SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (50) Kommunfullmäktige

Transkript

1 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (50) Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, kl Beslutande Se sid 2 Övriga deltagande Lars Björklund, sekreterare Utses att justera Kurt Vallmark och Jens Wikström med Paragrafer Torbjörn Lundström och Fredrik Stenberg som ersättare Underskrifter.. /Ann-Christin Westerlund, ordförande/ /Lars Björklund, sekreterare/.. /Kurt Vallmark, protokollsjusterare/ /Jens Wikström, protokollsjusterare/ BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift.

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: Förhindrad ledamot Inkallad ersättare Catrine Arvidsson närv kl , Sickan Forsberg, närv kl , tjg kl , , kl , Ulrika Bråndal närv t o m kl 16.00, 232 Daniela Wikström, närv kl , tjg fr o m kl 16.00, 233 Marlene Degerman Kamel Mnad Gunilla Hedström Henry Andersson Enar Nordvik Pia Risan Lilian Parbring närv fr o m kl 16.50, 235 Gunilla Lindström, närv kl , tjg t o m kl 16.50, 234 Gunnar Wiksten Torbjörn Möller Maalin Wikström Benny Lindqvist Kjell Hanseklint Joakim Wallström

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 KF 226 Dnr Information om gymnasienämndens verksamhet Gymnasienämndens ordförande Bertil Almgren presenterar nämndens verksamhet.

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 KF 227 KS 326 AU 658 Dnr Delårsrapport per , Skellefteå kommun Kommunledningskontoret har upprättat delårsrapport för kommunkoncernen per Rapporten har upprättats enligt kommunens styrmodell som bygger på balanserad styrning och som innebär att planering, genomförande och uppföljning sker ur flera perspektiv. Kommunens aktuella prognos motsvarar ett resultat på 195 miljoner kronor avseende helår Resultatet exklusive elförsörjningen förväntas uppgå till 52 miljoner kronor. Kommunens delårsresultat, exklusive kommunägda bolag, uppgår till 238 miljoner kronor. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att att att godkänna delårsrapporten notera att barn- och grundskolenämnden och socialnämnden redovisat handlingsplan för att uppnå målet att alla medarbetare har individuell utvecklingsplan och gymnasienämnden att lämna sådan i årsredovisningen notera att arbete pågår i dessa nämnder och fritidsnämnden med att uppnå målet ökad sysselsättningsgrad. Till kommunfullmäktiges protokoll antecknas att kommunrevisionen lämnat utlåtande om denna delårsrapport. Kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 KF 228 KS 328 AU 660 Dnr Tilläggsanslag till reparation av Örjanshallens tak, fastighetsnämnden Fastighetsnämnden har i sitt investeringsäskande 2009 äskat kronor i investeringsmedel till ny ventilation, tak och fasad på Örjansbadet. Därtill har nämnden i sin plan för år 2010 äskat ytterligare kronor till fortsatta insatser rörande detta. Utgångsläget var att fuktproblem som accelererats det senaste året gör att ny ventilation måste installeras samt att tak och fasad måste bytas. Under sommaren 2008 har emellertid ett underhållsarbete med fasaden påbörjats och ett akut dolt fel som ej tidigare kunnat förutses har uppdagats. En extern konsult har i sommar granskat felets omfattning och karaktär samt föreslagit åtgärd. Takkonstruktionen rekommenderar man att åtgärda innan kommande vintersäsong. Alternativ att stänga lokalen. Bedömningen är att taket inte håller vid snöbelastning. Bedömd totalkostnad är kronor. Arbetet kan utföras i två etapper med yttertaket i en första etapp. Bedömd kostnad för byte av yttertak är ca kronor. Ombyggnad av ventilation för vinda samt utförande av nytt innertak, reparation fasad, ommålning, reparation bassäng, betongtrapp m m kan utföras i en andra etapp vid senare tillfälle. Beräknad kostnad för detta är ca kronor vilket delvis beaktas i investeringsäskande Fastighetsnämnden beslutade , 101, att att föreslå att kommunstyrelsen finansierar det akuta investeringsbehovet, kronor, vid Örjansbadet år 2008 utifrån ovanstående situation revidera investeringsäskande 2009 med ytterligare kronor till totalt kronor rörande Örjanshallen. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att att anvisa fastighetsnämnden tilläggsanslag om kronor till akuta åtgärder i Örjansbadet kostnaden finansieras ur rörelsekapitalet

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 att notera att även ventilationsåtgärder inryms i anslaget. Efter inlägg av Joakim Wallström, Anders Hård, Bo Nilsson, Stefan Bergman, Kurt Vallmark och Gunnar Holmlund beslutar kommunfullmäktige att bifalla kommunstyrelsens förslag.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 KF 229 Dnr Interpellation av Ulrika Larsson (v) om kommunens rekryteringsriktlinjer (27/08) Kommunfullmäktigeledamoten Ulrika Larsson har till personalnämndens ordförande ställt följande interpellation: Anställning av arbetstagare omgärdas av lagstiftning, kollektivavtal och av arbetsgivarens egna upprättade riktlinjer. Tillämpade rekryteringsrutiner kan anses påverka medarbetarnas och allmänhetens uppfattning om kommunen som arbetsgivare. Vad jag skulle vilja veta är: - Finns rekryteringsrutiner inom Skellefteå kommun? - Vad är ambitionen med Skellefteå kommuns rekryteringsriktlinjer? - Är rekryteringsrutinerna kända hos rekryterande chefer? - Vilka överväganden görs vid val mellan intern och extern annonsering? - Förekommer det att vikariatsanställda erhåller anställning utan att tjänsten annonseras? - Görs kopplingar mellan rekryteringsriktlinjerna, kommunens styrkort och jämställdhetsplaner, alternativt kommunens övergripande mål kring jämställdhet? Personalnämndens ordförande Harriet Classon lämnar följande svar: Finns rekryteringsrutiner inom Skellefteå kommun? Ja, den nuvarande policyn och riktlinjerna antogs av personalnämnden Dessa håller återigen på att ses över med anledning av ändrade förhållanden på arbetsmarknaden, införandet av det databaserade rekryteringsverktyget Easycruit och utifrån att rutinerna kontinuerligt bör ses över och dessa nu är tre år gamla.

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 Vad är ambitionen med Skellefteå kommuns rekryteringsriktlinjer? - Att få kompetenta sökanden till ledigt jobb. - Att främja kompetensutveckling hos redan anställda medarbetare genom att underlätta intern rörlighet. - Att sträva efter jämställdhet och ökad kulturell och etnisk mångfald. - Att vara en attraktiv arbetsgivare. Är rekryteringsriktlinjerna kända hos rekryterande chefer? Ja. Dessa finns beskrivna i personalhandboken och ingår som en del av de grundläggande ledarutbildningarna som bedrivs inom Skellefteå kommun. Personalhandboken är ett digitalt verktyg för personalfrågor för bl a chefer och finns på Skellefteå kommuns intranät, Insidan. Verktyget är lätt att hitta i och ett av områdena som beskrivs är rekrytering. Där finns förutom policy för rekrytering även rutinbeskrivningar och andra bra att veta sidor. Vilka överväganden görs vid val mellan intern och extern annonsering? Ambitionen för arbetsgivaren Skellefteå kommun är att annonsering ska göras externt. Då är redan anställda medarbetare som presumtiva nya medarbetare välkomna att söka det lediga jobbet. Förvaltningarna, oftast rekryterande chef, gör ställningstagandet i denna fråga och ställningstagandet tas upp i samverkan. Behovet att rekrytera och vilken kompetens som efterfrågas samverkas också. Det finns en reglering i rekryteringsriktlinjerna för annonsering som gäller om yrkesgrupper med kommande övertalighet har identifierats. Då ska i första hand intern annonsering ske och möjliggör för redan tillsvidareanställda medarbetare att söka det lediga jobbet. Om särskilda skäl finns kan den interna annonsen även rikta sig till medarbetare med LAS-företräde. Förekommer det att vikariatsanställda erhåller anställning utan att tjänsten annonseras? Ja, det förekommer. Anledning till detta kan t ex vara direktinplacering.

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 Görs kopplingar mellan rekryteringsriktlinjerna, kommunens styrkort och jämställdhetsplaner, alternativt kommunens övergripande mål kring jämställdhet? Ja, strävan är alltid att se till att alla styrdokument hänger ihop och bildar en röd tråd i arbetet. Kommunens rekryteringsriktlinjer tar hänsyn både till styrkort och plan för lika behandling. Exempel på detta: - Kommunens mål i medarbetarperspektivet Väl fungerande kompetensförsörjning samt Alla anställda har önskad sysselsättningsgrad är förankrad i rekryteringsriktlinjerna. - Om fler personer bedöms ha samma kvalifikationer till jobbet ska det underrepresenterade könet ha företräde beskrivs också i rekryteringsriktlinjerna. I den därpå följande debatten deltar Ulrika Larsson, Harriet Classon, Anders Hård, Pia Risan, Gunilla Åström och Erika Häggblad. Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 KF 230 Dnr Interpellation av Kurt Vallmark (c) om lokaler för Skellefteå landsförsamlings verksamhet Missionsboden (28/08) Kommunfullmäktigeledamoten Kurt Vallmark har till socialnämndens ordförande ställt följande interpellation: Flera utredningar visar hur viktigt det är att äldre människor inte blir passiva när man till exempel slutar sitt ordinarie jobb och börjar lyfta sin pension. Målsättningen för en aktivitet kan vara att ge en möjlighet till gemenskap, delaktighet och social samvaro, något att se fram emot och vänta på. Ett bra exempel på en sådan aktivitet är den av Skellefteå landsförsamling stödda Missionsboden. I 20 år har där äldre bedrivit verksamhet genom att bl a väva, måla och snickra (möbelrenovering). Genom att Skellefteå Ifs ställt lokaler till förfogande, först nära Stiftsgården, sedan Brunnsgården och nu senast Kyrkoherdegården (+ tillfälliga baracker) har äldreaktiviteten kunnat fungera fram till denna sommar. Imponerande med verksamheten är att den förutom den viktiga sociala biten, kunnat bidra med pengar till hjälp för medmänniskor som har det svårt. Det som nu uppkommit är att församlingen har för avsikt att sälja både kyrkoherdebostället och pastorsexpeditionen (går ej att avstycka var för sig). Härav vill jag ställa följande fråga: Ett problem för Skellefteå lfs har varit att Missionsbodens lokaler endast utnyttjas två dar i veckan. Min undran är: Kan kommunen ställa upp med lämpliga lokaler som kunde utnyttjas hela veckan av olika pensionärs intressegrupper? Kommunfullmäktige beslutar att överlämna interpellationen till fastighetsnämndens ordförande.

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 KF 231 Dnr Interpellation av Kurt Vallmark (c) om mängden matavfall i kommunens verksamheter (29/08) Kommunfullmäktigeledamoten Kurt Vallmark har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Flera tidningar har visat siffror på att i Sverige kan upp till % av maten kasseras som människoföda. Orsakerna kan vara flera, till exempel förvaring, för stora inköp, man tar för stor portion, men det som upprör är allt som kastas för att det inte tillåts att mat värms upp flera gånger. Detta gäller lyckligtvis inte när man lagar mat hemma. Visst kan jag förstå att en kvalitetsförsämring sker, men att kasta maten (som i de flesta fall går att äta) när nästan hälften av jordens befolkning svälter gör mig illamående. Härav vill jag ställa följande frågor: 1. Har vi någon koll på hur mycket mat som kastas vid Skellefteå kommuns mathantering? 2. Hur arbetar kommun för att minska svinnet? 3. Kan Skellefteå kommun påverka dessa regler(lagar) på något sätt? Barn- och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund lämnar följande svar: 1. Måltidsavdelningen har i uppdrag att i grund- och gymnasieskola servera en lunch till eleverna som ger 30-35% av dagsbehovet av energi- och näringsämnen. Vid behov ska även specialkost tillhandahållas på grund av medicinska, etniska eller religiösa skäl. På grundskolan serverades 2007, portioner, ca 9 370/dag och på gymnasieskolan portioner, ca 2 640/dag. Vi har under en vecka vägt hur mycket mat som kastas. På grundskolan kastades i genomsnitt 318 kg/dag, ca 12,5 % av maten. På gymnasiet kastades i genomsnitt 71 kg/dag, ca 9 % av maten.

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 På äldreomsorgen är det svårare att mäta, eftersom mat på särskilt boende äts på många olika ställen. Vi har tittat på 5 av våra boenden och där kastades ca 30 kg/dag, ca 5 % av maten. Den främsta orsaken till att mat kastas är att elever tagit mer än man vill/kan äta upp. Personalen som arbetar i köken har oftast en god uppfattning om hur mycket mat som går åt och försöker att inte värma/varmhålla mer än vad som brukar gå åt. 2. Vi försöker att arbeta lokalt på skolorna genom att uppmärksamma eleverna på problemet, utmana eleverna genom att sätta mål att skolan ska minska svinnet och belöna genom att servera något lite extra när målet nåtts. 3. Livsmedelslagen syfte är att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och att tillvarata konsumenternas intressen när det gäller livsmedel och hantering av livsmedel. Lagen bygger på en förordning från Europaparlamentet om allmänna principer och krav för livsmedelssäkerhet. Jag har svårt att tro att en enskild kommun kan påverka innehållet i lagstiftningen i dess väsentliga delar. I den därpå följande debatten deltar Kurt Vallmark, Birgitta Burström, Daniel Ådin, Ola Burström, Hans-Eric Wallin, Maria Marklund, Elisabeth Grönlund, Inger Andersson-Öberg, Benny Lindqvist, Pia Risan och Bert Öhlund. Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 KF 232 Dnr Interpellation av Heléna Lindahl (c) om inriktningen för Fastighets AB Polaris (30/08) Kommunfullmäktigeledamoten Helléna Lindahl har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Det kommunala fastighetsbolaget Polaris bildades en gång i tiden för att äga, bygga och förvalta industrifastigheter för det lokala näringslivet, där ingen privat entreprenör var beredd åta sig uppgiften. I dag väljer Polaris sällan att engagera sig i kommunens ytterområden. När lokala företag är i behov av nya eller utökade lokaler, är man ofta hänvisad till att lösa detta på egen hand. På centralorten och i dess omedelbara närhet finns vanligtvis företag som på rent kommersiella villkor kan finansiera, bygga och förvalta näringsfastigheter. Dessutom har kommunen, förutom Polaris, även Skellefteå Kraft, fastighetskontoret och Skebo som erbjuder kontors- och affärslokaler, det vill säga näringsfastigheter i kommunal ägo. Med anledning av ovanstående vill jag fråga: 1. Vad är motivet till att kommunen har fyra olika förvaltare av näringsfastigheter? 2. Varför är Polaris fastighetsbestånd i dag i så hög grad koncentrerat till Skellefteå centralort och dess närhet, trots att det finns kommersiella aktörer som kan tillhandahålla lokaler? 3. Anser Du att lokala företag, som vill etablera och utvidga sin verksamhet, även ska kunna erbjudas lokallösningar av vårt kommunala fastighetsbolag Polaris, utanför Skellefteå centralort?

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund lämnar följande svar: Vad är motivet till att kommunen har fyra olika förvaltare av näringsfastigheter? Det är Fastighets AB Polaris som är kommunens huvudsakliga förvaltare av näringsfastigheter. De övriga aktörer som nämns i interpellationen har huvudsakligen inriktning på andra typer av fastigheter. Fastighetskontoret har framförallt hand om lokaler för kommunens egen verksamhet. Skelleftebostäder AB har förstås inriktning på bostäder men i den mån kommersiella lokaler förekommer i Skebos bostadsbestånd så måste det anses mest rationellt att Skebo även sköter sådana lokaler. Skellefteå Kraft AB har framförallt hand om fastigheter för sin egen verksamhet. Till detta kommer att Skellefteå Kraft har hand om lokalerna i kvarteret Sirius, även där beroende på att det måste anses mest rationellt med en sammanhållen lokalförvaltning. Varför är Polaris fastighetsbestånd i dag i så hög grad koncentrerat till Skellefteå centralort och dess närhet, trots att det finns kommersiella aktörer som kan tillhandahålla lokaler? En enkel förklaring till att en stor del av fastighetsbeståndet finns i anslutning till centralorten är förstås att det är där efterfrågan på lokaler varit störst. Det finns dock många exempel på att Fastighets AB Polaris också tillhandahåller lokaler utanför centralorten. Polaris har till exempel industrifastigheter i Burträsk, Ersmark, Kusmark och Skelleftehamn. Tidigare har bolaget också haft lokaler i bland annat Jörn och Byske. Dessa lokaler har avyttrats till de företag som varit hyresgäster, och affären har på så sätt bidragit till bolagens utveckling. Företag som etablerar sig utanför centralorten har möjlighet att få 25 % statligt investeringsstöd. Sådant stöd kan inte Polaris komma i åtnjutande av och det är också ett skäl till att många företag utanför centrum väljer att bygga själva. I dessa fall får Polaris en annan roll. Anser Du att lokala företag, som vill etablera och utvidga sin verksamhet, även ska kunna erbjudas lokallösningar av vårt kommunala fastighetsbolag Polaris, utanför Skellefteå centralort? Fastighets AB Polaris är alltid beredda att, på affärsmässiga grunder, pröva möjligheter att tillhandahålla lokaler. Detta gäller i alla delar av kommunen.

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 I den därpå följande debatten deltar Heléna Lindahl, Bert Öhlund, Åsa Gustafsson, Jens Wikström, Maria Wiksten och Håkan Lindh. Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 KF 233 Dnr Interpellation av Maria Wiksten (kd) om underhållet av lekplatser (31/08 Kommunfullmäktigeledamoten Maria Wiksten har till tekniska nämndens ordförande ställt följande interpellation: Hur är det ställt med Skellefteås lekplatser? I Skellefteå kommun finns det ett stort antal lekplatser. Lekplatser som är till stor glädje för barn, föräldrar, mor- och farföräldrar, personal m m. Tyvärr så är det inte utan risker att leka på en lekplats. Enligt färsk statistik inträffar det varje år olyckor på lekplatser och skolgårdar i landet. Olyckor som har lett till benbrott, hjärnskakningar och andra skador som krävt sjukhusvård. Av dessa bedöms bero på brister i utrustningen. Konsumentverket har genomfört stickprovskontroller i fem olika kommuners lekplatser. Resultatet var att samtliga fem kommuner har lekplatser som är farliga för barn och åtgärder som måste göras omedelbart. Med anledning av ovanstående undrar jag: - Hur många lekplatser finns i kommunens drift och ägo? - Hur sker planeringsarbetet vid utformning av nya lekplatser och renoveringar av gamla? - Hur sker inspektion/tillsyn av dessa lekplatser? - Vilka rutiner finns det för inrapportering av trasiga och farliga redskap? - Hur får kommunen kännedom om det skett olyckstillbud? Tekniska nämndens ordförande Ola Burström lämnar följande svar: 1. Kommunen ansvarar genom tekniska nämnden för drift och underhåll av ca 155 lekplatser på parkmark. (Där ingår ej alla de lekplatser som finns på skolor och daghem.)

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Urvalet av vilka som blir föremål för renovering sker utifrån: - skicket på utrustningen ur säkerhetssynpunkt - demografin i området, dvs antalet barn - närhet till andra lekplatser. De senaste åren har 3-5 lekplatser/per år byggts om eller renoverats. Utformningen av, och innehållet i lekplatsen beror på om det är en stadsdelslekplats, dvs om den vänder sig till barn i varierande åldrar eller kvarterslekplats som oftast har mindre barn i upptagningsområdet. 3. Besiktning av auktoriserad besiktningsman sker 1 ggr/år. Säkerhetskontroller sker varje vecka. Eventuella fel rapporteras till ansvarig arbetsledare och allvarliga fel åtgärdas omgående. Allmänheten rapporterar även in om fel uppkommit både genom risklinjen och direkt till tekniska kontoret. 4. Allmänheten rapporterar in om det skett olyckor. Sedan Maria Wiksten, Stefan Bergman och Ola Burström yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 KF 234 Dnr Interpellation av Anette Lindgren (m) om trafiksituationen i Östra Falmark (32/08) Kommunfullmäktigeledamoten Anette Lindgren (m) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande interpellation: Under ett antal år, närmare bestämt snart 25 år, har de boende i Östra Falmark kämpat för att få en säkrare genomfart genom sin by. Efter en mängd påtryckning på såväl kommunen som vägverket lyftes frågan till slut upp. Vi fick in ett förslag i vägprioriteringsplanen, vägen hamnade nästan längst upp på listan och vägverket var här och började staka ut för vägen. Så avstannade arbetet och vi fick veta att på grund av osäkerheten angående Botniabanans dragning skulle projektet skjutas på framtiden. Trafiken som passerar vår by är mycket intensiv och det finns ett tydligt stressmoment när det gäller att passa flygtider! Vägen genom byn är smal och kurvig och det finns lite utrymme för fotgängare och cyklister. I byn bor ett femtiotal barn under 16 år, en skara som ökar, dessa är beroende av vägen för att ta sig till kompisar och olika aktiviteter. Dessutom finns Falmarksgården ett boende för ensamkommande flyktingbarn. Barn och ungdomar som ofta aldrig suttit på en cykel och som använder vägen för sin cykelträning. Vi har en flygplats som vi kan vara stolta över och som ger oss goda kommunikationsmöjligheter med världen. En flygplats som presenterar ett ökande antal resenärer för varje år. Visst borde vi också kunna få en säker och bra väg till flyget, för allas skull. Antingen alternativet med vägen utanför byn eller att dra en direkt anslutning ut till E4. Låt oss slippa att en allvarlig olycka måste inträffa innan någon tar situationen på allvar! Så till mina frågor: - Vad har Skellefteå kommun tänkt sig för lösning för trafiken till flyget? - Ska vi måsta vänta ytterligare tiotal år på en lösning? - Kan man tänka sig alternativa lösningar tills något permanent blir av, för att öka säkerheten, t ex hastighetsbegränsningar, vägbulor?

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 Tekniska nämndens ordförande Ola Burström lämnar följande svar: En ny väg från E4:an till flygplatsen har funnits med bland kommunens prioriteringar under många år. Den har dock inte prioriterats högre än nybyggnaden av ca 1,5 km av väg 774 förbi Östra Falmark. Denna väg har legat på första plats på kommunens prioriteringslista för objekt mindre än 5 miljoner under flera år fram till 2002 när tre olika prioriteringslistor sammanfördes till en lista. I samband med att objektlistorna för trafiksäkerhetsåtgärder, miljöåtgärder och objekt mindre än 5 miljoner sammanfördes till en lista hamnade väg 774 i Östra Falmark på plats nummer 3. I kommunens yttrande inför den nu gällande planeringsperioden avseende åren föreslog kommunen att väg 774 skulle komma till utförande under När den regionala transportplanen slutligen fastställdes av länsstyrelsen hamnade objektet för utförande Det har därefter gjorts en prognos över hur mycket av planen som kan förverkligas under planeringsperioden med hänsyn till tillgängliga medel och i den prognosen finns inga pengar till objektet under planeringsperioden. Hur länge det kommer att dröja innan en den nya vägen blir verklighet hänger samman med hur kommunen kommer att prioritera objektet och hur investeringen står sig i konkurrens med andra investeringar i länet när en ny regional transportplan för åren ska fastställas. Att försöka sänka hastigheten på vägsträckan med hastighetsbegränsningar, utan att vidta fysiska ombyggnadsåtgärder, riskerar att bli en verkningslös åtgärd. En sådan ombyggnad kommer troligen upp i sådana kostnader att det i så fall blir den permanenta lösningen som i sin tur måste prioriteras in i transportplanen. Vägbulor på den vägtyp som 774 tillhör användes inte då de ger andra negativa effekter som vibrationer och buller i omgivningen. En åtgärd på kort sikt som dock inte är någon lösning kan vara att placera en hastighetsskylt som visar den hastighet med vilken bilisten framför sitt fordon. En sådan skylt finns hos NTF i Västerbotten och jag kommer att undersöka med NTF och Vägverket om möjligheten att under en tid placera ut denna i Östra Falmark. Även polisens mobila fartkamera skulle kunna vara aktuell att använda. När de nya hastighetsgränserna kommer att införas också på det regionala vägnätet bör det prövas om 60 km/tim kan vara lämplig på väg 774 i Östra Falmark.

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 I den därpå följande debatten deltar Anette Lindgren, Ola Burström, Harriet Classon och Kurt Vallmark. Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 KF 235 Dnr Interpellation av Inger Andersson-Öberg (fp) om att förebygga bränder i skolorna (33/08) Kommunfullmäktigeledamoten Inger Andersson-Öberg har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: En sammanställning från Brandskyddsföreningen visar att det har brunnit på minst sjuttiofyra skolor under juni, juli och första halvan av augusti i år. En förskräcklig siffra. Detta har vi kunnat läsa i tidningen Dagens samhälle. Cirka femtio av bränderna har varit anlagda. Det handlar om mindre eldsvådor till omfattande bränder. Det har brunnit på sex skolor i Västerbotten under detta år. Även om det finns bra försäkringar så kostar skadegörelse och bränder mycket stora pengar, pengar som kunde användas till mycket annat inom skolans område. Barn- och grundskolenämnden i Skellefteå har ett stort besparingskrav att brottas med och branden på Ursviksskolan under sommaren har inte gjort saken bättre. Min fråga: Finns det något som skolledningen i kommunens skolor skulle kunna göra i förebyggande syfte för att undvika att liknande bränder inträffar i framtiden? Barn- och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund lämnar följande svar: Det skolledningen gör i förebyggande syfte för att undvika bränder är: 1. Brandskyddskontroll genomförs årligen för att förebygga och säkerställa att personal och elever har kunskap om gällande regler och hur material ska hanteras. Genomgång görs av brandposter och hantering av brandfarligt material. 2. Tillsammans med Räddningstjänsten genomförs informationstillfällen och även ibland praktiska övningar i hur man ska hantera eld. Detta kompletteras med undervisningsmaterial som berör hur bränder ska hanteras.

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 22 Det förebyggande arbetet pågår ständigt på skolor/förskolor utifrån den värdegrund som skolans arbete vilar på och som uttrycks i läroplanerna Lpo 94 och Lpfö 98. Skellefteå kommun fick vid skolinspektionen ett gott betyg för det värdegrundsarbete och goda klimat som råder på många skolor och förskolor. I värdegrunden så uttrycks det gemensamma ansvaret för att alla ska känna trivsel och utvecklas i en god lärandemiljö. Vi ser att detta arbete utgör grunden för att säkerställa att man också är rädd om sin arbetsmiljö och sin skola/förskola. Värdegrundsarbetet fortsätter vi att utveckla och tillsammans med information och utbildning ska detta bidra till att skolbränder inte ska uppstå. I vissa kommuner har man i förebyggande syfte satt upp övervakningskameror som en åtgärd för att förhindra bränder och skadegörelse. Det har vi inte inom grundskolan i Skellefteå kommun. Sedan Inger Andersson-Öberg, Maria Marklund och Lars Åhman yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

23 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 KF 236 Dnr Interpellation av Inger Andersson-Öberg (fp) om hur arbetet med Enkelt avhjälpta hinder utvecklas (34/08) Kommunfullmäktigeledamoten Inger Andersson-Öberg har till byggnadsnämndens ordförande ställt följande interpellation: Bygglagen ställer krav på tillgänglighet när man bygger nytt eller bygger om en fastighet. Sedan 2003 gäller tillägget enkelt avhjälpta hinder för lokaler där allmänheten har tillträde. Enligt Boverkets enkätundersökning 2007 framgår att 50 procent av alla fastighetsägare inte har kännedom om innehållet i föreskrifterna om enkelt avhjälpta hinder. Detta med enkelt avhjälpta hinder ska vara ordnat senast Efter att ha läst artikeln i Norra Västerbotten står det klart att mycket återstår när det gäller tillgängligheten för rörelsehindrade. Enligt listan över tillgängligheten för funktionshindrade vid 96 fastigheter i Skellefteås centrum är sex fastigheter godkända och 22 underkända och resten har brister. Och bland dessa fastigheter finns Stadshuset Brinken. Lite märkligt kan man tycka, men det kommer förhoppningsvis att bli bättre efter ombyggnationen. Kommunens uppgift är ju att övervaka att Plan- och bygglagen efterlevs. År 2003 när det här med tillgänglighet för rörelsehindrade var högaktuellt verkade nog år 2010 ganska avlägset för många fastighetsägare och att åtgärda problemen verkar på många håll ha fallit i glömska, eller vad det kan handla om. Jag har full förståelse för att de personer som blir utfrysta från vissa lokaler känner sig diskriminerade. Jag tror också att vi som inte är drabbade har svårt att sätta oss in i de rörelse- och funktionshindrades olika situationer ute i samhället. Min fråga: Är det möjligt att de fastighetsägare som ännu inte påbörjat föreskrivna åtgärder kommer att hinna med detta innan 2010? Kommunfullmäktige beslutar att bordlägga ärendet.

24 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 24 KF 237 KS 318 AU 639 Dnr Motion om plan för att minska trafikbuller (12/05) Kommunfullmäktigeledamoten Lennart Gustavsson anför i motion följande: Buller från trafiken är ett av våra stora folkhälsoproblem och det är mycket bra att kommuner har möjlighet att söka statsbidrag för att sätta in åtgärder. Till år 2007 ska ljudnivåerna vid husfasader överstigande 65 dba ha åtgärdats enligt gällande etappmål för transportpolitiken. Etappmålet för buller förväntas långt ifrån uppnås längs det kommunala vägnätet, medan det till betydande del klaras längs det statliga vägnätet. För att kunna söka statsbidrag för att åtgärda bullersituationen förväntas kommunen ha gjort en kartläggning för att sedan utarbeta en handlingsplan och ett åtgärdsprogram. Åtgärder mot bullret kan förväntas först efter det att bullersituationen har kartlagts och man har kunnat prioritera vilka insatser som är mest nödvändiga. Enligt med regeringens miljö- och folkhälsomål är tiden fram till dess att etappmålet ska vara uppfyllt mycket begränsat och att det behövs omedelbara åtgärder för att det ska vara någon chans att nå målet. Skellefteå kommun har (1993 Del 1 kartläggning trafikbullerutredning inom Skellefteådalen) genomfört på uppdrag av kommunfullmäktige Uppdraget har haft målsättningen att föra fram åtgärdsförslag, kostnadsfördelning och tidsplan. För att kunna fastställa detta genomfördes en kartläggning 1993 Del 1. Kommunen har av någon orsak inte genomfört Del 2 som skulle ha gett en komplett insyn på hur man efter att kartläggningen fullföljts har kunnat genomföra det fastställda uppdraget från kommunfullmäktige där åtgärdsförslag, kostnadsfördelning och tidplan har ingått. Jag har försökt att ta reda på om fullmäktige har i något senare skede hävt sitt beslut från 1990, men misslyckats. Om det är så vill jag ha en redovisning över detta beslut. Om det inte finns något beslut som hävt det tidigare beslutet från 1990 så kan jag inte låta bli att uttrycka besvikelse över att man har fattat ett beslut i kommunfullmäktige som inte har blivit utfört i enlighet med vad fullmäktige uppdrog till kommunens berörda instanser Om fullmäktige har upphävt beslutet från 1990 så vill jag som motionär ta del av beslutet.