SOES övningsplan
|
|
- Lars-Göran Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet Sida 1(12) Dokumentklass: Öppen Datum: Version: 1.0 SOES övningsplan Övningsplanen finns att ladda ner på:
2 Sida 2(12) SOES ska verka för att enskilda individer, företag och det allmänna ska ha tillgång till och förtroende för att: samhällets betalningar * fungerar och systemen för att betala varor och tjänster fungerar Syftet är att förebygga allvarliga störningar för att minska konsekvenser av händelser som kan få allvarliga samhällspåverkande effekter. Detta sker genom att ur ett samhällsperspektiv analysera risk och sårbarhet för kritiska resurser samt beroenden, dokumentera dessa, ta fram förslag för åtgärder, och tillställa ansvariga aktörer. * Med samhällets betalningar menas hela kedjan från generering av underlag för utbetalning till att mottagaren kan använda medlen. I målet ingår delar som de olika aktörerna inte har ett direkt ansvar för, men där avbrott påverkar mottagaren menligt. Exempel på detta är aktörer inom finansiella sektorn, för dessa gäller att SOES analyserar och informerar om risker.
3 Sida 3(12) Innehåll 1 INLEDNING VISION SYFTE OCH MÅL ARBETSPROCESS ÖVNINGSPROCESS 5 2 GENOMFÖRDA AKTIVITETER SOES SAMVERKANSÖVNING SOES SAMVERKANSÖVNING ÖVNINGSAKTIVITETER AKTIVITETER AKTIVITETER AKTIVITETER UPPDATERING AV ÖVNINGSPLAN 11
4 Sida 4(12) 1 Inledning Samverkansområdet Ekonomisk Säkerhet (SOES) verkar för att enskilda individer, företag och det allmänna ska ha tillgång till och förtroende för att samhällets betalningar och systemen för att betala för varor och tjänster fungerar. Syftet är att förebygga allvarliga störningar för att minska konsekvenser av händelser som kan få allvarliga samhällspåverkande effekter. Detta sker genom att ur ett samhällsperspektiv analysera risk och sårbarhet för kritiska resurser samt beroenden, dokumentera dessa, ta fram förslag för åtgärder, och tillställa ansvariga aktörer. Deltagande myndigheter i SOES är Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Pensionsmyndigheten, Riksgälden och Skatteverket. Därutöver är Länsstyrelsen i Skåne län, Timrå kommun, Eskilstuna kommun, Försvarsmakten samt Riksbanken inbjudna av SOES att utse en adjungerad ledamot. Som en del av SOES övergripande arbete ingår det att planera, förbereda och genomföra regelbundna övningar för aktörerna inom sektorn. Övningar är ett effektivt sätt att stärka den egna organisationens krishanteringsförmåga, liksom förmågan att samverka med andra aktörer i krishanteringssystemet och utbyta lägesinformation. SOES Arbetsgrupp (AG) Övning ansvarar för utveckling och genomförande av övningar, och som ett led i detta arbete har gruppen tagit fram denna övningsplan för åren En flerårig övningsplan ger en långsiktig målsättning för, såväl som överblick över, övningsverksamheten och gör det möjligt att påvisa en utvecklingskurva, exempelvis genom att övningarna blir allt mer komplexa och fördjupade. Övningsplanen revideras årligen för att alltid omfatta tre år och för att säkerställa tillvaratagande av viktiga lärdomar från genomförda övningsaktiviteter och omvärldsbevakning. Övningsplanen ligger i linje med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps övningsinriktning för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå. I denna rekommenderas att de myndigheter som omfattas av krisberedskapsförordningen upprättar en flerårig övningsplan och uppdaterar den årligen, med stöd av den nationella övningskalendern. 1.1 Vision syfte och mål Syftet med denna övningsplan är att inrikta och stödja SOES övningsverksamhet under åren Målsättningen är att utforma en övergripande tids- och aktivitetsplan för de tre åren; en plan som inbegriper vilka aktörer som ska övas, vad som ska övas, på vilket sätt aktörerna ska övas samt hur dessa övningar ska följas upp. Visionen är att genomförandet av övningsplanen kommer att stärka SOES-myndigheternas förmåga att hantera och förebygga kriser och således bidra till att uppnå den uttryckta, övergripande visionen om att samhällsviktiga betalningsflöden alltid ska fungera.
5 Sida 5(12) 1.2 Arbetsprocess Denna övningsplan är en revidering av föregående övningsplan för åren Framtagandet har föregåtts av informationsinhämtning och analys av lärdomar och erfarenheter från SOES samverkansövning 2014, samt från andra sektorsövningar med liknande målbild, såväl inom finanssektorn som inom andra sektorer. För att identifiera aktuellt övningsbehov och inrikta denna övningsplan har även intervjuer genomförts med representanter från de myndigheter som ingår i SOES. 1.3 Övningsprocess Den övergripande process som ligger till grund för övningsplanen, och som illustreras i nedanstående figur, syftar till att myndigheterna inom SOES utvecklar och stärker sin krishanteringsförmåga, samt till att övningsarbetet bedrivs kontinuerligt och ändamålsenligt. Övningsprocessen är uppdelad i tre delar Utbilda, Öva samt Utvärdera och utveckla och bör årligen genomföras i sin helhet. Processen bidrar till att säkerställa: likriktning och kontinuitet i sektorns krisledningsarbete löpande insatser istället för punktinsatser tillvaratagande och implementering av viktiga lärdomar Stärka kompetensen ytterligare genom att testa och lära i praktiken. Hur bra kan vi det? Öva Bygga kompetens i enlighet med övergripande mål och behov. Vad ska vi kunna? Utbilda Utvärdera & Utveckla Identifiera och vidta åtgärder. Hur blir vi bättre? Eventuella sektorsövergripande brister som framkommer under Utvärdera och utveckla ska eskaleras till SOES chefsmöte som i sin tur ska besluta om bristerna är godtagbara eller om de kräver åtgärder, antingen av deltagarna eller som uppdrag till någon av SOES arbetsgrupper. Identifierade brister och åtgärder är även viktiga ingångsvärden inför planering av kommande övningar.
6 Sida 6(12) Övningsprocessen stämmer väl överens med processen för skarpt krisledningsarbete där varje händelse bör följas upp och utvärderas; lärdomar bör dras och organisationen utvecklas för att stå än bättre rustad nästa gång något inträffar. Det är en kontinuerlig process, som bedrivs före, under och efter en kris. 2 Genomförda aktiviteter 2.1 SOES samverkansövning 2012 Den 7 nov 2012 genomfördes ett seminarium om krissamverkan för myndigheterna inom SOES samt CSN. Syftet var att utröna förutsättningar och behov för krissamverkan, att skapa kontakter och samverkansvägar, samt att utbyta kunskap, erfarenheter och information om metoder och verktyg med mera. Seminariet genomfördes med tio olika föreläsningar varvade med gruppdiskussioner och var indelat i fyra block med följande teman: Vad händer när det händer? Krishanteringsarbetet utgår från en uppfattning om läget. En väsentlig del av krishanteringsarbetet består i att kommunicera i olika avseenden. Behov av informationsdelning inom SOES. Utvärderingen visade att seminariet samstämmigt uppfattades som värdefullt. Olika inslag värderades av en del som bra, andra som mindre lyckade, bland annat beroende på olika utbildningsståndpunkter. Som positivt upplevdes att ha fått ansikten på varandra, fått ökad kunskap, fått nya kontakter samt att ha fått frågorna aktualiserade och öppnat upp för fortsatt samverkan och övning. Önskemålen om former för fortsatt verksamhet fördelade sig ungefär lika på områdena: fördjupningsseminarium, workshop och övning. 2.2 SOES samverkansövning 2014 Den 22 oktober 2014 genomfördes en lärande skrivbordsövning för myndigheterna inom SOES, med målet att stärka förmågan att hantera störningar och avbrott i samhällsviktiga betalningar genom att klarlägga behovet av och formerna för samverkan, proaktiv informationsgivning och ett gemensamt lägesbildsarbete. Övningen innefattade övningsdiskussioner i såväl egen organisation som i blandade grupper med representanter från övriga deltagande organisationer. Övningen föregicks av ett gemensamt utbildningspass på temat Samlad lägesbild i praktiken och följdes upp med ett erfarenhetsseminarium. Under det senare konstaterades bland annat att samverkan möjliggör en mer heltäckande och verifierad bild av det inträffade och syftar ytterst till att minska samhällspåverkan och upprätthålla förtroenden för myndigheterna. Vidare identifierades behov av tydligare strukturer och rutiner för samverkan. Mer information om övningens upplägg, viktiga lärdomar och
7 Sida 7(12) åtgärdsförslag finns att läsa i rapporten från övningen, som också utgjort ett centralt ingångsvärde till utformningen av 2015-års övningsaktiviteter. 1 3 Övningsaktiviteter Under vart och ett av åren kommer övningsprocessens samtliga tre delar genomföras om än med något varierande innehåll, utformning och fokus. Målgrupp Primär målgrupp för samtliga övningar och övningsrelaterade aktiviteter är de myndigheter som ingår i SOES, det vill säga Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Pensionsmyndigheten, Riksgälden, Skatteverket samt Försvarsmakten, Riksbanken, Länsstyrelsen i Skåne län och kommunrepresentanter från Eskilstuna och Timrå. Beroende på övningsscenario kan det också bli aktuellt att bjuda in ytterligare aktörer, men då främst i egenskap av motspel/sakkunniga. Exempelvis skulle ett scenario som involverar avbrott i massutbetalningar från myndigheter kunna gynnas av representanter från ramavtalsbanker i motspelet. Inför varje övning kommer SOES Arbetsgrupp Övning besluta om ytterligare aktörer ska bjudas in och i så fall vilka. Syfte och övningsmål Det övergripande syftet med SOES övningsverksamhet är att stärka sektorns förmåga att hantera störningar och avbrott i samhällsviktiga betalningar. Detta genom att klarlägga behovet av och formerna för behövliga aktiviteter i följande mål: 2017 ska myndigheterna i SOES ha god förmåga att genomföra ett samlat lägesbildsarbete med deltagande myndigheter samverkan mellan deltagande myndigheter proaktiv samordnad informationsgivning Övningsmålen fokuserar på generella förmågor; förmågor som behöver finnas hos och övas av samtliga aktörer oberoende av inträffad händelse. Målen stämmer väl överens med Myndigheten för Samhällsskydd och beredskaps övningsinriktning som rekommenderar att myndigheter som omfattas av krisberedskapsförordningen övar samverkan om samlad lägesuppfattning, kriskommunikation och informationssamordning. 1 Övningsrapporten finns att ladda ned på
8 Sida 8(12) Ambitionen är att SOES övningsverksamhet ska stärka SOES myndigheters förmåga att, vid behov, sinsemellan koordinera åtgärder och budskap i händelse av en allvarlig störning. Övningsform Under åren planerar SOES att genomföra tre stycken övningar. De kommer att vara skrivbords- eller simuleringsövningar, alternativt kombinationer av dessa båda övningsformer. En skrivbordövning är en relativt enkel övningsform som baseras på diskussioner. De övade diskuterar specifika, centrala frågeställningar utifrån ett fiktivt scenario. Genom att övningsdeltagarna får höra hur andra deltagare resonerar får de en mer fullständig bild av situationen och en ökad förståelse varandras agerande och förväntningar. Övningsformen har ett lärande syfte. I en simuleringsövning försöker övningsledningen skapa en situation som är så lik en verklig händelse som möjligt. De övade förväntas agera på samma sätt som de skulle ha gjort i ett skarpt läge. Simuleringsövningar är mer komplexa än skrivbordsövningar och kräver ofta mer förberedelser. Övningsformen har ofta ett (åtminstone delvis) testande syfte. Då SOES myndigheter har begränsad erfarenhet av att öva tillsammans kommer övningsverksamheten främst ha ett lärande syfte. Det finns ett behov av att stegvis stärka och vidareutveckla den gemensamma övningsförmågan års övning är därför en lärande skrivbordsövning med den gemensamma diskussionen och informationsutbytet i fokus. Under förutsättning att det i utvärderingen från denna skrivbordsövning visar sig lämpligt kommer de två efterföljande övningarna att bli mer avancerade, och det lärande syftet kan komma att kompletteras med testande inslag. Ambitionen är att övningarna 2016 och 2017 genomförs som simuleringsövningar. 3.1 Aktiviteter 2015 Utbilda Ett utbildningspass kommer att genomföras på plats hos respektive övad aktör ett par veckor innan övningsdagen. Fokus kommer att vara på att skapa en fördjupad förståelse för den metod och mall för samlat lägesbildsarbete som utvecklades inför SOES samverkansövning Passet kommer att innefatta en mindre förövning under vilken de övade får möjlighet att praktiskt tillämpa metoden för att ta fram en lägesbild för den egna organisationen. I samband med utbildningspasset kommer även möjliga och lämpliga former för samverkanskonferenser med representanter från myndigheterna som ingår i SOES att diskuteras. Öva 2 Mallen återfinns i Bilaga 1 (s. 13) i 2014-års övningsrapport.
9 Sida 9(12) Övningen 2015 är en fördjupad skrivbordsövning som kommer att pågå under en heldag, i gemensamma lokaler. Inbjudna att delta är den primära målgruppen (se sid. 4). Deltagarna är personer som i händelse av en allvarlig störning arbetar med något av målområdena (lägesbild, samverkan, information), samt eventuella andra personer med en central roll i organisationens krisledningsarbete. Deltagarna kommer att övas både i sina respektive organisationer och i blandade grupper med representanter från övriga deltagande aktörer; de kommer diskutera kring och svara på frågeställningar utifrån ett fiktivt scenario som bland annat spelas in via TV- och radioinslag. Utöver dessa diskussioner kommer en samverkanskonferens att genomföras enligt en förberedd, och av de övade i förväg känd, agenda. Övningens fokus kommer att vara på praktisk myndighetssamverkan och utgångspunkten de lägesbilder som respektive övad organisation har tagit fram i samband med förövningen. Under övningsdagen kommer en grupp sakkunniga finnas tillgängliga för löpande avstämningar med de övade. Dessa sakkunniga är aktörer som inte är medlemmar i SOES men som är centrala för att samverkansområdet ska kunna leva upp till sitt syfte, exempelvis representanter från Bankgirot, SOES-myndigheternas ramavtalsbanker och leverantörer av IT och telefoni. Övningen utgör ett tillfälle för myndigheterna inom SOES och deltagande externa aktörer att identifiera och diskutera beroenden, förväntningar, samarbetsformer och andra relevanta områden. Skrivbordsövning är en lämplig övningsform när målet är att identifiera behov av, och att försöka skapa, arbetsformer inom områden som är nya eller som tidigare endast övats i mycket begränsad utsträckning. Dessa områden kan innefatta frågeställningar som behöver redas ut, exempelvis hur man skapar tillförlitlig samhällsinformation om en händelse. Övningsformen främjar även att kontakter skapas och att relationer och förtroende byggs, vilket ofta anges som framgångsfaktorer för effektiv samverkan. Utvärdera och utveckla En till två veckor efter övningstillfället kommer ett erfarenhetsseminarium att hållas för samtliga övade för att identifiera viktiga lärdomar och utvecklingsområden. Under seminariet kommer deltagarna att diskutera: Vad fungerade bra under övningen och varför? Vad fungerade mindre bra under övningen och varför? Hur skulle vi vilja att det fungerade och hur kan vi få det att fungera så? Diskussionerna kommer att utformas på så sätt att de utmynnar i en gemensam identifiering och prioritering av att centrala åtgärder, både på kort och lång sikt; åtgärder som syftar till att stärka SOES-myndigheternas förmåga att hantera störningar och avbrott i samhällsviktiga betalningar. Diskussionerna kommer även vara ett viktigt underlag till fördjupad inriktning och fokus för 2016-års övningsverksamhet.
10 Sida 10(12) 3.2 Aktiviteter 2016 Utbilda En utbildningsinsats kommer att genomföras med utgångspunkt i de lärdomar, utvecklings- och utbildningsbehov som identifierats under 2015-års övningsverksamhet och som ligger i linje med målen för övningen. Utbildningsinsatsen kommer även att omfatta speltekniskt stöd för att kunna stötta deltagande organisationer vid planering, scenarieutveckling, genomförande och utvärdering. Öva Övningens tidpunkt och utformning kommer att ta hänsyn till den tvärsektoriella övningen SAMÖ som äger rum under årets senare del och som flera myndigheter inom SOES avser delta i. Hur denna anpassning bäst görs kommer att diskuteras tillsammans med de övade organisationerna under 2015 års erfarenhetsseminarium. En möjlig lösning är att utforma SOES övning som en förövning till SAMÖ2016; en annan är att ha en uppföljande övning i nära anslutning till SAMÖ2016, med samma scenario som utgångspunkt men med ett tydligare fokus på konsekvenser för och samverkansbehov mellan myndigheterna inom SOES. Ett tredje tänkbart alternativ är ett helt separat övningsupplägg, men att SOES övning senareläggs för att inte belasta de myndigheter som deltar i båda övningarna alltför mycket. Ambitionen är dock att SOES samverkansövning kommer att vara en distribuerad simuleringsövning, vilket innebär att deltagande organisationer övar på hemmaplan i sina egna lokaler. De övade organisationerna kommer att agera på inspel som förmedlas av ett centralt motspel och på samma sätt som de skulle ha gjort i ett skarpt läge. Motspelet kommer att utgöras av rollspelare som simulerar omvärlden och interagerar med de övade via exempelvis telefon och webbaserade övningsverktyg. Vad gäller utvärdering kommer övningsmålen att brytas ned i lämpliga indikatorer samt frågeställningar som kan vara värderande, dömande (ja/nej) eller beskrivande. Scenariot kommer att ta sin utgångspunkt i gemensamma och ömsesidiga beroende bland de myndigheter som ingår i SOES. Simuleringsövningar lämpar sig för mer övningsvana organisationer och för att pröva och/eller utveckla praktiska och konkreta utmaningar och förmågor, liksom rutiner och system för samverkan. Genom en simuleringsövning ges myndigheterna inom SOES möjlighet att se i vilken utsträckning utvecklade arbetsformer och stödrutiner för samverkan faktiskt används, samt hur väl och ändamålsenligt de fungerar. Detta är simuleringsövningens huvudsakliga fokus, men övningsformen möjliggör också för 3 SAMÖ 2016 kommer att vara en omfattande tvärsektoriell simuleringsövning. Syftet med en SAMÖ är att öva den gemensamma, nationella förmågan att hantera en kris, oavsett dess orsak och ursprung samt att ytterligare utveckla och förbättra förmågan att samverka tvärsektoriellt. För mer information se
11 Sida 11(12) respektive deltagande aktör att öva specifika förmågor samt komplettera med lokala övningsmål, inspel och motspel. Övningsformen ställer krav på deltagande aktörer att bidra med tid och resurser för att kunna skapa en realistisk och ändamålsenlig övning. Utvärdera och utveckla Ett erfarenhetsseminarium kommer att hållas för att identifiera viktiga lärdomar och åtgärder samt förslag på fortsatt arbete. 3.3 Aktiviteter 2017 Utbilda Ett utbildningspass kommer att genomföras med utgångspunkt i de lärdomar, utvecklings- och utbildningsbehov som identifierats under 2016 års övningsverksamhet. Det kan även bli aktuellt att inkludera relevanta lärdomar och aspekter som framkommit under SAMÖ 2016 och som ligger i linje med upplägg och övningsmål för 2017 års övning. Öva Övningen kommer precis som föregående år vara en distribuerad simuleringsövning med ett centralt motspel. Övningens inriktning, upplägg och scenario kommer att baseras på resultatet från utvärderingen av 2016 års övning. Utvärdera och utveckla Ett erfarenhetsseminarium kommer att hållas för att identifiera viktiga lärdomar och åtgärder samt förslag på fortsatt arbete. 4 Uppdatering av övningsplan Denna övningsplan kommer att ses över årligen och vid behov revideras utifrån de risker, brister och lärdomar som identifierats i samband med genomförda övningsaktiviteter. Detta sker med stöd av den nationella övningskalendern och i linje med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps övningsinriktning. Vidare är SOES övningsplan rullande, det vill säga den ska alltid omfatta tre år, och kommer därför vid slutet av varje år att kompletteras med en plan för ytterligare ett år. Förslag på såväl revideringar som kompletteringar kommer att sammanfattas i en bilaga till respektive års övningsrapport. Planen kan också komma att revideras under
12 Sida 12(12) verksamhetsåret för att ta hänsyn till händelser i omvärlden samt önskemål från sektorn. Övningsplanen fastställs av SOES.
SOES samverkansövning 2014: Övningsrapport
Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet Sida 1(16) Dokumentklass: Datum: 2014-12-04 Version: 1.0 SOES samverkansövning 2014: Övningsrapport Rapporten finns att ladda ner på: www.msb.se/soes Representanter
Läs merSOES samverkansövning 2015: Övningsrapport
Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet Sida 1(17) Dokumentklass: Datum: 2015-11-27 Version: 1.0 SOES samverkansövning 2015: Övningsrapport Rapporten finns att ladda ner på: www.msb.se/soes Sida 2(17) SOES
Läs merRiskanalys för myndigheterna inom SOES
Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet Sida 1(6) Dokumentklass: Öppen Datum: 2014-10-30 Version: 1.0 Sammanfattning av projektet: Riskanalys för myndigheterna inom SOES Rapporten finns att ladda ner på:
Läs merFSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning
& - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning Deltagande organisationer Representanter från kommuner = Adjungerande deltagare i 2 Former för samverkan Frivilligt samverkansforum med deltagare från det
Läs merVarför öva och öva tillsammans?
Varför öva och öva tillsammans? - öva, ett systematiskt arbete, om det ska öka förmågan.. Niclas Karlsson MSB Övningsenhet Övning som metod Uppnå med övningar? Hur vet vi att vi övar saker? Hur tillvarata
Läs merOrdlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.
Ordlista ORD Beroendepunkt Besökare Besöksprogram Erfarenhetshantering Expert Förövning Generell förmåga Genomgång efter övning Givare Händelse Indikator FÖRKLARING En beslutsfattares agerande som påverkar
Läs merFSPOS Strategisk plan
FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan FSPOS Strategisk plan 2018-2020 Version 0.95, 2017-03-31 Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND FSPOS 3 UTVÄRDERING AV FSPOS ARBETE 3 STRATEGIWORKSHOP
Läs merUB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga
UB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga Syfte - Öka förståelsen och samsynen för övning inom Krishanteringssystemet och samtidigt ge underlag för vidare diskussion om övningsverksamhet
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merVägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merFSPOS Övningsstrategi för åren 2012-2015. Version: 2014-08-25
FSPOS Övningsstrategi för åren 2012-2015 Version: 2014-08-25 Sammanfattning FSPOS (Finansiella Sektorns Privat Offentliga Samverkan) är ett frivilligt samverkansforum med avsikten att stärka robustheten
Läs merSOES samverkansövning 2016: Övningsrapport
Sida 1 av 21 Dokumentklass: Öppen Datum: 2017-03-13 Version: 1.0 SOES samverkansövning 2016: Övningsrapport Rapporten finns att ladda ner på: www.msb.se/soes Sida 2 av 21 SOES ska verka för att enskilda
Läs merBilaga 1. Handledning till övningsledningen
Bilaga 1. Handledning till övningsledningen I denna bilaga finns handledning till övningsledningen om hur övningen kan läggas upp. Metod (övningsupplägg) Övningen är en seminarieövning. Det innebär att
Läs merVarför öva tillsammans?
Varför öva tillsammans? - övningsverksamhet i Sverige Niclas Karlsson niclas.karlsson@msb.se Uppdrag Samordna, genomföra och stödja regionala, nationella och internationella övningar inom området samhällsskydd
Läs merInformationsmöte den 27 januari #samo2016
SAMÖ 2016 Informationsmöte den 27 januari 2015 www.msb.se/samo2016 #samo2016 Projektet SAMÖ 2016 börjar nu! Vad är SAMÖ och SAMÖ Fokus? SAMÖ 2016 Varför här och nu? Hur ska vi genomföra SAMÖ 2016? Syftet
Läs merRegional ledningssamverkan
Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle
Läs merRegional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
Läs merFinansiella sektorns privat offentliga samverkan (FSPOS) Genomfört arbete 2008-2013
FSPOS 2014-09-17 Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan Finansiella sektorns privat offentliga samverkan (FSPOS) Genomfört arbete 2008-2013 2(15) Innehållsförteckning INLEDNING...3 GENOMFÖRT
Läs merScenario- och övningsverksamhet Att öva på hemmaplan
Scenario- och övningsverksamhet Att öva på hemmaplan SAMFI 6 september kl. 9:00-9:40 Torbjörn Jonsson MSB Christina Hedlund PTS Agenda: 1. Inledning 2. Telo-konceptet 3. NISÖ 2018 4. Övningsstöd 5. Frågor
Läs merÖverenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA
Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merFSPOS övningsstrategi Version 1.0, FSPOS AG Övning
FSPOS övningsstrategi 2017-2020 Version 1.0, 2016-12-19 FSPOS AG Övning 1 Sammanfattning Den Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkan (FSPOS) är ett frivilligt samverkansforum med syfte att stärka
Läs merProjektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015
Projektplan ansökan om medel Sida: 1 (11) Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektöversikt Projekttitel Namnet på projektet ska vara beskrivande och kortfattat (undvik dock
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merFrågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se
Läs merNationell övningsplan. En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap
Nationell övningsplan En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap Nationell övningsplan En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap
Läs merStyrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.
Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument Kommunal krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige 2016-01-25 4 Diarienr: 2015.0379.168
Läs merRapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation
Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation I övning Telö 13 har fått i uppdrag av PTS att medverka med en aktiv stadsnätsgrupp under projektledning
Läs merFöredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.
PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd
Läs merFSPOS Samverkansövning 2014 Övningsrapport
FSPOS Samverkansövning 2014 Övningsrapport Sammanfattning I denna övningsrapport presenteras slutsatser och lärdomar från FSPOS Sektorsövning 2014 som genomfördes den 11 och 18 mars samt den 8 maj 2014
Läs merFSPOS övningsstrategi Version 2.0, FSPOS AG Övning
FSPOS övningsstrategi 2017-2020 Version 2.0, 2018-12-20 FSPOS AG Övning 1 Sammanfattning Den Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkan (FSPOS) är ett frivilligt samverkansforum med syfte att stärka
Läs merHandlingsprogram för trygghet och säkerhet
Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...
Läs merVerksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar
Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (39) Datum 2010-01-28. Diarienr 2009-3309. Utgåva. Gemensamma rutiner.
samhällsskydd och beredskap 1 (39) Gemensamma rutiner Uppdrag inom SOES samhällsskydd och beredskap 2 (39) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Inledning... 7 2.1 Bakgrund...7 2.2 Syfte...7 2.3
Läs merUtbildnings- och övningsplan
1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-
Läs merÅtvidabergs kommun. Utbildnings- och övningsplan
s- och övningsplan för mandatperioden 2015-2018 : 2016-07-13 Dnr: 2016 00553/168 RAPPORT Sida 2(5) Innehåll Inledning... 3 Syfte och målbeskrivning... 3 s- och övningsplan... 3 Kostnader och ansvarsfördelning...
Läs merÖvningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå
referenser i gul färg 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för övning Sofie Ivarsson 010 240 41 64 sofie.ivarsson@msb.se Övningsinriktning under 2017-2020 för tvärsektoriella
Läs merDelprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet
Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.
Läs merStyrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL
KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas
Läs mer1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser
1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Krisberedskapen i Nybro kommun... 3 3.1 Krisledningsnämnd... 4 3.2 Risk- och sårbarhetsanalyser... 4 3.2.1 Ambitionsmål för risk- och sårbarhetsanalysen... 4 3.3 Planering...
Läs merFSPOS. Former för FSPOS Samverkanskonferens
FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan Version: 2014-12-08 Former för FSPOS Samverkanskonferens Under FSPOS samverkansövning 2013 genomfördes en samverkanskonferens för aktörerna i sektorns
Läs merVarför just jag? kommer
Är du beredd? Individuell utbildning i krishantering Varför just jag? Alla företag kan drabbas av en kris och du kan komma att få en aktiv och betydelsefull roll i en sådan situation. Har du rätt kunskap
Läs merInformation och kriskommunikation
Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten
Läs merKommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1
Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merRegional samverkansövning Yrkurs
Regional samverkansövning Yrkurs En samverkansövning som stärker länets krishanteringsförmåga med fokus på sjöräddning, miljöräddning till havs och väderrelaterade samhällskonsekvenser. Övergripande syften
Läs merREGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN
Diarienummer: 4463-2013 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans
Läs merEn gemensam riskhanteringsprocess
En gemensam riskhanteringsprocess Länsstyrelsen Västerbotten En modell för att integrera RSAarbetet i länets aktörsgemensamma arbete inom krisberedskap och skydd mot olyckor Upplägg på presentationen Mål
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.07
Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden
Läs merAktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015
SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun
Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under
Läs merStrategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap
För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar
Läs merFSPOS. Former för FSPOS Samverkanskonferens
FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan Version: 2017-06-20 Former för FSPOS Samverkanskonferens Under FSPOS samverkansövningar har ett antal samverkanskonferenser genomförts. Baserat på
Läs merPROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet
Läs merSAMÖ-KKÖ
SAMÖ-KKÖ 2011 2011-02-02 Agenda SAMÖ utmärkande drag SAMÖ-KKÖ 2011: Bakgrund och omfattning Övningens mål Scenario med huvudhändelser Övningens design Operativa skedet Analysskedet Fördjupningsskedet Erfarenheter
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Utkom från trycket den 7 juli 2016 Bilaga Indikatorer
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen?
Mötesplats SO Seminarium 5 Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen? Carina Forslind 2015-04-28 Innehåll i stort Presentera gemensamma grunder Informera
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden
2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar
Läs merPlan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap
Sida 1 av 24 20161019 Plan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap Munkedals kommuns plan för arbete med krisberedskap Dnr: KS 2016-328 Typ av dokument: Plan Handläggare: Joakim Hagetoft, Säkerhetssamordnare
Läs merSvensk Betalningskalender 2015. AG KON Fokusgrupp Finansiella Tjänster 2014-12-10
Svensk Betalningskalender 2015 AG KON Fokusgrupp Finansiella Tjänster 2014-12-10 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 SPRIDNING... 3 RIKTIGHET... 3 2. METOD... 4 3. RESULTAT...
Läs merBilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet
Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Inriktningsdokument 2007-09-27 Dnr: 1582/2006 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Bakgrund och syfte med denna inriktning
Läs merSAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240
Informationsmöte den 27 januari 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress: 403 40 Göteborg, telefon:
Läs merSamverkansområden med särskild vikt på Samverkansområdet Farliga Ämnen, SOFÄ
Samverkansområden med särskild vikt på Samverkansområdet Farliga Ämnen, SOFÄ Örjan Martinsson Kustbevakningen Representanter från kommuner och landsting NRFB, RSA mm mm Samverkansområdena enligt krisberedskapsförordningen
Läs merKrisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merAntagande av Gemensam målbild Samverkan Stockholmsregionen
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum: Diarienummer: KS 2019-340 Kommunstyrelsekontoret Handläggare Ola Andersson Till kommunstyrelsens arbetsutskott Titel: Säkerhetsstrateg E-post: ola.andersson@norrtalje.se Antagande
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merregional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län
S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera
Läs merSamordnad kommunikation
Samordnad kommunikation - före, under och efter samhällsstörningar i Gävleborgs län Regional kommunikationsstrategi Utgiven november 2015 Tryck: Taberg Media Group Produktion: Länsstyrelsen Gävleborg Innehållsförteckning
Läs merBaspresentation
Baspresentation 151028 37 Aktörer i samverkan Länsstyrelsen Stockholm Kommuner i Stockholms län (26 st.) Stockholms läns landsting Polisen Region Stockholm Försvarsmakten Militärregion Mitt Kustbevakningen,
Läs merÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS
ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS Det svenska krisberedskapssystemet bygger på samverkan mellan alla samhällets aktörer. Vi har alla en roll och en
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 7 juli 2016 Myndigheten
Läs merSamverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län
Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län Bakgrund till strategierna Utvecklingsprocessen Strategierna Strategierna beskriver bland annat: Krishanteringssystemet Samverkansgrupper
Läs merUtveckling av arbetet i samverkansområdena
samhällsskydd och beredskap 1 (19) Utveckling av arbetet i samverkansområdena - för helhetssyn och samordnad planering Delrapport samhällsskydd och beredskap 2 (19) Sammanfattning Samverkansområdena ska
Läs merPlan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Läs merNationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning
Nationella riktlinjer för WIS Sammanfattning Varför behöver vi ett gemensamt system? För samlade lägesbilder och helhetssyn Genom att aktörer delar information på ett likartat sätt i WIS får man en sammanfattning
Läs merKRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun
Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.
Läs merStyrdokument för krisberedskap
Styrdokument för krisberedskap -2018 Motala kommun Del: Utbildnings- och övningsplan Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: -01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande instans: Datum: Gäller
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merMall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen.
2013-11-11 Mall krishanteringsplan Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation och XXXX (nämnd/styrelse/bolag)
Läs merSvensk Betalningskalender AG KON Fokusgruppen för Finansiella Tjänster
Svensk Betalningskalender 2016 AG KON Fokusgruppen för Finansiella Tjänster 2016-01-29 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 SPRIDNING... 3 FÖRVALTNING... 3 RIKTIGHET... 3 2.
Läs merBilaga Från standard till komponent
Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,
Läs merUppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s
Läs merProjektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015
Projektplan ansökan om medel Sida: 1 (10) Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektöversikt Projekttitel Namnet på projektet ska vara beskrivande och kortfattat (undvik dock
Läs mer1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument
1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)
Läs merÖckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv
Läs merBilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l
Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten
Läs merSAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar
SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga
Läs merStartmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016
SAMÖ 2016 Startmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016 Program 10.00 SAMÖ 2016 11.30 Utvärdera för att lära och utveckla 12.15 Lunch 13.00 Hur ska
Läs merUtlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:
Läs merUtvärdering av Övning.info. Regional samverkansövning 24 november 2011
Utvärdering av Övning.info Regional samverkansövning 24 november 2011 Utvärdering av Övning.info 2011 Dokumentet som Du har framför dig bygger på följande underlag: Utvärderingsseminarie i Krissamverkan
Läs merPROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN
U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten
Läs mer