FSPOS Övningsstrategi för åren Version:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FSPOS Övningsstrategi för åren 2012-2015. Version: 2014-08-25"

Transkript

1 FSPOS Övningsstrategi för åren Version:

2 Sammanfattning FSPOS (Finansiella Sektorns Privat Offentliga Samverkan) är ett frivilligt samverkansforum med avsikten att stärka robustheten lokalt, regionalt och nationellt inom den finansiella sektorn i Sverige. Den finansiella sektorns förmåga att hantera kriser är helt avhängig de enskilda aktörernas förmåga, individuell och gemensam. För att säkerställa den sektorgemensamma förmågan att hantera en samhällelig kris bör aktörer öva, enskilt och i samverkan. I den här rapporten presenteras FSPOS övningsstrategi för åren Strategin syftar till att inrikta och stödja den finansiella sektorns gemensamma övningsverksamhet under den aktuella perioden. Övningsstrategin innefattar olika aktiviteter som tillsammans avser att nå FSPOS Styrelses mål om minst tre övningar för varierande målgrupp under den aktuella perioden. AG Övning avser inför framtagningen av varje övning arbeta med en tydlig målgruppsanpassning, utifrån dels de specificerade målen med övningen, dels det övade scenariot. Den primära målgruppen för FSPOS övningsverksamhet är de som tillhör det så kallade betalningsväsendets kärna. Utöver den primära målgruppen innefattas även andra betydelsefulla aktörer inom sektorn såsom försäkringsbolag, mindre banker, fondkommissionärer samt myndigheter som ansvarar för transfereringar av socialförsäkringar och behovsprövade bidrag. FSPOS kommer under perioden att inrikta övningsverksamheten genom att fokusera på samverkan, lägesbildsarbete och informationsgivning mellan aktörerna inom den finansiella sektorn. Vidare ska övningsverksamheten vara inriktad mot lärande övningar. Övningsstrategin kommer årligen att ses över och vid behov revideras utifrån de lärdomar, brister och risker som identifierats under den eller de senaste övningsaktiviteterna. 1

3 Executive Summary FSPOS stands for the Swedish financial sector s collaboration between private and public participants. It is a forum based on voluntary participation with the purpose to strengthen the financial sector s robustness on a local, regional, and national level. The financial sector s ability to handle crises is decided by each participant s individual capability as well as their combined cooperative skills. To sustain this overall ability, participants must exercise both individually and jointly. In this report, the exercise strategy of FSPOS for the years is presented. The purpose of the strategy is to provide direction for, and support to, the financial sector s joint exercise activities. The exercise strategy contains different activities, which together aim to fulfil the objective set by the board of FSPOS; at least three exercises for different target groups during the period FSPOS Workgroup Exercise (AG Övning) aims, in each instance, to create a tailored exercise for the intended target group, based on the goals and the chosen scenario of the exercise. The primary target group includes the so called core of the Swedish payment system. Other identified target groups are for instance insurance companies, smaller banks, stockbrokers, and authorities which are responsible for social insurance payments and transfers. The exercises will focus on collaboration, i.e. on the confidence placed in the individual participants, the expectations the sector has on them, and the communication between them. Further, the exercises will emphasize learning. The exercise strategy will be reviewed on a yearly basis, and, if needed, revised based on the lessons learned, shortcomings and/or risks which have been identified during the most recent exercise activities. 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Executive Summary... 2 Inledning... 4 Arbetsprocess och förankring... 4 Vision... 5 Syfte... 5 Mål... 5 Förutsättningar för implementering... 5 Övningsstrategi för Målgruppsanpassning... 6 Vilka ska övas?... 6 Vad ska övas?... 7 På vilket sätt ska aktörerna övas?... 8 Hur ska övningsstrategin följas upp? Tids- och aktivitetsplan

5 Inledning Det övergripande syftet för FSPOS (Finansiella Sektorns Privat Offentliga Samverkan) är att genom en frivillig privat-offentlig samverkan stärka robustheten lokalt, regionalt och nationellt inom Sveriges finansiella sektor. Genom en frivillig privat-offentlig samverkan är målet att sektorn som helhet ska öka förmågan att motstå eller snabbt återhämta sig från samhälleliga kriser. Den finansiella sektorns förmåga att hantera kriser är helt beroende av de enskilda aktörerna som verkar inom sektorn och deras beroendeförhållande till varandra. För att öka den finansiella sektorns motståndskraft mot störningar förordar Finansinspektionen en högre grad av samverkan mellan de finansiella aktörerna. Ett medel för att uppnå en högre motståndskraft mot kriser är att aktörerna i den finansiella sektorn övar, både enskilt och gemensamt. 1 Genom deltagande i gemensamma övningar stärks också enskilda organisationens motståndskraft och förmåga att hantera kriser, varför sektorsövergripande övningsverksamhet även gynnar aktörer inom sektorn på det enskilda planet. Övningar är, tillsammans med riktiga kriser, ett effektivt sätt att säkerställa sann krishanteringsförmåga. AG Övning bidrar till detta genom att aktivt: Följa andra aktörers/gruppers övningar, Delta i andra aktörers/gruppers övningar, Samverka med andra arbetsgrupper inom FSPOS, samt Arrangera egna övningar inom den finansiella sektorn. Under 2008 utvecklade FSPOS en övningsstrategi för åren Av flera anledningar kom delar av denna övningsstrategi inte att implementeras varför FSPOS under åren inte heller bedrev någon övningsverksamhet i egen regi, utan enbart deltog vid andra aktörers övningar. Under senhösten 2011 påbörjade FSPOS arbetet med att ta fram en ny övningsstrategi för den finansiella sektorn avseendes år Denna övningsstrategi beskrivs i det följande. Arbetsprocess och förankring Framtagandet av övningsstrategin har föregåtts av informationsinhämtning och analys av tidigare genomfört arbete inom FSPOS. Initialt genomfördes en analys av utförda övningsaktiviteter inom FSPOS, samt de lärdomar som dragits av dessa. För att inhämta aktuellt övningsbehov och inrikta denna övningsstrategi genomfördes därefter intervjuer med aktörer inom den finansiella sektorn varpå en efterföljande workshop förbereddes, genomfördes och dokumenterades med deltagarna i AG Övning. 1 FSPOS (2008) 6 STEG TILL BÄTTRE ÖVNINGAR - Tips och metoder för organisationer i den finansiella sektorn 2 FSPOS (2008) FSPOS Övningsstrategi för åren

6 Vision Genomförandet av övningsstrategin kommer avsevärt stärka den finansiella sektorns förmåga att hantera och förebygga kriser och således bidra till att uppnå den uttryckta visionen om att samhällsviktiga finansiella tjänster alltid ska fungera. Syfte Övningsstrategin syftar till att inrikta och stödja den finansiella sektorns övningsverksamhet för åren Mål Inom ramen för denna övningsstrategi är målsättningen att: Konkretisera vilka aktörer som ska övas, vad som ska övas, på vilket sätt aktörerna ska övas, samt hur dessa övningar ska följas upp. Utforma en tids- och aktivitetsplan för perioden Förutsättningar för implementering Ett villkor för implementeringen av denna övningsstrategi är säkerställandet av resurser vid deltagande organisationer vid genomförandet av de kommande övningsaktiviteterna. Nedan formuleras de förutsättningar och styrande principer som är nödvändiga för att så ska ske: FSPOS bygger på en frivillig samverkan, även deltagandet i planerade övningar är frivilligt och måste därför göras attraktivt genom bland annat målgruppsanpassat innehåll, omfattning och tidsupplägg. Inbjudan om övningsaktiviteten ska skickas ut i god tid. Inbjudan ska anpassas efter deltagande organisation och organisationsnivå. För att resurssäkra rätt personal och kompetens ska scenario/roller och kunskapsområden kommuniceras i ett tidigt skede så att respektive organisationen ges möjlighet att bemanna med rätt personal/kompetens. Vid sidan av det åtagande som görs av AG Övning i planeringen och genomförandet av övningar, bör det även tydligt förmedlas vad som förväntas av de övade organisationerna avseende deras roll i övningsplaneringen. 5

7 Övningsstrategi för I detta avsnitt redogörs för vem som ska övas, vad som ska övas, samt vilket övningsstöd som FPSOS avser att erbjuda sektorn. Målgruppsanpassning Det har i utvecklingen av denna övningsstrategi framgått att det inför genomförandet av de olika aktiviteterna kommer att vara viktigt att arbeta med en tydlig målgruppsanpassning. Som ingångsvärden för vilka målgrupper som bör omfattas av övningsstrategin bör såväl tidigare resonemang och kriterier beaktas som FSPOS styrelses och AG Övnings övergripande tankar om framtida strategisk inriktning. I samband med framtagandet av övningsstrategin togs ett antal kriterier för deltagande fram av styrgruppen. Det konstaterades då att det för att en organisation skulle beredas möjlighet att delta i aktiviteterna inom FSPOS Övningsstrategi borde den anses vara viktig för den finansiella sektorns robusthet. Kriterierna för deltagande 3 formulerades då enligt följande: Organisationer som vid en kris, enskilt eller tillsammans med andra, kan ha en negativ påverkan på det finansiella systemets stabilitet, förtroendet för den finansiella sektorn eller hanterar stora kundkretsar Inom ramen för denna övningsstrategi definieras nedan en preliminär målgrupp för de planerade övningarna. Det är dock AG Övnings bestämda uppfattning att ansvarsprincipen 4 så långt det är möjligt bör tillämpas i utformningen och genomförandet av övningsstrategin och de i denna strategi inkluderade övningarna. Mer specifikt avser AG Övning därför inför framtagningen av varje övning arbeta med en tydlig målgruppsanpassning, utifrån dels de specificerade målen med övningen, dels det övade scenariot. Följaktligen kommer inte samtliga aktörer att beröras i samma utsträckning av alla övningar och graden av engagemang kommer att variera beroende på den specificerade målgruppen. Vilka ska övas? Övningsstrategins målgrupp är aktörer inom den finansiella sektorn som enskilt eller tillsammans har en påverkan på den finansiella sektorns robusthet. Den primära målgruppen för FSPOS övningsverksamhet är de som tillhör det så kallade betalningsväsendets kärna, med definition; om en aktör i betalningsväsendets kärna faller bort skulle det finansiella systemet, dess kunder och samhället drabbas av stora konsekvenser. 5 Dessa aktörer är således kritiska för övriga aktörers förmåga att bedriva verksamhet inom sektorn. Dessa aktörer är: Riksbanken, BGC, Riksgälden, Euroclear, NASDAQ OMX samt storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank och Danske Bank. 3 Dessa kriterier baseras på den målgrupp för övningsverksamheten som identifieras i Finansinspektionens rapport Finanssektorns krisberedskap 2005:3. 4 Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. 5 FSPOS (2008) FSPOS Övningsstrategi för åren , sid. 7 6

8 Utöver den primära målgruppen innefattas även andra betydelsefulla aktörer inom sektorn såsom Finansinspektionen, försäkringsbolag, mindre banker och fondkommissionärer. Vidare innefattas myndigheter som ansvarar för transfereringar av socialförsäkringar och behovsprövade bidrag, såsom Försäkringskassan. Målgruppen ska även, till viss del, innefatta privata och offentliga aktörer som stödjer den finansiella sektorn och tillhandahåller kritisk infrastruktur, exempelvis el- och telebolag. Under ska tre övningar genomföras för varierande målgrupper. Inriktningen är att ingen av dessa övningar enskilt kan tillgodose behovet hos samtliga aktörer i sektorn, utan olika övningar ska anpassas efter olika målgrupper. Målsättningen ska vara att den primära målgruppen deltar vid minst två av de tre övningarna, och övriga målgrupper inom sektorn ska delta vid minst en av de tre övningarna. Aktörsnivå Inom den finansiella sektorn är flera aktörer beroende av varandra, varför samverkan är väsentlig. Vid en kris sker ofta samverkan i högre utsträckning än vid daglig verksamhet. Det finns dock aktörer som vare sig i den dagliga driften eller i en kris har en naturlig samverkan med varandra. Så långt det är möjligt ska därför även övningsverksamheten spegla den samverkan som är realistisk och skulle komma till stånd i ett verkligt läge. Organisationsnivå Inriktningen för övningsstrategin bör vara att fokusera på både strategisk och operativ krisledning. Övningsinriktning på strategisk organisationsnivå bör vara att samverka, öva informationsdelning och framtagning av en gemensam lägesbild samt förmåga att kommunicera den. Övningsinriktning på operativ organisationsnivå ska vara att hantera aktuell kris. Vad ska övas? Sektorns förmåga att koordinera sin verksamhet internt såväl som externt mot övriga aktörer som media och allmänhet är mycket betydelsefull för förmågan att hantera en kris. FSPOS ska därför inrikta sin verksamhet under genom att fokusera på samverkan, dvs. förtroende för, förväntningar på, och kommunikation mellan aktörerna inom den finansiella sektorn. Samverkan ska ske både på operativ nivå samt på strategisk nivå mellan de övade. Kommunikation ska även efterstävas gentemot allmänhet och media genom användandet av förberedda kommunikationskanaler där bl.a. sociala medier kan ingå. I modellen nedan visualiseras exempel på samverkan och kommunikation under en övning. 7

9 På vilket sätt ska aktörerna övas? Det har i utvecklingen av övningsstrategin framkomit önskemål från sektorn om varierande former av övningar, exempel på dessa former är skrivbordsövningar med simuleringsinlag, simuleringsövningar samt seminarier. Seminarier syftar till att lyfta frågeställningar på en sektorsgemensam nivå och kan även omfatta aktörer och organisationsnivåer som inte deltar i den sektorsgemensamma övningsverksamheten. Övningsverksamheten mellan ska vara inriktad mot lärande övningar. För att säkerställa att lärande uppnås har en metod utvecklats vilket innebär att samtliga aktörer som deltar vid en av FSPOS arrangerad övningsverksamhet ska få stöd i planering, genomförande och utvärdering. Metoden syftar till att skapa goda förutsättningar för att identifiera, analysera och implementera rutiner som höjer den krishanterande förmågan inom den finansiella sektorn. I modellen nedan visualiseras metodens olika delar och dessa beskrivs sedan del för del i löptext. 8

10 Planering och utbildning Övningsledningen ska tydligt kommunicera syftet med övningen, dess övningsmål och aktuella kunskapsområden så att respektive organisationen ges möjlighet att bemanna med rätt personal/kompetens. Den enskilde aktören ska initialt utse en lokal övningsledare vilken kommer att stötta såväl den enskilde organisationen som den centrala övningsledningen. Den deltagande organisationen ska alltid eftersträva att den lokala övningsledaren har en förankring i organisationens verksamhet och en mycket god insikt kring kunskapsområdena för den specifika övningen. Den lokala övningsledaren säkerställer deltagande av övade baserat på fokus för övningen. Den lokala övningsledaren ska vid varje övningstillfälle erbjudas stöd i form av utbildning. Denna utbildning ska främst omfatta speltekniskt stöd för att kunna stötta den egna organisationen vid planering, scenarioutveckling, genomförande och utvärdering. Exempel på utbildningsinnehåll är; framtagande av lokala övningsmål/mätpunkter för måluppfyllnad, förväntningar på lokal övningsledare, lokalt motspel, metod för utvärdering inklusive genomgång av framtagna utvärderingsmallar samt form för skriftlig utvärdering, et cetera. Genomförande För att observera och dokumentera de övades agerande bör observatörer från den egna organisationen, såväl som externa observatörer delta under genomförandet. Observatörens roll är att ge feedback till övningsorganisationen och de övade under övningen och vid den direkta utvärderingen, sammanställa och analysera dokumentationen, samt presentera resultat och rekommendationer. Direkt utvärdering Direkt återkoppling utförs efter genomförande av övningen i enlighet med på förhand givna mallar för utvärdering. I den direkta utvärderingen ges utrymme för såväl observatörernas initiala utvärdering av aktörernas genomförande/agerande, som de övades egna intryck och reflektioner. Övningsdeltagarna ska även fylla i en skriftlig utvärdering. Erfarenhetsseminarium Ett erfarenhetsseminarium med återkoppling för samtliga deltagande organisationer genomförs efter övningstillfället. Till grund för erfarenhetsseminariet ligger observatörernas analys och dokumentation, diskussionerna under den direkta utvärderingen, samt den skriftliga utvärderingen. Under erfarenhetsseminariet redovisas bland annat; Lärdomar och utvecklingsområden som observerats under övningen Lärdomar och utvecklingsområden för den enskilde organisationen Sektorsövergripande lärdomar och utvecklingsområden Förslag på implementering av lärdomar på ett samhällsövergripande/sektorsövergripande plan 9

11 Eskalering av brister/risker De sektorsövergripande brister/risker som framkommer efter en övningsaktivitet bör eskaleras till FSPOS Styrelse, med eventuella förslag till förbättringsåtgärder. FSPOS Styrelse ska besluta om bristerna är godtagbara eller om de kräver åtgärder, antingen av deltagarna eller som uppdrag till någon av FSPOS arbetsgrupper. Identifierade brister och åtgärder kan även komma att användas som ingångsvärden inför planering av nästa övning. Implementeringsstöd För att säkerställa lärande i både sektorn som helhet som i respektive organisation ska stöd ges för eventuell implementering av de sektorsgemensamma lärdomar som redovisats och diskuterats under erfarenhetsseminariet samt eskalerats till FSPOS styrelse. Omfattningen av implementeringsstödet ska fattas av FSPOS styrelse. Hur ska övningsstrategin följas upp? Övningsstrategin kommer årligen att ses över och vid behov revideras utifrån de lärdomar, brister och risker som identifierats under den eller de senaste övningsaktiviteterna. Innehåll och omfattning kan även komma att förändras utifrån den strategiska plan som är under utvecklande för FSPOS för åren och som ska föreläggas huvudmännen under Övningsstrategin ska även ta hänsyn till händelser i omvärlden samt önskemål från sektorn. Förslag på eventuella revideringar kommer vid behov att föreslås till FSPOS styrelse. 10

12 Tids- och aktivitetsplan Övningsstrategin innehåller olika aktiviteter som tillsammans avser att nå FSPOS Styrelses mål om minst tre övningsaktiviteter för varierande målgrupp under På sista sidan i detta dokument återfinns en illustration av den nu tänkta tidsplanen. Samtliga aktiviteter ska utvärderas enligt den metod som beskrivs i detta dokument. Övningsaktiviteter 2012 Under 2012 genomförs majoriteten av planeringen för den första övningen och inbjudan om att delta i denna skickas ut till aktuell målgrupp. Parallellt med detta arbete utvecklas, planeras och genomförs förberedande utbildning för de lokala övningsledarna. Övningsaktiviteter 2013 I början av 2013 genomförs den första övningen följt av ett tillhörande erfarenhetsseminarium. Vidare planeras och genomförs ett seminarium. Under 2013 kommer även den andra övningen samt tillhörande utbildning att planeras. Övningsaktiviteter 2014 Den andra övningen samt tillhörande utbildning och erfarenhetsseminarium genomförs i början av året. Seminarium planeras och genomförs. Övningsaktiviteter 2015 Den tredje övningen inklusive utbildning och erfarenhetsseminarium planeras och genomförs under året. Året och tillika övningsperioden avslutas med ett seminarium med fokus på Övningar för att samla intrycken från föregående övningsperiod samt få sektorns tankar och önskemål kring kommande övningsperiod. 11

13

FSPOS övningsstrategi Version 1.0, FSPOS AG Övning

FSPOS övningsstrategi Version 1.0, FSPOS AG Övning FSPOS övningsstrategi 2017-2020 Version 1.0, 2016-12-19 FSPOS AG Övning 1 Sammanfattning Den Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkan (FSPOS) är ett frivilligt samverkansforum med syfte att stärka

Läs mer

SOES övningsplan 2015-2017

SOES övningsplan 2015-2017 Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet Sida 1(12) Dokumentklass: Öppen Datum: 2015-05-20 Version: 1.0 SOES övningsplan 2015-2017 Övningsplanen finns att ladda ner på: www.msb.se/soes Sida 2(12) SOES ska

Läs mer

Svensk Betalningskalender 2015. AG KON Fokusgrupp Finansiella Tjänster 2014-12-10

Svensk Betalningskalender 2015. AG KON Fokusgrupp Finansiella Tjänster 2014-12-10 Svensk Betalningskalender 2015 AG KON Fokusgrupp Finansiella Tjänster 2014-12-10 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 SPRIDNING... 3 RIKTIGHET... 3 2. METOD... 4 3. RESULTAT...

Läs mer

Finansiella sektorns privat offentliga samverkan (FSPOS) Genomfört arbete 2008-2013

Finansiella sektorns privat offentliga samverkan (FSPOS) Genomfört arbete 2008-2013 FSPOS 2014-09-17 Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan Finansiella sektorns privat offentliga samverkan (FSPOS) Genomfört arbete 2008-2013 2(15) Innehållsförteckning INLEDNING...3 GENOMFÖRT

Läs mer

Svensk Betalningskalender AG KON Fokusgruppen för Finansiella Tjänster

Svensk Betalningskalender AG KON Fokusgruppen för Finansiella Tjänster Svensk Betalningskalender 2016 AG KON Fokusgruppen för Finansiella Tjänster 2016-01-29 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 SPRIDNING... 3 FÖRVALTNING... 3 RIKTIGHET... 3 2.

Läs mer

FSPOS Samverkansövning 2014 Övningsrapport

FSPOS Samverkansövning 2014 Övningsrapport FSPOS Samverkansövning 2014 Övningsrapport Sammanfattning I denna övningsrapport presenteras slutsatser och lärdomar från FSPOS Sektorsövning 2014 som genomfördes den 11 och 18 mars samt den 8 maj 2014

Läs mer

FSPOS Samverkansövning 2013 Övningsrapport

FSPOS Samverkansövning 2013 Övningsrapport FSPOS Samverkansövning 2013 Övningsrapport Sammanfattning I denna övningsrapport presenteras utvärderingsresultaten från den samverkansövning som genomfördes med elva centrala finansiella aktörer den 14

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare. Ordlista ORD Beroendepunkt Besökare Besöksprogram Erfarenhetshantering Expert Förövning Generell förmåga Genomgång efter övning Givare Händelse Indikator FÖRKLARING En beslutsfattares agerande som påverkar

Läs mer

Bilaga 1. Handledning till övningsledningen

Bilaga 1. Handledning till övningsledningen Bilaga 1. Handledning till övningsledningen I denna bilaga finns handledning till övningsledningen om hur övningen kan läggas upp. Metod (övningsupplägg) Övningen är en seminarieövning. Det innebär att

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

FSPOS. Finansiella sektorns privat offentliga samverkan. Genomfört arbete och förslag på framtida aktiviteter 2008-04-15

FSPOS. Finansiella sektorns privat offentliga samverkan. Genomfört arbete och förslag på framtida aktiviteter 2008-04-15 2008-04-15 Finansiella sektorns privat offentliga samverkan Genomfört arbete och förslag på framtida aktiviteter 2(16) Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Innehåll i syntesen... 4 Arbetet

Läs mer

FSPOS. Former för FSPOS Samverkanskonferens

FSPOS. Former för FSPOS Samverkanskonferens FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan Version: 2014-12-08 Former för FSPOS Samverkanskonferens Under FSPOS samverkansövning 2013 genomfördes en samverkanskonferens för aktörerna i sektorns

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr 2014-2865 2014-09-30 SOGO-möte 8-9 oktober Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt Representanter från kommuner och landsting 1. Inledning Arbetet i samverkansområdet

Läs mer

Riskanalys för myndigheterna inom SOES

Riskanalys för myndigheterna inom SOES Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet Sida 1(6) Dokumentklass: Öppen Datum: 2014-10-30 Version: 1.0 Sammanfattning av projektet: Riskanalys för myndigheterna inom SOES Rapporten finns att ladda ner på:

Läs mer

Kontinuitetshantering i samhällsviktig verksamhet

Kontinuitetshantering i samhällsviktig verksamhet Kontinuitetshantering i samhällsviktig verksamhet Spår 1: Informationssäkerhet i kommuner 15 september 2016 Omar Harrami Innehåll Strategi och handlingsplan Skydd av samhällsviktig verksamhet Stöd för

Läs mer

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...

Läs mer

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation

Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation I övning Telö 13 har fått i uppdrag av PTS att medverka med en aktiv stadsnätsgrupp under projektledning

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan

FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan 2016-03-14 Verksamhetsberättelse I denna verksamhetsberättelse lämnas en redogörelse över genomfört arbete för perioden januari. (FSPOS) har sedan starten 2005, genom samverkan mellan privata och offentliga

Läs mer

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektplan ansökan om medel Sida: 1 (11) Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektöversikt Projekttitel Namnet på projektet ska vara beskrivande och kortfattat (undvik dock

Läs mer

Nationell övningsplan. En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap

Nationell övningsplan. En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap Nationell övningsplan En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap Nationell övningsplan En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Varför öva tillsammans?

Varför öva tillsammans? Varför öva tillsammans? - övningsverksamhet i Sverige Niclas Karlsson niclas.karlsson@msb.se Uppdrag Samordna, genomföra och stödja regionala, nationella och internationella övningar inom området samhällsskydd

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Hur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad

Hur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad Hur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad HENRIK HASSEL & ALEXANDER CEDERGREN, LUNDS UNIVERSITET GABRIELLA WESTHEIM, MALMÖ STAD Utveckling av RSA-arbete

Läs mer

Bilaga Från standard till komponent

Bilaga Från standard till komponent Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,

Läs mer

Processen för att ta fram syfte och mål vid regionala samverkansövningar

Processen för att ta fram syfte och mål vid regionala samverkansövningar MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) SÖ-UÖVR Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Processen för att ta fram syfte och mål vid regionala samverkansövningar Inledning

Läs mer

6 STEG TILL BÄTTRE ÖVNINGAR. Tips och metoder för organisationer i den finansiella sektorn

6 STEG TILL BÄTTRE ÖVNINGAR. Tips och metoder för organisationer i den finansiella sektorn 6 STEG TILL BÄTTRE ÖVNINGAR Tips och metoder för organisationer i den finansiella sektorn FÖRORD Den finansiella sektorns privat-offentliga samverkan (FSPOS) bildades år 2005 och består av både privata

Läs mer

Utbildnings- och övningsstrategi

Utbildnings- och övningsstrategi Rapportnummer PTS-ER 2013:4 Datum 2013-02-25 Utbildnings- och övningsstrategi för sektorn elektronisk kommunikation 2013-2015 för sektorn elektronisk kommunikation 2013-2015 Rapportnummer PTS-ER 2013:4

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

HANDBOK. Utvärdering av övningar

HANDBOK. Utvärdering av övningar HANDBOK Utvärdering av övningar Utvärdering av övningar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryck: Danagårds Grafiska AB Publikationsnummer: MSB 0175-10 ISBN:

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap -2018 Motala kommun Del: Utbildnings- och övningsplan Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: -01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande instans: Datum: Gäller

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Informationsmöte den 27 januari 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress: 403 40 Göteborg, telefon:

Läs mer

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform.

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform. Syfte med dagen är att: 1) De som sitter i styrelserna för resp Strategisk Innovations Program (SIP) plattform ska ges en förståelse för att genom att ha strategier för sitt deltagande i ramprogrammet

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet. inriktning och modell för planering. kbm rekommenderar 2007:3

Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet. inriktning och modell för planering. kbm rekommenderar 2007:3 Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet inriktning och modell för planering kbm rekommenderar 2007:3 kbm rekommenderar 2007:3 Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet inriktning och modell

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställda av Rektor 2015-09-29 1 Inledning Uppsala universitets verksamhet är omfattande och bedrivs både i Sverige

Läs mer

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Dnr UFV 2015/1058 Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställd av: Rektor 2015-09-29 Rev. 2015-10-27 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Krishantering

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys. Rapport scenarioanalys

Risk- och sårbarhetsanalys. Rapport scenarioanalys Risk- och sårbarhetsanalys Rapport scenarioanalys Scenarioanalys i verksamhet/förvaltning/funktion Arbetsmaterial Får ej citeras Scenario: Scenario: Baserat på genomförda seminarier: Ange datum Sammanställd

Läs mer

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE  MALÅ  STORUMAN  NORSJÖ  SKELLEFTEÅ VILHELMINA Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING

Läs mer

Varför just jag? kommer

Varför just jag? kommer Är du beredd? Individuell utbildning i krishantering Varför just jag? Alla företag kan drabbas av en kris och du kan komma att få en aktiv och betydelsefull roll i en sådan situation. Har du rätt kunskap

Läs mer

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument Kommunal krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige 2016-01-25 4 Diarienr: 2015.0379.168

Läs mer

Ansvaret för betalningssystemet 21 APRIL 2008 DNR 08-3995-600 2008:10

Ansvaret för betalningssystemet 21 APRIL 2008 DNR 08-3995-600 2008:10 Ansvaret för betalningssystemet 21 APRIL 2008 DNR 08-3995-600 2008:10 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 FI:s uppdrag 2 FI:S ARBETE FÖR DRIFTSÄKERHETEN I BETALNINGSSYSTEMET 3 Tillsynen av tekniska risker

Läs mer

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...

Läs mer

REGIONAL PSYKOLOGISK OCH SOCIAL KRISBEREDSKAP

REGIONAL PSYKOLOGISK OCH SOCIAL KRISBEREDSKAP REGIONAL PSYKOLOGISK OCH SOCIAL KRISBEREDSKAP Ett samverkansprojekt om ledning och ansvar för psykologiskt och socialt stöd vid kriser, extraordinära händelser och katastrofer Abbe Schulman, projektledare

Läs mer

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan Krisledningsplan Inför och vid särskilda och extraordinära händelser Socialförvaltningen Dokumenttyp: Beslutad av: Socialnämnden Gäller för: Socialförvaltningen Dokumentnamn: Krisledningsplan Beslutsdatum:

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Krisberedskapen i Nybro kommun... 3 3.1 Krisledningsnämnd... 4 3.2 Risk- och sårbarhetsanalyser... 4 3.2.1 Ambitionsmål för risk- och sårbarhetsanalysen... 4 3.3 Planering...

Läs mer

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Anvisningar för ämnesansvariga vid LTV-fakulteten

Anvisningar för ämnesansvariga vid LTV-fakulteten STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ltv 2015.1.1.1-839 Sakområde: Organisation och beslutsstruktur samt Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Dekan Avdelning/kansli:

Läs mer

I LUST OCH NÖD Handbok i privat-offentlig samverkan i den finansiella sektorn på lokal nivå

I LUST OCH NÖD Handbok i privat-offentlig samverkan i den finansiella sektorn på lokal nivå I LUST OCH NÖD Handbok i privat-offentlig samverkan i den finansiella sektorn på lokal nivå 1 I arbetet med att skriva den här handboken har ett antal personer konsulterats som referensgrupp. Ett stort

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Samverkansprojektet Svensk geoprocess 2015-06-26 Sida: 1 (9) Kommunikationsplan Reviderad upplaga för hösten 2015 våren 2016 Samverkansprojektet Svensk geoprocess 2015-06-26 Sida: 2 (9) Innehåll 1 INFORMATIONSSPRIDNING 3 2 MÅLGRUPPER 3 2.1

Läs mer

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet samhällsskydd och beredskap 1 (16) ROS-SSV SKYDD AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet Ett delprojekt inom ramen för genomförande av

Läs mer

Workshop Kommunikationsplan

Workshop Kommunikationsplan Workshop Kommunikationsplan Kicki Stridh Workshopen Kommunikationsplan syftade till att reflektera kring Vad är en kommunikationsplan? Vad har man den till? Samt till att ge Ett par praktiska verktyg Input

Läs mer

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om

Läs mer

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA 2014-04-09 Sida: 1 (9) Kommunikationsplan samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-04-09 Sida: 2 (9) Innehåll 1 INFORMATIONSSPRIDNING 3 2 MÅLGRUPPER 3 2.1 PROJEKTINTERN KOMMUNIKATION 3 2.2 KOMMUNIKATION

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet APPENDIX Frågeguide fallstudier regionala partnerskap I det följande presenteras några teman som bör täckas in i de intervjuer som genomförs. Under varje tema finns ett antal frågor som illustrerar vad

Läs mer

Cross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Cross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Cross-border www.msb.se/eucrossborder Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se Fakta och resultat 4 nordiska länder: Danmark, Beredskabsstyrelsen Norge, DSB Sverige, MSB, Finland, MoI Två år Budget: 546 754

Läs mer

Internkontrollplan 2016 Nämnden för personer med funktionsnedsättning

Internkontrollplan 2016 Nämnden för personer med funktionsnedsättning 1(13) Internkontrollplan 2016 Nämnden för personer med funktionsnedsättning 2(13) Innehåll INTERNKONTROLLPLAN 2016 NÄMNDEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING. 1 INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 INNEHÅLL

Läs mer

Kommunens övningsverksamhet. tre enkla sätt att öva kommunledning och förvaltningar i krishantering. kbm rekommenderar 2006:2

Kommunens övningsverksamhet. tre enkla sätt att öva kommunledning och förvaltningar i krishantering. kbm rekommenderar 2006:2 Kommunens övningsverksamhet tre enkla sätt att öva kommunledning och förvaltningar i krishantering kbm rekommenderar 2006:2 kbm rekommenderar 2006:2 Kommunens övningsverksamhet tre enkla sätt att öva kommunledning

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Inriktningsdokument 2007-09-27 Dnr: 1582/2006 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Bakgrund och syfte med denna inriktning

Läs mer

Policy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt

Policy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt Policy BESLUTSDATUM: 2013-11-27 BESLUT AV: Direktionen ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Kommunikationschef, Ann-Leena Mikiver SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektplan ansökan om medel Sida: 1 (10) Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektöversikt Projekttitel Namnet på projektet ska vara beskrivande och kortfattat (undvik dock

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling För- och grundskolan i Umeå, 2016-2019 Mål enligt beslutad uppdragsplan av För- och grundskolenämnd - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet.

Läs mer

Införandet av Enterprise Risk Management (ERM) i Vattenfall

Införandet av Enterprise Risk Management (ERM) i Vattenfall Införandet av Enterprise Risk Management (ERM) i Vattenfall SAS Forum 5 oktober 2010 Dan Mansfeld Risk manager Vattenfall AB En dag på arbetet. Riskhanteringsprocessen i verkligheten Risk identification

Läs mer

Krisledning & kommunikation i kritiska lägen. Segla lugnt efter storm

Krisledning & kommunikation i kritiska lägen. Segla lugnt efter storm Krisledning & kommunikation i kritiska lägen Segla lugnt efter storm Vad gör du när stormen ryter? Du måste agera snabbt och kommunicera med inblandade för att få överblick över situationen. Det kan handla

Läs mer

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS 2013-02-07 Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet clas.herbring@msb.se MSB:s Uppdrag MSB har ansvar för frågor om skydd mot

Läs mer

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 1. Organisation RFSU Stockholms verksamhet har vuxit och utvecklats snabbt de senaste åren. Av den anledningen har fokus under det verksamhetsår som

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer