INFORMATIONSSAMHÄLLET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INFORMATIONSSAMHÄLLET"

Transkript

1 V I N N O V A F O R U M V F I : 0 1 INFORMATIONSSAMHÄLLET åter till framtiden BARBRO ATLESTAM, RED I N N O V A T I O N S P O L I T I K I F O K U S

2

3 V I N N O V A F O R U M V F I : 0 1 INFORMATIONSSAMHÄLLET - åter till framtiden BARBRO ATLESTAM, RED I N N O V A T I O N S P O L I T I K I F O K U S

4 Om/About VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I skriftserien VINNOVA Forum publiceras arbeten från fristående författare i frågor som berör verkets uppgifter. Innovationspolitiken, som är ett centralt område för VINNOVA, har en egen delserie benämnd "Innovationspolitik i Fokus". Här publiceras debattinlägg kring innovationspolitikens utformning. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. VINNOVA s mission is to promote sustainable growth by developing effective innovation systems and funding problem-oriented research. Titel / Title: Informationssamhället - åter till framtiden Författare / Author: Barbro Atlestam, redaktör Serie / Series: VINNOVA Forum VFI 2004:01 ISBN: ISSN: Utgiven/ Published: November 2004 Utgivare / Publisher: VINNOVA Verket för Innovationssystem /Swedish Agency for Innovation Systems VINNOVA Diarienr / Case No: Produktion/Production & Layout: VINNOVAs Kommunikationsavdelning / VINNOVA s Communication Division Omslag/Cover: Anders Gunér AB, Tryck/Print: AB DANAGÅRDS GRAFISKA, Försäljning/Sold by: Fritzes Offentliga Publikationer, I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes Offentliga Publikationer, tel , fax eller VINNOVA s Swedish Agency for Innovation Systems publications are published at

5 Informationssamhället åter till framtiden Barbro Atlestam, Redaktör

6

7 Förord För drygt tio år sedan samlade undertecknad några skribenter till en antologi med titeln Infrastruktur för informationssamhället, utgiven av NUTEK (Närings- och teknikutvecklingsverket) våren Avsikten var att fånga upp och beskriva trender inom det som då nyligen döpts till IT (Informationsteknologi) och konvergensen mellan dataoch telekommunikationstekniken. Antologin bidrog till det starka intresset för IT, som kulminerade kring sekelskiftet. Intresset har sedan dess dalat men aldrig ebbat ut och Informationssamhället som teknisk och social företeelse fascinerar fortfarande många. Tio år är historiskt en kort tid men, som det hette då, Internettid löper sju gånger snabbare än vanlig tid, varför vi funnit det lägligt att samla ihop en ny antologi, delvis med samma författare, för att både blicka tillbaka och se framåt. Till saken hör att NUTEK avspjälkats med en ny myndighet, VINNOVA (Verket för Innovationssystem), som mer uttalat än NUTEK har uppgiften att fundera över framtiden och dess möjligheter (och hot) ur ett svenskt tillväxtperspektiv. Och IT sågs då som den stora tillväxtmotorn i svensk ekonomi, liksom över hela världen. Är den det fortfarande? VINNOVA gör bl a innovationssystemanalyser inom olika tillväxtområden, inkl IT och IKT (Informations- och Kommunikationsteknik). Sådana analyser syftar till att underbygga och motivera (statligt understödda) åtgärder för att få innovationssystemen att fungera bättre och ge större tillväxt/avkastning till gagn inte bara för de direkt berörda (företag etc) utan även för staten och samhället. Avsikten med föreliggande antologi är emellertid att gå vid sidan av dessa och komplettera med ett vidare sammanhang och i essäform diskutera andra aspekter av Informationssamhället (politiska, kulturella, historiska, filosofiska etc). Vad är nämligen essensen i Informationssamhället? Är det tekniken och ekonomin? Essensen är ett ord som brukar beteckna den innersta kärnan i någonting. Den kan ha en existensiell, nästan religiös innebörd. Men essensen kan också ha innebörd av det som ger doft och smak åt någonting. För Informationssamhället kan man hävda att båda betydelserna är berättigade. Essensen är givetvis information. Den är både kärnan och smaken, doften. Och Informationssamhället smakade och doftade framtid. Det gör det fortfarande men smaken har avklingat och doften förflyktigats något. Kanske var det något som vi förstorade upp och som drog förbi? Eller har vi vant oss och märker det inte längre med samma nyhetens behag? Kan vi återskapa känslan? Bör vi göra det? Hur som helst, den tidigare antologin hade en betoning på teknik och tjänster men gav också utrymme för mer filosofiska spörsmål 1 B. Atlestam, red. "Infrastruktur för Informationssamhället", Nutek 1995:1, Stockholm 1995.

8 angående ITs påverkan på samhälle och människor. I denna antologi, som vi gett titeln Informationssamhället åter till framtiden har vi försökt behålla denna blandning men har tonat ner tekniken. En röd tråd är den om olika samhällen, inte bara Informationssamhället eller som det också brukar kallas Kunskapssamhället, Nätverkssamhället etc, utan även Industrisamhället, Välfärdssamhället och med en ny term Allmänningsamhället. Till syvende och sist handlar det om vilket samhälle vi vill ha och vad som är mest innovationsfrämjande? Finns det motsättningar mellan samhället och de storindustriella komplexen? Hur samspelar de? Rycker t ex Internet och fri och öppen programvara undan mattan för de senare? För möjligheterna att göra affärer, att tjäna pengar på innehåll, informationsproduktion, överföring och förmedling? Vad är statens roll? Hur relevanta är de strukturer som staten försöker upprätthålla och beskydda hur balanserar staten kontroll, säkerhet och öppenhet? Kan vi istället för Informationssamhället tala om Informationsstaten? Knappast, då bryter hela den positiva framtoningen ihop. Å andra sidan, kommer staten att finnas kvar? Globaliseringen och nätverken undergräver statens legitimitet och möjligheter att agera, nationalismen överges och lever bara kvar under fotbollsmästerskapen. Kan ett litet land som Sverige med tradionellt stor självständighet tappa den hur går det då med välfärdssystemen och säkerhetspolitiken? Nationella värden, språkpolitik, kultur? Detta är frågor som vi kommer att beröra. Varje författare svarar för sitt eget bidrag. De är uttryck för personliga uppfattningar och bedömningar och är helt fristående från VINNOVAs. Författarna har träffats ett antal gånger och diskuterat igenom upplägg etc men någon konsensus eller samstämmighet har vi inte försökt åstadkomma. Antologin inleds med ett försök till en begrepps- och bakgrundsteckning och tar upp ett antal andra författare, som satt sin prägel på debatten, t ex Manuel Castells. Det är skrivet av Anders Hedin, handläggare vid VINNOVA, och som i den förra antologin strikt höll sig till begreppen inom tekniken. Här lämnar han våghalsigt denna och ger sig in på att diskutera IT-bubblan utifrån debatten om globaliseringen och den nya ekonomin. I det följande kapitlet fortsätter Sten Henriksson, lektor i datalogi vid Lunds Universitet, sin historieskrivning från den förra antologin om den svenska IT-politiken. Även han tar upp IT-bubblan ( de galna åren ). Men dessutom uppmärksammar han programvarutekniken och redogör för debatten om öppen programvara. Philippe Charas är en ny bidragsgivare med en solid bakgrund inom IT-världen, dels i ledande ställning inom Ericsson, dels som teknisk attaché i San Francisco under talet. Han beskriver hur systemarkitekturen avspeglar rådande maktrelationer och hur nationalstaten tvingas släppa kontrollen över infrastrukturen och sina medborgare och

9 att vi nu ser en öppning mot en frigörande systemarkitektur, där allmänningen blir allt viktigare och befordrande för innovationerna. Jan Odhnoff, professor emeritus KTH (industriell ekonomi) och Inga Hamngren, journalist, är också nya bidragsgivare, som tidigare skrivit om svenska Internets historia 2. De ser, liksom Philippe, Internet som en allmänning och beskriver kampen mellan Internets förespråkare och dess motståndare, främst inom de etablerade strukturerna, som en kamp mellan två tankestilar, där den decentraliserade, flexibla end-toend nätverkstekniken (Internet) vann över den centraliserade, på inbyggd kontroll och med telefonnäten som modell baserade tekniken. De avslutar med två framtidsscenarier där dessa tankestilar tillåts löpa linan ut. En viktig diskussion förs i scenarierna om brukarpåverkan. Lars-Erik Janlert, professor i datavetenskap vid Umeå universitet, svarade tillsammans med Bo Dahlbom, professor i Informatik vid Handelshögskolan i Göteborg, för ett av de kanske mest uppmärksammade bidragen i den tidigare antologin. Det kritiserade den tidens typiska käpphästar (t ex kommunikation befrämjar innovation ) och pekade på risken att låta användningen styras av implementationen. Här, tio år senare, ställer han frågan vad vi skall göra nu, med den nya infrastrukturen på plats? Svaret tar sin utgångspunkt i en kritik av projektet som ett nu föråldrat förhållningssätt till världen, och går via en betraktelse av kreativitet och betydelsen av kreativ uthållighet fram till spekulationer om möjligheten av en återförtrollad värld (som inte självklart bara är av godo). Olof Hägerstrand, f d lektor i idéhistoria vid Uppsala universitet, har valt att diskutera samspelet mellan värderingar, utvecklingstro och massmedia i en förtätad form, närmast som en prosadikt. Det är en uppgörelse med den positivistiska utvecklingstron, som han ställer mot "smedjans mörker" där "förnuftet och drömmen tillsammans kan hamra ut de väsentliga värdena". Bertil Håkanssons, Infocom AB och teknikskribent, bidrag kan ses som ett svar på alltför pessimistiska tongångar. Han beskriver de möjligheter som bredbandsutbyggnaden ger bl a i kulturellt avseende. Han har besökt och intervjuat entusiaster i Smedjebacken liksom på KTH, som driver projektet Folkets Hubb i den tidigare Folkets Husrörelsens anda. Både Bertil Håkansson och Olof Hägerstrand är nya bidragsgivare. 2 Inga Hamngren och Jan Odhnoff, De byggde Internet i Sverige, ISOC-SE 2003.

10 Avslutningsvis, det finns bara en kvinna bland skribenterna vilket kanske är symptomatiskt, men det balanseras i någon mån av undertecknad, som fått författarna att återvända till framtiden, åtminstone i skrift. Förhoppningsvis skall denna antologi inte drunkna i floden av IT-böcker utan väcka lika stort intresse som den tidigare. Stockholm i juli 2004 Barbro Atlestam Redaktör

11 Innehåll 1 I smällkaramellernas tid om revolutioner och ny ekonomi De galna åren en efterskrift Makten genom infrastrukturen exemplet nätarkitektur Inledning Drivkrafter som formar nätverkens arkitektur Utmaningar för Arkitektur, Affärsmodell och Människorätt Internet två framtider Skrämmande frihet Smedja i mörker om värdebildning, sviktande utvecklingstro och massmediers ansvar I Smedjebacken går man på teater i London

12

13 1 I smällkaramellernas tid om revolutioner och ny ekonomi av Anders Hedin Sommar i Sverige En solig dag som avbrott i allt regnande, och jag är på en semesterresa i Södra Dalarna. Upplevelseindustrin har högsäsong. I Carl Larssons Sundborn är väntetiden innan min visningsgrupp släpps in en dryg timme och då startar visningarna ändå var tionde minut. På Axel Munthes Hildasholm går det något snabbare. På kvällen premiär på Himlaspelet ett spel om den väg som till Himlen bär, en enkel men helt igenom gripande historia, som nu framförs för sextiofjärde året. Framför scenen, placerad på botten av en naturlig sluttningsgryta mitt inne i Leksand sitter publiken på grässlänten eller på bänkar som lutar sidledes. Men det är bara halvbesatt, trots en strålande sol, vars ljus faller direkt in på scenen. Kanske är publiken någon mil bort i en annan, artificiell gryta, ett nedlagt gruvbrott, Dalhalla, där Cyndee Peters sjunger gospels. Dagen därpå Husbyringen ett ekomuseum med väl bevarade hyttor och smedjor. Det är glest mellan besökarna, inget problem att hitta parkeringsplats i Stjärnsund, Cristopher Polhems skapelse och platsen för den första industriella serietillverkningen i Sverige. Men Polhemsmuseet är stängt när jag kommer. Nedåt genom landet bergsmansgårdarna och bruken radar upp sig. Detta var Sveriges industriella hjärta. Polhemshjulet och stånggången, som överförde vattnets strömmande kraft över långa avstånd till pumprörelser för att få upp hindrande grund- och läckvatten från gruvbotten, latar sig nu obesedda i utkanten av Norberg. Inne i centrum på Elsa Anderssons riksbekanta konditori är det lång kö men Tangobakelsen väl värd väntan. Vidare längs Strömsholms kanal, på vilken järnet forslades ut till Mälaren för vidare transport till exporthamnen i Stockholm. Nya bruk, Smedjebacken, Fagersta, Engelsberg, Wirsbo, Ramnäs, Surahammar, Hallstahammar. Några har funnit sin nisch och lever. Eskilstuna, en gång en stor manufakturstad, glider förbi vid sidan av motorvägen. Vid infarten till Södertälje berättar en stor tavla att Astra-Zeneca bygger ett nytt forskningslaboratorium. Morgonen därpå, som första inslag i sjunyheterna, omtalas att företaget hotar med att flytta forskningen utomlands om inte landstingen visar sig mer positiva till företagets produkter. En omvänd situation till f d statsrådet Ingela Thaléns famösa uppmaning till bojkott av Ericssons mobiltelefoner om tillverkningen i Norrköping lades ned. 9

14 Järnet, manufakturen och forskningen byggde ett industriellt Sverige. Men intresset för vår teknik- och näringshistoria är lågt liksom för teknik överhuvudtaget. 3 Telemuséet i Stockholm läggs i malpåse. Tekniska utbildningar, och IT i synnerhet, har svårt att locka. Kultur, mat, religion, konstnärer, kända personer och media står däremot högt i kurs och det är väl som det ska. Hur annorlunda för bara fem år sedan! Då var åtminstone IT på tapeten. Retoriken om Informationssamhället flödade som vattnet i älvforsarna efter en längre tids regnande. Nu sinar den. Vad var det som hände? Retoriken och den politiska diskursen behandlas på annat håll i den här antologin (Sten Henriksson De galna åren ) men helt kort svarat: IT-bubblan. Vad var det, då? Var det, som många hävdar en finansiell (aktie)hausse, som givetvis alla smarta insåg skulle brytas förr eller senare? Eller en normal konjunkturuppgång, som åtminstone alla ekonomer insåg skulle följas av en nedgång, nu som förr i historien. Så var säkert fallet, men därtill tillkom något unikt, som blandade bort korten nämligen den originella föreställningen om en ny ekonomi och en ny smartare tid, olik alla andra tider, som skulle följa på informationsrevolutionen. I den nya ekonomin gällde det att vara snabb, t o m snabbare än Internettiden. Det gällde att vara först på spelplan, att tillvälla sig first mover advantage, att lägga under sig så många spelpjäser som möjligt. Och det gick, riskkapitalet strömmade till, alla dammluckor stod öppna, styrda av högt uppdrivna förväntningar på framtida vinster. Media och analytikerkåren byggde under och stöttade. Sedan gick det åt skogen. Det var framför allt förväntningarna som kom på skam. Börsen följde efter och media med. Det bör noteras att det var enbart IT-branschen som berördes, övriga branscher låg stilla eller gick bakåt. Fig. 1 visar hur s k Internetkonsulter värderades på börsen sensommaren 1999, ett knappt år före kraschen, i jämförelse med konsulter inom mer mogna teknikområden. Hur kan sådana enorma förväntningar byggas upp? Det här bidraget till antologin handlar om de trosföreställningar som byggde upp de skyhöga förväntningarna. 3 Men jag kan förstås ha fel. Just som jag skrivit detta inleder den statliga televisionen en serie "Industriminnen". 10

15 Fig. 1 (från Dagens Industri, 28 augusti, 1999) VINNOVA definierar innovationssystem på följande sätt 4 : "Aktörer inom forskning, näringsliv och politik/offentlig verksamhet som i samspel genererar, utbyter och använder ny teknik och ny kunskap för att skapa hållbar tillväxt genom nya produkter, tjänster och processer." För att förstå ett innovationssystem måste man beakta de föreställningar och förväntningar som präglar aktörerna. Dessas intressen riktas mot en verklighetssfär, vad vi skulle kunna kalla en reell ekonomi. Inom denna sker normalt inkrementella förändringar, som är mer eller mindre planerade effekter av innovationssystemets dagliga verksamhet. Men då och då händer något, som ändrar förutsättningarna. Lokalt kan det vara upptäckt av en järnåder, en guldvaskares korg som glimmar till, en oljekälla springer i dagen. Eller att forskningen på ett visst område får ett genombrott. Det finns också en rad andra orsaker, som inte behöver komma lika plötsligt som en blixt på ljusan dag utan snarare smyger sig in som en tjuv om natten. Allt detta brukar man kalla strukturförändringar. Händelser/strukturförändringar inom den reella ekonomin triggar förväntningar, sänder ut signaler att något är på gång. Dessa uppfattas av aktörerna i systemet. Aktörerna processar och transformerar dessa signaler, kanske omedvetet, till input till den reella ekonomin. Innovationssystemet bör därför för en första analys delas upp i två varandra påverkande sfärer, den reella ekonomin och en korreponderande sfär som vi helt enkelt skall kalla Tron 5. Tron kan som bekant försätta berg, och om detta är sant, så bör den åtminstone kunna påverka den reella ekonomin, fig <Sveriges Innovationssystem < Nyckelbegrepp 5 I brist på bättre. Alternativa beteckningar träffar inte mitt i prick. Lobbygrupper? Kognitiv grund? 11

16 Reell ekonomi Tron Fig. 2 Normalt gör Tron inte något större väsen av sig. Den slumrar i kyrkan som en fordoma bergsman eller bonde under söndagspredikan. Men stundom når den extatiska höjder. Det är då den kan påverka. Och Tron är i sin tur lättpåverkad. Små tecken i skyn kan få den att rusa upp och ropa Halleluja eller korsa sig. Den reella ekonomin däremot är tung som järnet, man värmer det och det utvidgas långsamt och drar ihop sig om man tar det från härden. Värmer man tillräckligt länge kan man få det att transcendera till något annat, att omskapa det. Jag tror att man med dessa metaforer kan komma en förklaringsmodell närmare. Båda sfärerna pulserar, den reella ekonomin i konjunkturcykler 6 men långsiktigt finns en trend mot expansion. Tron kan blåsas upp plötsligt och sedan falla tillbaka lika plötsligt. Det intressanta är emellertid samspelet, återkopplingspåverkan mellan de båda, under en sådan fas. Vad är det som får Tron att inflate eller kollapsa och vilka effekter får en sådan inflation/kollaps i den reella ekonomin? IT-bubblan är både unik och särdeles intressant som ett exempel. Och vad händer med aktörerna i systemet? Helt klart skapade IT-bubblan ett antal vinnare och många förlorare, åtminstone ekonomiskt om det var förtjänt eller oförtjänt må vara osagt. Det som var unikt för denna bubbla var att så många aktörer var verksamma inom båda sfärerna 7. En entreprenör är ofta besatt av sin tro och skulle kanske inte fungera utan den, men många andra - inte minst inom media och analytikerkåren som borde placerat sig någonstans mittemellan som neutral observatör drogs uppen- 6 Dessa anses försiggå i sju- till elvaårsperioder. Ryssen Kondratieff framförde 1926 teorin att man också kunde identifiera längre cykler på ca 50 år, se t ex Lars Magnusson Den tredje industriella revolutionen, Bokförlaget Prisma, 1999, s 16 7 Läsaren må fundera över var han/hon själv hör(de) hemma. Uppsatsen är ett försök av författaren att för egen del komma underfund om detta. Uppsatsen bygger, förutom på egna erfarenheter, på insikter vunna genom deltagande i kurserna "Från kris till ny ekonomi" och "Från Folkhem till Välfärdsstat" vid Stockholms Universitet 2003/2004. Den refererade litteraturen är med några undantag hämtad från kurserna. Vinkling, behandling och slutsatser är givetvis författarens egna. Uppsatsens titel alluderar på barndomens julgransplundringar. 12

17 barligen helt in i Tronsfären. Men stopp och belägg, predikan är ännu inte över kanske skapade de kopplade sfärerna, förutom individuella vinster och lidande, något kollektivt gott. Helt klart skedde en kapitalomfördelning mellan branscher, kanske skapades nytt riskkapital, som framgent kan underbygga strukturförändringar och en (snabbare) expansion av den reella ekonomin. I. Revolutionstänkande Vi skall börja med att undersöka vilka signaler den reella ekonomin skickade till Tron. Vilka strukturförändringar uppfattade den ha skett eller vara på väg? Vetenskapen försöker alltid kategorisera och känna igen mönster. I den ekonomiska historien har, liksom i den politiska, ett antal revolutioner inträffat, säger den, den första och andra industriella revolutionen är av speciellt intresse här. Det finns många som hävdar att vi nu är mitt inne i eller på väg mot en tredje. Ordet revolution betyder egentligen återkomst men det är det knappast frågan om här, snarare användes ordet i betydelsen omskapande eller omstörtande. Enligt Magnusson 8 kännetecknas en industriell revolution av en strukturell förändring som innefattar hur man bedriver och organiserar produktion, försäljning och andra ekonomiska aktiviteter. Den första industriella revolutionen förebådades av ångmaskinen kring men beteckningen brukar användas för fabrikssystemets snabba spridning i 1800-talets början. Den andra industriella revolutionen förlägges till 1900-talets början och förknippas med massproduktionen som industriell organisationsprincip, med vad man brukar kalla fordism eller taylorism, där man strävade efter en rationellt ordnad ekonomisering av både maskiner och arbetskraft 9. Fabrikssystemet lever kvar (i än högre grad) men vi ska inte här diskutera detaljer i den första och andra industriella revolutionen. En skillnad är viktig; den andra karakteriseras av att forskning och vetenskapliga principer tillämpades systematiskt vid produktutveckling etc. Fabrikssystemet är det mest typiska för industrialismen. Det kännetecknas av en hierarkisk organisation; fabriksägare och direktörer sitter på all beslutsrätt, arbetarna betyder någonting bara kollektivt, som en enda massa, en arbetskraftskomponent. Fabrikssystemet ledde till en snabb utveckling av infrastruktur. Fabrikerna behövde inte bara arbetskraft utan även energi (energisystemen utvecklas), transporter (transportsystemen utvecklas), kapital (finanssystemen utvecklas). Deras output behöver säljas på en 8 Lars Magnusson Den tredje industriella revolutionen, Bokförlaget Prisma, Ibid, s 19 13

18 större marknad (distribution och försäljningskanaler utvecklas). Fabriksystemet kräver koncentration ett graviterande system. Följden blir urbanisering (städerna utvecklas). Socialt stiger nya herrar fram, förmögenheter skapas och ärvs ett nytt ärftligt system uppstår vid sidan av det adliga, som det tar efter i vanor och slutenhet. Teknikoptimismen frodas, man anordnar världsutställningar, inte bara för att visa upp sina skapelser, utan för att manifestera själva utvecklingen 10. Det gäller också att uppfostra arbetarklassen till att tänka i samma banor, att inpassa den i systemet med dess disciplinkrav. Men man tävlade och konkurrerade också. Systemen graviterade mot nationalstaten. Nationalstaten blev en viktig komponent och snart den överordnande. I det perspektivet skall man se framväxten av de stora, nationella energi- och transportsystemen, telekommunikationerna etc. De blev en nationell angelägenhet, ovanför marknaden, en för all annan verksamhet förutsättande infrastruktur. Välfärdssystemen växte fram, mycket för att lindra den nöd och det elände som fabrikssystemet också förde med sig. Nationalstaten stärkte på alla områden sin ställning, den blev den stora befordraren och beskyddaren av den ekonomiska verksamheten och medborgarnas väl. Utvecklingen av 11, 12 de stora systemen och nationalstaten hänger ihop. Om man nu skall tala om en tredje industriell revolution, vari skulle den bestå? Här måste vi gå lite mer detaljerat tillväga. Det handlar mest om produktionssätt. Magnusson introducerar begreppet tekniskt-ekonomiskt paradigm. En ändring av paradigm förutsätter en rad innovationer i form av nya produkter, processer och sätt att organisera tillverkning, försäljning etc. I botten ligger en ny typ av kärnteknologi och det krävs också en anpassning av samhällets olika institutioner. Den tredje industriella revolutionen skulle då bestå i byte av tekniskt-ekonomiskt paradigm från fordism till IT eller IKT (Informations- och Kommunikationsteknologi). Fordism (efter biltillverkaren Ford, början av 1900-talet) var ett sätt att organisera massproduktion av sammansatta varor medelst etappvis hopmontering (ev med specialverktyg) av standardiserade, precisionstillverkade delar, karakteriserat av att arbets- 10 Se bl a Anders Ekström: Den utställda världen, Stockholmsutställningen 1897 och 1800-talets världsutställningar, Nordiska Museets Förlag, Se t ex Arne Kaijser: I Fädrens spår - Den svenska infrastrukturens historiska utveckling och framtida utmaningar, Carlssons Bokförlag Ernest Gellner: Stat, nation, nationalism, Bokförlaget Nya Doxa, 1997, Kap.3 Det industriella samhället. Ernest Gellner hävdar speciellt att industrialismens behov av utbildade människor och rörlighet på arbetsmarknaden krävde en nationalstat detta till skillnad från förhållandena i det tidigare agrarsamhället, som var lokalt självreproducerande även inom utbildning. För industrialismens behov krävdes helt andra resurser, som endast nationalstaten kunde åstadkomma. 14

19 processen delas upp i mindre moment, vart och ett utfört av en arbetare, som hela tiden är sysselsatt med just detta moment. Det kallas också det löpande bandets princip genom att den delvis sammansatta produkten, transporteras från ett moment till ett annat på ett rörligt band. Härigenom har också en tid för varje moment fastställts. Den amerikanske ingenjören F. J. Taylor utarbetade vetenskapliga metoder att studera arbetsmomentet och minimera detta t ex ur rörelsesynpunkt för att komma fram till en normerad tid detta gällde även tillverkning av enstaka delar. Denna tid låg till grund för arbetarens s k ackord, varigenom den mer högpresterande arbetaren kunde höja sin ersättning (vid det löpande bandet var han givetvis bunden av dettas hastighet). Denna organisation ledde till högre produktivitet och högre löner och anses ha varit starkt tillväxtdrivande. Den innebar också noggrann kontroll av arbetet, att den ena slutprodukten var identisk med den andra, och planering av produktionsvolymen. Den var rationell så länge marknaden efterfrågade massproducerade, standardiserade produkter, vilket motsvarade behoven och i stort sett var fallet under tiden fram till andra världskriget och årtiondet därefter. Men den bidrog också till att utarma arbetets innehåll och ledde till spänningar mellan arbetare och ledning. Årtiondena därefter, i takt med att uppdämda moderniseringsbehov tillfredsställdes, svängde marknaden mot att bli alltmer efterfrågestyrd och begära ett mer varierat utbud och valfrihet. Arbetarna krävde medinflytande och större variation i arbetet och helhet i arbetsinnehållet. Detta i kombination ledde till många experiment med avsikt att komma bort från det löpande bandet bl a med delegerat ansvar för slutprodukten till självständiga team av arbetare. Istället för ackord införs tim- eller månadslön. Istället för att samla arbetarna till en plats (där det löpande bandet fanns) läggs produktion av större delar ut på ett koppel av underleverantörer (på andra platser), den f d vertikalt integrerade fabriken (som själv tillverkade allt ner till skruv och mutter) gör nu bara själva slutmonteringen och avsyning/testning. En annan fördel är att produkten kan skräddarsys (ner till en viss detaljnivå) efter kundönskemål och tillverkas på beställning. Lageruppbyggnad undvikes, både av slutprodukten och ingående delar (s k mager produktion ). Produktionssättet blir mer flexibelt men också mer komplext. Det kräver rigorös kontroll av underleverantörer, som kan spelas ut mot varandra, men riskerna blir större om de inte levererar i tid och med rätt kvalitet. Produktionssättet har få marginaler. En förutsättning är goda kommunikationer och administrativa rutiner. Avancerad informationsbehandling blir en del av produktionsordningen. Magnusson har följande uppställning för att klargöra skillnaderna mellan det gamla och nya paradigmet, fig

20 Fordismen Energiintensivt Figur 3: Det gamla och nya teknisk-ekonomiska paradigmet. (ur Lars Magnusson: Den tredje industriella revolutionen) Det nya IKT-paradigmet Manuell design baserad på ingenjörsarbete Uppdelning design-produktion Standardisering Stabil produktmix Specialiserad utrustning och arbetsplatsdesign Automation Enskilt företag Hierarkisk struktur Enhetsbaserad Organisation Produktion med service Centralisering av kunnande Specialiserad kompetens Offentlig kontroll och ofta ägande Informationsintensivt Datorbaserad design Design-produktion sammanfaller Kundanpassning Flexibel produktmix Flexibla produktionssystem Systembaserat Nätverk Platt Organisation Integrerad Organisation Service med Produktion Decentralisering av kunnande Multibaserad kompetens Offentlig information, reglering och koordinering Detta sk postfordistiska produktionssätt anses bättre marknadsanpassat och arbetarvänligt innehållsligt och ger också mer inflytande. Men det är fortfarande omdiskuterat utifrån rationella perspektiv. Man kan nu förstå varför somliga hellre vill tala om en informationsrevolution än om en tredje industriell revolution. Även om det löpande bandet är långtifrån avskaffat så kan man undra om vi inte lämnat ett industriellt produktionssätt. Produktionen har blivit mer flexibel, storskalighet är inte längre nödvändigtvis en fördel, vilket gynnar mindre företag. Men storskalighet och arbetsdelning effektiviserar samtidigt tjänstesektorn. Tjänstesektorns framryckning, som i och för sig skulle kunna förklaras med den krympande industrisektorns ökande produktionseffektivitet, tas ofta till intäkt för tal om ett tjänstesamhälle. Den tredje industriella revolutionen skulle då kunna bestå 16

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Mitt säkra kort. Förord

Mitt säkra kort. Förord Mitt säkra kort Förord Instruktionerna som du nu kommer att läsa fungerar förutsatt att du följer dem till punkt och pricka. Du kommer att tjäna från 10.000 till över 100.000 kronor per månad beroende

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

OMX Veckoanalysen Fre 10 april 2015 Skrivet av Per Stolt

OMX Veckoanalysen Fre 10 april 2015 Skrivet av Per Stolt OMX-index (diagram källa: INFRONT) OMX Veckoanalysen Fre 10 april 2015 Skrivet av Per Stolt 11:25 OMX-INDEX (1696): Nytt all-time-high för OMX-terminen! OMX-index fortsätter att stiga trots utdelningarna.

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Partssamverkan för effektiva produktionssystem Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen

Läs mer

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK Lennart Sturesson Carlssons Innehåll Kap 1. Inledning: Distansarbete ett ämne i tiden 13 1 Diskrepanser mellan retorik och praktik 14 2 Tidigare forskning 17

Läs mer

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar Urban ekonomi Varför städer? Urban ekonomi O Sullivan Why do cities exist? Urban ekonomi handlar om hur hushåll och företag väljer att lokalisera sig. Antar att företag och individer är mobila, i alla

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

IFMA Workshop del 1. Med utgångspunkt från Taida modellen av Kairos Future

IFMA Workshop del 1. Med utgångspunkt från Taida modellen av Kairos Future IFMA Workshop del 1 Med utgångspunkt från Taida modellen av Kairos Future Om IFMA Workshop 14 mars. Den 14 mars samlades medlemmar i IFMA och inbjudna gäster för att ha en workshop kring aktivitetsbaserade

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar om etiska fonder och smutsiga pengar Joakim Sandberg, doktorand i praktisk filosofi Under de senaste åren har allt fler organisationer och finansinstitut börjat intressera sig för etiska frågor i samband

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Projektledare vs ScrumMaster

Projektledare vs ScrumMaster Projektledare vs ScrumMaster Finns det rum för den klassiske projektledaren i en agil värld? Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Lite om mig själv Carina Meurlinger Konsult på Agero sedan 2005

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23 Skandias plånboksindex April, 2013 2013-04-23 1 Sammanfattning Plånboksindex för april: Hushållen alltmer optimistiska Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska framtidsutsikter

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Intervju Hägglunds Drives AB

Intervju Hägglunds Drives AB Hösten 2004 Intervju Hägglunds Drives AB En intervju inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. Intervju med: Production Manager Leif Eriksson INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer