden, och detta gäller även torrdräkter. Konstruktionen är hela tiden en kompromiss mellan olika egenskaper. För dykning under förhållanden som råder på våra breddgrader överväger dock fördelarna för torrdräkter i neoprene. Utbudet av skaldräkter är dock betydligt större än neoprenetorrdräkter eftersom de är betydligt lättare att tillverka. 11

13 KAPITEL 3 Torrdräktsdykning: Konstruktion Mål När du läser detta avsnitt skall du leta efter svaren på dessa frågor: 1. Vilka olika delar består en torrdräkt av? 2.Vilka övriga egenskaper kan en torrdräkt ha? 3. Vilka tillbehör kan behövas till en torrdräkt? KONSTRUKTION Vi gick i förra kapitlet igenom de två huvudtyperna av torrdräkter - Neoprenedräkter och skaldräkter. I detta kapitel skall vi titta närmare på de olika konstruktionsprinciper som finns och de delar dräkterna består av. Tätningar Dessa görs normalt av neoprene på en neoprenedräkt och i latex på en skaldräkt. En del föredrar latex eftersom detta ger en något mjukare och bättre tätning. Nackdelen är att latex är ett ömtåligare material som kan spricka om man hanterar dräkten ovarsamt. En latextätning ger inte heller samma värme vid hals och handleder som neoprenetätningar, vilket gör att man får mindre isolering på de platser man förlorar mest värme. Se avsnittet om torrhandskar för mer information om olika handledstätningar. UPPVIKT NERVIKT Halstätning - latex Halstätning - neoprene Blixtlåset Detta måste givetvis göras helt vattentätt. Som vi tidigare sett var det gas- och vattentäta blixtlåset ett resultat av USAs rymdprogram. Innan dess fanns det olika mer eller mindre fantasifulla lösningar på hur man kom i en torrdräkt utan blixtlås. Vi tog tacksamt emot denna uppfinning för att underlätta dräktens på- och avtagning, men blixtlåset är fortfarande den mest ömtåliga delen på en torrdräkt. Den kräver därför en del extra omtanke för att den skall fungera som tänkt. Det finns många åsikter om var blixtlåset skall placeras. Det vanligaste är att det sitter vertikalt på ryggen vid skuldrorna. Detta är en lösning som inte hindrar rörligheten, men nackdelen är att man inte kan stänga eller öppna blixtlåset själv. Det finns idag ett flertal modeller där man kan öppna och stänga blixtlåset utan hjälp, utan att placeringen minskar rörligheten i dräkten. 12

14 Torrdräktsdykning: Konstruktion PÅFYLLNINGSVENTIL UTLOPPSVENTIL Den vanligaste placeringen av torrdräktsventilerna är att ha påfyllningen mitt på bröstet och utloppet på vänster över - arm Ventiler För att dräkten skall kunna användas för dykning måste man kunna reglera luftmängden i den. En del dykare föredrar att använda västen för avvägningen även vid dykning med torrdräkt, men man måste ändå blåsa in luft vid neddykningen för att undvika squeeze i dräkten. Vanligast är att man dyker med tom väst och reglerar sin flytkraft under vattnet med dräkten. Västen används då bara för positiv flytkraft på ytan. Detta gör att man måste kunna blåsa in luft vid neddykning och släppa ut den expanderande luften när man går upp. Inloppsventilen sitter normalt någonstans på bröstet och är förbundet via en slang till reduceringen. Utloppsventilen sitter oftast på vänster överarm, och kan antingen vara manuell eller automatisk. På den automatiska ventilen ställer man själv in det tryck vid vilken den skall öppna och sedan släpps luft ut när trycket i dräkten överstiger detta. Huvor De flesta torrdräkter har en fast huva i neoprene eftersom detta ger den klart bästa isoleringen. I vissa fall, till exempel om man har långt hår, kan det vara en fördel med en lös huva. Det finns också olika ansiktstätningar, men vanligast är att ha neoprene med nylon endast på utsidan. Detta gör att man får en bra tätning mot ansiktet, samtidigt som nylonet på utsidan ger bra styrka. Stövlar De flesta dräkter har en mer eller mindre kraftig stövel för att man skall kunna gå på land och hala klippor utan problem. Nackdelen med detta är att det kan vara svårt att få på och av fenorna. En del neoprenedräkter har därför en fot i mjuk neoprene, som är belagd för att ge bättre slitstyrka, men ändå tillräckligt mjuk för att inte hindra på- och avtagning av fenorna. Fördelen med detta är man också kan vränga dräkten ut och in för att den skall torka bättre. Även om en dräkt är helt torr kommer det att bildas kondens på insidan, så den måste få tillfälle att torka ut ordentligt. Underställ Dessa finns i många olika modeller, material och tjocklekar. Underställ används mest för skaldräkter, där de är helt nödvändiga. För en neoprenedräkt räcker det oftast med ett vanligt träningsställ under. För dykning i extremt kallt vatten finns det tunna underställ även för neoprenedräkter. Vid val av dräkt är detta ett mycket viktigt hänsynstagande eftersom understället till skaldräkter är ganska dyrt och kräver en del omvårdnad för att det inte skall lukta illa efter ett tag. Den fördel man kan se med att en skaldräkt tar mindre plats, uppvägs ofta med råge på grund av underställets storlek. Handskar För dykning i mindre kallt vatten kan man givetvis använda samma handskar som till våtdräkter. För dykning i kallare vatten finns det dock även torra handskar. Lösningen på detta problem är många, men principen är att det inte skall komma in något vatten i handsken. För skaldräkter innebär detta oftast är man sätter en styv ring över handledstätningen och även trär handskens krage över denna ring, eller att man har en handske som tätar mot latexen i handledstätningen. För neoprenedräkter finns det enklare och smidigare lösningar, med en tvådelad handledstätning. Vid dykning med våthandske 13

15 Torrdräktsdykning: Konstruktion UNDERSTÄLL LATEX UNDERDELEN AV MAN- SCHETTEN VIKS BAKÅT HANDSKEN LÄGGS MELLAN TÄTNINGARNA DRÄKT Handledstätning i neoprene med våthandske eller utan handske Handledstätning i neoprene med torrhandske Handledstätning i latex med torrhandske i neoprene eller utan handskar viker man bara in den undre delen av tätningen och vid dykning med torrdräktshandskar lägger man denna mellan de två tätningarna. Fördelen med neoprenetätningar är att man får en bra isolering över handleden en av de platser där vi lättast förlorar värme. Knäskydd De flesta torrdräkter har idag förstärkningar över knäna. Dessa görs på olika sätt beroende på material i dräkten, men avsikten är att skydda dräkten där den slits mest. En del dräkter har även förstärkningar vid axlar och midja för att minska slitaget där. Fickor De flesta dykvästar har två fickor, men ibland räcker inte detta till eller de kan vara svåra att komma åt. Därför har en del torrdräktsmodeller en fastsydd ficka på benet för tillbehör. Komfortblixtlås Som vi tidigare sett orsakar nedkylning en ökar urinproduktion. Vid dykning i våtdräkt är detta sällan ett problem eftersom det går att släppa på trycket i vattnet. I en torrdräkt blir detta ganska obehagligt. För att snabbt kunna lösa problemet på land utan att ta av sig dräkten (åtminstone för killar!) kan en del torrdräkter fås med ett extra blixtlås vid grenen. Ytterligare hänsynstaganden för skaldräkter Pågrund av att materialet inte är flexibelt finns det en del lösningar hos skaldräkter som man inte behöver ta hänsyn till om man valt neoprenedräkt. Hängslen - för att kunna gå på land med dräkten avtagen till midjan. Teleskopbål - det stumma materialet gör att rörligheten minskar. Med en lång bål som är fjädrande fastsatt i grenen kan man böja sig framåt utan att det tar emot. Återigen finns det en del personliga hänsynstaganeden vid val av torrdräkt - det finns ingen dräkt som är perfekt för alla under alla förhållanden. Du måste därför ta en del ytterligare beslut. Det är dock viktigt att inte stirra sig blind på alla små finesser, utan välja en dräkt av erkänt hög kvalité. Det är bättre att den fungerar som den skall än att den har en massa kul tillbehör!

16 Torrdräktsdykning: Att dyka i torrdräkt KAPITEL 4 Mål När du läser detta avsnitt skall du leta efter svaren på dessa frågor: 1. Vilken övrig utrustning behövs för dykning med torrdräkt? 2.Vilka skillnader finns mellan dykning i våtdräkt och dykning i torrdräkt? 3.Hur avväger man sig med en torrdräkt? 4.Vilka problem kan uppstå vid dykning med torrdräkt? ATT DYKA I TORRDRÄKT Även om dykning i torrdräkt är annorlunda än dykning i våtdräkt, är teknikerna inte svåra att lära sig. I detta kapitel kommer vi att gå igenom skillnaderna, men du måste givetvis öva i vattnet för att kunna behärska dem. Eftersom man använder torrdräkten för avvägning under vattnet är det i just detta hänseende som det största skillnaderna finns. Komplett utrustning Innan vi ger oss ner i vattnet för att träna färdigheterna för torrdräktsdykning är det viktigt att vi ser till att utrustningen är komlett. Man kan normalt använda den mesta utrustningen som också används för våtdräktsdykning, men det är inte alltid den passar: Mask, snorkel, kniv är det normalt inga problem med. Fenorna måste passa till torrdräktens stövlar, så detta måste kontrolleras innan dyket. Regulatorn måste kompletteras med en inflatorslang för torrdräkten. DYKARE UTRUSTAD FÖR DYKNING I KALLA VATTEN MASK SNORKEL TORRDRÄKT DYKVÄST (stor volym) ALTERNATIV LUFTKÄLLA VIKTBÄLTE REGULATOR (frysskyddad) STÅLFLASKA (på ryggen) INSTRUMENT- KONSOLL DYKDATOR KRAFTIG LAMPA TORRHANDSKAR KNIV HÄLREMSFENOR 15

17 Torrdräktsdykning: Att dyka i torrdräkt Viktbältet måste kanske justeras på längden och man behöver normalt mer bly vid dykning i torrdräkt än motsvarande våtdräkt. Dykvästen måste kanske justeras så att den passar torrdräkten. Det är också viktigt att se till att västen har tillräcklig volym för att ge flytkraft med de ofta tyngre viktbälte som krävs för dykning med torrdräkt. Handskar - vanliga femfingers-handskar som används till våt dräkt går normalt också att använda till torrdräkten. Du måste dock kontrollera vattentemperaturen. Det vore kanske bättre med torra handskar? Underställ - vid dykning med skaldräkt måste du fråga dig om understället ger tillräcklig isolering för dyket och vatten temperaturen. Använder du neoprenedräkt räcker det oftast med ett vanligt träninsställ under. Skillnader Dykning i torrdräkt skiljer sig en del från dykning i våtdräkt. Vid dykning i våtdräkt är västen ett mycket använt redskap för att skapa flytkraft på ytan och för avvägning under vattnet. Med torrdräkt används normalt bara västen för att skapa positiv flytkraft på ytan. Under vattnet avväger vi oss genom att fylla eller tömma dräkten på luft. På detta sätt undviker vi också squeeze i dräkten. Genom att vi använder dräkten för vår avvägning kan vi också bestämma var i dräkten vi vill ha luften. Detta gör att man, när man väl behärskar tekniken, kan ha betydligt bättre flytkraftskontroll än med en våtdräkt. Avvägning Som vi tidigare konstaterat, behöver en torrdräktsdykare normalt mer bly än en våtdräktsdykare. Anledningen till detta är den ökade isoleringen. Mängden bly beror givetsvis på vilken typ av dräkt och underställ som används, men också på erfarenhet och typ av flaska. Precis som med vid dykning med våtdräkt, använder orutinerade dykare ofta mer bly eftersom de inte behärskar avvägningen och skillnaden i vikt i vattnet mellan en 200 bars och en 300 bars flaska kan vara så mycket som 4 kg. Om du tycker att ditt viktbälte väger för mycket kan det alltså vara en god idé att byta till 300 bar. En normal viktbelastning för en torrdräktsdykare i våra vatten är 10 till 15 kg. För en del dykare kan det kännas jobbigt att ha så mycket bly runt midjan. Det finns då en del hjälpmedel för att fördela vikten bättre. Dykväst med integrerat vikstsystem. Detta ger möjlighet att använda både traditionellt viktbälte och en del bly i dykvästen. Mjukt viktbälte. Detta ger en jämnare fördelning än med ett par blyklumpar. Benvikter. Dessa rekommenderas ibland, men det du då skall tänka på är att du för varje fenspark lyfter 0,5 till 1 kg. Är det inte bättre att njuta av dyket än att låta det samtidigt vara en workout? Avvägningen på ytan kontrollerar du precis på samma sätt som med en våtdräkt. Börja med att tömma både väst och torrdräkt helt. När du är neutralt avvägd skall du flyta med vattenytan i nivå 16

18 Torrdräktsdykning: Att dyka i torrdräkt med ögonen med ett normalt andetag. När du sedan andas ut skall du sjunka sakta. Observera att denna kontroll skall göras med nästan tom flaska. Under dyket ökar din flytkraft med 2-3 kg på grund av den luft du andas, så om du gör avvägningskontrollen med full flaska måste du kompensera för detta. Positiv flytkraft på ytan Vid torrdräktsdykning har dykvästen egentligen ingen annan funktion än att den är ett bekvämt sätt att samla hela dykapparaten på ryggen. På ytan har den dock en klar fördel för att skapa positiv flytkraft. Om vi skulle använda dräkten för detta skulle all luft samlas runt halsen och ge ett ökat tryck runt denna. Detta skulle inte bara bli ganska obekvämt, utan vi kan också råka ut för ett farligt fenomen kallat carotid sinusreflex. Det ökade trycket mot halsen trycker också på halspulsådrorna. Detta ger ett ökat tryck uppe i hjärnan, vilket tolkas som att hjärtat pumpar för mycket blod. Hjärnan säger då till hjärtat att lugna ner sig och eftersom det är hjärnan som betsämmer gör hjärtat som det blivit tillsagt. Problemet är att vårt yttre tryck ger ett ökat blodtryck i hjärnan, men det är mindre volym som når dit på samma sätt som att man nyper till lite om trädgårdsslangen när man skall vattna i rabatten - vattnet sprutar längre men det kommer inte ut riktigt lika mycket. När hjärnan säger till att minska takten kommer det alltså ännu mindre blod till hjärnan. Eftersom hjärnan är känslig för syrebrist kan denna onda cirkel leda till svimning, vilket inte är ett speciellt bra tillstånd i vattnet. Kombinationen positiv flytkraft med dräkten och ett längre ytsim kan därför vara direkt livsfarligt. Problemet kan alltså lätt undvikas genom att man använder dykvästen för att skapa positiv flytkraft på ytan. Neutral flytkraft under ytan Under ytan glömmer vi västen helt. Genom att fylla luft i dräkten undviker vi inte bara squeeze, utan vi får även mycket bra koll på avvägningen. Den luft vi fyller i dräkten blir också en del av det isolerande skiktet i dräkten. Som du säkert märkte på grundkursen är det viktigt att man bara fyller lite luft i västen och sedan väntar ett tag för att se vad som händer. På sama sätt skall du endast göra små justeringar åt gången när du skall avväga dig med torrdräkten under vattnet. Om du märker att du måste fylla i mycket luft under nedstigningen för att hålla dig neutral har du säkert för mycket bly. Under uppstigningen är det viktigt att utventilen är den högsta punkten när du skall släppa ut luft. De flesta utventiler sitter på vänster överarm, så det är bara att luta sig på sidan och höja armen lite. Det finns både manuella ventiler, där man måste aktivt släppa ut luften genom att trycka på en knapp, och automatiska ventiler där man kan balansera en fjäder för att luften automatiskt skall släppas ut när trycket i dräkten ökar. Tekniken skiljer sig vid för dykning med dessa olika varianter, men din instruktör kommer att förklara hur ventilen på din dräkt fungerar. Problem Eftersom vi använder dräkten för avvägning under vattnet, är det uppenbart att denna luft också kan orsaka en del problem. Du har säkert hört talas om att man kan få luft i fötterna och åka upp till ytan som en raket. Det är visserligen möjligt att åstadkomma detta, 17

19 Torrdräktsdykning: Att dyka i torrdräkt men då får man anstränga sig rejält. Om vi dyker och är neutralt avvägda på ett visst djup, kommer vi fortfarande att vara neutralt avvägda varesig vi har luften runt halsen eller vid fötterna. Då är för mycket luft i dräkten ett betydligt allvarligare problem. Detta kan uppstå av flera olika anledningar: 1)Inflatorn har fastnat i öppet läge. Anledningen till detta är oftast dåligt underhåll och lösningen är enkel - koppla bara loss inflatorslangen. 2)Tappat viktbälte. Detta kan bero på att spännet är trasigt eller att man slarvat med parkontrollen. Se till att du har ett viktbälte med spänne i metall. Om detta problem uppstår och du inte får tag i viktbältet, måste du så snabbt som möjligt tömma all luft ur dräkten. Detta kan du göra genom utventilen eller genom att öppna halstätningen eller en handledstätning. Om du öppnar någon tätning med handen skall du vara medveten om att det då kommer in vatten i dräkten. I en skaldräkt kan detta orsaka att du snabbt får negativ flytkraft genom att understället suger åt sig vatten. Med en neoprenedräkt gör den inbyggda flytkraften att du måste hålla ut armar och ben för att bromsa uppstigningshastigheten. 3)Utventilen fastnat i stängt läge. Detta kan bero på dåligt under håll och att man inte gjort en ordentig kontroll innan dyket. Lösningen på problemet är samma som för tappat viktbälte. 4)Luft i fötterna. Vid vissa ställningar i vattnet kan luften i dräkten vandra upp i fötterna. Detta ger en mer obehaglig än farlig situation och lösningen är enkel - slå bara en kullerbytta framåt. Utöver dessa problem, är vatten i dräkten något som måste tänkas igenom. Detta kan orsakas av att det går hål på dräkten, vilket är mycket ovanligt, eller att det läcker in vatten genom tätningar, blixtlås eller ventiler. Allvaret av detta tillstånd beror givetvis på hur mycket vatten det kommit in i dräkten, men också på vilken typ av dräkt vi använder. Skaldräkt - eftersom understället suger åt sig det vatten som kommer in, blir den första effekten att vi förlorar isolering. Om det kommer in mer vatten förlorar vi också flytkraft. En fullständig vattenfyllning av en skaldräkt kan därför bli mycket allvarlig - dels kommer vi att börja frysa ganska omedelbart och dels blir vi helt beroende av dykvästens flytkraft för att komma upp till ytan. Neoprenedräkt - eftersom denna dräkt är gjord av samma material som en våtdräkt, kommer den också att fungera som en våtdräkt om den blir vattenfylld. Vi har alltså kvar både isolering och flytkraft. Nu är det mycket ovanligt med en fullständig vattenfyllning, så problemen kan tyckas akademiska. Som vanligt när det gäller dykning handlar mycket av säkerhetsarbetet om att förebygga osannolika händelser därför att när de väl inträffar kan de bli mycket ödesdiger. En neoprenedräkt ger därför en betydligt större säkerhet. Den vanligaste orsaken till att det kommer in vatten i dräkten är att det läcker vid tätningarna. Detta kan bero på att storleken på 18

20 Torrdräktsdykning: Att dyka i torrdräkt tätningen inte är den riktiga, men oftast är det självförvållat genom att man rör sig oförsiktigt under vattnet. För stora huvudvridningar kan ge läckage vid halstätningen och för stora böjningar av handlederna kan ge vatteninträngning där. Du måste därför tänka på att röra dig försiktigt under vattnet när du dyker i torrdräkt. Bra övningar Som du har sett är det viktigt att inkludera torrdräkten i parkontrollen för att undvika en del problem som lätt går att förebygga. När du kontrollerar västen, skall du också se till att torrdräktens in- och utventiler fungerar som de skall. Ett vanligt problem är också att man glömt att koppla in torrdräktsslangen. Övriga övningar som kan vara bra att göra med jämna mellanrum är: Ta ur och sätta i inflatorslangen under vattnet. Om inflatorn skulle fastna i öppet läge är detta en bra färdighet att kunna. De flesta ventiler är konstruerade så att de inte släpper in vatten när inflatorslangen är bortkopplad. Sväva fritt i olika ställningar. Normalt när man dyker ligger man ju på mage, men för att öva kontroll på kroppen kan du försöka att ligga helt neutralt avvägd i olika ställningar. Detta är speciellt viktigt om du får luft i fötterna. Ställ dig på huvudet i vattnet och gör dig helt neutralt avvägd och slå sedan en kullerbytta framåt för att komma rätt igen. Sitt på botten och tryck in både inflatorn och utventilen samtidigt. De flesta ventiler är konstruerade så att utventilen skall kunna släppa ut mer luft än vad inflatorn kan ge. Detta är viktigt för säkerheten och ett sätt att lösa problemet med en inflator som fastnat i öppet läge. Det tog säkert ett tag för dig innan du behärskade att avväga dig med dykväst och våtdräkt, så det är bara naturligt att ha lite problem i början. Med övning kommer du dock att se att avvägningen med torrdräkt är mycket lättare än med bara dykvästen. Under torrdräktskursen kommer din instruktör att gå igenom de övingar som han/hon vill att du skall göra. De kan vara de vi beskivit här ovan, men det kan också vara andra övningar. Det är dock naturligt att den mesta träningen med torrdräkt går ut på att öva avvägning under vattnet. Tömma masken kan du ju! 19

21 Torrdräktsdykning: Underhåll och skötsel KAPITEL 5 Mål När du läser detta avsnitt skall du leta efter svaren på dessa frågor: 1.Hur underhåller och sköter man en torrdräkt? 2.Hur reparerar man mindre skador på en torrdräkt? 3.Hur förvarar man en torrdräkt? UNDERHÅLL OCH SKÖTSEL Ett litet hål i våtdräkten ställer inte till några större problem, varken för funktion eller utseende, och de finns få rörliga delar som måste skötas noggrant. Torrdräkten har lite fler känsliga delar att vårda. Det är framförallt blixtlåset och tätningarna för handleder och hals som måste skötas noggrant. Detta är inte svårt, men slarv kan orsaka problem vid dykning eller att man måste lämna in dräkten för professionell service eller reparation. Eftersom torrdräkten är en relativt stor investering finns det därför anledning att ta skötsel och underhåll på allvar. Allmänt underhåll Som med all annan dykutrsutning, skall torrdräkten sköljas i färskvatten efter användning. Det är speciellt viktigt att se till att ventiler, blixtlås och tätningar blir ordentligt sköljda. Denna sköljning sker enklast när du fortfarande har dräkten på dig. Efter sköljningen skall den hängas upp för att torka. Detta skall inte ske i direkt solljus och dräkten hänger bäst dubbelvikt över en bred galge. Det är också viktigt att torka ur dräkten på insidan, även om den inte läckt in vatten. Både före, under och efter dyket svettas du och det bildas då kondens på insidan. Om denna inte får torka ur börjar dräkten snart att lukta illa. Av denna anledning kan vara en god idé att skölja dräkten på insidan med jämna mellanrum, gärna med tvål eller tvättmedel. Viktigast är dock att se till att den får torka ut helt. Av denna anledning är Neoprenedräkter med mjuka stövlar att föredra eftersom de kan vrängas helt ut och in. Om du har en skaldräkt är det också viktigt att tvätta understället med jämna mellanrum, eftersom det drar åt sig salt och svett. Blixtlåset skall smörjas med jämna mellanrum på utsidan med ett stearinljus eller de speciella smörjmedel som finns för torrdräkter. Anledningen till att man inte skall använda silikon eller fett här är att man kan få problem vid ett eventuellt byte eller reparation av blixtlåset eftersom den då kan vara svår att rengöra. På insidan av blixtlåset blir det ingen friktion så här skall man inte smörja, hakarna riskerar då dessutom att glida ur. Efter smörjningen drar du löparen fram och tillbaka ett par gånger. Manschetterna på en torrdräkt är gjorda av antingen latex eller neoprene. Talk förlänger livet på dessa och det blir lättare att ta på sig dräkten. Reparationer Mindre hål i en torrdräkt är lätta att laga, såvida de inte är placerade i eller nära en söm. Det du måste göra är att täta öppningarna i dräkten, blåsa upp den och pensla det misstänkta området med såpvatten. Hålet hittar du där det bubblar. Sedan är det bara att 20