Tel:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tel: +49 9131 84-0 www.siemens.com/healthcare"

Transkript

1 Global Siemens Headquarters Siemens AG Wittelsbacherplatz München Germany Global Siemens Healthcare Headquarters Siemens AG Healthcare Sector Henkestrasse Erlangen Germany Tel: Siemens Healthcare Diagnostics, det ledande företaget för klinisk diagnostik har som mål att ge läkare den nödvändiga information som behövs för att ställa rätt diagnos samt erbjuda bra behandling och korrekt uppföljning av patienter. Vårt omfattande sortiment med högpresterande system, omfattande menyalternativ och IT-lösningar ger i kombination med lyhörd service ett smidigt arbetsflöde, ökad driftseffektivitet och förbättrad patientvård. Lokal kontaktinformation Siemens Healthcare Diagnostics Johanneslundsvägen SE Upplands Väsby Sverige Telefonnummer: Fax: Global Division Siemens Healthcare Diagnostics Inc Deerfield Road Deerfield, IL USA

2 Next Level En nyhetstidning från Siemens Healthcare Diagnostics Answers for life. Nummer 1, 2012 Profil Maximal prestanda med effektiva IT- system på Unilabs i Eskilstuna Tema Tempus600 - en innovativ lösning för transport av provrör Diagnostik och behandling av tarmsjukdom hos barn och ungdom Beslutsgränser för födoämnesallergi Läkemedel - då och nu Kalendarium Vad händer under våren 2012!

3 Ledare Det är med nöje som vi härmed kan presentera det första numret av Next Level Vi har fått stor uppskattning från våra kunder för innehållet. Samtidigt är vi tacksamma för att vi även i fortsättningen får synpunkter så att vi kan anpassa tidningen till våra kunders behov. I det här numret av Next Level kan ni bland annat läsa om effektiva IT-system på Unilabs i Eskilstuna där vi har intervjuat BMA Christina Alf- Borszeki. Du kan också läsa om den nya innovativa lösningen för transport av provrör, Tempus600 och mycket mer. Vi önskar er en trevlig läsning! Tomas Kramar, VD Siemens Healthcare Diagnostics Innehåll 4-5 Maximal prestanda med effektiva IT- system på Unilabs i Eskilstuna 6-7 Tempus600 - en innovativ lösning för transport av provrör 8 Diagnostik och behandling av inflammatorisk tarmsjukdom hos barn och ungdomar 9-10 Beslutsgränser för födoämnesallergi 10 Rapportering av QC resultat för både Bio- Rad och Siemensmärkta kontroller Läkemedel - då och nu Kalendarium mars Equalis användarmöte i Hematologi, Stockholm 13 mars Equalis användarmöte i medicinsk mikrobiologi, Stockholm mars Siemens Academy Days, Upplands Väsby april Mikrobiologiskt vårmöte, Linköping 25 april Equalis användarmöte i immunologi, Stockholm april Vårmöte i klinisk kemi, Linköping Utges av: Siemens Healthcare Diagnostics Johanneslundsvägen SE Upplands Väsby, Sweden Ansvarig utgivare: Monika Neuman, Marknadschef Next Level

4 Profil Christina Alf- Borszeki, Unilabs Eskilstuna Maximal prestanda med effektiva IT- system på Unilabs i Eskilstuna Inom Unilabs arbetar man med ständiga förbättringar för att få ut maximal prestanda ur sina IT-system. På Unilabs i Eskilstuna automatiserade man 2009 och fick då också CentraLink som är Siemens middleware system. Här följer en intervju med Christina Alf- Borszeki som är BMA på Unilabs i Eskilstuna och som har varit med att implementera CentraLink. F: Hur gick implemeteringsprocessen till? Detta måste ha varit en ganska komplex installation? S: Vi började under vintern 2009 med CentraLink ungefär ett halvår före det att banan kom. Att vi började med IT-lösningen tillsammans med Siemens ser jag som en av de största vinsterna som gjorde att hela vårt förändringsarbete gick smidigt. De första instrumenten vi kopplade upp var våra Kemioch Immunologiinstrument. Vad vi gjorde då var att testa larmgränserna (höga och låga) och kvalitén på vår autovalidering. När vi hade dokumenmterat att alla gränser fungerade drog vi igång alla instrument samtidigt. Hematologiinstrumenten avvaktade vi med att koppla upp till F: Gick utbildningen på Centra- Link lika enkelt som implemeteringen? S: Ja, faktiskt gick det otroligt smidigt. Jag tror ingen av oss innan trodde att ett sådant stort arbete skulle gå så lätt. Siemens började med att utbilda mig och min kollega May. Efter utbildningen fick vi sätta oss ensamma med CentraLink så att vi själva fick lägga upp och konfigurera all data i systemet, dock fanns Siemens hela tiden i lokalen så när fel uppstod så ropade vi bara på dem och gick igenom det vi inte förstod. Detta var nog det bästa sättet för oss att lära oss då vi själva var tvungna att korrigera de fel vi själva hade skapat. Inom loppet av bara några veckor var vi mer eller mindre proffs på CentraLink och vi kunde då se alla fördelar och möjligheter med CentraLink. F: Hur såg utbildningen ut för användarna? S. För användarna hade vi halvdagars utbildningar och i direkt anslutning till utbildningen fick de sätta sig vid en CentraLink s valideringsstation för att börja använda programmet. Vi hade inför detta också lagt scheman så att det alltid fanns en mer erfaren kollega som arbetade samtidigt och kunde fungera som stöd. F: Har ni sett att kvalitén på beställningarna har ökat sedan ni fick CentraLink? S: Nej, vi får in samma volym av prover där man har gjort fel i provtagningen. En stor fördel med CentraLink och automationen är att vi finner dessa prover så mycket enklare. Det arbetet som förut var mycket tidskrävande löser vi nu snabbt och enkelt direkt när det uppstår. Detta har minskat stressen och givit oss ett lugn när vi arbetar. F: Har ni hört från kunderna om hur de uppfattar provhanteringen efter att ni skaffade middleware och automation? S: Kunderna är mycket mer positiva till att de får snabba provsvar, de känner också större trygghet eftersom de alltid vet när provsvaret beräknas vara färdigt. Detta ger oss en bättre kvalitet och service vilket är en förutsättning för att klara av och hantera högre provvolymer i framtiden. F: Har ni gjort några stora förändringar i valideringsrutinerna sedan ni fick Centra- Link? S: Vi har inte gjort några större förändringar. Innan validerade vi i LIS-systemet men nu gör vi all den valideringen(automatisk och manuell) i CentraLink. Next Level 4

5 Profil När vi började använda autovalidering fanns en viss oro hos användarna, berättar Christina. Denna oro berodde på en känsla av att man inte skulle ha kontroll över alla resultat som autovaliderades och att det skulle bli problem trots att så inte var fallet. Det var jag som delvis hade programmerat systemet så jag visste att datorn inte gör fel, skrattar Christina. Vi gör också produktionskontroller några gånger under dagen för stämma av att det inte finns rör som inte har blivit färdigprocessade. F: Hur har era svarstider och kvalitén på dem förändrats? S: Vi har nu en kontinuerlig svarstid vilket ger en högre kvalitet och ser vice till våra kunder. Med vårt Troponin I ligger svarstiden oftast under <40 minuter helt i linje med de höga krav och mål våra kunder ställer på oss. Vi arbetar kontinuerligt med kortade svarstider och då hjälper det oss att ha ett bra middleware stöd. F: Vad tycker ni om layouten på CentraLink? Är den lätt att arbeta med? S: Vi gillar arbetslayouten. Det är smidigt att man har flera vägar för att nå en funktion. Detta öppnar upp för att arbeta i programet efter sitt eget sätt. Det är också bra med de funktioner som man kan konfigurera efter användarens egna önskemål. F: Har de manuella stegen minskat i antal sedan ni fick CentraLink med automation? S: Ja flera manuella steg har vi helt rationaliserat bort eller flyttat in på banan. Den bästa funktionen vi fick var när vi kunde göra ankomstregistreringen automatiskt direkt på automationen. Andra förbättringar vi lade på CentraLink och automationen är lagerlista vilket gör att vi snabbt kan finna våra prover, skapande av utsorteringszoner baserat på resultatet av en analys, automatisk utsortering av våra skickeprover samt de som skall alikvoteras. Detta sparade mycket manuellt och monotont arbete och vi har nu en mycket bättre arbetsmiljö med mindre stress. F: Ni arbetar med autovalidering. Vad tycker ni om det? S: Autovalidering var huvudsyftet med automationen och CentraLink. Vi hade besökt och sett hur våra kollegor på S:t Göran arbetade och såg där alla fördelar med autovalideringen. Vi såg också att vi kunde 5 Next Level få ut fler och bättre funktioner i CentraLink än vad vi då kunde i vårt LIS-system. Autovalideringen gör ju att vi verkligen kan fokusera på de sjuka patienterna med värden utanför våra uppsatta referensområden och prover med clot eller larmflaggor som vi direkt kan sortera ut för hantering. Dessa funktioner underlättar väsentligt för oss och har samtidigt bidragit till en avsevärt lugnare arbetsmiljö. F: Det finns en funktion i CentraLink för att skapa egna regelverk och triggers, vilket inte var något nytt för er. Hur använder ni det? S: Detta är en av de bästa funktionerna i CentraLink och den vi haft mest nytta av i vårt dagliga arbete. Vi har t ex skapat en regel för att köra PSAkvot som bygger på att endast när PSAkvot är beställt av en avdelning och PSA är mellan 3-10 då beräknas kvoten tillsammans med Fritt-PSA. Vi har också skapat en utsorterings- trigger för alla våra IgA analyser när de är <0.33. Tack vare Centra- Link får vi då alla dessa provrör i ett dedikerat ställ på automationen ochdå slipper vi massor av manuellt letande i kylen. F: Arbetar ni med spårbarhet i systemet? S: I dagsläget har vi ingen egen inloggning men kommer att införa detta under våren. Detta ser vi fram emot och kommer att bli guld värt. Speciellt funktionen för att kunna skapa och använda ett personligt valideringsfönster tror jag mycket på. F: Hur hanterar ni back- up- och reservrutiner av CentraLink? S: Sedan starten 2009 har vi endast behövt starta om servern en gång då ett program hade hängt sig. I vår reservplan har vi satt upp en back-up miljö så vi vid ett eventuellt driftstop kan koppla instrumenten direkt till LIS-systemet. Själva servern arbetar med RAID och vi tar back-up dagligen på servern vilket medför att vi har en mycket hög säkerhet på vårt IT-system. Allt detta sker helt med automatik så vi känner oss trygga och lugna. Hur ser ni på framtiden med CentraLink? S: Just nu längtar vi efter nästa version med mer visuella funktioner och fördelar för oss i vårt dagliga jobb. Jag tror att vi med den nya versionen kommer att kunna korta ned svarstiderna ytterligare. Jag ser det som ett mål att t ex våra Troponiner skall kunna besvaras snabbare än idag. Jag ser det som krångligare att behöva arbeta utan CentraLink. Jag ser ju alla föredelar och det komplement vi får genom att ha både Middleware och LIS. Vi får helt enkelt det bästa av två världar. Av: Magnuz Hedlund, Produktchef Uppkopplade Instrument: 2st ADVIA 1800 (Kemi) 2st ADVIA 2120i (Hematologi) 2st ADVIA Centaur XP (Immunologi) 1st Immulite Xpi (Special immunologi) 7st Arbets och validerings stationer 5st ADVIA Pilot för att fjärrstyra alla instrument - Ca rör/dag - I genomsnitt 4-5 analyser/ rör - 90% av alla analyser autovalideras

6 Tema TEMPUS600 - en innovativ lösning för transport av provrör Prover som anländer till laboratoriet Siemens Healthcare Diagnostics har tecknat ett distributörsavtal med Danska TIMEDICO som ligger bakom systemet TEMPUS600. Som ensam distributör i Sverige kan vi nu erbjuda den svenska marknaden en innovativ lösning för transport av provrör från avdelningar in till laboratoriet. TEMPUS600 Ökad säkerhet, effektivitet och minskade driftskostnader. TEMPUS600 är ett system som gör det möjligt att transportera prover från en sjukhusavdelning till laboratoriet på några sekunder. Liksom många andra till synes enkla och effektiva lösningar, har det tagit mycket tid och hårt arbete för att nå den slutliga produkten. Utvecklingen av TEMPUS600 är ett exempel på samarbete mellan den danska sjukvårdssektorn och tillverkaren TIMEDICO. Det var när man tittade på den totala analysprocessen för blod som det blev uppenbart att ett av de största momenten i tid och säkerhet är från den punkt där blodprov dras tills dess att det anländer till laboratoriet. För att minska tidsåtgången från det att ett blodprov tas från patienten tills testresultatet är i händerna på den beställande läkaren var transporten tvungen att omorganiseras. Detta är vad TEMPUS600 handlar om På senare tid har fler och fler sjukhus kommit till slutsatsen att en viktig del i att minska antalet vårddagar för den enskilde patienten är att omorganisera transportsättet för blodprover och andra prover inom sjukhuset. Det hela började när professor och medicine doktor Ivan Brandslund formulerade kraven för ett system som kunde transportera blodprov från en sjukhusavdelning till laboratoriet. Systemet måste gå från start till mål direkt, vara lätt att använda, det får inte skada proverna, vara helt utan behov av packning och uppackning av proverna och slutligen ska det vara enkelt att installera i befintliga byggnader och lokaler. Det handlar om att ändra sina vanor För hundra år sedan använde vi oss av kurirer för att förmedla ett meddelande till mottagaren. Nu skickar vi samma meddelande direkt som ett textmeddelande. Frågan var - "Kan vi skapa en liknande förändring i transporten av prover?" När arbetet påbörjades med att skapa denna förändring var det inte alls så enkelt som det kan verka vid en första överblick. När man sedan tittade närmare på de krav som fastställts av professor Ivan Brandslund var det självklart att provröret skulle användas som transportenhet. Med transportenhet fastställd började arbetet med att skapa ett transportsystem som skulle passa för provrörets uppbyggnad och inte ha någon påverkan på provet i röret. Slutligen fastställdes att ett rör för tryckluft som var endast 40 mm i diameter skulle användas. Detta val gjorde det också lätt att installera röret i befintliga byggnader. Angående kravet på att gå från start till mål direkt från sjukhusavdelningen till laboratoriet har diametern på röret gjort det möjligt för TEMPUS600 att anslutas direkt i den pre-analytiska utrustningen på laboratoriet. Därmed har man kunnat eliminera stopp i transportvägar, felplaceringar eller annan misskötsel av prover på vägen. Med ett transportavstånd på 300 meter från avdelningen till laboratoriet anländer blodprovet till laboratoriet ca 40 sekunder senare (provrören transporteras med en hastighet av 7 m / s (23 ft / s). Det som sedan återstod var att göra systemet enkelt att hantera och använda. Allt man idag behöver göra är att placera provrör med blod i TEMPUS600 rack och mata in racket i rackmataren och provrören är på väg till laboratoriet. Next Level 6

7 Tema Ökad säkerhet, effektivitet och minskade driftskostnader TEMPUS600, inmatningsenhet Men fungerar detta i det verkliga livet? Systemet har testats under verkliga förhållanden i samarbete med två stora sjukhus i Danmark, Sygehus Lillebælt / Kolding Hospital och Odense Universitetssjukhus, OUH. Professor Ivan Brandslund från Sygehus Lillebælt har också utarbetat en rapport om transportens effekter på de biokemiska komponenterna när du använder TEMPUS600 i jämförelse med rutinmässiga transporter där man använder kurirer. Båda sjukhusen testade systemen gällande klinisk tillförlitlighet och teknisk uthållighet. Systemet klarade denna jämförelse med glans. Bättre behandling på kortare tid Problemet har alltid varit att balansera behandlingens kvalitet och den tid som patienten måste läggas in på sjukhus. TEMPUS600 har ändrat på detta och nu kan man göra båda samtidigt. Marknaden är överens För mindre än 2 år sedan hade TIMEDICO två system i drift och i skrivande stund har de 16 system installerade... och snöbollen har börjat rulla. Referensinstallationer Herlev Hospital Holbæk Sygehus Kolding Sygehus Køge Sygehus Odense Universitetshospital, OUH Roskilde Sygehus Svendborg Sygehus Aarhus Universitetshospital, Skejby Demo av TEMPUS600 Vi kommer att kunna visa en mindre demo av systemet under våren /3-21/3 Siemens Academy Days 25/4-27/4 SFKK vårmötet i Linköping För ytterligare information vänligen kontakta; 7 Next Level

8 Nyheter Diagnostik och behandling av inflammatorisk tarmsjukdom hos barn och ungdomar Serologiska markörer associerade med IBD Ett stort antal antikroppar förekommer oftare hos patienter med IBD än hos patienter med andra mag-tarmsjukdomar men antikroppar kan också påvisas hos en del friska individer. Serologiska markörer har därför ingen plats i den primära utredningen vid misstänkt IBD. Vissa av dessa antikroppar ses oftare hos patienter med Crohns sjukdom än hos patienter med ulcerös colit och omvänt. Vid differentialdiagnostiska svårigheter talar påvisande av ASCA för underliggande Crohns sjukdom och p-anca för ulcerös colit. Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD), huvudsakligen Crohns sjukdom och ulcerös kolit, ökar i Sverige också i den pediatriska populationen: i fler än vart femte fall IBD sker debuten före vuxen ålder. Incidensen uppskattas till barn under 16 år årligen. I Stockholmsregionen anges incidensen till 11,5 fall per barn och år. Etiologin anses vara multifaktoriell. Följande läkemedel rekommenderas för behandling av aktiv sjukdom och/eller underhållsbehandling, d.v.s. terapi som syftar till att bibehålla patienten i remission. Ofta kombineras olika läkemedel. Farmakologisk behandling vid ulcerös kolit sulfasalazin 5-ASA prednisolon azatioprin TNF-blockerare 5-ASA rektalt steroider rektalt Farmakologisk behandling av Crohns sjukdom i tunntarm och tjocktarm 5-ASA prednisolon azatioprin metotrexat TNF-blockerare sulfasalazin prednisolon budesoni Farmakologisk behandling av Crohns sjukdom med perianal utbredning (fistel/abscess) metronidazol ciprofloxacin azatioprin metotrexat TNF-blockerare Laboratorieanalyser vid misstänkt IBD Blodanalyser indikerande inflammationsaktivitet: - Hb, EVF, EPK, MCV, MCH, LPK, Diff, TPK - SR, CRP, orosomucoid - Albumin, immunglobuliner Markörer för inflammationsaktivitet i feces Fekalt calprotectin: Calprotectin är ett protein, som huvudsakligen finns i neutrofila granulocyter. Proteinet kan mätas i faeces och metoden fungerar som en ospecifik markör för gastrointestinal inflammation ett slags tarmens CRP-test. Metoden kan användas som diagnostiskt hjälpmedel vid misstanke om IBD inför ställningstagande till skopiundersökning. Analyser som speglar nutritionstillståndet - Albumin - B12, folsyra-status, metylmalonat - Järn-status som kan inkludera S-Fe, TIBC, järnmättnad, transferrinreceptor, ferritin Analyser som kan indikera extraintestinala manifestationer - Bilirubin, ASAT, ALAT, ALP, I-GT, PK - Specifikt pankreas-amylas i serum och/eller i urin - S-kreatinin - Urinprov (protein, erytrocyter, LPK, glukos) Analyser för differentialdiagnostik - Avföringsprov - F-odling (Salmonella, Shigella, Yersinia, Campylobacter jejuni) - Ev. PCR/ odling EHEC - F-mikroskopi (cystor, maskägg) - Clostridium difficile cytotoxin B - Ev. virusdiagnostik (serologi/ PCR) avseende CMV, herpes-, rota-, adeno-virus - Antikroppar i serum mot Yersinia - Celiaki-markörer - Vid särskild misstanke: TB-diagnostik, HIV Information hämtad från; Vårdprogram. Inflammatorisk tarmsjukdom hos barn och ungdomar. Svenska barnläkarföreningens sektion för gastroenterologi, hepatologi och nutrition; doc. Av: Johanna Ekholm- Tenefors, Produktchef Next Level 8

9 Nyheter Beslutsgränser för födoämnesallergi I en nyligen publicerad artikel 1 i Annals of Allergy Asthma and Immunology har Robert G. Hamilton, tillsammans med flertal medarbetare på Johns Hopkins University School of Medicine i Baltimore, presenterat sina resultat från en stor allergistudie på födoämnesallergiska barn med syftet att jämföra två olika metoders (IMMULITE och ImmunoCAP ) kvantitativa resultat av specifika IgE. Man har även tagit fram korrelationsfaktorer så att man kan jämföra resultat från IMMULITE med resultat från ImmunoCAP. När man kan mäta specifika IgE antikroppar mot ett visst allergen hos en person då visar det att denna individ har blivit sensitiserad mot just detta allergen. Men, man kan inte utgå ifrån att närvaro av specifika IgE antikroppar är kopplade till kliniska (allergiska)symptom hos individen. Detta har utan tvekan orsakat en del frustration hos kliniker som gärna vill ha ett laboratorieresultat som ger ett mer entydigt svar om det föreligger en klinisk allergi eller inte. Man har därför i tidigare studier 2,3 försökt ta reda på vid vilken nivå av specifika IgE värden som man kan förvänta sig att en individ med hög sannolikhet kommer att få en allergisk reaktion om personen utsätts för det sensibiliserande allergenet. Dessa studier har framförallt gjorts på olika födoämnesallergener såsom mjölk, ägg, jordnöt och fisk. Uppföljningsstudier 4,5 har till stor del konfirmerat värdet av att ha prediktiva IgE cut off nivåer för de olika födoämnesallergenerna, då man utifrån dessa värden har kunnat selektera de patienter som kan provoceras med ett födoämne för att konfirmera eller utesluta en allergi och samtidigt undvika att provocera de patienter som med stor sannolikhet har en klinisk allergi (och eventuellt riskerar att få en allvarlig reaktion vid en provokation). Man har därigenom sparat tid och resurser samt undvikit onödigt lidande hos patienten. Men flera studier har också visat att absoluta prediktiva värden inte går att bestämma då dessa värden varierar beroende på vilken population som studerats och hur man har lagt upp studien 6. Dessutom går det inte att överföra prediktiva värden som uppmätts med en metod till en annan, och till dags dato har prediktiva värden bara tagits fram för ImmunoCAP systemet. Med den nya studien från John Hopkins University Hospital har man undersökt hur resultaten från ImmunoCAP och IMMULITE förhåller sig till varandra och målet har varit att ta fram en faktor som kan användas för att korrelera IMMULITE uppmätta specifika IgE resultat för ägg, mjölk samt för jordnöt till motsvarande ImmunoCAP resultat. Med hjälp av dessa faktorer kan man nu korrelera specifika IgE resultat från IMMULITE till publiserade, prediktiva cut off värden som tagits för ImmunoCAP systemet. I studien har 328 personer i åldern ett till arton år ingått och majoriteten av dessa har genomgått en provokationstest för att säkerställa klinisk allergi eller frånvaro av allergi. En grupp provocerades inte pga av etiska skäl och individerna i denna grupp hade antingen en historik med allvarliga allergiska reaktioner eller så uppvisade de mycket höga IgE nivåer. Det man såg i studien var att skillnaden mellan rapporterade IgE nivåer uppmätta på ImmunoCAP respektive IMMULITE var modesta samt att metoderna korrelerade väl mot varandra och de kliniska resultaten. För jordnöt fann man att resultaten mellan metoderna skiljde sig åt med en faktor på 1,86 och för mjölk skiljde sig resultaten åt med en faktor på 2,33. Äggresutlaten upvisade en större variation än för mjölk och jordnöt och här fann man att IMMULITE nivåerna var igenomsnitt 4,85 gånger högre än de nivåer som uppmättes med ImmunoCAP. Det faktum att resultaten skiljer sig åt mellan metoderna, trots att de är standardiserade mot samma total IgE WHO standard (WHO 75/502) förklaras i skillnaderna i allergenextrakten samt hur allergenerna är preparerade för respektive metod. Författarna till artikeln sammanfattar resultaten med att IMMULITE generellt rapporterar högre resultat än ImmunoCAP men att kliniker kan använda IMMULITE resultaten med lika hög säkerhet för att besluta om att gå vidare med en födoämnesprovokationstest eller inte. Slutklämmen på artikeln flaggar dock för att klinikerna bör följa NIAIDs (2010 National Institute of Allergy and Infectious Disease) rekommendationer 7 om födoämnesallergidiagnos nämligen att diagnosen inte får baseras på IgE resultat enbart utan att diagnosen måste ställas i samklang med patientens anamnes. Referenser 1. Hamilton R et al. Extension of food allergen specific IgE ranges from the ImmunoCAP to the IMMULITE systems. Ann Allergy Asthma Immunol. 2011;107: Sampson HA, Ho DG. Relationship between food-specific IgE concentrations and the risk of positive food challenges in children and adolescents.j Allergy Clin Immunol. 1997; 100: Sampson HA. Utility of food specific IgE concentrations in predicting symptomatic food allergy. J Allergy Clin Immunol. 2001;107: Garcia-Ara MC, Boyano-Martinez T, Diaz-Pena JM, Martin-Muñoz F,Reche- Frutos M, Martin-Esteban M. Specific IgE levels in the diagnosis of immediate hypersensitivity to cow s milk protein in the infant. JAllergy Clin Immunol. 2001;107: Clark AT, Ewan PW. Interpretation of tests for nut allergy in one thousand patients in relation to allergy or tolerance. Clin Exp Allergy.2003;33: Miceli Sopo S et al. The predictive value of specific immunoglobulin E level for the first diagnosis of cow s milk allergy. A critical analysis of pediatric literature. Petiatr Allergy Immunol 2007: 18: NIAID-Sponsored Expert Panel. Guidelines for the diagnosis and management of food allergy in the United States: report of the NIAIDsponsored expert panel. J Allergy Clin Immunol. 2010;126:S1 S58. Av: Gwen Gilderson, Produktchef 9 Next Level

10 Nyheter Födoämnesspecifika IgE koncentrationer (ku/l) Kliniska beslutsgränser (värden angivna inom parantes gäller för barn <2 år) Födoämne IMMULITE a ImmunoCAP b Kvot c IMMULITE/Imm unocap Ägg 34,0 (9,7) 7 (2) 4,85 Mjölk 34,5 (11,5) 15 (5) 2,30 Jordnöt 26,0 14 1,86 a) Beräknad från faktor (c) samt från publicerade data av Sampson (b) b) Sampson HA: J Allergy Clin Immunol 107: , 2001 c) Hamilton R. G.Ann Allergy Asthma Immunol. 2011;107: De kliniska beslutsgränserna för specifika IgE nivåer är % prediktiva för en positiv reaktion vid en provokationstest av födoämnet i fråga. Även om kliniska beslutsgränser kan vara till hjälp så bör man vara medveten om att det i 50% av fallen kan ske en positiv allergisk reaktion vid provokation hos individer med specifika IgE nivåer under de respektive kliniska beslutsgränserna d. d) Position statement by Allergy Society of S.A. May 2006 Rapportering av QC-resultat för både Bio-Rad och Siemensmärkta kontroller Siemens Healthcare Diagnostics och Bio-RadLaboratories, Inc. har utökat sitt globala samarbetsavtal om marknadsföring av ADVIA -kemisystemen och ADVIA Centaur immunoanalyssystemen. Bio-Rad kommer nu att erbjuda sina kvalitetskontrollprodukter och Unity -datahanteringslösningar för kvalitetskontroll till Siemens kunder med IMMULITE immunoanalyssystem, Dimension integrerade kemisystem och Dimension Vista Intelligent Laboratoriesystem. Kombinationen av kvalitetskontrollprodukter och lösningar för datahantering kommer att hjälpa Siemens kunder att spåra och rapportera sina laboratoriesystems analysprestanda. Tack vare detta avtal kan alla immunoanalyssystem och kemisystem från Siemens nu utnyttja samma portfölj av Bio-Rad- och Siemenskontroller. Detta minskar antalet kontroller som laboratoriet måste hantera. Siemens portfölj av kontroller och datahanteringslösningar och Bio- Rads Unity-programvaror omfattar olika nivåer av funktionalitet, allt från grundläggande, internetbaserad dataregistrering till avancerad QC-datahantering i realtid, regelutvärdering och analys, vilket gör att varje laboratorium kan öka förtroendet för sina testsystem och resultaten från externa utvärderingar. För första gången kommer nu Siemens kunder att kunna rapportera QC-resultat för både Bio-Rad och Siemensmärkta kontroller med hjälp av Bio-Rads Unity Quality Control (QC)- program Siemens Portfolio Data Management Solution. Detta program ger en bättre allmän produktivitetslösning med tillgång till kvalitetskontrolldata från tusentals laboratorier över hela världen för InterLaboratory-jämförelser. Av: Gwen Gilderson, Produktchef Next Level 10

11 Historia Läkemedel - då och nu Historia Vetenskapen om Läkemedelsanalyser växte fram ur kunskaperna att; Vissa läkemedel har snäva terapeutiska områden Vid koncentrationer högre än den övre områdesgrän sen kan läkemedlet vara toxiskt Vid koncentrationer lägre än den undre områdesgränsen kan läkemedlet vara ineffektivt Alla patienter får inte samma respons vid samma läkemedelsdos Dessa upptäckter ledde till skapandet av Klinisk Farmakologi laboratorier, vars uppgift var att både analysera läkemedelstest men också att utföra studier för att bestämma terapeutiska områden, påvisa metodfel och interferenser samt tolkning av resultat. Alla hade dock inte samma tilltro till läkemedelsanalyser. Det fanns de som ansåg att analys av läkemedel hade lågt eller inget värde alls och att en läkare kunde uppnå samma resultat genom att ordinera läkemedel baserat på kunskaper om läkemedlets biokemi och patientens kliniska profil. Sedan justera läkemedelsdosen baserat på patientens kliniska respons. [1] Vad är ett läkemedel? Alla ämnen som påstås kunna användas för att behandla eller förebygga sjukdomar är läkemedel, och alla ämnen som kan användas för att behandla sjukdomar är också läkemedel. Läkemedelslagen säger att ett läkemedel är varje substans eller kombination av substanser 1. som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor och djur eller 2. som kan användas på eller tillföras människor eller djur i syfte att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller för att ställa diagnos. Enkelt översatt innebär lagtexten att alla ämnen som påstås kunna användas för att behandla eller förebygga sjukdomar är läkemedel, och alla ämnen som kan användas för att behandla sjukdomar också är läkemedel. Det är alltså inte bara produkten i sig som avgör om den är ett läkemedel eller inte avsikten med produkten är också central i sammanhanget. [2] Faktorer som påverkar analysresultat Många faktorer samspelar för att skapa korrekta och användbara läkemedelsresultat: Farmakokinetik Farmakodynamik Dosering Provtagningstid och provtagningssätt Analysmetodologi Genetisk polymorfism [3] Narkotikaklassade läkemedel Narkotika är beroendeframkallande medel som bedövar eller stimulerar det centrala nervsystemet (läs mer om vad det innebär att något är beroendeframkallande i länken i höger-marginalen). Risken för att man ska bli beroende av narkotiska läkemedel vid sjukdomsbehandling är liten när man använder dem på normalt sätt och i rekommenderade doser. I Sverige är narkotiska preparat indelade i fem grupper ( förteckningar ) efter missbruksrisk och hur beroende-framkallande de är (text nedan ur Läkemedelsverkets bok Läkemedelsguiden, 2007): Förteckning I: Narkotika som normalt inte har medicinsk användning. Praktiskt taget alla dessa medel är förbjudna och samtliga medför hög missbruksrisk. Exempel: marijuana (cannabis) och heroin. Förteckning II: Likt medlen i grupp I medför dessa stor missbruksrisk och kan ge upphov till fysiskt eller psykiskt beroende. De har dock ett klart värde inom medicinen men bestämmelser begränsar användningen. Exempel: amfetamin, morfin, flunitrazepam och petidin. Förteckning III: Dessa medel hör egentligen hemma under förteckning II men särbehandlas beroende på att beredningar med små mängder till exempel kodein inte är lika beroendeframkallande. Exempel: dextropropoxifen, kodein i vissa doser. Förteckning IV: Läkemedel i denna grupp har stor medicinsk användning och relativt liten risk för beroendeutveckling. Exempel: de flesta bensodiazepiner. Förteckning V: Medel med låg risk för missbruk. Dessa medel är narkotikaklassade i Sverige men inte internationellt. Exempel: zopiklon. [4] 11 Next Level

12 Historia Missbruk av läkemedel Missbruk av läkemedel såsom syntetiska opiater, sömnmedel och lugnande medel samt amfetaminlika läkemedel rapporteras vara ett ökande hälsoproblem i ett antal länder. I USA har man numera fler akutfall av läkemedelsmissbruk än av illegala droger. Läkemedelsdroger kan komma att ersätta illegala droger eftersom de anses vara mindre farliga, förskrivs av läkare, är lagliga och billiga och användandet är mer socialt accepterat. Läkemedelsdroger är också lätta att få tag på och de ingår alltmer i det ökande bland-missbruket världen över. [5] Missbruk genom rökning av fentanylplåster har skördat sex människors liv. I samtliga fall rör det sig om unga vuxna som har rökt medicinska plåster innehållande fentanyl. [6] Beroendeframkallande ämnen Beroendeframkallande ämnen (till exempel nikotin och narkotika) påverkar hjärnans belöningssystem och ger användaren en känsla av välbehag. Detta ger upphov till ett fysiskt och psykiskt "sug" efter ämnet, och abstinensbesvär då användningen upphör. Enligt Världshälsoorganisationen känne-tecknas beroende av begär efter läkemedlet, abstinensbesvär, behov av allt högre doser och oförmåga att begränsa eller avsluta användningen av läkemedlet. Allmanhet/Att-anvanda-lakemedel/sarskildapatientgrupper/Utsattningsbesvar-innebar-intelakemedelsberoende/ Referenser 1. Shenfield GM. Therapeutic Drug Monitoring beyond Br. J Clin. Pharmacol, 2001; 52: 3S-4S. 2. Vad är ett läkemedel. Läkemedelsverket. 3. Birkett DJ. Therapeutic Drug Monitoring. Aust Prescr, 1997; 20: Narkotikaklassade läkemedel. Läkemedelsverket. se/malgrupp/allmanhet/lakemedel/vadar-ett- lakemedel/narkotikaklassadelakemedel/ 5. Gunnar Hermansson. Svenska Narkotikapolisföreningens Nyhetsbrev. 6. Polisen vill agera mot dödsplåster. inrikes/polisen-vill-agera-mot-dodsplaster_ svd Av: Johanna Ekholm- Tenefors, Produktchef Next Level 12

Födoämnesallergi - Provokation

Födoämnesallergi - Provokation Födoämnesallergi - provokation 1(6) Födoämnesallergi - Provokation Detta PM avser IgE-förmedlade reaktioner. Bakgrund. Födoämnesallergi definieras som en avvikande reaktion på ett födoämne, en reaktion

Läs mer

EQUALIS kvalitetsmål

EQUALIS kvalitetsmål EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten i sin

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges)

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges) Datum 2012-01-26 Meddelande 1/20 2012 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges) B-Celler, svarsrapportering Vid differentialräkning av

Läs mer

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovokationer ww Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovoaktioner? Fastställa diagnos Kontrollera om

Läs mer

Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012. Utskick: 1. Var arbetar du?

Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012. Utskick: 1. Var arbetar du? Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012 Tack till alla som deltagit i kundenkäten från Klinisk mikrobiologi och vårdhygien (KMB). KMB har genom detta fått värdefulla synpunkter och viktig

Läs mer

Hur kan forskning hjälpa de svårast sjuka IBD-patienterna?

Hur kan forskning hjälpa de svårast sjuka IBD-patienterna? Hur kan forskning hjälpa de svårast sjuka IBD-patienterna? Temadag IBD: Rätt prioritering i vården av magens folksjukdom 140829 Marie Carlson, Adj Professor, Överläkare Inst. för medicinska vetenskaper,

Läs mer

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Azatioprin och Purinethol används som remissionsinducerande behandling och underhållsbehandling vid ulcerös colit och crohns sjukdom.

Läs mer

SERVICELOGISTIK MED ASCOM JOB AGENT ASCOM JOB AGENT VÄGEN TILL EFFEKTIV SERVICELOGISTIK

SERVICELOGISTIK MED ASCOM JOB AGENT ASCOM JOB AGENT VÄGEN TILL EFFEKTIV SERVICELOGISTIK SERVICELOGISTIK MED ASCOM JOB AGENT ASCOM JOB AGENT VÄGEN TILL EFFEKTIV SERVICELOGISTIK UNDVIK FLASKHALSAR OCH ÖKA EFFEKTIVITETEN MED 25 % Servicelogistiken på ett sjukhus är länken mellan de olika avdelningarna,

Läs mer

Klinisk mikrobiologi och vårdhygiens kundundersökning 2013

Klinisk mikrobiologi och vårdhygiens kundundersökning 2013 Klinisk mikrobiologi och vårdhygiens kundundersökning 2013 Tack till alla som svarat på kundenkäten från Klinisk mikrobiologi och vårdhygien (KMB) 2013. KMB har genom detta fått värdefulla synpunkter och

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Basofil allergenstimulering- CD-sens

Basofil allergenstimulering- CD-sens Basofil allergenstimulering- CD-sens Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet Nopp 1 Nopp 2 Sensibilisering Först sedan man kommit

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Allergena komponenter i vete

Allergena komponenter i vete Allergena komponenter i vete albuminer och globuliner gluten Tri a 15 - AAI monomer Tri a 28 - AAI dimer Tri a 29, 30 - AAI tetramer Tri a 12 - profilin Tri a 14 - LTP Tri a 18 - hevein-like Tri a 25 -

Läs mer

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby 2013-10-18 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Om myndighetens

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Nummer 2, 2011. Tema. Ny analys för leverfibros. Allergistudie från Kärnsjukhuset i Skövde. Rapport från IFCC i Berlin 2011

Nummer 2, 2011. Tema. Ny analys för leverfibros. Allergistudie från Kärnsjukhuset i Skövde. Rapport från IFCC i Berlin 2011 Next Level Global Siemens Headquarters Siemens AG Wittelsbacherplatz 2 80333 München Germany Global Siemens Healthcare Headquarters Siemens AG Healthcare Sector Henkestrasse 127 91052 Erlangen Germany

Läs mer

- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin

- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin Version 1.0 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 2, april 2012 Innehåll: 2-4 Klinisk kemi - Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören - Ny och bättre metod för analys av 25-hydroxi Vitamin D i serum

Läs mer

PRISLISTA KLINISK KEMI 2015

PRISLISTA KLINISK KEMI 2015 1(6) Medicinsk diagnostik Halland PRISLISTA KLINISK KEMI 2015 Csv- Absorptionskurva 300 S Aceton 108 P- ACTH 86 S- AFP 52 P- ALAT 10 Csv- Albumin 11 P- Albumin 11 tu- Albumin 11 U- Albumin/Krea index (Ingående

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit

Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit Humira blir det första och enda själv-injicerbara biologiska läkemedlet för behandling av måttlig till svår aktiv ulcerös kolit

Läs mer

Berättelsen om AutoChemist Del 8: Utvecklat svar på intervjufråga 3. Kapitel 4:3 Av: Ingmar Jungner

Berättelsen om AutoChemist Del 8: Utvecklat svar på intervjufråga 3. Kapitel 4:3 Av: Ingmar Jungner Berättelsen om AutoChemist Del 8: Utvecklat svar på intervjufråga 3. Kapitel 4:3 Av: Ingmar Jungner Vilka analyser kunde AutoChemist utföra och med vilken kapacitet?...1 Analysprogram:...1 Sjukhusanalyser:...

Läs mer

- om klassificeringsarbetet på. Barbro Gerdén Läkare

- om klassificeringsarbetet på. Barbro Gerdén Läkare Piller, plåster, puder och allt annat - om klassificeringsarbetet på Läkemedelsverket Barbro Gerdén Läkare Läkemedelsverket Dagens presentation Allmänt om klassificering Tolkningsföreträdet för läkemedelsdefinitionen

Läs mer

Nummer 2, 2012. Profil. Följ med Andreas Hillarp på en resa i koagulationens spännande värld. Tema. Pollenallergi och överdiagnostisering

Nummer 2, 2012. Profil. Följ med Andreas Hillarp på en resa i koagulationens spännande värld. Tema. Pollenallergi och överdiagnostisering Next Level Global Siemens Headquarters Siemens AG Wittelsbacherplatz 2 80333 München Germany Global Siemens Healthcare Headquarters Siemens AG Healthcare Sector Henkestrasse 127 91052 Erlangen Germany

Läs mer

Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan

Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan Eva Flodman Engblom Apotekare/Utredare Inspektionsenheten Vad är ett läkemedel? Läkemedelsdefinitionen Enligt 1 läkemedelslagen avses med läkemedel varje substans

Läs mer

12. Utredning och handläggning av barn med misstänkt/verifierad allergi mot nöt-/jordnöt

12. Utredning och handläggning av barn med misstänkt/verifierad allergi mot nöt-/jordnöt D - Utredning och behandling BAKGRUND Jordnötsallergi förekommer hos 0,6-3 % av befolkningen beroende på undersökning och land. I USA har prevalensen av jordnötsallergi ökat från 0,4 % 1997 till 1,4 %

Läs mer

Frågor och svarvar arbetar du? Personer som har svarat på frågan: 88

Frågor och svarvar arbetar du? Personer som har svarat på frågan: 88 Tack till alla som deltagit i kundenkäten från Klinisk kemi och farmakologi (KKF). KKF har genom detta fått värdefulla synpunkter och viktig kunskap om kundernas behov. Utskick Datum: 2012-03-22 2012-05-14.

Läs mer

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter hos kortisonbehandlade IBD patienter Dessa riktlinjer avser primär osteoporosprofylax hos IBD patienter som använder kortison. Vid klinisk misstanke om manifest osteoporos som t.ex. lågenergi frakturer

Läs mer

Meddelande 6/2011. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi

Meddelande 6/2011. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Datum 2011-11-0? Meddelande 6/2011 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Förenklad provtagning för Mycoplasma genitalium Separat rör för Mycoplasma genitalium, PCR (DNA) utgår

Läs mer

Vad säger den nya versionen av 15189? Jenny Lindkvist Ian Jones

Vad säger den nya versionen av 15189? Jenny Lindkvist Ian Jones Vad säger den nya versionen av 15189? Jenny Lindkvist Ian Jones Svensk standard SS-EN ISO 15189:2012 utgåva 3 Medicinska laboratorier krav på kvalitet och kompetens 15189 är en kombination av kvalitetskrav

Läs mer

Grundläggande tolkning av leverprover

Grundläggande tolkning av leverprover Grundläggande tolkning av leverprover Magdagen 5/5 Mathias Karlsson Laboratoriemedicin Värmland John Widström Gastroenterologiskt kunskapscentrum Karlstad Frågor att besvara: Har patienten symtom eller

Läs mer

Laboratoriemedicin Blekinge Giltig from 2015-04-15 Karlskrona/Karlshamn Version 1.3 Sida 1(5) K11 019 Ackrediteringens omfattning. Lab/Ort Undersöking

Laboratoriemedicin Blekinge Giltig from 2015-04-15 Karlskrona/Karlshamn Version 1.3 Sida 1(5) K11 019 Ackrediteringens omfattning. Lab/Ort Undersöking Sida 1(5) Komponent/ System Metod/ Utrustning Enhet Nivå/ Lab/Ort Undersöking Mätprincip Mätosäkerhet % ALAT P/S Enzymatisk ADVIA 1200 µkat/l 0,42/10,3 1,29/4,9 Karlshamn ALAT P/S Enzymatisk ADVIA 1800

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Laboratorium. Patientjournal. Personalakt

Laboratorium. Patientjournal. Personalakt Riktlinjer för tillförlitlig alkohol- och drogtestprocess Bakgrund De centrala organisationerna på arbetsmarknaden har tillsammans med representanter från Datainspektionen, Socialstyrelsen, Swedac samt

Läs mer

Equalis Hematologi användarmöte 5-6 mars 2015 Camilla Streimer

Equalis Hematologi användarmöte 5-6 mars 2015 Camilla Streimer Equalis Hematologi användarmöte 5-6 mars 2015 Camilla Streimer Hematologi verksamhet på 10 orter. Öppet dygnet runt på universitetssjukhus och akutsjukhus. Övriga orter öppettider efter sjukhusets behov,

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Fri från allergi? Vad menas med matallergi? 2015-04-02. Om forskning och framsteg inom matallergier

Fri från allergi? Vad menas med matallergi? 2015-04-02. Om forskning och framsteg inom matallergier Fri från allergi? Om forskning och framsteg inom matallergier Mirja Vetander, Med Dr, ST-läkare i barnmedicin Hur vanligt är det med matallergi, blir det vanligare och i sådant fall varför? Vilka diagnostiska

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Berättelsen om AutoChemist Del 11: Utvecklat svar på intervjufråga 3, Kapitel 6:1 Av: Ingmar Jungner

Berättelsen om AutoChemist Del 11: Utvecklat svar på intervjufråga 3, Kapitel 6:1 Av: Ingmar Jungner Berättelsen om AutoChemist Del 11: Utvecklat svar på intervjufråga 3, Kapitel 6:1 Av: Ingmar Jungner Kapitel 6: Etapp 3:6. 1990-talets utveckling mot "helautomatiserade" laboratorier stod som mönster för

Läs mer

Datum 2014-05-12 Diarienr: SkaS 38-2014 /2014

Datum 2014-05-12 Diarienr: SkaS 38-2014 /2014 Datum 2014-05-12 Diarienr: SkaS 38-2014 Meddelande 8/20 /2014 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m. 2014-06-11 (om inget annat datum anges i texten) Till kunder inom Skaraborgs

Läs mer

Riktlinjer för Alkohol & Droger

Riktlinjer för Alkohol & Droger Riktlinjer för Alkohol & Droger Omtanke är en viktig del i FORIAs företagskultur. Genom att förebygga, upptäcka och rehabilitera missbruk visar Du som chef omtanke om dina medarbetare. Tillsammans med

Läs mer

Tel: +49 9131 84-0 www.siemens.com/healthcare

Tel: +49 9131 84-0 www.siemens.com/healthcare Global Siemens Headquarters Siemens AG Wittelsbacherplatz 2 80333 München Germany Global Siemens Healthcare Headquarters Siemens AG Healthcare Sector Henkestrasse 127 91052 Erlangen Germany Tel: +49 9131

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013

Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013 Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013 Vad är det????? Validering Engelskans validate göra giltigt, bekräfta. Validering fastställer

Läs mer

Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på

Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på Falu Lasarett den 8 0ktober 2013. Medverkande: Gunn Westlund, Stomisköterska Birgitta Runström, Kirurg Bertil Malmodin, Mag-Tarmläkare

Läs mer

Atopy Patch Test mot sädesslag. Leif Strömberg Överläkare Allergimottagningen Barn- och ungdomskliniken Norrköping

Atopy Patch Test mot sädesslag. Leif Strömberg Överläkare Allergimottagningen Barn- och ungdomskliniken Norrköping Atopy Patch Test mot sädesslag Leif Strömberg Överläkare Allergimottagningen Barn- och ungdomskliniken Norrköping Vid diagnostik av överkänslighetsreaktion mot födoämnen är sjukhistorien ofta svårbedömd

Läs mer

PROVOCERA ELLER INTE HUR VILL DU GÖRA? Natalia Ballardini, Caroline Nilsson & Magnus Wickman

PROVOCERA ELLER INTE HUR VILL DU GÖRA? Natalia Ballardini, Caroline Nilsson & Magnus Wickman PROVOCERA ELLER INTE ww HUR VILL DU GÖRA? Natalia Ballardini, Caroline Nilsson & Magnus Wickman Remiss Leyla 15 år Frågeställning: Äkta jordnötsallergi? Önskad undersökning: Provokation jordnöt Anamnes:

Läs mer

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium? 12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

http://www.orebroll.se/lakemedel Å DAVIDSSON 2012

http://www.orebroll.se/lakemedel Å DAVIDSSON 2012 http://www.orebroll.se/lakemedel ÖLL Anafylaxi Adrenalin intramuskulärt ANAFYLAXI GETING BI an a phy lax is Exaggerated allergic reaction to a foreign protein resulting from previous exposure to it Origin:

Läs mer

Prislista 2013, Klinisk kemi

Prislista 2013, Klinisk kemi Dokumentägare Christina Larsson Fastställd av May Eriksson Fastställd 2013-08-12 Giltig t.o.m. Analyserna i prislistan indelas i följande grupper helblod (B- och Erc-), serum/plasma (S-, P-), Cerebrospinalvätska

Läs mer

I N B J U D A N. Användarmöte för. 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm

I N B J U D A N. Användarmöte för. 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm I N B J U D A N Användarmöte för Klinisk i immunologi i 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm Välkommen! Välkommen! Årets användarmöte är förlagt till Scandic Foresta på Lidingö Årets användarmöte

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 8 DECEMBER 2014

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 8 DECEMBER 2014 Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Policyprogram 2012-2014

Policyprogram 2012-2014 Policyprogram 2012-2014 Doping Alkohol Narkotika Tobak Trafiksäkerhet Innehåll Omfattning... 2 Definitioner... 3 Bakgrund... 3 Doping, alkohol, narkotika och tobak... 4 Trafiksäkerhet... 6 Omfattning Visby

Läs mer

Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping

Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping SAD:s forskarmöte i Uppsala 21-22 november 2013 Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping Kerstin Käll MD, överläkare Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Hårprov i körkortsärenden

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome

Irritable Bowel Syndrome Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar

Läs mer

Glutenintolerans - celiaki

Glutenintolerans - celiaki När löven faller... Sommaren blev kort i år. September kom och hösten likaså med dunder och brak. Men tänk så skönt det är att kunna andas frisk luft! Och hösten bjuder på så mycket härligt; äppelskörd,

Läs mer

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Friskt par i 40-års åldern ska resa 2 v till Tanzania, sol, bad och safari.

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

IBD diagnostik - jakten på den perfekta markören. Aleksandra M. Havelka

IBD diagnostik - jakten på den perfekta markören. Aleksandra M. Havelka IBD diagnostik - jakten på den perfekta markören Aleksandra M. Havelka S100 proteinfamilj Calprotectin S100 proteinfamilj Består av 25 lågmolekylära proteiner, 10-12 kda Proteinerna innehåller en EF-hand

Läs mer

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad

Läs mer

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb

Läs mer

Brister i IVD-produkter

Brister i IVD-produkter Brister i IVD-produkter Hur laboratorier rapporterar bristfälliga IVD-produkter till Läkemedelsverket och vad händer hos Läkemedelsverket sen? Equalis användarmöte för Molekylärdiagnostik, 23-24 oktober

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Clostridium difficile diagnostik. Lucía Ortega Klinisk Mikrobiologi Växjö

Clostridium difficile diagnostik. Lucía Ortega Klinisk Mikrobiologi Växjö Clostridium difficile diagnostik Lucía Ortega Klinisk Mikrobiologi Växjö Clostridium difficile Anaerob, gram positiv stav Sporbildande Producerar toxiner som A och B Orsakar diarré/kolit Indikation: Diarre

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Företagsfakta- Översikt

Företagsfakta- Översikt Företagsfakta- Översikt Laboratoriet Dynamic Code har lokaler i Linköping där även laboratoriet finns. Ackrediterat enligt ISO/IEC 17025 av Swedac. Kapacitet att analysera ca 300 000 tester per år. Konsumentprodukterna

Läs mer

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument Agenda: Allmän fakta om instrumentet Klinisk användning Patientnära koagulation på gott & ont Analysmeny Viktiga parametrar & tolkning Mätteknik, interferenser

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Anafylaxi Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Sammanfattning Adrenalin im Adrenalin im Adrenalin! Allergiteamet Allergi-skalan (litet arbetsredskap

Läs mer

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,

Läs mer

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem

Läs mer

Läkemedel beroende rehabilitering

Läkemedel beroende rehabilitering Läkemedel beroende rehabilitering Narkotikaförteckningar Alla narkotikaklassade ämnen i Sverige indelas i fem olika förteckningar, vilka regleras genom Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande

Läs mer

Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab)

Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab) Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 27.6.2014, version 1.0 VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

Läs mer

Klinisk kemiska laboratoriet vid UDS

Klinisk kemiska laboratoriet vid UDS Okt 2014 Externa prover Klinisk kemiska laboratoriet Universitetsdjursjukhuset, SLU Klinisk kemiska laboratoriet vid UDS Innehållsförteckning sidan Klinisk kemiska laboratoriets öppettider 1 Hemsida adress

Läs mer

HOS OSS ÄR DU ALDRIG EN I MÄNGDEN

HOS OSS ÄR DU ALDRIG EN I MÄNGDEN HOS OSS ÄR DU ALDRIG EN I MÄNGDEN Över 14 000 artiklar i lager PÅFYLLNADSLAGER Det tar lång tid att leta rätt artiklar, i rätt dimensioner och kvalitet till ett bra pris. Ofta används inte ens hela kvantiteten

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Svensk miljöklassificering av läkemedel Svensk miljöklassificering av läkemedel Innehållsförteckning Bakgrund 3 Hur kommer läkemedelssubstanser ut i miljön? 4 Miljörisk och miljöfara 4 Hur bedöms miljörisken? 5 Hur bedöms miljöfaran? 6 Nedbrytning

Läs mer

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 BIMA11 (PU 1) HT 2009 Summary Total number of answers 18 Filter no Group by question no Professional development Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 Lunds Universitet, Höstterminen 2009

Läs mer

Här undersöker vi dig!

Här undersöker vi dig! Här undersöker vi dig! I den här foldern från Vårdförbundet och IBL kan du läsa om provtagning, 1 analyser och undersökningar som utförs av legitimerade biomedicinska analytiker. Ann Åström, legitimerad

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 6 OKTOBER 2013

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 6 OKTOBER 2013 Landstinget Dalarna 1(5) Labnytt KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN

Läs mer

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill KOSTNADSANALYS Transportstyrelsen Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning

Läs mer

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt Startsida med endast Logo och ev en rubrik Knark från cyberrymden ENDAST BILD Spice 3 4 Flashback kommentarer 6 1 Fler Spice-rökare söker akutvård Häromnatten fördes tre ungdomar från Tidaholm till sjukhus

Läs mer

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen Rättstoxikologi 1. Inledning 2. Naturen 3. Alkohol 4. Narkotika 5. Partydroger 6. Läkemedel 1. Vad är en förgiftning? Olika mekanismer: - hjärnstammen (andning o cirkulation) - hjärtat (rytmrubbning) -

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer