Hälsoval Skåne ACG. Magnus Kåregård
|
|
- Kristina Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälsoval Skåne ACG Magnus Kåregård 1
2 HÄLSOVAL SKÅNE - hörselvård 1 oktober barnavårdscentral 1 januari vårdenhet inkl. rehab 1 maj kognitiv beteendeterapi 1 oktober multimodal smärtbehandling 1 oktober mödrahälsovård 1 september
3 Uppdraget en paketlösning 98 % utgör en fast ersättning (inkluderande patientavgifter) som påverkas uppåt eller neråt beroende på hur patienterna konsumerar vård. 2 % ersätts för måluppfyllelse. Stort kostnadsansvar; 75 % av de basläkemedel medborgaren konsumerar, 100 % medicinsk service, hjälpmedel mm. 3
4 Resurser efter behov 80 % av vårdersättningen viktas efter relativ vårdtyngd, ACG, baserad patienternas samtliga medicinska diagnoser från hela den skånska sjukvården de senaste 18 månaderna. Spridning 0,70 1,50. Sjuka patienter behöver mer resurser till vård! 20 % av vårdersättningen viktas efter relativ risk för ohälsa (socioekonomi), CNI, baserad på bl.a. t ex arbetslöshet, inkomst, utbildningsnivå. Spridning 0,55 2,35 Riskgrupper behöver mer resurser till förebyggande vård! 4
5 . 5
6 . 6
7 Uppföljning Hälsoval 2011 VI. Jämlik Hälso- och sjukvård. Vårdgivaren följs upp genom att Uppdragsgivaren granskar; Antal slutenvårdsdagar i genomsnitt per år för de förtecknade medborgarna vid vårdenheten som tillhör de 2 % av skåningarna som har störst vårdbehov enligt ACG. 7
8 Slutenvårdsdagar/år för de ACGtyngsta på respektive vårdenhet Stor i Malmö 8,8 Medelstor i liten kommun NV 7,3 Liten landsbygd NO 6,9 Stor i Malmö 6,7 Stor i Malmö 5, Stor i Malmö 1,8 Liten landsbygd SO 1,8 Medelstor i liten kommun Mellersta 1,8 Liten landsbygd NV 1,6 Medelstor i större kommun NO 1,3 8
9 Erfarenheter Ersättningssystem med stor professionell legitimitet. Verktyg för verksamhetsbeskrivning också i relation till den specialiserade vården. Synliggöra förekomsten av co-morbiditet i diskussioner specialistsjukvården. Generalistperspektivet - behovet av avvägda individuella vårdplaner. 9
10 Respektive vårdcentrals sjukdomspanorma införs under 2011 som standard i Qlik View. MEDC VC Åhus vs Total 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% Administrative Allergy Cardiovascular Dental Ear, Nose, Throat Endocrine Eye Female Reproductive Gastrointestinal/Hepatic General Signs and Symptoms General Surgery Genetic Genito-urinary Hematologic Infections Malignancies Musculoskeletal Neonatal Neurologic Nutrition Psychosocial Reconstructive Renal Respiratory Rheumatologic Skin Toxic Effects and Adverse Events 10
11 EDC Psyk Åhus vs Skåne 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% Total Skåne VC Åhus 10,00% 5,00% 0,00% Anxiety, neuroses Substance use Tobacco use Behavior problems Attention deficit disorder Family and social problems Schizophrenia and affective psychosis Personality disorders Depression Psychologic signs and symptoms Psychosocial disorders, other 11
12 Slutsatser Bästa som finns tillgängligt. Enkel administration i förhållande till annat. Stora möjligheter för utveckling. 4% av Skåningarna konsumerar 50% av sjukvårdsresurserna, ca 250 individer per vårdcentral. Riktade insatser? 12
13 Möjliga vårdanalyser? Underlag för gränssnittsdiskussioner t ex listade diabetiker var behandlas dessa? Sjukhusmott. eller VC? Identifiering av ev. underkonsumtion - ACG i förhållande till vårdkonsumtion på individnivå Identifiering av presumtiva stora vårdkonsumenter (1-4%) och erbjuda förebyggande insatser. Projekt Multisjuka äldre. 13
14 Viktlistorna Skåne; Alla diagnoser och primärvårdskostnader Nu jämföra med alla diagnoser alla kostnader ACG-vikter baserade på vårdkonsumtion i Östergötland åren 2005, 2006 och 2007 Flik Förklaring ACG1 Vikter baserade på primärvårdsdiagnoser och otrimmade/trimmade primärvårdskostnader ( ) ACG1 ( ) Genomsnittsvikter ( ) baserade på primärvårdsdiagnoser och otrimmade/trimmade primärvårdskostnader ACG Diagnoser satta i primärvården och primärvårdskostnader 2005 ACG Diagnoser satta i primärvården och primärvårdskostnader 2006 ACG Diagnoser satta i primärvården och primärvårdskostnader 2007 ACG (trim) Diagnoser satta i primärvården och trimmade primärvårdskostnader 2005 ACG (trim) Diagnoser satta i primärvården och trimmade primärvårdskostnader 2006 ACG (trim) Diagnoser satta i primärvården och trimmade primärvårdskostnader 2007 ACG2 Vikter baserade på alla diagnoser och totala otrimmade/trimmade vårdkostnader ( ) ACG2 ( ) Genomsnittsvikter ( ) baserade på alla diagnoser och totala otrimmade/trimmade vårdkostnader ACG Alla diagnoser och total vårdkostnad 2005 ACG Alla diagnoser och total vårdkostnad 2006 ACG Alla diagnoser och total vårdkostnad 2007 ACG (trim) Alla diagnoser och total trimmade vårdkostnad 2005 ACG (trim) Alla diagnoser och total trimmade vårdkostnad 2006 ACG (trim) Alla diagnoser och total trimmade vårdkostnad 2007 ACG3 Vikter baserade på alla diagnoser och otrimmade/trimmade primärvårdskostnader ( ) ACG3 ( ) Genomsnittsvikter ( ) baserade på alla diagnoser och otrimmade/trimmade primärvårdskostnader ACG Alla diagnoser och primärvårdskostnader 2005 ACG Alla diagnoser och primärvårdskostnader 2006 ACG Alla diagnoser och primärvårdskostnader 2007 ACG (trim) Alla diagnoser och trimmade primärvårdskostnader 2005 ACG (trim) Alla diagnoser och trimmade primärvårdskostnader 2006 ACG (trim) Alla diagnoser och trimmade primärvårdskostnader
15 ACG / CNI Region Skåne Namn Kommun ACG-vikt CNI-vikt EKEBY Vårdcentral BJUV 0,95 0,98 Vårdcentralen SÖDERÅSEN BJUV 1,07 1,18 HälsoRingen BROMÖLLA BROMÖLLA 0,96 1,00 Vårdcentralen ARLÖV BURLÖV 1,03 1,24 BÅSTAD/BJÄRE Läkarpraktik BÅSTAD 1,06 0,87 Capio Citykliniken BÅSTAD BÅSTAD 0,96 1,00 Vårdcentralen FÖRSLÖV BÅSTAD 1,09 0,90 BRAHEHÄLSAN ESLÖV 1,03 0,80 Vårdcentralen KÄRRÅKRA ESLÖV 0,94 1,03 Vårdcentralen TÅBELUND ESLÖV 1,02 0,96 15
16 Morbidity Burden in Disadvantaged versus HMO Patients 6-9 Morbidity Types 10+ Morbidity- Types HMO CHC (Disadvantaged) % of Total Population Source: HMO data from Forrest et al, BMJ 2002; 325: Starfield 12/04 16 CM 3090
17 CNI Innebär mer än1 mkr för vissa enheter Utan tvekan mer arbetsamt i socialt utsatta områden som kan vara skäl för högre lön/minskad arbetstid. Men vad görs för de 1 mkr som gagnar befolkningen? 17
Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk
Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE Carina Nordqvist Falk 1 Olika möjligheter för regionen att bedriva vård på Egen regi Upphandlad enligt LoU Upphandlad enligt LoV Verksamhetsbidrag
Läs merACG-rapporter i webi. Uppdaterad Region Östergötland
ACG-rapporter i webi Uppdaterad 2015-04-14 ACG-rapporter i Webi ACG-rapporter i Webi ACG-rapporter i Webi 1. Dubbelklicka på rapporten 2. Skriv in den period du vill se 3. Klicka på Kör ACG-rapporter i
Läs merPsykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014
Psykotraumatologi och psykiatri HP Söndergaard Mars 2014 Bakgrund Psykisk traumatisering har varit kontroversiell under psykiatrins historia. Olika skolor; konstitution (Kretschmar) versus livshistoria
Läs merAllmänmedicin Värmland. En sammanställning av data som hämtats in i Hälsovalet hösten 2010
Allmänmedicin Värmland En sammanställning av data som hämtats in i Hälsovalet hösten 2010 Årsredovisning 2010 Om hälsovalet, med projektioner för 2011 1 5 9 13 17 21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69
Läs merMätning av vårdtyngd med ACG
Mätning av vårdtyngd med ACG Adjusted Clinical Groups Per Svensson Metoder för vårdtyngdsmätning KPP Kostnad Per Patient CNI Care Need Index ACG - Adjusted Clinical Groups Historik Utvecklades vid Johns
Läs merACG-rapporter i Webi. 1 Ledningsstaben, Camilla Paananen
ACG-rapporter i Webi 1 Ledningsstaben, Camilla Paananen 2014-06-24 2 ACG-rapporter i Webi ACG-rapporter i Webi 1. Dubbelklicka på rapporten 2. Skriv in den period du vill se 3. Klicka på Kör 3 ACG-rapporter
Läs merAdjusted Clinical Groups (ACG)
Adjusted Clinical Groups (ACG) ACG som verktyg för verksamhetsutveckling med möjlighet till resursfördelning Föredragning vid årsmöte för Svensk Förening för Glesbygdsmedicin den 18 maj 2011 Lennart Carlsson
Läs merHur mäter man jämlik vård. Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Moderator
Hur mäter man jämlik vård Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Moderator Hur mäter man jämlik vård? På seminariet diskuterar vi hur vi kan utveckla redskap och
Läs merBlir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Effekter av valfrihet Befolkningen vill välja vårdenhet/mottagning en majoritet anser
Läs merKonsekvenser av budget och ersättningsmodell för hälsovalet 2016
Primärvårdsförvaltning 2015-11-16 Ärendenummer: 2015/00836 Primärvårdsstaben Dokumentnummer: 2015/00836-1 Eva Karlsson Pagels Till Nämnden för primärvård och tandvård Konsekvenser av budget och ersättningsmodell
Läs merBilaga Ersättning 2016
Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2016 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget
Läs merPrimärvårdsforum. Spira 25 mars 2014
Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merVårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner
Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Anders Anell Institutet för ekonomisk forskning, Lunds universitet Frågor i Vinnvård
Läs merVårdval i primärvården
Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården
Läs merPrimärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna
Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna 1. Invånarnas behov Hur lär vi känna invånarna som valt oss, deras olika uttalade och outtalade behov, drivkraft, beteende och kunskaper?
Läs merLäkarförbundets förslag för en god äldrevård:
Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka
Läs merBehovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson
Behovsstyrning genom behovsanalyser Nätverket Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Östgötens behov Hälso- och sjukvårdsinsatser God hälsa Styrning av hälso-
Läs merNeuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola.
Visby 2009-02-06 ARBETSGÅNG vid Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola. Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och Elevhälsan Gotlands Kommun 1 Den sammanfattande beteckningen neuropsykiatriska
Läs merDiagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29
1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system
Läs merErsättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016
Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter 23 maj 2016 Anders Anell, Lunds universitet Svensk primärvård Tradition av offentliga vårdcentraler med områdesansvar Introduktion av vårdval 2007-2010
Läs merSOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring
SOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring - ett stärkt konsumentskydd Bakgrund Behovet av en utredning Kontraheringsplikten har tillämpats i snart tio år. Regeringen flaggade redan vid införandet för
Läs merVårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22
Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22 1 1 Bakgrund... 3 2 Ny ersättningsmodell... 3 3 Ersättning... 4 3.1 Fördelning...4 4 Generell ersättning... 4 4.1 Vårdpeng...4 4.1.1
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merBilaga III Ändringar i produktresumé och bipacksedel
Bilaga III Ändringar i produktresumé och bipacksedel Observera: Dessa ändringar ska införas i gällande produktresumé, märkning och bipacksedel enligt de slutliga versioner som blev resultatet av koordinationsgruppens
Läs merBilaga Ersättning 2015
Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2015 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget
Läs merEXEMPEL TILLGÄNGLIGHET RVÅRDEN RDEN AKUTTEAM. Maria A Hilberth Verksamhetschef
EXEMPEL TILLGÄNGLIGHET PRIMÄRV RVÅRDEN RDEN AKUTTEAM - Mönsteråsmodellen Maria A Hilberth Verksamhetschef Mönsterås s HälsocentralH Ca 8 000 besök k hos distriktssköterska/sjuksk terska/sjuksköterska +
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merVårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl
Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl Vårdvalsnätverket 19 september 2012 Rapporten innehåll - Tre delar: - Kartläggning
Läs merTrygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet
Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet Ett samarbete för att underlätta återgång till eget boende för äldre med omfattande behov av omsorgs- och vårdinsatser. Marita Sjögren Trude Ahlgren Projektadministratör
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merSammanställning Det goda livet workshop 151111 Vårdsamverkan Fyrbodal
Sammanställning Det goda livet workshop 151111 Vårdsamverkan Fyrbodal Fyrbodals Kommunalförbund: Charlotta Wilhelmsson Socialhandläggar/beredningsansvarig Rehab chefer: Margot Stelling Munkedal, margot.stelling@munkedal.se,
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merMultisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?
Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus
Läs merÅterhämtning - en introduktion
- en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se
Läs merRökningen är det minsta av deras problem -eller?
Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen
Läs merInformation - Nya hälso- och vårdval. www.lifeconcern.se
Information - Nya hälso- och vårdval Information Nya hälso- och vårdval Anne-Marie Scholander Tidigare Hälso- och sjukvårdsstrateg och avtalsförvaltare i Region Skåne Varför valfrihetssystem? Mål: Förbättra
Läs merNyheter i korthet: Akutsjukvården på Skånes universitetssjukhus avlastas. Tillgänglighet till ögonsjukvård förbättras
Denna information redogör kortfattat för Vårdproduktionsutskottet/- beredningens beslut i de ärenden som behandlades vid sammanträdet den 7 oktober 2011. Vårdproduktionsutskottet-/beredningen bereder och
Läs merHälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015
Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef Landstingsstyrelsen Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 År 2010 infördes Lagen om Valfrihet
Läs merDen neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni
Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap
Läs merKvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete
Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merBjörn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett
Det glada åldrandet Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett Blir vi fler äldre? Befolkningspyramiden - Sveriges befolkning 1 nov 2008 efter ålder och kön (SCB 2009). Är vi friska eller sjuka
Läs merEn bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD
En bra start på dagen Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD ADHD kärnsymtom Överaktiv Ouppmärksam Impulsiv Kärnsymtom förenar men konsekvenserna varierar mellan olika individer och
Läs merLandstingsdirektörens stab
Kansliavdelningen Anders Öhlund T.f Kanslichef/Säkerhetschef Patientnämnd Beredningar Sekretariat Säkerhet Jämställdhet Anders Frisk Jessica Muhigana Margareta Kvick Joanna Hansson Jenny Norlin Micke Boström
Läs merPSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER
PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014
Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merVårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merUppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.
För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka
Läs merPsykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Läs merADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merArbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Läs merVad är ett gott åldrande?
Vad är ett gott åldrande?.. en from förhoppning eller.. ett realistiskt scenario Åldrande Komplext samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala processer som påverkar individens överlevnad och funktionella
Läs merNya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?
Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin? Professor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö Fördelning mellan indikationer
Läs merGenusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro
Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Kumulativ incidens (%) sjukfrånvaro med psykiatriska
Läs merProjektet Bra Sjukskrivning
Projektet Bra Sjukskrivning Miljarden Stimulansmedel från Staten för att minska ohälsotalen ersättning årsvis med olika krav på åtgärder. Rehabgarantin. Riktade insatser mot två stora sjukdomsgrupper:
Läs merJämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör
Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Åsidan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...
Läs merBeställarenheten för tandvård. Uppdragsbeskrivning
Planeringsenheten/Beställarenheten för tandvård Beställarenheten för tandvård Uppdragsbeskrivning Ansvarig för dokumentet Beställarenheten för tandvård Revideras och följs upp Vid behov Fastställd Beslutat
Läs merTabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Läs merLandstingen Ömsesidiga Försäkringsbolag Solvens II
Landstingen Ömsesidiga Försäkringsbolag Solvens II Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Lagreglerad 1997 (frivillig patientförsäkring 1975) 2010 Fusionerades PSR och LÖF 140 anställda Utreder och ersätter
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merFem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm
Fem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm Del 1: Vårdvalsmodeller i Sverige och internationellt Clas Rehnberg Cecilia Dahlgren Fanny Goude Institutionen för lärande, informatik, management och
Läs merASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med
Läs merMalmö Kost Cancer undersökningen
Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,
Läs merKrav- och kvalitetsbok Del 2 Vårdcentral Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor
Krav- och kvalitetsbok Del 2 Vårdcentral Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva vårdcentral inom Hälsoval Värmland Gäller för år 2014 1 Landstinget
Läs merADHD & SUD; Vad vet vi idag?
Samsjuklighet vid ADHD och Beroendesjukdom Etiologi och Farmakologisk Behandling Charlotte Skoglund M.D., PhD Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Vi
Läs merUtvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden
Läs merPatienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens
Läs merUppföljning av ACG resultat och diagnossättning i Landstinget i Värmland. Björn Jacobson, Landstinget i Värmland & Marcus Lindvall, Ensolution AB
Uppföljning av ACG resultat och diagnossättning i Landstinget i Värmland Granskning av diagnosregistrering samt ACG i Hälsoval Värmland Bakgrund Landstinget införde den 3 maj 2010 Hälsoval Värmland. En
Läs merBenamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen
Läs merVG Primärvård. KoK 2012 kap 6 samt Budget 2012. VG Primärvård
KoK 2012 kap 6 samt Budget 2012 Beräkning av budgetbelopp 2012 Budget VG Pv 2011 5 160 mnkr Uppräkning 2012 (2,27 %) 117 mnkr - utgångspunkt prognos SKL 18 augusti 2011 Effektiviseringskrav (-0,7 %) -
Läs merVad är internetbehandling och vad säger forskningen?
Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna
Läs merNationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014
Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan
Läs merPer Lytsy Leg läk, Med Dr
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar
Läs mer2012-11-26 DRUGLINE. med Drugle. Karolic
2012-11-26 DRUGLINE med Drugle Karolic Bakgrund Drugline är en evidensbaserad databas som innehåller frågor och svar handlagda på de regionala läkemedelsinformationscentralerna i Sverige samt i Odense
Läs merKrav- och kvalitetsbok Del 2 Vårdcentral Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor
Krav- och kvalitetsbok Del 2 Vårdcentral Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva vårdcentral inom Hälsoval Värmland Gäller för år 2015 1 Landstinget
Läs merPRIM-NET. Bedömningsmall Del I
Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla
Läs merS T A T I S T I K B I L A G A T I L L D E L Å R S B O K S L U T 2011-01- 0 1 2011-08- 31
Delårsbokslut 211-8-31 1 S T A T I S T I K B I L A G A T I L L D E L Å R S B O K S L U T 211-1- 1 211-8- 31 HANDLÄGGARTEAMEN VID AF ANGERED OCH AF GAMLESTADEN Deltagarflöde s start nya avslutade s slut
Läs merFörförande jämförelser
Förförande jämförelser sambandet mellan vårdcentralers kvalitet och nivåerna av undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar på sjukhus inom 1 till 30 dagar bland patienter 65 år eller äldre i
Läs merLäns-SLAKO Östergötland. Hemsjukvårdsreformen. Konsert & Kongress 11-11-11 Sven-Inge Arnell
Hemsjukvårdsreformen Konsert & Kongress 11-11-11 Sven-Inge Arnell Kommunaliserad hemsjukvård SOU 2011:55 Nationella samordnaren presenterade utredningen den 28 juni 2011 Vidgad befogenhet för kommuner
Läs merMätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv
Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv Fullmäktiges vision och strategier Ur Medborgarperspektivet God och förbättrad hälsa Hälso-
Läs merTill hjälp vid läkemedelsavstämning finns leg. Apotekare på Apoteket Farmaci
Socialtjänsten HSL Läkemedelsavstämning D.nr: 2013/71/738 Upprättad: 2013-0109 Reviderad: 2014-11-18 Riktlinje för läkemedelsavstämning I samverkan med Närhälsan, Tibro vårdcentral. Mål: en säker och ändamålsenlig
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merUtmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention
Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention ADA ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Björn Karlson, Peter Jönsson, Birgitta Pålsson, Gunnel Åbjörnsson, Britt Larsson, Birgitta Malmberg, Kai Österberg
Läs merScreeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling"
Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling" Peter Johnson Överläkare Specialitetsansvarig i Geriatrik Södertälje sjukhus AB peter.johnson@sodertaljesjukhus.se Multisjuka äldre
Läs merÄldres läkemedelsbehandlingl
Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer
Läs merRiktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar
Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information
Läs merAllmänt hälsotillstånd
Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska
Läs merPsykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri
Psykiater i Primärvården Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Bakgrund till projektet Primärvården har i uppdrag att vara första instansen/basen för den psykiska ohälsan Många allmänläkare
Läs merFramtidens hälso- och sjukvård april 2012 Dokumentation från dialogen i Gnesta Datum: 24 april 2012 Tid: 18:00 19:30 Plats: Tingshuset, Gnesta Antal deltagare: 26 personer varav 6 landstingspolitiker,
Läs merRegelbok för specialiserad gynekologisk vård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård
Läs merPerspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.
Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum
Läs merPrimärvårdens uppdrag. En kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade
Primärvårdens uppdrag En kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merBudget 2016 för Tjörns Måltids AB. Beslutad av Tjörns Måltids AB 2015-12-10 40. Tjörn Möjligheternas ö
Budget 2016 för Tjörns Måltids AB Beslutad av Tjörns Måltids AB 2015-12-10 40 Tjörn Möjligheternas ö Inledning Tjörns Måltids AB ska bedriva måltidsverksamhet och på uppdrag producera, servera och leverera
Läs merSköra äldre; lokalt vård- och omsorgsprogram
Sköra äldre; lokalt vård- och Signe Äldre skall kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till God Vård och Omsorg Sköra äldre; lokalt vård- och Samverkan = till vilken nytta? Sköra äldre;
Läs merVilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?
Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta? 27 november 2014, Uddevalla Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Hälsoekonomisk enhet Inna Feldman, PhD Michelle Voon, MD, hälsoekonom
Läs mer20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län Inledning Processens syfte Att för patienter med långvariga icke-maligna smärttillstånd i
Läs mer