INFORMATIONSSAMHÄLLET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INFORMATIONSSAMHÄLLET"

Transkript

1 V I N N O V A F O R U M V F I : 0 1 INFORMATIONSSAMHÄLLET åter till framtiden BARBRO ATLESTAM, RED I N N O V A T I O N S P O L I T I K I F O K U S

2

3 V I N N O V A F O R U M V F I : 0 1 INFORMATIONSSAMHÄLLET - åter till framtiden BARBRO ATLESTAM, RED I N N O V A T I O N S P O L I T I K I F O K U S

4 Om/About VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I skriftserien VINNOVA Forum publiceras arbeten från fristående författare i frågor som berör verkets uppgifter. Innovationspolitiken, som är ett centralt område för VINNOVA, har en egen delserie benämnd "Innovationspolitik i Fokus". Här publiceras debattinlägg kring innovationspolitikens utformning. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. VINNOVA s mission is to promote sustainable growth by developing effective innovation systems and funding problem-oriented research. Titel / Title: Informationssamhället - åter till framtiden Författare / Author: Barbro Atlestam, redaktör Serie / Series: VINNOVA Forum VFI 2004:01 ISBN: ISSN: Utgiven/ Published: November 2004 Utgivare / Publisher: VINNOVA Verket för Innovationssystem /Swedish Agency for Innovation Systems VINNOVA Diarienr / Case No: Produktion/Production & Layout: VINNOVAs Kommunikationsavdelning / VINNOVA s Communication Division Omslag/Cover: Anders Gunér AB, Tryck/Print: AB DANAGÅRDS GRAFISKA, Försäljning/Sold by: Fritzes Offentliga Publikationer, I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes Offentliga Publikationer, tel , fax eller VINNOVA s Swedish Agency for Innovation Systems publications are published at

5 Informationssamhället åter till framtiden Barbro Atlestam, Redaktör

6

7 Förord För drygt tio år sedan samlade undertecknad några skribenter till en antologi med titeln Infrastruktur för informationssamhället, utgiven av NUTEK (Närings- och teknikutvecklingsverket) våren Avsikten var att fånga upp och beskriva trender inom det som då nyligen döpts till IT (Informationsteknologi) och konvergensen mellan dataoch telekommunikationstekniken. Antologin bidrog till det starka intresset för IT, som kulminerade kring sekelskiftet. Intresset har sedan dess dalat men aldrig ebbat ut och Informationssamhället som teknisk och social företeelse fascinerar fortfarande många. Tio år är historiskt en kort tid men, som det hette då, Internettid löper sju gånger snabbare än vanlig tid, varför vi funnit det lägligt att samla ihop en ny antologi, delvis med samma författare, för att både blicka tillbaka och se framåt. Till saken hör att NUTEK avspjälkats med en ny myndighet, VINNOVA (Verket för Innovationssystem), som mer uttalat än NUTEK har uppgiften att fundera över framtiden och dess möjligheter (och hot) ur ett svenskt tillväxtperspektiv. Och IT sågs då som den stora tillväxtmotorn i svensk ekonomi, liksom över hela världen. Är den det fortfarande? VINNOVA gör bl a innovationssystemanalyser inom olika tillväxtområden, inkl IT och IKT (Informations- och Kommunikationsteknik). Sådana analyser syftar till att underbygga och motivera (statligt understödda) åtgärder för att få innovationssystemen att fungera bättre och ge större tillväxt/avkastning till gagn inte bara för de direkt berörda (företag etc) utan även för staten och samhället. Avsikten med föreliggande antologi är emellertid att gå vid sidan av dessa och komplettera med ett vidare sammanhang och i essäform diskutera andra aspekter av Informationssamhället (politiska, kulturella, historiska, filosofiska etc). Vad är nämligen essensen i Informationssamhället? Är det tekniken och ekonomin? Essensen är ett ord som brukar beteckna den innersta kärnan i någonting. Den kan ha en existensiell, nästan religiös innebörd. Men essensen kan också ha innebörd av det som ger doft och smak åt någonting. För Informationssamhället kan man hävda att båda betydelserna är berättigade. Essensen är givetvis information. Den är både kärnan och smaken, doften. Och Informationssamhället smakade och doftade framtid. Det gör det fortfarande men smaken har avklingat och doften förflyktigats något. Kanske var det något som vi förstorade upp och som drog förbi? Eller har vi vant oss och märker det inte längre med samma nyhetens behag? Kan vi återskapa känslan? Bör vi göra det? Hur som helst, den tidigare antologin hade en betoning på teknik och tjänster men gav också utrymme för mer filosofiska spörsmål 1 B. Atlestam, red. "Infrastruktur för Informationssamhället", Nutek 1995:1, Stockholm 1995.

8 angående ITs påverkan på samhälle och människor. I denna antologi, som vi gett titeln Informationssamhället åter till framtiden har vi försökt behålla denna blandning men har tonat ner tekniken. En röd tråd är den om olika samhällen, inte bara Informationssamhället eller som det också brukar kallas Kunskapssamhället, Nätverkssamhället etc, utan även Industrisamhället, Välfärdssamhället och med en ny term Allmänningsamhället. Till syvende och sist handlar det om vilket samhälle vi vill ha och vad som är mest innovationsfrämjande? Finns det motsättningar mellan samhället och de storindustriella komplexen? Hur samspelar de? Rycker t ex Internet och fri och öppen programvara undan mattan för de senare? För möjligheterna att göra affärer, att tjäna pengar på innehåll, informationsproduktion, överföring och förmedling? Vad är statens roll? Hur relevanta är de strukturer som staten försöker upprätthålla och beskydda hur balanserar staten kontroll, säkerhet och öppenhet? Kan vi istället för Informationssamhället tala om Informationsstaten? Knappast, då bryter hela den positiva framtoningen ihop. Å andra sidan, kommer staten att finnas kvar? Globaliseringen och nätverken undergräver statens legitimitet och möjligheter att agera, nationalismen överges och lever bara kvar under fotbollsmästerskapen. Kan ett litet land som Sverige med tradionellt stor självständighet tappa den hur går det då med välfärdssystemen och säkerhetspolitiken? Nationella värden, språkpolitik, kultur? Detta är frågor som vi kommer att beröra. Varje författare svarar för sitt eget bidrag. De är uttryck för personliga uppfattningar och bedömningar och är helt fristående från VINNOVAs. Författarna har träffats ett antal gånger och diskuterat igenom upplägg etc men någon konsensus eller samstämmighet har vi inte försökt åstadkomma. Antologin inleds med ett försök till en begrepps- och bakgrundsteckning och tar upp ett antal andra författare, som satt sin prägel på debatten, t ex Manuel Castells. Det är skrivet av Anders Hedin, handläggare vid VINNOVA, och som i den förra antologin strikt höll sig till begreppen inom tekniken. Här lämnar han våghalsigt denna och ger sig in på att diskutera IT-bubblan utifrån debatten om globaliseringen och den nya ekonomin. I det följande kapitlet fortsätter Sten Henriksson, lektor i datalogi vid Lunds Universitet, sin historieskrivning från den förra antologin om den svenska IT-politiken. Även han tar upp IT-bubblan ( de galna åren ). Men dessutom uppmärksammar han programvarutekniken och redogör för debatten om öppen programvara. Philippe Charas är en ny bidragsgivare med en solid bakgrund inom IT-världen, dels i ledande ställning inom Ericsson, dels som teknisk attaché i San Francisco under talet. Han beskriver hur systemarkitekturen avspeglar rådande maktrelationer och hur nationalstaten tvingas släppa kontrollen över infrastrukturen och sina medborgare och

9 att vi nu ser en öppning mot en frigörande systemarkitektur, där allmänningen blir allt viktigare och befordrande för innovationerna. Jan Odhnoff, professor emeritus KTH (industriell ekonomi) och Inga Hamngren, journalist, är också nya bidragsgivare, som tidigare skrivit om svenska Internets historia 2. De ser, liksom Philippe, Internet som en allmänning och beskriver kampen mellan Internets förespråkare och dess motståndare, främst inom de etablerade strukturerna, som en kamp mellan två tankestilar, där den decentraliserade, flexibla end-toend nätverkstekniken (Internet) vann över den centraliserade, på inbyggd kontroll och med telefonnäten som modell baserade tekniken. De avslutar med två framtidsscenarier där dessa tankestilar tillåts löpa linan ut. En viktig diskussion förs i scenarierna om brukarpåverkan. Lars-Erik Janlert, professor i datavetenskap vid Umeå universitet, svarade tillsammans med Bo Dahlbom, professor i Informatik vid Handelshögskolan i Göteborg, för ett av de kanske mest uppmärksammade bidragen i den tidigare antologin. Det kritiserade den tidens typiska käpphästar (t ex kommunikation befrämjar innovation ) och pekade på risken att låta användningen styras av implementationen. Här, tio år senare, ställer han frågan vad vi skall göra nu, med den nya infrastrukturen på plats? Svaret tar sin utgångspunkt i en kritik av projektet som ett nu föråldrat förhållningssätt till världen, och går via en betraktelse av kreativitet och betydelsen av kreativ uthållighet fram till spekulationer om möjligheten av en återförtrollad värld (som inte självklart bara är av godo). Olof Hägerstrand, f d lektor i idéhistoria vid Uppsala universitet, har valt att diskutera samspelet mellan värderingar, utvecklingstro och massmedia i en förtätad form, närmast som en prosadikt. Det är en uppgörelse med den positivistiska utvecklingstron, som han ställer mot "smedjans mörker" där "förnuftet och drömmen tillsammans kan hamra ut de väsentliga värdena". Bertil Håkanssons, Infocom AB och teknikskribent, bidrag kan ses som ett svar på alltför pessimistiska tongångar. Han beskriver de möjligheter som bredbandsutbyggnaden ger bl a i kulturellt avseende. Han har besökt och intervjuat entusiaster i Smedjebacken liksom på KTH, som driver projektet Folkets Hubb i den tidigare Folkets Husrörelsens anda. Både Bertil Håkansson och Olof Hägerstrand är nya bidragsgivare. 2 Inga Hamngren och Jan Odhnoff, De byggde Internet i Sverige, ISOC-SE 2003.

10 Avslutningsvis, det finns bara en kvinna bland skribenterna vilket kanske är symptomatiskt, men det balanseras i någon mån av undertecknad, som fått författarna att återvända till framtiden, åtminstone i skrift. Förhoppningsvis skall denna antologi inte drunkna i floden av IT-böcker utan väcka lika stort intresse som den tidigare. Stockholm i juli 2004 Barbro Atlestam Redaktör

11 Innehåll 1 I smällkaramellernas tid om revolutioner och ny ekonomi De galna åren en efterskrift Makten genom infrastrukturen exemplet nätarkitektur Inledning Drivkrafter som formar nätverkens arkitektur Utmaningar för Arkitektur, Affärsmodell och Människorätt Internet två framtider Skrämmande frihet Smedja i mörker om värdebildning, sviktande utvecklingstro och massmediers ansvar I Smedjebacken går man på teater i London

12

13 1 I smällkaramellernas tid om revolutioner och ny ekonomi av Anders Hedin Sommar i Sverige En solig dag som avbrott i allt regnande, och jag är på en semesterresa i Södra Dalarna. Upplevelseindustrin har högsäsong. I Carl Larssons Sundborn är väntetiden innan min visningsgrupp släpps in en dryg timme och då startar visningarna ändå var tionde minut. På Axel Munthes Hildasholm går det något snabbare. På kvällen premiär på Himlaspelet ett spel om den väg som till Himlen bär, en enkel men helt igenom gripande historia, som nu framförs för sextiofjärde året. Framför scenen, placerad på botten av en naturlig sluttningsgryta mitt inne i Leksand sitter publiken på grässlänten eller på bänkar som lutar sidledes. Men det är bara halvbesatt, trots en strålande sol, vars ljus faller direkt in på scenen. Kanske är publiken någon mil bort i en annan, artificiell gryta, ett nedlagt gruvbrott, Dalhalla, där Cyndee Peters sjunger gospels. Dagen därpå Husbyringen ett ekomuseum med väl bevarade hyttor och smedjor. Det är glest mellan besökarna, inget problem att hitta parkeringsplats i Stjärnsund, Cristopher Polhems skapelse och platsen för den första industriella serietillverkningen i Sverige. Men Polhemsmuseet är stängt när jag kommer. Nedåt genom landet bergsmansgårdarna och bruken radar upp sig. Detta var Sveriges industriella hjärta. Polhemshjulet och stånggången, som överförde vattnets strömmande kraft över långa avstånd till pumprörelser för att få upp hindrande grund- och läckvatten från gruvbotten, latar sig nu obesedda i utkanten av Norberg. Inne i centrum på Elsa Anderssons riksbekanta konditori är det lång kö men Tangobakelsen väl värd väntan. Vidare längs Strömsholms kanal, på vilken järnet forslades ut till Mälaren för vidare transport till exporthamnen i Stockholm. Nya bruk, Smedjebacken, Fagersta, Engelsberg, Wirsbo, Ramnäs, Surahammar, Hallstahammar. Några har funnit sin nisch och lever. Eskilstuna, en gång en stor manufakturstad, glider förbi vid sidan av motorvägen. Vid infarten till Södertälje berättar en stor tavla att Astra-Zeneca bygger ett nytt forskningslaboratorium. Morgonen därpå, som första inslag i sjunyheterna, omtalas att företaget hotar med att flytta forskningen utomlands om inte landstingen visar sig mer positiva till företagets produkter. En omvänd situation till f d statsrådet Ingela Thaléns famösa uppmaning till bojkott av Ericssons mobiltelefoner om tillverkningen i Norrköping lades ned. 9

14 Järnet, manufakturen och forskningen byggde ett industriellt Sverige. Men intresset för vår teknik- och näringshistoria är lågt liksom för teknik överhuvudtaget. 3 Telemuséet i Stockholm läggs i malpåse. Tekniska utbildningar, och IT i synnerhet, har svårt att locka. Kultur, mat, religion, konstnärer, kända personer och media står däremot högt i kurs och det är väl som det ska. Hur annorlunda för bara fem år sedan! Då var åtminstone IT på tapeten. Retoriken om Informationssamhället flödade som vattnet i älvforsarna efter en längre tids regnande. Nu sinar den. Vad var det som hände? Retoriken och den politiska diskursen behandlas på annat håll i den här antologin (Sten Henriksson De galna åren ) men helt kort svarat: IT-bubblan. Vad var det, då? Var det, som många hävdar en finansiell (aktie)hausse, som givetvis alla smarta insåg skulle brytas förr eller senare? Eller en normal konjunkturuppgång, som åtminstone alla ekonomer insåg skulle följas av en nedgång, nu som förr i historien. Så var säkert fallet, men därtill tillkom något unikt, som blandade bort korten nämligen den originella föreställningen om en ny ekonomi och en ny smartare tid, olik alla andra tider, som skulle följa på informationsrevolutionen. I den nya ekonomin gällde det att vara snabb, t o m snabbare än Internettiden. Det gällde att vara först på spelplan, att tillvälla sig first mover advantage, att lägga under sig så många spelpjäser som möjligt. Och det gick, riskkapitalet strömmade till, alla dammluckor stod öppna, styrda av högt uppdrivna förväntningar på framtida vinster. Media och analytikerkåren byggde under och stöttade. Sedan gick det åt skogen. Det var framför allt förväntningarna som kom på skam. Börsen följde efter och media med. Det bör noteras att det var enbart IT-branschen som berördes, övriga branscher låg stilla eller gick bakåt. Fig. 1 visar hur s k Internetkonsulter värderades på börsen sensommaren 1999, ett knappt år före kraschen, i jämförelse med konsulter inom mer mogna teknikområden. Hur kan sådana enorma förväntningar byggas upp? Det här bidraget till antologin handlar om de trosföreställningar som byggde upp de skyhöga förväntningarna. 3 Men jag kan förstås ha fel. Just som jag skrivit detta inleder den statliga televisionen en serie "Industriminnen". 10

15 Fig. 1 (från Dagens Industri, 28 augusti, 1999) VINNOVA definierar innovationssystem på följande sätt 4 : "Aktörer inom forskning, näringsliv och politik/offentlig verksamhet som i samspel genererar, utbyter och använder ny teknik och ny kunskap för att skapa hållbar tillväxt genom nya produkter, tjänster och processer." För att förstå ett innovationssystem måste man beakta de föreställningar och förväntningar som präglar aktörerna. Dessas intressen riktas mot en verklighetssfär, vad vi skulle kunna kalla en reell ekonomi. Inom denna sker normalt inkrementella förändringar, som är mer eller mindre planerade effekter av innovationssystemets dagliga verksamhet. Men då och då händer något, som ändrar förutsättningarna. Lokalt kan det vara upptäckt av en järnåder, en guldvaskares korg som glimmar till, en oljekälla springer i dagen. Eller att forskningen på ett visst område får ett genombrott. Det finns också en rad andra orsaker, som inte behöver komma lika plötsligt som en blixt på ljusan dag utan snarare smyger sig in som en tjuv om natten. Allt detta brukar man kalla strukturförändringar. Händelser/strukturförändringar inom den reella ekonomin triggar förväntningar, sänder ut signaler att något är på gång. Dessa uppfattas av aktörerna i systemet. Aktörerna processar och transformerar dessa signaler, kanske omedvetet, till input till den reella ekonomin. Innovationssystemet bör därför för en första analys delas upp i två varandra påverkande sfärer, den reella ekonomin och en korreponderande sfär som vi helt enkelt skall kalla Tron 5. Tron kan som bekant försätta berg, och om detta är sant, så bör den åtminstone kunna påverka den reella ekonomin, fig <Sveriges Innovationssystem < Nyckelbegrepp 5 I brist på bättre. Alternativa beteckningar träffar inte mitt i prick. Lobbygrupper? Kognitiv grund? 11

16 Reell ekonomi Tron Fig. 2 Normalt gör Tron inte något större väsen av sig. Den slumrar i kyrkan som en fordoma bergsman eller bonde under söndagspredikan. Men stundom når den extatiska höjder. Det är då den kan påverka. Och Tron är i sin tur lättpåverkad. Små tecken i skyn kan få den att rusa upp och ropa Halleluja eller korsa sig. Den reella ekonomin däremot är tung som järnet, man värmer det och det utvidgas långsamt och drar ihop sig om man tar det från härden. Värmer man tillräckligt länge kan man få det att transcendera till något annat, att omskapa det. Jag tror att man med dessa metaforer kan komma en förklaringsmodell närmare. Båda sfärerna pulserar, den reella ekonomin i konjunkturcykler 6 men långsiktigt finns en trend mot expansion. Tron kan blåsas upp plötsligt och sedan falla tillbaka lika plötsligt. Det intressanta är emellertid samspelet, återkopplingspåverkan mellan de båda, under en sådan fas. Vad är det som får Tron att inflate eller kollapsa och vilka effekter får en sådan inflation/kollaps i den reella ekonomin? IT-bubblan är både unik och särdeles intressant som ett exempel. Och vad händer med aktörerna i systemet? Helt klart skapade IT-bubblan ett antal vinnare och många förlorare, åtminstone ekonomiskt om det var förtjänt eller oförtjänt må vara osagt. Det som var unikt för denna bubbla var att så många aktörer var verksamma inom båda sfärerna 7. En entreprenör är ofta besatt av sin tro och skulle kanske inte fungera utan den, men många andra - inte minst inom media och analytikerkåren som borde placerat sig någonstans mittemellan som neutral observatör drogs uppen- 6 Dessa anses försiggå i sju- till elvaårsperioder. Ryssen Kondratieff framförde 1926 teorin att man också kunde identifiera längre cykler på ca 50 år, se t ex Lars Magnusson Den tredje industriella revolutionen, Bokförlaget Prisma, 1999, s 16 7 Läsaren må fundera över var han/hon själv hör(de) hemma. Uppsatsen är ett försök av författaren att för egen del komma underfund om detta. Uppsatsen bygger, förutom på egna erfarenheter, på insikter vunna genom deltagande i kurserna "Från kris till ny ekonomi" och "Från Folkhem till Välfärdsstat" vid Stockholms Universitet 2003/2004. Den refererade litteraturen är med några undantag hämtad från kurserna. Vinkling, behandling och slutsatser är givetvis författarens egna. Uppsatsens titel alluderar på barndomens julgransplundringar. 12

17 barligen helt in i Tronsfären. Men stopp och belägg, predikan är ännu inte över kanske skapade de kopplade sfärerna, förutom individuella vinster och lidande, något kollektivt gott. Helt klart skedde en kapitalomfördelning mellan branscher, kanske skapades nytt riskkapital, som framgent kan underbygga strukturförändringar och en (snabbare) expansion av den reella ekonomin. I. Revolutionstänkande Vi skall börja med att undersöka vilka signaler den reella ekonomin skickade till Tron. Vilka strukturförändringar uppfattade den ha skett eller vara på väg? Vetenskapen försöker alltid kategorisera och känna igen mönster. I den ekonomiska historien har, liksom i den politiska, ett antal revolutioner inträffat, säger den, den första och andra industriella revolutionen är av speciellt intresse här. Det finns många som hävdar att vi nu är mitt inne i eller på väg mot en tredje. Ordet revolution betyder egentligen återkomst men det är det knappast frågan om här, snarare användes ordet i betydelsen omskapande eller omstörtande. Enligt Magnusson 8 kännetecknas en industriell revolution av en strukturell förändring som innefattar hur man bedriver och organiserar produktion, försäljning och andra ekonomiska aktiviteter. Den första industriella revolutionen förebådades av ångmaskinen kring men beteckningen brukar användas för fabrikssystemets snabba spridning i 1800-talets början. Den andra industriella revolutionen förlägges till 1900-talets början och förknippas med massproduktionen som industriell organisationsprincip, med vad man brukar kalla fordism eller taylorism, där man strävade efter en rationellt ordnad ekonomisering av både maskiner och arbetskraft 9. Fabrikssystemet lever kvar (i än högre grad) men vi ska inte här diskutera detaljer i den första och andra industriella revolutionen. En skillnad är viktig; den andra karakteriseras av att forskning och vetenskapliga principer tillämpades systematiskt vid produktutveckling etc. Fabrikssystemet är det mest typiska för industrialismen. Det kännetecknas av en hierarkisk organisation; fabriksägare och direktörer sitter på all beslutsrätt, arbetarna betyder någonting bara kollektivt, som en enda massa, en arbetskraftskomponent. Fabrikssystemet ledde till en snabb utveckling av infrastruktur. Fabrikerna behövde inte bara arbetskraft utan även energi (energisystemen utvecklas), transporter (transportsystemen utvecklas), kapital (finanssystemen utvecklas). Deras output behöver säljas på en 8 Lars Magnusson Den tredje industriella revolutionen, Bokförlaget Prisma, Ibid, s 19 13

18 större marknad (distribution och försäljningskanaler utvecklas). Fabriksystemet kräver koncentration ett graviterande system. Följden blir urbanisering (städerna utvecklas). Socialt stiger nya herrar fram, förmögenheter skapas och ärvs ett nytt ärftligt system uppstår vid sidan av det adliga, som det tar efter i vanor och slutenhet. Teknikoptimismen frodas, man anordnar världsutställningar, inte bara för att visa upp sina skapelser, utan för att manifestera själva utvecklingen 10. Det gäller också att uppfostra arbetarklassen till att tänka i samma banor, att inpassa den i systemet med dess disciplinkrav. Men man tävlade och konkurrerade också. Systemen graviterade mot nationalstaten. Nationalstaten blev en viktig komponent och snart den överordnande. I det perspektivet skall man se framväxten av de stora, nationella energi- och transportsystemen, telekommunikationerna etc. De blev en nationell angelägenhet, ovanför marknaden, en för all annan verksamhet förutsättande infrastruktur. Välfärdssystemen växte fram, mycket för att lindra den nöd och det elände som fabrikssystemet också förde med sig. Nationalstaten stärkte på alla områden sin ställning, den blev den stora befordraren och beskyddaren av den ekonomiska verksamheten och medborgarnas väl. Utvecklingen av 11, 12 de stora systemen och nationalstaten hänger ihop. Om man nu skall tala om en tredje industriell revolution, vari skulle den bestå? Här måste vi gå lite mer detaljerat tillväga. Det handlar mest om produktionssätt. Magnusson introducerar begreppet tekniskt-ekonomiskt paradigm. En ändring av paradigm förutsätter en rad innovationer i form av nya produkter, processer och sätt att organisera tillverkning, försäljning etc. I botten ligger en ny typ av kärnteknologi och det krävs också en anpassning av samhällets olika institutioner. Den tredje industriella revolutionen skulle då bestå i byte av tekniskt-ekonomiskt paradigm från fordism till IT eller IKT (Informations- och Kommunikationsteknologi). Fordism (efter biltillverkaren Ford, början av 1900-talet) var ett sätt att organisera massproduktion av sammansatta varor medelst etappvis hopmontering (ev med specialverktyg) av standardiserade, precisionstillverkade delar, karakteriserat av att arbets- 10 Se bl a Anders Ekström: Den utställda världen, Stockholmsutställningen 1897 och 1800-talets världsutställningar, Nordiska Museets Förlag, Se t ex Arne Kaijser: I Fädrens spår - Den svenska infrastrukturens historiska utveckling och framtida utmaningar, Carlssons Bokförlag Ernest Gellner: Stat, nation, nationalism, Bokförlaget Nya Doxa, 1997, Kap.3 Det industriella samhället. Ernest Gellner hävdar speciellt att industrialismens behov av utbildade människor och rörlighet på arbetsmarknaden krävde en nationalstat detta till skillnad från förhållandena i det tidigare agrarsamhället, som var lokalt självreproducerande även inom utbildning. För industrialismens behov krävdes helt andra resurser, som endast nationalstaten kunde åstadkomma. 14

19 processen delas upp i mindre moment, vart och ett utfört av en arbetare, som hela tiden är sysselsatt med just detta moment. Det kallas också det löpande bandets princip genom att den delvis sammansatta produkten, transporteras från ett moment till ett annat på ett rörligt band. Härigenom har också en tid för varje moment fastställts. Den amerikanske ingenjören F. J. Taylor utarbetade vetenskapliga metoder att studera arbetsmomentet och minimera detta t ex ur rörelsesynpunkt för att komma fram till en normerad tid detta gällde även tillverkning av enstaka delar. Denna tid låg till grund för arbetarens s k ackord, varigenom den mer högpresterande arbetaren kunde höja sin ersättning (vid det löpande bandet var han givetvis bunden av dettas hastighet). Denna organisation ledde till högre produktivitet och högre löner och anses ha varit starkt tillväxtdrivande. Den innebar också noggrann kontroll av arbetet, att den ena slutprodukten var identisk med den andra, och planering av produktionsvolymen. Den var rationell så länge marknaden efterfrågade massproducerade, standardiserade produkter, vilket motsvarade behoven och i stort sett var fallet under tiden fram till andra världskriget och årtiondet därefter. Men den bidrog också till att utarma arbetets innehåll och ledde till spänningar mellan arbetare och ledning. Årtiondena därefter, i takt med att uppdämda moderniseringsbehov tillfredsställdes, svängde marknaden mot att bli alltmer efterfrågestyrd och begära ett mer varierat utbud och valfrihet. Arbetarna krävde medinflytande och större variation i arbetet och helhet i arbetsinnehållet. Detta i kombination ledde till många experiment med avsikt att komma bort från det löpande bandet bl a med delegerat ansvar för slutprodukten till självständiga team av arbetare. Istället för ackord införs tim- eller månadslön. Istället för att samla arbetarna till en plats (där det löpande bandet fanns) läggs produktion av större delar ut på ett koppel av underleverantörer (på andra platser), den f d vertikalt integrerade fabriken (som själv tillverkade allt ner till skruv och mutter) gör nu bara själva slutmonteringen och avsyning/testning. En annan fördel är att produkten kan skräddarsys (ner till en viss detaljnivå) efter kundönskemål och tillverkas på beställning. Lageruppbyggnad undvikes, både av slutprodukten och ingående delar (s k mager produktion ). Produktionssättet blir mer flexibelt men också mer komplext. Det kräver rigorös kontroll av underleverantörer, som kan spelas ut mot varandra, men riskerna blir större om de inte levererar i tid och med rätt kvalitet. Produktionssättet har få marginaler. En förutsättning är goda kommunikationer och administrativa rutiner. Avancerad informationsbehandling blir en del av produktionsordningen. Magnusson har följande uppställning för att klargöra skillnaderna mellan det gamla och nya paradigmet, fig

20 Fordismen Energiintensivt Figur 3: Det gamla och nya teknisk-ekonomiska paradigmet. (ur Lars Magnusson: Den tredje industriella revolutionen) Det nya IKT-paradigmet Manuell design baserad på ingenjörsarbete Uppdelning design-produktion Standardisering Stabil produktmix Specialiserad utrustning och arbetsplatsdesign Automation Enskilt företag Hierarkisk struktur Enhetsbaserad Organisation Produktion med service Centralisering av kunnande Specialiserad kompetens Offentlig kontroll och ofta ägande Informationsintensivt Datorbaserad design Design-produktion sammanfaller Kundanpassning Flexibel produktmix Flexibla produktionssystem Systembaserat Nätverk Platt Organisation Integrerad Organisation Service med Produktion Decentralisering av kunnande Multibaserad kompetens Offentlig information, reglering och koordinering Detta sk postfordistiska produktionssätt anses bättre marknadsanpassat och arbetarvänligt innehållsligt och ger också mer inflytande. Men det är fortfarande omdiskuterat utifrån rationella perspektiv. Man kan nu förstå varför somliga hellre vill tala om en informationsrevolution än om en tredje industriell revolution. Även om det löpande bandet är långtifrån avskaffat så kan man undra om vi inte lämnat ett industriellt produktionssätt. Produktionen har blivit mer flexibel, storskalighet är inte längre nödvändigtvis en fördel, vilket gynnar mindre företag. Men storskalighet och arbetsdelning effektiviserar samtidigt tjänstesektorn. Tjänstesektorns framryckning, som i och för sig skulle kunna förklaras med den krympande industrisektorns ökande produktionseffektivitet, tas ofta till intäkt för tal om ett tjänstesamhälle. Den tredje industriella revolutionen skulle då kunna bestå 16

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg. Organisationsteori (7,5hp) Introduktion Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, 751 26 Uppsala Michael Allvin (kursansvarig) e-post. michael.allvin@soc.uu.se tel. 018-471 51

Läs mer

DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck.

DN debatt: Så kan arbetslösheten sänkas. Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. Många tror att ny teknik och rationaliseringar gör att en stor del av

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber

Läs mer

Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson

Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson Företagsfinansiering från sparbankslån till derivat Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson 1 Företagsfinansiering igår, idag och imorgon Konkreta exempel på hur företag och företagare löst sina finanseringsbehov

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Nationalekonomins grunder SNS Förlag

Nationalekonomins grunder SNS Förlag b j ö r n e l s ä s s e r Nationalekonomins grunder SNS Förlag Nationalekonomi - inlaga.indd 3 11-06-17 16.49.14 SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax: 08 507 025 25 info@sns.se

Läs mer

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Momentguide: Nationalekonomiska teorier Momentguide: Nationalekonomiska teorier Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal 26/11 Jan Jörnmark 1930-tal Keynesianska revolutionen Trögrörlighet In the long run we re all dead Total/aggregerad efterfrågan den väsentliga för ekonomin

Läs mer

OMX Veckoanalysen Fre 10 april 2015 Skrivet av Per Stolt

OMX Veckoanalysen Fre 10 april 2015 Skrivet av Per Stolt OMX-index (diagram källa: INFRONT) OMX Veckoanalysen Fre 10 april 2015 Skrivet av Per Stolt 11:25 OMX-INDEX (1696): Nytt all-time-high för OMX-terminen! OMX-index fortsätter att stiga trots utdelningarna.

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Mitt säkra kort. Förord

Mitt säkra kort. Förord Mitt säkra kort Förord Instruktionerna som du nu kommer att läsa fungerar förutsatt att du följer dem till punkt och pricka. Du kommer att tjäna från 10.000 till över 100.000 kronor per månad beroende

Läs mer

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster. Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft

Läs mer

Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess

Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess Stora förväntningar på projekten Projekten förväntas vara En viktig och unik komponent i den svenska tillväxt- och innovationsmotorn Möta viktiga

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började Efter den globala finanskrisen 2007 2009 återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började långsamt höjas under 2010 och 2011. Senare skulle denna

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Ny teknik slår igenom när den är gammal

Ny teknik slår igenom när den är gammal Januari 2007 Ny teknik slår igenom när den är gammal Tekniska genombrott tar mycket längre tid än man tror. Och för att de ska få någon effekt krävs en rad följduppfinningar. Ångkraften, elektriciteten

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA INTERNATIONELLA ORGANISATIONER Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 INTERNATIONELLA

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Att vi tappat 99% av vårt börsvärde, är väl inte så farligt. Vi ökade ju med 800% förra året.

Att vi tappat 99% av vårt börsvärde, är väl inte så farligt. Vi ökade ju med 800% förra året. Att vi tappat 99% av vårt börsvärde, är väl inte så farligt. Vi ökade ju med 800% förra året. IT-branschens matematiska kunskaper har gjort att många välutbildade medarbetare börjat se om sina hus. Hur

Läs mer

Makrokommentar. April 2016

Makrokommentar. April 2016 Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

Samtidens landskap? CARL-JOHAN SANGLERT

Samtidens landskap? CARL-JOHAN SANGLERT Samtidens landskap? CARL-JOHAN SANGLERT Samtidens landskap? Moderna historiska landskap. Forskningsprojekt 2006-2012 Det förflutna som samtida resurs (FoU Riksantikvarieämbetet). Intresselandskapet? -Vart

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik Introduktion till policyanalys Introduktion till policyanalys Idéer och offentlig politik Uppläggning Olika perspektiv på idéers roll för utvecklingen av policy Analys av innovationspolitik Begrepp och

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

Högskolan i Gävle 2002-01-10 Institutionen för ekonomi Organisation B 5 p. Förändringen

Högskolan i Gävle 2002-01-10 Institutionen för ekonomi Organisation B 5 p. Förändringen Högskolan i Gävle 2002-01-10 Institutionen för ekonomi Organisation B 5 p Förändringen När förändringens vindar blåser, bygger somliga vindskydd och andra vindkraftverk. Maria Skoglund 660907 maria.skoglund@nordea.se

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 216 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 365 mnkr. Totalt är det är en ökning med 9 mnkr sedan förra månaden, 77% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

SVERIGE - EN SOCIAL OCH EKONOMISK HISTORIA

SVERIGE - EN SOCIAL OCH EKONOMISK HISTORIA SVERIGE - EN SOCIAL OCH EKONOMISK HISTORIA SUSANNA HEDENBORG MATS MORELL (RED.) tw) Studentlitteratur Innehåll 13 Inledning Susanna Hedenborg och Mats Moreli DEL 1 LÅNGSIKTIG UTVECKLING 29 KAPITEL 1 Den

Läs mer