Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 vid Göteborgs universitet

Transkript

1 Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 vid Göteborgs universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja, ISO och EMAS 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Göteborgs universitet skall vara ett av de ledande universiteten i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling och miljö. 1. Universitetet strävar efter att göra studenter och personal medvetna om miljöoch utvecklingsfrågor och genom forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle stimulera till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling. 2. Universitetet skall genom ett systematiskt miljöarbete sträva efter att förebygga eller minska den samlade miljöbelastningen. Universitetet skall ha ett certifierat miljöledningssystem. 3. Miljöhänsyn vägs in i alla beslut. Såväl forskning och undervisning, som administration, förvaltning och tekniska funktioner präglas av miljömedvetenhet. 4. Universitetets miljöarbete skall fortlöpande förbättras, samt utvärderas genom regelbundna miljörevisioner. 5. Universitetet följer tillämplig miljölagstiftning och föreskrifter liksom övriga miljökrav som universitetet berörs av. 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? Miljöutredningen uppdaterades a. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt påverkan på miljön? Tjänsteresor Energianvändning Upphandling och inköp Återanvändning och avfall

2 Kemiska ämnen Miljörisker 4b. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande indirekt påverkan på miljön? Forskning Utbildning Samverkan Studentmedverkan Kompetensutveckling 5a. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande direkt påverkan på miljön? Universitetet ska minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med Universitetet ska minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med Universitetet ska öka andelen upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. Universitetet ska minska den totala mängden avfall med 10 procent till 2015 jämfört med Universitetet ska öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 procentenheter till 2015 jämfört med Universitet ska minska antalet förekomster av kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan med minst 5 procent till 2015 jämfört med 2012 års resultat. Universitetet ska minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av eventuella incidenter. 5b. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande indirekt påverkan på miljön? Universitetet ska främja forskningen inom hållbar utveckling i linje med Vision Universitetet ska öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen i enlighet med Vision Universitetet ska stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling i linje med Vision Universitetet ska öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna.

3 Universitetet ska säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning. Universitetet ska verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling. 6. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå dessa mål? Följande uppdrag och aktiviteter under målen i "Göteborgs universitets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling " har helt eller delvis lett till åtgärder under Forskning - Informera och stimulera forskare att söka forskningsmedel inom hållbar utveckling - Stärka kontakter med forskningsfinansiärer och bevaka utlysningar av forskningsmedel inom hållbar utveckling - Ta initiativ och stimulera till tvärvetenskapliga forskningsprojekt med inriktning mot hållbar utveckling - Arrangera möten och internationella konferenser inom hållbar utveckling - Genomföra bibliometriska mätningar för att årligen inventera antalet publicerade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling Utbildning - Integrera hållbar utveckling i lärarutbildningarnas olika nivåer - Initiera och organisera tvärvetenskapliga forskarskolor inom hållbar utveckling - Stödja program- och kursansvariga för att öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningarna - Kompetensutveckling för universitetets lärare inom hållbar utveckling har dels skett genom workshopar i användandet av webbaserad verktygslåda och dels genom direkta utbildningstillfällen om hållbarhetsmärkning och verktygslådor som enheter har organiserat. Samverkan - Genomföra seminarier inom hållbar utveckling, i egen regi och i samverkan med andra parter - Skapa forum där forskare inom hållbar utveckling kan möta media och andra intressenter - Marknadsföra och kommunicera universitetets miljöcertifiering i trycksaker och i publika sammanhang - Stödja internationellt utbyte och samarbete inom hållbar utveckling - Samverka med de främsta universiteten i världen kring miljöledning och hållbar utveckling Studentmedverkan - Stödja studentinitiativ inom hållbar utveckling; - Utveckla samarbetet med universitetets studentkårer samt Miljöbron. - Två nya studentföreningar inom hållbar utveckling har startat under året.

4 - Universitetet har varit värd för en nationell och en internationell studentkonferens inom hållbar utveckling under året. Den internationella konferensen arrangerades av studentföreningen Handels Students for Sustainability. Kompetensutveckling - Planera, organisera och genomföra lämpliga utbildningar för olika personalkategorier - Årligen genomföra seminarier om "lärande för hållbar utveckling". Klimatpåverkan/energianvändning - Tillhandahålla och utveckla teknik och resurser för resfria möten och sprida kunskap om sådana; - Säkerställa att anställda kan nyttja en miljöbilspool i sitt arbete; - Säkerställa att universitetets policy och regler för ny- och ombyggnationer tillämpas; - Verka för att investeringar/ombyggnationer i befintliga lokaler leder till effektivare energianvändning; - Fortsätta att utveckla former för att miljöanpassa inköp av IT-utrustning; Upphandling och inköp - Ställa sociala, etiska och miljömässiga krav på såväl leverantören som på upphandlade produkter; - Informera om miljöaspekter, etiska aspekter och universitetets inköpspolicy vid samtliga inköpsutbildningar; - Medverka vid, och bistå med miljökunskap i, samtliga ramavtalsupphandlingar; Återanvändning och avfall - Verka för att öka andelen avfall som materialåtervinns och komposteras - Genomföra seminarier om verksamhetsavfall och farligt avfall för personal - Uppdatera universitetets avfallsplan. Kemiska ämnen - Verka för ökad utfasning och minskad volym av farliga kemiska produkter - Arbeta aktivt för att substituera farliga kemikalier vid universitetet Miljörisker - Införa ett gemensamt systemstöd för riskanalys, incident- och avvikelsehantering; - Samverka med universitetets externa säkerhetsrådgivare i syfte att minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön 7. Redovisa hur väl målen har uppfyllts Forskning: vetenskapliga artiklar som behandlar frågeställningar inom hållbar utveckling publicerades under 2015, en ökning med 25 procent jämfört med Utbildning: - Åtta procent av kurserna (200 av kurser) och 13 procent av programmen

5 (32 av 243 program) är hållbarhetsmärkta, en ökning med två procentenheter för både kurser och program jämfört med Samverkan: - Universitetet gav under året 540 aktiviteter med fokus på hållbar utveckling. Studentmedverkan: - Antal aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenter var 217, en ökning med 43 procent sedan Kompetensutveckling: - Nio procent av de anställda med ledningskompetens (21 av 228 anställda) har genomgått miljöledningsutbildning under Av deltagarna var 11 kvinnor och 10 män. - Sedan 2011 har 152 personer i ledande befattning genomgått miljöledningsutbildning procent (940 personer) av universitetets anställda har deltagit i någon form av kompetensutveckling inom hållbar utveckling under 2015, en minskning med sex procentenheter sedan Klimatpåverkan: - De totala utsläppen av koldioxid från energianvändning och tjänsteresor under 2015 var ton, en minskning med en procent sedan Målet ej uppnått: Sedan 2008 har de totala koldioxidutsläppen minskat med 18 procent. Energiförbrukning: - Den totala förbrukningen av el och värme var 204 kwh/m2, en minskning med tre procent sedan Målet uppnått: Sedan 2008 har energianvändningen minskat med 19 procent. Upphandling och inköp: - Det ställs miljökrav i 40 procent av upphandlingarna mätt i ekonomiskt värde (171 av 429 miljoner kronor), en minskning med 41 procentenheter sedan Återanvändning och avfall: - Den totala mängden avfall uppgick till 1098 ton, en minskning med sju procent sedan Målet uppnått: Sedan 2009 har den totala mängden avfall minskat med 26 procent. - Andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras är 39 procent, ett oförändrat resultat sedan Målet ej uppnått: Sedan 2009 har andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras ökat med åtta procentenheter. Kemiska ämnen: - Antal förekomster på universitetet av kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan var 1946 stycken, en ökning med tolv procent sedan 2014.

6 - Målet ej uppnått: Sedan 2012 har antal förekomster på universitetet av kemiska produkter som finns upptagna på SIN-listan ökat med 29 procent. Miljörisker: - Fyra incidenter med negativa konsekvenser för miljön har inträffat under aktiviteter har genomförts med syfte att minska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. 8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? Inom Göteborgs universitets arbete med miljö och hållbar utveckling har under 2015 bland annat följande utbildningar arrangerats: chefsutbildningar workshopar om lärande för hållbar utveckling utbildningar i universitetets risk-, incident- och avvikelsehanteringssystem olika typer av studiebesök utbildning för interna miljörevisorer om ny ISO14001-standard utbildning i universitetets kemikaliehanteringssystem arrangerats 940 personer har deltagit i ett eller flera arrangemang. 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning? Webbaserade system för energiövervakning har förenklat arbetet med uppföljning och kvalitetssäkring av energianvändningen i universitetets lokaler. Sådana system finns för två av universitetets större fastighetsägare. Skymningsreläer för allmänbelysning har installerats i vissa fastigheter (ett skymningsrelä känner av känner av ljuset i lokalen och släcker belysningen då dagsljuset är tillräckligt). Behovsstyrd ventilation som styrs av koldioxidavkänning har installerats vid omfattande renoveringar. Göteborgs universitet köper in energieffektiv elektronisk utrustning. Till exempel ställs det tuffa krav på energiprestanda för skärmar, datorer och copyprinters vid val av nya rekommenderade modeller i samband med avrop på befintlig upphandling.

7 10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor? Resfria möten ses som en viktig del i universitetets arbete med att minska klimatpåverkan från resor utan att inskränka internationaliseringsmålet i Vision I samband med att universitetets klimatstrategi fastställdes, påbörjades en särskild satsning på resfria möten. Det har resulterat i ökad användning av videokonferenssystemen Adobe Connect Pro och Jabber Video. Under året registrerades fler än 200 nya användare i Jabber Video där varje anställd kan medverka i videokonferenser från dator, surfplatta eller videokonferensanläggning. Totalt deltog universitetets anställda i cirka 9000 resfria mötestimmar. Resfria möten bidrar till minskad miljö- och klimatpåverkan, ekonomiska besparingar samt mer tid för arbete, familj och fritid.

8 Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: Antal kvadratmeter lokalyta: Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft Kg CO 2 Totalt Kg CO 2/årsarbetskraft Flygresor under 50 mil Bilresor Tågresor 11,46 11,54 9,47 0,002 0,002 0,002 Bussresor ,55 0,29 0,00 Maskiner och övriga fordon Sammanlagt ovan Flygresor över 50 mil a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Utsläppen av koldioxid från resor har sedan basåret 2008 ökat med 20 procent. Sedan 2014 har utsläppen ökat med 0,4 procent. Utsläppen från bilanvändning (egen bil i tjänst, universitetets egna fordon, taxiresor samt bilpool) har minskat med 11 procent. I Naturvårdsverkets mall saknas omräkningsfaktor till koldioxid för mindre båtar och fartyg. Därför används omräkningsfaktorn för fordon (diesel och bensin) för våra båtar. Önskvärt vore att Naturvårdsverket kompletterar schablonmallen med omräkningsfaktorer för detta. 1.5 Hur uppgifterna är framtagna? Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter, Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller, Samt uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen: Uppgifter om bilresor kommer från universitetets ekonomisystem, upphandlade taxibolag, upphandlad bilpoolsleverantör och uppgifter om förbrukat bränsle för universitetets fordon från institutionerna. Utsläppen från bilresor har räknats ut

9 med hjälp av Naturvårdsverkets mall för beräkning av koldioxid från 2013 för att kunna jämföras med föregående år. Samma mall har använts till utsläpp från båtar. Materialet för flygresor kommer direkt från universitetets upphandlade resebyrå Via Egencia. Statistik för tågresor kommer direkt från SJ och uppgifter om taxiresor kommer från universitetets ekonomisystem, Taxi Kurir och Taxi Göteborg. Uppgifter om bussresor kommer från Nettbuss.

10 2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på kwh totalt Verksamhetsel (avser kontorslokaler) Fastighetsel Värme Kyla Totalt kwh/årsarbetskraft kwh/m Verksamhetsel (avser kontorslokaler) Fastighetsel Värme Kyla Totalt Eventuell energianvändning utanför lokaler kwh totalt El Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. 2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) Verksamhetsel 95 % 96 % 96 % Fastighetsel % % % Värme 44 % 45 % 45 % Kyla % % % Utanför lokaler % % % Totalt 71 % 72 % 72 % 2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal? Krav har ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal.

11 2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med myndighetens fastighetsägare? (vid ja ange vilka åtgärder som har genomförts) Ja Kontinuerliga möten och fortsatt samverkan med flera av fastighetsägarna. Till exempel har universitetet, tillsammans med Higab (kommunens fastighetsbolag), inventerat och utrett möjligheter att installera solceller på flera av fastigheterna som universitetet hyr, bland annat Pedagogen. Under året installerades solceller även på Handelshögskolans tak i ett samarbete med Akademiska hus. 2.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa)) Driftsoptimeringar som t.ex. justering av tider för ventilation. Fortsatt energieffektiviseringsarbete i universitetets mest energikrävande byggnad. Under 2015 har SMHI bytt metod för normalårskorrigering enligt graddagsmetoden. Den 30-åriga referensperioden är uppdaterad och dessutom har de slopat "eldningsgränserna" i den nya metoden. Därmed är årets värmeförbrukning inte helt jämförbar med föregående år. Göteborgs universitet har idag bra kanaler för att inhämtning av energistatistik. Webbaserade övervakningssystem underlättar analys och minskar risk för felavläsning. Fjärravlästa mätare har idag installerats på de allra flest fastigheter. Göteborgs universitet hyr lokaler av många olika fastighetsägare. Små fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har inte alltid möjlighet att leverera den information som efterfrågas. Dessa står dock för en mycket liten del av den totala energianvändningen. 2.7 Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter

12 3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar och avrop Antal st Upphandlingar och avrop med miljökrav Upphandlingar och avrop totalt Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 19 % 25 % 29 % 3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts 0 Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för det: Annat: Har inte varit aktuellt 3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader? (vid nej ange skälen för det) Nej Tillräcklig konkurrens: Pga extremt lågt utbud av vakanta lokaler i Göteborgs innerstad finns ingen möjlighet att ställa absoluta krav avseende energihushållning och värmeisolering. GU efterfrågar alltid fastighetsägarens miljöpolicy samt vilka investeringar som avses göra för att förbättra energiprestandan. 3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljökrav avd et totala värdet av upphandlingar och avrop per år Värde kr Upphandlingar och avrop med miljökrav Upphandlingar och avrop totalt Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 40 % 81 % 74 % 3.5 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Där vi ställer miljökrav, som ligger till grund för tilldelningen, är det ofta frågan om ramavtal som har stor miljöpåverkan. Där vi inte ställer miljökrav rör det sig

13 oftast om intellektuella konsulttjänster samt avancerad forskningsutrustning med kanske enbart en eller ett par leverantörer i hela världen. Målsättningen är emellertid att vi ska ställa miljökrav i alla upphandlingar, men vi frågar alltid om leverantörens miljöarbete. Under 2015 genomfördes en upphandling av IT-konsulttjänster till ett värde av 193 miljoner kronor (44 % av det totala värdet av upphandlingarna under året) där inga miljökrav ställdes. Vi har ingen möjlighet att mäta anskaffningar (alltså inköp) utan vi mäter istället upphandlingar där det har ställts miljökrav. Det går tyvärr inte att på ett rättvist sätt jämföra statistik mellan åren, eftersom det inte är samma upphandlingar som återkommer. Vissa upphandlingar dyker upp ad hoc och andra återkommer med fyraårs intervall. Vi avropar också alltmer Kammarkollegiets centrala avtal och där finns det områden som vi tidigare har upphandlat själva och ställt miljökrav. Däremot blir vi allt bättre på att ställa relevanta miljökrav som ligger till grund för tilldelningen av upphandlingskontrakt. Förutom stöd från Miljöenheten tar vi hjälp av Upphandlingsmyndighetens hemsida. 3.6 Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem

14 4. Frivilliga frågor Frågor om policy 4.1 Har myndigheten internt styrande dokument för IT och miljö? (om ja ange vilka områden som tas upp i dokumentet) Ja Energianvändning för IT, IT-användning för resfria möten, Miljöhänsyn vid anskaffning av IT Frågor om IT-anskaffning 4.2 Andel IT-anskaffningar där miljökrav ställts av det totala antalet ITanskaffningar per år (anges i procent och värde) Andel (%) 66 % 62 % % Värde (Skr) Skr Skr Skr Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter 4.3 Vilken typ av miljöhänsyn har tagits vid IT-anskaffningar? Energiförbrukning, Farliga ämnen, Krav som motsvarar miljöcertifiering, Livslängd, Materialval, Återvinningsbarhet Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter Frågor om energianvändning 4.4 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt och per årsarbetskraft uppdelat på kwh kwh/årsarbetskraft PC-arbetsplats Skrivare Servrar och Serverrum Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter

15 Frågor om resfria möten 4.5 Antal resfria möten totalt och per årsarbetskraft Antal Antal/årsarbetskraft Resfria möten Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Vi får statistik på antal mötestimmar. För att uppskatta antal möten antar vi att 1 möte = 1 timme. Frågor om förklaring till resultatet 4.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Bättre underlag t.ex. för skrivare. Att få statistik från leverantörer uppdelat på inköp med högt ställda krav på miljö respektive övriga inköp hade underlättat uppföljningen. Frågor om energi 4.7 Har myndigheten en strategi för sitt energieffektiviseringsarbete, innefattande nulägesanalys, mål samt handlingsplan med åtgärder, som utgör grunden för ert energieffektiviseringsarbete? Ja 4.8 Producerar myndigheten egen el? (om ja ange hur mycket i kwh) Ja Installationen av solceller på Handelshögskolan slutfördes under hösten Från okt-dec producerades 5 MWh.