FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden

Transkript

1 FACKLIG HANDBOK om arbetsmarknadens parter och avtalsområden Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Ingenjörer

2 1. Inledning Arbetsmarknadssektorer/avtalsområden... 3 Kommunal sektor 3 Statlig sektor 3 Privat sektor 3 3. Arbetsmarknadens parter... 4 Fackliga centralorganisationer... 4 Saco 4 LO 4 TCO 4 Arbetsgivarorganisationer Kommunal sektor... 5 Centrala parter för Saco-förbunden... 5 AkademikerAlliansen 5 OFR 5 Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd 5 Sveriges Läkarförbund 5 Respektive Saco-förbund 5 Centrala parter för arbetsgivarna... 6 Sveriges Kommuner och Landsting 6 Pacta 6 Lokala parter för Saco-förbunden... 6 Lokala parter för arbetsgivaren Statlig sektor... 6 Central part för Saco-förbunden... 6 Saco-S 6 Central part för arbetsgivaren... 6 Arbetsgivarverket (AgV) 6 Lokal part för Saco-förbunden... 6 Lokal part för arbetsgivaren Privat/enskild sektor... 7 Centrala parter för Saco-förbunden... 7 Respektive Saco-förbund 7 PTK - Privattjänstemannakartellen 7 Centrala parter för arbetsgivaren... 7 Lokala parter för Saco-förbunden... 8 Lokala parter för arbetsgivaren... 8 AkademikerUtbildning, juni (8)

3 1. Inledning Denna fackliga handbok vänder sig i första hand till dig som är lokalt förtroendevald. Handboken är gemensam för Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund och Sveriges Ingenjörer alltså de sex Saco-förbund som äger AkademikerUtbildning. Läs mer om bolaget på Vi har valt att ta upp och beskriva några av de parter och avtalsområden som förtroendevalda och medlemmar i förbunden kan komma i kontakt med. Många parter, framförallt på arbetsgivarsidan, byter namn och slås ihop eller börjar samverka i olika konstellationer. Kontakta ditt förbund för aktuell och utförligare information. 2. Arbetsmarknadssektorer/avtalsområden Oavsett var du är anställd, d v s vilken arbetsgivare du har, regleras dina rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden i ett antal så kallade arbetsmarknadslagar, t ex LAS - Lagen om anställningsskydd, MBL - Medbestämmandelagen, AML - Arbetsmiljölagen, LFF - Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen. Lagarna kompletteras ofta med kollektivavtal. Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller enskild arbetsgivare och arbetstagarorganisation om t ex anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare. På arbetsgivarsidan kan kollektivavtal ingås av en arbetsgivarorganisation eller en enskild arbetsgivare, men på arbetstagarsidan fordras en förening av arbetstagare, d v s fackförbund/organisation eller förhandlingskartell. En enskild arbetstagare kan alltså inte teckna ett kollektivavtal! Kollektivavtalen binder inte bara de avtalsslutande organisationerna (parterna) utan omfattar också automatiskt deras medlemmar, både arbetsgivare och arbetstagare, utan att särskilt godkännande från dessa behövs. Eftersom kollektivavtalen om t ex lön, anställningsvillkor och pension sluts mellan arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer så kallade parter - inom varje avtalsområde, eller arbetsmarknadssektor, varierar de. Det är därför som statligt, kommunalt och privatanställda har olika löneavtal, pensionsavtal, semesterförmåner mm. Den svenska arbetsmarknaden brukar delas in i tre arbetsmarknadssektorer eller avtalsområden: Kommunal sektor Alla kommuner och landsting har kommunala avtal. Löneavtalen och pensionsavtalen skiljer sig åt beroende på om du är anställd i en kommun eller i ett landsting. Löneavtalen är dessutom olika för AkademikerAlliansen och OFR. Många kommun- och kommunalförbund ingår i Pacta (fd KFF) och har samma avtal som kommunerna. Det finns stiftelser, organisationer och bolag som har kommunala avtal medan andra följer avtal från den privata eller statliga sektorn. Statlig sektor Alla statliga myndigheter har statliga avtal. Det finns stiftelser, organisationer och bolag som också har statliga avtal medan andra följer avtal från den privata eller kommunala sektorn. Privat sektor De flesta företag har ett centralt kollektivavtal. Avtalen skiljer sig beroende på branschtillhörighet. Det finns stiftelser, organisationer och bolag som följer något av den privata sektorns branschavtal medan andra följer avtal från den kommunala eller statliga sektorn. Arbetsplatser som inte har ett centralt kollektivavtal kan ha ett eget lokalt avtal som reglerar t ex anställningsvillkoren. På vissa företag (inom t ex Svensk Handels, Tjänsteföretagens, MIAs och AkademikerUtbildning, juni (8)

4 IDEAs avtalsområden) kan det krävas att det centrala avtalet inkopplas för att det ska gälla på företaget. Kontakta ditt förbund för ytterligare information! På arbetsplatser som helt saknar avtal är det extra viktigt att du reglerar dina anställningsvillkor, pensionsförmåner och försäkringar i ett eget anställningsavtal. 3. Arbetsmarknadens parter Sverige har en lång facklig historia. Den bygger på ett formellt och oftast väl fungerande samarbete mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer. Inte så att man alltid blir överens, men så att båda parter vet hur förhandlingar i syfte att träffa kollektivavtal ska gå till. Detta bygger på begreppet partsställning. Man är sinsemellan överens om vem som är part i förhandlingen från arbetsgivare respektive arbetstagare. Inom varje arbetsmarknadssektor, eller avtalsområde, förhandlas det fram centrala kollektivavtal. De som förhandlar kallas centrala parter. De centrala parterna förhandlar och sluter centrala kollektivavtal om t ex lön, anställningsvillkor, pensioner, försäkringar, trygghetsavtal, kompetensutveckling mm. På varje arbetsplats kan det förhandlas fram lokala kollektivavtal. De som förhandlar kallas lokala parter. De lokala parterna förhandlar och sluter lokala kollektivavtal om t ex medbestämmande/samverkan, arbetstid, lön m m. Förutsättningarna för de lokala avtalen finns oftast i ett centralt avtal. Detta gäller särskilt de lokala löneavtalen. Fackliga centralorganisationer När man i t ex pressen hänvisar till arbetsmarknadens parter menar man ofta centralorganisationerna. De fackliga centralorganisationerna Saco, LO, TCO är inte fackförbund, utan paraplyorganisationer för flera självständiga fackförbund. Centralorganisationernas huvuduppgift är att ta tillvara medlemmarnas intressen genom främst opinionsbildning och samhällsbevakning. Det är förbunden inom Saco, LO och TCO som förhandlar och tecknar avtal med arbetsgivarorganisationerna. LO tecknar dock pensions- och försäkringsavtal för de privatanställda medlemmarna i LO-förbunden. För privatanställda medlemmar i Saco- och TCO-förbunden är det PTK som förhandlar om pensioner och försäkringar. Saco Saco, som bildades 1947, är den samlande organisationen för fackligt organiserade akademiker. Saco består av 23 självständiga fackförbund med den gemensamma nämnaren att de är yrkes- och/eller examensförbund. Tillsammans har Saco-förbunden närmare medlemmar. Saco arbetar för goda villkor när det gäller lön, anställningsförhållanden, yrkesutövning, socialförsäkringar och för högre kvalitet på utbildningar från grundskola till forskning. Saco är partipolitiskt obundet. LO LO, som bildades 1898, är ett samarbete mellan 14 fackförbund och har omkring 1,7 miljoner medlemmar. Medlemmar i LO-förbunden är t ex undersköterskor och bilmekaniker, byggnadsarbetare, anställda i restauranger, i butiker, i skolbespisningar och i fabriker. LO-förbundens rekrytreringsprincip är att det bara ska vara ett förbund, en fackklubb, sektion eller avdelning som organiserar alla LO-medlemmar på en arbetsplats. Det kallas i fackliga sammanhang för Industriförbundsprincipen. TCO TCO, som bildades 1937, består av 16 fackförbund och har totalt 1,2 miljoner medlemmar. De flesta av TCOs medlemmar finns i förbund som organiserar alla tjänstemän på samma arbetsplats, den så kallade vertikala organisationsprincipen. Det innebär att tjänstemän som har samma arbetsgivare är AkademikerUtbildning, juni (8)

5 medlemmar i samma fackförbund. Andra förbund är så kallade yrkesförbund, d v s medlemmarna har samma yrke. Arbetsgivarorganisationer Förutom Svenskt Näringsliv (se nedan) finns inga motsvarande centralorganisationer eller paraplyorganisationer för arbetsgivarförbunden som för fackförbunden (se ovan). Svenskt Näringsliv företräder cirka små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund. Det är förbunden som utgör föreningen Svenskt Näringslivs medlemmar. Alla arbetsgivarorganisationer inom den privata/enskilda sektorn ingår dock inte i Svenskt Näringsliv. De flesta arbetsgivarorganisationer är både arbetsgivarförbund (som förhandlar och sluter avtal m m) och intresseorganisationer som tillvaratar medlemmarnas intressen genom opinionsbildning och samhällsbevakning. Du hittar arbetsgivarnas centrala parter under resp. avtalsområde nedan. 4. Kommunal sektor Centrala parter för Saco-förbunden Inom den kommunala sektorn finns det flera förbund/organisationer (centrala parter) som förhandlar och sluter centrala kollektivavtal med sina motparter Sveriges kommuner och landsting, SKL och Pacta, d vs arbetsgivarens centrala parter (se nedan). AkademikerAlliansen AkademikerAlliansen är en förhandlingsorganisation som består av 17 Saco-förbund med medlemmar inom den kommunala sektorn. De 17 förbunden som ingår är följande: Civilekonomerna, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Jusek, Kyrkans Akademikerförbund, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Naturvetarna, SRAT, Sveriges Arkitekter, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Fartygsbefälsförening, Sveriges Ingenjörer, Sveriges Psykologförbund, Sveriges Universitetslärarförbund, Sveriges Veterinärförbund och Tjänstetandläkarna. OFR OFR Offentliganställdas Förhandlingsråd - är ett samverkansorgan för 15 fackliga organisationer med medlemmar inom den offentliga sektorn, d v s både den kommunala och den statliga. Akademikerförbundet SSR (Saco) ingår i OFR och samverkar med TCO-förbundet SKTF i förhandlingar inom den kommunala sektorn. Andra Saco-förbund som ingår är Lärarnas Riksförbund (se nedan) och Officersförbundet. Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd Saco-förbundet Lärarnas Riksförbund har tillsammans med TCO:s Lärarförbund bildat ett samverkansråd som förhandlande organisation. Skolledarförbundet ingår också genom ett samarbetsavtal. Sveriges Läkarförbund Förbundet är medlem i OFR men förhandlar själv centrala kollektivavtal för sina medlemmar inom den kommunala sektorn. Respektive Saco-förbund Varje Saco-förbund har central partsställning. Det innebär t ex att varje förbund företräder sina medlemmar i centrala tvisteförhandlingar med arbetsgivaren och i Arbetsdomstolen (AD). AkademikerUtbildning, juni (8)

6 Enstaka centrala kollektivavtal, exempelvis så kallade specialbestämmelser, tecknas också av respektive Saco-förbund även om förbundet samförhandlar med andra inom AkademikerAlliansen eller OFR. Centrala parter för arbetsgivarna Sveriges Kommuner och Landsting Intresse- och arbetsgivarorganisation för Sveriges 290 kommuner, de 18 landstingen och två regionerna i Västra Götaland och Skåne. Pacta Arbetsgivarförbund för kommunalförbund, kommunala företag m fl som tillämpar kommunala avtal. Observera att vissa kommunala företag är medlemmar i KFS se under privat/enskild sektor! Lokala parter för Saco-förbunden I kommuner och landsting har varje förbund egen lokal partsställning och företräder medlemmarna på arbetsplatsen genom en lokalförening eller lokalt ombud. Strukturen på den lokala fackliga organisationen inom kommuner och landsting varierar mellan de olika förbunden kontakta ditt förbund så får du veta mer! När det gäller medbestämmande/samverkan, arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor samarbetar förbunden ofta i lokala Saco-råd eller föreningar. Lokala parter för arbetsgivaren Inom samtliga arbetsmarknadssektorer/avtalsområden är det respektive arbetsgivare som är lokal part. 5. Statlig sektor Central part för Saco-förbunden Saco-S För statligt anställda medlemmar finns en förhandlingskartell, Saco-S. Alla Saco-förbund som har statligt anställda medlemmar med undantag av Officersförbundet ingår i Saco-S. Kartellen förhandlar och sluter centrala kollektivavtal med sin motpart Arbetsgivarverket på den statliga sektorn. Observera alltså att Akademikerförbundet SSR och Lärarnas Riksförbund igår i Saco-S även om de ingår i OFR på det kommunala avtalsområdet. Det är Saco-S som formellt företräder förbundens medlemmar i centrala tvisteförhandlingar med arbetsgivaren och i AD. Normalt sett lämnar Saco-S över förhandlingen till medlemmens förbund eller arbetsplatsens kontaktförbund om frågan gäller flera medlemmar. Central part för arbetsgivaren Arbetsgivarverket (AgV) Arbetsgivarorganisation för statliga myndigheter och affärsverk. I AgV ingår alla statliga myndigheter (inklusive universitet/högskolor) samt stiftelser/bolag med statlig anknytning som valt att vara frivilliga medlemmar t ex Chalmers Tekniska Högskola, Högskolan i Jönköping, Skansen, Nordiska Museet, Tekniska museet. Lokal part för Saco-förbunden Saco-S-föreningen (som ibland kallas för Saco-S-rådet framförallt på universitet och högskolor). I Saco-S-föreningen ingår alla Saco-S-förbunds medlemmar. AkademikerUtbildning, juni (8)

7 Det Saco-S-förbund som har flest medlemmar är sk kontaktförbund. Kontaktförbundet ansvarar bl a för facklig information och utbildning. Om det inte finns en Saco-S-förening är kontaktförbundet också lokal part. Lokal part för arbetsgivaren Inom samtliga arbetsmarknadssektorer/avtalsområden är respektive arbetsgivare lokal part. 6. Privat/enskild sektor Centrala parter för Saco-förbunden Respektive Saco-förbund Saco-förbunden har ibland egen partsställning men är ofta företrätt av Sveriges Ingenjörer då avtalet undertecknats Sveriges Ingenjörer m fl. Det varierar beroende på bransch/avtalsområde. I pensions- och försäkringsfrågor är PTK den centrala parten för Saco-förbunden. PTK - Privattjänstemannakartellen Kartellen består av 25 fackförbund varav 16 Saco-förbund och 9 TCO-förbund. PTK förhandlar och tecknar centrala kollektivavtal om pensioner, avtalsförsäkringar och trygghetsfrågor med respektive arbetsgivar-/branschförbund inom den privata/enskilda sektorn. Centrala parter för arbetsgivaren En arbetsgivarorganisation är central part för arbetsgivarna. Vilken organisation det är varierar beroende på bransch/avtalsområde. Här följer några exempel: Almega Almega är Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag med en förbundsgrupp som har cirka medlemsföretag med sammanlagt anställda. Medlemsföretagen representerar ett 60-tal branscher inom den svenska tjänstenäringen. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv. Underförbunden: Samhallförbunden Tjänsteförbunden Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen Medie- och informationsarbetsgivarna Vårdföretagarna Allmänna IndustriGruppen Inom denna arbetsgivarorganisation finns plastindustriföretag, läkemedelsindustrin, färgindustrin, gummiindustrin, explosivämnesindustrin, glasindustrin, den kemiska basindustrin, oljeraffinaderier, metallföretag, sockerindustrin, läderindustrier, stenindustrin, tvätterier samt återvinningsföretag. Arbetsgivaralliansen - Organiserar arbetsgivare inom idrottsrörelsen, ideella organisationer, folkbildningssektorn samt ideella arbetsgivare inom vård - och omsorgsområdet. Fastigo - Fastighetsbranschens arbetsgivareorganisation. FAO, Försäkringsbranschens arbetsgivareorganisation Idea - Arbetsgivarförbund för ideella organisationer. Industri- och kemigruppen - en renodlad arbetsgivarorganisation med fokus på industriföretag. AkademikerUtbildning, juni (8)

8 KFO Kooperationens Förhandlingsorganisation är en arbetsgivarorganisation som ger service till i första hand kooperativa företag, ideella organisationer och folkrörelser. KFS - Arbetsgivarorganisation för företag inom kommun- och landstingssektorn. Medlemsföretag inom energi, renhållning, bygg- och anläggning, VA-verksamhet, fastigheter, näringsliv, parkering, turism och fritid, fristående skolor, riksinternat, vård, storhushåll, flygplatser med flera. Svensk Handel - Branschorganisation för handelsföretag. Teknikföretagen Bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom data, elkraft, tele och elektronik, industrimaskiner, instrument och optik, metallindustri samt bil- och transportindustri. Skogsindustrierna - är massa-, pappers- samt den trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation. Stål och metall Arbetsgivareförbundet - är ett arbetsgivarförbund med 200 medlemsföretag med anställda. Gemensamt för företagen är tillverkning och förädling av stål- och metallprodukter. Svensk scenkonst Arbetsgivarorganisation för musik- och teaterområdet. Lokala parter för Saco-förbunden Kärt barn har många namn: Akademikerföreningen, Akademikerklubben, CF-föreningen, CF-klubben, Saco-föreningen. Oavsett vad den kallas företräder den lokala föreningen Saco-förbundens medlemmar på arbetsplatsen! Att den ibland heter CF-föreningen beror på att Civilingenjörsförbundet, numera Sveriges Ingenjörer har flest medlemmar inom privat/enskild sektor och att förbundet ofta företräder Saco-förbunden i de centrala förhandlingarna. På några arbetsplatser har respektive Sacoförbund en lokal förening då företräder denna förening oftast samtliga Saco-förbunds medlemmar. Kontakta ditt förbund för mer information! Lokala parter för arbetsgivaren Inom samtliga arbetsmarknadssektorer/avtalsområden är respektive arbetsgivare lokal part. AkademikerUtbildning, juni (8)