Komplettering av årsplan Hemtjänst i ordinärt boende. Hemtjänst i servicehus. Utskrivningsklara patienter

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/364-ÄN-041 Jan Bäversten - snsjb02 E-post: jan.baversten@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Äldrenämnden Komplettering av årsplan 2016 Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner Komplettering av årsplan Ärendebeskrivning Följande problemområden har identifierats i arbetet med budgeten för 2016: Hemtjänst i ordinärt boende Volymutvecklingen inom hemtjänst har under flera år medfört stora underskott för nämnden. Antalet utförda timmar har ökat kraftigt medan antalet hemtjänsttagare varit konstant eller endast ökat i ringa omfattning. Nämnden har beslutat om nya striktare riktlinjer som innebär att vissa insatser begränsats och andra helt tagits bort. Samtidigt pågår ett arbete med att införa en ny modell för biståndsbedömning benämnd IBS (Individuell Behovsanpassad Segmentering), vilken förväntas sänka det totala antalet beviljade timmar och därmed även de utförda. Båda dessa åtgärder kommer att påverka antalet utförda timmar. Men hur snabbt och med vilken kraft är svårt att förutse. Hemtjänst i servicehus Servicehusen drivs i huvudsak av egenregin. Ersättningen till egenregin utgår enligt en särskild modell. Dels får utföraren en fast ersättning per lägenhet, dels en rörlig ersättning för utförda hemtjänsttimmar. Det genomsnittliga antalet beviljade timmar per boende ökat under den senaste tiden. Tendensen är att vårdtyngden ökar inom servicehusen. Utskrivningsklara patienter Antalet utskrivningsklara patienter har ökat kraftigt under Ökningen beror nästan uteslutande på brist på korttidsplatser och särskilda boenden. Hemsjukvård Hemsjukvården togs över från landstinget 1 september 2012 och har volymmässigt legat relativt stabilt. En orsak till detta har varit bristen på Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

2 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Dnr: 2015/364-ÄN-041 personal, framför allt på sjuksköterskor. Under hösten 2014 skedde dock ett trendbrott och nu ligger utförda timmar på en nivå som är markant högre än tidigare. Då det fortfarande är stor brist på sjuksköterskor så kan en förklaring vara att hemsjukvården numera har en bättre struktur i sin organisation. Särskilt boende Det råder brist på plats i ålderdomshem och demensgruppboenden vilket medför en ökad belastning på hemtjänst, både i ordinärt boende och servicehus. Platsbristen påverkar även korttidsverksamheterna och antalet utskrivningsklara patienter. En utmaning under den närmaste framtiden blir att tillskapa fler äldreboendeplatser i syfte att minska nämndens totala kostnader. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 12 oktober 2015 lagt fram förslag till beslut.

3 Dnr: 2015/364-ÄN-041 Sociala nämndernas förvaltning Äldrenämnden Komplettering av Årsplan 2016 Oktober 2015

4 Innehåll Nämndens ansvarsområde... 1 Sammanfattning... 1 Balanserat styrkort... 3 Ekonomisk översikt... 5 Förändring av budgetram... 5 Budget Åtgärder för budget i balans... 7 Förändrade avgifter Hållbar utveckling Jämställdhetsintegrering Grundläggande styrdokument Investeringsplan Gemensam verksamhet Planerad verksamhetsutveckling Ekonomi Förebyggande insatser/socialt nätverk Planerad verksamhetsutveckling Ekonomi Stöd i ordinärt boende Planerad verksamhetsutveckling Ekonomi Särskilda boenden Planerad verksamhetsutveckling Ekonomi Bilagor Bilaga 1: Internkontrollplan 2016 Bilaga 2: Investeringsplan

5 Nämndens ansvarsområde Äldrenämnden ansvarar för insatser till personer som fyllt 65 år och arbetet styrs främst av socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Nämnden ansvarar även för dagverksamhet, korttidsplatser och särskilt boende för personer yngre än 65 år med demenssjukdom samt handläggning av bidrag enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. För att få ett tydligare ansvar för den ekonomiska fördelningen har gränsdragningen fr.o.m ändrats så att äldrenämnden ensam ansvarar för all hemtjänst medan nämnden för personer med funktionsnedsättning ansvarar för allt boendestöd enligt SoL. Äldrenämnden har också hela ansvaret för hemsjukvården. Nämnden verkar för att underlätta för den enskilde att bo kvar i ordinärt boende. Detta kan innebära förebyggande åtgärder, hemtjänst, stöd till anhöriga, korttidsplats, växelvårdsplats samt dagverksamhet. Vid omfattande vård- och omsorgsbehov eller otrygghet, trots stödinsatser i det ordinära boendet, kan särskilt boende erbjudas. Sammanfattning Nämnden beslutade i samband med vårens budgetarbete att inte följa upp nöjdhetsmålen detta år. Nämnden arbetetar under hösten 2015 fram nya mål för kommande år, utifrån ny styrmodell för staden. Uppföljning av hälso- och sjukvård kommer att ske som en kvalitetsuppföljning av nio riskområden i riktlinjerna för hälso- och sjukvård. Äldrenämnden har beslutat om skärpta riktlinjer för stöd i ordinärt boende, utifrån kommunstyrelsens budgetdirektiv att nämnden måste redovisa åtgärder för att bromsa volym- och kostnadsökningarna för hemtjänst. Revideringen innebar att fler insatser gavs en tidsomfattning och möjligheterna att kombinera insatser begränsades. De analoga trygghetslarmen beräknas bli utbytta med start under Ett arbete görs för att upphandla de digitala larmen. IBS (Individuell Behovsanpassad Segmentering) kommer att implementeras successivt med början under hösten. Modellen är ett annat sätt för biståndshandläggarna att bedöma insatser och tidsåtgång. Avtalsuppföljning sker enligt planering och kan även göras efter inkomna klagomål och synpunkter. Delvisa verksamhetsuppföljningar, så kallade stickprovs- eller temauppföljningar, kan förekomma. Projekten Framtidens trädgårdar har avslutats och arbetet framåt handlar om att möjliggöra ökad utevistelse även på de särskilda boenden som ej ingått i projektet. 1

6 Särskild beskrivning av nämndens problemområden i budgeten Hemtjänst i ordinärt boende Volymutvecklingen inom hemtjänst har under flera år medfört stora underskott för nämnden. Antalet utförda timmar har ökat kraftigt medan antalet hemtjänsttagare varit konstant eller endast ökat i ringa omfattning. Nämnden har beslutat om nya striktare riktlinjer som innebär att vissa insatser begränsats och andra helt tagits bort. Samtidigt pågår ett arbete med att införa en ny modell för biståndsbedömning benämnd IBS (Individuell Behovsanpassad Segmentering), vilken förväntas sänka det totala antalet beviljade timmar och därmed även de utförda. Båda dessa åtgärder kommer att påverka antalet utförda timmar. Men hur snabbt och med vilken kraft är svårt att förutse. Hemtjänst i servicehus Servicehusen drivs i huvudsak av egenregin. Ersättningen till egenregin utgår enligt en särskild modell. Dels får utföraren en fast ersättning per lägenhet, dels en rörlig ersättning för utförda hemtjänsttimmar. Det genomsnittliga antalet beviljade timmar per boende har ökat under den senaste tiden. Tendensen är att vårdtyngden ökar inom servicehusen. Utskrivningsklara patienter Antalet utskrivningsklara patienter har ökat kraftigt under Ökningen beror nästan uteslutande på brist på platser inom korttidsverksamheter och särskilda boenden. Hemsjukvård Hemsjukvården togs över från landstinget 1 september 2012 och har volymmässigt legat relativt stabilt. En orsak till detta har varit bristen på personal, framför allt på sjuksköterskor. Under hösten 2014 skedde dock ett trendbrott och nu ligger utförda timmar på en nivå som är markant högre än tidigare. Då det fortfarande är stor brist på sjuksköterskor så kan en förklaring vara att hemsjukvården numera har en bättre struktur i sin organisation. Särskilt boende Det råder brist på plats i ålderdomshem och demensgruppboenden vilket medför en ökad belastning på hemtjänst, både i ordinärt boende och servicehus. Platsbristen påverkar även korttidsverksamheterna och antalet utskrivningsklara patienter. En utmaning under den närmaste framtiden blir att tillskapa fler äldreboendeplatser i syfte att minska nämndens totala kostnader. 2

7 Balanserat styrkort Vi har nöjda kunder och invånare Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Alla enskilda är trygga i sin vardag Den enskilde blir meddelad förändringar i god tid. Biståndshandläggarna är tillgängliga. Trygghetslarm i ordinärt boende har modern teknik. Välfärdsteknologi bidrar till trygghet i vardagen för fler. Vid personalförändringar inom hemtjänst ska försening mer än 15 min meddelas. Byte av personal meddelas minst 30 min i förväg. (värdegaranti 2) Stickprov Teknikskiftet är genomfört under personer i såväl ordinärt som särskilt boende har annan välfärdsteknologi än trygghetslarm i slutet av Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat. Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Handläggningen är rättsäker Alla beslut följs upp. Beslut som fattas följer gällande riktlinjer. X % av alla beslut följs upp minst 1 gång/år. Stickprov på vissa kritiska områden på beslut som avviker. Alla enskilda är delaktiga Den enskilde kan påverka vad och var man äter. Den enskilde är nöjd med hemtjänst/ särskilt boende i sin helhet. Det finns minst 2 olika rätter att välja mellan (SÄBO). Den enskilde kan påverka varifrån matlådan köps (Ord boende). 80 % av de enskilda svarar ja på frågan om de kan påverka var de äter sin mat. 90 % 3

8 Vi har ekonomi i balans Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Hålla given budgetram Verksamheten är kostnadseffektiv Budget jämförs med utfall och prognos Nämnden fattar beslut som är ekonomiskt hållbara på sikt. Jämföra med jämförbara kommuner inom olika verksamhetsområden. Utfallet är lika med eller lägre än budget. Nettokostnader för hemtjänst/särskilt boende per invånare är lägre eller i nivå med jämförbara kommuner. Kostnad för hemtjänst/särskilt boende är lägre än jämförbara kommuner. Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal IFN med arbetsgivaransvaret formulerar den delen av styrkortet för hela förvaltningen. 4

9 Ekonomisk översikt Förändring av budgetram Enligt beslut i fullmäktige i juni tilldelas äldrenämnden för 2016 en budgetram på 1 339,5 mnkr. I ramen ingår löne- och priskompensation med 31,4 mnkr. Nämnden har också ålagts ett rationaliseringskrav på 13,1 mnkr. Budgetramen innehåller kompensation för demografiska förändringar (12,2 mnkr), utbyte av trygghetslarm m m i särskilda boenden (1,7 mnkr) samt ökat föreningsstöd (0,1 mnkr). Den senaste prognosen pekar på ett underskott 2015 på 58,3 mnkr. För att möta detta har nämnden fattat beslut om ett antal besparingsåtgärder. Vissa åtgärder kommer inte att få helårseffekt under 2016 och andra är svåra att förutsäga hur stora de blir. Sammantaget uppskattas 2016 års budget vara underbalanserad med 46,5 mnkr. I den siffran har effekten av införandet av ny bedömningsmodell (IBS) inom hemtjänsten inte medräknats. Bristen kommer i detaljbudgeten att ingå i budgetposten avseende hemtjänst i ordinärt boende. Det innebär att denna budgetpost inledningsvis kommer att vara underfinansierad med 46,5 mnkr. Nedan visas en sammanställning över dels specifikationen till fullmäktiges beslut om budgetram, dels förslag till nämndens hantering av erhållen budgetram samt behov av besparingsåtgärder. Budgetram enligt fullmäktigebeslut juni 2015 mnkr Budgetram ,1 Avgår tilfälliga medel ,9 Uppräkning pris- och löneökningar ,4 Rationaliseringskrav (1 % av budgetramen) -13,1 Demografi äldre 12,2 Trygghetslarm och trådlösa nätverk i särskilda boenden 1,7 Ökat föreningsstöd 0,1 Budgetram ,5 5

10 Användning av erhållen budgetram mnkr Budgetram ,1 Avgår tilfälliga medel ,9 Uppräkning pris- och löneökningar ,4 Volymökn. hemtjänst ordinärt boende. Befolkn.progn + 2,03 % 8,9 Volymökning hemsjukvård + 3 % 0,9 Övergång till digitala trygghetslarm i ordinärt boende 0,3 Utbyte av larm i särskilt boende ökade lokalhyror 0,7 Trådlösa nätverk i särskilt boende 0,7 Öppna resterande 20 platser på Hälleborg 3,0 Dagverksamhet för personer med demenssjukdom 1,5 Utökning 5 platser särskilt boende (Daggrosen, Flodinsgården och Resmilan) 2,6 Prognos enligt delårsrapport 2. Underskott vid ingången av ,3 Beslutade besparingsåtgärder Avveckling Gude gruppboende -14,4 Kostnadsminskning förvaltning/administation -0,4 Avveckling social dagverksamhet Resmilan -0,4 Avveckling friskvårdsverksamhet Herrgärdet -0,7 Reviderade riktlinjer hemtjänst ordinärt boende -9,0 Ny modell för biståndsbedömning, hemtjänst ord bo - IBS? Eventuellt beslut om begränsning inom hemtjänsten? Upphandling av egenregiverksamheter särskilda boenden -2,0 Ännu ej beslutade besparingsåtgärder Ytterligare revidering av riktlinjer begränsning av antal timmar för hemtjänst. Från hemtjänst skiftas budget för 54 köpta platser särskilt boende vilket ger en beräknad besparing med 2,6 miljoner. Budget från hemtjänst Budget till Särskilt boende Lägre kostnad hemtjänst pga SÄBO är mer kostnadseffektiv -16,2 16,2-2,6 Kvartående obalans 2016 innan ytterligare besparingsåtgärder -46,5 Budgetram 2016 enligt fullmäktigebeslut i juni 1 339,5 6

11 Omföring av budgetram mnkr Budgetram enligt fullmäktiges beslut i juni 1 339,5 Handikappsamordning -0,3 Sänkta lokalhyror (p g a sänkt internränta) -0,8 Budgetram ,4 Ansvaret för beställning av handikappsamordnare tas fr o m 2016 över av kommunstyrelsen. Budget och kostnad har tidigare legat hos de tre sociala nämnderna (ÄN 0,3 mnkr, NF 0,2 mnkr och IFN 0,2 mnkr). Budget 2016 Nämnden totalt Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Budget 2016 Förändring Gemensam verksamhet 80,6 63,9 62,9 68,2 5,3 Förebyggande vht / socialt nätverk 31,2 32,0 32,2 32,7 0,5 Stöd i ordinärt boende 524,4 630,3 581,2 1) 571,7-9,5 Särskilda boenden 603,1 646,2 637,8 665,8 28,0 Totalt 1 239, , , ,4 24,3 1) Här ingår 2016 års kvarstående obalans på -46,5 mnkr. Budget 2016 för ordinärt boende är 618,2 mnkr. Från denna summa har nämndens obalans 2016 på 46,5 mnkr dragits vilket innebär en budget på 571,7 mnkr. Åtgärder för budget i balans Beslutade åtgärder Äldrenämnden beslutade den 25 augusti om ett antal åtgärder ska vidtas i syfte att minska budgetunderskottet. Nedan beskrivs vilka dessa åtgärder är, vilken ekonomisk effekt de förväntas få och när de kan träda i kraft. Reviderade riktlinjer för hemtjänst - Brukarinflytande: omfattar enbart de insatser som biståndsbeslutet avser. - Biståndsbedömning: görs mot bakgrund av kommunens rättighet att göra en sammanvägd bedömning, bl.a. kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser. 7

12 - Hemtjänstinsatser: kan som längst pågå fram till och med inflyttningsdatumet till särskilt boende enligt hyreskontrakt. - Beviljande av tid vid hushållsgemenskap: en sammantagen bedömning vid sammanboendes ansökta insatser. Mindre tid kan beviljas vid hushållsgemenskap, mer tid om ensamboende. - Matlagning/matlåda: Matlagning beviljas endast om särskilda skäl föreligger och tidsåtgång 45 minuter per dag. I övrigt är huvudregeln matlåda. - Aktivitet (social samvaro, promenad): 4 timmar per månad. - Bank-post- och apoteksärenden: 1 timme per månad. - Skötsel av husdjur beviljas inte. - Kontaktperson upphör. - Avslösning: 12 timmar per månad och avgiftsbeläggs från första timmen. Avgiftsbeläggning kan träda i kraft först efter beslut i kommunfullmäktige. - Ledsagning: 4 timmar per månad. - Motiverande ledsagning: 4 timmar under 1 månad. Därpå uppföljning av behov och beslut. - Månadsbidrag: endast i kombination med trygghetslarm. - Prioritetsordning: översyn mot bakgrund av när kostnader för hemtjänst är i paritet med- eller överstiger de för särskilt boende. - Biståndsbeslut: tidsbegränsas regelmässigt och följs upp. De ekonomiska effekterna av de reviderade riktlinjerna avser främst nya biståndsbeslut, varför effekterna kommer att ta tid. Säkert är dock att det innebär en besparing. En grov uppskattning för 2016 är en kostnadsminskning på 9 mnkr. Upphandla driften av ett antal äldreboenden - Fyra äldreboende som idag drivs av egenregin kommer att upphandlas. Nya avtal kommer att gälla fr o m 1 september Björkbacken ålderdomshem, 36 lägenheter, nuvarande årliga ersättning till utföraren för driften är kr. - Haga Ängs demensgruppboende, 62 lägenheter, nuvarande årliga ersättning till utföraren för driften är kr. - Resmilans servicehus (inklusive mötesplats och restaurang), 116 lägenheter, nuvarande årliga ersättning till utföraren för driften är kr. 8

13 - Skallbergets servicehus (inklusive mötesplats och restaurang), 84 lägenheter, nuvarande årliga ersättning till utföraren för driften är kr. En preliminär uppskattning är att en konkurrensutsättning skulle innebära en besparing på 4-8 mnkr. Det är dock först efter genomförd upphandling som det står klart vad en eventuell kostnadsminskning blir. Besparingen kommer att ge effekt för max fyra månader under Fr o m 2017 erhålls helårseffekt. Minska kostnaderna inom förvaltning/administration Äldrenämnden har under de senaste åren genomfört enkätundersökningar riktade till boende i särskilda boenden, personer i ordinärt boende med hemtjänst och anhöriga. Syftet har varit att följa upp berörda personers åsikter om verksamheten och hur de anser att verksamheten uppnår nämndens mål. Kostnaden för dessa undersökningar 2014 var 0,3 mnkr. Fr o m 2015 kommer dessa enkätundersökningar inte att genomföras. Kostnaderna för förvaltningens administration minskas genom effektivare flöden. Total beräknad besparing fr o m 1 januari 2016 är 0,7 mnkr. Avveckla den sociala dagverksamheten på Resmilans servicehus Dagverksamheten på Resmilans servicehus avvecklas vilket ger en besparingseffekt fr o m 1 januari 2016 på 0,4 mnkr. Avveckla friskvårdsverksamheten på Herrgärdets servicehus Friskvårdsverksamheten på Herrgärdet servicehus avvecklas vilket ger en besparingseffekt fr o m 1 januari 2016 på 0,7 mnkr. Avveckla demensgruppboendet Gude Demensgruppboendet Gude med 25 lägenheter avvecklas samtidigt som resterande 20 lägenheterna i det nya äldreboendet Hällerborg tas i bruk. Ersättningen till egenregin, som driver verksamheten på Gude, är på årsbasis 14,4 mnkr. Kostnaden för att ta resterande 20 lägenheter på Hälleborg i bruk är cirka 3 mnkr på årsbasis. Det innebär att nettoeffekten på nämndens kostnader från årsskiftet 2015/2016 blir cirka 11,4 mnkr. 9

14 Ännu ej beslutade åtgärder Ytterligare revidering av riktlinjer - hemtjänst i ordinärt boende Nämnden kommer i oktober att besluta om ytterligare en revidering av riktlinjerna som innebär en begränsning av hur många timmar som bör beviljas. Det innebär att det måste finnas tillgängliga lägenheter i särskilda boenden. En ramavtalsupphandlig förbereds därför. Kostnaden för de köpta särskilda boendeplatersna ska bidra till en total kostnadsminskning för hemtjänsten med 2,6 mnkr i och med att en plats på särskiltboende är mer kostnadseffektivt jämfört med att en enskild har hemtjänst i hög omfattning. Förändrade avgifter Maxtaxa Regeringen föreslår i budgeten för 2016 att höja taket för den avgift som kommuner får ta ut för hemtjänst, särskilt boende och dagverksamhet. Det innebär att Västerås stad kan besluta att höja den gräns för vad den enskilde maximalt betalar för sina omsorgs- och serviceinsatser med 220 kronor på månadsbasis. Kommunerna kommer inte intäktsmässigt kunna dra någon fördel av en sådan höjning eftersom staten i enlighet med finansieringsprincipen kommer att minska anslaget för kommunalekonomisk utjämning med motsvarande belopp. Det betyder att Västerås stad behöver höja taket maximalt, d v s med 220 kronor, för att inte drabbas ekonomiskt av förändringen. Äldreämnden föreslår i ett separat förslag till kommunfullmäktige att höja maxtaxan med 220 kronor fr o m 1 januari, vilket i 2015 års prisnivå skulle innebära från kronor till kronor. Avlösning Äldrenämnden förslår även i samma ärende att kommunfullmäktige ska fatta beslut om att avgiftsbelägga de nu avgiftsfria första 12 timmarna avlösning per månad. I beslutet om reviderade riktlinjer för stöd i ordinärt boende enligt SoL som äldrenämnden fattade den 25 augusti ingick att ta bort avgiftsfriheten för denna instas. Hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet Nämnden påverkar miljöaspekterna i de villkor som ställs i samband med upphandling av verksamhet och slutande av avtal. Vid nyanskaffning av bil ska leverantör med kontrakt enligt LOV skaffa miljöbil enligt den definition som Transportstyrelsen anger. Nämndens personal, strävar efter att i största möjliga utsträckning resa med kollektiva transportmedel och begränsa individuellt bilåkande. De flesta resor genomförs med tåg eller buss. När det gäller pappersförbrukningen kopierar personalen det mesta dubbelsidigt med en kopieringsmaskin med hög kapacitet och bra funktioner. Nämnden erhåller handlingar via läsplatta och arbetar 10

15 med stöd på distans i form av e-hemtjänst och e-boendestöd för att ge stöd i bostaden via digitala omsorgstjänster och därmed förbättra den enskildes livsmiljö. Införandet ger miljövinster genom att personaltransporter med bil kan minskar. Social hållbarhet Att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggandemänskliga behov uppfylls. Nämndens uppgift är att ge råd, hjälp, stöd och service till människor som på grund av funktionsnedsättning är i behov av hjälp. Stödet ska utformas så att hänsyn tas till den enskildes egna resurser, förutsättningar och behov. Socialtjänstens verksamhet bedrivs med stöd av lagstiftning som t.ex socialtjänstlagen (SoL). Ekonomisk hållbarhet Nämnden har i uppdrag att påtala behov av resurser för nämndens målgrupper samt hålla den erhållna budgetramen. I de fall nämnden ser att budgeten inte kan hållas har nämden skyldighet att besluta om åtgärder. Arbete med en ersättningsmodell som syftar till att utveckla kvaliteten i särskilt boende pågår. Kulturell hållbarhet Kultur är ett relativt vitt begrepp och är därför inte helt enkelt att definiera. Det är viktigt att det inom ramen för nämndens beställda/upphandlade verksamheter finns utrymme för olika former av kulturella möten/aktiviteter i det vardagliga arbetet. Inte minst vill nämnden betona vikten av att tillvara olika kulturella erfarenheter och bakgrunder för att utveckla vården och omsorgen. Hållbar utveckling sammantaget Nämnden ser att behoven inom målgruppen för närvarande överstiger resurserna varvid prioriteringar och besparingar har vidtagits och kommer att vidtas även framåt då diskrepansen mellan behov och resurser mycket sannolikt kommer att öka. Även besparingar och prioriteringar hos andra huvudmän, exempelvis landstinget i form av färre vårdplatser, får återverkningar på nämndens område. Kommunen har enligt Socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för befolkningen i kommunen, vilket kan få återverkningar på kostnaderna. 11

16 Jämställdhetsintegrering Antalet personer med beviljade hemtjänstinsatser var under augusti personer. Totalt antal beviljade timmar var cirka Antalet personer med beviljad hemtjänst och timmar, ökade som mest i åldersspannet år. Antalet kvinnor med hemtjänst var markant fler än antalet män inom alla tidsintervaller. Differensen i antalet män/kvinnor i ålderskategorierna var relativt liten. Från 70 år var antalet kvinnor med hemtjänstinsatser markant fler än antalet män. Västerås kommunfakta per 31/ , visade att i åldrarna var 15 % kvinnor och 14 % män. I åldrar 80- var motsvarande siffor 6 % respektive 4 %. 1-9 tim tim tim tim tim Summa Antal personer Antal timmar Antal kvinnor % 62% 64% 65% 69% 67% 69% 70% Antal timmar % 64% 65% 69% 67% 69% 66% Därav män Antal timmar Ålder <= Antal personer Antal timmar Antal kvinnor % 53% 54% 62% 59% 66% 69% 74% Antal timmar Därav män Antal timmar Analys Kvinnorna svarade för 65% av de beviljade hemtjänstinsatserna, motsvarande 67% av de sammanlagda beviljade hemtjänsttimmarna. De procentuella skillnaderna i stadens befolkningsstatistik visade att ca 2000 fler är kvinnor mellan år jämfört med män. 12

17 En beräkning innebär att de beviljade timmarna totalt sett motsvarade ca 52 Mkr i augusti (hänsyn inte tagen till differentierad ersättning/dag/natt/tätort/landsbygd). Kvinnornas andel av de beviljade hemtjänsttimmarna skulle därmed innebära ca 35 Mkr. Orsakerna till de skillnader i beviljade hemtjänstinsatserna som visades för augusti, är f.n. inte klargjorda och skulle kunna vara föremål för vidare genomlysning. Skillnaderna behöver också ställas i relation till att antalet kvinnor är fler än män i åldrarna 65 år och uppåt. Att nämna i sammanhänget är en analys gjord av Sveriges kommuner och landsting (SKL) för ett antal år sedan. I en Stockholms kommun genomfördes en gender budget-analys. Resultaten visade att kvinnorna fick mer hemtjänstinsatser än män. Kvinnorna fick mer personlig omvårdnad, medan männen fick mer av serviceinsatser. Sammanboende män fick inte lika mycket serviceinsatser som ensamboende män, medan ensamboende män fick mer hjälp med hushållsarbete än ensamboende kvinnor. Grundläggande styrdokument Översiktsplan Beträffande ett varierat utbud av bostäder sker planeringen för de tre sociala nämnderna utifrån att det ska vara en jämn spridning i kommunen av de typer av boenden som nämnderna ansvarar för att tillhandahålla. Ovanstående gäller således även serviceorterna och övriga mindre tätorter. För närvarande projekteras en utbyggnad av Vallonens äldreboende i Skultuna. I allt detaljplanearbete bevakas också möjligheterna att bygga gruppbostäder i dessa orter. Ett flertal har tillkommit här under åren. Program för personer med funktionsnedsättning Nämnden följer den handlingsplan som beslutats av Kommunstyrelsen. Vidare efterfrågar nämnden en årlig redogörelse av hur utförarna arbetar utifrån program och handlingsplan med särskilt focus på att Främja och följa upp att personer i bostad med särskild service (NF, IFN) och äldreboenden där kommunen är beställare får en hälsofrämjande kost och fysisk aktivitet utifrån riktlinjer och krav (Handlingsplan beslutad av kommunstyrelsen ) Miljöprogram Nämnden påverkar miljöaspekterna i de villkor som ställs i samband med upphandling av verksamhet och tecknande av avtal. Nämndens personal, strävar efter att i största möjliga utsträckning resa med kollektiva transportmedel och begränsa individuellt bilåkande. De flesta resor genomförs med tåg eller buss. Personalen kopierar det mesta dubbelsidigt med en kopieringsmaskin med hög kapacitet och bra funktioner. Nämnden erhåller handlingar via läsplatta och arbetar med stöd på distans i form av e-hemtjänst och e-boendestöd för att ge stöd i bostaden via digitala omsorgstjänster och därmed förbättra den enskildes livsmiljö. Införandet ger miljövinster genom att personaltransporter med bil kan minska. Alla 13

18 anställda har bärbara datorer och smarta telefoner för att effektivisera arbetet och minska pappersanvändningen. Upphandlingspolicy Nämnden följer den upphandlingspolicy som är beslutad av Kommunfullmäktige. Nämndens handlingsplan för beställning, upphandling, konkurrensutsättning och avtalsuppföljning bygger på delarna i upphandlingspolicyn samt beskriver nämndens strategi för beställning och upphandling. Näringslivsprogrammet Nämnden lägger stor vikt vid att skapa och upprätthålla goda relationer med nuvarande och presumtiva utförare. I de fall där det varit möjligt har nämnden skapat möjligheter för nyföretagande vilket även inkluderar mångfalden. Utveckling av välfärdsteknologi och e-hälsa är områden som uppmärksammats nationellt, internationellt och bidragit till staden som naturlig mötesplats för innovationer. Mötesplats för Innovation i Samverkan TEstbädd för Livskvalitet (MISTEL) är en arena för möten mellan innovatörer och blivande användare av innovationerna. Projektet är treårigt och pågår till hösten Målsättningen är att testbädden efter den tiden ska vara permanent etablerat med varaktig finansiering. Policy för internationellt arbete Nämnderna följer stadens inriktning för de deklarationer och positionsdokument som staden undertecknat exempelvis Barnkonventionen, Fairtrade City, Aalborgdeklarationen mm. Förvaltningen bistår i mycket hög utsträckning med kompetens vid olika studiebesök till staden resp. till någon av nämnderna/förvaltningens verksamheter. Nämnderna har sedan många år tillbaka ett årligt utbyte med de nordiska vänorterna inom det sociala området. Förvaltningen deltar i ENSA ett europeiskt nätverk för kommunal socialtjänst/vård och omsorg där samverkan några gånger resulterat i en gemensam EU-ansökan. Medel har tidigare erhållits för utvecklingsprojekt för mångfald och ledarskap samt för att utveckla familjehemsvården. F.n. deltar förvaltningen i ett EU-projekt med fokus på innovationsupphandling av teknik för äldre, Silver. Förvaltningen ingår även i ett samarbetsprojekt, Connect, via Nordiska ministerrådet, med fokus på att utveckla användandet av teknik i kommunal vård och omsorg för äldre. Förvaltningen har nyligen påbörjat ett samarbetsprojekt med de övriga nordiska huvudstäderna med syfte att utveckla innovations/testmiljöer för välfärdsteknik i kommunal vård och omsorg. Ledarpolicy och medarbetarpolicy Medarbetarpolicyn är tänkt att användas som utgångspunkt för samtal på arbetsplatsträffar för att utveckla samspelet och en god arbetsmiljö på arbetsplatsen. Förvaltningens HR-konsult har under de tre senaste åren bistått förvaltningens enhetschefer med samtal om policyn på arbetsplatsträffar. Då förvaltningen har delat på flera enheter och tillsatt nya chefer planeras för fortsatt stöd till alla enheter. Därutöver genomför förvaltningen en till två gemensamma inspirationsdagar per år för hela förvaltningen då gemensamma teman har behandlats, ex. mångfald, bemötande. HR-konsulten bistår alla chefer med samtal om andra viktiga teman på arbetsplatsträffarna. Teman som anges i det 14

19 stadsövergripande dokument som reglerar arbetsplatsträffarna såsom alkohol och droger, kränkande särbehandling och jämställdhet. Förvaltningsledningen erbjuder information för alla nyanställda två gånger per halvår, då görs bl.a. en genomgång av medarbetarpolicyn och samverkansavtalet. Förvaltningen har under de senaste två åren, med utgångspunkt från stadens riktlinjer, tagit fram gemensamma mallar för medarbetar- och lönesamtal. Därutöver har förvaltningen tagit fram kompetens- och lönemodeller för biståndshandläggare, socialsekreterare och administratörer. Planering finns för att kommande år ta fram liknande kompetensmodeller för fler yrkesgrupper inom förvaltningen. De befintliga modellerna har resp. kommer att tillämpas i medarbetarsamtal samt ska användas som stöd i kommande lönesamtal. Förvaltningens chefer upprättar årliga s.k. chefskontrakt/åtaganden med överordnad chef. Dessa kontrakt/åtaganden följer i stora drag den modell som för två år sedan togs fram för förvaltnings- och bolagschefer och som nu efter viss revidering och remissbehandling fastställts av kommunfullmäktige. Chefer erbjuds introduktion samt ska delta i de utbildningar som staden arrangerar för nya chefer. Förutom individuella planer för kompetensutveckling så har chefer och konsulenter deltagit i särskilda ledarskapssatsningar anordnade av förvaltningen. Kommande år kommer även grupper av medarbetare att erbjudas deltagande i särskilda kompetenssatsningar med fokus på just medarbetarskap. Investeringsplan Enligt stadsledningskontorets anvisningar ska nämnder och styrelser redovisa investeringsplaner för perioden Det gäller även de tre sociala beställarnämnderna trots att dessa inte har några egna investeringsutgifter utan beställer nya boenden m m av fastighetskontoret. I bilaga framgår dessa investeringar. Dessa uppgifter finns även med i fastighetskontorets Komplettering av årsplan. I de sociala nämndernas kostnadsberäkningar avseende planperioden har detta medräknats för att inrymmas i respektive nämnds budgetram. 15

20 Gemensam verksamhet Planerad verksamhetsutveckling Riktlinjer för föreningsbidrag Nämnden beslutade 2014 om att revidera riktlinjerna för föreningsstöd samt en översyn av föreningsverksamheten inom nämndens ansvarsområde. Arbetet pågår och bör kunna ge effekter under Digitala trygghetslarm Digitala trygghetslarm införs med start under Under del av 2014 och 2015 har ett arbete förts med att ta fram ett förfrågningsunderlag för att upphandla de digitala larmen och kedjan för kommunikationen mellan larm och larmcentral. Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) Västerås stad har tillsammans med Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola sedan 2009 bedrivit ett gemensamt utvecklingsprojekt, Samhällskontraktet. Samverkan har bl.a. resulterat i att nämnden fr.o.m tills 2016 ger medel motsvarande 50 % doktorandtjänst, med uppdrag att forska på Information- och kommunikationsteknik i äldres och deras anhörigas dagliga liv. Projektet ska följa äldres och anhörigas upplevelse av välfärdsteknologins påverkan på det dagliga livet vad gäller trygghet, livskvalitet och hälsa. Connect Västerås deltar tillsammans med Göteborg i ett nordiskt projekt, CONNECT (Collecting Nordic Best Practice Within Welfare Technology). I projektet, som finansieras av Nordiska ministerrådet, ingår två kommuner från respektive land. Syftet är att staka ut en gemensam väg mot ökad användning av modern välfärdsteknologi. Att utbyta erfarenheter är en viktig del i projektet. Äldrenämnden har ett stort antal pågående utvecklingsprojekt som finansieras med statliga prestationsmedel. Flera av dessa projekt och utredningar går över i en genomförandefas med finansiering genom äldrenämndens budget. Innovationsupphandling Västerås deltar i EU-projektet SILVER som genomför en innovationsupphandling av nya tekniska hjälpmedel som gör äldre självständiga i hemmet. Under året har de tre finansierade innovationerna testats i ett testlaboratorium i Odense, Danmark. Under våren 2016 kommer de att testas av äldre Västeråsare i testbädden MISTELs regi. Projektet pågår MISTEL Mötesplats för Innovation i Samverkan TEstbädd för Livskvalitet (MISTEL) är en arena för möten mellan innovatörer och blivande användare av innovationerna. Projektet är treårigt och målsättningen är att testbädden efter den tiden ska vara permanent etablerad med varaktig finansiering. 16

21 Mobil dokumentation Projektet mobil dokumentation startade 2014, där 25 legitimerad personal från olika enheter deltog. Syftet var att öka kvalitet och tillgänglighet i dokumentationen, större delaktighet för individen samt en bättre och effektivare vård och omsorg. En slutrapport godkändes av nämnden i augusti och i september beslutades att implementeringsprojektet- Mobil arbetssätt- kan påbörjas. ÄBIC (Äldres behov i centrum) ÄBIC är ett sätt för biståndshandläggarna att efter nationell klassificering och struktur, behovsbedöma insatser och följa upp beslut. En planering för att uppskatta de personella insatserna för såväl inom enheten som för utförarledet, avses att bli gjorda under 2016 för vidare ställningstagande om implementering. Ekonomi Gemensam verksamhet Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Budget 2016 Förändring Politisk verksamhet nämnd 1,2 1,4 1,4 1,4 0,0 Ledning/myndighetsutövning 40,7 43,7 43,7 54,6 10,9 Prestationsersättning 25,1 6,9 6,9 0,0-6,9 IT-stöd 5,8 3,8 3,8 3,9 0,1 Utvecklingsmedel 1,3 1,0 1,0 1,0 0,0 Samordning/samverkan 0,8 0,9 0,9 0,9 0,0 Föreningsbidrag 2,1 2,7 2,7 2,8 0,1 Lokalanpassning 3,6 3,5 2,5 3,6 0,1 Totalt 80,6 63,9 62,9 68,2 5,3 Inom Ledning/myndighetsutövning ingår kostnaden för den personal som tas över som en följd av BUM-översynen (10,6 mnkr). En stor del (8,8 mnkr) av denna budgetpost låg tidigare under rubriken stöd i ordinärt boende och utgjordes av beställningar av egenregin. 17

22 Förebyggande insatser/socialt nätverk Verksamhetsområdet omfattar icke lagstadgad verksamhet och kräver inte biståndsbeslut. Här återfinns mötesplatser, social dagverksamhet, stöd till anhöriga som vårdar en närstående, fixartjänster, restauranger och informationsinsatser. Planerad verksamhetsutveckling Bäckbyhuset Efter planering och ombyggnad öppnar Bäckbyhuset under hösten 2015 och kommer att inrymma flera verksamheter från olika förvaltningar. För äldrenämndens del kommer Bäckby mötesplats att vara lokaliserad där. Anhörigcentrum Anhörigkonsulenterna har idag sin fysiska placering på Oxbackens servicehus, där anhörigcentrum finns. Från årsskiftet övergår tjänsterna organisatoriskt till Sociala nämndernas förvaltning. Det finns två konsulenter för nämndens ansvarsområde och en konsulent riktad för personer med funktionsnedsättning. Det kan finnas anledning att se över den fortsatta lokalmässiga placeringen av anhörigstödet. Ett centralt beläget anhörigcentrum, ditt all kollektivtrafik passerar, med samlat uppdrag för stadens tre sociala nämnder, med flexibla öppettider och bred kompetens, kan möta behoven från anhöriga oavsett ålder. Dagverksamhet och mötesplats Dagverksamhet syftar till att ge personer med behov av socialt stöd möjlighet till meningsfull sysselsättning och gemenskap. För social dagverksamhet krävs inte biståndsbeslut. För dagverksamhet för personer med demenssjukdom krävs biståndsbeslut. Allt fler människor med demenssjukdom eller demensliknande symptom ansöker om dagverksamhet, varför behovet av platser är angeläget. Besöksfrekvensen på den sociala dagverksamheten har varit relativt låg. Däremot kan behovet av den sociala dagverksamheten komma att öka med förändrade riktlinjer. Den kan komma att bli mer frekvent besökt, det skulle också kunna föranleda ett bredare uppdrag till mötesplatserna. Ekonomi Förebyggande verksamhet/ socialt nätverk Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Budget 2016 Förändring Restaurang 9,5 9,6 9,6 9,8 0,2 Mötesplats 21,7 22,4 22,6 22,9 0,3 Totalt 31,2 32,0 32,2 32,7 0,5 18

23 Stöd i ordinärt boende Med stöd i ordinärt boende avses här de insatser som är biståndsbedömda och finns inom nämndens riktlinjer. I augusti 2015 hade närmare 3000 personer hemtjänstinsatser. Antalet leverantörer av hemtjänst etc. är för närvarande 14 (inkl. kommunal och privat utförare). Planerad verksamhetsutveckling Uppföljning biståndsbeslut Projektet avslutades den 30 september och slutrapport redovisas i november. De personer som arbetat i projektet övergår till sina ordinarie tjänster på biståndsenheten. Projektets arbetsmetod ska implementeras på biståndsenheten för äldre. Informationsöverföring och utbildningsinsatsers blir centrala för genomslagskraften. Modell för biståndsbedömning - IBS På uppdrag av äldrenämnden, genomförde NHG (Nordic healthcare group) en genomlysning av kostnaderna för hemtjänst och modellen för biståndsbedömning. Det har resulterat i att en ny modell för biståndsbedömning startar under hösten, inledningsvis i mindre skala för att senare gälla all bedömning. Modellen kallas Individuell Behovsanpassad Segmentering (IBS) och är ett sätt att bevilja tid för både service- och omvårdnatsinsatser. Översyn av ersättnings- och avgiftsmodell Under året har en översyn av ersättnings- och avgiftsmodell påbörjats och beräknas pågå under resterande del av året. Inriktningen är att eventuella förändringar kan införas under e-hemtjänst E-hemtjänst har funnits i två år och det praktiska stöd som då krävdes i form av ex. utbildningsinsatser och support har förändrats. Därför pågår en översyn av den framtida organiseringen av e-hemtjänst. Nyckelfri vård och omsorg Äldrenämnden beslutade på försommaren att avvakta med ett införande av ett nyckelhanteringssystem. Skälet till detta var att flera större utredningsuppdrag med beröringspunkter till området pågår. Under kommande år kan frågan åter aktualiseras. Digitala trygghetslarm För närvarande pågår en upphandlingsprocess av digitala trygghetslarm, då den tekniska utvecklingen nationellt innebär en övergång från analogt nät till digitalt. En övergång bör vara klar under I samband med övergången till digitala larm övertar kommunen ansvaret för kommunikationen mellan larmcentral och den enskilde. Det innebär en ökad kostnad för kommunen. 19

24 Äldres möjlighet att äta lunch i skolan I juni beslutade grundskolenämnden att uppdra till barn- och utbildningsförvaltningen att fortsätta att servera lunch åt äldre i skolrestauranger, främst i Barkarö och Irsta samt att där det finns behov och möjlighet, utvidga det till fler skolor. Samråd ska föras med sociala nämndernas förvaltning och berörda rektorer. Ekonomi Stöd i ordinärt boende Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Budget 2016 Förändring Hemtjänst/boendestöd 367,8 459,2 416,9 395,4-21,5 Hemsjukvård 30,3 34,0 30,3 35,6 5,3 Korttidsvård/korttidsvistelse 97,6 106,2 106,7 108,7 2,0 Dagverksamhet 6,2 6,6 6,5 7,2 0,7 Avlösarservice 0,1 0,1 0,4 0,1-0,3 Utskrivningsklara patienter 1,0 4,5 0,7 4,5 3,8 Bostadsanpassningsbidrag 21,4 19,7 19,7 20,2 0,5 Totalt 524,4 630,3 581,2 571,7-9,5 Inom Hemtjänst/boendestöd ingår 2016 års kvarstående obalans på -46,5 mnkr. Budget 2016 för hemtjänst i ordinärt boende är 441,9 mnkr. Från denna summa har nämndens obalans 2016 på 46,5 mnkr dragits vilket innebär en budget på 395,4 mnkr. Särskilda boenden Planerad verksamhetsutveckling Vid årsskiftet 2014/2015 togs 100 av de 120 nybyggda lägenheterna på Hälleborg i anspråk. Nettotillskottet blev drygt 30 lägenheter då samtidigt avveckling skedde av ett par enheter som på sikt bedömts som mindre lämpliga avseende arbetsmiljö och ur verksamhetssynpunkt. Byggnationer planeras i Skultuna vid Vallonens servicehus för att tillföra cirka 30 nya lägenheter. Vid enheten Gryta pågår också ett arbete för att under kommande år bygga om fastigheten för att få ändamålsenliga lägenheter. Det innebär bättre lokaler för korttidsverksamheten och också ett tillskott av permanenta platser, vårdoch omsorgsboende, 18 lägenheter som beräknas stå klara årsskiftet 2017/2018. Sommaren 2015 beslutade nämnden om en avveckling av Gude, 25 lägenheter. För att kompensera dessa platser beslutades samtidigt om att öppna de resterande 20 20

25 lägenheterna på Hälleborg. Det innebära att det ej blir något nettotillskott av lägenheter i särskilda boenden vid årsskiftet 2015/2016. Sedan halvårsskiftet 2015 är det en ansträngd situation med många som väntar på lägenhet. Väntetiderna överstiger nu i en del fall tremånadersgränsen och det är också en ökad andel personer på korttidsplatser som väntar på permanent boende. Ett projekt startade 2014 som syftar till att ta fram en ersättningsmodell för ålderdomshem och gruppboenden för personer med demenssjukdom som främjar innovationer i vård och omsorg. Visionen är att i en framtid görs upphandling och beställning av äldreomsorg med resultat och levererad kvalitet istället för enbart för utförd insats som grund för ersättning vilket öppnar för flexibla lösningar och en ökad användning av innovationer av olika slag. Innovationer som kommer till användning på initiativ av, och efter val av, vården och omsorgens beställare, utförare och/eller mottagare (patient/brukare). Projektet har beviljats bidrag från Vinnova. Redovisning av arbetet sker under 2015 och nämnden har beviljats ytterligare medel under ett år för att kunna pröva modellen i praktiken, i mindre skala. Projektet Framtidens trädgård avslutades med ett seminarium i september Nu vidtar arbete med implementering av projektets erfarenheter i de boenden som ej var med i projektet. Fastighetskontoret har fått ett uppdrag att inventera utemiljön vid samtliga särskilda boenden för att förbättringar ska kunna ske successivt. Ekonomi Särskilda boenden Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Budget 2016 Förändring Servicehus 174,8 180,4 173,8 183,8 10,0 Demensgruppboende 224,3 248,1 245,9 258,0 12,1 Ålderdomshem 203,6 217,4 217,6 224,0 6,4 Rehabilitering 0,3 0,3 0,3 0,0-0,3 Bostadsanpassningsbidrag 0,3 0,4 0,2 0,4 0,2 Tekniska hjälpmedel -0,2-0,4-0,4-0,4 Totalt 603,1 646,2 637,8 665,8 28,0 21

26 Bilaga 2 Beskrivning av investeringsobjekt Prio: 1 Nr: Förvaltning:SNF Huvudgrupp: Projekt: Bostäder Vallonen om/tillbyggnad av äldreboende Före perioden Efter perioden Totalt perioden Totalt invest. Extern hyreskostnad tkr 0 0 Investering tkr Avskrivningstid år 20 Räntekostnad tkr Amortering tkr Summa kapitaltjänstkostnad tkr Driftkostnader för fastighet/anläggning tkr 0 0 Summa driftkostnader tkr för investeringsprojekt Underhållskostnader tkr 0 0 Beskrivning: Tillbyggnad av Vallonens servicehus i Skultuna med 30 lägenheter för vård- och omsorgsboende. Vallonen ägs av Bostads AB Mimer. Utbyggnaden görs för att dels kunna avveckla ett litet gruppboende för personer med demenssjukdom - Solglimten med 12 lägenheter - som finns i icke ändamålsenliga lokaler i Skultuna samt att därutöver få ett välbehövligt nettotillskott utifrån behov som beror på den demografiska utvecklingen i enlighet med äldrenämnden boendeplan som antogs våren Förväntade effekter av investeringen: Att kunna verkställa de beslut om särskilt boende som nämnden är skyldig att verkställa beräknat på behov utifrån bland annat den demografiska utvecklingen. Dessutom kan nämnden avveckla det boende som nämns ovan. Projekteringskostnad vid förgävesprojektering. Konsekvenser vid utebliven investering: Risk för kritik från Socialstyrelsen För att Solglimten inte ses som ett fullgott demensboende utifrån den fysiska utformningen och att en tillräckligt god och säker vård inte kan erbjudas. Risk för väsentligt och oproportionellt höga driftkostnader för vården och omsorgen på grund av lokalernas utformning. Risk för brist på platser i särskilt boende på grund av uteblivet nettotillskott.

27 Bilaga 2 Beskrivning av investeringsobjekt Prio: 2 Nr: Förvaltning:SNF Huvudgrupp: Projekt: Bostäder Gryta, äldreboende, om- och tillbyggnad Före perioden Efter perioden Totalt perioden Totalt invest. Extern hyreskostnad tkr 0 0 Investering tkr Avskrivningstid år Räntekostnad tkr Amortering tkr Summa kapitaltjänstkostnad tkr Driftkostnader för fastighet/anläggning tkr 0 0 Summa driftkostnader tkr för investeringsprojekt Underhållskostnader tkr 0 0 Beskrivning: Gryta korttidsboende byggs om till ett demenscenter med dels moderna ändamålsenliga lokaler för korttidsverksamhet, dels till särskilt boende (permanent boende) för personer med demenssjukdom. Projektering pågår.. Förväntade effekter av investeringen: Kunna erbjuda ändamålsenliga lokaler för korttidsverksamhet samt dagverksamhet och permanent särskilt boende för personer med demenssjukdom utifrån såväl befintliga som kommande behov, där den demografiska ökningen av de äldreäldre är inräknad. Konsekvenser vid utebliven investering: Att inte kunna verkställa fattade beslut om särskilt boende. Risk för sanktionsavgifter.

28 Bilaga 2 Beskrivning av investeringsobjekt Prio: 2 Nr: Förvaltning:SNF Huvudgrupp: Projekt: Bostäder WIFI och Trygghetslarm Före perioden Efter perioden Totalt perioden Totalt invest. Extern hyreskostnad tkr 0 0 Investering tkr Avskrivningstid år Räntekostnad tkr Amortering tkr Summa kapitaltjänstkostnad tkr Driftkostnader för fastighet/anläggning tkr 0 0 Summa driftkostnader tkr för investeringsprojekt Underhållskostnader tkr 0 0 Beskrivning: Fortsatt installation/uppgradering av nätverk och accesspunkter samt mycket stort behov av utbyte av trygghetslarm. Beloppet avser behov för såväl ÄN som NF och IFN. Till allra största delen utgör investeringarna helt nödvändiga behov av utbyten av trygghetslarm i äldrenämndens särskilda boenden. En mindre del av investeringsvolymen avser WIFI och trygghetslarm för NF och IFN. För ÄN är det 34 enheter som blir/kan bli aktuella under investeringsperioden. En uppskattad investering per trygghetslarm med 1,5 mkr ger ca 50 mkr som fördelat på de fyra åren ger 12,5 mkr/år. Fortsatt Wifi-utbyggnad för att få täckning så att larmen kan fungera trådlöst bedöms till ca 1,5 mkr/år. 3 mkr/år för IFN och NF tillsammans avser både Wifi-installation samt eventuella behov av larmbyten. Det ska poängteras att uppskattade Förväntade effekter av investeringen: Det grundläggande är att kunna behålla nödvändig säkerhet och trygghet för de personer som bor i särskilt boende - det är ett absolut måste att ha väl fungerande larmanläggningar. De gamla typerna av larm är på utgående, går inte att reparera, reservdelar finns inte längre etc. De ersätts nu med betydligt mer verksamhetsanpassade larm med helt annan funktionalitet som i huvudsak bygger på trådlös kommunikation och innebär bland annat stor mobilitet för såväl boende som personal. De ytterligare krav på bemanning i särskilda boenden för äldre som är på gång, kommer att innebära stora kostnadsökningar för kommunerna. En beräkning som Västerås har gjort i ett skede av beredningen av ärendet av socialstyrelsen, landade på ca 100 mkr/år i ökade personalkostnader för Västerås stad. Det visar i alla fall på storleksordningen. Det går inte i det här läget att göra några beräkningar uttryckta i kronor, men användande av olika slags vårdteknologi, där trygghetslarm utgör basfunktionen, kommer att kunna ha en återhållande effekt på kostnadsökningen för bemanningen. Samtidigt kommer personalen att få bättre förutsättningar för att utöva sitt arbete Konsekvenser vid utebliven investering: Utbytena är helt nödvändiga annars finns inte fungerande trygghetslarmsanläggningar i de särskilda boendena och detta är inget alternativ.