8. Folkhögskola. Medborgarbildning i lokalsamhället

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "8. Folkhögskola. Medborgarbildning i lokalsamhället"

Transkript

1 8. Folkhögskola Att utöva inflytande kan ses både ur ett rättighets- och ett skyldighetsperspektiv. Rättigheten skulle då kunna bestå av att få vistas i en offentlighet, att uttrycka sig och diskutera och därmed kunna bilda sig en uppfattning för att kunna positionera sig själv, välja och formulera sitt livsprojekt i samspel med andra. Skyldigheten skulle kunna bestå av samma dimensioner, men omvänt. Från tidigare kapitel har vi sett att staten garanterar vissa rättigheter, men underliggande finns också en förväntan om att medborgaren ska använda sig av dessa, det finns en indirekt skyldighet. De personer som intervjuats om inflytande deltog i offentligheter såsom exempelvis föreningsliv, men vid intervjutillfället deltog de sällan i kurser på folkhögskola eller i studiecirklar. Vilka möjligheter för att bilda sig en uppfattning, vilka diskussionstillfällen, vilka mötesplatser skulle de finna om de sökte sig till folkbildande verksamheter? När personer väl är på en mötesplats, reell eller virtuell, vad rör sig samtalet då om? Om vi jämför med Habermas modell med system och livsvärld kan vi se om personerna orienterar sig till livsvärlden eller till systemen. De skulle exempelvis kunna tala om sig själva utifrån livsvärldsperspektiv och diskutera sin föräldraroll, eller kanske tala om sig själva utifrån livsvärldens offentliga sfär och diskutera utifrån att de är medborgare. Eller varför inte tala om sig själva utifrån det ekonomiska systemet och diskutera utifrån att de är yrkesmänniskor? Personerna skulle kunna tala om sig själva utifrån en individuell och/eller kollektiv identitet och diskussionerna skulle också kunna leda fram till en samordnad handling. Vi vänder oss nu till folkhögskola och studieförbund och börjar med folk- 155

2 högskola. Jag har valt att presentera vissa delar av verksamheten förhållandevis detaljerat eftersom verksamheterna skiljer sig i flera avseenden mellan folkhögskola och studieförbund. Kapitel 8 är indelat i flera avsnitt där vi först får en presentation av hur en folkhögskola informerar om sin verksamhet. Informationen kan ses som ett sätt att vara offentlig. Denna presentation följs av att verksamheten inom en folkhögskola beskrivs. Jag går sedan direkt in i verksamheten, in i rummen, i korridorerna, i kafferummen och genomför observationer. Observationerna presenteras i berättande ton för att läsaren, åtminstone i viss mån, ska kunna följa ett händelseförlopp (Larsson, 1998b). Genom den berättande texten markeras också att studien är lokal. I kommentarerna berättar deltagarna för oss om vad som händer i Eskilstuna. Efter att observationer genomförts vid estetiska linjen sker en analys där de centrala begreppen är att utgöra en offentlighet, träna för offentlighet och själv gå ut i offentlighet, exempelvis i opinionsbildning. Därefter genomförs observationer vid allmänna kursen och de centrala begreppen används även här för en analys men de utökas också med nya begrepp. I nästa kapitel, kapitel 9, där studieförbunden presenteras, återkommer detta analysschema. Men först söker vi oss till en folkhögskola. 8.1 Att finna folkhögskolor Folkhögskolan kan vara mer eller mindre offentlig. För att finna information om Eskilstuna folkhögskola kan vi gå till skolans hemsida på internet, tryckt informationsmaterial, verksamhetsberättelse och få muntlig information från deltagare och personal. Eskilstuna folkhögskola har också samverkan med Arbetsförmedlingen och informerar om sin verksamhet. Annonsering om kurser sker i dagspressen. Slutligen finns Folkhögskolornas informationstjänst, fin, en verksamhet inom Folkbildningsrådet, som informerar om folkhögskolornas verksamhet genom att bland annat ge ut en katalog och ha en hemsida på internet. Varje år genomför Eskilstuna folkhögskola utåtriktad verksamhet. Den kan bestå av öppet hus, julmarknad eller vårmarknad i skolans egna lokaler eller att allmänna kursen med tillval drama och estetlinjen exempelvis deltar i Fristadsnatten med skådespel respektive konstutställning. 156

3 8.2 Eskilstuna folkhögskola Organisation Eskilstuna folkhögskola har en lokal på Faktoriholmarna och en på Munktellområdet. Folkhögskolan kan också tillfälligt bedriva kurser i andra lokaler, till exempel om en kortkurs genomförs i en lokal i ett bostadsområde. De personer som deltar benämns inte elever utan deltagare, men ibland använder deltagarna och personal på folkhögskolan själva beteckningen elev. Folkhögskolornas informationstjänst (fin) använder benämningen studerande i katalog från 2001 (fin, 2001a). I denna studie försöker jag i möjligaste mån använda beteckningen deltagare, det går dock inte alltid att följa detta konsekvent. Skolan är ett externat, vilket innebär att deltagarna inte bor på skolan. Istället informerar skolan om olika fastighetsbolag som kan erbjuda bostad och vi vet sedan tidigare kapitel att det fanns bostäder i Eskilstuna sommaren Att skolan är externat får som konsekvens att det inte finns något storkök i drift vid skolan. Istället finns en kafeteria som drivs av skolans elevkår. Eskilstuna folkhögskola har Landstinget i Sörmlands län som huvudman. Verksamheten finansieras genom landstingsbidrag, statsbidrag och avgifter som deltagarna betalar för kursmaterial. Vid Eskilstuna folkhögskola erbjuds allmän kurs, estetisk linje, kurs för långtidssjukskrivna samt kortkurser, så kallade Känn dig för-kurser. Undervisningen är gratis, men deltagare får betala viss kurslitteratur och eventuella studieresor. Deltagarna vid estetlinjen har en högre kostnad för material än de som deltar i allmänna kursen. Deltagarna får information om olika möjligheter att finansiera studierna och personal vid skolan kan hjälpa till att skriva ansökningar och i viss mån förhandla med exempelvis försäkringskassa och socialförvaltning om finansiering. Deltagarna anger hur studierna finansieras, bland annat för att personalen vid folkhögskolan ska kunna följa upp närvaro, vilket krävs för vissa finansieringsformer. När deltagarna finansieras via allmänna medel finns de i en särskild offentlighet, i ett system där närvaron kontrolleras. De aktuella finansieringsformerna var Svuxa (särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa), särskilt vuxenstudiestöd för personer med arbete, studiehjälp (elever under 20 år), studiebidrag (enbart bidrag), studiemedel (både bidrag och lån) och särskilt utbildningsstöd (för arbetslösa eller att arbetsplatsen anställer långtidsarbetslös som vikarie). Dessa medel distribueras via Centrala studiestödsnämnden. Till detta kommer sjukbidrag och aktivitetsstöd som båda distribueras via Försäkringskassan samt försörjningsstöd från socialförvaltningen. Posten övrigt finns också som exempelvis kan innebära att personen är ålderspensionär. Vanligast förekommande studiefinansieringsformen 157

4 var studiemedel (70 deltagare), men 124 deltagare anger annan form (Eskilstuna folkhögskolas elevregister, december 2001). De åldersgrupper som folkhögskolan vänder sig till är personer som fyller 18 år det år studierna påbörjas och äldre. Om det är en yngre person som går ett individuellt program i gymnasieskolan kan även den personen delta i kurserna (sfs 1998:973). De senaste läsåren har det inte varit aktuellt med yngre deltagare vid Eskilstuna folkhögskola. Skolan har ungefär 230 deltagare. Varje folkhögskola är skyldig att erbjuda allmänna kurser, avsedda främst för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning, i en omfattning som motsvarar minst 15 procent av verksamheten för att få statsbidrag (sfs 1998:973). Det finns också möjlighet att ge kurser på högskolenivå och särskilda kurser, exempelvis för utbildning till fritidsledare eller journalist, men detta genomförs inte vid denna folkhögskola. Istället har Eskilstuna folkhögskola en allmän kurs och en estetisk linje (beteckningarna kurs och linje är enligt Eskilstuna folkhögskolas egen beskrivning). Eskilstuna folkhögskola har valt att organisera de allmänna kurserna så att en allmän kurs erbjuds med tre årskurser som pågår under 40 veckor per läsår. Läsåret 2000/2001 deltog 125 deltagare. Främst kommer deltagarna från Eskilstuna och närliggande områden. Kursen ska ge grundläggande kunskaper i ämnen som svenska, engelska, matematik, religion, samhälls- och naturkunskap, men syftar också till att ge en bred allmänbildning. Deltagarna kan också välja tillvalsämnen som dataorientering och psykologi. Om deltagarna vid den allmänna kursen har en kortare skolutbildning börjar de i första årskursen. I första årskursen finns specialgrupper för invandrare som vill läsa svenska 2 (svenska 2 är svenska som andra språk) och för deltagare som har problem med att läsa och skriva. Om deltagarna gått grundskola och något år på gymnasienivå kan de istället börja i andra eller tredje årskursen. I andra och tredje årskursen finns möjlighet att välja inriktning mot data, drama/teater, miljö eller bild, färg och form. Under läsåret 2000/2001 deltog sammanlagt 45 deltagare i andra och tredje årskursen. Kursen kan ge allmän behörighet till högskolestudier och särskild behörighet i vissa ämnen. Deltagarna kommer från Eskilstuna och närliggande områden, men också från andra delar av Sverige. Den andra utbildningen är estetisk linje som pågår under 38 veckor per läsår. Deltagarna kan studera under ett eller två läsår. Under läsåret 2000/2001 deltog sammanlagt 49 deltagare på estetlinjen (till detta kommer 27 deltagare från allmänna kursens bild, färg och formkurs, sommarkursdeltagare och en särskild kurs för personer med psykiska problem). Vid denna linje erbjuds deltagarna möjlighet till kreativ utveckling och får erfarenhet av olika material och tekniker. Dessutom ingår teori, såsom konsthistoria och kulturhistoria med litteratur. Genom undervisningen ska intresse skapas för konstens bety- 158

5 delse och villkor och dess möjligheter att påverka vår tillvaro. Deltagarna visar arbetsprover vid ansökan till första året. Under första året prövas olika tekniker. Efter första året har deltagarna behörighet att söka till exempelvis bildlärarlinje vid Konstfack. De deltagare som önskar gå ett andra år ansöker om detta och visar arbetsprover igen. Lärarna har också under året bildat sig en uppfattning om huruvida deltagarna använder sig av lärandemiljön eller markerar ett avstånd, exempelvis genom att inte närvara. Det finns varje läsår en eller två personer som gått likvärdig utbildning på annan folkhögskola som ansöker till årskurs två. Andra året sker ett val av fördjupning inom två eller flera tekniker. Valet sker mellan målning, kroki, teckning, skulptur, grafik, foto och keramik. Eskilstuna folkhögskola anordnar i samverkan med kommunen och försäkringskassan en kurs för långtidssjukskrivna som vårdats inom psykiatrin. Kursen är på halvtid under en termin (20 veckor). Syftet är att deltagarna ska komma igång inför vidare studier eller återgång till arbetslivet. Under läsåret 2000/2001 deltog 11 personer i förmiddagsgruppen och 6 i eftermiddagsgruppen. Deltagarna kommer från Eskilstuna och närliggande områden. Under fyra somrar har estetlinjen erbjudit sommarkurser under en vecka. Sommaren 2001 erbjöds målning, foto och grafik (fin, 2001b) och det som sedan genomfördes var foto med 5 deltagare, måleri med 23, grafik med 11 och rakubränning med 22 deltagare. Deltagarna betalar ingen avgift för kursen, men för materialet. Kurserna annonseras på fin:s hemsida, folkhögskolans egen hemsida, i dagspress samt informeras om när folkhögskolan har öppet hus. Förutom längre kurser erbjuds kortkurser som anordnas av skolan eller skolan i samarbete med studieförbund, fackförbund eller andra organisationer. Kurserna kan innehålla olika ämnen såsom föreningskunskap, arbetsrätt, kommunikation, eu-kunskap eller konst. Dessutom samarbetar skolan med olika studieförbund och genomför studiecirklar. En särskild form av kortkurser är de känn dig för -kurser som anordnas. Under läsåret 2000/2001 anordnade folkhögskolan en kurs i en lokal belägen i bostadsområdet Råbergstorp, tio minuters bussväg från centrala Eskilstuna. Syftet var att visa möjligheterna inom folkhögskolan och erbjuda ytterligare kurser. När deltagarna gått en kurs kan Eskilstuna folkhögskola lämna ett kursintyg. Deltagarna som gått igenom årskurs 2 eller årskurs 3 på allmänna kursen kan få ett studieomdöme som omfattar deltagarens studieförmåga om denne ansöker om det (Karlsson, 2001). Nedanstående tabell visar antalet deltagare under höstterminerna i vad som i Folkbildningsrådets statistik betecknas som lång allmän kurs, lång särskild kurs samt särskild utbildningsinsats. Antalet deltagare i sommarkurs ingår inte. 159

6 Tabell 5: Deltagare vid Eskilstuna folkhögskola Antal kvinnor och olika åldersgrupper. Numeriska tal. År Termin Del- Antal tagare kvinnor Källa: Folkbildningsrådet, statistik via scb. 2001a. Av tabellen framgår att antalet deltagare är ungefär detsamma över de fyra åren. Det finns en överrepresentation av kvinnor samtliga fyra år. Däremot sker en förändring av ålderssammansättningen vilket är lättare att se om siffrorna omvandlas till procent. Tabell 6: Deltagare vid Eskilstuna folkhögskola Andel kvinnor och olika åldersgrupper. Procent. År Termin Antal Andel deltagare kvinnor Källa: Folkbildningsrådet, statistik via scb. 2001a. Vi ser då att den yngre ålderskategorin ökat i förhållande till andra ålderskategorier år Både ålderskategorin och har minskat med 5 procentenheter. I ett nationellt perspektiv är tendensen likartad under motsvarande tidsperiod. För folkhögskolorna totalt har andelen deltagare mellan år ökat 1 1 I den mån summan horisontellt inte blir 100 procent beror detta på att avrundning har genomförts. 160

7 från 44 till 52 procent och andelen i ålderskategorierna och har minskat. Däremot har andelen äldre, i ålderskategorin 61 och äldre ökat från knappt 5 procent till drygt 10 procent på nationell nivå (Folkbildningsrådet, statistik, 2001a). Den tendensen finns inte inom Eskilstuna folkhögskola. Verksamheten brukar presenteras i form av så kallade deltagarveckor eftersom statsbidrag utgår enligt detta sätt att redovisa. På grundval av resultat från läsåret innan tilldelas Eskilstuna folkhögskola ett antal deltagarveckor och har därmed ett så kallat volymmål. Med antalet rapporterade deltagarveckor som grund får Eskilstuna folkhögskola statsbidrag. Förutom kursverksamhet arbetar folkhögskolan också med projektverksamhet. Som ett exempel kan nämnas att under läsåret 2000/2001 deltog folkhögskolan i ett så kallat Integrationsprojekt som initierats och finansierats av Landstinget Sörmland. Som andra exempel kan nämnas att skolan bedriver biståndsverksamhet i orten Bauska i Lettland. För att organisera all denna verksamhet finns 32 lärare med hel- eller deltidsanställning och på kansliet finns 1 elevassistent, 4 expeditionspersonal, 1 städerska, 1 vaktmästare och 1 rektor. Den rytm som finns i verksamhetsåret inramas av starten på hösten och avslutningen inför sommaren. Det finns också en parallellrytm eftersom det finns kortkurser och sommarkurser. 8.3 Observationer vid estetiska linjen Mötesplats Det utbud som Eskilstuna folkhögskola presenterar i form av kurser är möjliga mötesplatser, här kan diskussioner föras. Möjliga mötesplatser är också de fysiska rum som deltagarna vistas i. Slutligen finns också mötesplatser i form av diskussioner inom kommittéer och vid elevrådet samt då föreläsare inbjuds. Folkhögskolan har också datorer som deltagarna kan använda. Folkhögskolan kan på olika sätt utgöra en offentlighet och träna för offentlighet. Vad kan då en deltagare möta för diskussionsmöjligheter och mötesplatser i realiteten? Vad händer i dessa diskussioner? Låt oss göra besök och se vad som händer. Mina första besök på folkhögskolan gjordes vid den allmänna kursen, men jag hade först möjlighet att observera vid den estetiska linjens verksamhet och börjar därför presentera observationer och tolkning ifrån estetlinjen. 161

8 8.3.2 Lokal och tillgänglighet Estetlinjens verksamhet genomförs i lokaler som finns fem minuters promenadväg från Faktoriholmarna inom det så kallade Munktellområdet. Inom området finns ett tjugotal byggnader och estetlinjen hyr flera plan i ett rött tegelhus med fönster åt två håll. Ytterdörren är kodad och denna kod byts med jämna mellanrum. Både deltagare och personal informeras om koden. Deltagarna har tillgång till lokalerna även på kvällar och helger. I nedre planet finns flera salar som används till konstnärlig verksamhet och här brukar ofta grupperna för personer med psykiska funktionshinder ha sin verksamhet. En trappa upp leder till en kapphall och vidare till ett mycket stort rum som också har köksutrustning. I detta rum finns kafeterian och från denna sträcker sig sedan korridorer till teorisalar, rum för administration, lager, toaletter, konsthantverkssalar. Det finns även en balkong i anslutning till kafeterian. De flesta av konsthantverkssalarna har fönster både in emot korridoren och ut mot gården. Varje vecka har två deltagare ansvar för kafeterian. En husmor och en husfar utses bland eleverna. Dessa planerar inköp i samråd med verksamhetsföreståndaren. Går vi först till höger kommer vi till salen för keramik. Mitt emot den salen finns expedition och ett rum för verksamhetsföreståndaren. Fortsätter vi korridoren fram kommer vi till toaletter, vilrum, mindre rum för möten, datasal och en teorisal. Datasalen och teorisalen är låsta. Går vi istället till vänster kommer vi först till det som kallas för galleriet, ett mindre rum där färdiga verk ställs ut. Sedan finns ett rum på vardera sidan för elever i årskurs 2. Deltagarna har sina stafflier uppställda här och behöver därför inte flytta dem under veckan vilket årskurs 1 får göra. Vi fortsätter och har målerisal, teckningssal och grafiksal på vänster sida. På höger sida har vi förråd, fotosal, toaletter och syrarum för grafiken. Samtliga rum, utom teorisal och datasal, är öppna. När jag besöker verksamheten i början av september 2001 pryds ett av kafeterians stora bord av en stor blomsteruppsättning. På bordet finns också koppar, glas, saft och smör och bröd. Runt om i rummet finns mindre bord och stolar utplacerade och innan lektionerna börjar, 8.30, är flera deltagare i konsthantverkssalarna eller sitter i kafeterian. Just den här dagen ska jag besöka årskurs Måleri Detta läsår är det tjugo deltagare i årskurs 2 och elva av dem finns i ett stort rum, nio i ett mindre rum. I det större rummet står stafflierna runt väggarna 162

9 och i flera fall finns ett utrymme så att deltagarna kan gå runt stafflierna. Vid flera stafflier står en hög pall som används för att sitta på eller för att sätta färgtuber på. Mitt i rummet står ett bord, runt bordet finns trästolar och det finns också några ytterligare stolar och fåtöljer utplacerade i rummet. I ett hörn står en radio som är på. I rummet finns ungefär lika många kvinnor som män och de verkar alla vara i tjugoårsåldern. Några av deltagarna målar på egen hand, någon läser en tidning, någon sitter i en fåtölj och pratar med en annan deltagare och någon deltagare pratar med läraren om sin målning. Samtal påbörjas och avslutas. Röstläget är lågt eller dämpat. Innehållet i samtalen varierar och rör sig till exempel om musik eller diskussion om den målning som deltagaren håller på med. Efter en stund går en deltagare ut och hämtar en smörgås och kommer sedan in i salen igen. Flera andra deltagare går också ut och in i salen. Småpratet fortsätter samtidigt som andra arbetar enskilt. När klockan börjar dra sig mot halv tio går de flesta ut i kafeterian. Även årskurs 1 är här på förmiddagen och de flesta samlas i kafeterian och dricker kaffe, the eller saft och äter en smörgås. Även personalen deltar. Några få deltagare i årskurs 1, som tecknar, och i årskurs 2 håller fortfarande på att avsluta ett arbetsmoment och kommer senare, eller inte alls, till kafeterian under den tid den större gruppen samlas. I kafeterian samtalar deltagarna tvärs över bordet eller med den som sitter bredvid. Här är ljudnivån högre än i de arbetslokaler som årskurs 2 använder. Efter förmiddagsrasten besöker jag det andra rummet som disponeras av årskurs 2. Här finns också stafflier uppsatta runt rummets väggar men det är svårt att komma runt dem. Även här finns ett bord i mitten, men få extra stolar och ingen fåtölj. Här finns inte heller någon radio som står på. Alla i salen är kvinnor och de förefaller ha en högre medelålder än den grupp deltagare som fanns i det större rummet. Även här arbetar några enskilt och andra går runt och småpratar. Samtalen rör sig exempelvis om målningarna som deltagarna arbetar med. En kort stund efter att deltagarna kommit in i rummet avbryter de sina arbeten och går ut för att samlas i keramiksalen och få information om framtida aktiviteter Veckans samråd Schemat kan sägas vara ett styrdokument som ordnar mötesplatser och tillfällen till diskussion, men har deltagare och personal någon möjlighet att yttra sig, att utöva påverkan? Varje tisdag morgon genomförs ett samråd som varar en halvtimme. Då samlas alla deltagare och skolans personal för diskussion. Vid detta tillfälle deltar också skolans ledning (rektor och studierektor). Det finns inte något elevråd på den estetiska linjen. Deltagare från estet- 163

10 linjen erbjuds att delta i allmänna kursens kommittéer, dess elevråd och kursråd, men har avböjt. Deltagare från estetlinjen är istället representerade i det lärarråd som finns inom estetiska linjen, vilket möts en gång per månad. Deltagarna har också inflytande genom de utvärderingar som genomförs kontinuerligt. På grundval av dessa har några förändringar genomförts under detta läsår. En av förändringarna är att årskurs 2 har en separat klasslärare. Denna klasslärare genomför ett individuellt samtal med varje deltagare och varje deltagare har också en individuell plan för terminen. En tisdagmorgon i september deltog jag i den veckans samråd. Den här dagen var blomsteruppsättningen inte riktigt så prunkande som vid förra tillfället. Några deltagare i kafeterian hade börjat koka kaffe och ordna inför kafferasten, personal hade kommit och satt och pratade med elever, läste tidning eller skötte administration och planering. Efter kaffet gick vi allihop in till den största salen som finns, en teorisal. En deltagare är rullstolsburen och lokalerna är till viss del anpassade. Det finns rullstolsramp in i lokalen, hiss från första till andra etage och handikapptoalett. Deltagaren har också hjälp av personal. Vi var runt femtio personer som deltog. Föreståndaren skrev upp förslag till dagordning på tavlan och eventuella övriga frågor skrevs in. De frågor som kom upp rörde hur samvaron skulle gestalta sig, det vill säga ordningsfrågor och representantskap. Deltagare tog upp behovet av bättre ordning i fotorummet och att ordningen med åtskilda smörbyttor behöver respekteras. Det senare ledde till ett förslag om att det enbart skulle finnas laktosfritt smör, samma för alla. Rektor tog upp att ventilationen skulle ses över och att skyddsombud skulle väljas, men dessa var redan valda och namnen fanns på hennes skrivbord, menade föreståndaren. Några deltagare påpekade arbetsmiljöproblem och rektor replikerade att alla som hade synpunkter skulle lämna dem via föreståndaren för vidare befordran till henne så att hon fick skriftligt besked. Studierektorn meddelade att en administratör var sjuk och de elever som skulle rapportera närvaro skulle göra det till studierektorn istället. Föreståndaren påminde om att personalen skulle ställa ut sina alster utanför folkhögskolan i september i lokaler nära Fristadstorget. Föreståndaren påminde deltagarna om att de skulle välja representanter till estetlinjens lärarråd oklart när valet skulle ske, för det gjordes inte vid detta tillfälle. Efter mötet bad föreståndaren att deltagare i årskurs 2 skulle stanna. Under mötet för årskurs 2 togs en rad planeringsfrågor upp. Planering behövde ske inför att deltagarna skulle åka till London på vårterminen och att de skulle ställa ut under den så kallade Fristadsnatten. Under Fristadsnatten skulle det vara lotteri och detta diskuterades, inramning av tavlor diskuterades samt organisation av vaktschema. Föreståndaren initierade en diskussion om hur deltagarna skulle genom- 164

11 föra en annan aktivitet, ett projektarbete kring ett temaår. Uppgiften var att arbeta i grupp, samla, sammanställa och redovisa informationen om ett visst år. Någon vecka tidigare hade en diskussion i gruppen utmynnat i att det skulle genomföras en lottdragning av vilket år som skulle väljas. Först drogs ett decennium slumpmässigt, därefter drogs årtalet 1951 slumpmässigt. Valet av år var därmed ett lotteri. Några deltagare menade att deras motivering inte var särskilt hög, ingenting intressant hade hänt just det året och att det var ett beslut som tagits utan tillräcklig förankring. Andra deltagare menade att det inte var särskilt svårt att finna material att få inspiration ifrån, eftersom det fanns litteratur från året och också minst två cd-romskivor, en med allmän information och en med information om konst från det aktuella året. Denna diskussion skulle fortsätta under veckan. Därefter avslutades mötet och det blev paus. Min egen reflektion är att folkhögskolans personal vid detta tillfälle hade arrangerat en särskild offentlig plats i ett klassrum. Syftet var att samråda om aktiviteter. Här kunde deltagarna uttrycka sina åsikter, och gjorde också det. Däremot hade inte alla något särskilt att säga. Det var inte turtagning i bemärkelsen att var och en uttryckte sin åsikt i varje fråga. Deltagarna satt stilla. Uppmärksamheten var riktad mot föreståndaren som ledde mötet och vändes då och då mot de som yttrade sig. Ingen uttryckte något problem med att förstå vad diskussionen handlade om. Det var först vid den andra delen av mötet, när diskussioner skedde om projektarbetet som deltagarna flyttade på sig och bildade en tätare grupp. De placerade sig något närmare varandra och vände också ansiktena oftare mot varandra. Föreståndaren tog också ett steg närmare den skapade gruppen. Här blev också diskussionen något livligare. Den uppfattning jag fick var att den första delen av mötet var mer formell, mer strikt, den andra delen var en sorts återgång till en lägre grad av formalitet, men med likartad offentlighet. Vi var kvar i samma rum, möjligen skulle tillträde till gruppen kunna vara mer begränsat och därmed innebära en lägre grad av offentlighet Konst och samhälle I slutet av september redovisade alla grupperna arbetet kring temaåret 1951 och jag deltog en fredag eftermiddag då tre grupper redovisade. Besöket inleddes med att jag inte kom in i lokalerna därför att koden hade ändrats dagen innan. Under helgen hade det varit ett inbrott någonstans i huset. Ingenting hade blivit stulet, men koden hade bytts. Koden byts kontinuerligt och i detta fall skedde ett extra snabbt byte. Det finns dock en ringklocka vid dörren och en lärare kom ner och öppnade. Väl uppe i kafeterian konstaterade vi att 165

12 det var tur att hon hade hört signalen eftersom det var lunchtid och många samtal pågick. Ringklockan hördes knappt. Under lunchen äter de flesta deltagare och personal i kafeterian. Under den här lunchen satt de flesta av deltagarna tillsammans, men några satt tillsammans med personal. Bland annat satt husmor och föreståndaren och planerade inköp till kafeterian. När klockan var strax efter tolv började deltagare i årskurs 1 att dra sig mot teckningssalen. De skulle sluta vid tvåtiden. Några av deltagarna i årskurs 2 som skulle redovisa arbetade med att förbereda sig. Vi samlades i det rum som kallas för Galleriet. Där fanns redan arbetsresultat från de grupper som redovisat dagen innan. En grupp hade arbetat med att presentera reklam från det aktuella året, de hade exempel på produkter som det gjordes reklam för samt exempel på reklamaffischer. En annan grupp hade arbetat med hur Fristadstorget såg ut. De hade satt upp äldre stadskartor på väggen och också byggt upp en modell av hur torget såg ut vid denna tid. De tre grupper som därefter redovisade hade hanterat sitt uppdrag på tre olika sätt. Samtliga grupper satte in bilden i ett samhällsperspektiv, de lyfte både fram teman och olika personer som var aktuella vid den tidpunkten. Den första grupp som redovisade bestod av en grupp män. De hade valt att studera skräckfilmer från 1950-talet och berättade om hur dessa filmer kunde sättas in i ett samhällsperspektiv samt visade filmaffischer och exempel på filmer. Fokus var främst på usa och andra världskrigets erfarenheter var aktuella. Rädslan för den kommunistiska ideologin och för nya atombombssprängningar präglade samhället, vilket även satte sin prägel på skräckfilmerna. En tolkning som gjordes var att alla de monster som skapades i skräckfilmerna också kunde tolkas som en kraft som störde den sociala ordningen. Om monstret var en skrämmande ideologi skulle det förhindras, men om det var ett främmande rymdskepp, ett ufo, kunde även vissa förhoppningar ställas till monstren. Nästa grupp som skulle redovisa bestod också av män. De hade valt att använda originalbilder, främst från tidningar, och därefter lagt till kontrasterande detaljer och formulerat rubriker. Avsikten var att bilderna så småningom skulle sammanställas till en årsbok. Genom bilderna fick vi minnesbilder av ett Sverige som hade spioner som lämnat information till främmande land, förskingrare som sålt sockerpiller istället för medicin och Stålfarfar, mannen som var nära sjuttio år och cyklade runt Sverige i protest emot vad vi idag skulle kalla åldersrasism. Han fick inte delta i tävlingen Sverigeloppet på grund av för hög ålder. En bild av usa:s president Truman i en annorlunda klädsel (han fick agera som stjärngosse) ståendes intill en jordglob fick tjäna som bakgrund till kommentarer om Koreakriget som precis börjat. Den sista gruppen bestod av kvinnor som studerat textil design. De börja- 166

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA June folkhögskola är en del av vuxenutbildningen och folkbildningen i Sverige. Samtidigt är folkhögskolan

Läs mer

Elevråd - så här gör man Studiehandledning

Elevråd - så här gör man Studiehandledning Elevråd - så här gör man Studiehandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Välkommen till Medborgarskolan!

Välkommen till Medborgarskolan! Välkommen till Medborgarskolan! och vår kommunala vuxenutbildning Medborgarskolans värdegrund Medborgarskolan är ett humanistiskt studieförbund. Vi vänder oss till alla som vill delta i bildnings- och

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Engagerade lärare och utbildade ämnesvikarier. Betygssättning av lärare. Mer information

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

skrivar LINJEN FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA

skrivar LINJEN FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA skrivar LINJEN FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA skrivar Skrivarlinjen är en utbildning för dig som har skrivit en hel del och vill bli en säkrare skribent på vägen mot publicering. Du träffar likasinnade i en kreativ

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Kursplan för konstskolan 2 år

Kursplan för konstskolan 2 år Kursplan för konstskolan 2 år Konstskolan ger en allsidig grundutbildning och ger goda färdigheter inom det konstnärliga området, vad gäller två- och tredimensionell gestaltning. Är högskoleförberedande.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Funktionshinder ses som en brist i miljön och som begränsar möjligheterna att delta i samhällslivet på samma villkor som andra.

Funktionshinder ses som en brist i miljön och som begränsar möjligheterna att delta i samhällslivet på samma villkor som andra. Titel Upprättad av Godkänd av Mathias Öster Distribuerad av Dokumentkategori Handbok/Manual Giltig fr.o.m. Filnamn hb_man109.doc Distribuerad den Giltig t o m 2016-09-05 Utgåva 2 1(5) för Eskilstuna folkhögskola

Läs mer

Reseberättelse Polen

Reseberättelse Polen Reseberättelse Polen Utgången från centralstationen Introduktion Jag åkte på utbytesstudier till Polen och studerade vid Warsaw University of Technology höstterminen 2013/2014. Jag valde Polen för min

Läs mer

Terminsplanering för årskurs 8 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal)

Terminsplanering för årskurs 8 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal) Terminsplanering för årskurs 8 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal) Mailadress: sandra.bookbinder@live.upplandsvasby.se Samtliga veckor har följande indelning

Läs mer

Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013

Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013 Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013 1 Syfte mom 1 Organisationens syfte är att stödja och hjälpa elevråd på grundskolan. 2 Organisation mom 1 Organisationens juridiska namn är

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Kursmål och kostnader för respektive kurs

Kursmål och kostnader för respektive kurs Bilaga 4 Kursmål och kostnader för respektive kurs Mål för Allmän kurs Vårt mål är att oavsett din bakgrund, förutsättningar och intressen, skapa bästa möjliga villkor för studier och kunskapsutveckling.

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

MÅL FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLDNING

MÅL FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLDNING MÅL FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLDNING varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering varje elev självständigt eller med stöd kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Genomförandeplan Personlig omsorg

Genomförandeplan Personlig omsorg Fastställd 300 Vad ska göras Morgon Personlig hygien Klädsel Bäddning Diskning Sophantering När ska det göras Ca 8.30 Detta gör jag själv Jag går med min rollator bredvid dig till toaletten. Under tiden

Läs mer

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola Utbildningsplan Dramapedagogutbildningen vid Västerbergs folkhögskola Denna utbildningsplan gäller för studerande antagna höstterminen 2015 eller senare 1 Dramapedagogutbildning på Västerbergs folkhögskola

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Allmän kurs - musik Kursens mål

Allmän kurs - musik Kursens mål En kurs för dig som har ett brinnande intresse för musik och känner att du vill utvecklas i och med musiken. Hos oss kombinerar du musik med kärnämnen, och kan i och med det läsa in grundläggande behörighet

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning

Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning Komplettering och förtydligande av förordningen (2007:1345) och föreskrifterna (SKOLFS 2009:26) om statsbidrag vid vissa studier för

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Projektplan för utvärderingsmöten

Projektplan för utvärderingsmöten Projektplan för utvärderingsmöten Mål: Att informera Lions ledare om vad ett utvärderingsmöte innebär Att informera Lions ledare om hur man genomför ett utvärderingsmöte Uppläggning: Det här dokumentet

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Samråd 17/9-13. Christian Burgi, skolrestaurangchef Maria Robling, biträdande rektor Kicki Holmgren-Larsson,rektor

Samråd 17/9-13. Christian Burgi, skolrestaurangchef Maria Robling, biträdande rektor Kicki Holmgren-Larsson,rektor Samråd 17/9-13 Närvarande Anna Tengelin Skoog 2d 5b Camilla Selin 2c 4c Madeleine Larsson 1c 3b Sam Silverstein 3b Anna-Karin Sällemark 2c Johanna Frank 2c 3c Jimmy Säll 1c 4c Therese Kjellin 1c Laura

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

2-årig grundutbildning. Västerås Konstskola

2-årig grundutbildning. Västerås Konstskola KONSTSKOLAN UTBILDNING Grundutbildning, konstlinje och kurser startade som en kvällskola 1963 och formades om till en dagskola 1967. Västerås Konstskola har under 50-års tid utbildat personer till konstnärliga-

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

ANSÖKAN KOMMUNAL VUXENUTBILDNING VT-12 Jag är redan studerande vid Aleholmsskolan.

ANSÖKAN KOMMUNAL VUXENUTBILDNING VT-12 Jag är redan studerande vid Aleholmsskolan. ANSÖKAN KOMMUNAL VUXENUTBILDNING VT-12 Jag är redan studerande vid Aleholmsskolan. Ansökan skall vara inlämnad senast 15 november 2011 Efternamn Tilltalsnamn Personnummer Adress: Postnr: Ort: Folkbokföringsadress

Läs mer

STUDERANDERÄTTSLIG STANDARD

STUDERANDERÄTTSLIG STANDARD 1 (5) STUDERANDERÄTTSLIG STANDARD Karlskoga Folkhögskola antagen 2011-08-01 senast reviderad 2 (5) Karlskoga Folkhögskola har anslutit sig till Folkhögskolornas Studeranderättsliga Råd (FSR). FSR är ett

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

Blekinge folkhögskola

Blekinge folkhögskola folkhögskola ANSÖKAN LÄSÅRET 2015/2016 Texta tydligt och fyll i alla uppgifter! KURSER Du kan söka till mer än en kurs, rangordna dina val med siffror 1, 2, 3 etc. Särskilda kurser, gör dina val nedan!

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Sammanträdesdatum Sida Lokala styrelsen Hammargärdet 2013-08-29 1. Underskrifter Sekreterare.

Barn- och utbildningsförvaltningen Sammanträdesdatum Sida Lokala styrelsen Hammargärdet 2013-08-29 1. Underskrifter Sekreterare. ESKILSTUNA KOMMUN Lokala styrelsen Hammargärdet 2013-08-29 1 Plats och tid Hammargärdet kl. 17.00-19.00 Närvarande Helena Hall Blixt förälder Helena Ekman förälder Daniel Bohlin förälder Pernilla Olebring

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

ALLMÄN KURS med ämnesinrikning 2015-16

ALLMÄN KURS med ämnesinrikning 2015-16 ALLMÄN KURS med ämnesinrikning 2015-16 ALLMÄN KURS med ämnesinriktning 17 aug - 18 dec 2015 -- 7/1-1/6 2016 Vill du... - få grundskolekompetens? - få gymnasiekompetens? - få behörighet till fortsatta studier?

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Årsmötesprotokoll 2013

Årsmötesprotokoll 2013 Årsmötesprotokoll 2013 Unga Synskadade Stockholm (USS) Plats: Långholmen Hotell & Konferens Datum: 2013-03-10 Slag av sammanträde: Årsmötesprotokoll Protokollsförare: Johan Häglerud Justerare: Jennifer

Läs mer

Västanviks folkhögskola

Västanviks folkhögskola UTBILDNINGAR läsåret 2015/2016 Västanviks folkhögskola Det som skiljer Västanviks folkhögskola från andra folkhögskolor är att skolan erbjuder en teckenspråkig miljö där alla använder teckenspråk. Skolans

Läs mer

senast den 4 september 2006

senast den 4 september 2006 Till Sunda Takters medlemmar Härmed kallas du till årsmöte med STs idrottsförening SUNDA TAKTER Torsdagen den 7 septemberl 2006 kl 14.00 i Lönnkrogen. Vi bjuder även på lite att äta därför är det viktigt

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Fastställd dec 2006 Reviderad aug 2015. Mattias Nilsson, rektor Marianne Stenvall, förskolechef

Fastställd dec 2006 Reviderad aug 2015. Mattias Nilsson, rektor Marianne Stenvall, förskolechef Fastställd dec 2006 Reviderad aug 2015 Mattias Nilsson, rektor Marianne Stenvall, förskolechef ÅTGÄRDER VID OLIKA TYPER AV KRISER Barn skadas svårt avlider under skoltid. 2. Ambulans och polis tillkallas.

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

En dag pa individuella programmet med inriktning pa kommunikation

En dag pa individuella programmet med inriktning pa kommunikation En dag pa individuella programmet med inriktning pa kommunikation I IV B 2 går elever med stort behov av stöd i sin kommunikation. Några elever har talat språk och använder teckenkommunikation och bildstöd

Läs mer

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2014 2015

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2014 2015 EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2014 2015 Dalkarlså Folkhögskola ligger vackert belägen i Västerbottens kustland, fyra mil norr om Umeå. Låt den kreativa miljön prägla studieåret

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Bildandet av en förening.

Bildandet av en förening. Bildandet av en förening. Konstituerande möte är när föreningen bildas och ett första möte hålls. När en förening söker bidrag, hyr lokal, skaffar telefonabonnemang eller liknande frågas det oftast efter

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015 Stadgar för Sveriges HR Förening Sveriges HR Förening orgnr. 802004-2159 (The Swedish Association for Human Resource Management) Fastställda vid stämman den 29 mars 2012. Föreningen bildad 1921 1. Föreningens

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

Projektredovisning av Möckelngymnasiet caféverksamhet

Projektredovisning av Möckelngymnasiet caféverksamhet Handläggare: Birgitta Spens, Folkhälsoförvaltningen Projektredovisning av Möckelngymnasiet caféverksamhet Bakgrund Gymnasienämnden för Karlskoga och Degerfors kommuner har beviljats medel från Specialpedagogiska

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

För dig med lindrig utvecklingsstörning. Högalids Folkhögskola

För dig med lindrig utvecklingsstörning. Högalids Folkhögskola För dig med lindrig utvecklingsstörning Högalids Folkhögskola Förberedande kurs för läsåret 2013/2014 För dig med lindrig utvecklingsstörning som vill gå Baskursen. Kursdatum: 16-20 juni 2013 Kurskostnad:

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Variabelförteckning fr.o.m. 2014

Variabelförteckning fr.o.m. 2014 Variabelförteckning fr.o.m. Variabel Folkhögskola, skolkod Radnummer Kursnummer Förklaring Unik kod tilldelas skolan av SCB Varje skola avgör själv i vilken löpande ordning man numrerar sina kurser. Kursnumret

Läs mer

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl

Läs mer

KONST I KVARN 2015 23:e sommaren i rad Du och din utställning Du själv (el er en representant för dig) har huvudansvaret

KONST I KVARN 2015 23:e sommaren i rad Du och din utställning Du själv (el er en representant för dig) har huvudansvaret KONST I KVARN 2015 23:e sommaren i rad Konst hela sommaren i unik miljö i en gammal kvarnbyggnad vid Vindelälvens strand. Ca 15000 besök varje sommar. En utställning med bildkonstnärer och bildskapare.

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTT

GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTT Dnr: 10119-5 GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTT Gäller från och med 2012-01-01 Uppdaterad 2015-08-17 Godkänd av styrelsen 2010-12-16 Göteborgs folkhögskolas studeranderätt... 2 1. Inför att du söker

Läs mer

ARBETA CUISENAIRESTAVAR

ARBETA CUISENAIRESTAVAR ARBETA med CUISENAIRESTAVAR Ur Englund Karman, Ma 1 Tumstocksvägen 11A 187 66 Täby Tel 08-93 10 10 Tel: 08-93 10 10 info@smartkids.se www.sica.se www.sica.se info@smartkids.se INTRODUKTION Stavarnas namn:,,

Läs mer