Tel:

Transkript

1 Global Siemens Headquarters Siemens AG Wittelsbacherplatz München Germany Global Siemens Healthcare Headquarters Siemens AG Healthcare Sector Henkestrasse Erlangen Germany Tel: Siemens Healthcare Diagnostics, det ledande företaget för klinisk diagnostik har som mål att ge läkare den nödvändiga information som behövs för att ställa rätt diagnos samt erbjuda bra behandling och korrekt uppföljning av patienter. Vårt omfattande sortiment med högpresterande system, omfattande menyalternativ och IT-lösningar ger i kombination med lyhörd service ett smidigt arbetsflöde, ökad driftseffektivitet och förbättrad patientvård. Lokal kontaktinformation Siemens Healthcare Diagnostics Johanneslundsvägen SE Upplands Väsby Sverige Telefonnummer: Fax: Global Division Siemens Healthcare Diagnostics Inc Deerfield Road Deerfield, IL USA

2 Next Level En nyhetstidning från Siemens Healthcare Diagnostics Answers for life. Nummer 1, 2012 Profil Maximal prestanda med effektiva IT- system på Unilabs i Eskilstuna Tema Tempus600 - en innovativ lösning för transport av provrör Diagnostik och behandling av tarmsjukdom hos barn och ungdom Beslutsgränser för födoämnesallergi Läkemedel - då och nu Kalendarium Vad händer under våren 2012!

3 Ledare Det är med nöje som vi härmed kan presentera det första numret av Next Level Vi har fått stor uppskattning från våra kunder för innehållet. Samtidigt är vi tacksamma för att vi även i fortsättningen får synpunkter så att vi kan anpassa tidningen till våra kunders behov. I det här numret av Next Level kan ni bland annat läsa om effektiva IT-system på Unilabs i Eskilstuna där vi har intervjuat BMA Christina Alf- Borszeki. Du kan också läsa om den nya innovativa lösningen för transport av provrör, Tempus600 och mycket mer. Vi önskar er en trevlig läsning! Tomas Kramar, VD Siemens Healthcare Diagnostics Innehåll 4-5 Maximal prestanda med effektiva IT- system på Unilabs i Eskilstuna 6-7 Tempus600 - en innovativ lösning för transport av provrör 8 Diagnostik och behandling av inflammatorisk tarmsjukdom hos barn och ungdomar 9-10 Beslutsgränser för födoämnesallergi 10 Rapportering av QC resultat för både Bio- Rad och Siemensmärkta kontroller Läkemedel - då och nu Kalendarium mars Equalis användarmöte i Hematologi, Stockholm 13 mars Equalis användarmöte i medicinsk mikrobiologi, Stockholm mars Siemens Academy Days, Upplands Väsby april Mikrobiologiskt vårmöte, Linköping 25 april Equalis användarmöte i immunologi, Stockholm april Vårmöte i klinisk kemi, Linköping Utges av: Siemens Healthcare Diagnostics Johanneslundsvägen SE Upplands Väsby, Sweden Ansvarig utgivare: Monika Neuman, Marknadschef Next Level

4 Profil Christina Alf- Borszeki, Unilabs Eskilstuna Maximal prestanda med effektiva IT- system på Unilabs i Eskilstuna Inom Unilabs arbetar man med ständiga förbättringar för att få ut maximal prestanda ur sina IT-system. På Unilabs i Eskilstuna automatiserade man 2009 och fick då också CentraLink som är Siemens middleware system. Här följer en intervju med Christina Alf- Borszeki som är BMA på Unilabs i Eskilstuna och som har varit med att implementera CentraLink. F: Hur gick implemeteringsprocessen till? Detta måste ha varit en ganska komplex installation? S: Vi började under vintern 2009 med CentraLink ungefär ett halvår före det att banan kom. Att vi började med IT-lösningen tillsammans med Siemens ser jag som en av de största vinsterna som gjorde att hela vårt förändringsarbete gick smidigt. De första instrumenten vi kopplade upp var våra Kemioch Immunologiinstrument. Vad vi gjorde då var att testa larmgränserna (höga och låga) och kvalitén på vår autovalidering. När vi hade dokumenmterat att alla gränser fungerade drog vi igång alla instrument samtidigt. Hematologiinstrumenten avvaktade vi med att koppla upp till F: Gick utbildningen på Centra- Link lika enkelt som implemeteringen? S: Ja, faktiskt gick det otroligt smidigt. Jag tror ingen av oss innan trodde att ett sådant stort arbete skulle gå så lätt. Siemens började med att utbilda mig och min kollega May. Efter utbildningen fick vi sätta oss ensamma med CentraLink så att vi själva fick lägga upp och konfigurera all data i systemet, dock fanns Siemens hela tiden i lokalen så när fel uppstod så ropade vi bara på dem och gick igenom det vi inte förstod. Detta var nog det bästa sättet för oss att lära oss då vi själva var tvungna att korrigera de fel vi själva hade skapat. Inom loppet av bara några veckor var vi mer eller mindre proffs på CentraLink och vi kunde då se alla fördelar och möjligheter med CentraLink. F: Hur såg utbildningen ut för användarna? S. För användarna hade vi halvdagars utbildningar och i direkt anslutning till utbildningen fick de sätta sig vid en CentraLink s valideringsstation för att börja använda programmet. Vi hade inför detta också lagt scheman så att det alltid fanns en mer erfaren kollega som arbetade samtidigt och kunde fungera som stöd. F: Har ni sett att kvalitén på beställningarna har ökat sedan ni fick CentraLink? S: Nej, vi får in samma volym av prover där man har gjort fel i provtagningen. En stor fördel med CentraLink och automationen är att vi finner dessa prover så mycket enklare. Det arbetet som förut var mycket tidskrävande löser vi nu snabbt och enkelt direkt när det uppstår. Detta har minskat stressen och givit oss ett lugn när vi arbetar. F: Har ni hört från kunderna om hur de uppfattar provhanteringen efter att ni skaffade middleware och automation? S: Kunderna är mycket mer positiva till att de får snabba provsvar, de känner också större trygghet eftersom de alltid vet när provsvaret beräknas vara färdigt. Detta ger oss en bättre kvalitet och service vilket är en förutsättning för att klara av och hantera högre provvolymer i framtiden. F: Har ni gjort några stora förändringar i valideringsrutinerna sedan ni fick Centra- Link? S: Vi har inte gjort några större förändringar. Innan validerade vi i LIS-systemet men nu gör vi all den valideringen(automatisk och manuell) i CentraLink. Next Level 4

5 Profil När vi började använda autovalidering fanns en viss oro hos användarna, berättar Christina. Denna oro berodde på en känsla av att man inte skulle ha kontroll över alla resultat som autovaliderades och att det skulle bli problem trots att så inte var fallet. Det var jag som delvis hade programmerat systemet så jag visste att datorn inte gör fel, skrattar Christina. Vi gör också produktionskontroller några gånger under dagen för stämma av att det inte finns rör som inte har blivit färdigprocessade. F: Hur har era svarstider och kvalitén på dem förändrats? S: Vi har nu en kontinuerlig svarstid vilket ger en högre kvalitet och ser vice till våra kunder. Med vårt Troponin I ligger svarstiden oftast under <40 minuter helt i linje med de höga krav och mål våra kunder ställer på oss. Vi arbetar kontinuerligt med kortade svarstider och då hjälper det oss att ha ett bra middleware stöd. F: Vad tycker ni om layouten på CentraLink? Är den lätt att arbeta med? S: Vi gillar arbetslayouten. Det är smidigt att man har flera vägar för att nå en funktion. Detta öppnar upp för att arbeta i programet efter sitt eget sätt. Det är också bra med de funktioner som man kan konfigurera efter användarens egna önskemål. F: Har de manuella stegen minskat i antal sedan ni fick CentraLink med automation? S: Ja flera manuella steg har vi helt rationaliserat bort eller flyttat in på banan. Den bästa funktionen vi fick var när vi kunde göra ankomstregistreringen automatiskt direkt på automationen. Andra förbättringar vi lade på CentraLink och automationen är lagerlista vilket gör att vi snabbt kan finna våra prover, skapande av utsorteringszoner baserat på resultatet av en analys, automatisk utsortering av våra skickeprover samt de som skall alikvoteras. Detta sparade mycket manuellt och monotont arbete och vi har nu en mycket bättre arbetsmiljö med mindre stress. F: Ni arbetar med autovalidering. Vad tycker ni om det? S: Autovalidering var huvudsyftet med automationen och CentraLink. Vi hade besökt och sett hur våra kollegor på S:t Göran arbetade och såg där alla fördelar med autovalideringen. Vi såg också att vi kunde 5 Next Level få ut fler och bättre funktioner i CentraLink än vad vi då kunde i vårt LIS-system. Autovalideringen gör ju att vi verkligen kan fokusera på de sjuka patienterna med värden utanför våra uppsatta referensområden och prover med clot eller larmflaggor som vi direkt kan sortera ut för hantering. Dessa funktioner underlättar väsentligt för oss och har samtidigt bidragit till en avsevärt lugnare arbetsmiljö. F: Det finns en funktion i CentraLink för att skapa egna regelverk och triggers, vilket inte var något nytt för er. Hur använder ni det? S: Detta är en av de bästa funktionerna i CentraLink och den vi haft mest nytta av i vårt dagliga arbete. Vi har t ex skapat en regel för att köra PSAkvot som bygger på att endast när PSAkvot är beställt av en avdelning och PSA är mellan 3-10 då beräknas kvoten tillsammans med Fritt-PSA. Vi har också skapat en utsorterings- trigger för alla våra IgA analyser när de är <0.33. Tack vare Centra- Link får vi då alla dessa provrör i ett dedikerat ställ på automationen ochdå slipper vi massor av manuellt letande i kylen. F: Arbetar ni med spårbarhet i systemet? S: I dagsläget har vi ingen egen inloggning men kommer att införa detta under våren. Detta ser vi fram emot och kommer att bli guld värt. Speciellt funktionen för att kunna skapa och använda ett personligt valideringsfönster tror jag mycket på. F: Hur hanterar ni back- up- och reservrutiner av CentraLink? S: Sedan starten 2009 har vi endast behövt starta om servern en gång då ett program hade hängt sig. I vår reservplan har vi satt upp en back-up miljö så vi vid ett eventuellt driftstop kan koppla instrumenten direkt till LIS-systemet. Själva servern arbetar med RAID och vi tar back-up dagligen på servern vilket medför att vi har en mycket hög säkerhet på vårt IT-system. Allt detta sker helt med automatik så vi känner oss trygga och lugna. Hur ser ni på framtiden med CentraLink? S: Just nu längtar vi efter nästa version med mer visuella funktioner och fördelar för oss i vårt dagliga jobb. Jag tror att vi med den nya versionen kommer att kunna korta ned svarstiderna ytterligare. Jag ser det som ett mål att t ex våra Troponiner skall kunna besvaras snabbare än idag. Jag ser det som krångligare att behöva arbeta utan CentraLink. Jag ser ju alla föredelar och det komplement vi får genom att ha både Middleware och LIS. Vi får helt enkelt det bästa av två världar. Av: Magnuz Hedlund, Produktchef Uppkopplade Instrument: 2st ADVIA 1800 (Kemi) 2st ADVIA 2120i (Hematologi) 2st ADVIA Centaur XP (Immunologi) 1st Immulite Xpi (Special immunologi) 7st Arbets och validerings stationer 5st ADVIA Pilot för att fjärrstyra alla instrument - Ca rör/dag - I genomsnitt 4-5 analyser/ rör - 90% av alla analyser autovalideras

6 Tema TEMPUS600 - en innovativ lösning för transport av provrör Prover som anländer till laboratoriet Siemens Healthcare Diagnostics har tecknat ett distributörsavtal med Danska TIMEDICO som ligger bakom systemet TEMPUS600. Som ensam distributör i Sverige kan vi nu erbjuda den svenska marknaden en innovativ lösning för transport av provrör från avdelningar in till laboratoriet. TEMPUS600 Ökad säkerhet, effektivitet och minskade driftskostnader. TEMPUS600 är ett system som gör det möjligt att transportera prover från en sjukhusavdelning till laboratoriet på några sekunder. Liksom många andra till synes enkla och effektiva lösningar, har det tagit mycket tid och hårt arbete för att nå den slutliga produkten. Utvecklingen av TEMPUS600 är ett exempel på samarbete mellan den danska sjukvårdssektorn och tillverkaren TIMEDICO. Det var när man tittade på den totala analysprocessen för blod som det blev uppenbart att ett av de största momenten i tid och säkerhet är från den punkt där blodprov dras tills dess att det anländer till laboratoriet. För att minska tidsåtgången från det att ett blodprov tas från patienten tills testresultatet är i händerna på den beställande läkaren var transporten tvungen att omorganiseras. Detta är vad TEMPUS600 handlar om På senare tid har fler och fler sjukhus kommit till slutsatsen att en viktig del i att minska antalet vårddagar för den enskilde patienten är att omorganisera transportsättet för blodprover och andra prover inom sjukhuset. Det hela började när professor och medicine doktor Ivan Brandslund formulerade kraven för ett system som kunde transportera blodprov från en sjukhusavdelning till laboratoriet. Systemet måste gå från start till mål direkt, vara lätt att använda, det får inte skada proverna, vara helt utan behov av packning och uppackning av proverna och slutligen ska det vara enkelt att installera i befintliga byggnader och lokaler. Det handlar om att ändra sina vanor För hundra år sedan använde vi oss av kurirer för att förmedla ett meddelande till mottagaren. Nu skickar vi samma meddelande direkt som ett textmeddelande. Frågan var - "Kan vi skapa en liknande förändring i transporten av prover?" När arbetet påbörjades med att skapa denna förändring var det inte alls så enkelt som det kan verka vid en första överblick. När man sedan tittade närmare på de krav som fastställts av professor Ivan Brandslund var det självklart att provröret skulle användas som transportenhet. Med transportenhet fastställd började arbetet med att skapa ett transportsystem som skulle passa för provrörets uppbyggnad och inte ha någon påverkan på provet i röret. Slutligen fastställdes att ett rör för tryckluft som var endast 40 mm i diameter skulle användas. Detta val gjorde det också lätt att installera röret i befintliga byggnader. Angående kravet på att gå från start till mål direkt från sjukhusavdelningen till laboratoriet har diametern på röret gjort det möjligt för TEMPUS600 att anslutas direkt i den pre-analytiska utrustningen på laboratoriet. Därmed har man kunnat eliminera stopp i transportvägar, felplaceringar eller annan misskötsel av prover på vägen. Med ett transportavstånd på 300 meter från avdelningen till laboratoriet anländer blodprovet till laboratoriet ca 40 sekunder senare (provrören transporteras med en hastighet av 7 m / s (23 ft / s). Det som sedan återstod var att göra systemet enkelt att hantera och använda. Allt man idag behöver göra är att placera provrör med blod i TEMPUS600 rack och mata in racket i rackmataren och provrören är på väg till laboratoriet. Next Level 6

7 Tema Ökad säkerhet, effektivitet och minskade driftskostnader TEMPUS600, inmatningsenhet Men fungerar detta i det verkliga livet? Systemet har testats under verkliga förhållanden i samarbete med två stora sjukhus i Danmark, Sygehus Lillebælt / Kolding Hospital och Odense Universitetssjukhus, OUH. Professor Ivan Brandslund från Sygehus Lillebælt har också utarbetat en rapport om transportens effekter på de biokemiska komponenterna när du använder TEMPUS600 i jämförelse med rutinmässiga transporter där man använder kurirer. Båda sjukhusen testade systemen gällande klinisk tillförlitlighet och teknisk uthållighet. Systemet klarade denna jämförelse med glans. Bättre behandling på kortare tid Problemet har alltid varit att balansera behandlingens kvalitet och den tid som patienten måste läggas in på sjukhus. TEMPUS600 har ändrat på detta och nu kan man göra båda samtidigt. Marknaden är överens För mindre än 2 år sedan hade TIMEDICO två system i drift och i skrivande stund har de 16 system installerade... och snöbollen har börjat rulla. Referensinstallationer Herlev Hospital Holbæk Sygehus Kolding Sygehus Køge Sygehus Odense Universitetshospital, OUH Roskilde Sygehus Svendborg Sygehus Aarhus Universitetshospital, Skejby Demo av TEMPUS600 Vi kommer att kunna visa en mindre demo av systemet under våren /3-21/3 Siemens Academy Days 25/4-27/4 SFKK vårmötet i Linköping För ytterligare information vänligen kontakta; magnuz.hedlund@siemens.com 7 Next Level

8 Nyheter Diagnostik och behandling av inflammatorisk tarmsjukdom hos barn och ungdomar Serologiska markörer associerade med IBD Ett stort antal antikroppar förekommer oftare hos patienter med IBD än hos patienter med andra mag-tarmsjukdomar men antikroppar kan också påvisas hos en del friska individer. Serologiska markörer har därför ingen plats i den primära utredningen vid misstänkt IBD. Vissa av dessa antikroppar ses oftare hos patienter med Crohns sjukdom än hos patienter med ulcerös colit och omvänt. Vid differentialdiagnostiska svårigheter talar påvisande av ASCA för underliggande Crohns sjukdom och p-anca för ulcerös colit. Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD), huvudsakligen Crohns sjukdom och ulcerös kolit, ökar i Sverige också i den pediatriska populationen: i fler än vart femte fall IBD sker debuten före vuxen ålder. Incidensen uppskattas till barn under 16 år årligen. I Stockholmsregionen anges incidensen till 11,5 fall per barn och år. Etiologin anses vara multifaktoriell. Följande läkemedel rekommenderas för behandling av aktiv sjukdom och/eller underhållsbehandling, d.v.s. terapi som syftar till att bibehålla patienten i remission. Ofta kombineras olika läkemedel. Farmakologisk behandling vid ulcerös kolit sulfasalazin 5-ASA prednisolon azatioprin TNF-blockerare 5-ASA rektalt steroider rektalt Farmakologisk behandling av Crohns sjukdom i tunntarm och tjocktarm 5-ASA prednisolon azatioprin metotrexat TNF-blockerare sulfasalazin prednisolon budesoni Farmakologisk behandling av Crohns sjukdom med perianal utbredning (fistel/abscess) metronidazol ciprofloxacin azatioprin metotrexat TNF-blockerare Laboratorieanalyser vid misstänkt IBD Blodanalyser indikerande inflammationsaktivitet: - Hb, EVF, EPK, MCV, MCH, LPK, Diff, TPK - SR, CRP, orosomucoid - Albumin, immunglobuliner Markörer för inflammationsaktivitet i feces Fekalt calprotectin: Calprotectin är ett protein, som huvudsakligen finns i neutrofila granulocyter. Proteinet kan mätas i faeces och metoden fungerar som en ospecifik markör för gastrointestinal inflammation ett slags tarmens CRP-test. Metoden kan användas som diagnostiskt hjälpmedel vid misstanke om IBD inför ställningstagande till skopiundersökning. Analyser som speglar nutritionstillståndet - Albumin - B12, folsyra-status, metylmalonat - Järn-status som kan inkludera S-Fe, TIBC, järnmättnad, transferrinreceptor, ferritin Analyser som kan indikera extraintestinala manifestationer - Bilirubin, ASAT, ALAT, ALP, I-GT, PK - Specifikt pankreas-amylas i serum och/eller i urin - S-kreatinin - Urinprov (protein, erytrocyter, LPK, glukos) Analyser för differentialdiagnostik - Avföringsprov - F-odling (Salmonella, Shigella, Yersinia, Campylobacter jejuni) - Ev. PCR/ odling EHEC - F-mikroskopi (cystor, maskägg) - Clostridium difficile cytotoxin B - Ev. virusdiagnostik (serologi/ PCR) avseende CMV, herpes-, rota-, adeno-virus - Antikroppar i serum mot Yersinia - Celiaki-markörer - Vid särskild misstanke: TB-diagnostik, HIV Information hämtad från; Vårdprogram. Inflammatorisk tarmsjukdom hos barn och ungdomar. Svenska barnläkarföreningens sektion för gastroenterologi, hepatologi och nutrition; doc. Av: Johanna Ekholm- Tenefors, Produktchef Next Level 8

9 Nyheter Beslutsgränser för födoämnesallergi I en nyligen publicerad artikel 1 i Annals of Allergy Asthma and Immunology har Robert G. Hamilton, tillsammans med flertal medarbetare på Johns Hopkins University School of Medicine i Baltimore, presenterat sina resultat från en stor allergistudie på födoämnesallergiska barn med syftet att jämföra två olika metoders (IMMULITE och ImmunoCAP ) kvantitativa resultat av specifika IgE. Man har även tagit fram korrelationsfaktorer så att man kan jämföra resultat från IMMULITE med resultat från ImmunoCAP. När man kan mäta specifika IgE antikroppar mot ett visst allergen hos en person då visar det att denna individ har blivit sensitiserad mot just detta allergen. Men, man kan inte utgå ifrån att närvaro av specifika IgE antikroppar är kopplade till kliniska (allergiska)symptom hos individen. Detta har utan tvekan orsakat en del frustration hos kliniker som gärna vill ha ett laboratorieresultat som ger ett mer entydigt svar om det föreligger en klinisk allergi eller inte. Man har därför i tidigare studier 2,3 försökt ta reda på vid vilken nivå av specifika IgE värden som man kan förvänta sig att en individ med hög sannolikhet kommer att få en allergisk reaktion om personen utsätts för det sensibiliserande allergenet. Dessa studier har framförallt gjorts på olika födoämnesallergener såsom mjölk, ägg, jordnöt och fisk. Uppföljningsstudier 4,5 har till stor del konfirmerat värdet av att ha prediktiva IgE cut off nivåer för de olika födoämnesallergenerna, då man utifrån dessa värden har kunnat selektera de patienter som kan provoceras med ett födoämne för att konfirmera eller utesluta en allergi och samtidigt undvika att provocera de patienter som med stor sannolikhet har en klinisk allergi (och eventuellt riskerar att få en allvarlig reaktion vid en provokation). Man har därigenom sparat tid och resurser samt undvikit onödigt lidande hos patienten. Men flera studier har också visat att absoluta prediktiva värden inte går att bestämma då dessa värden varierar beroende på vilken population som studerats och hur man har lagt upp studien 6. Dessutom går det inte att överföra prediktiva värden som uppmätts med en metod till en annan, och till dags dato har prediktiva värden bara tagits fram för ImmunoCAP systemet. Med den nya studien från John Hopkins University Hospital har man undersökt hur resultaten från ImmunoCAP och IMMULITE förhåller sig till varandra och målet har varit att ta fram en faktor som kan användas för att korrelera IMMULITE uppmätta specifika IgE resultat för ägg, mjölk samt för jordnöt till motsvarande ImmunoCAP resultat. Med hjälp av dessa faktorer kan man nu korrelera specifika IgE resultat från IMMULITE till publiserade, prediktiva cut off värden som tagits för ImmunoCAP systemet. I studien har 328 personer i åldern ett till arton år ingått och majoriteten av dessa har genomgått en provokationstest för att säkerställa klinisk allergi eller frånvaro av allergi. En grupp provocerades inte pga av etiska skäl och individerna i denna grupp hade antingen en historik med allvarliga allergiska reaktioner eller så uppvisade de mycket höga IgE nivåer. Det man såg i studien var att skillnaden mellan rapporterade IgE nivåer uppmätta på ImmunoCAP respektive IMMULITE var modesta samt att metoderna korrelerade väl mot varandra och de kliniska resultaten. För jordnöt fann man att resultaten mellan metoderna skiljde sig åt med en faktor på 1,86 och för mjölk skiljde sig resultaten åt med en faktor på 2,33. Äggresutlaten upvisade en större variation än för mjölk och jordnöt och här fann man att IMMULITE nivåerna var igenomsnitt 4,85 gånger högre än de nivåer som uppmättes med ImmunoCAP. Det faktum att resultaten skiljer sig åt mellan metoderna, trots att de är standardiserade mot samma total IgE WHO standard (WHO 75/502) förklaras i skillnaderna i allergenextrakten samt hur allergenerna är preparerade för respektive metod. Författarna till artikeln sammanfattar resultaten med att IMMULITE generellt rapporterar högre resultat än ImmunoCAP men att kliniker kan använda IMMULITE resultaten med lika hög säkerhet för att besluta om att gå vidare med en födoämnesprovokationstest eller inte. Slutklämmen på artikeln flaggar dock för att klinikerna bör följa NIAIDs (2010 National Institute of Allergy and Infectious Disease) rekommendationer 7 om födoämnesallergidiagnos nämligen att diagnosen inte får baseras på IgE resultat enbart utan att diagnosen måste ställas i samklang med patientens anamnes. Referenser 1. Hamilton R et al. Extension of food allergen specific IgE ranges from the ImmunoCAP to the IMMULITE systems. Ann Allergy Asthma Immunol. 2011;107: Sampson HA, Ho DG. Relationship between food-specific IgE concentrations and the risk of positive food challenges in children and adolescents.j Allergy Clin Immunol. 1997; 100: Sampson HA. Utility of food specific IgE concentrations in predicting symptomatic food allergy. J Allergy Clin Immunol. 2001;107: Garcia-Ara MC, Boyano-Martinez T, Diaz-Pena JM, Martin-Muñoz F,Reche- Frutos M, Martin-Esteban M. Specific IgE levels in the diagnosis of immediate hypersensitivity to cow s milk protein in the infant. JAllergy Clin Immunol. 2001;107: Clark AT, Ewan PW. Interpretation of tests for nut allergy in one thousand patients in relation to allergy or tolerance. Clin Exp Allergy.2003;33: Miceli Sopo S et al. The predictive value of specific immunoglobulin E level for the first diagnosis of cow s milk allergy. A critical analysis of pediatric literature. Petiatr Allergy Immunol 2007: 18: NIAID-Sponsored Expert Panel. Guidelines for the diagnosis and management of food allergy in the United States: report of the NIAIDsponsored expert panel. J Allergy Clin Immunol. 2010;126:S1 S58. Av: Gwen Gilderson, Produktchef 9 Next Level

10 Nyheter Födoämnesspecifika IgE koncentrationer (ku/l) Kliniska beslutsgränser (värden angivna inom parantes gäller för barn <2 år) Födoämne IMMULITE a ImmunoCAP b Kvot c IMMULITE/Imm unocap Ägg 34,0 (9,7) 7 (2) 4,85 Mjölk 34,5 (11,5) 15 (5) 2,30 Jordnöt 26,0 14 1,86 a) Beräknad från faktor (c) samt från publicerade data av Sampson (b) b) Sampson HA: J Allergy Clin Immunol 107: , 2001 c) Hamilton R. G.Ann Allergy Asthma Immunol. 2011;107: De kliniska beslutsgränserna för specifika IgE nivåer är % prediktiva för en positiv reaktion vid en provokationstest av födoämnet i fråga. Även om kliniska beslutsgränser kan vara till hjälp så bör man vara medveten om att det i 50% av fallen kan ske en positiv allergisk reaktion vid provokation hos individer med specifika IgE nivåer under de respektive kliniska beslutsgränserna d. d) Position statement by Allergy Society of S.A. May 2006 Rapportering av QC-resultat för både Bio-Rad och Siemensmärkta kontroller Siemens Healthcare Diagnostics och Bio-RadLaboratories, Inc. har utökat sitt globala samarbetsavtal om marknadsföring av ADVIA -kemisystemen och ADVIA Centaur immunoanalyssystemen. Bio-Rad kommer nu att erbjuda sina kvalitetskontrollprodukter och Unity -datahanteringslösningar för kvalitetskontroll till Siemens kunder med IMMULITE immunoanalyssystem, Dimension integrerade kemisystem och Dimension Vista Intelligent Laboratoriesystem. Kombinationen av kvalitetskontrollprodukter och lösningar för datahantering kommer att hjälpa Siemens kunder att spåra och rapportera sina laboratoriesystems analysprestanda. Tack vare detta avtal kan alla immunoanalyssystem och kemisystem från Siemens nu utnyttja samma portfölj av Bio-Rad- och Siemenskontroller. Detta minskar antalet kontroller som laboratoriet måste hantera. Siemens portfölj av kontroller och datahanteringslösningar och Bio- Rads Unity-programvaror omfattar olika nivåer av funktionalitet, allt från grundläggande, internetbaserad dataregistrering till avancerad QC-datahantering i realtid, regelutvärdering och analys, vilket gör att varje laboratorium kan öka förtroendet för sina testsystem och resultaten från externa utvärderingar. För första gången kommer nu Siemens kunder att kunna rapportera QC-resultat för både Bio-Rad och Siemensmärkta kontroller med hjälp av Bio-Rads Unity Quality Control (QC)- program Siemens Portfolio Data Management Solution. Detta program ger en bättre allmän produktivitetslösning med tillgång till kvalitetskontrolldata från tusentals laboratorier över hela världen för InterLaboratory-jämförelser. Av: Gwen Gilderson, Produktchef Next Level 10

11 Historia Läkemedel - då och nu Historia Vetenskapen om Läkemedelsanalyser växte fram ur kunskaperna att; Vissa läkemedel har snäva terapeutiska områden Vid koncentrationer högre än den övre områdesgrän sen kan läkemedlet vara toxiskt Vid koncentrationer lägre än den undre områdesgränsen kan läkemedlet vara ineffektivt Alla patienter får inte samma respons vid samma läkemedelsdos Dessa upptäckter ledde till skapandet av Klinisk Farmakologi laboratorier, vars uppgift var att både analysera läkemedelstest men också att utföra studier för att bestämma terapeutiska områden, påvisa metodfel och interferenser samt tolkning av resultat. Alla hade dock inte samma tilltro till läkemedelsanalyser. Det fanns de som ansåg att analys av läkemedel hade lågt eller inget värde alls och att en läkare kunde uppnå samma resultat genom att ordinera läkemedel baserat på kunskaper om läkemedlets biokemi och patientens kliniska profil. Sedan justera läkemedelsdosen baserat på patientens kliniska respons. [1] Vad är ett läkemedel? Alla ämnen som påstås kunna användas för att behandla eller förebygga sjukdomar är läkemedel, och alla ämnen som kan användas för att behandla sjukdomar är också läkemedel. Läkemedelslagen säger att ett läkemedel är varje substans eller kombination av substanser 1. som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor och djur eller 2. som kan användas på eller tillföras människor eller djur i syfte att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller för att ställa diagnos. Enkelt översatt innebär lagtexten att alla ämnen som påstås kunna användas för att behandla eller förebygga sjukdomar är läkemedel, och alla ämnen som kan användas för att behandla sjukdomar också är läkemedel. Det är alltså inte bara produkten i sig som avgör om den är ett läkemedel eller inte avsikten med produkten är också central i sammanhanget. [2] Faktorer som påverkar analysresultat Många faktorer samspelar för att skapa korrekta och användbara läkemedelsresultat: Farmakokinetik Farmakodynamik Dosering Provtagningstid och provtagningssätt Analysmetodologi Genetisk polymorfism [3] Narkotikaklassade läkemedel Narkotika är beroendeframkallande medel som bedövar eller stimulerar det centrala nervsystemet (läs mer om vad det innebär att något är beroendeframkallande i länken i höger-marginalen). Risken för att man ska bli beroende av narkotiska läkemedel vid sjukdomsbehandling är liten när man använder dem på normalt sätt och i rekommenderade doser. I Sverige är narkotiska preparat indelade i fem grupper ( förteckningar ) efter missbruksrisk och hur beroende-framkallande de är (text nedan ur Läkemedelsverkets bok Läkemedelsguiden, 2007): Förteckning I: Narkotika som normalt inte har medicinsk användning. Praktiskt taget alla dessa medel är förbjudna och samtliga medför hög missbruksrisk. Exempel: marijuana (cannabis) och heroin. Förteckning II: Likt medlen i grupp I medför dessa stor missbruksrisk och kan ge upphov till fysiskt eller psykiskt beroende. De har dock ett klart värde inom medicinen men bestämmelser begränsar användningen. Exempel: amfetamin, morfin, flunitrazepam och petidin. Förteckning III: Dessa medel hör egentligen hemma under förteckning II men särbehandlas beroende på att beredningar med små mängder till exempel kodein inte är lika beroendeframkallande. Exempel: dextropropoxifen, kodein i vissa doser. Förteckning IV: Läkemedel i denna grupp har stor medicinsk användning och relativt liten risk för beroendeutveckling. Exempel: de flesta bensodiazepiner. Förteckning V: Medel med låg risk för missbruk. Dessa medel är narkotikaklassade i Sverige men inte internationellt. Exempel: zopiklon. [4] 11 Next Level

12 Historia Missbruk av läkemedel Missbruk av läkemedel såsom syntetiska opiater, sömnmedel och lugnande medel samt amfetaminlika läkemedel rapporteras vara ett ökande hälsoproblem i ett antal länder. I USA har man numera fler akutfall av läkemedelsmissbruk än av illegala droger. Läkemedelsdroger kan komma att ersätta illegala droger eftersom de anses vara mindre farliga, förskrivs av läkare, är lagliga och billiga och användandet är mer socialt accepterat. Läkemedelsdroger är också lätta att få tag på och de ingår alltmer i det ökande bland-missbruket världen över. [5] Missbruk genom rökning av fentanylplåster har skördat sex människors liv. I samtliga fall rör det sig om unga vuxna som har rökt medicinska plåster innehållande fentanyl. [6] Beroendeframkallande ämnen Beroendeframkallande ämnen (till exempel nikotin och narkotika) påverkar hjärnans belöningssystem och ger användaren en känsla av välbehag. Detta ger upphov till ett fysiskt och psykiskt "sug" efter ämnet, och abstinensbesvär då användningen upphör. Enligt Världshälsoorganisationen känne-tecknas beroende av begär efter läkemedlet, abstinensbesvär, behov av allt högre doser och oförmåga att begränsa eller avsluta användningen av läkemedlet. Allmanhet/Att-anvanda-lakemedel/sarskildapatientgrupper/Utsattningsbesvar-innebar-intelakemedelsberoende/ Referenser 1. Shenfield GM. Therapeutic Drug Monitoring beyond Br. J Clin. Pharmacol, 2001; 52: 3S-4S. 2. Vad är ett läkemedel. Läkemedelsverket Birkett DJ. Therapeutic Drug Monitoring. Aust Prescr, 1997; 20: Narkotikaklassade läkemedel. Läkemedelsverket. se/malgrupp/allmanhet/lakemedel/vadar-ett- lakemedel/narkotikaklassadelakemedel/ 5. Gunnar Hermansson. Svenska Narkotikapolisföreningens Nyhetsbrev. 6. Polisen vill agera mot dödsplåster. inrikes/polisen-vill-agera-mot-dodsplaster_ svd Av: Johanna Ekholm- Tenefors, Produktchef Next Level 12