Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå

Transkript

1 referenser i gul färg 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för övning Sofie Ivarsson sofie.ivarsson@msb.se Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå Beslut Detta beslut om övningsinriktning gäller de myndigheter som anges i bilaga till förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. Övningsinriktningen gäller för perioden för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå och uppdateras årligen. Övningsinriktningen möjliggör utveckling av förmåga att hantera olyckor, kriser och krig i samhället genom att lyfta fram övergripande perspektiv, fokuserade områden samt ett urval av konkreta och realistiska aspekter (se bilaga) som ska övas. Fokuserade områden och aspekter att öva MSB arbetar med att inrikta och samordna övningsverksamheten inom området, så att en ändamålsenlig och systematisk övningsverksamhet bidrar till en stärkt krisberedskap. Tvärsektoriella övningar utmärks av att ha fokus på samverkan på olika nivåer; nationell, regional och lokal nivå 1. Övningsinriktningen tar sin utgångspunkt i MSB:s inriktning för och ett allriskperspektiv genom följande fokuserade områden som skapar förmåga: samverkan, ledning, resurser, kommunikation och kompetens. Referenser till övningsinriktningen finns beskrivna i en separat s.k. underlagsversion som är tillgänglig via MSB:s webbplats. 1 Övningsinriktningen omfattar regional och nationell nivå. Kommuner deltar, i den utsträckning tillfälle ges, i planering, genomförande och utvärdering av samverkansövningar på regional och/eller nationell nivå. (Överenskommelse om kommunernas krisberedskap, MSB och SKL, gäller från 2014). MSB MSB-23.5 Postadress: Karlstad Besöksadress: Stockholm: Fleminggatan 14 Karlstad: Norra Klaragatan 18 Sandö: Sandövägen 7 Revinge: Revingeby Telefon: Fax: registrator@msb.se Org nr

2 referenser i gul färg 2 (8) Eftersom de fokuserade områdena samverkan och ledning är beroende av varandra, och därmed svåra att skilja åt, så behandlas de samlat i övningsinriktningen 2. Kompetens, dvs. att kunna tillämpa kunskaper och färdigheter, är grundläggande och utgör förutsättningar för de andra områdena. Kompetens kan byggas genom både utbildning och övning och kommer fortsättningsvis att inkluderas i de övriga fokuserade områdena genom några aspekter. Eftersom samverkan och ledning, resurser och kommunikation är fortsatt omfattande områden har de brutits ned i underliggande, mer konkreta aspekter. Aspekterna utgör ett urval som grundar sig i de förmågebrister som identifierats i olika ingångsvärden. Aspekterna har valts ut så att både den förmåga som redan idag är förhållandevis välutvecklad, bibehålls, och att den förmåga som idag är bristfällig, eller helt saknas, finns med. Myndigheterna ska vid tvärsektoriella övningar som de är ansvariga för, formulera syfte och mål med stöd av sin behovsanalys och denna övningsinriktning. Övningarna ska planeras, genomföras, utvärderas och hantera erfarenheterna för att utveckla förmåga. Myndigheterna kan utifrån sin behovsanalys även formulera ytterligare syften och mål och öva andra aspekter inom sina ansvarsområden än de som anges i detta beslut. Övergripande perspektiv Övningsinriktningen för kommande år har ett ökat fokus på civilt försvar och höjd beredskap och utgör därigenom ett stöd i en återupptagen totalförsvarsplanering. Att öva att lämna stöd till Försvarsmakten blir en viktig del i detta 3. Övningsverksamheten ska ta sin utgångspunkt i och ha en tydlig koppling till Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB 2014) (2:4-inriktningen 2017 (åtgärd 2.2.1), Stärkt krisberedskap) och Gemensamma grunder (grundsyn) för en sammanhängande planering för totalförsvaret (MSB och Försvarsmakten 2016) (MSB inriktning (effektmål 18). Myndigheternas ledning behöver övas i högre utsträckning (NRFB 2016, analys övningsutvärderingar 2016). 2 För definitioner av begreppen samverkan och ledning hänvisas till Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB 2014). 3 Målet för verksamheten inom det civila försvaret är förutom att bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld, att värna civilbefolkningen och att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna (

3 referenser i gul färg 3 (8) Fleråriga övningsplaner Vidare ska myndigheterna kontinuerligt rapportera 4 och uppdatera sina övningar i den nationella övningskalendern på MSB:s webbplats. Dessa övningar ska ingå i myndigheternas egna fleråriga övningsplaner för att skapa förutsättning för utveckling både för den enskilda myndigheten och för utveckling tillsammans med andra aktörer. I den fleråriga övningsplanen ska tvärsektoriella övningar, sektorsövningar och funktionsövningar, som myndigheten genomför eller deltar i, framgå. För att uppnå synergier bör det finnas en koppling mellan övningar och utbildningar under den tidsperiod som avses i den fleråriga övningsplanen. Utvärdering och erfarenhetshantering Ett ytterligare övergripande perspektiv är att resultat från övningar ska tillvaratas på ett mer systematiskt sätt än vad som hittills gjorts samt skapa tydligare förutsättningar för utveckling av samhällets förmåga. Det bidrar till förbättrade möjligheter att implementera resultat från övningar, skapa synergier i övningsverksamheten mellan aktörer, och med begränsade resurser arbeta mot gemensamma och tydliga mål. MSB stödjer detta arbete genom metodstöd för utvärdering av övningar, med målet att underlätta att omsätta övningsresultat och andra erfarenheter i åtgärder såväl hos berörda enskilda aktörer som gemensamt. Myndigheterna ska lämna utvärderingsrapporter, utvecklingsområden och åtgärdsplaner efter genomförda övningar till MSB via e-post märkt Utvärdering till ovning@msb.se. 4 Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. 9 [ ] En planlagd utbildnings- och övningsverksamhet i syfte att uppnå detta mål ska genomföras samt 10 punkt 7 Myndigheterna ska särskilt informera MSB om sin övningsverksamhet [ ]. Gäller tvärsektoriella övningar, sektorsövningar och fleråriga övningsplaner.

4 referenser i gul färg 4 (8) Bilaga Fokuserade områden och aspekter som omfattas av övningsinriktningen Utifrån myndighetens behovsanalys inför en övning väljs någon eller några av aspekterna som är listade nedan. Samverkan och ledning Övningar inom området samverkan och ledning bör syfta till att myndigheterna, enskilt och framförallt tillsammans, utvecklar förmåga att fatta beslut respektive komma överens om inriktning och samordning av resurser och kommunikation. Följande aspekter avses i övningsinriktningen för : Kunskap om egen myndighets och andra aktörers roller och ansvar inom krisberedskapen (NRFB 2016, UB Lägesanalys 2016, Stärkt krisberedskap, 2:4-inriktning 2017 (åtgärd 2.1.2), MSB rapport flyktingsituationen). Aspekten gäller särskilt: Funktionerna inom totalförsvaret samt innebörd och tillämpning av regelverk inom totalförsvar och höjd beredskap (TFÖ-studien, MSB och FM grundsyn). Vad det geografiska områdesansvaret innebär (gällande övningsinriktning, NRFB 2016, Stärkt krisberedskap, MSB rapport flyktingsituationen, analys övningsutvärderingar 2016). För att kunna dela information på ett effektivt och behovsstyrt sätt mellan aktörer (UB Lägesanalys 2016 samlat resultat, MSB rapport flyktingsituationen). Kunskap om påverkanskampanjer riktade mot svenskt beslutsfattande och opinion, för att kunna identifiera, förstå och möta dem (MSB inriktning (effektmål 11), 2:4-inriktning 2017 (åtgärd 2.2.2), MSB och FM grundsyn). Informations- och cybersäkerhet och metoder och verktyg för att förebygga och hantera it-relaterade risker (UB Lägesanalys 2016, 2:4-inriktning 2017 (åtgärd 2.1.2), MSB inriktning (effektmål 7), analys övningsutvärderingar 2016, MSB och FM grundsyn). Länsstyrelsens övertagande av kommunal räddningstjänst (NRFB 2016, Stärkt krisberedskap, Riksrevisionens LST granskning, analys övningsutvärderingar 2016). Implementering av krisledningsplaner (UB Lägesanalys 2016).

5 referenser i gul färg 5 (8) Larm och uppstart av krisorganisation på alla nivåer och i samverkan med Försvarsmakten (MSB och FM grundsyn). Att initiera och aktivera en inriktnings- och samordningsfunktion (ISF) (Gemensamma grunder för samverkan och ledning). Arbetet med samlade lägesbilder, dvs. att öva roller, ansvar, metod och teknik gällande skapande, kvalitetssäkring, upprätthållande, återkoppling, delning och användning av samlade lägesbilder (UB Lägesanalys 2016, MSB inriktning (effektmål 11), analys övningsutvärderingar 2016, SAMÖ 2016 röstning topp 3). Aspekten gäller särskilt: Att analysera och dra slutsatser av information i lägesbildsarbetet, både i skapandet av lägesbilderna och i användningen av dem (UB Lägesanalys 2016 samlat resultat ). Skapa samlade lägesbilder och göra analyser med fokus på hot som riskerar att ge allvarliga nationella konsekvenser (MSB och FM grundsyn). Att tillsammans med andra aktörer åstadkomma inriktning och samordning i aktörsgemensamma former med hjälp av relevanta samverkansaktiviteter (UB Lägesanalys 2016 samlat resultat, MSB inriktning (effektmål 11), MSB rapport flyktingsituationen). Privat-offentlig samverkan. Aspekten gäller särskilt rutiner vid informationsdelning och frågor som rör sekretess (UB Lägesanalys 2016 samlat resultat, 2:4-inriktning 2017 (åtgärd 2.1.2), MSB inriktning (effektmål 4)). Hantering och praktisk användning av Rakel och WIS (UB Lägesanalys 2016, MSB inriktning (effektmål 12), 2:4-inriktning 2017 (åtgärd 2.2.1, Rakel), analys övningsutvärderingar 2016). Att dela information på ett säkert sätt med krav på robusthet och sekretess (UB Lägesanalys 2016, 2:4-inriktning 2017 (åtgärd 2.1.2), MSB inriktning (effektmål 7 och 12), analys övningsutvärderingar 2016, MSB och FM grundsyn, SAMÖ 2016 röstning topp 3).

6 referenser i gul färg 6 (8) Resurser Övningar inom området resurser bör syfta till att myndigheterna utvecklar förmåga att inrikta och samordna tillgängliga resurser för att uppnå ändamålsenlig resursanvändning. Följande aspekter avses i övningsinriktningen för : Att lämna stöd till Försvarsmakten inför och under höjd beredskap (gällande övningsinriktning, MSB och FM grundsyn, MSB inriktning (effektmål 15), 2:4-inriktning 2017 (åtgärd 2.2.4), TFÖ-studien, Planeringsanvisningar för det civila försvaret). Mottagande av nationella förstärkningsresurser samt mottagande av internationellt stöd och resurser (NRFB 2016, UB Lägesanalys 2016 samlat resultat, Stärkt krisberedskap, 2:4-inriktning 2017 (åtgärd 2.2.3), MSB rapport flyktingsituationen, MSB inriktning (effektmål 11)). Prioritering av materiella och personella resurser (gällande övningsinriktning, UB Lägesanalys 2016, 2:4-inriktning 2017 (åtgärd 2.2.3), MSB rapport flyktingsituationen och SAMÖ 2016 röstning topp 3). Personell uthållighet. Aspekten gäller särskilt expert- och nyckelfunktioners uthållighet. (Gällande övningsinriktning, UB Lägesanalys 2016 samlat resultat, 2:4-inriktning 2017 (åtgärd 2.2.3) och SAMÖ 2016 röstning topp 3). Kunskap om och tillämpning av rutiner för effektiv användning av frivilligresurser. Aspekten innefattar både organisation, ansvarsfördelning och ledning. (UB Lägesanalys 2016 samlat resultat, Stärkt krisberedskap, MSB rapport flyktingsituationen och 2:4-inriktning 2017 (åtgärd 2.2.3)). Begäran, framtagande och användning av geostöd (Stärkt krisberedskap). Kommunikation Övningar inom området kommunikation bör syfta till att myndigheterna utvecklar förmåga att inrikta och samordna sin information för att uppnå ändamålsenlig kommunikation med allmänhet, drabbade och medier. Följande aspekter avses i övningsinriktningen för : Att information till allmänheten är korrekt, tillförlitlig, samordnad och målgruppsanpassad och ges inom rimlig tid (MSB inriktning (effektmål 13)).

7 referenser i gul färg 7 (8) Användning av befintliga strukturer och verktyg, planer och kanaler för kommunikation med allmänhet och medier utifrån ett aktörsgemensamt perspektiv. Aspekten innefattar t.ex. former och kanaler för publicering av gemensam information, arbete i kommunikatörsnätverk, kommunikationsplattformar, strategier osv. (UB Lägesanalys 2016, analys övningsutvärderingar 2016, SAMÖ 2016 röstning topp 3). Ansvarsfördelning för kommunikationsarbetet, dvs. agerande utifrån det egna och andra aktörers ansvar för kommunikation med drabbade, allmänhet och medier (UB Lägesanalys 2016). Användning av sociala medier i kommunikationsarbetet (UB Lägesanalys 2016, MSB inriktning (effektmål 13)). Analysarbete vid omvärldsbevakning av medier, sociala medier etc. (UB Lägesanalys 2016). Tipsruta övningsplanering och metodstöd För aspekter som rör utveckling av kunskap kan särskilt övningsformatet seminarieövning användas. Läs om formatet i MSB:s Övningsvägledning, Metodhäfte seminarieövningar. För aspekten som rör larm och uppstart av krisorganisation (se ledning och samverkan) kan särskilt övningsformatet funktionsövning användas. Läs om formatet i MSB:s Övningsvägledning, Metodhäfte funktionsövningar. För aspekter som rör kommunikation med allmänhet och medier (se kriskommunikation) kan särskilt övningsformatet simuleringsövning med motspel användas. I det formatet kan allmänheten och medier spelas i motspelet. Läs om formatet i MSB:s Övningsvägledning, Metodhäfte simuleringsövning med motspel. Som stöd i arbetet med utvärdering och erfarenhetshantering finns ett nytt metodstöd, Övningsvägledning, Metodhäfte Utvärdering av övning. MSB:s Övningsvägledning finns på ovning/ovningsverksamheten/verktyg--stod/ovningsvagledning/ För aspekten som rör mottagande av internationellt stöd (se resurser) kan deltagande i internationella övningar beaktas. Som stöd i arbetet med fleråriga övningsplaner finns MSB:s dokument Stöd för att utveckla en flerårig övningsplan på ovning/ovningsverksamheten/ Verktyg--Stod/Flerarig-ovningsplan-/

8 referenser i gul färg 8 (8) Ingångsvärden Nationell risk och förmågebedömning 2016 (MSB 2016) UB Lägesanalys, Del 1 Övergripande analys inom det förberedande området (MSB 2016) UB Lägesanalys, Samlat resultat Övergripande analys (MSB 2016) Ansvar, samverkan, handling, Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland (MSB 2016) Inriktning för MSB:s verksamhet , Utgångspunkt för verksamhetsplanering (MSB 2016) Övergripande inriktning för (MSB 2014) Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 (MSB 2016) Gemensamma grunder (grundsyn) för en sammanhängande planering för totalförsvaret (MSB och Försvarsmakten 2016) Övningsinriktning under 2017, 2018 och 2019 för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå (MSB 2016) Analys av övningsutvärderingsrapporter 2016 (MSB 2016) Målframtagningsarbetet under planeringen inför SAMÖ 2016, Processbeskrivning, analys och reflektioner, bilaga 4 röstningsresultat (MSB 2016) Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen (MSB 2016) Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete, Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar (Riksrevisionen 2015) Årssammanställning för 2014 av MSB:s tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (MSB 2015) TFÖ 2020, En studie om förutsättningar för genomförande av en totalförsvarsövning (Försvarshögskolan 2016) Planeringsanvisningar för det civila försvaret, Regeringsbeslut II:16 (Justitiedepartementet 2015) Planering och förberedelser pågår, Redovisning hur planeringsarbetet fortskrider och vilka resultat som har uppnåtts vad avser civilt försvar (MSB 2016) Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB 2014)