SOES övningsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOES övningsplan 2015-2017"

Transkript

1 Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet Sida 1(12) Dokumentklass: Öppen Datum: Version: 1.0 SOES övningsplan Övningsplanen finns att ladda ner på:

2 Sida 2(12) SOES ska verka för att enskilda individer, företag och det allmänna ska ha tillgång till och förtroende för att: samhällets betalningar * fungerar och systemen för att betala varor och tjänster fungerar Syftet är att förebygga allvarliga störningar för att minska konsekvenser av händelser som kan få allvarliga samhällspåverkande effekter. Detta sker genom att ur ett samhällsperspektiv analysera risk och sårbarhet för kritiska resurser samt beroenden, dokumentera dessa, ta fram förslag för åtgärder, och tillställa ansvariga aktörer. * Med samhällets betalningar menas hela kedjan från generering av underlag för utbetalning till att mottagaren kan använda medlen. I målet ingår delar som de olika aktörerna inte har ett direkt ansvar för, men där avbrott påverkar mottagaren menligt. Exempel på detta är aktörer inom finansiella sektorn, för dessa gäller att SOES analyserar och informerar om risker.

3 Sida 3(12) Innehåll 1 INLEDNING VISION SYFTE OCH MÅL ARBETSPROCESS ÖVNINGSPROCESS 5 2 GENOMFÖRDA AKTIVITETER SOES SAMVERKANSÖVNING SOES SAMVERKANSÖVNING ÖVNINGSAKTIVITETER AKTIVITETER AKTIVITETER AKTIVITETER UPPDATERING AV ÖVNINGSPLAN 11

4 Sida 4(12) 1 Inledning Samverkansområdet Ekonomisk Säkerhet (SOES) verkar för att enskilda individer, företag och det allmänna ska ha tillgång till och förtroende för att samhällets betalningar och systemen för att betala för varor och tjänster fungerar. Syftet är att förebygga allvarliga störningar för att minska konsekvenser av händelser som kan få allvarliga samhällspåverkande effekter. Detta sker genom att ur ett samhällsperspektiv analysera risk och sårbarhet för kritiska resurser samt beroenden, dokumentera dessa, ta fram förslag för åtgärder, och tillställa ansvariga aktörer. Deltagande myndigheter i SOES är Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Pensionsmyndigheten, Riksgälden och Skatteverket. Därutöver är Länsstyrelsen i Skåne län, Timrå kommun, Eskilstuna kommun, Försvarsmakten samt Riksbanken inbjudna av SOES att utse en adjungerad ledamot. Som en del av SOES övergripande arbete ingår det att planera, förbereda och genomföra regelbundna övningar för aktörerna inom sektorn. Övningar är ett effektivt sätt att stärka den egna organisationens krishanteringsförmåga, liksom förmågan att samverka med andra aktörer i krishanteringssystemet och utbyta lägesinformation. SOES Arbetsgrupp (AG) Övning ansvarar för utveckling och genomförande av övningar, och som ett led i detta arbete har gruppen tagit fram denna övningsplan för åren En flerårig övningsplan ger en långsiktig målsättning för, såväl som överblick över, övningsverksamheten och gör det möjligt att påvisa en utvecklingskurva, exempelvis genom att övningarna blir allt mer komplexa och fördjupade. Övningsplanen revideras årligen för att alltid omfatta tre år och för att säkerställa tillvaratagande av viktiga lärdomar från genomförda övningsaktiviteter och omvärldsbevakning. Övningsplanen ligger i linje med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps övningsinriktning för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå. I denna rekommenderas att de myndigheter som omfattas av krisberedskapsförordningen upprättar en flerårig övningsplan och uppdaterar den årligen, med stöd av den nationella övningskalendern. 1.1 Vision syfte och mål Syftet med denna övningsplan är att inrikta och stödja SOES övningsverksamhet under åren Målsättningen är att utforma en övergripande tids- och aktivitetsplan för de tre åren; en plan som inbegriper vilka aktörer som ska övas, vad som ska övas, på vilket sätt aktörerna ska övas samt hur dessa övningar ska följas upp. Visionen är att genomförandet av övningsplanen kommer att stärka SOES-myndigheternas förmåga att hantera och förebygga kriser och således bidra till att uppnå den uttryckta, övergripande visionen om att samhällsviktiga betalningsflöden alltid ska fungera.

5 Sida 5(12) 1.2 Arbetsprocess Denna övningsplan är en revidering av föregående övningsplan för åren Framtagandet har föregåtts av informationsinhämtning och analys av lärdomar och erfarenheter från SOES samverkansövning 2014, samt från andra sektorsövningar med liknande målbild, såväl inom finanssektorn som inom andra sektorer. För att identifiera aktuellt övningsbehov och inrikta denna övningsplan har även intervjuer genomförts med representanter från de myndigheter som ingår i SOES. 1.3 Övningsprocess Den övergripande process som ligger till grund för övningsplanen, och som illustreras i nedanstående figur, syftar till att myndigheterna inom SOES utvecklar och stärker sin krishanteringsförmåga, samt till att övningsarbetet bedrivs kontinuerligt och ändamålsenligt. Övningsprocessen är uppdelad i tre delar Utbilda, Öva samt Utvärdera och utveckla och bör årligen genomföras i sin helhet. Processen bidrar till att säkerställa: likriktning och kontinuitet i sektorns krisledningsarbete löpande insatser istället för punktinsatser tillvaratagande och implementering av viktiga lärdomar Stärka kompetensen ytterligare genom att testa och lära i praktiken. Hur bra kan vi det? Öva Bygga kompetens i enlighet med övergripande mål och behov. Vad ska vi kunna? Utbilda Utvärdera & Utveckla Identifiera och vidta åtgärder. Hur blir vi bättre? Eventuella sektorsövergripande brister som framkommer under Utvärdera och utveckla ska eskaleras till SOES chefsmöte som i sin tur ska besluta om bristerna är godtagbara eller om de kräver åtgärder, antingen av deltagarna eller som uppdrag till någon av SOES arbetsgrupper. Identifierade brister och åtgärder är även viktiga ingångsvärden inför planering av kommande övningar.

6 Sida 6(12) Övningsprocessen stämmer väl överens med processen för skarpt krisledningsarbete där varje händelse bör följas upp och utvärderas; lärdomar bör dras och organisationen utvecklas för att stå än bättre rustad nästa gång något inträffar. Det är en kontinuerlig process, som bedrivs före, under och efter en kris. 2 Genomförda aktiviteter 2.1 SOES samverkansövning 2012 Den 7 nov 2012 genomfördes ett seminarium om krissamverkan för myndigheterna inom SOES samt CSN. Syftet var att utröna förutsättningar och behov för krissamverkan, att skapa kontakter och samverkansvägar, samt att utbyta kunskap, erfarenheter och information om metoder och verktyg med mera. Seminariet genomfördes med tio olika föreläsningar varvade med gruppdiskussioner och var indelat i fyra block med följande teman: Vad händer när det händer? Krishanteringsarbetet utgår från en uppfattning om läget. En väsentlig del av krishanteringsarbetet består i att kommunicera i olika avseenden. Behov av informationsdelning inom SOES. Utvärderingen visade att seminariet samstämmigt uppfattades som värdefullt. Olika inslag värderades av en del som bra, andra som mindre lyckade, bland annat beroende på olika utbildningsståndpunkter. Som positivt upplevdes att ha fått ansikten på varandra, fått ökad kunskap, fått nya kontakter samt att ha fått frågorna aktualiserade och öppnat upp för fortsatt samverkan och övning. Önskemålen om former för fortsatt verksamhet fördelade sig ungefär lika på områdena: fördjupningsseminarium, workshop och övning. 2.2 SOES samverkansövning 2014 Den 22 oktober 2014 genomfördes en lärande skrivbordsövning för myndigheterna inom SOES, med målet att stärka förmågan att hantera störningar och avbrott i samhällsviktiga betalningar genom att klarlägga behovet av och formerna för samverkan, proaktiv informationsgivning och ett gemensamt lägesbildsarbete. Övningen innefattade övningsdiskussioner i såväl egen organisation som i blandade grupper med representanter från övriga deltagande organisationer. Övningen föregicks av ett gemensamt utbildningspass på temat Samlad lägesbild i praktiken och följdes upp med ett erfarenhetsseminarium. Under det senare konstaterades bland annat att samverkan möjliggör en mer heltäckande och verifierad bild av det inträffade och syftar ytterst till att minska samhällspåverkan och upprätthålla förtroenden för myndigheterna. Vidare identifierades behov av tydligare strukturer och rutiner för samverkan. Mer information om övningens upplägg, viktiga lärdomar och

7 Sida 7(12) åtgärdsförslag finns att läsa i rapporten från övningen, som också utgjort ett centralt ingångsvärde till utformningen av 2015-års övningsaktiviteter. 1 3 Övningsaktiviteter Under vart och ett av åren kommer övningsprocessens samtliga tre delar genomföras om än med något varierande innehåll, utformning och fokus. Målgrupp Primär målgrupp för samtliga övningar och övningsrelaterade aktiviteter är de myndigheter som ingår i SOES, det vill säga Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Pensionsmyndigheten, Riksgälden, Skatteverket samt Försvarsmakten, Riksbanken, Länsstyrelsen i Skåne län och kommunrepresentanter från Eskilstuna och Timrå. Beroende på övningsscenario kan det också bli aktuellt att bjuda in ytterligare aktörer, men då främst i egenskap av motspel/sakkunniga. Exempelvis skulle ett scenario som involverar avbrott i massutbetalningar från myndigheter kunna gynnas av representanter från ramavtalsbanker i motspelet. Inför varje övning kommer SOES Arbetsgrupp Övning besluta om ytterligare aktörer ska bjudas in och i så fall vilka. Syfte och övningsmål Det övergripande syftet med SOES övningsverksamhet är att stärka sektorns förmåga att hantera störningar och avbrott i samhällsviktiga betalningar. Detta genom att klarlägga behovet av och formerna för behövliga aktiviteter i följande mål: 2017 ska myndigheterna i SOES ha god förmåga att genomföra ett samlat lägesbildsarbete med deltagande myndigheter samverkan mellan deltagande myndigheter proaktiv samordnad informationsgivning Övningsmålen fokuserar på generella förmågor; förmågor som behöver finnas hos och övas av samtliga aktörer oberoende av inträffad händelse. Målen stämmer väl överens med Myndigheten för Samhällsskydd och beredskaps övningsinriktning som rekommenderar att myndigheter som omfattas av krisberedskapsförordningen övar samverkan om samlad lägesuppfattning, kriskommunikation och informationssamordning. 1 Övningsrapporten finns att ladda ned på

8 Sida 8(12) Ambitionen är att SOES övningsverksamhet ska stärka SOES myndigheters förmåga att, vid behov, sinsemellan koordinera åtgärder och budskap i händelse av en allvarlig störning. Övningsform Under åren planerar SOES att genomföra tre stycken övningar. De kommer att vara skrivbords- eller simuleringsövningar, alternativt kombinationer av dessa båda övningsformer. En skrivbordövning är en relativt enkel övningsform som baseras på diskussioner. De övade diskuterar specifika, centrala frågeställningar utifrån ett fiktivt scenario. Genom att övningsdeltagarna får höra hur andra deltagare resonerar får de en mer fullständig bild av situationen och en ökad förståelse varandras agerande och förväntningar. Övningsformen har ett lärande syfte. I en simuleringsövning försöker övningsledningen skapa en situation som är så lik en verklig händelse som möjligt. De övade förväntas agera på samma sätt som de skulle ha gjort i ett skarpt läge. Simuleringsövningar är mer komplexa än skrivbordsövningar och kräver ofta mer förberedelser. Övningsformen har ofta ett (åtminstone delvis) testande syfte. Då SOES myndigheter har begränsad erfarenhet av att öva tillsammans kommer övningsverksamheten främst ha ett lärande syfte. Det finns ett behov av att stegvis stärka och vidareutveckla den gemensamma övningsförmågan års övning är därför en lärande skrivbordsövning med den gemensamma diskussionen och informationsutbytet i fokus. Under förutsättning att det i utvärderingen från denna skrivbordsövning visar sig lämpligt kommer de två efterföljande övningarna att bli mer avancerade, och det lärande syftet kan komma att kompletteras med testande inslag. Ambitionen är att övningarna 2016 och 2017 genomförs som simuleringsövningar. 3.1 Aktiviteter 2015 Utbilda Ett utbildningspass kommer att genomföras på plats hos respektive övad aktör ett par veckor innan övningsdagen. Fokus kommer att vara på att skapa en fördjupad förståelse för den metod och mall för samlat lägesbildsarbete som utvecklades inför SOES samverkansövning Passet kommer att innefatta en mindre förövning under vilken de övade får möjlighet att praktiskt tillämpa metoden för att ta fram en lägesbild för den egna organisationen. I samband med utbildningspasset kommer även möjliga och lämpliga former för samverkanskonferenser med representanter från myndigheterna som ingår i SOES att diskuteras. Öva 2 Mallen återfinns i Bilaga 1 (s. 13) i 2014-års övningsrapport.

9 Sida 9(12) Övningen 2015 är en fördjupad skrivbordsövning som kommer att pågå under en heldag, i gemensamma lokaler. Inbjudna att delta är den primära målgruppen (se sid. 4). Deltagarna är personer som i händelse av en allvarlig störning arbetar med något av målområdena (lägesbild, samverkan, information), samt eventuella andra personer med en central roll i organisationens krisledningsarbete. Deltagarna kommer att övas både i sina respektive organisationer och i blandade grupper med representanter från övriga deltagande aktörer; de kommer diskutera kring och svara på frågeställningar utifrån ett fiktivt scenario som bland annat spelas in via TV- och radioinslag. Utöver dessa diskussioner kommer en samverkanskonferens att genomföras enligt en förberedd, och av de övade i förväg känd, agenda. Övningens fokus kommer att vara på praktisk myndighetssamverkan och utgångspunkten de lägesbilder som respektive övad organisation har tagit fram i samband med förövningen. Under övningsdagen kommer en grupp sakkunniga finnas tillgängliga för löpande avstämningar med de övade. Dessa sakkunniga är aktörer som inte är medlemmar i SOES men som är centrala för att samverkansområdet ska kunna leva upp till sitt syfte, exempelvis representanter från Bankgirot, SOES-myndigheternas ramavtalsbanker och leverantörer av IT och telefoni. Övningen utgör ett tillfälle för myndigheterna inom SOES och deltagande externa aktörer att identifiera och diskutera beroenden, förväntningar, samarbetsformer och andra relevanta områden. Skrivbordsövning är en lämplig övningsform när målet är att identifiera behov av, och att försöka skapa, arbetsformer inom områden som är nya eller som tidigare endast övats i mycket begränsad utsträckning. Dessa områden kan innefatta frågeställningar som behöver redas ut, exempelvis hur man skapar tillförlitlig samhällsinformation om en händelse. Övningsformen främjar även att kontakter skapas och att relationer och förtroende byggs, vilket ofta anges som framgångsfaktorer för effektiv samverkan. Utvärdera och utveckla En till två veckor efter övningstillfället kommer ett erfarenhetsseminarium att hållas för samtliga övade för att identifiera viktiga lärdomar och utvecklingsområden. Under seminariet kommer deltagarna att diskutera: Vad fungerade bra under övningen och varför? Vad fungerade mindre bra under övningen och varför? Hur skulle vi vilja att det fungerade och hur kan vi få det att fungera så? Diskussionerna kommer att utformas på så sätt att de utmynnar i en gemensam identifiering och prioritering av att centrala åtgärder, både på kort och lång sikt; åtgärder som syftar till att stärka SOES-myndigheternas förmåga att hantera störningar och avbrott i samhällsviktiga betalningar. Diskussionerna kommer även vara ett viktigt underlag till fördjupad inriktning och fokus för 2016-års övningsverksamhet.

10 Sida 10(12) 3.2 Aktiviteter 2016 Utbilda En utbildningsinsats kommer att genomföras med utgångspunkt i de lärdomar, utvecklings- och utbildningsbehov som identifierats under 2015-års övningsverksamhet och som ligger i linje med målen för övningen. Utbildningsinsatsen kommer även att omfatta speltekniskt stöd för att kunna stötta deltagande organisationer vid planering, scenarieutveckling, genomförande och utvärdering. Öva Övningens tidpunkt och utformning kommer att ta hänsyn till den tvärsektoriella övningen SAMÖ som äger rum under årets senare del och som flera myndigheter inom SOES avser delta i. Hur denna anpassning bäst görs kommer att diskuteras tillsammans med de övade organisationerna under 2015 års erfarenhetsseminarium. En möjlig lösning är att utforma SOES övning som en förövning till SAMÖ2016; en annan är att ha en uppföljande övning i nära anslutning till SAMÖ2016, med samma scenario som utgångspunkt men med ett tydligare fokus på konsekvenser för och samverkansbehov mellan myndigheterna inom SOES. Ett tredje tänkbart alternativ är ett helt separat övningsupplägg, men att SOES övning senareläggs för att inte belasta de myndigheter som deltar i båda övningarna alltför mycket. Ambitionen är dock att SOES samverkansövning kommer att vara en distribuerad simuleringsövning, vilket innebär att deltagande organisationer övar på hemmaplan i sina egna lokaler. De övade organisationerna kommer att agera på inspel som förmedlas av ett centralt motspel och på samma sätt som de skulle ha gjort i ett skarpt läge. Motspelet kommer att utgöras av rollspelare som simulerar omvärlden och interagerar med de övade via exempelvis telefon och webbaserade övningsverktyg. Vad gäller utvärdering kommer övningsmålen att brytas ned i lämpliga indikatorer samt frågeställningar som kan vara värderande, dömande (ja/nej) eller beskrivande. Scenariot kommer att ta sin utgångspunkt i gemensamma och ömsesidiga beroende bland de myndigheter som ingår i SOES. Simuleringsövningar lämpar sig för mer övningsvana organisationer och för att pröva och/eller utveckla praktiska och konkreta utmaningar och förmågor, liksom rutiner och system för samverkan. Genom en simuleringsövning ges myndigheterna inom SOES möjlighet att se i vilken utsträckning utvecklade arbetsformer och stödrutiner för samverkan faktiskt används, samt hur väl och ändamålsenligt de fungerar. Detta är simuleringsövningens huvudsakliga fokus, men övningsformen möjliggör också för 3 SAMÖ 2016 kommer att vara en omfattande tvärsektoriell simuleringsövning. Syftet med en SAMÖ är att öva den gemensamma, nationella förmågan att hantera en kris, oavsett dess orsak och ursprung samt att ytterligare utveckla och förbättra förmågan att samverka tvärsektoriellt. För mer information se https://www.msb.se/sv/utbildning--ovning/ovningsverksamheten/kommandeovningar/samverkansovning-samo-2016/.

11 Sida 11(12) respektive deltagande aktör att öva specifika förmågor samt komplettera med lokala övningsmål, inspel och motspel. Övningsformen ställer krav på deltagande aktörer att bidra med tid och resurser för att kunna skapa en realistisk och ändamålsenlig övning. Utvärdera och utveckla Ett erfarenhetsseminarium kommer att hållas för att identifiera viktiga lärdomar och åtgärder samt förslag på fortsatt arbete. 3.3 Aktiviteter 2017 Utbilda Ett utbildningspass kommer att genomföras med utgångspunkt i de lärdomar, utvecklings- och utbildningsbehov som identifierats under 2016 års övningsverksamhet. Det kan även bli aktuellt att inkludera relevanta lärdomar och aspekter som framkommit under SAMÖ 2016 och som ligger i linje med upplägg och övningsmål för 2017 års övning. Öva Övningen kommer precis som föregående år vara en distribuerad simuleringsövning med ett centralt motspel. Övningens inriktning, upplägg och scenario kommer att baseras på resultatet från utvärderingen av 2016 års övning. Utvärdera och utveckla Ett erfarenhetsseminarium kommer att hållas för att identifiera viktiga lärdomar och åtgärder samt förslag på fortsatt arbete. 4 Uppdatering av övningsplan Denna övningsplan kommer att ses över årligen och vid behov revideras utifrån de risker, brister och lärdomar som identifierats i samband med genomförda övningsaktiviteter. Detta sker med stöd av den nationella övningskalendern och i linje med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps övningsinriktning. Vidare är SOES övningsplan rullande, det vill säga den ska alltid omfatta tre år, och kommer därför vid slutet av varje år att kompletteras med en plan för ytterligare ett år. Förslag på såväl revideringar som kompletteringar kommer att sammanfattas i en bilaga till respektive års övningsrapport. Planen kan också komma att revideras under

12 Sida 12(12) verksamhetsåret för att ta hänsyn till händelser i omvärlden samt önskemål från sektorn. Övningsplanen fastställs av SOES.

Riskanalys för myndigheterna inom SOES

Riskanalys för myndigheterna inom SOES Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet Sida 1(6) Dokumentklass: Öppen Datum: 2014-10-30 Version: 1.0 Sammanfattning av projektet: Riskanalys för myndigheterna inom SOES Rapporten finns att ladda ner på:

Läs mer

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare. Ordlista ORD Beroendepunkt Besökare Besöksprogram Erfarenhetshantering Expert Förövning Generell förmåga Genomgång efter övning Givare Händelse Indikator FÖRKLARING En beslutsfattares agerande som påverkar

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

FSPOS Övningsstrategi för åren 2012-2015. Version: 2014-08-25

FSPOS Övningsstrategi för åren 2012-2015. Version: 2014-08-25 FSPOS Övningsstrategi för åren 2012-2015 Version: 2014-08-25 Sammanfattning FSPOS (Finansiella Sektorns Privat Offentliga Samverkan) är ett frivilligt samverkansforum med avsikten att stärka robustheten

Läs mer

Bilaga 1. Handledning till övningsledningen

Bilaga 1. Handledning till övningsledningen Bilaga 1. Handledning till övningsledningen I denna bilaga finns handledning till övningsledningen om hur övningen kan läggas upp. Metod (övningsupplägg) Övningen är en seminarieövning. Det innebär att

Läs mer

Varför öva tillsammans?

Varför öva tillsammans? Varför öva tillsammans? - övningsverksamhet i Sverige Niclas Karlsson niclas.karlsson@msb.se Uppdrag Samordna, genomföra och stödja regionala, nationella och internationella övningar inom området samhällsskydd

Läs mer

Scenario- och övningsverksamhet Att öva på hemmaplan

Scenario- och övningsverksamhet Att öva på hemmaplan Scenario- och övningsverksamhet Att öva på hemmaplan SAMFI 6 september kl. 9:00-9:40 Torbjörn Jonsson MSB Christina Hedlund PTS Agenda: 1. Inledning 2. Telo-konceptet 3. NISÖ 2018 4. Övningsstöd 5. Frågor

Läs mer

Finansiella sektorns privat offentliga samverkan (FSPOS) Genomfört arbete 2008-2013

Finansiella sektorns privat offentliga samverkan (FSPOS) Genomfört arbete 2008-2013 FSPOS 2014-09-17 Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan Finansiella sektorns privat offentliga samverkan (FSPOS) Genomfört arbete 2008-2013 2(15) Innehållsförteckning INLEDNING...3 GENOMFÖRT

Läs mer

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE  MALÅ  STORUMAN  NORSJÖ  SKELLEFTEÅ VILHELMINA Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektplan ansökan om medel Sida: 1 (11) Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektöversikt Projekttitel Namnet på projektet ska vara beskrivande och kortfattat (undvik dock

Läs mer

Nationell övningsplan. En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap

Nationell övningsplan. En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap Nationell övningsplan En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap Nationell övningsplan En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap

Läs mer

FSPOS övningsstrategi Version 1.0, FSPOS AG Övning

FSPOS övningsstrategi Version 1.0, FSPOS AG Övning FSPOS övningsstrategi 2017-2020 Version 1.0, 2016-12-19 FSPOS AG Övning 1 Sammanfattning Den Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkan (FSPOS) är ett frivilligt samverkansforum med syfte att stärka

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad

Läs mer

Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation

Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation I övning Telö 13 har fått i uppdrag av PTS att medverka med en aktiv stadsnätsgrupp under projektledning

Läs mer

FSPOS Samverkansövning 2014 Övningsrapport

FSPOS Samverkansövning 2014 Övningsrapport FSPOS Samverkansövning 2014 Övningsrapport Sammanfattning I denna övningsrapport presenteras slutsatser och lärdomar från FSPOS Sektorsövning 2014 som genomfördes den 11 och 18 mars samt den 8 maj 2014

Läs mer

FSPOS. Former för FSPOS Samverkanskonferens

FSPOS. Former för FSPOS Samverkanskonferens FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan Version: 2014-12-08 Former för FSPOS Samverkanskonferens Under FSPOS samverkansövning 2013 genomfördes en samverkanskonferens för aktörerna i sektorns

Läs mer

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument Kommunal krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige 2016-01-25 4 Diarienr: 2015.0379.168

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

En gemensam riskhanteringsprocess

En gemensam riskhanteringsprocess En gemensam riskhanteringsprocess Länsstyrelsen Västerbotten En modell för att integrera RSAarbetet i länets aktörsgemensamma arbete inom krisberedskap och skydd mot olyckor Upplägg på presentationen Mål

Läs mer

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Krisberedskapen i Nybro kommun... 3 3.1 Krisledningsnämnd... 4 3.2 Risk- och sårbarhetsanalyser... 4 3.2.1 Ambitionsmål för risk- och sårbarhetsanalysen... 4 3.3 Planering...

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Varför just jag? kommer

Varför just jag? kommer Är du beredd? Individuell utbildning i krishantering Varför just jag? Alla företag kan drabbas av en kris och du kan komma att få en aktiv och betydelsefull roll i en sådan situation. Har du rätt kunskap

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (39) Datum 2010-01-28. Diarienr 2009-3309. Utgåva. Gemensamma rutiner.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (39) Datum 2010-01-28. Diarienr 2009-3309. Utgåva. Gemensamma rutiner. samhällsskydd och beredskap 1 (39) Gemensamma rutiner Uppdrag inom SOES samhällsskydd och beredskap 2 (39) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Inledning... 7 2.1 Bakgrund...7 2.2 Syfte...7 2.3

Läs mer

FSPOS. Former för FSPOS Samverkanskonferens

FSPOS. Former för FSPOS Samverkanskonferens FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan Version: 2017-06-20 Former för FSPOS Samverkanskonferens Under FSPOS samverkansövningar har ett antal samverkanskonferenser genomförts. Baserat på

Läs mer

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.

Läs mer

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Informationsmöte den 27 januari 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress: 403 40 Göteborg, telefon:

Läs mer

Baspresentation

Baspresentation Baspresentation 151028 37 Aktörer i samverkan Länsstyrelsen Stockholm Kommuner i Stockholms län (26 st.) Stockholms läns landsting Polisen Region Stockholm Försvarsmakten Militärregion Mitt Kustbevakningen,

Läs mer

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Inriktningsdokument 2007-09-27 Dnr: 1582/2006 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Bakgrund och syfte med denna inriktning

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län

Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län Bakgrund till strategierna Utvecklingsprocessen Strategierna Strategierna beskriver bland annat: Krishanteringssystemet Samverkansgrupper

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektplan ansökan om medel Sida: 1 (10) Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektöversikt Projekttitel Namnet på projektet ska vara beskrivande och kortfattat (undvik dock

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap -2018 Motala kommun Del: Utbildnings- och övningsplan Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: -01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande instans: Datum: Gäller

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Samordnad kommunikation

Samordnad kommunikation Samordnad kommunikation - före, under och efter samhällsstörningar i Gävleborgs län Regional kommunikationsstrategi Utgiven november 2015 Tryck: Taberg Media Group Produktion: Länsstyrelsen Gävleborg Innehållsförteckning

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Bilaga Från standard till komponent

Bilaga Från standard till komponent Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 7 juli 2016 Myndigheten

Läs mer

Startmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016

Startmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016 SAMÖ 2016 Startmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016 Program 10.00 SAMÖ 2016 11.30 Utvärdera för att lära och utveckla 12.15 Lunch 13.00 Hur ska

Läs mer

Svensk Betalningskalender 2015. AG KON Fokusgrupp Finansiella Tjänster 2014-12-10

Svensk Betalningskalender 2015. AG KON Fokusgrupp Finansiella Tjänster 2014-12-10 Svensk Betalningskalender 2015 AG KON Fokusgrupp Finansiella Tjänster 2014-12-10 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 SPRIDNING... 3 RIKTIGHET... 3 2. METOD... 4 3. RESULTAT...

Läs mer

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser 2016-2019 Diarienr: 2015-000542 Antagen av Kommunfullmäktige den 29 mars 2016 35 1 Innehåll Krisberedskapen i Laholms kommun...

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen?

Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen? Mötesplats SO Seminarium 5 Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen? Carina Forslind 2015-04-28 Innehåll i stort Presentera gemensamma grunder Informera

Läs mer

Utveckling av arbetet i samverkansområdena

Utveckling av arbetet i samverkansområdena samhällsskydd och beredskap 1 (19) Utveckling av arbetet i samverkansområdena - för helhetssyn och samordnad planering Delrapport samhällsskydd och beredskap 2 (19) Sammanfattning Samverkansområdena ska

Läs mer

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet Stockholmsregionen växer Befolkningen ökar snabbt, fler personer rör sig i trafiken och transporterna ökar på vägar, järnvägar och med sjöfart. Små störningar

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap >> Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Plan för arbete med krisberedskap 2016-12-09 Sid 1/23 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-11-24, 174 För revidering ansvarar:

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

REGIONAL PSYKOLOGISK OCH SOCIAL KRISBEREDSKAP

REGIONAL PSYKOLOGISK OCH SOCIAL KRISBEREDSKAP REGIONAL PSYKOLOGISK OCH SOCIAL KRISBEREDSKAP Ett samverkansprojekt om ledning och ansvar för psykologiskt och socialt stöd vid kriser, extraordinära händelser och katastrofer Abbe Schulman, projektledare

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Svensk Betalningskalender AG KON Fokusgruppen för Finansiella Tjänster

Svensk Betalningskalender AG KON Fokusgruppen för Finansiella Tjänster Svensk Betalningskalender 2016 AG KON Fokusgruppen för Finansiella Tjänster 2016-01-29 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 SPRIDNING... 3 FÖRVALTNING... 3 RIKTIGHET... 3 2.

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet. inriktning och modell för planering. kbm rekommenderar 2007:3

Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet. inriktning och modell för planering. kbm rekommenderar 2007:3 Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet inriktning och modell för planering kbm rekommenderar 2007:3 kbm rekommenderar 2007:3 Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet inriktning och modell

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten

Läs mer

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Övningsvägledning. Grundbok Introduktion till och grunder i övningsplanering. Komplex eller enkel övning. Vad ska övas? Hur gör vi?

Övningsvägledning. Grundbok Introduktion till och grunder i övningsplanering. Komplex eller enkel övning. Vad ska övas? Hur gör vi? Övningsvägledning Grundbok Introduktion till och grunder i övningsplanering Seminarieövning Simuleringsövning med motspel Funktionsövning Vad ska övas? Komplex eller enkel övning Hur gör vi? Övning med

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr 2014-2865 2014-09-30 SOGO-möte 8-9 oktober Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt Representanter från kommuner och landsting 1. Inledning Arbetet i samverkansområdet

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik. Malin Lintzén Ola Slettenmark 20 april 2016

Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik. Malin Lintzén Ola Slettenmark 20 april 2016 Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik Malin Lintzén Ola Slettenmark 20 april 2016 Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik Viktiga termer Orientering

Läs mer

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som

Läs mer

Regional utbildnings- och övningsplan inom krisberedskapsområdet

Regional utbildnings- och övningsplan inom krisberedskapsområdet Regional utbildnings- och övningsplan inom krisberedskapsområdet - för perioden 2008-2012 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND 2008-03-06 Dnr: 455-4202-08 FÖRORD I projektet Riskbild Östergötland framkom förslaget

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige Styrdokument för Krisberedskap 2016-2018 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-02-02 38 Syfte, bakgrund och disposition Detta dokument beskriver kommunens övergripande viljeinriktningar och prioriteringar

Läs mer

FSPOS Samverkansövning 2013 Övningsrapport

FSPOS Samverkansövning 2013 Övningsrapport FSPOS Samverkansövning 2013 Övningsrapport Sammanfattning I denna övningsrapport presenteras utvärderingsresultaten från den samverkansövning som genomfördes med elva centrala finansiella aktörer den 14

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Telö 15 webbinarium välkomna!

Telö 15 webbinarium välkomna! Telö 15 webbinarium välkomna! 17 februari 2016 Post- och telestyrelsen Bakgrund Genomgång av övningsmål Erfarenheter Tänkta aktiviteter Övriga erfarenheter Agenda Telö 15 Syfte Ett lärande projekt för

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Strategi för Samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor

Strategi för Samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor Strategi för Samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor Innehåll 1 Inledning... 3 2 BAKGRUND... 4 2.1 Regionala rådet...4 2.2 Representanter

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen

Läs mer

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse Beslutad 2009-11-27 Uppdaterad 2016-05-26. 1 INNEHÅLL 1. Allmänt..3 2. Mål och riktlinjer...3 3. Ledning och ansvarsfördelning....3-4

Läs mer

Hur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad

Hur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad Hur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad HENRIK HASSEL & ALEXANDER CEDERGREN, LUNDS UNIVERSITET GABRIELLA WESTHEIM, MALMÖ STAD Utveckling av RSA-arbete

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Utvärdera för att lära och utveckla

Utvärdera för att lära och utveckla SAMÖ 2016 Utvärdera för att lära och utveckla Dp Utvärdering Sofie Ivarsson Camilla Trané Inga-Lill Söderkvist Vad är utvärdering? En aktivitet som kännetecknas av: systematisk och noggrann insamling av

Läs mer

Så vill vi utveckla övningsverksamheten. en strategi för utveckling av generell krishanteringsförmåga i samhället. kbm rekommenderar 2006:3

Så vill vi utveckla övningsverksamheten. en strategi för utveckling av generell krishanteringsförmåga i samhället. kbm rekommenderar 2006:3 Så vill vi utveckla övningsverksamheten en strategi för utveckling av generell krishanteringsförmåga i samhället kbm rekommenderar 2006:3 kbm rekommenderar 2006:3 Så vill vi utveckla övningsverksamheten

Läs mer

Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren

Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren Genomfördes 12 november 2009 www.lansstyrelsen.se 2010-04-23 Dnr: 455-02299-2010 Utvärdering av övning för utveckling av samverkan

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Internkontrollplan 2016 Nämnden för personer med funktionsnedsättning

Internkontrollplan 2016 Nämnden för personer med funktionsnedsättning 1(13) Internkontrollplan 2016 Nämnden för personer med funktionsnedsättning 2(13) Innehåll INTERNKONTROLLPLAN 2016 NÄMNDEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING. 1 INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 INNEHÅLL

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys. Rapport scenarioanalys

Risk- och sårbarhetsanalys. Rapport scenarioanalys Risk- och sårbarhetsanalys Rapport scenarioanalys Scenarioanalys i verksamhet/förvaltning/funktion Arbetsmaterial Får ej citeras Scenario: Scenario: Baserat på genomförda seminarier: Ange datum Sammanställd

Läs mer

Landstingsuppföljning 2010

Landstingsuppföljning 2010 Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Aktuellt från Länsstyrelsen Skåne. Samhällsskydd och Beredskap

Aktuellt från Länsstyrelsen Skåne. Samhällsskydd och Beredskap Aktuellt från Länsstyrelsen Skåne Samhällsskydd och Beredskap 2017-04-24 Länsledning Ny Länsöverdirektör Ola Melin fr.o.m 2017-04-18 Regionalt Råd och övriga regionala samverkansgrupper i Skåne Skåne Kriskommunikation

Läs mer

Goda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan

Goda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan 1(6) Goda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan 80 procent av en kris är information och kommunikation 1. Hur väl en organisation lyckas hantera sin kommunikation är en av de viktigaste

Läs mer