Huvudtitel 30 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Transkript

1 Huvudtitel 30 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde omfattar jord- och skogsbruket, trädgårdsodlingen, fiskeri-, viltoch renhushållningen, landsbygdsutvecklandet, veterinärvården samt den därmed förknippade tillsynen över animaliska livsmedel, användningen av vattentillgångar och lantmäteriet. Förvaltningsområdets verksamhet har följande strategiska allmänna mål: skapa och upprätthålla förutsättningar för en hållbar och mångsidig användning av förnybara naturtillgångar samt för tryggande av en god kvalitet på de nyttigheter som fås av dessa skapa och upprätthålla förutsättningar för utvecklandet av landsbygdsnäringarna och fritidsaktiviteterna på landsbygden säkerställa kvaliteten på livsmedel samt djurens och växternas hälsa. Följande centrala ändringar inverkar på förvaltningsområdets verksamhet år 2003: användningen av träenergi ökar och den internationella skogspolitiken får större betydelse fortsatta förhandlingar 2003 om stödet vid allvarliga svårigheter till södra Finland halvtidsöversynen av Agenda 2000 EU:s utvidgning förhandlingsrundan i WTO Utgifterna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde enligt uppgiftsområde samt inkomsterna (kapitel 12.30) under åren , milj. euro (inom parentes en hänvisning till det kapitel under vilket anslaget har budgeterats år 2003): /2003 bokslut ordinarie budget budgetprop. förändring Jordbruk och trädgårdsodling samt landsbygden sammanlagt inkomststöd för jordbruk och trädgårdsodling (30.12) marknadsföring av jordbruks- och trädgårdsprodukter (30.13) utveckling av gårdsbruks- och landsbygdsstrukturen (30.14) forskning, rådgivning och övriga utgifter (30.15 och 21) Skogsbruk (30.31, 32 och 33) Fiskeri-, vilt- och renhushållning (30.41 och 42) Vattentillgångar och lantmäteri (30.51, 61 och 62) Livsmedel och hälsa (30.71, 72, 73 och (74)) Övrig verksamhet (30.01, 02, 03 och 04) Sammanlagt, utgifter Sammanlagt, inkomster (kapitel 12.30) År 2003 baserar sig tilläggen i anslagen i huvudsak på höjningen av de stöd som kompenserar den sänkning av de institutionella priserna som genomförandet av Agenda 2000 förutsätter, det effektiverade genomförandet av program som medfinansieras ur EU:s strukturfonder och som gäller åren och det nationella skogsprogrammet 2010 samt genomförandet fullt ut av övervakningsprogrammet för BSE. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

2 De preliminära resultatmålen inom förvaltningsområdet för 2003 enligt uppgiftsområde: Jordbruk och trädgårdsodling samt landsbygd Utgående från det strategiprojekt för jordbruket som blev klart 2001 ställde statsrådet upp följande sex nationella mål för Finlands jordbrukspolitik fram till För att uppnå dessa mål genomför förvaltningsområdet 2003 de mer detaljerade åtgärder som nämns vid varje punkt: 1. Förstärkning av den konsumentorienterade verksamheten inom hela livsmedelskedjan Genom den egna verksamheten och bl.a. genom styrning av resurserna säkerställer förvaltningsområdet att livsmedelskedjan producerar högklassiga och säkra livsmedel. 2. Förbättring av marknadens funktion En kundorienterad verksamhet inom livsmedelskedjan säkerställs även genom produktion av information om konsumenternas och medborgarnas kvalitetsförväntningar samt genom utökat kunnande och samarbete inom produktionskedjan med hjälp av forskning, utbildning, rådgivning och utvecklingsprojekt i enlighet med den nationella kvalitetsstrategin för livsmedelshushållningen. 3. Säkerställande av jordbrukets lönsamhet och verksamhetsförutsättningar År 2003 är målet att vid förhandlingarna med kommissionen få till stånd ett resultat i fråga om det nationella stödet till södra Finland som tryggar verksamhetsförutsättningarna för jordbruksproduktionen och produktionens lönsamhet samt möjliggör en balanserad utveckling av olika områden. Dessutom påverkas halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken så att Finlands speciella förhållanden beaktas i besluten. 4. Utveckling av den gemensamma jordbrukspolitiken i en jämlikare och socialt, ekonomiskt och ekologiskt mer hållbar riktning Förberedelser för reformer av EU:s gemensamma jordbrukspolitik görs genom preciseringar av Finlands mål för att jämna ut de naturliga skillnaderna i konkurrenskraften mellan olika områden så att det fästs allt större uppmärksamhet vid det faktiska behovet av ekonomiskt stöd med beaktande av kraven på en hållbar utveckling, miljövård och djurens välbefinnande. 5. Effektivering av växelverkan mellan jordbruks- och landsbygdspolitiken Finlands ställningstaganden preciseras vad gäller det sätt på vilket den ökade efterfrågan på olika offentliga nyttigheter som jordbruket producerar tillgodoses och det sätt på vilket produktionen av offentliga nyttigheter beaktas i jordbruksoch landsbygdspolitiken. 6. Förbättring av jordbrukets struktur För att öka antalet generationsväxlingar utreds möjligheterna att effektivera nuvarande metoder. Skogsbruk Statsrådet beslutade den 18 november 1999 om genomförande av Finlands nationella skogsprogram 2010, vilket ingår i regeringsprogrammet, som en helhet som är i balans med avseende på skogarnas ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarhet. Inom förvaltningsområdet genomförs det nationella skogsprogrammet. Syftet med det nationella skogsprogrammet är att svara på Finlands nationella och internationella behov genom att utveckla skötseln, användningen och skyddet av skogarna så, att skogarna ger finländarna sysselsättning och försörjning i så stor utsträckning som möjligt, utvecklas på ett livskraftigt sätt och med bevarad mångfald samt erbjuder alla finländare andlig och fysisk rekreation. Målet för det nationella programmet är att 1. Bibehålla konkurrenskraften i fråga om skogsindustrins verksamhetsbetingelser i Finland så att skogsindustrin fram till år 2010 ökar den årliga användningen av inhemskt gagnvirke med 5 10 miljoner kubikmeter. År 2003 utövar statsrådet en politik som upprätthåller och främjar skogsindustrins verksamhetsbetingelser, i synnerhet gäller detta energi- och kommunikationspolitiken. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

3 2. Fram till år 2010 fördubbla värdet av trävaruindustrins export till 4,2 miljarder euro om året och öka den årliga användningen av energivirke med 5 miljoner kubikmeter. År 2003 deltar man i kampanjen TräEuropa och främjar med hjälp av ekonomiska styrmedel drivning, transport, flisframställning och användning av energivirke. 3. Dra försorg om skogsvården och skogsförbättringsarbetena så, att det stigande årliga avverkningsuttaget för gagnvirke står på en hållbar grund. Med anslag under momenten och stöds under 2003 arbetet för att trygga virkesproduktionen i privata skogar och förbättras kvaliteten på skogsförnyelser. 4. Uppnå och bibehålla en skyddsnivå som är gynnsam för de organismer och livsmiljöer som finns i skogarna genom en tillräcklig kombination av skyddsområden och ekonomiskogar som behandlas med beaktande av mångfaldshänsynen. Utgående från det arbete som kommittén för skydd av södra Finlands skogar (METSO) gjort fortsätter 2003 utvecklandet av mångfalden i skogarna i södra Finland samt främjas vattenvården inom skogsbruket på det sätt som förutsätts i målprogrammet för vattenvården fram till år 2005 och EU:s ramdirektiv om vattenpolitiken. 5. Se till att de hävdvunna användningsformerna för skogar beaktas inom skogsanvändningen och skogsskyddet och att den mångomfattande materiella välfärd och det andliga välbefinnande som skogarna står för främjas. 6. Förbättra det skogliga kunnandet genom att ytterligare stärka den innovativa verksamhet inom skogsbranschen som grundar sig på forskning, utbildning och internationalisering. År 2003 inleds det internationellt anslutna skedet av klusterforskningsprogrammet för skogsbranschen och det koordineras med nätverket av kunskapscentra inom träproduktsbranschen och handlingsprogrammet TräFinland. 7. Främja ett hållbart skogsbruk genom aktiv internationell skogspolitik, samarbete inom forskning och utbildning samt information som gäller skogarna och miljön. År 2003 genomförs de mål som uppställts av ministergruppen för Finlands internationella skogsprojekt. Programåtgärderna förbättrar den offentliga ekonomins finansiella balans och stöder sysselsättningen och landsbygdsutvecklingen. Det nationella skogsprogrammet har genomförts som en lärande process som fokuseras och justeras enligt ändringar i verksamhetsmiljön och på basis av ny information. Programmet utvärderas Resultaten av utvärderingen beaktas i verksamheten Fiskeri-, vilt- och renhushållning En central utgångspunkt består i att ta till vara naturtillgångarna inom ramen för en hållbar användning. Detta innebär framför allt att fisket och jakten måste dimensioneras enligt fisk- och viltbestånden samt renstammen enligt renbetena. Från verksamhetens synpunkt intar korrekta uppgifter om fisk- och viltbestånden samt renbetena en nyckelställning. För näringsfiskets vidkommande sköts fiskerihushållningen i enlighet med EU:s gemensamma fiskeripolitik. Utöver skyddet av fiskresurserna gäller det härvid att beakta behoven hos dem som konsumerar fisk och dem som idkar näringar i anknytning till fiskerihushållningen. EU:s gemensamma fiskeripolitik inverkar på fiskerihushållningen på olika sätt beroende på fiskart och vattenområde. Näringsfisket som helhet omfattas av strukturpolitiken, men resurspolitiken, marknadspolitiken och kontrollsystemen gäller i praktiken bara de kvoterade fiskarterna i havsområdet. Vid sidan av näringsfisket spelar också fritidsfisket en stor roll när det gäller att utnyttja fiskresurserna. Fritidsfisket utvecklas genom nationella åtgärder i enlighet med den utvecklingsstrategi som ministeriet godkänt. Inom gränserna för en hållbar användning ökas möjligheterna till fiske för såväl fritidsfiskare som fisketurister. I fråga om underhållet av fiskevatten förbättras de resultat och den effekt som vården av fiskebestånden har samt utvecklas fiskeodlingarna. Inom vilthushållningen läggs särskild vikt vid att utveckla åtgärderna för förhindrande av skador som viltet åstadkommer samt vid att begränsa en ökning av stammarna av sådant vilt som åstadkommer skada. Behovet av att reglera dessa stammar ökar oavbrutet. Målet är att stärka stammarna av skogshönsfåglar. Inom renhushållningen består den viktigaste uppgiften i att utveckla renhushållningens struktur och ställa antalet renar i proportion till renbetenas kapacitet. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

4 Livsmedel och hälsa Målet är att främja livsmedelssäkerheten och produktkvaliteten, djurens hälsa och välbefinnande, växternas hälsa och odlingsmiljöns kvalitet, samtidigt som förutsättningar skapas för en ekonomisk produktion och för utveckling av livsmedelsproduktionens konkurrenskraft. I syfte att skydda människornas hälsa övervakas livsmedelssäkerheten inom alla led i livsmedelskedjan. Förverkligandet och utvecklingen av den nationella kvalitetsstrategin för livsmedelshushållningen och ett heltäckande kvalitetssystem för livsmedelskedjan fortsätter. Ett nationellt arrangemang för oberoende vetenskaplig rådgivning skapas till stöd för beslutsfattande om livsmedelssäkerhet. Avsikten är att främja och säkerställa kvaliteten på, effektiviteten hos och tillgången till övervakning och andra lagstadgade uppgifter när det gäller livsmedelssäkerhet, odlingsmiljöns kvalitet, djurskydd, möjligheterna att motstå smittsamma djursjukdomar samt de kommunala veterinärtjänsterna. I detta syfte vidareutvecklas djurens hälsovårdssystem, förebyggandet av resistens mot mikrobläkemedel samt övervakningen av ekologisk produktion, växtkvalitet och sjukdomar som smittar människor genom djur samt myndigheternas yrkeskunskap. Livsmedelskontrollen stärks på regional och lokal nivå och ett försöksprojekt för alternativa organisationsmallar inleds. Programmet för övervakning av BSE genomförs effektivt i den utsträckning som Europeiska gemenskapens lagstiftning förutsätter. För att upprätthålla djurs och växters goda hälsa utvecklas en fördelning av uppgifter och kostnader samt åtgärder så att de resurser som står till buds för övervakning och främjande av hälsa allokeras på ett ändamålsenligt sätt utgående från en riskanalys. Ett centralt mål för djurskyddet är att utöver åtgärder som syftar till att förbättra djurens välbefinnande utveckla djurtransporterna och försöksdjursverksamheten. Vattentillgångar I enlighet med ministeriets strategi för vattentillgångarna är målet att trygga tillgången till sanitärt oklanderligt hushållsvatten och en ändamålsenlig avloppshantering samt rening av avloppsvattnet, särskilt på landsbygden och i glesbygden. Målet är också att sörja för en hållbar användning av vattendragen och förebyggandet av översvämningsskador som drabbar jordbruket och bosättningen samt att sköta grundtorrläggningen och underhållet av statliga vattendragskonstruktioner. Genom åtgärderna för nyttjande och vård av vattentillgångarna uppfylls också mål som ingår i EG:s strukturfondsprogram och landsbygdsprogram. Lantmäteriuppgifter Målet är att som ett led i statens uppgift att tillhandahålla basservice upprätthålla ett fungerande fastighetssystem, sköta framställningen av allmänna kartor och insamlingen av nationella grundläggande terränguppgifter, främja samanvändningen av geografisk information samt tillgodose forskningsbehoven inom kartverksbranschen. Utveckling av förvaltningen De ämbetsverk och inrättningar inom förvaltningsområdet som inte har infört det nya lönesystemet skall påskynda utvecklandet av lönesystemen. Sammandrag av inkomsterna och den av EU finansierade verksamheten inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde På basis av verksamheten inom förvaltningsområdet beräknas sammanlagt 885,950 miljoner euro bli intäktsfört i budgeten 2003 (kapitel 12.30). Härav intäktsförs 95 %, dvs. 841,565 miljoner euro, från Europeiska unionen (momenten ). Utöver detta beräknas 114,3 miljoner euro bli intäktsfört 2003 från Europeiska unionen till fonder utanför budgeten (Interventionsfonden för jordbruket och Gårdsbrukets utvecklingsfond). Av de utgifter för 2003 som budgeterats inom förvaltningsområdet är 846,331 miljoner euro sådana utgifter som motsvarar inkomster från EU, medan motsvarande nationella utgifter uppgår till 538,249 miljoner euro. När man dessutom beaktar det nationella stöd för jordbruk och trädgårdsodling som hänför sig till EU-medlemskapet, 588,620 miljoner euro, föranleds 1 973,2 miljoner euro, dvs. 77 % av förvaltningsområdets utgifter, direkt av medlemskapet i EU. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

5 Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis År 2001 bokslut 1000 År 2002 ordinarie statsbudget 1000 Ändring År 2003 budgetprop % 01. Jord- och skogsbruksministeriet Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd och veterinärmedicinska ansvarsnämnden Övriga utgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen Marknadsföring av jordbruksprodukter och balansering av produktionen Utvecklande av gårdsbrukets struktur och landsbygden Övriga utgifter för jordbruket Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi Främjande och övervakning av skogsbruket Skogsforskningsinstitutet Fiskeri-, vilt- och renhushållning Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Nyttjande och vård av vattentillgångarna Lantmäteriverket Geodetiska institutet Forskningsanstalten för veterinärmedicin och livsmedel Livsmedelsverket Kontrollcentralen för växtproduktion (74.) Centralen för utsädespotatis Sammanlagt Det totala antalet anställda 1) Jord- och skogsbruksministeriet F ö r k l a r i n g : Jord- och skogsbruksministeriet skapar förutsättningar för en hållbar och allsidig användning av förnybara naturtillgångar och för utveckling av näringarna och fritidsaktiviteterna på landsbygden samt tryggar livsmedelskvaliteten, djurhälsan och växternas hälsa. Ministeriet svarar för genomförandet i Finland av EU:s gemensamma 1) Dessutom sköts uppgifter som hör till förvaltningsområdet delvis av anställda under andra huvudtitlar: HIM, TE-centralerna ca 621 anställda som sysslar med verkställighet av EU:s jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitik, MM: 262 anställda som sysslar med nyttjande och vård av vattentillgångarna, IM: 21 länsveterinärer, UM: 6 specialsakkunniga, FM: ca 100 anställda vid tullverket inom kontrolluppgifter som gäller EUGFJ-G. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

6 jordbrukspolitik, landsbygds- och strukturpolitik samt fiskeripolitik och för anpassningen av veterinärväsendet och växtskyddssektorn till EU:s bestämmelser. EU:s vattenpolitik påverkar också vattenhushållningsfrågorna i Finland. Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader och personal beräknas fördela sig på följande sätt år enligt uppgiftsområde: årsverken milj. årsverken milj. årsverken milj. Jordbruk och trädgårdsodling samt 13,3 223 landsbygd , ,3 Skogsbruk 35 2,1 36 2,1 32 2,0 Fiskeri-, vilt- och renhushållning 40 2,5 39 2,2 39 2,2 Livsmedel och hälsa 66 3,7 68 4,6 67 4,6 Vattentillgångar, lantmäteri och naturtillgångar 24 1,4 1, ,4 Centraliserade stöduppgifter 93 7,9 74 6,3 76 6,4 Sammanlagt , , ,9 Jord- och skogsbruksministeriets viktigaste preliminära resultatmål för 2003 är: Inom jordbruket är målet att vid förhandlingarna med kommissionen om fortsatt nationellt stöd till södra Finland uppnå ett resultat som tryggar verksamhetsbetingelserna för jordbruksproduktionen och produktionens lönsamhet samt möjliggör en balanserad utveckling av olika områden. Halvtidsöversynen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik påverkas så att Finlands speciella förhållanden beaktas i besluten. Finansieringen av miljöstödet under pågående programperiod säkerställs. Ibruktagande av en kvalitetsdatabank som innehåller central information om livsmedel och produktion bereds. En utvecklingsstrategi för Finlands trädgårdsproduktion under de närmaste åren bereds. Förberedelser görs för det nationella genomförandet av Europeiska gemenskapens nya livsmedelslagstiftning både när det gäller nationella lagstiftningsåtgärder och förvaltningen. Ett system för märkning och registrering och för övervakning av dem utvecklas i syfte att förbättra möjligheterna att spåra produktionsinsatser inom jordbruket, livsmedlens råvaror och färdiga produkter. Den veterinärmedicinska gränskontrollen utvecklas i enlighet med EG-lagstiftningen och de hot som en utökad import från länder utanför EG medför förebyggs. Inom skogsbruket är målet att sörja för genomförandet och uppföljningen i anslutning till det nationella skogsprogrammet 2010 med beaktande av resultaten av den utvärdering som görs Skötseln av verkställighetsuppgifterna inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik, landsbygds- och strukturpolitiken samt fiskeripolitiken sköts inom den statliga regionalförvaltningen av arbetskrafts- och näringscentralerna, och vid dem närmast av landsbygdsavdelningarna. Resultatmålen för arbetskrafts- och näringscentralerna anges, utöver i motiveringen till denna huvudtitel och till kapitlen under denna huvudtitel, också i kapitel inom handels- och industriministeriets förvaltningsområde till den del målen är gemensamma med de mål som uppställts för de andra avdelningarna vid centralerna. Resurserna för arbetskrafts- och näringscentralernas landsbygdsavdelningar bibehålls i stort sett på samma nivå som tidigare. Ungefär en tredjedel av resurserna behövs för övervakningsverksamhet. Landsbygdsavdelningar sköter övervakningen av sådana stöd till jordbruks- och landsbygdsföretagare som EUGFJ-G finansierar, frånsett programbaserade landsbygdsutvecklingsprojekt. Landsbygdsavdelningarna sköter också övervakningen av vissa interventionsåtgärder samt av investeringsstöd inom mål 1-området som EUGFJ-U finansierar och av startstödet till unga jordbrukare samt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

7 kontroller och inspektioner som hör till växtproduktionen. Vidare sköter landsbygdsavdelningarna övervakning i anknytning till vissa nationella jordbruksstöd. Antalet kontrollbesök förblir i stort sett oförändrat, men utvecklandet av kvaliteten på övervakningen kräver större arbetsinsats. Meningen är också att den övervakning av fisket samt av lossningen av och handeln med fiskfångster som EU-bestämmelserna förutsätter skall effektiveras. Arbetskrafts- och näringscentralerna svarar för att resurserna för skötseln av stöd-, övervaknings- och kontrollsystem tryggas för undvikande av finansiella korrigeringar och andra sanktioner. Den nödvändiga personalen vid arbetskrafts- och näringscentralernas landsbygdsavdelningar beräknas fördela sig enligt uppgiftsområde på följande sätt: Anställda, årsverken Jordbruk och landsbygd Utveckling av landsbygdgen Utveckling av gårdarna (inkl. jordreglering) Stöd- och kontrolluppgifter Produktionsstyrning Miljöfrågor Övervakning och kontroll av växtproduktionen Förvaltningsuppgifter Sammanlagt Fiskerihushållning Sammanlagt Kostnader för TE-centralernas landsbygdsavdelningar (inkl. gemensamma kostnader) enligt uppgiftsområde, milj. euro: budget uppskattning Jordbruk och landsbygd Utveckling av landsbygdgen 2,56 2,56 2,56 Utveckling av gårdarna 3,31 3,59 3,59 Stöd- och kontrolluppgifter 7,01 9,70 9,62 Produktionsstyrning 1,03 1,02 1,02 Miljöfrågor 1,46 1,46 1,46 Övervakning och kontroll av växtproduktionen 0,94 0,99 1,24 Förvaltningsuppgifter 4,12 3,94 3,94 Sammanlagt 20,43 23,25 23,43 Fiskerihushållning 2,61 2,80 2,80 Sammanlagt 23,04 26,05 26,23 Det anslag som år 2003 är disponibelt för arbetskrafts- och näringscentralernas landsbygdsavdelningars omkostnader, 25,197 miljoner euro, har budgeterats under moment (handels- och industriministeriets huvudtitel). Sedan Finland anslutit sig till EU har jord- och skogsbruksministeriet med stöd av lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik kommit överens med finansministeriet om att tullverket utför vissa inspektioner som anknyter till de exportbidrag, de inremarknadsstöd och den interventionsverksamhet som sköts av garantisektionen inom Europeiska unionens utvecklings- och garantifond för jordbruket. Kostnaderna för dem väntas Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

8 år 2003 vara euro, men tullverket har inte tagit ut avgift för dem hos jord- och skogsbruksministeriet och gör det inte heller Mervärdesskatteutgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av den mervärdesskatt som ingår i andra än särskilt mervärdesskattskyldiga statliga ämbetsverks och inrättningars köp av varor och tjänster. F ö r k l a r i n g : Statens konsumtions- och investeringsutgifter har budgeterats utan mervärdesskatt. Andra än särskilt mervärdesskattskyldiga statliga ämbetsverk och inrättningar beviljas anslag enligt skattefria priser. Anslaget är en överföring från moment (23) budget Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. Anslaget får även användas till betalning av utgifter för den tillsyn som vissa avtal om fiske som Finland ingått föranleder samt till betalning av ersättningar enligt 14 lagen om fiske (286/1982) och till betalning av växtsortsnämndens utgifter. F ö r k l a r i n g : Ökningen i bruttoutgifterna är euro, vari har beaktats euro som överföring av resekostnader och vissa andra kostnader för internationell verksamhet från moment , euro som resekostnader som finansieras av EU och som tidigare har behandlats under moment , euro som överföring av löneutgifter och andra utgifter för fem personer från moment och euro som överföring av löneutgifter och andra utgifter för två personer från moment samt euro i tillägg för hyror för lokaler. Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom såsom tillägg beaktats euro för utgifter för upprätthållande av de datasystem som behövs vid övervakningen, i synnerhet på grund av uppdateringen och utvecklingen av det åkerskiftesregister som EU förutsätter. För förnyande av flygbilder har kommissionen tillställts en effektiveringsplan för övervakningen för 2002 och De totala kostnaderna för programmet 2003 är euro, varav EU beräknas finansiera 50 %, dvs euro, vilket har beaktats under moment Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom som utgifter för tillsyn över fisket beaktats euro och euro som utgifter för insamling av information om fiskerihushållningen, vilket innebär ett tillägg om euro. Motsvarande intäktsföringar av EU-andelar har beaktats under moment Som den andel som tillkommer staten 2002 av de inkomster som utgör avgifter för tillstånd till fiske i Tana älv har beaktats euro, vilket innebär ett tillägg om euro. Den inkomst som år 2003 beräknas inflyta i avgifter för tillstånd till fiske i Tana älv har antecknats under moment Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats euro som överföring av löneutgifter och andra utgifter för tre personer till moment Vid dimensioneringen av anslaget har vidare beaktats euro som inkomster av forskningsprojekt som delfinansieras av Gårdsbrukets utvecklingsfond och euro som motsvarande utgifter. Eftersom ökningen i bruttoinkomsterna är euro, vari har beaktats euro som sådana reseåterbäringar som EU finansierar och euro som de inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten som tidigare budgeterats under moment , ökar nettoutgifterna med euro. Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral sköter vissa av ministeriets ekonomiförvaltningsoch informationsförvaltningsuppgifter samt andra serviceuppgifter inom förvaltningen, för vilka ministeriet inte betalar någon avgift. Informationstjänstcentralen sköter dessutom kostnaderna för utomstående datasystemtjänster. Nettoutgifterna för dessa uppgifter, ca euro, har budgeterats under moment De särskilda utgifterna för ministeriets internationella verksamhet har budgeterats under moment Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten Övriga omkostnader Bruttoinkomster Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten offentligrättsliga prestationer övriga prestationer Övriga inkomster Nettoutgifter Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

9 2003 budget budget tilläggsb bokslut Utvecklande av datasystem (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter för utveckling av datasystem som hänför sig till landsbygdsnäringsförvaltningen samt för gemensamma utvecklingsprojekt inom ministeriets förvaltningsområde. F ö r k l a r i n g : Användningen av anslaget beräknas fördela sig som följer: Systemen för odlarstöd (IACS m.fl.) Kvotsystemen Åkerskiftesregistret Registret över nötkreatur Systemen för veterinär- och livsmedelsförvaltning Systemen för näringsfisket Marknadsstödsordningarna Gemensam teknik inom systemen för elektronisk kommunikation Gemensam systemuppbyggnad Sammanlagt Anslaget använd närmast till utveckling av sådana datasystem inom jordbruksförvaltningen som anknyter till medlemskapet i Europeiska unionen budget budget bokslut Vissa ersättningar (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av ersättningar enligt 9 växtskyddslagen (1203/1994). Av anslaget får högst euro även användas till de ändamål som avses i lagen om bekämpning av flyghavre (185/2002). Av anslaget får även betalas sådana utgifter och ersättningar som hänför sig till tidigare år. Av anslaget får även betalas sådana ersättningar till landskapet Åland som avses i lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992). F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats euro som överföring av det anslag som reserverats för betalning av merkostnader för potatisodling inom High Grade-produktionsområdet till moment Av anslaget beräknas största delen åtgå till betalning av ersättningar som föranleds av bekämpningen av ljus ringröta på potatis på basis av växtskyddslagen. Gårdar där smitta förekommer är föremål för bekämpning i fem år, under vilken tid de kan ansöka om ersättningar för kostnaderna och skadorna. Anslag beräknas åtgå till ersättningar till kommunerna i landskapet Åland för uppgifter som dessa sköter i anknytning till bidrag, ersättningar, arvoden och andra stöd som jord- och skogsbruksministeriet och andra landsbygdsnäringsmyndigheter beviljar och betalar av statens och Europeiska unionens medel. Ersättningarna betalas i enlighet med en förordning av statsrådet. De utgifter som uppgifterna orsakar för kommuner på det finska fastlandet beaktas vid dimensioneringen av anslaget under moment Användningen av anslaget beräknas fördela sig som följer: Bekämpning av ljus ringröta på potatis Bekämpning av flyghavre, högst Ersättning till kommunerna på Åland Sammanlagt budget budget bokslut Främjande av växtförädlingsverksamheten (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får enligt lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten (896/1977) användas till betalning av understöd till växtförädlare för förädling och främjande av den inhemska växtförädlingen. F ö r k l a r i n g : Anslagets minimibelopp enligt lagens 6 är euro. Motsvarande inkomster har antecknats under moment budget budget bokslut Ersättande av skador som förorsakats av exceptionella översvämningar (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till ersättande av skador och kostnader enligt 2 lagen om ersättande av skador som förorsakats av exceptionella översvämningar (284/1983) samt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

10 till betalning av skogscentralernas utgifter för sakkunnighjälp. Anslaget får även användas till betalning av utgifter som hänför sig till tidigare år budget budget bokslut Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral F ö r k l a r i n g : Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (TIKE) är en serviceenhet som utför uppgifter som bestäms i lag och gäller statistik, register och informationsförvaltning samt sakkunnigtjänster inom informationsförvaltningen samt sköter ekonomi-, personal- och andra förvaltningsuppgifter för jord- och skogsbruksministeriet och inom samma förvaltningsområde, enligt vad jord- och skogsbruksministeriet bestämmer eller informationstjänstcentralen och ämbetsverket i fråga kommer överens om. Största delen av informationstjänstcentralens verksamhet består av tillhandahållande av tjänster som behövs vid uppgifter som ankommer på jord- och skogsbruksministeriet och andra ämbetsverk och inrättningar inom samma förvaltningsområde. Informationstjänstcentralen uppfyller i sin verksamhet de mål som jord- och skogsbruksministeriet har uppställt. I samband med beredningen av budgetpropositionen för år 2003 har jord- och skogsbruksministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för informationstjänstcentralen: På basis av helhetsbedömningen av informationstjänstcentralens verksamhet bereder informationstjänstcentralen och jord- och skogsbruksministeriet detaljerade utvecklingsåtgärder. I samband med beredningen av budgetpropositionen för år 2003 har jord- och skogsbruksministeriet preliminärt uppställt följande servicemål för informationstjänstcentralen: Jord- och skogsbruksministeriet och informationstjänstcentralen enas i resultatavtalet om informationstjänstcentralens uppgifter och om servicens dimensionering och kvalitet. Informationstjänstcentralen och ämbetsverket eller inrättningen i fråga enas i de serviceavtal som upprättas på basis av resultatavtalet om detaljerna i uppgifterna. Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentrals service, milj. euro: Service Omkostnader (Bruttoutgifter) Motsvarande inkomster bokslut budget bokslut budget budgetprop. budgetprop. Statistik 2,3 2,0 2,9 0,4 0,3 0,3 Ekonomi 4,3 4,7 4,9 2,7 3,0 3,1 Informationsförvaltning 6,3 6,7 7,7 1,8 1,8 1,2 Förvaltnings- och ämbetsverksservice 1,1 0,0 1,2 1,3 0,0 0,1 Ledning 0,4 0,4 0,5 0,0 0,0 0,0 Sammanlagt 14,4 15,0 17,3 4,9 5,2 4,7 Bruttoutgifter för informationstjänstcentralens service år 2003 enligt användare (uppskattning), milj. euro: Service JSM 2) TIKE Övriga 3) Sammanlagt Fördelning % Statistik 0,1 2,7 0,1 2,9 17 Ekonomi 4,1 0,7 0,1 4,9 28 Informationsförvaltning 6,8 0,7 0,2 7,7 44 2) JSM = jord- och skogsbruksministeriet (omfattar även regionalförvaltningen) 3) ÖVRIGA = Kontrollcentralen för växtproduktion, Geodetiska institutet och Gårdsbrukets utvecklingsfond Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10

11 Förvaltnings- och ämbetsverksservice 0,6 1,3 0,6 0,1 8 Ledning - 0,5-0,5 3 Sammanlagt 11,6 5,2 0,5 17,3 100 Fördelning (%) Tabell med jämförelsetal över utvecklingen inom den avgiftsbelagda verksamheten: 2001 utfall 2002 prognos 2003 uppskattning Offentligr Övriga Offentligr Övriga Offentligr Övriga Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) Driftsåterstod (t ) % av inkomsterna Andel av gemensamma kostnader (t ) Överskott (+) / Underskott (-) (t ) % av intäkterna 0,1-1,1 0,4 0,2 0,8 0,0 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats euro som nettobudgeterade inkomster av den avgiftsbelagda servicen samt euro som inkomster från EU och övriga inkomster. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg till bruttoutgifterna beaktats euro såsom tillägg för löneutgifter och andra personalutgifter, euro som engångsutgifter, varav euro är utgifter för genomförande av undersökningen av jordbrukets struktur inom EU och euro utgifter för fortsättningen av EU:s forskningsprojekt kring markanvändningsområden 2003 samt euro såsom utgifter för höjda hyror för lokaler och för upprätthållande och användning av datasystemen. Bruttoutgifterna stiger alltså med sammanlagt euro. Då bruttoinkomsterna sjunker med euro närmast till följd av att övriga inkomster sjunkit blir ökningen i nettoutgifterna euro. Inkomsterna för undersökningen av jordbrukets struktur inom EU inflyter åren och de intäktsförs under moment Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten Övriga omkostnader Bruttoinkomster Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten offentligrättsliga prestationer övriga prestationer Övriga inkomster Nettoutgifter budget budget tilläggsb bokslut Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd och veterinärmedicinska ansvarsnämnden F ö r k l a r i n g : Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd behandlar i egenskap av besvärsinstans besvär över beslut som fattats av landsbygdsnäringsförvaltningen, närmast arbetskrafts- och näringscentralernas landsbygdsavdelningar samt jaktvårdsdistrikten och fiskeområdena, och s.k. processuell klagan. År 1998 gav besvärsnämnden sitt beslut i 432 ären- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

12 den, år 1999 var besluten 390, år 2000 sammanlagt 382 och år 2001 sammanlagt 302. Sammanlagt 175 oavgjorda besvärsärenden överfördes till år Den omständigheten att det finns bestämmelser på många olika nivåer och att de ofta lämnar rum för tolkning samt att bestämmelser och föreskrifter på lägre nivå ofta har ändrats har fortfarande avsevärt försvårat beredningen och avgörandet av ärenden. Den genomsnittliga behandlingstiden för besvär var ca 4,5 månader år Med beaktande även av antalet muntliga behandlingar och syneförrättningar är målet i fortsättningen en genomsnittlig behandlingstid på 5 månader. Ändring i besvärsnämndens beslut kan i regel sökas hos högsta förvaltningsdomstolen. Den veterinärmedicinska ansvarsnämnden inledde sin verksamhet den 1 mars Ansvarsnämndens uppgift är att ge sakkunnigutlåtande i skadeståndsfrågor som hänför sig till veterinärverksamheten. 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. F ö r k l a r i n g : För ansvarsnämndens utlåtanden uppbärs en avgift, och inkomsterna av avgifterna intäktsförs under moment budget budget bokslut Användningen av anslaget beräknas fördela sig som följer: Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd Veterinärmedicinska ansvarsnämnden Sammanlagt Övriga utgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 25. Veterinärvård (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter för bekämpning och förebyggande av djursjukdomar, djurskydd och annan veterinärvård, ersättningar, vissa statsbidrag, utbildning, specialisering för veterinärer och förrättningsarvoden samt beviljande av forskningsstipendier och avlönande av tillfällig arbetskraft. Forskningsstipendier får beviljas för forskning som utreder alternativ till djurförsök och för forskning i anknytning till hälsovård för husdjur och produktion av animaliska livsmedel. Anslaget kan även användas till projekt för vilka finansiering fås från garantisektionen vid EUGFJ. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats euro för genomförandet av programmet för övervakning av BSE. Avsikten är att anslaget används till betalning av utgifter som föranleds av avlönandet av personal i en omfattning som motsvarar högst tio årsverken, varav högst sju får gälla specialisering för veterinärer. Medfinansieringen från garantisektionen vid EUGFJ intäktsförs till staten först år budget budget bokslut Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av konsumtionsutgifter som föranleds av samarbete inom ramen för internationella organisationer, ingångna internationella och mellanstatliga avtal och övrigt internationellt samarbete inom området. Dessutom får anslaget användas till närområdessamarbetsprojekt inom jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde och till utgifter som föranleds av beredningen och administrationen av dessa samt till inhämtande av genomförbarhetsundersökningar m.fl. utredningar som syftar till främjande av det internationella ekonomisk-tekniska samarbetet. Anslaget får även användas till statsbidrag i anslutning till internationell verksamhet. Anslaget får användas till löneutgifter för visstidsanställd personal i en omfattning som motsvarar högst två årsverken. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

13 F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats euro för utgifter för resor och översättningar i anslutning till den internationella verksamheten, varav euro är en överföring till moment och euro en överföring till moment budget budget bokslut Samarbetsforskning (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter för forskning och utveckling som sker i form av samarbete närmast mellan olika ämbetsverk, inrättningar eller andra organisationer och som stöder de strategiska förberedelserna inom förvaltningsområdet och en utveckling av de näringar som finns inom jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde samt till betalning av utgifter för styrning och bedömning av denna forskningsverksamhet. Anslaget får dessutom användas till betalning av utgifter för sakkunnigbedömningar av forskningsprojekt samt sådana utgifter för anskaffning av anordningar till statliga ämbetsverk eller inrättningar som hänförs till investeringsutgifter. Anslaget får även användas till finansiering av europeiska forskningsprojekt. Anslaget får användas till betalning av utgifter för avlönande av visstidsanställd personal för tidsbundna uppgifter. Av anslaget får även betalas statsbidrag. F ö r k l a r i n g : Anslaget beräknas fördela sig på de olika användningsändamålen som följer: Hållbar användning av naturtillgångarna Geoinformationsforskning Forskning som gäller naturens mångfald Jordbruk och livsmedel Skogsbruk Fiskeri- och vilthushållning Vattentillgångar Europeiskt forskningssamarbete Klusterforskning Utvecklande av ledarskap och planering inom förvaltningsområdet Sammanlagt Hållbar användning av naturtillgångarna Med anslaget genomförs forsknings- och utvecklingsprojekt i enlighet med strategin för hållbar användning av naturtillgångarna inom ministeriets förvaltningsområde. Anslaget används bl.a. till sådan forskning inom förvaltningsområdet som bl.a. klimatkonventionen och Kyotoprotokollet samt den nationella klimatstrategin förutsätter, t.ex. till utredningar som gäller användningen av bioenergi, forsknings- och utredningsarbete som behövs för tryggande och uppföljning av naturens mångfald samt som grund för planeringen, uppföljningen och värderingen av den hållbara användningen av naturtillgångarna. Geoinformationsforskning Med anslaget produceras forskningsrön som främjar upprätthållandet av fastighetssystemet samt samanvändningen av geografisk information och utvecklar den allmänna kartproduktionen. Forskningsrönen används för ministeriets intresseövervakning vid resultatstyrningen. Forskning som gäller naturens mångfald Med anslaget inleds i samarbete med flera finansiärer ett forskningsprogram som inriktas på jordbruksmiljöns och skogsmiljöns biologiska mångfald. Forskningsprogrammet stöder utvecklandet av jordbrukets miljöstödssystem och forskningsbehoven i skogarna i södra Finland. Jordbruks- och livsmedelsforskning Med anslaget finansieras sådana omfattande forskningsprogram som inletts på initiativ av lantbruksforskningsdelegationen: Problem i anknytning till välbefinnandet och sjukdomar hos husdjuren vilka utgör en risk för husdjursproduktionens lönsamhet och för livsmedlens kvalitet, Stora produktionsenheter inom jordbruket samt Jordmånsforskningsprogrammet och Forskningsprogrammet om ekologisk produktion. Medel används också särskilt till sådan forskning som gäller livsmedlens kvalitet och säkerhet och till forskning som stöder beredningen av rättsakter och författningar och kontrollverksamheten samt till utveckling av metoder gällande detta. För veterinärvårdens del prioriteras även den epidemiologiska forskningen i djursjukdomar och livsmedlens säkerhet. Nya forskningsprogram bereds utifrån avvägningarna i jord- och skogsbruksministeriets reviderade program Jordbruks- och livsmedelsforskning I de nya forskningsprogrammen betonas forskningsbehov som hänför sig till utvecklingen av sådana produktområdesspecifika strategier som arbetsgruppen för ett jordbrukspolitiskt program har föreslagit. Finlands Akademis Östersjöforskningsprogram stöder för sin del genomförandet av regeringens Östersjöprogram. Inom jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde gäller programmet i synnerhet jordbruk, fiske och vattentillgångar, till vilka anslag används. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

14 Skogsbruksforskning Med anslaget finansieras huvudsakligen aktuell samarbetsforskning som tjänar beredningen av skogspolitiken och det praktiska skogsbruket. Stödjandet av genomförandet av Finlands nationella skogsprogram 2010 och utvecklandet av programmet prioriteras högst vid anslagsfördelningen. Fiskeri- och vilthushållningsforskning Med anslaget kan finansieras t.ex. forskning som tjänar fiskodlingen, storinsjöundersökning och forskning som anknyter till ordnandet av vården av hotade fiskarter. På vilthushållningssidan kan med anslaget finansieras bl.a. forskning som syftar till att minska skadorna som förorsakas av vilt samt till utredningar om var de nämnda djuren rör sig och uppskattningen av storleken på stammarna. Forskning i vattentillgångar Med anslaget genomförs forsknings- och utvecklingsprojekt som följer strategin för vattentillgångar inom ministeriets förvaltningsområde samt riktlinjerna för den forsknings- och utvecklingsverksamhet som gäller nyttjandet och vården av vattentillgångarna. Europeiskt forskningssamarbete Avsikten är att med anslaget finansiera sådan samarbetsforskning inom ministeriets verksamhetsområde som hänför sig till EU:s femte och nya sjätte ramprogram för forskning och teknologiutveckling. Avsikten är att med anslaget stödja också forskargrupper som förbereder sig inför internationellt forskningssamarbete och andra projekt som anknyter till detta samarbete. Klusterforskning Anslaget används i huvudsak till fortsatt finansiering av de forskningsprogram som närmast gäller livsmedels- och skogsklustren och som fortfarande pågår. När det gäller skogskluster genomförs i samarbete med flera finansiärer forskningsprogrammet Wood Wisdom II som inriktas främst på träets materiella egenskaper och möjligheterna att påverka dessa, nya produkter och de socioekonomiska effekterna av hela verksamhetskedjan. Forskningen förutsätter fortsatt finansiering i 2 3 år. Utöver behoven av fortsatt finansiering av projekt inom livsmedelsklustern inriktas finansieringen av livsmedelskluster i synnerhet på en förbättring av livsmedelssäkerheten genom forskning bl.a. om säkerhetsriskerna i livsmedelsindustrins tillverknings- och packningsprocesser. Finansieringen till livsmedelskluster inriktas på basis av en utomstående bedömning och en förfrågan hos företagen För jordbrukets vattenvårdsklusters del används anslaget särskilt till sådan forskning som främjar uppnåendet av de mål för minskad belastning från jordbruket på vattendragen som ingår i statsrådets principbeslut om mål för vattenvården fram till år 2005 ( ). Det är också möjligt att till klusterforskningen styra sådana medel för samarbetsforskning som reserverats för olika ändamål under detta moment. Anslag för olika ändamål kan användas även till sådana projekt inom horisontella forskningsprogram som tjänar målen för ministeriets sektorforskning; ett av dessa program är Finlands Akademis forskningsprogram för globala förändringar. Utveckling av ledningen och planeringen inom förvaltningsområdet Anslaget används till utgifter för aktuella utvärderingar av ämbetsverk inom förvaltningsområdet och utgifter för genomförandet av de rekommendationer som har givits vid tidigare utvärderingar. Det beräknas att anslaget används till avlönande av visstidsanställd personal för tidsbundna uppgifter motsvarande ca 95 årsverken budget budget bokslut Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av medlemsavgifter och frivilliga finansiella bidrag till internationella organisationer med anknytning till jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde samt till andra sådana betalningar till utlandet som föranleds av internationella åtaganden. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats euro för Finlands andel av den årliga finansieringen av det internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk. Fördraget godkändes i november 2001 och beräknas bli ratificerat under budget budget bokslut Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14

15 12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen F ö r k l a r i n g : Till följd av de mindre gynnsamma naturbetingelserna, den mindre gynnsamma produktionsstrukturen i jämförelse med de flesta EU-länderna samt de övriga särdragen hos jordbruket i Finland blir produktionskostnaderna höga i Finland. Försäljningsinkomsterna täcker inte kostnaderna för produktionen i sin helhet. I syfte att trygga jordbrukets verksamhetsbetingelser och produktionens lönsamhet samt säkerställa att jordbrukarbefolkningens inkomstnivå är skälig stöds jordbruket och trädgårdsodlingen genom budgetmedel. Grunden för systemet med inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen består av stödformer som EU finansierar helt eller delvis och vilka kompletteras med nationella stöd. Förändringar i jordbrukets ekonomiska omvärld Sänkningen av de institutionella priserna i anslutning till genomförandet av Agenda 2000 fortsatte 2001 vad gäller jordbruksgrödor och nötkött och år 2002 fortsätter genomförandet alltjämt vad gäller nötkött. Inkomstbortfallet till följd av de sänkta priserna kompenseras med direkta stöd. Mjölkreformen i anslutning till Agenda 2000 inleds År 2003 görs en halvtidsöversyn av Agenda Föremål för halvtidsöversynen är bl.a. marknadsordningarna för spannmål, nötkött och mjölk och dessutom granskas sannolikt utökandet av den roll som utvecklandet av lansbygden spelar i den gemensamma politiken. Viktiga beslut med tanke på Finlands jordbruk fattas de närmaste åren i samband med utvidgningen av gemenskapen och förhandlingsrundan i WTO. Beslut om en utvidgning av gemenskapen väntas i slutet av 2002 och gemenskapen får nya medlemmar tidigast Nationella förberedelser för framtidens utmaningar har gjorts genom utarbetandet av en strategi för om utvecklande av Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik och den nationella jordbrukspolitiken. Utgående från Finlands jordbruks nuvarande tillstånd och utmaningarna inom jordbrukets verksamhetsmiljö ställde ledningsgruppen för strategiprojektet upp sex jordbrukspolitiska mål för det innevarande decenniet: förstärkning av konsumentorienterad verksamhet inom hela livsmedelskedjan, säkerställande av jordbrukets lönsamhet och verksamhetsförutsättningar, utveckling av EU:s jordbrukspolitik i en jämlikare samt socialt, ekonomiskt och ekologiskt mera hållbar riktning, effektivering av jordbruks- och landsbygdspolitikens växelverkan, förbättring av jordbrukets struktur och förbättring av marknadens funktion. Det stöd vid allvarliga svårigheter som baserar sig på artikel 141 i anslutningsavtalet till EU upphör vid utgången av I strategiprojektets slutrapport konstateras att Finland i god tid måste utarbeta ett nytt stödprogram för att säkerställa att stöden fortsätter i nödvändig utsträckning med beaktande av eventuella ändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken. För att förbereda stödförhandlingarna har en arbetsgrupp tillsatts som skall lägga fram ett motiverat förslag till nytt stödprogram till kommissionen så att förslaget kan ges före den 30 juni Lantbruksinkomstens utveckling Enligt en totalkalkyl för jordbruk och trädgårdsodling återstod i lantbruksinkomst 2001 som arbetslön till jordbrukarna och trädgårdsodlarna och ränta på det egna kapital som investerats i produktionen miljoner euro, vilket är 105 miljoner euro, dvs. 10 %, mer än föregående år. Trots ökningen var lantbruksinkomsten på en lägre nivå än år De sammanlagda intäkterna av jordbruket och trädgårdsodlingen ökade med 173 miljoner euro, dvs. med nästan 5 %. Intäkterna ökade speciellt på grund av höjningen av producentpriserna på kött och mjölk, den ökade försäljningen av spannmål i jämförelse med föregående år och ökningen av produktionen av fjäderfäkött. Stöden spelar en viktig roll i inkomsterna; deras andel av intäkterna var 43 %. Kostnaderna steg med 68 miljoner euro i jämförelse med föregående år, dvs. med 2,5 %. De ökade maskin- och byggnadsinvesteringarna höjde avskrivningskostnaderna och kostnaderna för konstgödsel steg på grund av höjningen av priserna på gödselmedel. Totalkalkyl för jordbruket och trädgårdsodlingen , milj. euro (nominella priser): Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15

16 Totalintäkt sammanlagt, varav 3 759, , , , , , ,3 försäljningsink. till marknadspris 1 917, , , , , , ,3 stöd 1 394, , , , , , ,5 övriga intäkter (bl.a. hyror) 447,3 68,4 65,3 55,3 109,9 91,7 66,5 Kostnader för jordbruket sammanlagt, 2 593,7 varav 2 514, , , , , ,7 avskrivningar, räntor och hyror 947,2 923,0 892,5 903,3 893,4 940,6 961,9 övriga kostnader 1 567, , , , , , ,8 Lantbruksinkomst 1 244, , ,6 890,4 940, , ,6 Förändring från året förut milj. euro -162,3-151,4-26,6-176,2 50,5 90,4 105,3 % -11,5-12,2-2,4-16,5 5,7 9,6 10,2 Producentprisernas utveckling På EU:s gemensamma marknad bestäms producentpriserna på jordbruksprodukter utifrån livsmedelsindustrins konkurrenskraft både inom EU:s marknadsområde och på exportmarkanden. Prisnivån på inhemska råvaror kan därmed inte avvika avsevärt från prisnivån i de viktigaste konkurrentländerna. I början av medlemskapet har de inhemska producentpriserna i praktiken varit t.o.m. lägre än medelpriserna i EU i fråga om många produkter, men år 2001 var producentpriset på svin- och fjäderfäkött i Finland bland de högsta i EU. Enligt indexet för producentpriser inom jordbruket var producentpriserna i Finland år ,5 % högre än året förut. Priserna på växtodlingsprodukter sjönk med ca 2 %, bl.a. till följd av att priset på spannmål sjunkit. Priset på matpotatis steg däremot och de genomsnittliga priserna på husdjursprodukter steg med nästan 9 %. Priset på svinkött steg med 16 % och priset på fjäderfäkött med 5 % på grund av den kraftiga inhemska efterfrågan. Priset på mjölk steg med knappa 2 %, men priset på ägg sjönk med 16 % på grund av den fortgående överproduktionen. Stöd till jordbruket Systemet med stöd till jordbruket i Finland består av stödformer som följer av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och kompletteras genom nationella stöd. Stöden är av central betydelse för jordbrukarnas inkomstbildning och vid tryggandet av jordbruksproduktionens lönsamhet. Enligt en totalkalkyl för jordbruket och trädgårdsodlingen utgjorde stöden 43 % av jordbrukets och trädgårdsodlingens totala intäkter år Stödens betydelse för inkomstbildningen framgår också av att stöden var större än den lantbruksinkomst som återstår som arbetslön till odlarna och som ränta på det egna kapital som investerats i produktionen. I praktiken innebär det att de intäkter som erhölls genom producentpriserna täckte de rörliga kostnaderna i sin helhet men de fasta kostnaderna bara delvis. En betydande del av stöden används således till att täcka kostnaderna. År 2001 betalades stöd inom ramen för det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS) till ca gårdar, vilket är gårdar mindre än år Sedan år 1995 har antalet gårdar som fått stöd sjunkit med Stöd för produktionen inom jordbruket och trädgårdsodlingen , milj. euro: 2001 utbetalt Uppsk. utbetaln Uppsk. utbetaln Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (mom ) 583,5 588,5 588,6 EU-inkomststöd sammanlagt (mom ) 398,7 443,1 455,8 Miljöstöd sammanlagt (mom ) 280,7 298,0 305,9 statens andel 123,3 134,8 138,5 EU:s andel 157,4 163,2 167,4 Kompensationsbidrag sammanlagt (mom ) 419,3 422,7 422,7 4) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16

17 statens andel 291,4 293,5 285,7 EU:s andel 127,9 129,2 137,0 Sammanlagt 1 682, , ,0 statens andel 998, , ,9 EU:s andel 684,0 735,5 760,1 EU:s andel (%) Kostnader Mätt enligt prisindexet för insatsvaror steg priserna på insatsvaror med 2 % år Priserna på konstgödsel steg med 8 %, priserna på foder med 4 % och priserna på maskiner och utrustning som behövs vid investeringar samt på byggnader med 3 %. Priset på energi sjönk från den höga nivån föregående år med 4 %, men förblev dock klart på en högre nivå än tidigare år. Utvecklingen i fråga om jordbruksproduktionens volym och självförsörjningsgraden Mjölkproduktionen ökade med 0,3 % från föregående år, trots att över producenter upphörde med mjölkproduktionen och trots att antalet dikor sjönk med 4 600, dvs. med 1,4 % under Produktionen under kvotåret 2001/2002 ( ) uppgick till miljoner liter och mjölkkvoten överskreds med 66 miljoner liter. Ökningen i produktionen beror bl.a. på ökningen i kornas produktionsnivå och på den goda foderskörden. Målet är att mjölkproduktionen skall motsvara mjölkkvoten. Den totala köttproduktionen ökade med 4 % från föregående år och var 343 miljoner kg Minskningen i nötköttsproduktionen beror på minskningen i antalet dikor eftersom produktionen av nötkött i Finland traditionellt har varit starkt bunden till dikornas kalvproduktion. Konsumenternas reaktioner på Finlands första och hittills enda BSE-fall var måttliga och konsumtionen av nötkött sjönk endast något, med ca 6 8 %. Den inhemska produktionen inom fårskötseln är hotad eftersom produktionen alltjämt minskar. Produktionen av svinkött ökade, men marknaden börjar hotas av överutbud. Produktionen av fjäderfäkött ökade med nästan 19 % bl.a. tack vare mera kapacitet som ett resultat av investeringar och den starka inhemska efterfrågan. Utvecklingen i fråga om produktionsvolymerna för jordbruksprodukter 2000/2001 och självförsörjningsgraden år 2001: Produktionsvolymer Förändring Självförsörjningsgrad / milj. kg milj. kg milj. kg % % Mjölk ,0 0,3 vätska 112 Köttproduktion sammanlagt 329,4 343,1 13,7 4,2 101 Nötkött 91,4 89,9-1,5-1,6 97 Griskött 172, ,2 1,9 105 Fårkött 0,75 0,71-0,04-5,3 41 Fjäderfäkött 63,7 75,7 12,0 18,8 100 Ägg 59,0 59,5 0,5 0,8 113 Vete 538,3 488,9-49,4-9,2.. Råg 108,2 64,1-44,1-40,8.. Fodersäd 3 448, ,3-331,3-9,6.. År 2001 var arealen för odlingsväxter sammanlagt hektar. Av denna stod vallväxter för 33 % och brödsäden för 9 %. Spannmålsskörden var på grund av de låga genomsnittsskördarna och minskningen i arealerna för höstspannmål 4) Av behovet av anslag täcks 5 miljoner euro med ett anslag som överförs från föregående år. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17

18 10 % lägre än föregående år. Den åkerareal som odlades ekologiskt var ca hektar, vilket är 6,7 % av den totala odlade åkerarealen. Grundarealen för spannmål överskreds första gången 2001 och till följd av detta måste stöden sänkas. Grundarealen beräknas bli överskriden också Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till stöd enligt lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) samt till utgifter som föranleds av avtal om kompensation av inkomstbortfall vid byte av produktionsinriktningen (tillfälligt inkomststöd). Anslaget får även användas till konsumtionsutgifter för planering och uppföljning av stödsystemen och verkställighetsuppgifter av engångskaraktär. Anslaget får användas till utbetalningar av stöd som gäller år 2003 och tidigare år. De stödbeslut som fattas år 2003 eller har fattats tidigare får åsamka utgifter om högst euro som betalas med anslaget för år F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats euro som överföring från moment Målet för det nationella stöd för jordbruk och trädgårdsodling som finansieras under momentet är att komplettera EU:s stödsystem (EU:s inkomststöd, kompensationsbidrag och miljöstöd) samt att för sin del trygga jordbrukets verksamhetsbetingelser och jordbruksproduktionens lönsamhet samt främja bevarandet av landsbygdens livskraft. Stöd kan betalas för stödformer enligt lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), dvs. nationellt stöd till södra Finland, nordligt stöd, nationellt stöd för växtodling samt vissa andra nationella stöd. Nästan alla gårdar som idkar jordbruk och trädgårdsodling omfattas av stödet. Nationellt stöd till södra Finland betalas för husdjursskötsel och trädgårdsodling i stödområdena A och B (stöd för växthusproduktion och stöd för lagring av trädgårdsprodukter). I stödområdena C existerar ett nordligt stöd som gäller växtproduktion (inkl. trädgårdsodling) och husdjursskötsel. Syftet med det nationella stöd för växtodling som betalas främst i södra Finland är att trygga växtproduktionens verksamhetsbetingelser. Till det övriga nationella stödet hör bl.a. det nationella stödet för potatisproduktion, det nationella tilläggsbidraget för dikor, studiepenningen för jordbrukare samt den s.k. ersättningen för tillfällig lagring av socker. De stöd som betalas av anslaget skall finansieras nationellt, med undantag för kostnaderna för det nationella tilläggsbidraget för dikor som EU betalar en del av i mål 1-området och det område där stöd under övergångsperioden beviljas. Den inkomst som motsvarar EU-andelen, euro har beaktats under moment De beslut om det nationella stödet som fattas 2003 eller har fattats tidigare får åsamka utgifter om högst euro som budgeteras Vid dimensioneringen av fullmakten har verkningarna av den årliga variationen i produktionsvolymerna beaktats. Den uppskattade fördelningen av nationellt stöd för jordbruk och trädgårdsodling på olika objekt under samt en uppskattning av utgifter som överförs att betalas av följande års anslag, milj. euro: Uppskattat stöd för årets produktion sammanlagt 583,5 588,5 588,6 Nationellt stöd till södra Finland 134,9 131,6 128,5 Nordligt stöd 354,9 352,6 354,9 Nationellt stöd för växtodling 80,5 88,6 89,5 Övriga nationella stöd 13,2 15,7 15,7 Stödutgifter som hänför sig till de tidigare åren betalas av anslaget för respektive år 59,5 54,4 54,4 Fullmakt i budgeten 84,1 84,1 84, budget budget bokslut EU-inkomststöd (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18

19 Anslaget får användas till betalning av sådant inkomststöd till jordbruk som Europeiska unionen finansierar helt och hållet och därmed jämförbara övriga utgifter som Europeiska unionen finansierar i sin helhet. Anslaget får även användas som EU:s andel till betalning av kompensationsstöd till följd av övergången till euron. F ö r k l a r i n g : Syftet med EU:s inkomststöd är att kompensera de inkomstbortfall som sänkningarna av producentpriserna i samband med reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken åsamkar. Ökningen av anslaget under momentet beror på den höjning av enhetsstöden i deras nuvarande form som sker i och med Agenda I fråga om jordbruksgrödor (spannmål, oljeväxter, proteingrödor, oljelin, spånadslin och fiberhampa samt träda och non food-träda) betalas stöd på basis av rådets förordning (EG) nr 1251/1999. Tjurbidrag, stutbidrag, dikobidrag och slaktbidrag samt extensifieringsersättning och extensifieringsersättning för mjölkkor i bergsområden samt tillläggsbidrag (det s.k. nationella kuvertet) beviljas på basis av rådets förordning (EG) nr 1254/1999. Produktionsstöd för potatisstärkelse betalas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1868/94 och kompensationsbetalning för potatisstärkelse erläggs på grundval av rådets förordning (EEG) nr 1766/92. Stöd för förädling av spånadslin och fiberhampa betalas till förädlaren på grundval av rådets förordning (EG) nr 1673/2000 och kommissionens förordning EG 245/2001 samt stöd för torkat foder på basis av rådets förordning (EG) nr 603/95 och stöd för produktion av höfrö på basis av rådets förordning (EEG) nr 2358/71. Bidrag per tacka betalas på basis av rådets förordning (EG) nr 2529/2001. Stödsystemet för små odlare baserar sig på rådets förordning (EG) nr 1259/1999. Kompensationsstödet baserar sig på rådets förordning (EG) nr 2799/98. Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats de stöd som betalas år Motsvarande inkomster från garantisektionen vid EUGFJ inflyter under moment Stödsystemet för jordbruksgrödor täcker nästan alla jordbrukande gårdar. Taket för den areal som kan beviljas stöd är i Finland 1,595 miljoner hektar. Den areal som de facto odlades överskred detta tak första gången 2001 och kan göra det även År 2001 betalades på basis av maximiarealen euro i stöd för jordbruksgrödor till gårdar. Tjurbidrag kan år 2003 betalas för högst djur, dikobidrag för högst djur och bidrag per tacka för högst djur. De kvoter för tjurbidrag, stutbidrag, dikobidrag och bidrag per tacka som har beviljats i Finland har tidigare överstigit de nuvarande produktionsvolymerna. År 2003 beräknas kvoten för tjurbidrag överstigas eftersom Finlands landskvot har minskats med djur. År 2003 beräknas tjurbidrag sökas för tjurar, dikobidrag för dikor och bidrag per tacka för tackor budget budget bokslut Ersättning för skördeskador (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av ersättningar enligt lagen om ersättning av skördeskador (1214/2000). Av anslaget får även betalas ersättningar som hänför sig till tidigare år. F ö r k l a r i n g : Ersättningen för skördeskador baserar sig på lagen om ersättning av skördeskador. Lagen gavs den 21 december 2000 och Europeiska kommissionen godkände innehållet i det reviderade systemet med ersättning för skördeskador den 25 mars Avsikten är att den nya lagen skall träda i kraft vid ingången av budget budget bokslut Miljöstöd för jordbruket (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av miljöstöd för jordbruket enligt det miljöprogram för jordbruket som Europeiska kommissionen har godkänt för åren och det horisontella program för utveckling av landsbygden som kommissionen har godkänt för åren Av anslaget får även högst euro användas till projektbestämd planering av vattenhushållningsåtgärder som är gemensamma för flera gårdar och som staten finansierar helt och hållet, högst euro till betalning av utbildning som hör samman med miljöstödet för jordbruket och högst euro till betalning av konsumtionsutgifter som verkställandet, uppföljningen och utvecklingen av miljöstödet föranleder staten samt högst euro till konsumtionsutgifter för utarbetande av planer som gäller naturens mångfald. De förbindelser och avtal som ingås år 2003 i enlighet med det system med miljöstöd för jordbruket som Europeiska kommissionen har godkänt för åren får föranleda utgifter om sammanlagt högst euro under åren Om bevillningsfullmakten 2002 har blivit oanvänd får bevillningsbeslut fattas om den oanvända delen år Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 19

20 F ö r k l a r i n g : Jordbrukarnas villighet att förbinda sig till villkoren för miljöstödet har varit större än vad som beräknats i det horisontella program för utveckling av landsbygden som kommissionen har godkänt för åren Omkring 96 % av åkerarealen och 91 % av odlarna har börjat omfattas av systemet. Det beräknas att euro åtgår till miljöstöd för jordbruket år 2003, varvid även de mål för vattenvården som uppställts i Finlands Östersjöprogram kan uppnås. EU:s delfinansiering är 75 % i mål 1-området och 50 % i resten av landet, dvs. den genomsnittliga delfinansieringsandelen beräknas vara 55 %. Anslaget för miljöstödssystemet för 2003 beräknas fördela sig som följer: Miljöstödssystemet sammanlagt varav EU:s andel statens andel den andel som helt finansieras nationellt Under moment beräknas inflyta euro i medel ur garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket att användas till miljöstödet för jordbruket på fastlandet. De förbindelser och avtal som ingåtts på grundval av miljöprogrammet för jordbruket under perioden beräknas föranleda utgifter om euro. De förbindelser och avtal som ingåtts på basis av det system med miljöstöd för jordbruket som godkänts för åren beräknas föranleda utgifter om euro, varav euro kan användas till utgifter för beslut och åtgärder Med anslaget kan de specialstödsavtal som upphör år 2003 och som uppfyller villkoren för erhållandet av stöd förnyas samt nya specialstödsavtal för ca hektar ingås. På basis av Finlands Östersjöprogram, som godkändes den 26 april 2002, ingås nya avtal om specialstöd för inrättande och skötsel av skyddszoner, inrättande och vård av våtmarker och avrinningsbassänger, effektiverad användning av gödselmedel, ekologisk produktion och reglerbar täckdiktning och bevattning samt cirkulation av torrläggningsvatten. Vid dimensioneringen av anslaget har även beaktats de konsumtionsutgifter som finansieras nationellt i sin helhet och riktar sig till utbildning i samband med miljöstödet, utgifter för verkställighet, uppföljning och utveckling av miljöstödet, utgifter för projektbestämd planering av vattenvårdsåtgärder som är gemensamma för flera gårdar samt konsumtionsutgifter för utarbetande av planer för naturens mångfald. Fullföljandet av systemen med miljöstöd för jordbruket beräknas föranleda utgifter som följer, milj. euro: Senare år sammanlagt Det system som gäller åren beslut som fattas och åtgärder som vidtas ,15 10,55 10,55 10,55 23,74 beslut som fattats och åtgärder som vidtagits ,66 290,66 33,60 20,34 10,50 Det program som gäller åren , beslut som fattats och åtgärder som vidtagits 3,09 1,75 1,75 1,75 17,54 Sammanlagt 305,90 302,96 45,90 32,64 51, budget budget bokslut Kompensationsbidrag (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av kompensationsbidrag enligt det åtgärdsprogram som Europeiska kommissionen har godkänt för åren och det horisontella program för utveckling av landsbygden som godkänts för åren Av anslaget får högst euro användas även till betalning av konsumtionsutgifter som föranleds av den halvtidsbedömning av det horisontella programmet för utveckling av landsbygden som staten helt finansierar. De förbindelser som ingås år 2003 i enlighet med det system med kompensationsbidrag som Europeiska kommissionen har godkänt för åren får föranleda utgifter om sammanlagt högst euro under åren Om bevillningsfullmakten 2002 har blivit Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 20