Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i matematik - slutet av åk 3

Transkript

1 Kunskapskraven åk k 3 - matematik 20 Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i matematik - slutet av åk 3 Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. () Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet. (2) Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. (3) Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. (4) Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. (5) Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. (6) Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk. (7) Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. () Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer. () Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat. ()

2 Kunskapskraven åk k 3 - matematik 20 Kunskapskrav åk 3, forts. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. () Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet (2) Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt samt hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. (3) Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. (4) Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. (5) Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat. (6) Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. (7)

3 Kunskapskraven åk k 3 - matematik 20 Antagande: Man kan vara olika bra på var och en av de 7 kraven! (se föregående två bilder)

4 Kunskapskraven åk k 3 - matematik 20 Stina åk Stina är bättre på krav 2 än på krav. Vad krävs för att en sådan jämförelse skall vara möjlig?

5 Kunskapskraven åk k 3 - matematik 20 Jonna åk Jonna är bättre på krav än på krav 6. Vad krävs för att en sådan jämförelse skall vara möjlig?

6 Kunskapskraven åk k 3 - matematik 20 Bertil åk Bertil är bättre på krav 6 än på krav 4. Vad krävs för att en sådan jämförelse skall vara möjlig?

7 Kunskapskraven åk k 3 - matematik 20 Ahmed åk Ahmed är bättre på krav 2 än på krav 7. Vad krävs för att en sådan jämförelse skall vara möjlig?

8 Vad händer h om man läserl kraven analytiskt?

9 Analys av kunskapskrav vad betyder det? Analys (grek. ana lysis 'upplösning', 'lösning', av ana 'upp' och ly o 'lösa', 'lösgöra'), verklig eller tänkt uppdelning av något i dess olika beståndsdelar; grundlig, uppdelande undersökning. Motsats: syntes. (NE) kemisk analys: man brukar skilja mellan kvalitativ analys, som innebär identifiering av vilka grundämnen eller kemiska föreningar som ingår i ett material, och kvantitativ analys, dvs. bestämning av vilka mängder som ingår däri. Med dagens metoder görs i allmänhet identifiering och mängdbestämning samtidigt. (NE) Gunnars tanke Bedömningsanalys. Man identifierar vilka förmågor/kompetenser som ingår i en prestation (kvalitativ analys) borde kursplaneförfattaren ha gjort??? 2. Man bestämmer hur mycket var och en av dessa förmågor/kompetenser påverkar slutresultatet/helheten (kvantitativ analys) borde kursplaneförfattaren ha gjort??? Lärarens bedömning innebär kvalitativ och kvantitativ analys samtidigt!

10 Kvalitativ analys av kraven åk k 3 matematik Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i matematik - slutet av åk 3 Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Ovanstående mening blir efter analys:. Eleven kan välja någon strategi i fråga om att lösa enkla problem i elevnära situationer med viss anpassning till problemets karaktär. 2. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i matematik - slutet av åk 3 Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet. Ovanstående mening blir efter analys: 3. Eleven beskriver tillvägagångssätt. 4. Eleven ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

11 Nu kommer analysresultatet

12 Analysresultat: kraven åk k 3 - matematik 20 Kunskapskraven består av 76 st delkrav (efter analys)!. Eleven kan välja någon strategi i fråga om att lösa enkla problem i elevnära situationer med viss anpassning till problemets karaktär. 2. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. 3. Eleven beskriver tillvägagångssätt. 4. Eleven ger enkla omdömen om resultatens rimlighet. 5. Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp. 6. Eleven visar grundläggande kunskaper om matematiska begrepp genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. 7. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler.. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av konkret material eller bilder.. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.. Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal.

13 Analysresultat: kraven åk k 3 - matematik 20 Forts. analysresultat. Eleven kan visa grundläggande kunskaper om naturliga tal genom att beskriva tals inbördes relation. 2. Eleven kan visa grundläggande kunskaper om naturliga tal genom att dela upp tal. 3. Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar. 4. Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att (efter att ha delat upp helheter i olika antal delar) jämföra delarna som enkla bråk. 5. Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att (efter att ha delat upp helheter i olika antal delar) namnge delarna som enkla bråk. 6. Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp för att beskriva geometriska objekts egenskaper. 7. Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp för att beskriva geometriska objekts läge.. Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp för att beskriva geometriska objekts inbördes relationer.

14 Analysresultat: kraven åk k 3 - matematik 20 Forts. analysresultat. Dessutom kan eleven använda vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper. 20. Dessutom kan eleven använda vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts läge. 2. Dessutom kan eleven använda vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts inbördes relationer. 22. Eleven kan även använda enkla proportionella samband i elevnära situationer. 23. Eleven kan även ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer. 24. Eleven kan välja i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal med tillfredställande resultat.

15 Analysresultat: kraven åk k 3 - matematik 20 Forts. analysresultat 25. Eleven kan använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal tillfredställande resultat. 26. Eleven kan välja i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat. 27. Eleven kan använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat. 2. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. 30. Vid addition kan eleven välja skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet

16 Analysresultat: kraven åk k 3 - matematik 20 Forts. analysresultat 3. Vid subtraktion kan eleven välja skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet Vid addition kan eleven använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet Vid subtraktion kan eleven använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet Eleven kan även avbilda enkla geometriska objekt. 35. Eleven kan även, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt. 36. Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. 37. Eleven kan göra enkla mätningar av längder och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. 3. Eleven kan göra enkla jämförelser av längder och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. 3. Eleven kan göra enkla uppskattningar av längder och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.

17 Analysresultat: kraven åk k 3 - matematik 20 Forts. analysresultat 40. Eleven kan göra enkla mätningar av massor och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. 4. Eleven kan göra enkla jämförelser av massor och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. 42. Eleven kan göra enkla uppskattningar av massor och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. 43. Eleven kan göra enkla mätningar av volymer och tider vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. 44. Eleven kan göra enkla jämförelser av volymer och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. 45. Eleven kan göra enkla uppskattningar av volymer och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. 46. Eleven kan göra enkla mätningar av tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. 47. Eleven kan göra enkla jämförelser av tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.

18 Analysresultat: kraven åk k 3 - matematik 20 Forts. analysresultat 4. Eleven kan göra enkla uppskattningar av tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. 4. Eleven kan beskriva tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material med viss anpassning till sammanhanget. 50. Eleven kan samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material med viss anpassning till sammanhanget. 5. Eleven kan beskriva tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret bilder med viss anpassning till sammanhanget. 52. Eleven kan samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret bilder med viss anpassning till sammanhanget. 53. Eleven kan beskriva tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler med viss anpassning till sammanhanget. 54. Eleven kan samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler med viss anpassning till sammanhanget. 55. Eleven kan beskriva tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

19 Analysresultat: kraven åk k 3 - matematik 20 Forts. analysresultat 56. Eleven kan samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. 57. Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa enkla tabeller för att sortera resultat. 5. Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer skapa enkla tabeller för att sortera resultat. 5. Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa enkla diagram för att sortera resultat. 60. Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer skapa enkla diagram för att sortera resultat. 6. Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa enkla tabeller för att redovisa resultat. 62. Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer skapa enkla tabeller för att redovisa resultat.

20 Analysresultat: kraven åk k 3 - matematik 20 Forts. analysresultat 63. Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa enkla diagram för att redovisa resultat. 64. Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer skapa enkla diagram för att redovisa resultat. 65. Eleven kan föra matematiska resonemang om val av metoder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. 66. Eleven kan följa matematiska resonemang om val av metoder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. 67. Eleven kan föra matematiska resonemang om val av räknesätt genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. 6. Eleven kan följa matematiska resonemang om val av räknesätt genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. 6. Eleven kan föra matematiska resonemang om resultats rimlighet genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. 70. Eleven kan följa matematiska resonemang om resultats rimlighet genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

21 Analysresultat: kraven åk k 3 - matematik 20 Forts. analysresultat 7. Eleven kan föra matematiska resonemang om slumpmässiga händelser genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. 72. Eleven kan följa matematiska resonemang om slumpmässiga händelser genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. 73. Eleven kan föra matematiska resonemang om geometriska mönster genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. 74. Eleven kan följa matematiska resonemang om geometriska mönster genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. 75. Eleven kan föra matematiska resonemang om mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. 76. Eleven kan följa matematiska resonemang om mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

22 Kunskapskraven åk k 3 - matematik 20 Karin åk

23 Kunskapskraven åk k 3 - matematik 20 Felicia åk

24 Kunskapskraven åk k 3 - matematik 20 Kurt åk

25 Kunskapskraven åk k 3 - matematik 20 Philip åk