8. Folkhögskola. Medborgarbildning i lokalsamhället

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "8. Folkhögskola. Medborgarbildning i lokalsamhället"

Transkript

1 8. Folkhögskola Att utöva inflytande kan ses både ur ett rättighets- och ett skyldighetsperspektiv. Rättigheten skulle då kunna bestå av att få vistas i en offentlighet, att uttrycka sig och diskutera och därmed kunna bilda sig en uppfattning för att kunna positionera sig själv, välja och formulera sitt livsprojekt i samspel med andra. Skyldigheten skulle kunna bestå av samma dimensioner, men omvänt. Från tidigare kapitel har vi sett att staten garanterar vissa rättigheter, men underliggande finns också en förväntan om att medborgaren ska använda sig av dessa, det finns en indirekt skyldighet. De personer som intervjuats om inflytande deltog i offentligheter såsom exempelvis föreningsliv, men vid intervjutillfället deltog de sällan i kurser på folkhögskola eller i studiecirklar. Vilka möjligheter för att bilda sig en uppfattning, vilka diskussionstillfällen, vilka mötesplatser skulle de finna om de sökte sig till folkbildande verksamheter? När personer väl är på en mötesplats, reell eller virtuell, vad rör sig samtalet då om? Om vi jämför med Habermas modell med system och livsvärld kan vi se om personerna orienterar sig till livsvärlden eller till systemen. De skulle exempelvis kunna tala om sig själva utifrån livsvärldsperspektiv och diskutera sin föräldraroll, eller kanske tala om sig själva utifrån livsvärldens offentliga sfär och diskutera utifrån att de är medborgare. Eller varför inte tala om sig själva utifrån det ekonomiska systemet och diskutera utifrån att de är yrkesmänniskor? Personerna skulle kunna tala om sig själva utifrån en individuell och/eller kollektiv identitet och diskussionerna skulle också kunna leda fram till en samordnad handling. Vi vänder oss nu till folkhögskola och studieförbund och börjar med folk- 155

2 högskola. Jag har valt att presentera vissa delar av verksamheten förhållandevis detaljerat eftersom verksamheterna skiljer sig i flera avseenden mellan folkhögskola och studieförbund. Kapitel 8 är indelat i flera avsnitt där vi först får en presentation av hur en folkhögskola informerar om sin verksamhet. Informationen kan ses som ett sätt att vara offentlig. Denna presentation följs av att verksamheten inom en folkhögskola beskrivs. Jag går sedan direkt in i verksamheten, in i rummen, i korridorerna, i kafferummen och genomför observationer. Observationerna presenteras i berättande ton för att läsaren, åtminstone i viss mån, ska kunna följa ett händelseförlopp (Larsson, 1998b). Genom den berättande texten markeras också att studien är lokal. I kommentarerna berättar deltagarna för oss om vad som händer i Eskilstuna. Efter att observationer genomförts vid estetiska linjen sker en analys där de centrala begreppen är att utgöra en offentlighet, träna för offentlighet och själv gå ut i offentlighet, exempelvis i opinionsbildning. Därefter genomförs observationer vid allmänna kursen och de centrala begreppen används även här för en analys men de utökas också med nya begrepp. I nästa kapitel, kapitel 9, där studieförbunden presenteras, återkommer detta analysschema. Men först söker vi oss till en folkhögskola. 8.1 Att finna folkhögskolor Folkhögskolan kan vara mer eller mindre offentlig. För att finna information om Eskilstuna folkhögskola kan vi gå till skolans hemsida på internet, tryckt informationsmaterial, verksamhetsberättelse och få muntlig information från deltagare och personal. Eskilstuna folkhögskola har också samverkan med Arbetsförmedlingen och informerar om sin verksamhet. Annonsering om kurser sker i dagspressen. Slutligen finns Folkhögskolornas informationstjänst, fin, en verksamhet inom Folkbildningsrådet, som informerar om folkhögskolornas verksamhet genom att bland annat ge ut en katalog och ha en hemsida på internet. Varje år genomför Eskilstuna folkhögskola utåtriktad verksamhet. Den kan bestå av öppet hus, julmarknad eller vårmarknad i skolans egna lokaler eller att allmänna kursen med tillval drama och estetlinjen exempelvis deltar i Fristadsnatten med skådespel respektive konstutställning. 156

3 8.2 Eskilstuna folkhögskola Organisation Eskilstuna folkhögskola har en lokal på Faktoriholmarna och en på Munktellområdet. Folkhögskolan kan också tillfälligt bedriva kurser i andra lokaler, till exempel om en kortkurs genomförs i en lokal i ett bostadsområde. De personer som deltar benämns inte elever utan deltagare, men ibland använder deltagarna och personal på folkhögskolan själva beteckningen elev. Folkhögskolornas informationstjänst (fin) använder benämningen studerande i katalog från 2001 (fin, 2001a). I denna studie försöker jag i möjligaste mån använda beteckningen deltagare, det går dock inte alltid att följa detta konsekvent. Skolan är ett externat, vilket innebär att deltagarna inte bor på skolan. Istället informerar skolan om olika fastighetsbolag som kan erbjuda bostad och vi vet sedan tidigare kapitel att det fanns bostäder i Eskilstuna sommaren Att skolan är externat får som konsekvens att det inte finns något storkök i drift vid skolan. Istället finns en kafeteria som drivs av skolans elevkår. Eskilstuna folkhögskola har Landstinget i Sörmlands län som huvudman. Verksamheten finansieras genom landstingsbidrag, statsbidrag och avgifter som deltagarna betalar för kursmaterial. Vid Eskilstuna folkhögskola erbjuds allmän kurs, estetisk linje, kurs för långtidssjukskrivna samt kortkurser, så kallade Känn dig för-kurser. Undervisningen är gratis, men deltagare får betala viss kurslitteratur och eventuella studieresor. Deltagarna vid estetlinjen har en högre kostnad för material än de som deltar i allmänna kursen. Deltagarna får information om olika möjligheter att finansiera studierna och personal vid skolan kan hjälpa till att skriva ansökningar och i viss mån förhandla med exempelvis försäkringskassa och socialförvaltning om finansiering. Deltagarna anger hur studierna finansieras, bland annat för att personalen vid folkhögskolan ska kunna följa upp närvaro, vilket krävs för vissa finansieringsformer. När deltagarna finansieras via allmänna medel finns de i en särskild offentlighet, i ett system där närvaron kontrolleras. De aktuella finansieringsformerna var Svuxa (särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa), särskilt vuxenstudiestöd för personer med arbete, studiehjälp (elever under 20 år), studiebidrag (enbart bidrag), studiemedel (både bidrag och lån) och särskilt utbildningsstöd (för arbetslösa eller att arbetsplatsen anställer långtidsarbetslös som vikarie). Dessa medel distribueras via Centrala studiestödsnämnden. Till detta kommer sjukbidrag och aktivitetsstöd som båda distribueras via Försäkringskassan samt försörjningsstöd från socialförvaltningen. Posten övrigt finns också som exempelvis kan innebära att personen är ålderspensionär. Vanligast förekommande studiefinansieringsformen 157

4 var studiemedel (70 deltagare), men 124 deltagare anger annan form (Eskilstuna folkhögskolas elevregister, december 2001). De åldersgrupper som folkhögskolan vänder sig till är personer som fyller 18 år det år studierna påbörjas och äldre. Om det är en yngre person som går ett individuellt program i gymnasieskolan kan även den personen delta i kurserna (sfs 1998:973). De senaste läsåren har det inte varit aktuellt med yngre deltagare vid Eskilstuna folkhögskola. Skolan har ungefär 230 deltagare. Varje folkhögskola är skyldig att erbjuda allmänna kurser, avsedda främst för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning, i en omfattning som motsvarar minst 15 procent av verksamheten för att få statsbidrag (sfs 1998:973). Det finns också möjlighet att ge kurser på högskolenivå och särskilda kurser, exempelvis för utbildning till fritidsledare eller journalist, men detta genomförs inte vid denna folkhögskola. Istället har Eskilstuna folkhögskola en allmän kurs och en estetisk linje (beteckningarna kurs och linje är enligt Eskilstuna folkhögskolas egen beskrivning). Eskilstuna folkhögskola har valt att organisera de allmänna kurserna så att en allmän kurs erbjuds med tre årskurser som pågår under 40 veckor per läsår. Läsåret 2000/2001 deltog 125 deltagare. Främst kommer deltagarna från Eskilstuna och närliggande områden. Kursen ska ge grundläggande kunskaper i ämnen som svenska, engelska, matematik, religion, samhälls- och naturkunskap, men syftar också till att ge en bred allmänbildning. Deltagarna kan också välja tillvalsämnen som dataorientering och psykologi. Om deltagarna vid den allmänna kursen har en kortare skolutbildning börjar de i första årskursen. I första årskursen finns specialgrupper för invandrare som vill läsa svenska 2 (svenska 2 är svenska som andra språk) och för deltagare som har problem med att läsa och skriva. Om deltagarna gått grundskola och något år på gymnasienivå kan de istället börja i andra eller tredje årskursen. I andra och tredje årskursen finns möjlighet att välja inriktning mot data, drama/teater, miljö eller bild, färg och form. Under läsåret 2000/2001 deltog sammanlagt 45 deltagare i andra och tredje årskursen. Kursen kan ge allmän behörighet till högskolestudier och särskild behörighet i vissa ämnen. Deltagarna kommer från Eskilstuna och närliggande områden, men också från andra delar av Sverige. Den andra utbildningen är estetisk linje som pågår under 38 veckor per läsår. Deltagarna kan studera under ett eller två läsår. Under läsåret 2000/2001 deltog sammanlagt 49 deltagare på estetlinjen (till detta kommer 27 deltagare från allmänna kursens bild, färg och formkurs, sommarkursdeltagare och en särskild kurs för personer med psykiska problem). Vid denna linje erbjuds deltagarna möjlighet till kreativ utveckling och får erfarenhet av olika material och tekniker. Dessutom ingår teori, såsom konsthistoria och kulturhistoria med litteratur. Genom undervisningen ska intresse skapas för konstens bety- 158

5 delse och villkor och dess möjligheter att påverka vår tillvaro. Deltagarna visar arbetsprover vid ansökan till första året. Under första året prövas olika tekniker. Efter första året har deltagarna behörighet att söka till exempelvis bildlärarlinje vid Konstfack. De deltagare som önskar gå ett andra år ansöker om detta och visar arbetsprover igen. Lärarna har också under året bildat sig en uppfattning om huruvida deltagarna använder sig av lärandemiljön eller markerar ett avstånd, exempelvis genom att inte närvara. Det finns varje läsår en eller två personer som gått likvärdig utbildning på annan folkhögskola som ansöker till årskurs två. Andra året sker ett val av fördjupning inom två eller flera tekniker. Valet sker mellan målning, kroki, teckning, skulptur, grafik, foto och keramik. Eskilstuna folkhögskola anordnar i samverkan med kommunen och försäkringskassan en kurs för långtidssjukskrivna som vårdats inom psykiatrin. Kursen är på halvtid under en termin (20 veckor). Syftet är att deltagarna ska komma igång inför vidare studier eller återgång till arbetslivet. Under läsåret 2000/2001 deltog 11 personer i förmiddagsgruppen och 6 i eftermiddagsgruppen. Deltagarna kommer från Eskilstuna och närliggande områden. Under fyra somrar har estetlinjen erbjudit sommarkurser under en vecka. Sommaren 2001 erbjöds målning, foto och grafik (fin, 2001b) och det som sedan genomfördes var foto med 5 deltagare, måleri med 23, grafik med 11 och rakubränning med 22 deltagare. Deltagarna betalar ingen avgift för kursen, men för materialet. Kurserna annonseras på fin:s hemsida, folkhögskolans egen hemsida, i dagspress samt informeras om när folkhögskolan har öppet hus. Förutom längre kurser erbjuds kortkurser som anordnas av skolan eller skolan i samarbete med studieförbund, fackförbund eller andra organisationer. Kurserna kan innehålla olika ämnen såsom föreningskunskap, arbetsrätt, kommunikation, eu-kunskap eller konst. Dessutom samarbetar skolan med olika studieförbund och genomför studiecirklar. En särskild form av kortkurser är de känn dig för -kurser som anordnas. Under läsåret 2000/2001 anordnade folkhögskolan en kurs i en lokal belägen i bostadsområdet Råbergstorp, tio minuters bussväg från centrala Eskilstuna. Syftet var att visa möjligheterna inom folkhögskolan och erbjuda ytterligare kurser. När deltagarna gått en kurs kan Eskilstuna folkhögskola lämna ett kursintyg. Deltagarna som gått igenom årskurs 2 eller årskurs 3 på allmänna kursen kan få ett studieomdöme som omfattar deltagarens studieförmåga om denne ansöker om det (Karlsson, 2001). Nedanstående tabell visar antalet deltagare under höstterminerna i vad som i Folkbildningsrådets statistik betecknas som lång allmän kurs, lång särskild kurs samt särskild utbildningsinsats. Antalet deltagare i sommarkurs ingår inte. 159

6 Tabell 5: Deltagare vid Eskilstuna folkhögskola Antal kvinnor och olika åldersgrupper. Numeriska tal. År Termin Del- Antal tagare kvinnor Källa: Folkbildningsrådet, statistik via scb. 2001a. Av tabellen framgår att antalet deltagare är ungefär detsamma över de fyra åren. Det finns en överrepresentation av kvinnor samtliga fyra år. Däremot sker en förändring av ålderssammansättningen vilket är lättare att se om siffrorna omvandlas till procent. Tabell 6: Deltagare vid Eskilstuna folkhögskola Andel kvinnor och olika åldersgrupper. Procent. År Termin Antal Andel deltagare kvinnor Källa: Folkbildningsrådet, statistik via scb. 2001a. Vi ser då att den yngre ålderskategorin ökat i förhållande till andra ålderskategorier år Både ålderskategorin och har minskat med 5 procentenheter. I ett nationellt perspektiv är tendensen likartad under motsvarande tidsperiod. För folkhögskolorna totalt har andelen deltagare mellan år ökat 1 1 I den mån summan horisontellt inte blir 100 procent beror detta på att avrundning har genomförts. 160

7 från 44 till 52 procent och andelen i ålderskategorierna och har minskat. Däremot har andelen äldre, i ålderskategorin 61 och äldre ökat från knappt 5 procent till drygt 10 procent på nationell nivå (Folkbildningsrådet, statistik, 2001a). Den tendensen finns inte inom Eskilstuna folkhögskola. Verksamheten brukar presenteras i form av så kallade deltagarveckor eftersom statsbidrag utgår enligt detta sätt att redovisa. På grundval av resultat från läsåret innan tilldelas Eskilstuna folkhögskola ett antal deltagarveckor och har därmed ett så kallat volymmål. Med antalet rapporterade deltagarveckor som grund får Eskilstuna folkhögskola statsbidrag. Förutom kursverksamhet arbetar folkhögskolan också med projektverksamhet. Som ett exempel kan nämnas att under läsåret 2000/2001 deltog folkhögskolan i ett så kallat Integrationsprojekt som initierats och finansierats av Landstinget Sörmland. Som andra exempel kan nämnas att skolan bedriver biståndsverksamhet i orten Bauska i Lettland. För att organisera all denna verksamhet finns 32 lärare med hel- eller deltidsanställning och på kansliet finns 1 elevassistent, 4 expeditionspersonal, 1 städerska, 1 vaktmästare och 1 rektor. Den rytm som finns i verksamhetsåret inramas av starten på hösten och avslutningen inför sommaren. Det finns också en parallellrytm eftersom det finns kortkurser och sommarkurser. 8.3 Observationer vid estetiska linjen Mötesplats Det utbud som Eskilstuna folkhögskola presenterar i form av kurser är möjliga mötesplatser, här kan diskussioner föras. Möjliga mötesplatser är också de fysiska rum som deltagarna vistas i. Slutligen finns också mötesplatser i form av diskussioner inom kommittéer och vid elevrådet samt då föreläsare inbjuds. Folkhögskolan har också datorer som deltagarna kan använda. Folkhögskolan kan på olika sätt utgöra en offentlighet och träna för offentlighet. Vad kan då en deltagare möta för diskussionsmöjligheter och mötesplatser i realiteten? Vad händer i dessa diskussioner? Låt oss göra besök och se vad som händer. Mina första besök på folkhögskolan gjordes vid den allmänna kursen, men jag hade först möjlighet att observera vid den estetiska linjens verksamhet och börjar därför presentera observationer och tolkning ifrån estetlinjen. 161

8 8.3.2 Lokal och tillgänglighet Estetlinjens verksamhet genomförs i lokaler som finns fem minuters promenadväg från Faktoriholmarna inom det så kallade Munktellområdet. Inom området finns ett tjugotal byggnader och estetlinjen hyr flera plan i ett rött tegelhus med fönster åt två håll. Ytterdörren är kodad och denna kod byts med jämna mellanrum. Både deltagare och personal informeras om koden. Deltagarna har tillgång till lokalerna även på kvällar och helger. I nedre planet finns flera salar som används till konstnärlig verksamhet och här brukar ofta grupperna för personer med psykiska funktionshinder ha sin verksamhet. En trappa upp leder till en kapphall och vidare till ett mycket stort rum som också har köksutrustning. I detta rum finns kafeterian och från denna sträcker sig sedan korridorer till teorisalar, rum för administration, lager, toaletter, konsthantverkssalar. Det finns även en balkong i anslutning till kafeterian. De flesta av konsthantverkssalarna har fönster både in emot korridoren och ut mot gården. Varje vecka har två deltagare ansvar för kafeterian. En husmor och en husfar utses bland eleverna. Dessa planerar inköp i samråd med verksamhetsföreståndaren. Går vi först till höger kommer vi till salen för keramik. Mitt emot den salen finns expedition och ett rum för verksamhetsföreståndaren. Fortsätter vi korridoren fram kommer vi till toaletter, vilrum, mindre rum för möten, datasal och en teorisal. Datasalen och teorisalen är låsta. Går vi istället till vänster kommer vi först till det som kallas för galleriet, ett mindre rum där färdiga verk ställs ut. Sedan finns ett rum på vardera sidan för elever i årskurs 2. Deltagarna har sina stafflier uppställda här och behöver därför inte flytta dem under veckan vilket årskurs 1 får göra. Vi fortsätter och har målerisal, teckningssal och grafiksal på vänster sida. På höger sida har vi förråd, fotosal, toaletter och syrarum för grafiken. Samtliga rum, utom teorisal och datasal, är öppna. När jag besöker verksamheten i början av september 2001 pryds ett av kafeterians stora bord av en stor blomsteruppsättning. På bordet finns också koppar, glas, saft och smör och bröd. Runt om i rummet finns mindre bord och stolar utplacerade och innan lektionerna börjar, 8.30, är flera deltagare i konsthantverkssalarna eller sitter i kafeterian. Just den här dagen ska jag besöka årskurs Måleri Detta läsår är det tjugo deltagare i årskurs 2 och elva av dem finns i ett stort rum, nio i ett mindre rum. I det större rummet står stafflierna runt väggarna 162

9 och i flera fall finns ett utrymme så att deltagarna kan gå runt stafflierna. Vid flera stafflier står en hög pall som används för att sitta på eller för att sätta färgtuber på. Mitt i rummet står ett bord, runt bordet finns trästolar och det finns också några ytterligare stolar och fåtöljer utplacerade i rummet. I ett hörn står en radio som är på. I rummet finns ungefär lika många kvinnor som män och de verkar alla vara i tjugoårsåldern. Några av deltagarna målar på egen hand, någon läser en tidning, någon sitter i en fåtölj och pratar med en annan deltagare och någon deltagare pratar med läraren om sin målning. Samtal påbörjas och avslutas. Röstläget är lågt eller dämpat. Innehållet i samtalen varierar och rör sig till exempel om musik eller diskussion om den målning som deltagaren håller på med. Efter en stund går en deltagare ut och hämtar en smörgås och kommer sedan in i salen igen. Flera andra deltagare går också ut och in i salen. Småpratet fortsätter samtidigt som andra arbetar enskilt. När klockan börjar dra sig mot halv tio går de flesta ut i kafeterian. Även årskurs 1 är här på förmiddagen och de flesta samlas i kafeterian och dricker kaffe, the eller saft och äter en smörgås. Även personalen deltar. Några få deltagare i årskurs 1, som tecknar, och i årskurs 2 håller fortfarande på att avsluta ett arbetsmoment och kommer senare, eller inte alls, till kafeterian under den tid den större gruppen samlas. I kafeterian samtalar deltagarna tvärs över bordet eller med den som sitter bredvid. Här är ljudnivån högre än i de arbetslokaler som årskurs 2 använder. Efter förmiddagsrasten besöker jag det andra rummet som disponeras av årskurs 2. Här finns också stafflier uppsatta runt rummets väggar men det är svårt att komma runt dem. Även här finns ett bord i mitten, men få extra stolar och ingen fåtölj. Här finns inte heller någon radio som står på. Alla i salen är kvinnor och de förefaller ha en högre medelålder än den grupp deltagare som fanns i det större rummet. Även här arbetar några enskilt och andra går runt och småpratar. Samtalen rör sig exempelvis om målningarna som deltagarna arbetar med. En kort stund efter att deltagarna kommit in i rummet avbryter de sina arbeten och går ut för att samlas i keramiksalen och få information om framtida aktiviteter Veckans samråd Schemat kan sägas vara ett styrdokument som ordnar mötesplatser och tillfällen till diskussion, men har deltagare och personal någon möjlighet att yttra sig, att utöva påverkan? Varje tisdag morgon genomförs ett samråd som varar en halvtimme. Då samlas alla deltagare och skolans personal för diskussion. Vid detta tillfälle deltar också skolans ledning (rektor och studierektor). Det finns inte något elevråd på den estetiska linjen. Deltagare från estet- 163

10 linjen erbjuds att delta i allmänna kursens kommittéer, dess elevråd och kursråd, men har avböjt. Deltagare från estetlinjen är istället representerade i det lärarråd som finns inom estetiska linjen, vilket möts en gång per månad. Deltagarna har också inflytande genom de utvärderingar som genomförs kontinuerligt. På grundval av dessa har några förändringar genomförts under detta läsår. En av förändringarna är att årskurs 2 har en separat klasslärare. Denna klasslärare genomför ett individuellt samtal med varje deltagare och varje deltagare har också en individuell plan för terminen. En tisdagmorgon i september deltog jag i den veckans samråd. Den här dagen var blomsteruppsättningen inte riktigt så prunkande som vid förra tillfället. Några deltagare i kafeterian hade börjat koka kaffe och ordna inför kafferasten, personal hade kommit och satt och pratade med elever, läste tidning eller skötte administration och planering. Efter kaffet gick vi allihop in till den största salen som finns, en teorisal. En deltagare är rullstolsburen och lokalerna är till viss del anpassade. Det finns rullstolsramp in i lokalen, hiss från första till andra etage och handikapptoalett. Deltagaren har också hjälp av personal. Vi var runt femtio personer som deltog. Föreståndaren skrev upp förslag till dagordning på tavlan och eventuella övriga frågor skrevs in. De frågor som kom upp rörde hur samvaron skulle gestalta sig, det vill säga ordningsfrågor och representantskap. Deltagare tog upp behovet av bättre ordning i fotorummet och att ordningen med åtskilda smörbyttor behöver respekteras. Det senare ledde till ett förslag om att det enbart skulle finnas laktosfritt smör, samma för alla. Rektor tog upp att ventilationen skulle ses över och att skyddsombud skulle väljas, men dessa var redan valda och namnen fanns på hennes skrivbord, menade föreståndaren. Några deltagare påpekade arbetsmiljöproblem och rektor replikerade att alla som hade synpunkter skulle lämna dem via föreståndaren för vidare befordran till henne så att hon fick skriftligt besked. Studierektorn meddelade att en administratör var sjuk och de elever som skulle rapportera närvaro skulle göra det till studierektorn istället. Föreståndaren påminde om att personalen skulle ställa ut sina alster utanför folkhögskolan i september i lokaler nära Fristadstorget. Föreståndaren påminde deltagarna om att de skulle välja representanter till estetlinjens lärarråd oklart när valet skulle ske, för det gjordes inte vid detta tillfälle. Efter mötet bad föreståndaren att deltagare i årskurs 2 skulle stanna. Under mötet för årskurs 2 togs en rad planeringsfrågor upp. Planering behövde ske inför att deltagarna skulle åka till London på vårterminen och att de skulle ställa ut under den så kallade Fristadsnatten. Under Fristadsnatten skulle det vara lotteri och detta diskuterades, inramning av tavlor diskuterades samt organisation av vaktschema. Föreståndaren initierade en diskussion om hur deltagarna skulle genom- 164

11 föra en annan aktivitet, ett projektarbete kring ett temaår. Uppgiften var att arbeta i grupp, samla, sammanställa och redovisa informationen om ett visst år. Någon vecka tidigare hade en diskussion i gruppen utmynnat i att det skulle genomföras en lottdragning av vilket år som skulle väljas. Först drogs ett decennium slumpmässigt, därefter drogs årtalet 1951 slumpmässigt. Valet av år var därmed ett lotteri. Några deltagare menade att deras motivering inte var särskilt hög, ingenting intressant hade hänt just det året och att det var ett beslut som tagits utan tillräcklig förankring. Andra deltagare menade att det inte var särskilt svårt att finna material att få inspiration ifrån, eftersom det fanns litteratur från året och också minst två cd-romskivor, en med allmän information och en med information om konst från det aktuella året. Denna diskussion skulle fortsätta under veckan. Därefter avslutades mötet och det blev paus. Min egen reflektion är att folkhögskolans personal vid detta tillfälle hade arrangerat en särskild offentlig plats i ett klassrum. Syftet var att samråda om aktiviteter. Här kunde deltagarna uttrycka sina åsikter, och gjorde också det. Däremot hade inte alla något särskilt att säga. Det var inte turtagning i bemärkelsen att var och en uttryckte sin åsikt i varje fråga. Deltagarna satt stilla. Uppmärksamheten var riktad mot föreståndaren som ledde mötet och vändes då och då mot de som yttrade sig. Ingen uttryckte något problem med att förstå vad diskussionen handlade om. Det var först vid den andra delen av mötet, när diskussioner skedde om projektarbetet som deltagarna flyttade på sig och bildade en tätare grupp. De placerade sig något närmare varandra och vände också ansiktena oftare mot varandra. Föreståndaren tog också ett steg närmare den skapade gruppen. Här blev också diskussionen något livligare. Den uppfattning jag fick var att den första delen av mötet var mer formell, mer strikt, den andra delen var en sorts återgång till en lägre grad av formalitet, men med likartad offentlighet. Vi var kvar i samma rum, möjligen skulle tillträde till gruppen kunna vara mer begränsat och därmed innebära en lägre grad av offentlighet Konst och samhälle I slutet av september redovisade alla grupperna arbetet kring temaåret 1951 och jag deltog en fredag eftermiddag då tre grupper redovisade. Besöket inleddes med att jag inte kom in i lokalerna därför att koden hade ändrats dagen innan. Under helgen hade det varit ett inbrott någonstans i huset. Ingenting hade blivit stulet, men koden hade bytts. Koden byts kontinuerligt och i detta fall skedde ett extra snabbt byte. Det finns dock en ringklocka vid dörren och en lärare kom ner och öppnade. Väl uppe i kafeterian konstaterade vi att 165

12 det var tur att hon hade hört signalen eftersom det var lunchtid och många samtal pågick. Ringklockan hördes knappt. Under lunchen äter de flesta deltagare och personal i kafeterian. Under den här lunchen satt de flesta av deltagarna tillsammans, men några satt tillsammans med personal. Bland annat satt husmor och föreståndaren och planerade inköp till kafeterian. När klockan var strax efter tolv började deltagare i årskurs 1 att dra sig mot teckningssalen. De skulle sluta vid tvåtiden. Några av deltagarna i årskurs 2 som skulle redovisa arbetade med att förbereda sig. Vi samlades i det rum som kallas för Galleriet. Där fanns redan arbetsresultat från de grupper som redovisat dagen innan. En grupp hade arbetat med att presentera reklam från det aktuella året, de hade exempel på produkter som det gjordes reklam för samt exempel på reklamaffischer. En annan grupp hade arbetat med hur Fristadstorget såg ut. De hade satt upp äldre stadskartor på väggen och också byggt upp en modell av hur torget såg ut vid denna tid. De tre grupper som därefter redovisade hade hanterat sitt uppdrag på tre olika sätt. Samtliga grupper satte in bilden i ett samhällsperspektiv, de lyfte både fram teman och olika personer som var aktuella vid den tidpunkten. Den första grupp som redovisade bestod av en grupp män. De hade valt att studera skräckfilmer från 1950-talet och berättade om hur dessa filmer kunde sättas in i ett samhällsperspektiv samt visade filmaffischer och exempel på filmer. Fokus var främst på usa och andra världskrigets erfarenheter var aktuella. Rädslan för den kommunistiska ideologin och för nya atombombssprängningar präglade samhället, vilket även satte sin prägel på skräckfilmerna. En tolkning som gjordes var att alla de monster som skapades i skräckfilmerna också kunde tolkas som en kraft som störde den sociala ordningen. Om monstret var en skrämmande ideologi skulle det förhindras, men om det var ett främmande rymdskepp, ett ufo, kunde även vissa förhoppningar ställas till monstren. Nästa grupp som skulle redovisa bestod också av män. De hade valt att använda originalbilder, främst från tidningar, och därefter lagt till kontrasterande detaljer och formulerat rubriker. Avsikten var att bilderna så småningom skulle sammanställas till en årsbok. Genom bilderna fick vi minnesbilder av ett Sverige som hade spioner som lämnat information till främmande land, förskingrare som sålt sockerpiller istället för medicin och Stålfarfar, mannen som var nära sjuttio år och cyklade runt Sverige i protest emot vad vi idag skulle kalla åldersrasism. Han fick inte delta i tävlingen Sverigeloppet på grund av för hög ålder. En bild av usa:s president Truman i en annorlunda klädsel (han fick agera som stjärngosse) ståendes intill en jordglob fick tjäna som bakgrund till kommentarer om Koreakriget som precis börjat. Den sista gruppen bestod av kvinnor som studerat textil design. De börja- 166

13 de med att visa exempel på design av textil från 1940-talet och jämförde sedan med design på 1950-talet och klargjorde relationen mellan design och samhällets utveckling, särskilt bostadsproduktionen. Under 1950-talet genomfördes en mycket omfattande nyproduktion av bostäder, möbelföretaget ikea startades och intresset för att dekorera de nya hemmen i var stort. Det behövdes ny design för tapeter, gardiner och möbeltyger. Deltagarna i gruppen hade inspirerats av färg och framförallt formerna från det aktuella årtiondet och själva tryckt tyger som hängdes upp i rummet. Både deltagarna och de två lärare som fanns med kommenterade och frågade under redovisningarna. Deltagarna ombads att förtydliga sig och förklara när något var oklart. När redovisningen var klar plockade deltagarna ihop sina saker och vi lämnade Galleriet. Min egen reflektion är att personalen återigen arrangerat en särskild offentlig plats. Denna gång behövde också deltagarna träda fram och ställa sig med ansiktena mot gruppen. De kunde inte sitta kvar på sina platser, som under veckans samråd. Däremot satt lärarna kvar på sina platser. Under samrådet uttryckte deltagarna mer personliga uppfattningar, under denna presentation krävdes att deltagarna också distanserade sig och prövade på att diskutera konstens och konstnärens roll i samhället Grafik En dag i mitten av oktober återkom jag när årskurs 2 hade blockläsning. Denna gång omfattade blocket grafik. De flesta av deltagarna har valt grafik men de som inte gjort det kan arbeta med exempelvis målning (de väljer fyra av blockämnena). Deltagarna i årskurs 2 vistades i sina två ordinarie klassrum och i grafikavdelningen som omfattar flera salar. I de två ordinarie klassrummen arbetade några deltagare, någon satt och läste en dagstidning. De flesta deltagare var i grafikavdelningen. I det första rummet stod eller satt några deltagare och tecknade respektive ristade på sina kopparplåtar som är grunden för grafiktrycket. All ristning måste göras spegelvänt. Alla arbetade enskilt med sina arbeten och samtalade inte med varandra. I nästa rum finns höga bord där deltagarna kan lägga ut sina kopparplåtar och lägga färg på plastfilm eller på kavlar av varierande storlek. Deltagarna kan välja att enbart rista in på kopparplåten, vilket ger en torrnålsgravyr, eller att lägga plåten i ett syrabad, vilket ger en etsning. I vilket fall som helst läggs papperet som ska tryckas i vatten, vilket sker i ett angränsande rum. När kopparplåten är ristad, rullas färg ut på kopparplåten. Därefter läggs kopparplåten i en maskin med stora valsar, ett papper för trycket läggs så rakt som 167

14 möjligt på kopparplåten, därefter täcks allt med skumgummi. De stora valsarna som trycker dras runt för hand och behöver ha jämn rörelse. Inte heller får papperet fastna på valsarna. Blir trycket acceptabelt läggs det på tork. Kopparplåten rengörs i ytterligare ett annat rum. I detta rum är det ofta en fördel om deltagarna hjälper varandra och det medför att samtalen ofta handlar om hur samverkan ska ske kring själva produktionen. Det blev också samtal som inleddes med att någon deltagare var besviken eller nöjd över resultatet. Därefter följde kommentarer, alltid stödjande, från deltagarna och läraren. Alla rörde sig i ett lugnt tempo mellan de olika rummen och de olika arbetsmomenten. Lunchtiden började närma sig, jag lämnade lokalen, men deltagarna arbetade vidare. Min egen reflektion är att denna arrangerade offentlighet är den mer vardagliga. Här finns också en ökad rörlighet. Observationen åskådliggör tydligt hur deltagarna använder sig av varandra och rummet för att arbeta. Efter att ha planerat exempelvis ett grafiskt blad blir det tydligt att konsthantverk är ett praktiskt och kroppsligt arbete. De egna och kamraternas händer används. Deltagarna rör sig mycket, vid arbetsborden, mellan arbetsborden och mellan de olika rummen. I samband med förflyttning, men också när de står och arbetar, kan samtal ske. Men det är inte samtalen som framträder, det är koncentrationen inför uppgiften. 8.4 Analys Att utgöra offentlighet och skapa mötesplatser Folkhögskolans estetiska linje skulle kunna utgöra en offentlighet och en mötesplats där diskussioner sker. Den estetiska linjen är inte offentlig i bemärkelsen allmän plats. Deltagarna har ansökt om att delta och lokalerna är inte öppna för allmänheten. Det behövs en kod som inte alla har tillgång till. Även om inte offentligheten är fullständig har deltagarna dock trätt ut från sitt privata vardagsrum och vi skulle kunna säga som Lindgren i hennes utvärdering av Folkbildningsrådets roll (Lindgren, 1996a) att vi befinner oss i ett gränsland mellan det privata och offentliga. I en analys av studiecirklarnas karaktäristika menar Sundgren (2000) att det typiska för folkbildningen är dess blandning av att vara både livsvärldspräglade och inordnade i systemen. I detta livsvärldens gränsland mellan privat och offentlighet äger möten rum och frågan är vad mötet består av och vilka som möts. På estetlinjen kan vi se att en rad olika människor möts, de är i olika åldrar, här möts både män och kvinnor, här möts också människor med och utan handikapp. Dessutom 168

15 ser vi att det inom verksamheten finns en diskussion om relation mellan konst och samhälle. Idéer möts. Dessa idéer möts i olika former och vi kan urskilja olika platser och situationer där människor diskuterar. Vi finner kontinuerliga kursråd som genomförs i allmänna kursens lokal, samråd varje vecka som genomförs i estetlinjens lokal, korridorsnack, diskussioner under lektionerna och i kafeterian. Vilka mötesplatser finns för att årskurs 1 ska tala med årskurs 2 och för att de olika grupperna i årskurs 2 ska tala med varandra? Korridoren och kafeterian är två av mötesplatserna. Arbetsordningen i kafeterian bygger på att en deltagare från årskurs 1 och en deltagare från årskurs 2 arbetar tillsammans under en vecka och ansvarar för förmiddags- och eftermiddagskaffet. Utåtriktade aktiviteter som Fristadsnatten är exempel på en aktivitet som bryter den rumsliga styrningen i folkhögskolans egna lokaler och där finns det möjlighet till nya gruppbildningar. Därmed inte sagt att detta utnyttjas Att träna för offentlighet I de diskussioner som finns vet vi inte riktigt vad som står på dagordningen. Diskussionerna handlar ofta om samverkan. Det är samverkan kring en utställning som när Fristadsnattens aktiviteter ska planeras, det är samverkan kring att ett moment ska genomföras i utbildningen som när grafiken kräver visst samarbete kring maskinerna samt samverkan inom folkhögskolan, exempelvis när kursrådet sammanträder. Under mina observationer har det varit färre tillfällen som skulle kunna räknas som träning inför offentlighet, om man med det räknar att deltagarna ska träna sig att använda ord exempelvis för att presentera eller argumentera. Den träning som skedde var när temaåret 1951 redovisades. Det som istället har skett är att deltagarna har använt orden för att samverka och i denna samverkan har olika intressen uttryckts. Vad som slutligen har avgjort hur samverkan ska gestalta sig visar inte denna studie. Vi har bara kunnat följa några deltagare i en process Livsvärld och system Istället kan vi fundera över de samtal som dock fördes och se om deltagarna orienterar sig till livsvärlden, den privata eller den offentliga, eller om de orienterar sig till system. Deltagarnas samtal har främst handlat om arbetsprocessen, hur resultatet skulle ut i offentligheten och hur temaarbetet skulle gestalta sig då relationen konst och samhälle vid en viss tid skulle åskådliggöras. I 169

16 och med detta placerar sig deltagarna i en offentlighet och frågan är om de inte också placerar sig på gränsen till ett ekonomiskt system, de skapar sin framtida profession som konstnärer. Som individer blir de konstnärer, som träder in i konstnärskollektivet. Som konstnär, som medlem i konstnärskollektivet, finns en relation till samhället och den åskådliggjordes med temaarbetet. Deltagarna framstår som disciplinerade inom sin profession och skapar både konst och sig själva som konstnärer Tillgänglighet Vad finns det då för tillgänglighet till lokalerna och dess mötesplats och vad finns för tillgänglighet till diskussionerna? Den fysiska tillgängligheten finns för dem med eller utan rörelsehinder. Det finns rullstolsramp och hiss och hela avdelningen är plan och utan trösklar. Det finns också handikapptoalett och det är inga problem att köra fram en rullstol till bord i kafeterian. Hur tillgängligheten är i övrigt, för andra handikapp, kan vi inte uttala oss om. Tillgänglighet kan också ses ur andra aspekter. Om en deltagare kräver att få ha ordet hela samrådstiden skulle få andra deltagare ha möjlighet att delta. I de formellt anordnade mötena, såsom lärarråd och samråd finns en ledare som fördelar ordet. I de diskussioner som jag följt under observationerna har det varit få deltagare och samtalen har grundat sig på att deltagarna oftast talat i tur och ordning Ut i offentlighet opinionsbildning Folkhögskolan som institution skulle kunna delta i offentligheten. Detta sker till exempel genom att folkhögskolan informerar om sin verksamhet via tidningsannonser och via hemsidan på internet. Det finns inga data om att folkhögskolans estetiska linje deltagit i offentlig debatt. Däremot har en enskild lärare skrivit debattartikel i Eskilstuna-Kuriren sommaren 2001 och estetlinjens deltagare har gått ut i offentligheten när de visat sin konst. Detta sker vid ett öppet hus under läsåret och under speciella dagar, såsom Fristadsnatten. 170

17 8.5 Observation vid allmänna kursen Faktoriholmarna Lokal och tillgänglighet Allmänna kursens verksamhet finns i en stor byggnad på Faktoriholmarna, men också externt på Balsta Musikhus och på Allaktivitetshuset Knuten. Den första observationen gäller en allmän samling och ett elevråd internt på folkhögskolan, den andra observationen gäller undervisning internt medan den tredje beskriver extern undervisning på Allaktivitetshuset Knuten och på Balsta Musikhus Att träna för offentlighet Allmän samling För att komma till Eskilstuna folkhögskolas ingång går vi över en stor, delvis kringbyggd, gård. På nedre planet kan man stiga in i Faktorimuseet, men vi väljer att gå en trappa upp. På första planet finns en korridor som sträcker sig längst hela huset. Om vi går åt vänster kommer vi till ett antal lektionssalar, går vi rätt fram kommer vi till ett öppet utrymme där ett antal bokhyllor bildar skolans bibliotek. Kring bibliotekets sidor finns salar. Går vi istället åt höger kommer vi till elevrådets lokal som är ett mindre rum i anslutning till korridoren, därefter till folkhögskolans Kafeteria som också fungerar som samlingslokal då alla deltagare och personal samlas. Kafeterian drivs av deltagarna som sköter alla inköp, organiserar vilka klasser som ska sköta kafeterian varje dag och fördelar eventuell vinst tillbaka till deltagarna. De deltagare som betalat elevkårsavgift om 100 kronor har möjlighet att få vinstutdelning när vårterminen slutar. Går vi ytterligare en trappa upp finner vi en liknande planlösning, med en korridor längs huset. Går vi till höger kommer vi till klassrum, rätt fram finns ett rum med deltagarnas förvaringsboxar för värdesaker, till vänster finns flera mindre rum för administration, personalrum och ytterligare klassrum. En förmiddag i oktober ska alla deltagare och viss personal delta i ett rollspel där förenings- och sammanträdesteknik ska tränas. En av lärarna ska leda arbetet. Kafeterians bord och stolar står som vanligt utställda i form av långbord och dessutom finns tre, fyra rader med lösa stolar framställda vid det podium som finns längst in i rummet. Deltagarna placerar sig först och främst vid de bakre borden och fyller sakta på framåt. De flesta av lärarna placerar 171

18 sig till vänster, längre fram i lokalen, någon enstaka personal tar plats till höger. Läraren uppmanar deltagare att fylla upp platserna längre fram, några enstaka efterkommer lärarens uppmaning. Läraren har vidtalat några aktörer i förväg och vi får delta i ett fingerat årsmöte i en förening. En deltagare uppträder som ordförande, en annan som sekreterare, någon är utsedd till kassör. Därefter arbetar vi oss igenom hur ett årsmöte kan gestalta sig. Läraren arbetar på så sätt att hon anger ramar för arbetet genom att vi tillsammans gör en dagordning, därefter uppmanas vi att stoppa föreställningen om vi har frågor. I början av det fingerade mötet finns det inte så många frågor, men läraren, andra lärare eller deltagare försöker att förklara olika begrepp eller praxis för andra deltagare som undrar. Några deltagare har placerat sig alldeles intill kafeterians kök och klagar över att de inte hör. Läraren anmodar dem att byta plats eftersom de kan sitta längre fram, men detta sker inte. Allteftersom börjar deltagarna leva sig in mer i sina roller som mötesfunktionärer respektive deltagare i årsmötet. När den fingerade verksamhetsplanen ska antas utbryter en livlig diskussion. Det fingerade mötet ajourneras under kafferasten. När deltagarna återkommer visar det sig att några som inte var med från början inte riktigt uppfattat vad som pågår. Det ger läraren och andra deltagare anledning att försöka förklara situationen. Det finns ingen lagstiftning om hur ett årsmöte i en förening ska genomföras och därför får alla lärare och deltagare som har erfarenhet från föreningsarbete här jämföra sina erfarenheter. Lärarens praxis konfronteras med andra lärares och deltagarnas. Ibland sammanfaller erfarenheterna, ibland inte. Under mötet stoppas skeendet vid flera tillfällen när ordföranden har klubbat igenom ett beslut alltför snabbt, när deltagare undrar om det verkligen får gå till så här, när förslag varit otydliga eller något begrepp använts som varit svårt att förstå för någon av deltagarna. Rollspelet pågår hela förmiddagen och även om diskussionen stundtals varit livlig infann sig, precis som så ofta på riktiga årsmöten, en viss utmattning när klockan började närma sig elva och kommentaren nu går vi vidare fälldes då och då. Att skapa en mötesplats för diskussioner och respektera att olika röster får säga sitt kan bli omständligt och tröttsamt. Kanske är det annorlunda på ett elevrådsmöte? Elevråd Ungefär var tredje vecka har elevkåren möte på allmänna kursens Demokratitid. Mötet i oktober skulle äga rum i kafeterian och när jag steg in var det lång kö till kaffet. Det hade dessutom ordnats ytterligare en kö för kaffe vid diskinlämningen. 172

19 Den här gången placerade jag mig längst ner vid ett av långborden som gränsade till disken där kaffet serverades. En lärare samtalade med en deltagare som var ny och han bad sedan några av de andra att fortsätta att introducera henne till elevkårsmötet. Först kom en grupp där flera har handikapp. En av deltagarna är synskadad och har en personlig assistent. Några deltagare från en av klasserna jag observerat kom och satte sig vid den bordsända där jag satt. Deltagarna kommenterade den lektion de haft innan, särskilt hur interaktionen med läraren hade fungerat. Elevkårens styrelse satte sig på podiet längst fram i salen där de också hade en mikrofon. Elevkårens ordförande ledde mötet och dagordningen godkändes av församlingen. Rösträknare valdes. Nya styrelseledamöter valdes och dessa reste sig upp. Ordföranden påminde om var deltagarna kan få studentrabatt och om att detta var den absolut sista dagen som deltagarna kunde betala elevkårsavgift. Därefter var genomgången av dagordningen klar och punkten övriga frågor kom upp. Det visade sig att en av de övriga frågorna är en mer eller mindre stående punkt. Det är problem med att klasserna inte sköter sin vecka då de ska ansvara för kafeterian. Skälet till att det varit kö till kaffet tidigare under dagen var att den klass som skulle sköta kaffet hade sovmorgon och varken infunnit sig eller samrått med andra om hur kaffet skulle skötas. Det ledde till att en annan klass trätt in istället och startat kaffekokningen. Den andra punkten behandlade huruvida det skulle vara en höstfest eller inte. Diskussionen pendlade mellan om det skulle vara en drogfri höstfest och vilken dag en eventuell fest skulle äga rum. Deltagarna hade olika uppfattningar om vilken som var den väsentliga frågan. Till slut genomfördes en omröstning och det visade sig att bara ett tiotal önskade höstfest. Det ledde till förnyad diskussion och istället kom ett förslag om att en festkommitté skulle tillsättas. Den som är representant i kursrådet fick i uppdrag att föra upp frågan till kursrådet. Slutligen skulle en styrelseledamot läsa upp klasslistorna för att föra in närvaron. Det visade sig vara komplicerat av flera skäl. Dels vara många namn svåra att uttala, dels stämde inte listorna med namnen på dem som faktiskt gick i klasserna. De som inte stod på listorna ombads att komma fram till styrelsen och lämna sitt namn. Därefter avslutades mötet och alla gick ut ur kafeterian. Min egen reflektion efter att ha deltagit i förenings- och sammanträdesteknik och elevråd är att det förefaller som om förenings- och sammanträdesteknikens organisation har tagits över av elevrådet. Både den fasta struktur som finns i mötesordningen och små händelser som visar att det finns en problematik med mötesordningen återkom vid båda tillfällena. Mötena organiserades efter en viss struktur men det uppstår besvärliga situationer om delta- 173

20 gare inte uppfattar strukturen och även då deltagare behöver en längre stunds diskussion om frågor. Förenings- och sammanträdesteknikens design förefaller passa bra för kortare inlägg, men knappast för längre diskussioner. En annan tolkning kan vara att det är mötets tidsmässiga placering, mellan lektioner, och en bestämd tidsram som gör att det blir svårt att diskutera. Mötet är offentligt men träningen för offentlighet får en problematisk inramning Allmän kurs svenska språket Förutom att observera vid dessa två stora allmänna samlingar observerade jag också i två olika klasser. Båda klasserna går i årskurs 2 på allmänna kursen. När deltagarna grupperas sker det ibland efter deras kunskaper i svenska. Den första grupp jag observerar består enbart av invandrare som specialtränar svenska Träning av begrepp som återger sinnesintryck På allmänna kursen finns ett antal deltagare som är invandrare och har svenska som andra språk. Deltagarnas språkkunskaper har varit avgörande hur vissa ämnen har organiserats. I svenska för årskurs 2 finns det en indelning som bygger på kunskapsnivån i svenska. Den grupp jag besöker har deltagare som har tillval data eller tillval bild, färg och form. Gruppen består av sju deltagare och har svenska vid fyra tillfällen under veckan med samma lärare. När vi ses en tisdagsmorgon i oktober är det fyra deltagare i salen. Efter en stund kommer ytterligare en, som går ut och in ur salen eftersom han dels har bekymmer med låset till sitt skåp, dels har glömt det material som behövs under lektionen. Så snart han satt sig börjar läraren att introducera vad som ska ske under lektionen. På tavlan har hon skrivit förslag till vad som ska ske under lektionen. Alla bänkarna är placerade i hästskoform i rummet, som rymmer cirka tolv bänkar. Fönstren vetter ut mot ån. Återkommande under terminen har deltagarna till uppgift att berätta aktuella händelser och det som väcker särskilt intresse. Idag diskuteras attacken mot World Trade Center i New York då flera tusen människor dödades och skadades. Diskussion rör vad denna attack kommer att resultera i för andra attacker 2. En annan händelse är att det visat sig att det finns vapengömmor 2 Redan på ett tidigt stadium diskuterades i massmedia om anfallet hade organiserats av en grupp från Afghanistan. 174

Elevråd - så här gör man Studiehandledning

Elevråd - så här gör man Studiehandledning Elevråd - så här gör man Studiehandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM

VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM Denna handledning är framtagen med förhoppning att ge pedagogiska ingångar till våra tillfälliga utställningar. Handledningen finns tillgänglig på eskilstuna.se/konstmuseet

Läs mer

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 15/16

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 15/16 Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 15/16 Innehållsförteckning BAKGRUND... 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE... 2 PEDAGOGIK... 2 GENOMFÖRANDE... 2 4.1 UPPLÄGG OCH PLANERING... 2 4.2 ÄMNEN... 2 4.3 INRIKTNINGAR

Läs mer

Detta är din första dag på arbetsplatsen för din arbetsträning. Klockan 10.00 brukar alla dricka förmiddagskaffe i ett lunchrum.

Detta är din första dag på arbetsplatsen för din arbetsträning. Klockan 10.00 brukar alla dricka förmiddagskaffe i ett lunchrum. Bilaga 1 Text till scenariot Settings Detta är din första dag på arbetsplatsen för din arbetsträning. Klockan 10.00 brukar alla dricka förmiddagskaffe i ett lunchrum. Scen 1 - välja plats Klockan 10.00

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14 Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND...2 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE...2 3 PEDAGOGIK...2 4 GENOMFÖRANDE...2 4.1 UPPLÄGG OCH PLANERING...2 4.2 ÄMNEN...2 4.3

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun 1 Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun Markaryds kommun har skrivit en plan om kulturen och biblioteken i kommunen. Planen beskriver hur kommunen vill att det ska bli och vad kommunen ska

Läs mer

skrivar LINJEN FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA

skrivar LINJEN FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA skrivar LINJEN FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA skrivar Skrivarlinjen är en utbildning för dig som har skrivit en hel del och vill bli en säkrare skribent på vägen mot publicering. Du träffar likasinnade i en kreativ

Läs mer

Planera tiden. Planera tiden. Planeraförlaget. Box 203 271 25 Ystad. Hemsida: www.planeraforlaget.se E-post: info@planeraforlaget.

Planera tiden. Planera tiden. Planeraförlaget. Box 203 271 25 Ystad. Hemsida: www.planeraforlaget.se E-post: info@planeraforlaget. Planera tiden Planera tiden Dags att beställa! presenterar här årets sortiment av specialanpassade kalendrar för skolor, förskolor och fritidshem. Loggboken ersätter veckobrev och elevdagböcker samtidigt

Läs mer

Gymnasieelever vid folkhögskola

Gymnasieelever vid folkhögskola Cirkulärnr: 2005:74 Diarienr: 2005/1754 Handläggare: Laina Kämpe, Eva-Lena Arefäll, Mats Söderberg Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2005-08-03 Mottagare: Ansvarig för gymnasieskolan

Läs mer

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA June folkhögskola är en del av vuxenutbildningen och folkbildningen i Sverige. Samtidigt är folkhögskolan

Läs mer

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning KURSPLAN 1 år Umeå Konstskola 1 Utbildningen är ettårig med syfte att utveckla den studerandes förmåga att utarbeta, fördjupa och genomföra en konstnärlig idé. Den ger kompetens att söka till högre studier

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA

Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA June folkhögskola är en del av vuxenutbildningen och folkbildningen i Sverige. Folkhögskolan en mycket självständig

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Reseberättelse Polen

Reseberättelse Polen Reseberättelse Polen Utgången från centralstationen Introduktion Jag åkte på utbytesstudier till Polen och studerade vid Warsaw University of Technology höstterminen 2013/2014. Jag valde Polen för min

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2012:109 Utkom från trycket den 13 mars 2012 utfärdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15 Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen Faktoriet Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15 Vår vision På vår skola vill vi skapa goda relationer

Läs mer

Tid för bildning och utbildning. En broschyr om Allmän kurs på Sörängens folkhögskola

Tid för bildning och utbildning. En broschyr om Allmän kurs på Sörängens folkhögskola Tid för bildning och utbildning En broschyr om Allmän kurs på Sörängens folkhögskola Sörängens folkhögskola Foto: Bengt Ljunggren, Grafica Välkommen till Allmän linje Allmän kurs är till för dig som har

Läs mer

Fakta om Malala Yousafzai

Fakta om Malala Yousafzai SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit

Läs mer

Organisationsbeskrivning

Organisationsbeskrivning Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en

Läs mer

Vuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912

Vuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912 Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912 Foto: Ina Agency Press AB / Gruner&Jahr Vuxenutbildning Folkhögskolan 360 Förmågan att

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Engagerade lärare och utbildade ämnesvikarier. Betygssättning av lärare. Mer information

Läs mer

Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen

Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen Grundsärskola inom enhet Mössebergsskolan Läsår 2016/2017 Monica Carlgren, rektor Beskrivning av verksamheten Genom den samlade läroplanen Lgr -11, anges de grundläggande

Läs mer

Kursplan för konstskolan 2 år

Kursplan för konstskolan 2 år Kursplan för konstskolan 2 år Konstskolan ger en allsidig grundutbildning och ger goda färdigheter inom det konstnärliga området, vad gäller två- och tredimensionell gestaltning. Är högskoleförberedande.

Läs mer

Kursmål och kostnader för respektive kurs

Kursmål och kostnader för respektive kurs Bilaga 4 Kursmål och kostnader för respektive kurs Mål för Allmän kurs Vårt mål är att oavsett din bakgrund, förutsättningar och intressen, skapa bästa möjliga villkor för studier och kunskapsutveckling.

Läs mer

Seniorernas veckobrev V.43

Seniorernas veckobrev V.43 Denna vecka har vi fokuserat på att avsluta alla uppdrag då vi efter höstlovet kommer att påbörja ett nytt tema med nya utmaningar. Det vi redan nu kan avslöja är att begreppet kärlek kommer att få en

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Lektionshandledning #180. Elevinflytande och trygghet 1/3

Lektionshandledning #180. Elevinflytande och trygghet 1/3 Lektionshandledning #180 Elevinflytande och trygghet 1/3 i Tema: Elevinflytande och trygghet Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 7-9 Lektionslängd: 160 min (Pass 1 80 min och Pass 2 80 min) Material och

Läs mer

Hur har ni informerat om stödet från Leader Bergslagen? Bifoga affisch eller liknande!

Hur har ni informerat om stödet från Leader Bergslagen? Bifoga affisch eller liknande! SLUTRAPPORT HAGGE SOMMARCAFE Projektets namn Genomförare Mitt sommarprojekt/ Hagge sommarcafé Selma Hedberg Hur fick du idén till Hagge sommarcafé? Jag fick idén till caféet tack vare att jag bor i Hagge,

Läs mer

GYMNASIEVAL. Intagning

GYMNASIEVAL. Intagning GYMNASIEVAL Ansökan Hur söker jag till gymnasiet? Du är behörig att söka ett nationellt eller specialutformat program som startar senast första kalenderhalvåret det år du fyller 20 år, om du: Har slutfört

Läs mer

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Höstterminen 2015 1 (14) Innehåll Välkommen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30

Läs mer

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN 1 Vilken är din nuvarande sysselsättning? Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 1 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 2 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 3 Studerar på annan utbildning Arbetar Arbetar/studerar inom arbetsmarknadspolitisk

Läs mer

Om ni inte har någon kursuppdelning på skolan går du direkt till fråga 6.

Om ni inte har någon kursuppdelning på skolan går du direkt till fråga 6. ENGELSKA NU92: ÅK 9 Elevenkät 1 och 2 Databas en29e1.sav Här är några frågor som rör undervisningen i engelska och vad du kan i engelska. Svara genom att skriva X i den ( ) som passar bäst. 1.När började

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Michael Dahl Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik, som ständigt drömmer mardrömmar om att han är en drake. En dag när han vaknar ur sin mardröm, hör han en röst som han inte

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Leksands folkhögskolas studeranderättsliga standard 2016

Leksands folkhögskolas studeranderättsliga standard 2016 Leksands folkhögskolas studeranderättsliga standard 2016 Vår studeranderättsliga standard är de dokument där studerande, personal och styrelse finner studerandes rättigheter och skyldigheter beskrivna,

Läs mer

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt

Läs mer

Arbetsordning för kursen Arbetsvetenskaplig introduktion ht 2012

Arbetsordning för kursen Arbetsvetenskaplig introduktion ht 2012 Arbetsordning för kursen Arbetsvetenskaplig introduktion ht 2012 Kursen omfattar 7,5 högskolepoäng, vilket motsvarar fem veckors heltidsarbete. Nedan beskrivs kursens mål, arbetsformer och examination

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Vad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen

Vad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen Kvalitetsarbete Vad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Åsa Johansson Marie Joling Solveig Västerstig Johansson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3

Läs mer

Objektorienterad programmering och Java

Objektorienterad programmering och Java Objektorienterad programmering och Java Sändlista Inger Klein Jonas Detterfelt Siv Söderlund Johan Högdahl Jonas Kvarnström Peter Dalenius Kurskod Examinator TDDC69 Jonas Kvarnström Kursen gavs Årskurs

Läs mer

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1. Vision Hur vi vill att vår skola ska vara Vår vision är att vara en skola för alla där alla, oavsett vem man är och vad man tycker, känner sig trygga och respekterade. På Praktiska Malmö Limhamn ska

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Ett mångkulturellt samhälle

Ett mångkulturellt samhälle Slutredovisning Ett mångkulturellt samhälle 2013 Slutredovisning Att genom kunskap om sociala medier ge människor förutsättningar för ett rikare liv. Studiefrämjandet Södra Lappland Projektledare Anne

Läs mer

Funktionshinder ses som en brist i miljön och som begränsar möjligheterna att delta i samhällslivet på samma villkor som andra.

Funktionshinder ses som en brist i miljön och som begränsar möjligheterna att delta i samhällslivet på samma villkor som andra. Titel Upprättad av Godkänd av Mathias Öster Distribuerad av Dokumentkategori Handbok/Manual Giltig fr.o.m. Filnamn hb_man109.doc Distribuerad den Giltig t o m 2016-09-05 Utgåva 2 1(5) för Eskilstuna folkhögskola

Läs mer

Vardag Äldreboendet Björkgården

Vardag Äldreboendet Björkgården ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)

Läs mer

CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008

CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008 CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008 Det var en torsdag klockan 13.30 som jag förväntansfull stod utanför dörren som leder in till Casa Dei Bambini. Jag har i många år längtat tills den dagen jag skulle

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass Lärarmaterial sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Ina är en tjej som känner sig utanför var hon än är. Hennes mamma är psykiskt sjuk och kan inte ta hand om Ina och hon vet inte vem

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013

Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013 Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013 1 Syfte mom 1 Organisationens syfte är att stödja och hjälpa elevråd på grundskolan. 2 Organisation mom 1 Organisationens juridiska namn är

Läs mer

Allmän kurs Kursens mål Kursinnehåll

Allmän kurs Kursens mål Kursinnehåll Allmän kurs är till för dig som behöver komplettera din utbildning från grundskolan och/eller gymnasiet. Hos oss får du möjlighet att studera i lugn takt och i en trygg miljö, där du får både stimulans

Läs mer

Information om språkval - stödmaterial

Information om språkval - stödmaterial Information om språkval - stödmaterial Denna information om språkval riktar sig till lärare, rektorer samt studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Texten är tänkt som ett stöd för den person/de personer

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar!

Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar! Byalaget vill vara Tyringebornas samlade röst! 1 Uppgift Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar! Tyringe

Läs mer

Genomförandeplan Personlig omsorg

Genomförandeplan Personlig omsorg Fastställd 300 Vad ska göras Morgon Personlig hygien Klädsel Bäddning Diskning Sophantering När ska det göras Ca 8.30 Detta gör jag själv Jag går med min rollator bredvid dig till toaletten. Under tiden

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen KONSTFACK Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst KURSPLAN Industridesigns grunder Industrial designs basis 26,5 högskolepoäng / 26,5 ECTS credits Kurskod: IDK112, termin 2 Kursens indelning

Läs mer

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 5

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 5 Tryck.nr 47-11030-8-01 9789147110308c1c.indd 1 2014-05-16 11.26 TUMMEN UPP! Ç C I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 5 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

4-5 6-7 8-9 10 11 11 12-13 2

4-5 6-7 8-9 10 11 11 12-13 2 KURSKATALOG 2016-2017 4-5 6-7 8-9 10 11 11 12-13 2 När jag började på den här skolan hade jag ganska nyligen tagit mig ur en depression, en ganska djup sådan. När jag fick beskedet att jag kommit in på

Läs mer

Projektplan för utvärderingsmöten

Projektplan för utvärderingsmöten Projektplan för utvärderingsmöten Mål: Att informera Lions ledare om vad ett utvärderingsmöte innebär Att informera Lions ledare om hur man genomför ett utvärderingsmöte Uppläggning: Det här dokumentet

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

STARTSKOLAN SPRÅKINTRODUKTION Läsåret 2016/17

STARTSKOLAN SPRÅKINTRODUKTION Läsåret 2016/17 STARTSKOLAN SPRÅKINTRODUKTION Läsåret 2016/17 Innehållsförteckning Välkommen till Startskolan...4 Språkintroduktion...5 Studieplan, omdömen & betyg...6 Start - Mellan - Fortsättning...7 Studiehandledning...8

Läs mer

ALLMÄN KURS med ämnesinrikning 2015-16

ALLMÄN KURS med ämnesinrikning 2015-16 ALLMÄN KURS med ämnesinrikning 2015-16 ALLMÄN KURS med ämnesinriktning 17 aug - 18 dec 2015 -- 7/1-1/6 2016 Vill du... - få grundskolekompetens? - få gymnasiekompetens? - få behörighet till fortsatta studier?

Läs mer

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1 Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1. Pedagogik Livslångt lärande Personalen på NKC ska vara väl förtrogen med begreppet livslångt lärande. Den nya lärplattformen, Fronter, har

Läs mer

Garaget Resultat besöksnöjdhetsundersökningen Vt 2016

Garaget Resultat besöksnöjdhetsundersökningen Vt 2016 Garaget Resultat besöksnöjdhetsundersökningen Vt 2016 Fråga 1. Personalen lyssnar, förstår och respekterar mig. 64% 34% JA IBLAND SÄLLAN NEJ 0% 0% 0% 0% 0% 0% 2% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Kvinna Man Eg.def

Läs mer

Skolprogram på hembygdsmuseum

Skolprogram på hembygdsmuseum Skolprogram på hembygdsmuseum Maria Ekqvist Efter att ha jobbat två säsonger som sommarguide vid Pargas Hembygdsmuseum blev jag erbjuden att jobba kvar några timmar per vecka under hösten och hålla skolprogram

Läs mer

Medlemskapsansökan. En bättre och mer demokratisk skola!

Medlemskapsansökan. En bättre och mer demokratisk skola! Engagerad Skoldemokrati Med s amarbete kommer man längst Elevers rättigheter Elevinflytande Medlemskapsansökan Engagerad Skoldemokrati Elevers rättigheter Med samarbete kommer man längst Elevinflytande

Läs mer

MÅL FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLDNING

MÅL FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLDNING MÅL FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLDNING varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering varje elev självständigt eller med stöd kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag?

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten

Läs mer

Så här finansierades bygget

Så här finansierades bygget Några korta nedslag bland mer eller mindre historiska dokument Nedan redovisas material från tidigare samtal som förts, arbete som gjorts och material som använts i den tidigare processen kring byggnaden.

Läs mer

Martinus andliga vetenskap Tredje Testamentet

Martinus andliga vetenskap Tredje Testamentet Martinus andliga vetenskap Tredje Testamentet Sommarkurser på Kosmosgården i Varnhem 2009 28 juni - 4 juli Rekreation och inspiration 5 juli - 11 juli Personlig utveckling genom självkännedom Om Kosmosgården

Läs mer

2. Vilka är de största utmaningarna för dig när det gäller att delta i möten på svenska?

2. Vilka är de största utmaningarna för dig när det gäller att delta i möten på svenska? 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 6 LEKTION 6: 27 mars 2015 1. Dåliga och bra möten a. Fyll i! Ett dåligt möte drar ut på tiden och kännetecknas av eviga diskussioner som inte leder fram till några

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

Terminsplanering för årskurs 8 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal)

Terminsplanering för årskurs 8 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal) Terminsplanering för årskurs 8 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal) Mailadress: sandra.bookbinder@live.upplandsvasby.se Samtliga veckor har följande indelning

Läs mer

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro Befolkning & välfärd 2007 nr 2 Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning Statistics

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

KURSUTVÄRDERING MATEMATIK I: 5B1115

KURSUTVÄRDERING MATEMATIK I: 5B1115 Amina Henaien Farrokh Atai 840717-0508 851103-7932 henaien@kth.se farrokh@kth.se KURSUTVÄRDERING MATEMATIK I: 5B1115 Vi har försökt genom denna utvärdering att ge er en sammanfattning och en kortfattad

Läs mer

Välkommen till Medborgarskolan!

Välkommen till Medborgarskolan! Välkommen till Medborgarskolan! och vår kommunala vuxenutbildning Medborgarskolans värdegrund Medborgarskolan är ett humanistiskt studieförbund. Vi vänder oss till alla som vill delta i bildnings- och

Läs mer

RYSA Du är % # Kvinna 50% 3 Man 50% 3 Summa 100% 6

RYSA Du är % # Kvinna 50% 3 Man 50% 3 Summa 100% 6 RYSA11 2007 RYSA11 2007 Översikt Totalt antal svar 6 Filter nej Gruppera efter fråga nej Du är Kvinna 50% 3 Man 50% 3 Din ålder Under 25 33.3% 2 25-35 16.7% 1 Över 35 50% 3 Vad har du läst förutom ryska?

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Arbetsplan - turkiska.

Arbetsplan - turkiska. Arbetsplan - turkiska. Lokal arbetsplan för Förskoleklass till Årskurs 9 Modersmålets mål är att eleven ska tala aktivt, skriva och läsa med förståelse. Min planering baserar på tema. Jag har turkiska

Läs mer

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola Utbildningsplan Dramapedagogutbildningen vid Västerbergs folkhögskola Denna utbildningsplan gäller för studerande antagna höstterminen 2015 eller senare 1 Dramapedagogutbildning på Västerbergs folkhögskola

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

(6) Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola. Policy och rutiner. Elever. Härnösands gymnasium

(6) Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola. Policy och rutiner. Elever. Härnösands gymnasium 2016-08-11 1(6) Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola Policy och rutiner Elever Härnösands gymnasium 2016/2017 2016-08-11 2(6) Policy och rutiner Härnösands gymnasium har enligt skollagen ett ansvar

Läs mer

Språkutvecklande undervisning

Språkutvecklande undervisning Språkutvecklande undervisning Vinnare av kategorin fantasy på Ung berättare 2014 Vinnare av kategorin social påverkan på Ung berättare 2013 Först några självklarheter Genom språket så formulerar vi vår

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer