INFORMATIONSSAMHÄLLET
|
|
- Elias Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 V I N N O V A F O R U M V F I : 0 1 INFORMATIONSSAMHÄLLET åter till framtiden BARBRO ATLESTAM, RED I N N O V A T I O N S P O L I T I K I F O K U S
2
3 V I N N O V A F O R U M V F I : 0 1 INFORMATIONSSAMHÄLLET - åter till framtiden BARBRO ATLESTAM, RED I N N O V A T I O N S P O L I T I K I F O K U S
4 Om/About VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I skriftserien VINNOVA Forum publiceras arbeten från fristående författare i frågor som berör verkets uppgifter. Innovationspolitiken, som är ett centralt område för VINNOVA, har en egen delserie benämnd "Innovationspolitik i Fokus". Här publiceras debattinlägg kring innovationspolitikens utformning. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. VINNOVA s mission is to promote sustainable growth by developing effective innovation systems and funding problem-oriented research. Titel / Title: Informationssamhället - åter till framtiden Författare / Author: Barbro Atlestam, redaktör Serie / Series: VINNOVA Forum VFI 2004:01 ISBN: ISSN: Utgiven/ Published: November 2004 Utgivare / Publisher: VINNOVA Verket för Innovationssystem /Swedish Agency for Innovation Systems VINNOVA Diarienr / Case No: Produktion/Production & Layout: VINNOVAs Kommunikationsavdelning / VINNOVA s Communication Division Omslag/Cover: Anders Gunér AB, Tryck/Print: AB DANAGÅRDS GRAFISKA, Försäljning/Sold by: Fritzes Offentliga Publikationer, I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes Offentliga Publikationer, tel , fax eller order.fritzes@nj.se VINNOVA s Swedish Agency for Innovation Systems publications are published at
5 Informationssamhället åter till framtiden Barbro Atlestam, Redaktör
6
7 Förord För drygt tio år sedan samlade undertecknad några skribenter till en antologi med titeln Infrastruktur för informationssamhället, utgiven av NUTEK (Närings- och teknikutvecklingsverket) våren Avsikten var att fånga upp och beskriva trender inom det som då nyligen döpts till IT (Informationsteknologi) och konvergensen mellan dataoch telekommunikationstekniken. Antologin bidrog till det starka intresset för IT, som kulminerade kring sekelskiftet. Intresset har sedan dess dalat men aldrig ebbat ut och Informationssamhället som teknisk och social företeelse fascinerar fortfarande många. Tio år är historiskt en kort tid men, som det hette då, Internettid löper sju gånger snabbare än vanlig tid, varför vi funnit det lägligt att samla ihop en ny antologi, delvis med samma författare, för att både blicka tillbaka och se framåt. Till saken hör att NUTEK avspjälkats med en ny myndighet, VINNOVA (Verket för Innovationssystem), som mer uttalat än NUTEK har uppgiften att fundera över framtiden och dess möjligheter (och hot) ur ett svenskt tillväxtperspektiv. Och IT sågs då som den stora tillväxtmotorn i svensk ekonomi, liksom över hela världen. Är den det fortfarande? VINNOVA gör bl a innovationssystemanalyser inom olika tillväxtområden, inkl IT och IKT (Informations- och Kommunikationsteknik). Sådana analyser syftar till att underbygga och motivera (statligt understödda) åtgärder för att få innovationssystemen att fungera bättre och ge större tillväxt/avkastning till gagn inte bara för de direkt berörda (företag etc) utan även för staten och samhället. Avsikten med föreliggande antologi är emellertid att gå vid sidan av dessa och komplettera med ett vidare sammanhang och i essäform diskutera andra aspekter av Informationssamhället (politiska, kulturella, historiska, filosofiska etc). Vad är nämligen essensen i Informationssamhället? Är det tekniken och ekonomin? Essensen är ett ord som brukar beteckna den innersta kärnan i någonting. Den kan ha en existensiell, nästan religiös innebörd. Men essensen kan också ha innebörd av det som ger doft och smak åt någonting. För Informationssamhället kan man hävda att båda betydelserna är berättigade. Essensen är givetvis information. Den är både kärnan och smaken, doften. Och Informationssamhället smakade och doftade framtid. Det gör det fortfarande men smaken har avklingat och doften förflyktigats något. Kanske var det något som vi förstorade upp och som drog förbi? Eller har vi vant oss och märker det inte längre med samma nyhetens behag? Kan vi återskapa känslan? Bör vi göra det? Hur som helst, den tidigare antologin hade en betoning på teknik och tjänster men gav också utrymme för mer filosofiska spörsmål 1 B. Atlestam, red. "Infrastruktur för Informationssamhället", Nutek 1995:1, Stockholm 1995.
8 angående ITs påverkan på samhälle och människor. I denna antologi, som vi gett titeln Informationssamhället åter till framtiden har vi försökt behålla denna blandning men har tonat ner tekniken. En röd tråd är den om olika samhällen, inte bara Informationssamhället eller som det också brukar kallas Kunskapssamhället, Nätverkssamhället etc, utan även Industrisamhället, Välfärdssamhället och med en ny term Allmänningsamhället. Till syvende och sist handlar det om vilket samhälle vi vill ha och vad som är mest innovationsfrämjande? Finns det motsättningar mellan samhället och de storindustriella komplexen? Hur samspelar de? Rycker t ex Internet och fri och öppen programvara undan mattan för de senare? För möjligheterna att göra affärer, att tjäna pengar på innehåll, informationsproduktion, överföring och förmedling? Vad är statens roll? Hur relevanta är de strukturer som staten försöker upprätthålla och beskydda hur balanserar staten kontroll, säkerhet och öppenhet? Kan vi istället för Informationssamhället tala om Informationsstaten? Knappast, då bryter hela den positiva framtoningen ihop. Å andra sidan, kommer staten att finnas kvar? Globaliseringen och nätverken undergräver statens legitimitet och möjligheter att agera, nationalismen överges och lever bara kvar under fotbollsmästerskapen. Kan ett litet land som Sverige med tradionellt stor självständighet tappa den hur går det då med välfärdssystemen och säkerhetspolitiken? Nationella värden, språkpolitik, kultur? Detta är frågor som vi kommer att beröra. Varje författare svarar för sitt eget bidrag. De är uttryck för personliga uppfattningar och bedömningar och är helt fristående från VINNOVAs. Författarna har träffats ett antal gånger och diskuterat igenom upplägg etc men någon konsensus eller samstämmighet har vi inte försökt åstadkomma. Antologin inleds med ett försök till en begrepps- och bakgrundsteckning och tar upp ett antal andra författare, som satt sin prägel på debatten, t ex Manuel Castells. Det är skrivet av Anders Hedin, handläggare vid VINNOVA, och som i den förra antologin strikt höll sig till begreppen inom tekniken. Här lämnar han våghalsigt denna och ger sig in på att diskutera IT-bubblan utifrån debatten om globaliseringen och den nya ekonomin. I det följande kapitlet fortsätter Sten Henriksson, lektor i datalogi vid Lunds Universitet, sin historieskrivning från den förra antologin om den svenska IT-politiken. Även han tar upp IT-bubblan ( de galna åren ). Men dessutom uppmärksammar han programvarutekniken och redogör för debatten om öppen programvara. Philippe Charas är en ny bidragsgivare med en solid bakgrund inom IT-världen, dels i ledande ställning inom Ericsson, dels som teknisk attaché i San Francisco under talet. Han beskriver hur systemarkitekturen avspeglar rådande maktrelationer och hur nationalstaten tvingas släppa kontrollen över infrastrukturen och sina medborgare och
9 att vi nu ser en öppning mot en frigörande systemarkitektur, där allmänningen blir allt viktigare och befordrande för innovationerna. Jan Odhnoff, professor emeritus KTH (industriell ekonomi) och Inga Hamngren, journalist, är också nya bidragsgivare, som tidigare skrivit om svenska Internets historia 2. De ser, liksom Philippe, Internet som en allmänning och beskriver kampen mellan Internets förespråkare och dess motståndare, främst inom de etablerade strukturerna, som en kamp mellan två tankestilar, där den decentraliserade, flexibla end-toend nätverkstekniken (Internet) vann över den centraliserade, på inbyggd kontroll och med telefonnäten som modell baserade tekniken. De avslutar med två framtidsscenarier där dessa tankestilar tillåts löpa linan ut. En viktig diskussion förs i scenarierna om brukarpåverkan. Lars-Erik Janlert, professor i datavetenskap vid Umeå universitet, svarade tillsammans med Bo Dahlbom, professor i Informatik vid Handelshögskolan i Göteborg, för ett av de kanske mest uppmärksammade bidragen i den tidigare antologin. Det kritiserade den tidens typiska käpphästar (t ex kommunikation befrämjar innovation ) och pekade på risken att låta användningen styras av implementationen. Här, tio år senare, ställer han frågan vad vi skall göra nu, med den nya infrastrukturen på plats? Svaret tar sin utgångspunkt i en kritik av projektet som ett nu föråldrat förhållningssätt till världen, och går via en betraktelse av kreativitet och betydelsen av kreativ uthållighet fram till spekulationer om möjligheten av en återförtrollad värld (som inte självklart bara är av godo). Olof Hägerstrand, f d lektor i idéhistoria vid Uppsala universitet, har valt att diskutera samspelet mellan värderingar, utvecklingstro och massmedia i en förtätad form, närmast som en prosadikt. Det är en uppgörelse med den positivistiska utvecklingstron, som han ställer mot "smedjans mörker" där "förnuftet och drömmen tillsammans kan hamra ut de väsentliga värdena". Bertil Håkanssons, Infocom AB och teknikskribent, bidrag kan ses som ett svar på alltför pessimistiska tongångar. Han beskriver de möjligheter som bredbandsutbyggnaden ger bl a i kulturellt avseende. Han har besökt och intervjuat entusiaster i Smedjebacken liksom på KTH, som driver projektet Folkets Hubb i den tidigare Folkets Husrörelsens anda. Både Bertil Håkansson och Olof Hägerstrand är nya bidragsgivare. 2 Inga Hamngren och Jan Odhnoff, De byggde Internet i Sverige, ISOC-SE 2003.
10 Avslutningsvis, det finns bara en kvinna bland skribenterna vilket kanske är symptomatiskt, men det balanseras i någon mån av undertecknad, som fått författarna att återvända till framtiden, åtminstone i skrift. Förhoppningsvis skall denna antologi inte drunkna i floden av IT-böcker utan väcka lika stort intresse som den tidigare. Stockholm i juli 2004 Barbro Atlestam Redaktör
11 Innehåll 1 I smällkaramellernas tid om revolutioner och ny ekonomi De galna åren en efterskrift Makten genom infrastrukturen exemplet nätarkitektur Inledning Drivkrafter som formar nätverkens arkitektur Utmaningar för Arkitektur, Affärsmodell och Människorätt Internet två framtider Skrämmande frihet Smedja i mörker om värdebildning, sviktande utvecklingstro och massmediers ansvar I Smedjebacken går man på teater i London
12
13 1 I smällkaramellernas tid om revolutioner och ny ekonomi av Anders Hedin Sommar i Sverige En solig dag som avbrott i allt regnande, och jag är på en semesterresa i Södra Dalarna. Upplevelseindustrin har högsäsong. I Carl Larssons Sundborn är väntetiden innan min visningsgrupp släpps in en dryg timme och då startar visningarna ändå var tionde minut. På Axel Munthes Hildasholm går det något snabbare. På kvällen premiär på Himlaspelet ett spel om den väg som till Himlen bär, en enkel men helt igenom gripande historia, som nu framförs för sextiofjärde året. Framför scenen, placerad på botten av en naturlig sluttningsgryta mitt inne i Leksand sitter publiken på grässlänten eller på bänkar som lutar sidledes. Men det är bara halvbesatt, trots en strålande sol, vars ljus faller direkt in på scenen. Kanske är publiken någon mil bort i en annan, artificiell gryta, ett nedlagt gruvbrott, Dalhalla, där Cyndee Peters sjunger gospels. Dagen därpå Husbyringen ett ekomuseum med väl bevarade hyttor och smedjor. Det är glest mellan besökarna, inget problem att hitta parkeringsplats i Stjärnsund, Cristopher Polhems skapelse och platsen för den första industriella serietillverkningen i Sverige. Men Polhemsmuseet är stängt när jag kommer. Nedåt genom landet bergsmansgårdarna och bruken radar upp sig. Detta var Sveriges industriella hjärta. Polhemshjulet och stånggången, som överförde vattnets strömmande kraft över långa avstånd till pumprörelser för att få upp hindrande grund- och läckvatten från gruvbotten, latar sig nu obesedda i utkanten av Norberg. Inne i centrum på Elsa Anderssons riksbekanta konditori är det lång kö men Tangobakelsen väl värd väntan. Vidare längs Strömsholms kanal, på vilken järnet forslades ut till Mälaren för vidare transport till exporthamnen i Stockholm. Nya bruk, Smedjebacken, Fagersta, Engelsberg, Wirsbo, Ramnäs, Surahammar, Hallstahammar. Några har funnit sin nisch och lever. Eskilstuna, en gång en stor manufakturstad, glider förbi vid sidan av motorvägen. Vid infarten till Södertälje berättar en stor tavla att Astra-Zeneca bygger ett nytt forskningslaboratorium. Morgonen därpå, som första inslag i sjunyheterna, omtalas att företaget hotar med att flytta forskningen utomlands om inte landstingen visar sig mer positiva till företagets produkter. En omvänd situation till f d statsrådet Ingela Thaléns famösa uppmaning till bojkott av Ericssons mobiltelefoner om tillverkningen i Norrköping lades ned. 9
14 Järnet, manufakturen och forskningen byggde ett industriellt Sverige. Men intresset för vår teknik- och näringshistoria är lågt liksom för teknik överhuvudtaget. 3 Telemuséet i Stockholm läggs i malpåse. Tekniska utbildningar, och IT i synnerhet, har svårt att locka. Kultur, mat, religion, konstnärer, kända personer och media står däremot högt i kurs och det är väl som det ska. Hur annorlunda för bara fem år sedan! Då var åtminstone IT på tapeten. Retoriken om Informationssamhället flödade som vattnet i älvforsarna efter en längre tids regnande. Nu sinar den. Vad var det som hände? Retoriken och den politiska diskursen behandlas på annat håll i den här antologin (Sten Henriksson De galna åren ) men helt kort svarat: IT-bubblan. Vad var det, då? Var det, som många hävdar en finansiell (aktie)hausse, som givetvis alla smarta insåg skulle brytas förr eller senare? Eller en normal konjunkturuppgång, som åtminstone alla ekonomer insåg skulle följas av en nedgång, nu som förr i historien. Så var säkert fallet, men därtill tillkom något unikt, som blandade bort korten nämligen den originella föreställningen om en ny ekonomi och en ny smartare tid, olik alla andra tider, som skulle följa på informationsrevolutionen. I den nya ekonomin gällde det att vara snabb, t o m snabbare än Internettiden. Det gällde att vara först på spelplan, att tillvälla sig first mover advantage, att lägga under sig så många spelpjäser som möjligt. Och det gick, riskkapitalet strömmade till, alla dammluckor stod öppna, styrda av högt uppdrivna förväntningar på framtida vinster. Media och analytikerkåren byggde under och stöttade. Sedan gick det åt skogen. Det var framför allt förväntningarna som kom på skam. Börsen följde efter och media med. Det bör noteras att det var enbart IT-branschen som berördes, övriga branscher låg stilla eller gick bakåt. Fig. 1 visar hur s k Internetkonsulter värderades på börsen sensommaren 1999, ett knappt år före kraschen, i jämförelse med konsulter inom mer mogna teknikområden. Hur kan sådana enorma förväntningar byggas upp? Det här bidraget till antologin handlar om de trosföreställningar som byggde upp de skyhöga förväntningarna. 3 Men jag kan förstås ha fel. Just som jag skrivit detta inleder den statliga televisionen en serie "Industriminnen". 10
15 Fig. 1 (från Dagens Industri, 28 augusti, 1999) VINNOVA definierar innovationssystem på följande sätt 4 : "Aktörer inom forskning, näringsliv och politik/offentlig verksamhet som i samspel genererar, utbyter och använder ny teknik och ny kunskap för att skapa hållbar tillväxt genom nya produkter, tjänster och processer." För att förstå ett innovationssystem måste man beakta de föreställningar och förväntningar som präglar aktörerna. Dessas intressen riktas mot en verklighetssfär, vad vi skulle kunna kalla en reell ekonomi. Inom denna sker normalt inkrementella förändringar, som är mer eller mindre planerade effekter av innovationssystemets dagliga verksamhet. Men då och då händer något, som ändrar förutsättningarna. Lokalt kan det vara upptäckt av en järnåder, en guldvaskares korg som glimmar till, en oljekälla springer i dagen. Eller att forskningen på ett visst område får ett genombrott. Det finns också en rad andra orsaker, som inte behöver komma lika plötsligt som en blixt på ljusan dag utan snarare smyger sig in som en tjuv om natten. Allt detta brukar man kalla strukturförändringar. Händelser/strukturförändringar inom den reella ekonomin triggar förväntningar, sänder ut signaler att något är på gång. Dessa uppfattas av aktörerna i systemet. Aktörerna processar och transformerar dessa signaler, kanske omedvetet, till input till den reella ekonomin. Innovationssystemet bör därför för en första analys delas upp i två varandra påverkande sfärer, den reella ekonomin och en korreponderande sfär som vi helt enkelt skall kalla Tron 5. Tron kan som bekant försätta berg, och om detta är sant, så bör den åtminstone kunna påverka den reella ekonomin, fig <Sveriges Innovationssystem < Nyckelbegrepp 5 I brist på bättre. Alternativa beteckningar träffar inte mitt i prick. Lobbygrupper? Kognitiv grund? 11
16 Reell ekonomi Tron Fig. 2 Normalt gör Tron inte något större väsen av sig. Den slumrar i kyrkan som en fordoma bergsman eller bonde under söndagspredikan. Men stundom når den extatiska höjder. Det är då den kan påverka. Och Tron är i sin tur lättpåverkad. Små tecken i skyn kan få den att rusa upp och ropa Halleluja eller korsa sig. Den reella ekonomin däremot är tung som järnet, man värmer det och det utvidgas långsamt och drar ihop sig om man tar det från härden. Värmer man tillräckligt länge kan man få det att transcendera till något annat, att omskapa det. Jag tror att man med dessa metaforer kan komma en förklaringsmodell närmare. Båda sfärerna pulserar, den reella ekonomin i konjunkturcykler 6 men långsiktigt finns en trend mot expansion. Tron kan blåsas upp plötsligt och sedan falla tillbaka lika plötsligt. Det intressanta är emellertid samspelet, återkopplingspåverkan mellan de båda, under en sådan fas. Vad är det som får Tron att inflate eller kollapsa och vilka effekter får en sådan inflation/kollaps i den reella ekonomin? IT-bubblan är både unik och särdeles intressant som ett exempel. Och vad händer med aktörerna i systemet? Helt klart skapade IT-bubblan ett antal vinnare och många förlorare, åtminstone ekonomiskt om det var förtjänt eller oförtjänt må vara osagt. Det som var unikt för denna bubbla var att så många aktörer var verksamma inom båda sfärerna 7. En entreprenör är ofta besatt av sin tro och skulle kanske inte fungera utan den, men många andra - inte minst inom media och analytikerkåren som borde placerat sig någonstans mittemellan som neutral observatör drogs uppen- 6 Dessa anses försiggå i sju- till elvaårsperioder. Ryssen Kondratieff framförde 1926 teorin att man också kunde identifiera längre cykler på ca 50 år, se t ex Lars Magnusson Den tredje industriella revolutionen, Bokförlaget Prisma, 1999, s 16 7 Läsaren må fundera över var han/hon själv hör(de) hemma. Uppsatsen är ett försök av författaren att för egen del komma underfund om detta. Uppsatsen bygger, förutom på egna erfarenheter, på insikter vunna genom deltagande i kurserna "Från kris till ny ekonomi" och "Från Folkhem till Välfärdsstat" vid Stockholms Universitet 2003/2004. Den refererade litteraturen är med några undantag hämtad från kurserna. Vinkling, behandling och slutsatser är givetvis författarens egna. Uppsatsens titel alluderar på barndomens julgransplundringar. 12
17 barligen helt in i Tronsfären. Men stopp och belägg, predikan är ännu inte över kanske skapade de kopplade sfärerna, förutom individuella vinster och lidande, något kollektivt gott. Helt klart skedde en kapitalomfördelning mellan branscher, kanske skapades nytt riskkapital, som framgent kan underbygga strukturförändringar och en (snabbare) expansion av den reella ekonomin. I. Revolutionstänkande Vi skall börja med att undersöka vilka signaler den reella ekonomin skickade till Tron. Vilka strukturförändringar uppfattade den ha skett eller vara på väg? Vetenskapen försöker alltid kategorisera och känna igen mönster. I den ekonomiska historien har, liksom i den politiska, ett antal revolutioner inträffat, säger den, den första och andra industriella revolutionen är av speciellt intresse här. Det finns många som hävdar att vi nu är mitt inne i eller på väg mot en tredje. Ordet revolution betyder egentligen återkomst men det är det knappast frågan om här, snarare användes ordet i betydelsen omskapande eller omstörtande. Enligt Magnusson 8 kännetecknas en industriell revolution av en strukturell förändring som innefattar hur man bedriver och organiserar produktion, försäljning och andra ekonomiska aktiviteter. Den första industriella revolutionen förebådades av ångmaskinen kring men beteckningen brukar användas för fabrikssystemets snabba spridning i 1800-talets början. Den andra industriella revolutionen förlägges till 1900-talets början och förknippas med massproduktionen som industriell organisationsprincip, med vad man brukar kalla fordism eller taylorism, där man strävade efter en rationellt ordnad ekonomisering av både maskiner och arbetskraft 9. Fabrikssystemet lever kvar (i än högre grad) men vi ska inte här diskutera detaljer i den första och andra industriella revolutionen. En skillnad är viktig; den andra karakteriseras av att forskning och vetenskapliga principer tillämpades systematiskt vid produktutveckling etc. Fabrikssystemet är det mest typiska för industrialismen. Det kännetecknas av en hierarkisk organisation; fabriksägare och direktörer sitter på all beslutsrätt, arbetarna betyder någonting bara kollektivt, som en enda massa, en arbetskraftskomponent. Fabrikssystemet ledde till en snabb utveckling av infrastruktur. Fabrikerna behövde inte bara arbetskraft utan även energi (energisystemen utvecklas), transporter (transportsystemen utvecklas), kapital (finanssystemen utvecklas). Deras output behöver säljas på en 8 Lars Magnusson Den tredje industriella revolutionen, Bokförlaget Prisma, Ibid, s 19 13
18 större marknad (distribution och försäljningskanaler utvecklas). Fabriksystemet kräver koncentration ett graviterande system. Följden blir urbanisering (städerna utvecklas). Socialt stiger nya herrar fram, förmögenheter skapas och ärvs ett nytt ärftligt system uppstår vid sidan av det adliga, som det tar efter i vanor och slutenhet. Teknikoptimismen frodas, man anordnar världsutställningar, inte bara för att visa upp sina skapelser, utan för att manifestera själva utvecklingen 10. Det gäller också att uppfostra arbetarklassen till att tänka i samma banor, att inpassa den i systemet med dess disciplinkrav. Men man tävlade och konkurrerade också. Systemen graviterade mot nationalstaten. Nationalstaten blev en viktig komponent och snart den överordnande. I det perspektivet skall man se framväxten av de stora, nationella energi- och transportsystemen, telekommunikationerna etc. De blev en nationell angelägenhet, ovanför marknaden, en för all annan verksamhet förutsättande infrastruktur. Välfärdssystemen växte fram, mycket för att lindra den nöd och det elände som fabrikssystemet också förde med sig. Nationalstaten stärkte på alla områden sin ställning, den blev den stora befordraren och beskyddaren av den ekonomiska verksamheten och medborgarnas väl. Utvecklingen av 11, 12 de stora systemen och nationalstaten hänger ihop. Om man nu skall tala om en tredje industriell revolution, vari skulle den bestå? Här måste vi gå lite mer detaljerat tillväga. Det handlar mest om produktionssätt. Magnusson introducerar begreppet tekniskt-ekonomiskt paradigm. En ändring av paradigm förutsätter en rad innovationer i form av nya produkter, processer och sätt att organisera tillverkning, försäljning etc. I botten ligger en ny typ av kärnteknologi och det krävs också en anpassning av samhällets olika institutioner. Den tredje industriella revolutionen skulle då bestå i byte av tekniskt-ekonomiskt paradigm från fordism till IT eller IKT (Informations- och Kommunikationsteknologi). Fordism (efter biltillverkaren Ford, början av 1900-talet) var ett sätt att organisera massproduktion av sammansatta varor medelst etappvis hopmontering (ev med specialverktyg) av standardiserade, precisionstillverkade delar, karakteriserat av att arbets- 10 Se bl a Anders Ekström: Den utställda världen, Stockholmsutställningen 1897 och 1800-talets världsutställningar, Nordiska Museets Förlag, Se t ex Arne Kaijser: I Fädrens spår - Den svenska infrastrukturens historiska utveckling och framtida utmaningar, Carlssons Bokförlag Ernest Gellner: Stat, nation, nationalism, Bokförlaget Nya Doxa, 1997, Kap.3 Det industriella samhället. Ernest Gellner hävdar speciellt att industrialismens behov av utbildade människor och rörlighet på arbetsmarknaden krävde en nationalstat detta till skillnad från förhållandena i det tidigare agrarsamhället, som var lokalt självreproducerande även inom utbildning. För industrialismens behov krävdes helt andra resurser, som endast nationalstaten kunde åstadkomma. 14
19 processen delas upp i mindre moment, vart och ett utfört av en arbetare, som hela tiden är sysselsatt med just detta moment. Det kallas också det löpande bandets princip genom att den delvis sammansatta produkten, transporteras från ett moment till ett annat på ett rörligt band. Härigenom har också en tid för varje moment fastställts. Den amerikanske ingenjören F. J. Taylor utarbetade vetenskapliga metoder att studera arbetsmomentet och minimera detta t ex ur rörelsesynpunkt för att komma fram till en normerad tid detta gällde även tillverkning av enstaka delar. Denna tid låg till grund för arbetarens s k ackord, varigenom den mer högpresterande arbetaren kunde höja sin ersättning (vid det löpande bandet var han givetvis bunden av dettas hastighet). Denna organisation ledde till högre produktivitet och högre löner och anses ha varit starkt tillväxtdrivande. Den innebar också noggrann kontroll av arbetet, att den ena slutprodukten var identisk med den andra, och planering av produktionsvolymen. Den var rationell så länge marknaden efterfrågade massproducerade, standardiserade produkter, vilket motsvarade behoven och i stort sett var fallet under tiden fram till andra världskriget och årtiondet därefter. Men den bidrog också till att utarma arbetets innehåll och ledde till spänningar mellan arbetare och ledning. Årtiondena därefter, i takt med att uppdämda moderniseringsbehov tillfredsställdes, svängde marknaden mot att bli alltmer efterfrågestyrd och begära ett mer varierat utbud och valfrihet. Arbetarna krävde medinflytande och större variation i arbetet och helhet i arbetsinnehållet. Detta i kombination ledde till många experiment med avsikt att komma bort från det löpande bandet bl a med delegerat ansvar för slutprodukten till självständiga team av arbetare. Istället för ackord införs tim- eller månadslön. Istället för att samla arbetarna till en plats (där det löpande bandet fanns) läggs produktion av större delar ut på ett koppel av underleverantörer (på andra platser), den f d vertikalt integrerade fabriken (som själv tillverkade allt ner till skruv och mutter) gör nu bara själva slutmonteringen och avsyning/testning. En annan fördel är att produkten kan skräddarsys (ner till en viss detaljnivå) efter kundönskemål och tillverkas på beställning. Lageruppbyggnad undvikes, både av slutprodukten och ingående delar (s k mager produktion ). Produktionssättet blir mer flexibelt men också mer komplext. Det kräver rigorös kontroll av underleverantörer, som kan spelas ut mot varandra, men riskerna blir större om de inte levererar i tid och med rätt kvalitet. Produktionssättet har få marginaler. En förutsättning är goda kommunikationer och administrativa rutiner. Avancerad informationsbehandling blir en del av produktionsordningen. Magnusson har följande uppställning för att klargöra skillnaderna mellan det gamla och nya paradigmet, fig
20 Fordismen Energiintensivt Figur 3: Det gamla och nya teknisk-ekonomiska paradigmet. (ur Lars Magnusson: Den tredje industriella revolutionen) Det nya IKT-paradigmet Manuell design baserad på ingenjörsarbete Uppdelning design-produktion Standardisering Stabil produktmix Specialiserad utrustning och arbetsplatsdesign Automation Enskilt företag Hierarkisk struktur Enhetsbaserad Organisation Produktion med service Centralisering av kunnande Specialiserad kompetens Offentlig kontroll och ofta ägande Informationsintensivt Datorbaserad design Design-produktion sammanfaller Kundanpassning Flexibel produktmix Flexibla produktionssystem Systembaserat Nätverk Platt Organisation Integrerad Organisation Service med Produktion Decentralisering av kunnande Multibaserad kompetens Offentlig information, reglering och koordinering Detta sk postfordistiska produktionssätt anses bättre marknadsanpassat och arbetarvänligt innehållsligt och ger också mer inflytande. Men det är fortfarande omdiskuterat utifrån rationella perspektiv. Man kan nu förstå varför somliga hellre vill tala om en informationsrevolution än om en tredje industriell revolution. Även om det löpande bandet är långtifrån avskaffat så kan man undra om vi inte lämnat ett industriellt produktionssätt. Produktionen har blivit mer flexibel, storskalighet är inte längre nödvändigtvis en fördel, vilket gynnar mindre företag. Men storskalighet och arbetsdelning effektiviserar samtidigt tjänstesektorn. Tjänstesektorns framryckning, som i och för sig skulle kunna förklaras med den krympande industrisektorns ökande produktionseffektivitet, tas ofta till intäkt för tal om ett tjänstesamhälle. Den tredje industriella revolutionen skulle då kunna bestå 16
Utdrag från kapitel 1
Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra
Läs merNationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning
Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning Keynes sid. 2 Friedman (monetarismen) sid. 4 Smith sid. 5 Marx sid. 6 6 KONJUNKTURER OCH EKONOMISK POLITIK 93 JOHN MAYNARD KEYNES
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merProvtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Läs merPenningpolitiken och Riksbankens kommunikation
ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs merEtt naturligt steg för Sverige. Dags för euron
Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merNationella och regionala klusterprofiler
Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merOrganisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.
Organisationsteori (7,5hp) Introduktion Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, 751 26 Uppsala Michael Allvin (kursansvarig) e-post. michael.allvin@soc.uu.se tel. 018-471 51
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merInlämningsuppgift
Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass
Läs merPolitisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga
Läs merInternationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför
Läs merNågonting står i vägen
Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna
Läs merPraktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12
Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden
Läs merDN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck.
DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. Många tror att ny teknik och rationaliseringar gör att en stor del av
Läs merHemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs merInternationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering
Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad
Läs merTentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 5 juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merVart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma
Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.
Läs merEgenföretagare och entreprenörer
5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse
Läs merFabian Wallen Svenskt Näringslivs Lärarfortbildningsdagar Växjö, 16 april, 2008
Sverige och globaliseringen Utmaning och möjlighet Fabian Wallen Svenskt Näringslivs Lärarfortbildningsdagar Växjö, 16 april, 2008 Vad är globalisering? Ökat utbyte av Varor/tjänster Kapital Människor
Läs merSamhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Läs merNominell vs real vinst - effekten av inflation -
1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att
Läs merkan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa
Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter
Läs merKulturpolitikens framväxt och mål. Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016
Kulturpolitikens framväxt och mål Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016 Kulturpolitik som historiskt fenomen De viktigaste aktörerna för stöd till kultur under olika tidsperioder:
Läs merByråkonferens Hur blir en byrå lönsam? srfkonsulterna.se
Byråkonferens 2016 Hur blir en byrå lönsam? 2016-11-23 srfkonsulterna.se Framtidens marknad och tjänster Mikael Carlson ..vad händer i framtiden?..vilka tjänster kommer att överleva?..hur blir byrån lönsam?
Läs merINTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi
INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,
Läs merSAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?
Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi
Läs merOrganisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014
Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber
Läs mer2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling
2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet
Läs merBOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE
BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för
Läs merFöreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson
Företagsfinansiering från sparbankslån till derivat Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson 1 Företagsfinansiering igår, idag och imorgon Konkreta exempel på hur företag och företagare löst sina finanseringsbehov
Läs merNationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens
Läs merMats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag
Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle
Läs merOrsakerna till den industriella revolutionen
Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen
Läs merSäg hej till din nya bibliotekarie:
Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merKommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.
Kommittédirektiv Finansmarknadsråd Dir. 2006:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget Ett råd bestående av ledamöter - kunniga i finansmarknadsfrågor - från akademi,
Läs merGOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK
FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att
Läs merGlobalisering och svensk arbetsmarknad
Globalisering och svensk arbetsmarknad Fredrik Heyman (IFN och Lunds universitet) Fredrik Sjöholm (Lunds universitet och IFN) SNS, 5 juni 2018 Bakgrund Globaliseringen har ökat kraftigt under de senaste
Läs merMomentguide: Nationalekonomiska teorier
Momentguide: Nationalekonomiska teorier Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat
Läs merIndustri och imperier HT Instuderingsfrågor
Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merKursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Läs merVINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen
VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter
Läs merSociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.
Läs merTENTAMEN AOP-A, delkurs 4 (VT-11) 17 dec -2011
(VT-11) 17 dec -2011 De 12 flervalsfrågorna ger en poäng vardera. Den avslutande essäfrågan ger tre poäng. Sammanlagt kan man alltså få 15 poäng. För att få Godkänt måste man ha minst 6 poäng. För att
Läs merTidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2
1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris
Läs merPerspektiv och teorier i internationell politik
Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den
Läs merInledning SÅ HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL:
T I L L V Ä X T Inledning Ekonomisk tillväxt är något vi nästan kommit att ta för givet. Vi är vana vid att lönerna stiger, att arbetsmarknaden hela tiden skapar nya typer av jobb och att företagen utvecklar
Läs merEkonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt
Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete
Läs merKrisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16
Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt
Läs merArbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal
Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal 26/11 Jan Jörnmark 1930-tal Keynesianska revolutionen Trögrörlighet In the long run we re all dead Total/aggregerad efterfrågan den väsentliga för ekonomin
Läs merTentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merEventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?
Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av
Läs merRÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR
RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.
Läs merExtern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag
Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur
Läs merBo Dahlbom. www.viktoria.se/dahlbom. Professor vid IT-universitetet i Göteborg. Forskningschef på Interactive Institute. Medlem av Regeringens IT-råd
Bo Dahlbom Professor vid IT-universitetet i Göteborg Forskningschef på Interactive Institute Medlem av Regeringens IT-råd Makten över framtiden, Liber 2003 Sveriges framtid, Liber 2007 www.viktoria.se/dahlbom
Läs merVärdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden
Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs merNationalekonomins grunder SNS Förlag
b j ö r n e l s ä s s e r Nationalekonomins grunder SNS Förlag Nationalekonomi - inlaga.indd 3 11-06-17 16.49.14 SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax: 08 507 025 25 info@sns.se
Läs merEva Andreas Tunadalskyrkan Fil 3:17-4:7 Gläd er i Herren
1 Eva Andreas Tunadalskyrkan 181125 Fil 3:17-4:7 Gläd er i Herren Paulus uppmanar gång på gång i sitt brev till Filipperna att de ska vara glada: Gläd er. Ibland kan man känna att det är så mycket som
Läs merVad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015
Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig
Läs merHur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.
Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.
Läs merVad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K
Vad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K Tillägg den 7 september 2017 KPIF målvariabel för penningpolitiken Sedan september 2017 använder Riksbanken KPIF, konsumentprisindex med fast ränta,
Läs merRikedom - länder. Merkurius vt 19
Rikedom - länder Merkurius vt 19 Lpp Vilka konsekvenser fick förändringarna av jordbruket under 1700-1800-talet? (skifte, befolkningsökning, arbetslöshet) Vad bidrog till den industriella revolutionen?
Läs merNy teknik slår igenom när den är gammal
Januari 2007 Ny teknik slår igenom när den är gammal Tekniska genombrott tar mycket längre tid än man tror. Och för att de ska få någon effekt krävs en rad följduppfinningar. Ångkraften, elektriciteten
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merAtt vi tappat 99% av vårt börsvärde, är väl inte så farligt. Vi ökade ju med 800% förra året.
Att vi tappat 99% av vårt börsvärde, är väl inte så farligt. Vi ökade ju med 800% förra året. IT-branschens matematiska kunskaper har gjort att många välutbildade medarbetare börjat se om sina hus. Hur
Läs merGör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.
Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft
Läs merTentamen, del 1. Makroekonomi NA augusti 2014 Skrivtid 90 minuter.
Jag har svarat på följande två frågor: 1 2 3 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen, del 1 Makroekonomi NA0133 25 augusti 2014 Skrivtid 90 minuter. Regler Svara på 2 frågor. (Vid svar på
Läs merANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken. Vår senaste bedömning
ANFÖRANDE DATUM: 2008-02-26 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Riksdagens finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merDet sociala landskapet. Magnus Nilsson
Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet
Läs merPrövning i sociologi
Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,
Läs merLagen om anställningsskydd
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd
Läs merNyckeln till framgång
Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många
Läs merSemester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän
VÄLFÄRD 19 Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän Semesterresande, tillgång till fritidshus och fritidsvanor efter klass och kön år 1984 18 Författare: Mats Larsson, Enheten för avtalsfrågor
Läs merTillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad
Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer
Läs merDet cirkulära flödet
Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.
Läs merSnabbväxande företag och immateriella rättigheter
Snabbväxande företag och immateriella rättigheter Immaterialrättsprofil bland små och medelstora företag med stor potential i Europa Maj 2019 Ett gemensamt projekt mellan Europeiska patentverket (EPO)
Läs merGår det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd?
Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Debatten om könsneutrala premier har pågått under en tid. För att kunna sätta av reserver inom försäkringsbranschen - vilket man
Läs mer8 Utan Jesus ingen mobil i fickan
Inledning När jag var 14 år gammal var jag helt säker på att vetenskapen har bevisat att Gud inte finns och att Bibeln bara är en sagobok. Så var det. Det visste jag, och det visste alla mina kompisar.
Läs mer- Fortsatta studier. Studentarbeten
- Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...
Läs merHur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?
Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under
Läs merintervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merVad finns det för kritik mot Liberalismen?
Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter
Läs merEfter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började
Efter den globala finanskrisen 2007 2009 återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började långsamt höjas under 2010 och 2011. Senare skulle denna
Läs mer