Tel:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tel: +49 9131 84-0 www.siemens.com/healthcare"

Transkript

1 Global Siemens Headquarters Siemens AG Wittelsbacherplatz München Germany Global Siemens Healthcare Headquarters Siemens AG Healthcare Sector Henkestrasse Erlangen Germany Tel: Siemens Healthcare Diagnostics, det ledande företaget för klinisk diagnostik har som mål att ge läkare den nödvändiga information som behövs för att ställa rätt diagnos samt erbjuda bra behandling och korrekt uppföljning av patienter. Vårt omfattande sortiment med högpresterande system, omfattande menyalternativ och IT-lösningar ger i kombination med lyhörd service ett smidigt arbetsflöde, ökad driftseffektivitet och förbättrad patientvård. Lokal kontaktinformation Siemens Healthcare Diagnostics Johanneslundsvägen SE Upplands Väsby Sverige Telefonnummer: Fax: Global Division Siemens Healthcare Diagnostics Inc Deerfield Road Deerfield, IL USA

2 Next Level En nyhetstidning från Siemens Healthcare Diagnostics Answers for life. Nummer 1, 2012 Profil Maximal prestanda med effektiva IT- system på Unilabs i Eskilstuna Tema Tempus600 - en innovativ lösning för transport av provrör Diagnostik och behandling av tarmsjukdom hos barn och ungdom Beslutsgränser för födoämnesallergi Läkemedel - då och nu Kalendarium Vad händer under våren 2012!

3 Ledare Det är med nöje som vi härmed kan presentera det första numret av Next Level Vi har fått stor uppskattning från våra kunder för innehållet. Samtidigt är vi tacksamma för att vi även i fortsättningen får synpunkter så att vi kan anpassa tidningen till våra kunders behov. I det här numret av Next Level kan ni bland annat läsa om effektiva IT-system på Unilabs i Eskilstuna där vi har intervjuat BMA Christina Alf- Borszeki. Du kan också läsa om den nya innovativa lösningen för transport av provrör, Tempus600 och mycket mer. Vi önskar er en trevlig läsning! Tomas Kramar, VD Siemens Healthcare Diagnostics Innehåll 4-5 Maximal prestanda med effektiva IT- system på Unilabs i Eskilstuna 6-7 Tempus600 - en innovativ lösning för transport av provrör 8 Diagnostik och behandling av inflammatorisk tarmsjukdom hos barn och ungdomar 9-10 Beslutsgränser för födoämnesallergi 10 Rapportering av QC resultat för både Bio- Rad och Siemensmärkta kontroller Läkemedel - då och nu Kalendarium mars Equalis användarmöte i Hematologi, Stockholm 13 mars Equalis användarmöte i medicinsk mikrobiologi, Stockholm mars Siemens Academy Days, Upplands Väsby april Mikrobiologiskt vårmöte, Linköping 25 april Equalis användarmöte i immunologi, Stockholm april Vårmöte i klinisk kemi, Linköping Utges av: Siemens Healthcare Diagnostics Johanneslundsvägen SE Upplands Väsby, Sweden Ansvarig utgivare: Monika Neuman, Marknadschef Next Level

4 Profil Christina Alf- Borszeki, Unilabs Eskilstuna Maximal prestanda med effektiva IT- system på Unilabs i Eskilstuna Inom Unilabs arbetar man med ständiga förbättringar för att få ut maximal prestanda ur sina IT-system. På Unilabs i Eskilstuna automatiserade man 2009 och fick då också CentraLink som är Siemens middleware system. Här följer en intervju med Christina Alf- Borszeki som är BMA på Unilabs i Eskilstuna och som har varit med att implementera CentraLink. F: Hur gick implemeteringsprocessen till? Detta måste ha varit en ganska komplex installation? S: Vi började under vintern 2009 med CentraLink ungefär ett halvår före det att banan kom. Att vi började med IT-lösningen tillsammans med Siemens ser jag som en av de största vinsterna som gjorde att hela vårt förändringsarbete gick smidigt. De första instrumenten vi kopplade upp var våra Kemioch Immunologiinstrument. Vad vi gjorde då var att testa larmgränserna (höga och låga) och kvalitén på vår autovalidering. När vi hade dokumenmterat att alla gränser fungerade drog vi igång alla instrument samtidigt. Hematologiinstrumenten avvaktade vi med att koppla upp till F: Gick utbildningen på Centra- Link lika enkelt som implemeteringen? S: Ja, faktiskt gick det otroligt smidigt. Jag tror ingen av oss innan trodde att ett sådant stort arbete skulle gå så lätt. Siemens började med att utbilda mig och min kollega May. Efter utbildningen fick vi sätta oss ensamma med CentraLink så att vi själva fick lägga upp och konfigurera all data i systemet, dock fanns Siemens hela tiden i lokalen så när fel uppstod så ropade vi bara på dem och gick igenom det vi inte förstod. Detta var nog det bästa sättet för oss att lära oss då vi själva var tvungna att korrigera de fel vi själva hade skapat. Inom loppet av bara några veckor var vi mer eller mindre proffs på CentraLink och vi kunde då se alla fördelar och möjligheter med CentraLink. F: Hur såg utbildningen ut för användarna? S. För användarna hade vi halvdagars utbildningar och i direkt anslutning till utbildningen fick de sätta sig vid en CentraLink s valideringsstation för att börja använda programmet. Vi hade inför detta också lagt scheman så att det alltid fanns en mer erfaren kollega som arbetade samtidigt och kunde fungera som stöd. F: Har ni sett att kvalitén på beställningarna har ökat sedan ni fick CentraLink? S: Nej, vi får in samma volym av prover där man har gjort fel i provtagningen. En stor fördel med CentraLink och automationen är att vi finner dessa prover så mycket enklare. Det arbetet som förut var mycket tidskrävande löser vi nu snabbt och enkelt direkt när det uppstår. Detta har minskat stressen och givit oss ett lugn när vi arbetar. F: Har ni hört från kunderna om hur de uppfattar provhanteringen efter att ni skaffade middleware och automation? S: Kunderna är mycket mer positiva till att de får snabba provsvar, de känner också större trygghet eftersom de alltid vet när provsvaret beräknas vara färdigt. Detta ger oss en bättre kvalitet och service vilket är en förutsättning för att klara av och hantera högre provvolymer i framtiden. F: Har ni gjort några stora förändringar i valideringsrutinerna sedan ni fick Centra- Link? S: Vi har inte gjort några större förändringar. Innan validerade vi i LIS-systemet men nu gör vi all den valideringen(automatisk och manuell) i CentraLink. Next Level 4

5 Profil När vi började använda autovalidering fanns en viss oro hos användarna, berättar Christina. Denna oro berodde på en känsla av att man inte skulle ha kontroll över alla resultat som autovaliderades och att det skulle bli problem trots att så inte var fallet. Det var jag som delvis hade programmerat systemet så jag visste att datorn inte gör fel, skrattar Christina. Vi gör också produktionskontroller några gånger under dagen för stämma av att det inte finns rör som inte har blivit färdigprocessade. F: Hur har era svarstider och kvalitén på dem förändrats? S: Vi har nu en kontinuerlig svarstid vilket ger en högre kvalitet och ser vice till våra kunder. Med vårt Troponin I ligger svarstiden oftast under <40 minuter helt i linje med de höga krav och mål våra kunder ställer på oss. Vi arbetar kontinuerligt med kortade svarstider och då hjälper det oss att ha ett bra middleware stöd. F: Vad tycker ni om layouten på CentraLink? Är den lätt att arbeta med? S: Vi gillar arbetslayouten. Det är smidigt att man har flera vägar för att nå en funktion. Detta öppnar upp för att arbeta i programet efter sitt eget sätt. Det är också bra med de funktioner som man kan konfigurera efter användarens egna önskemål. F: Har de manuella stegen minskat i antal sedan ni fick CentraLink med automation? S: Ja flera manuella steg har vi helt rationaliserat bort eller flyttat in på banan. Den bästa funktionen vi fick var när vi kunde göra ankomstregistreringen automatiskt direkt på automationen. Andra förbättringar vi lade på CentraLink och automationen är lagerlista vilket gör att vi snabbt kan finna våra prover, skapande av utsorteringszoner baserat på resultatet av en analys, automatisk utsortering av våra skickeprover samt de som skall alikvoteras. Detta sparade mycket manuellt och monotont arbete och vi har nu en mycket bättre arbetsmiljö med mindre stress. F: Ni arbetar med autovalidering. Vad tycker ni om det? S: Autovalidering var huvudsyftet med automationen och CentraLink. Vi hade besökt och sett hur våra kollegor på S:t Göran arbetade och såg där alla fördelar med autovalideringen. Vi såg också att vi kunde 5 Next Level få ut fler och bättre funktioner i CentraLink än vad vi då kunde i vårt LIS-system. Autovalideringen gör ju att vi verkligen kan fokusera på de sjuka patienterna med värden utanför våra uppsatta referensområden och prover med clot eller larmflaggor som vi direkt kan sortera ut för hantering. Dessa funktioner underlättar väsentligt för oss och har samtidigt bidragit till en avsevärt lugnare arbetsmiljö. F: Det finns en funktion i CentraLink för att skapa egna regelverk och triggers, vilket inte var något nytt för er. Hur använder ni det? S: Detta är en av de bästa funktionerna i CentraLink och den vi haft mest nytta av i vårt dagliga arbete. Vi har t ex skapat en regel för att köra PSAkvot som bygger på att endast när PSAkvot är beställt av en avdelning och PSA är mellan 3-10 då beräknas kvoten tillsammans med Fritt-PSA. Vi har också skapat en utsorterings- trigger för alla våra IgA analyser när de är <0.33. Tack vare Centra- Link får vi då alla dessa provrör i ett dedikerat ställ på automationen ochdå slipper vi massor av manuellt letande i kylen. F: Arbetar ni med spårbarhet i systemet? S: I dagsläget har vi ingen egen inloggning men kommer att införa detta under våren. Detta ser vi fram emot och kommer att bli guld värt. Speciellt funktionen för att kunna skapa och använda ett personligt valideringsfönster tror jag mycket på. F: Hur hanterar ni back- up- och reservrutiner av CentraLink? S: Sedan starten 2009 har vi endast behövt starta om servern en gång då ett program hade hängt sig. I vår reservplan har vi satt upp en back-up miljö så vi vid ett eventuellt driftstop kan koppla instrumenten direkt till LIS-systemet. Själva servern arbetar med RAID och vi tar back-up dagligen på servern vilket medför att vi har en mycket hög säkerhet på vårt IT-system. Allt detta sker helt med automatik så vi känner oss trygga och lugna. Hur ser ni på framtiden med CentraLink? S: Just nu längtar vi efter nästa version med mer visuella funktioner och fördelar för oss i vårt dagliga jobb. Jag tror att vi med den nya versionen kommer att kunna korta ned svarstiderna ytterligare. Jag ser det som ett mål att t ex våra Troponiner skall kunna besvaras snabbare än idag. Jag ser det som krångligare att behöva arbeta utan CentraLink. Jag ser ju alla föredelar och det komplement vi får genom att ha både Middleware och LIS. Vi får helt enkelt det bästa av två världar. Av: Magnuz Hedlund, Produktchef Uppkopplade Instrument: 2st ADVIA 1800 (Kemi) 2st ADVIA 2120i (Hematologi) 2st ADVIA Centaur XP (Immunologi) 1st Immulite Xpi (Special immunologi) 7st Arbets och validerings stationer 5st ADVIA Pilot för att fjärrstyra alla instrument - Ca rör/dag - I genomsnitt 4-5 analyser/ rör - 90% av alla analyser autovalideras

6 Tema TEMPUS600 - en innovativ lösning för transport av provrör Prover som anländer till laboratoriet Siemens Healthcare Diagnostics har tecknat ett distributörsavtal med Danska TIMEDICO som ligger bakom systemet TEMPUS600. Som ensam distributör i Sverige kan vi nu erbjuda den svenska marknaden en innovativ lösning för transport av provrör från avdelningar in till laboratoriet. TEMPUS600 Ökad säkerhet, effektivitet och minskade driftskostnader. TEMPUS600 är ett system som gör det möjligt att transportera prover från en sjukhusavdelning till laboratoriet på några sekunder. Liksom många andra till synes enkla och effektiva lösningar, har det tagit mycket tid och hårt arbete för att nå den slutliga produkten. Utvecklingen av TEMPUS600 är ett exempel på samarbete mellan den danska sjukvårdssektorn och tillverkaren TIMEDICO. Det var när man tittade på den totala analysprocessen för blod som det blev uppenbart att ett av de största momenten i tid och säkerhet är från den punkt där blodprov dras tills dess att det anländer till laboratoriet. För att minska tidsåtgången från det att ett blodprov tas från patienten tills testresultatet är i händerna på den beställande läkaren var transporten tvungen att omorganiseras. Detta är vad TEMPUS600 handlar om På senare tid har fler och fler sjukhus kommit till slutsatsen att en viktig del i att minska antalet vårddagar för den enskilde patienten är att omorganisera transportsättet för blodprover och andra prover inom sjukhuset. Det hela började när professor och medicine doktor Ivan Brandslund formulerade kraven för ett system som kunde transportera blodprov från en sjukhusavdelning till laboratoriet. Systemet måste gå från start till mål direkt, vara lätt att använda, det får inte skada proverna, vara helt utan behov av packning och uppackning av proverna och slutligen ska det vara enkelt att installera i befintliga byggnader och lokaler. Det handlar om att ändra sina vanor För hundra år sedan använde vi oss av kurirer för att förmedla ett meddelande till mottagaren. Nu skickar vi samma meddelande direkt som ett textmeddelande. Frågan var - "Kan vi skapa en liknande förändring i transporten av prover?" När arbetet påbörjades med att skapa denna förändring var det inte alls så enkelt som det kan verka vid en första överblick. När man sedan tittade närmare på de krav som fastställts av professor Ivan Brandslund var det självklart att provröret skulle användas som transportenhet. Med transportenhet fastställd började arbetet med att skapa ett transportsystem som skulle passa för provrörets uppbyggnad och inte ha någon påverkan på provet i röret. Slutligen fastställdes att ett rör för tryckluft som var endast 40 mm i diameter skulle användas. Detta val gjorde det också lätt att installera röret i befintliga byggnader. Angående kravet på att gå från start till mål direkt från sjukhusavdelningen till laboratoriet har diametern på röret gjort det möjligt för TEMPUS600 att anslutas direkt i den pre-analytiska utrustningen på laboratoriet. Därmed har man kunnat eliminera stopp i transportvägar, felplaceringar eller annan misskötsel av prover på vägen. Med ett transportavstånd på 300 meter från avdelningen till laboratoriet anländer blodprovet till laboratoriet ca 40 sekunder senare (provrören transporteras med en hastighet av 7 m / s (23 ft / s). Det som sedan återstod var att göra systemet enkelt att hantera och använda. Allt man idag behöver göra är att placera provrör med blod i TEMPUS600 rack och mata in racket i rackmataren och provrören är på väg till laboratoriet. Next Level 6

7 Tema Ökad säkerhet, effektivitet och minskade driftskostnader TEMPUS600, inmatningsenhet Men fungerar detta i det verkliga livet? Systemet har testats under verkliga förhållanden i samarbete med två stora sjukhus i Danmark, Sygehus Lillebælt / Kolding Hospital och Odense Universitetssjukhus, OUH. Professor Ivan Brandslund från Sygehus Lillebælt har också utarbetat en rapport om transportens effekter på de biokemiska komponenterna när du använder TEMPUS600 i jämförelse med rutinmässiga transporter där man använder kurirer. Båda sjukhusen testade systemen gällande klinisk tillförlitlighet och teknisk uthållighet. Systemet klarade denna jämförelse med glans. Bättre behandling på kortare tid Problemet har alltid varit att balansera behandlingens kvalitet och den tid som patienten måste läggas in på sjukhus. TEMPUS600 har ändrat på detta och nu kan man göra båda samtidigt. Marknaden är överens För mindre än 2 år sedan hade TIMEDICO två system i drift och i skrivande stund har de 16 system installerade... och snöbollen har börjat rulla. Referensinstallationer Herlev Hospital Holbæk Sygehus Kolding Sygehus Køge Sygehus Odense Universitetshospital, OUH Roskilde Sygehus Svendborg Sygehus Aarhus Universitetshospital, Skejby Demo av TEMPUS600 Vi kommer att kunna visa en mindre demo av systemet under våren /3-21/3 Siemens Academy Days 25/4-27/4 SFKK vårmötet i Linköping För ytterligare information vänligen kontakta; 7 Next Level

8 Nyheter Diagnostik och behandling av inflammatorisk tarmsjukdom hos barn och ungdomar Serologiska markörer associerade med IBD Ett stort antal antikroppar förekommer oftare hos patienter med IBD än hos patienter med andra mag-tarmsjukdomar men antikroppar kan också påvisas hos en del friska individer. Serologiska markörer har därför ingen plats i den primära utredningen vid misstänkt IBD. Vissa av dessa antikroppar ses oftare hos patienter med Crohns sjukdom än hos patienter med ulcerös colit och omvänt. Vid differentialdiagnostiska svårigheter talar påvisande av ASCA för underliggande Crohns sjukdom och p-anca för ulcerös colit. Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD), huvudsakligen Crohns sjukdom och ulcerös kolit, ökar i Sverige också i den pediatriska populationen: i fler än vart femte fall IBD sker debuten före vuxen ålder. Incidensen uppskattas till barn under 16 år årligen. I Stockholmsregionen anges incidensen till 11,5 fall per barn och år. Etiologin anses vara multifaktoriell. Följande läkemedel rekommenderas för behandling av aktiv sjukdom och/eller underhållsbehandling, d.v.s. terapi som syftar till att bibehålla patienten i remission. Ofta kombineras olika läkemedel. Farmakologisk behandling vid ulcerös kolit sulfasalazin 5-ASA prednisolon azatioprin TNF-blockerare 5-ASA rektalt steroider rektalt Farmakologisk behandling av Crohns sjukdom i tunntarm och tjocktarm 5-ASA prednisolon azatioprin metotrexat TNF-blockerare sulfasalazin prednisolon budesoni Farmakologisk behandling av Crohns sjukdom med perianal utbredning (fistel/abscess) metronidazol ciprofloxacin azatioprin metotrexat TNF-blockerare Laboratorieanalyser vid misstänkt IBD Blodanalyser indikerande inflammationsaktivitet: - Hb, EVF, EPK, MCV, MCH, LPK, Diff, TPK - SR, CRP, orosomucoid - Albumin, immunglobuliner Markörer för inflammationsaktivitet i feces Fekalt calprotectin: Calprotectin är ett protein, som huvudsakligen finns i neutrofila granulocyter. Proteinet kan mätas i faeces och metoden fungerar som en ospecifik markör för gastrointestinal inflammation ett slags tarmens CRP-test. Metoden kan användas som diagnostiskt hjälpmedel vid misstanke om IBD inför ställningstagande till skopiundersökning. Analyser som speglar nutritionstillståndet - Albumin - B12, folsyra-status, metylmalonat - Järn-status som kan inkludera S-Fe, TIBC, järnmättnad, transferrinreceptor, ferritin Analyser som kan indikera extraintestinala manifestationer - Bilirubin, ASAT, ALAT, ALP, I-GT, PK - Specifikt pankreas-amylas i serum och/eller i urin - S-kreatinin - Urinprov (protein, erytrocyter, LPK, glukos) Analyser för differentialdiagnostik - Avföringsprov - F-odling (Salmonella, Shigella, Yersinia, Campylobacter jejuni) - Ev. PCR/ odling EHEC - F-mikroskopi (cystor, maskägg) - Clostridium difficile cytotoxin B - Ev. virusdiagnostik (serologi/ PCR) avseende CMV, herpes-, rota-, adeno-virus - Antikroppar i serum mot Yersinia - Celiaki-markörer - Vid särskild misstanke: TB-diagnostik, HIV Information hämtad från; Vårdprogram. Inflammatorisk tarmsjukdom hos barn och ungdomar. Svenska barnläkarföreningens sektion för gastroenterologi, hepatologi och nutrition; doc. Av: Johanna Ekholm- Tenefors, Produktchef Next Level 8

9 Nyheter Beslutsgränser för födoämnesallergi I en nyligen publicerad artikel 1 i Annals of Allergy Asthma and Immunology har Robert G. Hamilton, tillsammans med flertal medarbetare på Johns Hopkins University School of Medicine i Baltimore, presenterat sina resultat från en stor allergistudie på födoämnesallergiska barn med syftet att jämföra två olika metoders (IMMULITE och ImmunoCAP ) kvantitativa resultat av specifika IgE. Man har även tagit fram korrelationsfaktorer så att man kan jämföra resultat från IMMULITE med resultat från ImmunoCAP. När man kan mäta specifika IgE antikroppar mot ett visst allergen hos en person då visar det att denna individ har blivit sensitiserad mot just detta allergen. Men, man kan inte utgå ifrån att närvaro av specifika IgE antikroppar är kopplade till kliniska (allergiska)symptom hos individen. Detta har utan tvekan orsakat en del frustration hos kliniker som gärna vill ha ett laboratorieresultat som ger ett mer entydigt svar om det föreligger en klinisk allergi eller inte. Man har därför i tidigare studier 2,3 försökt ta reda på vid vilken nivå av specifika IgE värden som man kan förvänta sig att en individ med hög sannolikhet kommer att få en allergisk reaktion om personen utsätts för det sensibiliserande allergenet. Dessa studier har framförallt gjorts på olika födoämnesallergener såsom mjölk, ägg, jordnöt och fisk. Uppföljningsstudier 4,5 har till stor del konfirmerat värdet av att ha prediktiva IgE cut off nivåer för de olika födoämnesallergenerna, då man utifrån dessa värden har kunnat selektera de patienter som kan provoceras med ett födoämne för att konfirmera eller utesluta en allergi och samtidigt undvika att provocera de patienter som med stor sannolikhet har en klinisk allergi (och eventuellt riskerar att få en allvarlig reaktion vid en provokation). Man har därigenom sparat tid och resurser samt undvikit onödigt lidande hos patienten. Men flera studier har också visat att absoluta prediktiva värden inte går att bestämma då dessa värden varierar beroende på vilken population som studerats och hur man har lagt upp studien 6. Dessutom går det inte att överföra prediktiva värden som uppmätts med en metod till en annan, och till dags dato har prediktiva värden bara tagits fram för ImmunoCAP systemet. Med den nya studien från John Hopkins University Hospital har man undersökt hur resultaten från ImmunoCAP och IMMULITE förhåller sig till varandra och målet har varit att ta fram en faktor som kan användas för att korrelera IMMULITE uppmätta specifika IgE resultat för ägg, mjölk samt för jordnöt till motsvarande ImmunoCAP resultat. Med hjälp av dessa faktorer kan man nu korrelera specifika IgE resultat från IMMULITE till publiserade, prediktiva cut off värden som tagits för ImmunoCAP systemet. I studien har 328 personer i åldern ett till arton år ingått och majoriteten av dessa har genomgått en provokationstest för att säkerställa klinisk allergi eller frånvaro av allergi. En grupp provocerades inte pga av etiska skäl och individerna i denna grupp hade antingen en historik med allvarliga allergiska reaktioner eller så uppvisade de mycket höga IgE nivåer. Det man såg i studien var att skillnaden mellan rapporterade IgE nivåer uppmätta på ImmunoCAP respektive IMMULITE var modesta samt att metoderna korrelerade väl mot varandra och de kliniska resultaten. För jordnöt fann man att resultaten mellan metoderna skiljde sig åt med en faktor på 1,86 och för mjölk skiljde sig resultaten åt med en faktor på 2,33. Äggresutlaten upvisade en större variation än för mjölk och jordnöt och här fann man att IMMULITE nivåerna var igenomsnitt 4,85 gånger högre än de nivåer som uppmättes med ImmunoCAP. Det faktum att resultaten skiljer sig åt mellan metoderna, trots att de är standardiserade mot samma total IgE WHO standard (WHO 75/502) förklaras i skillnaderna i allergenextrakten samt hur allergenerna är preparerade för respektive metod. Författarna till artikeln sammanfattar resultaten med att IMMULITE generellt rapporterar högre resultat än ImmunoCAP men att kliniker kan använda IMMULITE resultaten med lika hög säkerhet för att besluta om att gå vidare med en födoämnesprovokationstest eller inte. Slutklämmen på artikeln flaggar dock för att klinikerna bör följa NIAIDs (2010 National Institute of Allergy and Infectious Disease) rekommendationer 7 om födoämnesallergidiagnos nämligen att diagnosen inte får baseras på IgE resultat enbart utan att diagnosen måste ställas i samklang med patientens anamnes. Referenser 1. Hamilton R et al. Extension of food allergen specific IgE ranges from the ImmunoCAP to the IMMULITE systems. Ann Allergy Asthma Immunol. 2011;107: Sampson HA, Ho DG. Relationship between food-specific IgE concentrations and the risk of positive food challenges in children and adolescents.j Allergy Clin Immunol. 1997; 100: Sampson HA. Utility of food specific IgE concentrations in predicting symptomatic food allergy. J Allergy Clin Immunol. 2001;107: Garcia-Ara MC, Boyano-Martinez T, Diaz-Pena JM, Martin-Muñoz F,Reche- Frutos M, Martin-Esteban M. Specific IgE levels in the diagnosis of immediate hypersensitivity to cow s milk protein in the infant. JAllergy Clin Immunol. 2001;107: Clark AT, Ewan PW. Interpretation of tests for nut allergy in one thousand patients in relation to allergy or tolerance. Clin Exp Allergy.2003;33: Miceli Sopo S et al. The predictive value of specific immunoglobulin E level for the first diagnosis of cow s milk allergy. A critical analysis of pediatric literature. Petiatr Allergy Immunol 2007: 18: NIAID-Sponsored Expert Panel. Guidelines for the diagnosis and management of food allergy in the United States: report of the NIAIDsponsored expert panel. J Allergy Clin Immunol. 2010;126:S1 S58. Av: Gwen Gilderson, Produktchef 9 Next Level

10 Nyheter Födoämnesspecifika IgE koncentrationer (ku/l) Kliniska beslutsgränser (värden angivna inom parantes gäller för barn <2 år) Födoämne IMMULITE a ImmunoCAP b Kvot c IMMULITE/Imm unocap Ägg 34,0 (9,7) 7 (2) 4,85 Mjölk 34,5 (11,5) 15 (5) 2,30 Jordnöt 26,0 14 1,86 a) Beräknad från faktor (c) samt från publicerade data av Sampson (b) b) Sampson HA: J Allergy Clin Immunol 107: , 2001 c) Hamilton R. G.Ann Allergy Asthma Immunol. 2011;107: De kliniska beslutsgränserna för specifika IgE nivåer är % prediktiva för en positiv reaktion vid en provokationstest av födoämnet i fråga. Även om kliniska beslutsgränser kan vara till hjälp så bör man vara medveten om att det i 50% av fallen kan ske en positiv allergisk reaktion vid provokation hos individer med specifika IgE nivåer under de respektive kliniska beslutsgränserna d. d) Position statement by Allergy Society of S.A. May 2006 Rapportering av QC-resultat för både Bio-Rad och Siemensmärkta kontroller Siemens Healthcare Diagnostics och Bio-RadLaboratories, Inc. har utökat sitt globala samarbetsavtal om marknadsföring av ADVIA -kemisystemen och ADVIA Centaur immunoanalyssystemen. Bio-Rad kommer nu att erbjuda sina kvalitetskontrollprodukter och Unity -datahanteringslösningar för kvalitetskontroll till Siemens kunder med IMMULITE immunoanalyssystem, Dimension integrerade kemisystem och Dimension Vista Intelligent Laboratoriesystem. Kombinationen av kvalitetskontrollprodukter och lösningar för datahantering kommer att hjälpa Siemens kunder att spåra och rapportera sina laboratoriesystems analysprestanda. Tack vare detta avtal kan alla immunoanalyssystem och kemisystem från Siemens nu utnyttja samma portfölj av Bio-Rad- och Siemenskontroller. Detta minskar antalet kontroller som laboratoriet måste hantera. Siemens portfölj av kontroller och datahanteringslösningar och Bio- Rads Unity-programvaror omfattar olika nivåer av funktionalitet, allt från grundläggande, internetbaserad dataregistrering till avancerad QC-datahantering i realtid, regelutvärdering och analys, vilket gör att varje laboratorium kan öka förtroendet för sina testsystem och resultaten från externa utvärderingar. För första gången kommer nu Siemens kunder att kunna rapportera QC-resultat för både Bio-Rad och Siemensmärkta kontroller med hjälp av Bio-Rads Unity Quality Control (QC)- program Siemens Portfolio Data Management Solution. Detta program ger en bättre allmän produktivitetslösning med tillgång till kvalitetskontrolldata från tusentals laboratorier över hela världen för InterLaboratory-jämförelser. Av: Gwen Gilderson, Produktchef Next Level 10

11 Historia Läkemedel - då och nu Historia Vetenskapen om Läkemedelsanalyser växte fram ur kunskaperna att; Vissa läkemedel har snäva terapeutiska områden Vid koncentrationer högre än den övre områdesgrän sen kan läkemedlet vara toxiskt Vid koncentrationer lägre än den undre områdesgränsen kan läkemedlet vara ineffektivt Alla patienter får inte samma respons vid samma läkemedelsdos Dessa upptäckter ledde till skapandet av Klinisk Farmakologi laboratorier, vars uppgift var att både analysera läkemedelstest men också att utföra studier för att bestämma terapeutiska områden, påvisa metodfel och interferenser samt tolkning av resultat. Alla hade dock inte samma tilltro till läkemedelsanalyser. Det fanns de som ansåg att analys av läkemedel hade lågt eller inget värde alls och att en läkare kunde uppnå samma resultat genom att ordinera läkemedel baserat på kunskaper om läkemedlets biokemi och patientens kliniska profil. Sedan justera läkemedelsdosen baserat på patientens kliniska respons. [1] Vad är ett läkemedel? Alla ämnen som påstås kunna användas för att behandla eller förebygga sjukdomar är läkemedel, och alla ämnen som kan användas för att behandla sjukdomar är också läkemedel. Läkemedelslagen säger att ett läkemedel är varje substans eller kombination av substanser 1. som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor och djur eller 2. som kan användas på eller tillföras människor eller djur i syfte att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller för att ställa diagnos. Enkelt översatt innebär lagtexten att alla ämnen som påstås kunna användas för att behandla eller förebygga sjukdomar är läkemedel, och alla ämnen som kan användas för att behandla sjukdomar också är läkemedel. Det är alltså inte bara produkten i sig som avgör om den är ett läkemedel eller inte avsikten med produkten är också central i sammanhanget. [2] Faktorer som påverkar analysresultat Många faktorer samspelar för att skapa korrekta och användbara läkemedelsresultat: Farmakokinetik Farmakodynamik Dosering Provtagningstid och provtagningssätt Analysmetodologi Genetisk polymorfism [3] Narkotikaklassade läkemedel Narkotika är beroendeframkallande medel som bedövar eller stimulerar det centrala nervsystemet (läs mer om vad det innebär att något är beroendeframkallande i länken i höger-marginalen). Risken för att man ska bli beroende av narkotiska läkemedel vid sjukdomsbehandling är liten när man använder dem på normalt sätt och i rekommenderade doser. I Sverige är narkotiska preparat indelade i fem grupper ( förteckningar ) efter missbruksrisk och hur beroende-framkallande de är (text nedan ur Läkemedelsverkets bok Läkemedelsguiden, 2007): Förteckning I: Narkotika som normalt inte har medicinsk användning. Praktiskt taget alla dessa medel är förbjudna och samtliga medför hög missbruksrisk. Exempel: marijuana (cannabis) och heroin. Förteckning II: Likt medlen i grupp I medför dessa stor missbruksrisk och kan ge upphov till fysiskt eller psykiskt beroende. De har dock ett klart värde inom medicinen men bestämmelser begränsar användningen. Exempel: amfetamin, morfin, flunitrazepam och petidin. Förteckning III: Dessa medel hör egentligen hemma under förteckning II men särbehandlas beroende på att beredningar med små mängder till exempel kodein inte är lika beroendeframkallande. Exempel: dextropropoxifen, kodein i vissa doser. Förteckning IV: Läkemedel i denna grupp har stor medicinsk användning och relativt liten risk för beroendeutveckling. Exempel: de flesta bensodiazepiner. Förteckning V: Medel med låg risk för missbruk. Dessa medel är narkotikaklassade i Sverige men inte internationellt. Exempel: zopiklon. [4] 11 Next Level

12 Historia Missbruk av läkemedel Missbruk av läkemedel såsom syntetiska opiater, sömnmedel och lugnande medel samt amfetaminlika läkemedel rapporteras vara ett ökande hälsoproblem i ett antal länder. I USA har man numera fler akutfall av läkemedelsmissbruk än av illegala droger. Läkemedelsdroger kan komma att ersätta illegala droger eftersom de anses vara mindre farliga, förskrivs av läkare, är lagliga och billiga och användandet är mer socialt accepterat. Läkemedelsdroger är också lätta att få tag på och de ingår alltmer i det ökande bland-missbruket världen över. [5] Missbruk genom rökning av fentanylplåster har skördat sex människors liv. I samtliga fall rör det sig om unga vuxna som har rökt medicinska plåster innehållande fentanyl. [6] Beroendeframkallande ämnen Beroendeframkallande ämnen (till exempel nikotin och narkotika) påverkar hjärnans belöningssystem och ger användaren en känsla av välbehag. Detta ger upphov till ett fysiskt och psykiskt "sug" efter ämnet, och abstinensbesvär då användningen upphör. Enligt Världshälsoorganisationen känne-tecknas beroende av begär efter läkemedlet, abstinensbesvär, behov av allt högre doser och oförmåga att begränsa eller avsluta användningen av läkemedlet. Allmanhet/Att-anvanda-lakemedel/sarskildapatientgrupper/Utsattningsbesvar-innebar-intelakemedelsberoende/ Referenser 1. Shenfield GM. Therapeutic Drug Monitoring beyond Br. J Clin. Pharmacol, 2001; 52: 3S-4S. 2. Vad är ett läkemedel. Läkemedelsverket. 3. Birkett DJ. Therapeutic Drug Monitoring. Aust Prescr, 1997; 20: Narkotikaklassade läkemedel. Läkemedelsverket. se/malgrupp/allmanhet/lakemedel/vadar-ett- lakemedel/narkotikaklassadelakemedel/ 5. Gunnar Hermansson. Svenska Narkotikapolisföreningens Nyhetsbrev. 6. Polisen vill agera mot dödsplåster. inrikes/polisen-vill-agera-mot-dodsplaster_ svd Av: Johanna Ekholm- Tenefors, Produktchef Next Level 12

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman Barnallergologi-sektionens höstmöte, Linköping 2011-09 09-15 Överläkare, Medicine doktor Barn och Ungdomsmedicinska kliniken/ Centrum för Klinisk Forskning Centrallasarettet, Västerås Karolinska Institutet,

Läs mer

Författningar för farmaceutisk behörighet

Författningar för farmaceutisk behörighet Författningar för farmaceutisk behörighet Höstterminen 2012 Ida Bergström ida.bergstrom@farmaci.uu.se Innehåll Läkemedel Genomgång av kurshandledningen 1 Innehåll Läkemedel Läkemedel - definition Avsedd

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay

Läs mer

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2 Integrerande MEQ 2 DX2 2014-04-23 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

EQUALIS kvalitetsmål

EQUALIS kvalitetsmål EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten i sin

Läs mer

Födoämnesallergi - Provokation

Födoämnesallergi - Provokation Födoämnesallergi - provokation 1(6) Födoämnesallergi - Provokation Detta PM avser IgE-förmedlade reaktioner. Bakgrund. Födoämnesallergi definieras som en avvikande reaktion på ett födoämne, en reaktion

Läs mer

När krävs klinisk läkemedelsprövning? Ann Marie Janson Lang, docent Enheten för Kliniska Prövningar och Licenser

När krävs klinisk läkemedelsprövning? Ann Marie Janson Lang, docent Enheten för Kliniska Prövningar och Licenser När krävs klinisk läkemedelsprövning? Ann Marie Janson Lang, docent Enheten för Kliniska Prövningar och Licenser Informationsdag Avancerade Terapier 2010-10-05 Läkemedelsutveckling Lab.försök & djurtester

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna

Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna Mycket kan förstås gå fel så att resultatet blir missvisande: Patienten Variation dag till dag Förberedelser Han kanske inte

Läs mer

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges)

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges) Datum 2012-01-26 Meddelande 1/20 2012 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges) B-Celler, svarsrapportering Vid differentialräkning av

Läs mer

Lokalt vårdprogram för utredning och behandling av IBD i Östergötland

Lokalt vårdprogram för utredning och behandling av IBD i Östergötland i 1(6) Lokalt vårdprogram för utredning och behandling av IBD i Östergötland Detta vårdprogram ska: - Ge utredningsgång vid misstänkt IBD - Ge behandlingsförslag vid konstaterad IBD. 1. Definition IBD

Läs mer

Författningar. Allmänt om författningar. Innehåll. Författningshierarki: Receptarieprogrammet HT-10

Författningar. Allmänt om författningar. Innehåll. Författningshierarki: Receptarieprogrammet HT-10 Författningar Receptarieprogrammet HT-10 Pernilla Jonsson Leg. apotekare och doktorand Samhällsfarmaci/ Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 1 Innehåll Läkemedel Handel och import

Läs mer

Kosttillskott eller läkemedel? Tomas Nilsson, apotekare/farm dr

Kosttillskott eller läkemedel? Tomas Nilsson, apotekare/farm dr Kosttillskott eller läkemedel? Tomas Nilsson, apotekare/farm dr tomas.nilsson@mpa.se Upplägg Vad är ett läkemedel? Vad är inte ett läkemedel? Vanliga exempel. Hur kan kommunerna ta hjälp av Läkemedelsverket

Läs mer

Nummer 1 2009. Information från Laboratoriemedicin Landstinget Gävleborg

Nummer 1 2009. Information från Laboratoriemedicin Landstinget Gävleborg Nummer 1 2009 Information från Landstinget Gävleborg Upprättat datum: 2009-02-24 2(7) Innehållsförteckning ALLMÄN INFORMATION... 3 LABXET REDAKTION... 3 LABORATORIEMEDICINS HEMSIDOR... 3 VEM SKA HA SVARET?...

Läs mer

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover.

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover. Datum 2010-11-10 Meddelande 8/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi Hantering av spinalvätskeprover. Många av de analyser som utförs på cerebrospinalvätska är känsliga för hantering

Läs mer

Imurel och Inflammatorisk tarmsjukdom. Curt Tysk Medicin kliniken USÖ

Imurel och Inflammatorisk tarmsjukdom. Curt Tysk Medicin kliniken USÖ Imurel och Inflammatorisk tarmsjukdom Curt Tysk Medicin kliniken USÖ Azatioprin (Imurel) är ett värdefullt behandlingsalternativ vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit med förhållandevis litet biverkningar

Läs mer

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning: MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012. Utskick: 1. Var arbetar du?

Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012. Utskick: 1. Var arbetar du? Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012 Tack till alla som deltagit i kundenkäten från Klinisk mikrobiologi och vårdhygien (KMB). KMB har genom detta fått värdefulla synpunkter och viktig

Läs mer

SERVICELOGISTIK MED ASCOM JOB AGENT ASCOM JOB AGENT VÄGEN TILL EFFEKTIV SERVICELOGISTIK

SERVICELOGISTIK MED ASCOM JOB AGENT ASCOM JOB AGENT VÄGEN TILL EFFEKTIV SERVICELOGISTIK SERVICELOGISTIK MED ASCOM JOB AGENT ASCOM JOB AGENT VÄGEN TILL EFFEKTIV SERVICELOGISTIK UNDVIK FLASKHALSAR OCH ÖKA EFFEKTIVITETEN MED 25 % Servicelogistiken på ett sjukhus är länken mellan de olika avdelningarna,

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

Läkemedelsbehandling och amning

Läkemedelsbehandling och amning Läkemedelsbehandling och amning Susanne Näslund, Apotekare Avdelningen för Klinisk Farmakologi Umeå universitet Läkemedelsinformationscentralen ELINOR Norrlands universitetssjukhus 1 Innehåll Faktorer

Läs mer

Datum 2015-05-18 Diarienr: SkaS 38-2015

Datum 2015-05-18 Diarienr: SkaS 38-2015 Datum 2015-05-18 Diarienr: SkaS 38-2015 Meddelande 14/20 /2015 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m. 2015-06-10 (om inget annat datum anges i texten) Till kunder inom SkaS och

Läs mer

Förbud förenat med vite

Förbud förenat med vite _ LÄKEMEDELSVERKET y ' MEDICAL PRODUCTS AGENCY Martin Burman Enheten för kontroll av läkemedelsprodukter och narkotika Beslut Datum: 2013-10-04 Dnr: 6.10.1-2013- 031131 Tradeteam i Vintrie AB Org nr 556885-4797

Läs mer

Leverns Struktur. Leverlobulus. Portatrakt. Centralven. V. Porta tillför Näringsämnen Hormoner. A.hepatica Tillför O 2.

Leverns Struktur. Leverlobulus. Portatrakt. Centralven. V. Porta tillför Näringsämnen Hormoner. A.hepatica Tillför O 2. Leverns Struktur Leverlobulus Portatrakt Centralven A.hepatica Tillför O 2 V. Porta tillför Näringsämnen Hormoner Gallgångarna Avlägsnar bilirubin, Sekretoriskt IgA Toxiner Virus Lever Cirros Leverlobulus

Läs mer

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovokationer ww Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovoaktioner? Fastställa diagnos Kontrollera om

Läs mer

Laboratorienytt. Innehåll: Nr 1, Januari Klinisk Mikrobiologi

Laboratorienytt. Innehåll: Nr 1, Januari Klinisk Mikrobiologi 1 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 1, Januari 2017 Innehåll: Sid 2-5 Klinisk Mikrobiologi - Ändring i svarsrutiner med mera på Blodsmittesektionen klinisk mikrobiologi från och med december 2016 -

Läs mer

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2

Läs mer

Ny analyskatalog 15 oktober

Ny analyskatalog 15 oktober 1 (6) 2014-10-06 Till TakeCare-användare TioHundra Ny analyskatalog 15 oktober Nedanstående förändringar från Karolinska Universitetslaboratoriet införs den 15 oktober i analyskatalog för elektroniska

Läs mer

Hypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14

Hypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14 Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här

Läs mer

Del 2. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 16p

Del 2. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 16p Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 16p Lena 32 år. Du arbetar som underläkare på medicinakuten, och eftermiddagens första patient söker pga ont i magen och diarréer. Denna 32-åriga kvinna är sedan tidigare väsentligen

Läs mer

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen. Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för

Läs mer

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Del 2. 7 sidor. 18 poäng

Del 2. 7 sidor. 18 poäng 7 sidor. 18 poäng Sara är utbildad journalist. Hon har familj och ett barn. Hennes huvudsakliga symtom är halsbränna och buksmärta. Halsbrännan är besvärlig, men under de senaste två månaderna har symtomen

Läs mer

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades

Läs mer

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Azatioprin och Purinethol används som remissionsinducerande behandling och underhållsbehandling vid ulcerös colit och crohns sjukdom.

Läs mer

Patientnära analyser en introduktion

Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson Docent, klinisk kemist Siemens Healthcare AB Patientnära analyser en introduktion Restricted Siemens AG 2014 All rights reserved. Answers for life. Ta med sig hem budskap Limited data indicate

Läs mer

Det integrerade laboratoriet

Det integrerade laboratoriet Det integrerade laboratoriet nyckeln till framgångsrikt laboratoriemedicin!? Andreas Matussek överläkare, docent Verksamhetschef laboratoriemedicin Medicinsk chef mikrobiologi Geografiskt område Disposition

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin. 11 augusti poäng MEQ 2

Delexamination 3. Klinisk Medicin. 11 augusti poäng MEQ 2 Delexamination 3 Klinisk Medicin 11 augusti 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning: Dnr: Dnr:5.2-896/06 UTBILDNINGSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen Utbildning: Program: Utbildningsnivå: Biomedicinsk analytikerexamen samt filosofie kandidatexamen med huvudområdet

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Jordnötsallergi hos barn och ungdomar. Susanne Glaumann ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet

Jordnötsallergi hos barn och ungdomar. Susanne Glaumann ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet Jordnötsallergi hos barn och ungdomar ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet Komponentdiagnostik vid jordnötsallergi J Allergy Clin Immunol 2012;130:468-72 Allergena

Läs mer

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Klinisk Genetik - Ny metod för trisomier 13/18/21

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Klinisk Genetik - Ny metod för trisomier 13/18/21 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 1, februari 2014 Innehåll: 2 Klinisk Genetik - Ny metod för trisomier 13/18/21 3 Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin - Blodgrupperingssvar på papper upphör

Läs mer

Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog

Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog Kan man förutsäga svårighetsgraden av den allergiska reaktionen? IgE-antikroppar mot aktuellt allergen IgE-antikroppar mot

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning: Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin

- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin Version 1.0 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 2, april 2012 Innehåll: 2-4 Klinisk kemi - Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören - Ny och bättre metod för analys av 25-hydroxi Vitamin D i serum

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

Del 3. 7 sidor 13 poäng

Del 3. 7 sidor 13 poäng 7 sidor 13 poäng Till akutmottagningen kommer David 28 år. Han arbetar på bank, är sambo och har en 1-årig son. Under tonåren kontrollerades han några gånger för något fel i leverproverna som enligt David

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Hur kan forskning hjälpa de svårast sjuka IBD-patienterna?

Hur kan forskning hjälpa de svårast sjuka IBD-patienterna? Hur kan forskning hjälpa de svårast sjuka IBD-patienterna? Temadag IBD: Rätt prioritering i vården av magens folksjukdom 140829 Marie Carlson, Adj Professor, Överläkare Inst. för medicinska vetenskaper,

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad NOVEMBER 2014

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad NOVEMBER 2014 Landstinget Dalarna 1(8) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT

Läs mer

Preanalytisk hållbarhet. Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset

Preanalytisk hållbarhet. Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Preanalytisk hållbarhet Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Walter Guders sammanställningar http://www.diagnosticsample.com Stahl Clin Chem Lab Med 2005;43:210 Jensen Clin

Läs mer

Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan

Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan Eva Flodman Engblom Apotekare/Utredare Inspektionsenheten Vad är ett läkemedel? Läkemedelsdefinitionen Enligt 1 läkemedelslagen avses med läkemedel varje substans

Läs mer

Biosäkerhet för nya virus och lite annat lokala erfarenheter. Maria Rotzén Östlund Områdeschef, Klinisk mikrobiologi, Karolinska, Solna

Biosäkerhet för nya virus och lite annat lokala erfarenheter. Maria Rotzén Östlund Områdeschef, Klinisk mikrobiologi, Karolinska, Solna Biosäkerhet för nya virus och lite annat lokala erfarenheter Maria Rotzén Östlund Områdeschef, Klinisk mikrobiologi, Karolinska, Solna Vad ska jag tala om? Inledning Nya luftvägsvirus Exempel på samarbeten

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

Equalis Hematologi användarmöte 5-6 mars 2015 Camilla Streimer

Equalis Hematologi användarmöte 5-6 mars 2015 Camilla Streimer Equalis Hematologi användarmöte 5-6 mars 2015 Camilla Streimer Hematologi verksamhet på 10 orter. Öppet dygnet runt på universitetssjukhus och akutsjukhus. Övriga orter öppettider efter sjukhusets behov,

Läs mer

Kliniska prövningar Vad du bör tänka på. Gunilla Andrew-Nielsen Enhetschef Kliniska Prövningar och Licenser

Kliniska prövningar Vad du bör tänka på. Gunilla Andrew-Nielsen Enhetschef Kliniska Prövningar och Licenser Kliniska prövningar Vad du bör tänka på Gunilla Andrew-Nielsen Enhetschef Kliniska Prövningar och Licenser Utveckling av nytt läkemedel Lab.försök & djurtester Tester på människor Kemi, biokemi Preklinisk

Läs mer

- om klassificeringsarbetet på. Barbro Gerdén Läkare

- om klassificeringsarbetet på. Barbro Gerdén Läkare Piller, plåster, puder och allt annat - om klassificeringsarbetet på Läkemedelsverket Barbro Gerdén Läkare Läkemedelsverket Dagens presentation Allmänt om klassificering Tolkningsföreträdet för läkemedelsdefinitionen

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Är din häst frisk? Bra uppföljningsmöjligheter

Är din häst frisk? Bra uppföljningsmöjligheter Be sure. Vi hjälper dig som är veterinär eller jobbar professionellt med hästar att ta reda på om hästen är frisk enkelt, snabbt och prisvärt. Du slipper oroa dig för smygande inflammationer. Är din häst

Läs mer

Klinisk mikrobiologi och vårdhygiens kundundersökning 2013

Klinisk mikrobiologi och vårdhygiens kundundersökning 2013 Klinisk mikrobiologi och vårdhygiens kundundersökning 2013 Tack till alla som svarat på kundenkäten från Klinisk mikrobiologi och vårdhygien (KMB) 2013. KMB har genom detta fått värdefulla synpunkter och

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Klinisk kemi 2.0 6

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Klinisk kemi 2.0 6 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Klinisk kemi 2.0 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Medicinskt sakkunnig Mathias Karlsson Landstingsdirektör Gunilla

Läs mer

Viktigt säkerhetsmeddelande

Viktigt säkerhetsmeddelande ADVIA Centaur -systemen Dimension Vista -systemen IMMULITE -systemen CC 16-03.A.OUS Januari 2016 Korsreaktivitet för fulvestrant i Siemens Healthcares östradiolanalyser Enligt våra noteringar kan ditt

Läs mer

Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv

Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv Stefan Lindgren, Sektionen för gastroenterologi och hepatologi, Medicinkliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Anemi Funktionell definition: Otillräcklig

Läs mer

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1 PREANALYTISKA FAKTORER PREANALYS = FÖRE F ANALYS Faktorer som påverkar p provsvaret, från n beslut om provtagning till dess att analysen av provet påbörjasp rjas PROVSVAR FRÅN N LABORATORIERNA Vägledning

Läs mer

TAT och KI. Nya krav på att mäta och redovisa Turn-around-tider (TAT) och Kvalitets-indikatorer (KI) i ISO 15189:2012. Vad har vi för nytta av det..?

TAT och KI. Nya krav på att mäta och redovisa Turn-around-tider (TAT) och Kvalitets-indikatorer (KI) i ISO 15189:2012. Vad har vi för nytta av det..? TAT och KI Nya krav på att mäta och redovisa Turn-around-tider (TAT) och Kvalitets-indikatorer (KI) i ISO 15189:2012. Vad har vi för nytta av det..? Enkät till samtliga laboratorier före användarmötet

Läs mer

Kvalitativa undersökningar. uppskattning och kontroll av. osäkerhet inom Laboratoriemedicin

Kvalitativa undersökningar. uppskattning och kontroll av. osäkerhet inom Laboratoriemedicin SWEDAC DOC 05:2 ISSN 1400-6138 Kvalitativa undersökningar uppskattning och kontroll av osäkerhet inom Laboratoriemedicin () - Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Kvalitativa undersökningar uppskattning

Läs mer

Eosinofil esofagit, Allergisk enterokolit och FPIES. Robert Saalman Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus Göteborg

Eosinofil esofagit, Allergisk enterokolit och FPIES. Robert Saalman Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus Göteborg Eosinofil esofagit, Allergisk enterokolit och FPIES Robert Saalman Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus Göteborg Number of articles per year on Eosinophilic Esophagitis (EoE) in adults n / year 100

Läs mer

Ny analyskatalog 15 oktober

Ny analyskatalog 15 oktober 1 (9) 2014-10-06 Till TakeCare-användare CSTC Ny analyskatalog 15 oktober Nedanstående förändringar från Karolinska Universitetslaboratoriet införs den 15 oktober i analyskatalog för elektroniska beställningar

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Läkemedel och trafik

Läkemedel och trafik Läkemedel och trafik 2016-05-18 Dorota Religa/ Kurt Johansson Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Regelverket om läkemedel och bilkörning LVFS 2009:13, 2;15: Vid förskrivning

Läs mer

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?

Läs mer

Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Karolinska universitetslaboratoriet, Solna

Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Karolinska universitetslaboratoriet, Solna Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Karolinska universitetslaboratoriet, Solna Varför validering/verifiering? 1. Säkerställa att analysen fungerar som avsett. 2. Skapa erfarenhet av analysen. Måste

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Frågor och svarvar arbetar du? Personer som har svarat på frågan: 88

Frågor och svarvar arbetar du? Personer som har svarat på frågan: 88 Tack till alla som deltagit i kundenkäten från Klinisk kemi och farmakologi (KKF). KKF har genom detta fått värdefulla synpunkter och viktig kunskap om kundernas behov. Utskick Datum: 2012-03-22 2012-05-14.

Läs mer

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter hos kortisonbehandlade IBD patienter Dessa riktlinjer avser primär osteoporosprofylax hos IBD patienter som använder kortison. Vid klinisk misstanke om manifest osteoporos som t.ex. lågenergi frakturer

Läs mer

Datum 2016-05-25 /2016. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08

Datum 2016-05-25 /2016. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08 Datum 2016-05-25 Meddelande 4/20 /2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08 Klinisk kemi S-Zink, nytt referensintervall fr.o.m. 2016-06-08 Referensintervallet ändras till

Läs mer

Barnreferensintervall i allmänhet och Falu-projektet i synnerhet

Barnreferensintervall i allmänhet och Falu-projektet i synnerhet Barnreferensintervall i allmänhet och Falu-projektet i synnerhet Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset, Uppsala Fredag 16 nov 2012 Vad finns idag av barnreferensintervall Inte

Läs mer

Revision nationella kvalitetsmål glukos. Elisabet Eriksson Boija

Revision nationella kvalitetsmål glukos. Elisabet Eriksson Boija Revision nationella kvalitetsmål glukos Elisabet Eriksson Boija Användarmöte allmän klinisk kemi 10-11 november 2014 Nationella kvalitetsmål P-Glukos Nuvarande Guld: Jämförelsemetod, 95 % av glukosresultaten

Läs mer

Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS).

Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS). Du gör AT på en vårdcentral där Arvid, som du inte träffat förut, kommer på ett mottagningsbesök pga magbesvär. Arvid är en 32-årig man som arbetar som snickare. Bor i hus med sin familj, fru och 2 barn.

Läs mer

LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF

LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF UTMANINGEN En utmaning för läkaren är att kunna utföra en klinisk bedömning, testa, diagnostisera och fatta beslut om behandling under en enda konsultation. Det vanliga är att

Läs mer

Del 3 5 sidor 14 poäng

Del 3 5 sidor 14 poäng 5 sidor 14 poäng Diana 43 år. Du arbetar som AT-läkare på husläkarmottagningen i Östhammar, och morgonens första patient söker pga ont i magen och diarréer. Denna 43-åriga kvinna är sedan tidigare väsentligen

Läs mer

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014 Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian

Läs mer

Vilka bör vi provocera?

Vilka bör vi provocera? Vilka bör vi provocera? Erfarenheter och synpunkter från Skåne och Danmark. Peter Meyer, Överläkare, Barnallergolog, Helsingborg I samförstånd med Mirza Nisar, Öl, Sus Malmö och Hedvig von Schantz, Öl,

Läs mer

Receptlära & Läkemedelsförmånerna

Receptlära & Läkemedelsförmånerna Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare [ex AT-läkare] Sjuksköterskor

Läs mer

Berättelsen om AutoChemist Del 8: Utvecklat svar på intervjufråga 3. Kapitel 4:3 Av: Ingmar Jungner

Berättelsen om AutoChemist Del 8: Utvecklat svar på intervjufråga 3. Kapitel 4:3 Av: Ingmar Jungner Berättelsen om AutoChemist Del 8: Utvecklat svar på intervjufråga 3. Kapitel 4:3 Av: Ingmar Jungner Vilka analyser kunde AutoChemist utföra och med vilken kapacitet?...1 Analysprogram:...1 Sjukhusanalyser:...

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR LABORATORIEMEDICIN I SKÅNE

HANDLINGSPLAN FÖR LABORATORIEMEDICIN I SKÅNE HANDLINGSPLAN FÖR LABORATORIEMEDICIN I SKÅNE Bakgrund Inför bildandet av Region Skåne genomfördes en översyn av den laboratoriemedicinska verksamheten hos de tre dåvarande sjukvårdshuvudmännen under gemensam

Läs mer

Basofil allergenstimulering- CD-sens

Basofil allergenstimulering- CD-sens Basofil allergenstimulering- CD-sens Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet Nopp 1 Nopp 2 Sensibilisering Först sedan man kommit

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

Equalis kvalitetsmål

Equalis kvalitetsmål Sida1av 6 Equalis kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten

Läs mer

Del 6_9 sidor_13 poäng

Del 6_9 sidor_13 poäng En 22-årig kvinna söker akut för blodiga diarréer. Hon är avmagrad och blek. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi på akuten och finner en

Läs mer