Huvudtitel 31 KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Transkript

1 Huvudtitel 31 KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Person- och godstrafiken bedöms öka med ca 2 % år Därefter uppskattas ökningen alltjämt vara ca 2 % på årsnivå beroende på nationalproduktens tillväxt. Kommunikationen ökar betydligt snabbare. Den bedöms öka med ca 6 % per år under de närmaste åren. Inom förvaltningsområdet accentueras betydelsen av datateknik och kommunikation som ett medel att befrämja konkurrenskraften hos näringslivet och medborgarnas välfärd samt jämlikheten mellan olika regioner och befolkningsgrupper. Utgångspunkten för trafikpolitiken är principen för hållbar utveckling. I enlighet med regeringsprogrammet befrämjas utvecklingen av informationssamhället. Effektivitet i kommunikationsnätverken och kommunikationstjänsterna och affärsverksamhet via nätet befrämjas. Likaså befrämjas smidighet och effektivitet i den fysiska trafiken. Åtgärderna inverkar positivt på konkurrenskraften hos näringslivet, tillväxten i ekonomin och sysselsättningen, en regionalt balanserad utveckling och miljöns tillstånd. Finland bevarar sin position som ett av de främsta länderna i världen inom utvecklingen av informationssamhället. Beredningen av politiken gällande informationssamhället är tväradministrativ och förutsätter ett omfattande samarbete och nationell koordinering. Målet för kommunikationsministeriet är att säkerställa att kommunikationsnätverken och kommunikationstjänsterna är öppna och kompatibla med internationella system, att befrämja ett kommersiellt utbud av och efterfrågan på snabba dataöverföringsförbindelser samt att med hjälp av konkurrens trygga en hög kvalitet och förmånliga priser på kommunikationsnätverken och kommunikationstjänsterna. Vid regleringen av utbudet av tjänster som hänför sig till informationssamhället och vid dess genomförande är syftet att få till stånd lösningar som inte omotiverat gynnar eller är till förfång för utbudet av eller efterfrågan på en enda konkurrerande teknologi. Datasäkerheten för användarna av kommunikationen och datasystemen befrämjas genom att det skapas en tidsenlig datasäkerhetsförvaltning i landet. Det säkerställs att posttjänster som är av god kvalitet, regionalt jämlika och förmånliga för användarna finns att tillgå. Då affärsverksamhet på nätet befrämjas beaktas att effektiva posttjänster spelar en central roll med tanke på elektronisk handel. Lagen om posttjänster sätts i kraft och liberaliseringen av branschen fortgår. Speciellt sörjer man för att de samhällsomfattande posttjänsterna finns att tillgå överallt i landet. För att säkerställa konkurrenskraften hos den finländska produktionen skall de nödvändiga transporterna skötas med så litet trafik som möjligt och med så låga samhällsekonomiska kostnader som möjligt. Detta genomförs genom att logistiska system utvecklas, bl.a. genom att utnyttjandet av datateknik utökas samt genom att utveckling av en region- och samhällsstruktur som skapar litet trafik befrämjas. Också telematiken hos den övriga trafiken utvecklas och samarbetet mellan olika transportformer ökar. Målet är att skapa en sådan verksamhetsmiljö i vilken företagen på ett hållbart sätt kan utveckla sin verksamhet i enlighet med de föränderliga kraven hos den nya ekonomin. De logistiska kostnaderna sänks så att de närmar sig nivån i konkurrentländerna. Syftet är alltjämt att förbättra smidigheten och säkerheten i trafiken till och från Ryssland i samråd med de ryska myndigheterna. Avsikten är att trygga konkurrenskraften hos transporter som går via Finland genom att på bilateral och internationell nivå finna lösningar på problem som stör transporterna. Åtgärder som säkerställer konkurrenskraften hos den inhemska transportbranschen fortgår. Syftet är att trygga konkurrenskraften hos den finländska handelsflottan och att bevara det finländska tonnagets andel av Finlands internationella sjötransporter. Fr.o.m. den 1 januari 2002 betalas stöd som räknas utgående från sjöarbetsinkomsten till rederierna för passagerarfartygen och passagerar-bilfärjorna i utrikesfart. Utgifterna för stödet är 2002 ca 14 miljoner euro och på årsnivå ca 28 miljoner euro. Kollektivtrafiken görs mer lockande och lämplig för olika användargrupper genom att den offentliga trafiken utvecklas så, att inga hinder finns för att använda den, genom att resecentraler, informationen och nya serviceformer utvecklas samt genom att nivån på biljettpriserna påverkas. Att öppna järnvägstrafiken för konkurrens utreds i första hand i enlighet Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

2 med konkurrensutsättandet av offentliga köp. Tidtabellen för hur och i vilken omfattning järnvägstrafiken öppnas för konkurrens beror på EU:s lagstiftning. Målet är att genomföra de säkerhetsinvesteringar som är en förutsättning för öppnandet. Trafiknätet upprätthålls och utvecklas i hela landet så, att daglig framkomlighet i nätet tryggas och syftet är att bevara skicket på vägnätet. Värdet på trafiknätet, som är ca 19 miljarder euro, upprätthålls så att kostnaderna för samhället och användarna är så låga som möjligt. Funktionssäkerheten för transporterna inom näringslivet befrämjas särskilt på riksvägnätet. Finansieringen av stora investeringar revideras och möjligheten undersöks att samla ihop mångåriga program av utvecklingsprojekten för väg-, ban- och vattenvägsnätet. Statsrådets nya principbeslut för att höja säkerheten i vägtrafiken tillämpas. Säkerhetsmålet för vägtrafiken är att minska antalet dödsfall i trafiken från nuvarande ca 400 personer till färre än 250 före I järnvägstrafiken är målet att under de närmaste åren höja säkerheten så att den är i nivå med säkerheten i de främsta europeiska länderna. Inom banhållningen förutsätter detta bl.a. att anläggningarna för tågkontroll byggs ut enligt det gällande programmet och att antalet plankorsningar minskas. Säkerheten inom sjöfarten förbättras bl.a. genom internationellt samarbete och genom en utveckling av systemen för styrning och övervakning av trafiken. Ett brådskande mål är att skapa beredskap för att utveckla ett styrningssystem för sjötrafiken i Finska viken. Inom flygtrafiken är målet att det inom yrkestrafiken inte sker några olyckor över huvud taget. Genom att åtgärder enligt miljöprogrammet för trafiken vidtas skapas förutsättningar för en miljövänligare trafik som utnyttjar naturresurserna så litet som möjligt. Principen för hållbar utveckling utgör utgångspunkten för planeringen av trafikarrangemang och skötseln av trafiken. Strävanden att minska koldioxidutsläppen från fordon understöds genom EU-åtgärder och i enlighet med Kyotoavtalet. Målet är att koldioxidutsläppen 2010 är högst på samma nivå som För att målet skall uppnås förutsätts samarbete mellan olika förvaltningsområden. Att beakta miljö- och hälsoeffekter görs till en omistlig del av planeringen och genomförandet av trafiksystemet och enskilda projekt. Förvaltningen och förvaltningsområdets organisationsstrukturer samt uppgifter utvecklas på det sätt som de föränderliga förhållandena och förändringarna i tyngdpunkterna för uppgifterna förutsätter. Kundtillfredsställelsen och tillfredsställelsen hos personalen i förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar följs upp. I det internationella samarbetet strävar man efter att genom aktiva åtgärder säkerställa att de nationella intressena beaktas och att Finlands geografiska läge utnyttjas inom trafik och kommunikation. Nya samarbetsländer för kommunikationsbranschen är bl.a. Kina och Indien. I forsknings- och utvecklingsverksamheten betonas i enlighet med förvaltningsområdets forsknings- och utvecklingsstrategi långsiktiga program, förbättrad kvalitet på forskningen samt säkerställande av att resultaten tas i bruk. Kommunikationsministeriet ansvarar genom sina bolag och affärsverk för att förmånliga och högklassiga trafik- och kommunikationstjänster produceras åt näringslivet, samhället och medborgarna samt för bolagens och affärsverkens lönsamhet. Utgångspunkten för ägarpolitiken är att förvaltningsområdets bolag är framgångsrika, att värdet på deras egendom stiger och att de betalar en dividend som mätt enligt avkastning per aktie motsvarar börsbolagens normala nivå. Av affärsverk med långvarigt inflytande på samhällets infrastruktur förutsätts ett avkastningskrav på minst 4 %. När intäktsföringen och dividenden fastställs beaktas bolagets resultat, utvecklingsfas, investeringsbehov och konkurrensläge samt andra särdrag som kännetecknar bolaget och branschen. Förvaltningsområdet deltar i forsknings-, utvecklings- och trafikprojekt som medfinansieras av EU. Det beräknas att Trans European Network, dvs. TEN-projekten, beviljas ca 22 miljoner euro av EU:s medel. Den regionala utvecklingsfondens målprogram och gemenskapsinitiativprojekten uppskattas få 5,1 miljoner euro EU-medel från moment Till den motsvarande nationella medfinansieringen har 7,72 miljoner euro anvisats under moment och Anslagen inom förvaltningsområdet föreslås uppgå till miljoner euro. Anslagen för väghållning föreslås uppgå till sammanlagt 735,3 miljoner euro. Som nytt projekt inleds det första skedet Lojo Lojoåsen av motorvägen E 18 Muurla Lojoåsen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

3 För sjöfartsverkets utgifter föreslås ett nettoanslag om sammanlagt 23,9 miljoner euro och för stödjande av sjöfartsnäringen 56,7 miljoner euro. För banhållningen föreslås ett nettoanslag om sammanlagt 330,6 miljoner euro. Som nya projekt inleds byggandet av stadsbanan Dickursby Kervo, byggandet av direktbanan Kervo Lahtis samt elektrifieringen av banan Uleåborg Idensalmi/ Vartius. För köp och understödjande av tjänster inom kollektivtrafiken används sammanlagt 79,7 miljoner euro. För understödjande av tidningspressen beviljas alltjämt 12,6 miljoner euro. Luftfartsverkets omsättning uppskattas öka med 4,4 % till 217 miljoner euro. Beloppet av verkets investeringar beräknas uppgå till ca 64 miljoner euro. Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis År 2000 bokslut 1000 År 2001 ordinarie statsbudget 1000 År 2002 budgetprop Ändring % 01. Kommunikationsministeriet Vägförvaltningen Statsbidrag för väghållningen Vägverket Sjöfartsverket Främjande av sjöfarten och annan sjötrafik Banförvaltningscentralen Ersättningar och statsbidrag till lufttrafiken Köp av tjänster, ersättningar och stöd för kollektivtrafik Ersättningar och understöd för kommunikation Meteorologiska institutet Havsforskningsinstitutet Övriga utgifter inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde Sammanlagt Det totala antalet anställda ) Kommunikationsministeriet 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen och euro för omkostnaderna för fyra tjänster för uppgifter inom kommunikationsförvaltningen vilka inrättades i tilläggsbudgeten för budget budget tilläggsb bokslut Forskning och utveckling (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas för forsknings- och utvecklingsutgifter samt arvoden. Anslaget får också användas för 1) Vid ingången av 2001 uppdelades vägförvaltningen i Vägverket, som fungerar som affärsverk, och Vägförvaltningen, som fungerar som statligt ämbetsverk. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

4 finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som EU godkänner och som inte finansieras genom strukturfonderna och till anbud i anknytning till dem. F ö r k l a r i n g : Forsknings- och utvecklingsverksamheten inriktas främst på efterfrågan på trafik, infrastruktur, gods- och persontrafik, trafiksäkerhet, minskande av miljöskador, fordonsteknik, transport av farliga ämnen, kommunikation och datanät, telematik i trafiken, närområdessamarbete, ägarstrategier samt utvecklande av förvaltningen. Av anslaget utgör euro medel som reserverats med anledning av statsrådets principbeslut av den 26 maj 2000 om användningen av inkomster som åren inflyter av försäljning av statens egendom. De reserverade medlen är avsedda för utveckling av det s.k. Digiroad -datasystemet. Resten av projektet, dvs euro, finansieras av budgetmedlen för budget budget bokslut Fordonsförvaltningscentralen F ö r k l a r i n g : Fordonsförvaltningscentralens viktigaste uppgifter är registreringen av fordon, den årliga fordonsbeskattningen, tillsynen över fordonsbesiktningen, ordnandet av förarexamina, registreringen av körkort samt informationstjänsten om vägtrafiken. Några betydande ändringar väntas inte ske i fråga om volymen på Fordonsförvaltningscentralens verksamhetsområden. De viktigaste funktionerna såsom volymen i fråga om registreringsprestationerna, förarexamina och körkort väntas bibehållas på 2001 års nivå. Basen för Fordonsförvaltningscentralens verksamhet utgörs av datasystemet för vägtrafiken som består av register över vägtrafiken. Projektet för totalrevidering av tjänsterna, vilket inleddes 2000, fortsätter under Arbetet skall vara slutfört före utgången av Kostnadsförslaget för projektet är 25 miljoner euro. De årliga investeringsutgifterna för projektet finansieras med överskotten av funktionerna. År 2002 är överskotten sammanlagt 7,3 miljoner euro medan investeringsutgifterna är 6,9 miljoner euro. Kommunikationsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Fordonsförvaltningscentralen 2002: Effektmål Riskkoefficienten för nya förare är lägre än 5,7. Av det totala antalet anmärkningar utgör andelen anmärkningar till nya förare på grund av trafikförseelser högst 20 %. De tekniska felens andel av riskfaktorer eller nyckelhändelser som leder till döden är mindre än 20 %. Besiktningsställenas avslagsprocenter avviker inte mera än -3 eller +7 procentenheter från den genomsnittliga avslagsprocenten i hela landet. Avslagsprocenten enligt målsättningen uppnås vid 80 % av besiktningsställena. Målet när det gäller den andel fel som observeras vid årsbesiktningarna är att 50 % av verksamhetsställena hittar alla fel. Servicemål Ändrade uppgifter antecknas i fordonsregistret inom mindre än 5 dagar. Kundtillfredsställelsen är minst 3,5 på skalan 1 5. Den elektroniska kundanvändningen av fordonsregistret (GSM och Internet) ökar med 10 %. Den proportionella andelen elektronisk kundanvändning av fordonsregistret är minst 15 %. Ansökningsärenden avgörs i genomsnitt inom mindre än 9 dagar. Lönsamhetsmål Överskottet av den företagsekonomiskt prissatta informationstjänsten är minst 1,4 miljoner euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

5 De genomsnittliga kostnaderna per fordonsregistreringsprestation är högst 8 euro. De genomsnittliga kostnaderna för varje förarexamensprov är högst 27 euro. Kostnaderna för beskattningsuppgifterna per beskattat fordon är högst 2,40 euro. I projektet för totalrevidering av tjänsterna håller man sig inom ramen för de uppskattade kostnaderna och de innehållsliga målen i tidtabellerna uppnås. Fordonsförvaltningscentralens utgifter och inkomster har beaktats under det nettobudgeterade momentet Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 ): utfall prognos uppskattning INTÄKTER Offentligrättsliga prestationer Fordonsbranschen Förarbranschen Företagsekonomiska prestationer Intäkter sammanlagt KOSTNADER Offentligrättsliga prestationer Fordonsbranschen Förarbranschen Företagsekonomiska prestationer Kostnader sammanlagt ÖVERSKOTT (+) / UNDERSKOTT (-) Offentligrättsliga prestationer Fordonsbranschen Förarbranschen Företagsekonomiska prestationer Överskott / underskott sammanlagt KOSTNADSMOTSVARIGHET % Offentligrättsliga prestationer Fordonsbranschen Förarbranschen Företagsekonomiska prestationer Kostnadsmotsvarighet i % sammanlagt Tabell med jämförelsetal som beskriver utvecklingen inom den avgiftsbelagda verksamheten utfall prognos uppskattning Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) Driftsåterstod (t ) % av inkomsterna Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

6 Andel av gemensamma kostnader (t ) Överskott (+)/Underskott (-) (t ) % av inkomsterna Inkomster i % av de sammanlagda kostnaderna Investeringar (t ) % av inkomsterna Prisförändring, % Volymförändring, % Vägförvaltningen F ö r k l a r i n g : Vägförvaltningen svarar för väghållningen i fråga om allmänna vägar. Dess uppgift är att förvalta, underhålla och utveckla allmänna vägar och trafikförhållandena på dem och vägtrafikservicen som en del av trafiksystemet samt för sin del sköta forsknings-, utvecklings- och sakkunniguppgifter i fråga om vägtrafiksystemet. Vägförvaltningen utgörs av centralförvaltningen och nio vägdistrikt. Väghållningen består av drift, underhåll, väginvesteringar och planering samt trafikledning. Målet med driften är att säkerställa vägarnas dagliga farbarhet under alla väderförhållanden året runt. Genom underhåll och reinvesteringar upprätthålls skicket på vägnätet. Med utbyggnadsinvesteringar förbättras trafiksäkerheten och trafikmiljön. Väsentliga förbättringar av vägnätets servicenivå uppnås med nyinvesteringar som ökar förmedlingskapaciteten. Genom ledningen av trafiken och trafiktjänsterna och genom information till trafiken i hela vägnätet förbättras smidigheten och säkerheten i trafiken på livligt trafikerade vägavsnitt. Vägförvaltningen skaffar de produktionstjänster och produkter som hänför sig till väghållningen av producenterna på marknaden. Ännu 2002 skaffas lejonparten av väghållningen genom förhandlingsförfarande av Vägverket. Öppnandet för konkurrens i fråga om väghållningen av de allmänna vägarna sker i den ordningen att byggande och underhåll öppnas för konkurrens under 2001 och Planering och drift öppnas stegvis för konkurrens under perioden För att säkerställa att marknaden öppnas och fungerar har en uppföljningsgrupp tillsatts, i vilken det finns representanter för entreprenörerna i jordbyggnads- och planeringsbranschen och den offentliga förvaltningen. Utmaningen för Vägverket är att förbättra verkets roll efter den utförda organisationsförändringen. De allmänna vägarna omfattar km. Persontrafiken på riksvägarna ökade 2000 med ca 2 % och den tunga fordonstrafiken med 4 %. Vägtrafiken väntas årligen ytterligare öka med ca 2 % Målet för väghållningen är att sörja för den dagliga framkomligheten i vägnätet, förbättra trafiksäkerheten, upprätthålla skicket på vägnätet samt förebygga miljöskador. Det principbeslut som statsrådet fattade 2001 när det gäller att förbättra trafiksäkerheten förutsätter att dödsolyckorna i trafiken minskar med 20 som ett resultat av Vägförvaltningens verksamhet åren För att målet för 2002 skall nås tas differentierade hastighetsbegränsningar i bruk på en sträcka av ca km. Åtgärder som stöder hastighetsbegränsningarna genomförs under kommande år i den mån finansieringen tillåter det. Av den kalkylerade minskningen i olyckor som leder till personskador kan under en tredjedel uppnås genom väginvesteringar. Vid fördelningen av tillägget till anslagen för basväghållningen beaktas i synnerhet det lägre vägnätets behov. Av utvidgnings- och nyinvesteringarna i basväghållningen kan de nödvändigaste objekten påbörjas. Dessa investeringar innebär ganska små åtgärder som förbättrar trafiksäkerheten, grundvatten- och bullerskydd samt byggande av leder för lätt trafik. År 2002 inleds byggandet av motorvägen Lojo Lojoåsen. Budgeteringsprinciperna för nya utvecklingsprojekt revideras så att för varje projekt beviljas en separat fullmakt att ingå avtal i beslutsdelen under moment Anslaget under momentet i fråga är ett förslagsanslag och det dimensioneras i enlighet med hur mycket utgifter projektet åsamkar varje år. För att förhindra att vägplanerna förändras kommer ministeriet att avlåta en proposition med förslag till ändring av väglagstiftningen så att statsrådet berättigas att av särskilda skäl förlänga giltighetstiden för vägplanerna med högst fyra år. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

7 Kommunikationsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Vägförvaltningen 2002: Trafiksäkerheten Genom basväghållningsåtgärder minskar antalet kalkylerade olyckor som leder till personskador med 40 och genom utvecklingsinvesteringar som öppnas för trafik 2002 med sex, dvs. med totalt 46, vilket sammanlagt motsvarar en minskning på fyra dödsolyckor. Vägförvaltningen genomför delen gällande 2002 i det program för effektiverade åtgärder i väghållningen som grundar sig på statsrådets principbeslut. Vägförvaltningen främjar samarbete och interaktion mellan olika funktioner genom att för egen del säkerställa regelbundenheten i verksamheten och uppföljningen av den. Smidigheten i trafiken Kundtillfredsställelsen när det gäller hur trafiken fungerar bibehålls på god nivå. Antalet viktbegränsningar som i tjällossningstider sätts för grusvägar ökar inte och de sätts under målperioden i genomsnitt för högst kilometer (14 % av grusvägarna) per år. Antalet broar med viktbegränsningar ökar med högst 25 stycken (10 %) före utgången av Behoven hos kollektivtrafiken och den lätta trafiken beaktas bättre än för närvarande i planeringen av väghållningen och i uppdragsverksamheten i fråga om väghållningen. Skicket på vägnätet Andelen asfalterade vägar som är i dåligt skick förblir på nuvarande nivå i riksvägnätet, men ökar i det lägre vägnätet 2002 med högst 100 km och med sammanlagt högst 500 km (8 %) före utgången av I slutet av perioden är sträckan högst km. Högst 450 km asfalterad väg i dåligt skick ändras tillbaka till grusväg före utgången av Den olägenhet som tjälskadorna orsakar trafiken minskar med 5 % jämfört med den nuvarande nivån. En mätare som beskriver skicket på grusvägarna skall utvecklas så, att den kan ställas för Miljön Grundvatten skyddas genom att man riksomfattande koncentrerar sig på att skydda kritiska områden. År 2002 realiseras 2 3 objekt. Användningen av vägsalt för förebyggande av halka minskas speciellt på grundvattenområden och i förhållanden som motsvarar en normal vinter uppgår användningen till högst ton. Bullerolägenheterna för invånare längs vägarna minskar. Tjänsterna i och styrningen av vägtrafiken Informerandet om och styrningen av trafiken utvecklas genom att uppföljningssystem som tjänar detta realiseras på de viktiga rutterna i riksvägnätet och genom att den respons som fås av dem som använder vägarna utnyttjas i högre grad än tidigare. Det säkerställs att digitaliseringen av hela vägnätet genomförs som planerat och elektroniska nättjänster tas i bruk. Lönsamheten i Vägförvaltningens verksamhet Väghållningen öppnas för konkurrens enligt de godkända riktlinjerna i samarbete med aktörerna i branschen. De reella kostnaderna för underhållet av vägnätet sjunker med 34 miljoner euro (15 %) före utgången av 2004 som en följd av att det utsätts för konkurrens. Man håller sig inom kostnadsförslaget för investeringarna. Utgifterna för Vägförvaltningens egen verksamhet ökar inte reellt. Väghållningens utgifter och inkomster (milj. euro): bokslut ordinarie budgetprop. statsbudget Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

8 Basväghållningen (21) 528,2 547,1 603,6 Inkomster 73,2 12,6 14,3 av den avgiftsbelagda verksamheten 2) 55,2 0,8 0,8 övriga inkomster 3) 18,0 11,8 13,5 Utgifter 601,4 559,7 617,9 Förvaltning 79,9 77,0 78,2 Drift 200,6 192,6 205,2 Underhåll och reinvesteringar 129,2 143,8 187,9 Utbyggnads- och nyinvesteringar 2) 115,0 106,8 87,4 Planering 17,0 27,8 26,1 Trafikledning 5,0 5,9 5,9 Serviceprojekt 4) 21,9 Dimensionering 5,0 4,5 Utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 54,7 0,8 0,8 Utvecklande av vägnätet (77) 124,3 84,1 59,9 Byggande av vägen Lojo Lojoåsen (78) ,0 Efterfinansierings- och totalfinansieringsprojekt gällande vägnätet (79) 32,1 26,9 38,3 Anskaffningar av jordområden samt ersättningar enligt lagen om allmänna vägar (87) 23,2 26,9 23,5 NETTOUTGIFTER KAPITEL ,8 685,0 735,3 21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds av basväghållningen på allmänna vägar och iståndsättningen av enskilda vägar som görs till allmänna vägar, anskaffningen av områden för tagande av marksubstanser samt till betalning av utgifter för Vägförvaltningens fastighetsförvaltning. Anslaget får dessutom användas för att understöda museiverksamheten i branschen och till betalning av utgifter för dimensionering av Vägverkets personal. Anslaget får också användas till finansiering av projekt inom det s.k. närområdessamarbetet. Anslaget får vidare användas till sänkning av sådana hyror för personalbostäder som bestäms på företagsekonomiska grunder. 2) Innehåller 2000 också inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten av Vägverkets produktion. 3) Innehåller också betalningsandelar av utomstående. 4) Sysselsättande av Vägverkets personal i uppgifter som stöder väghållningen. Anslaget får också användas till betalning av statens andel av de nationella finansieringsprogrammen i projekt avsedda att genomföra målprogram som finansieras med medel ur EU:s regionala utvecklingsfond samt till betalning av statens andel av den nationella medfinansieringen i pilotprojekt och i projekt avsedda att genomföra gemenskapsinitiativ. Dessutom får anslaget användas för utgifter för EU:s TEN-projekt. Av anslaget har euro reserverats för den nationella medfinansieringen i vägprojekt som finansieras med medel ur EU:s regionala utvecklingsfond. För verkställande av väghållningsprojekt får Vägförvaltningen ingå förbindelser så, att dessa åsamkar staten utgifter om högst euro under kommande år. Anslaget utgör en del av de regionutvecklingspengar som avses i 6 lagen om regional utveckling (1135/1993). F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats sammanlagt euro med anledning av personalöverföringar som följer: euro i överföring av ett årsverke till moment , euro i överföring av ett årsverke till moment , euro i överföring av fem årsverken till moment , euro i överföring av ett årsverke till moment , euro i överföring av tre årsverken till moment , euro i överföring av två årsverken till moment , euro i överföring av ett årsverke till moment , euro i överföring av sex årsverken till moment , euro i överföring av ett årsverke till moment , euro i överföring av ett årsverke till moment , euro i överföring av åtta årsverken Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

9 till moment , euro i överföring av två årsverken till moment och euro i överföring av sju årsverken till moment Vid dimensioneringen av anslaget har såsom nettobudgeterade inkomster utöver den avgiftsbelagda verksamheten beaktats sådana betalningsandelar av utomstående som hänför sig till vägprojekt. Högst euro används för projekt inom närområdessamarbetet och euro reserveras för utgifter som föranleds av dimensioneringen av Vägverkets personal. Åren används sammanlagt högst euro för personaldimensioneringen. Användningen av fullmakten beräknas åsamka staten utgifter om ca euro år 2003, ca euro år 2004 och ca euro år Specificering av projekt: 2002 budget budget tilläggsb bokslut Utvecklande av vägnätet (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter för slutförandet av sådana utbyggnads- och nyinvesteringar i vägnätet som inletts under tidigare år. Vägförvaltningen får ingå förbindelser gällande dessa projekt så, att de åsamkar staten utgifter om högst 31,4 miljoner euro efter F ö r k l a r i n g : Färdig Kostnadsförslag Använt Kostnader för tidigare 2002 trafik milj. milj. HALVFÄRDIGA PROJEKT 1. NYINVESTERINGAR Rv 1 Pemar Muurla (E 18) ,2 103, Rv 3 Tavastehus Kulju ,7 205, Rv 21 Kemi Torneå ,9 61, UTBYGGNADSINVESTERINGAR Avlägsnande av plankorsningar på stambanorna ,2 13, Halvfärdiga projekt sammanlagt 478,0 384, Kostnadsförslaget för projektet rv 1 Pemar Muurla justeras på grund av att kostnaderna har ökat och projektet har utvidgats från 158,9 miljoner euro till 171,2 miljoner euro. Kostnadsförslaget för projektet rv 3 Tavastehus Kulju justeras på grund av att kostnaderna har ökat från 207,7 miljoner euro till 212,7 miljoner euro för utförandet av de slutliga arbetena. Kostnadsförslaget för projektet rv 21 Kemi Torneå justeras från 68,5 miljoner euro till 71,9 miljoner euro på grund av att kostnaderna har ökat och på grund av att broplanerna har frångåtts budget budget bokslut Specificering av projekt: Fullmakt att ingå avtal 78. Byggande av vägen Lojo Lojoåsen (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas för de utgifter som genomförandet av projektet Lojo-Lojoåsen åsamkar. Vägförvaltningen berättigas att ingå avtal om projektet till ett totalkostnadsbelopp av högst euro. F ö r k l a r i n g : Använt anslag Anslag år 2002 Senare finansieringsbehov Färdig milj. milj. milj. milj. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

10 NYA PROJEKT E 18 Lojo Lojoåsen ,9-10,0 48,9 Projektet beräknas åsamka staten utgifter om ca 20 miljoner euro år 2003, ca 20 miljoner euro år 2004 samt ca 8,9 miljoner euro år Som motivering för projektet anförs följande: E 18 Lojo Lojoåsen är det första skedet i byggandet av den del som saknas i motorvägsförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo. Avsikten är att bygga resten Muurla Lojoåsen, som i fråga om kostnadsförslaget uppgår till 279 miljoner euro, åren Motorvägen Muurla Lojoåsen är en del av det allmäneuropeiska TEN-trafiknätet och dess prioritetsprojekt Nordiska triangeln. Den totala längden av motorvägen Muurla Lojoåsen är 60 kilometer. Nytto-kostnadsrelationen för projektet är 1,7. Trafikmängden på sträckan Muurla Lojoåsen är för närvarande bilar om dygnet. Vägen är bristfällig i fråga om riktningen och sikten, varför omkörning är svårt. Den nya motorvägen är belägen i närheten av den nuvarande riksvägen från Muurla till Lahnajärvi och fortsätter därifrån till Lojo och Lojoåsen. För att lindra miljöverkningarna har sju tunnlar planerats längs vägen. Kostnadsförslaget för projektet är ca 336 miljoner euro och det genomförs i två delar. Kostnadsförslaget för det inledande skedet Lojoåsen Lojo, som inleds år 2002, är 58,9 miljoner euro. Projektet innehåller 10 kilometer motorväg (rv 1) och 5 kilometer väg Specificering av projekt: med två körbanor som leder till Lojo (rv 25), vilken kommer att fungera som infartsväg till Lojo efter att motorvägsförlängningen från Lojo till Muurla har blivit färdig. Trafikmängden mellan Lojo och Lojoåsen är för närvarande ca bilar om dygnet. Projektet blir färdigt Avsikten är att också ansöka om TEN-finansiering för finansieringen av projektet budget Efterfinansierings- och totalfinansieringsprojekt gällande vägnätet (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av de utgifter som föranleds av fullmakter att ingå avtal som beviljats för tidigare år. Vägförvaltningen bemyndigas att ingå avtal enligt de fullmakter som beviljats tidigare år till den del dessa fullmakter inte har använts under bevillningsåret. F ö r k l a r i n g : Av nedanstående tabell framgår de projekt för vilka fullmakt att ingå avtal har beviljats i budgetar för tidigare år. Det är fråga om halvfärdiga projekt och en del av dem förutsätter tilläggsanslag under kommande år. Avsikten är att det resterande finansieringsbeloppet, dvs euro, skall finansieras som följer: euro år 2003, euro år 2004 och euro senare. Färdig Fullmakt att ingå avtal Budgeterat anslag tidigare Anslag år 2002 Senare finansieringsbehov för trafik milj. milj. milj. milj. HALVFÄRDIGA PROJEKT Efterfinansieringsprojekt: Rv 4 Träskända Lahtis 5) ,3 34,8 16,8 200,7 Totalfinansieringsprojekt: E 18 Ring III Flygplatsen Dickursby ,5 25,2-35,3 Rv 6 Forsby Kouvola ,8 16,8-32,0 Rv 4 Limingo Uleåborg ,8 26,1 4,7 - Rv 2 Björneborg Ulvsby ,0 16, ) Avtalsperioden utgår Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10

11 Rv 9 Orivesi Muurame ,7 10,1 16,8 16,8 Sammanlagt 452,1 129,0 38,3 284, budget budget tilläggsb bokslut Anskaffningar av jordområden samt ersättningar enligt lagen om allmänna vägar (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av jordområden och ersättningar enligt lagen (243/1954) och förordningen (487/1957) om allmänna vägar samt till betalning av fastighetsförrättningsavgifter enligt lagen om fastighetsförrättningsavgift (558/1995). Anslaget får även användas för anskaffning och ersättande av områden som behövs för vägar innan en vägplan har fastställts budget budget bokslut Statsbidrag för väghållningen 50. Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får enligt lagen (358/1962) och förordningen (1267/2000) om enskilda vägar användas till betalning av statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att anslaget skall användas för att understöda förbättring och underhåll av enskilda vägar i glesbygdsområden. Anslaget får användas för att trygga fri rörlighet och fast bosättning samt till understöd för vägar som behövs inom primärproduktionen i relation till deras betydelse budget budget bokslut Mål för service och övrig verksamhet 26. Vägverket Målet för Vägverket är att sörja för att verkets utbud av tjänster och utvecklingen av dem är ändamålsenliga och motsvarar förutsättningarna för affärsverksamheten. Vägverket garanterar ett heltäckande serviceutbud i hela landet då det gäller underhållet av allmänna vägar och skötseln av färjetrafiken. Vägverket utvecklar produkter och tjänster som förbättrar livsmiljöns tillstånd och är miljövänliga. 2. Maximibeloppet av investeringarna och de viktigaste objekten Vägverkets investeringar får 2001 föranleda utgifter om högst 20 miljoner euro. Dessutom får affärsverket 2002 ingå förbindelser i fråga om investeringar som under följande år får åsamka utgifter om högst 40 miljoner euro. De viktigaste investeringsobjekten är anskaffningar av jordområden, re- och nyinvesteringar av maskiner och anordningar som behövs i produktionsverksamheten samt investeringar i anslutning till att funktionerna inom verket utvecklas. 3. Upplåning Vägverket berättigas att uppta lån som avses i 8 2 mom. lagen om statens affärsverk (627/1987) till ett belopp av högst 20 miljoner euro. F ö r k l a r i n g : Kapitlets svenskspråkiga rubrik har ändrats. Med beaktande av de mål för service och övrig verksamhet som har förelagts riksdagen för godkännande har statsrådet i samband med budgetpropositionen uppställt 5,6 miljoner euro som preliminärt resultatmål för Vägverket och som avkastningsmål 0,8 miljoner euro för Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

12 När resultatmålen bedöms skall de särskilda villkor och begränsningar som hänför sig till Vägverkets verksamhet under övergångstiden beaktas. I samband med att affärsverket grundades har som ett arrangemang för övergångstiden fastställts att intäktsföringsmålet för Vägverket stegvis höjs till 10 % av grundkapitalet. Under övergångstiden åren är intäktsföringskravet för grundkapitalet beroende av att marknaden öppnar sig. Då resultatmålet ställdes har det dessutom beaktats att konkurrensutsättningen av underhållet av väghållningen och byggandet ökar. Den förutspås sänka omsättningen i Vägverkets verksamhet med nästan 76 miljoner euro jämfört med föregående år. Kostnaderna för verksamheten anpassas till den sjunkande volymen genom att principer som har godkänts när Vägverket grundades iakttas. I statsbudgeten upptas som inkomster intäktsföringarna av affärsverkets vinst samt räntorna på den finansiering som beviljats affärsverket på lånevillkor. Intäktsföringen av vinsten utgör 2002 ca 0,4 miljoner euro av resultatet för 2001 och inkomst av räntan för statens lån 0,6 miljoner euro. Enligt ett beslut som statsrådet har fattat har räntan för det främmande kapital som getts på statens lånevillkor för övergångstiden sänkts så, att det under det första året är 1,5 %, från vilken sats den stegvis stiger till 5 %. Fr.o.m är räntan fast, 5 % om året. Under de tre första låneåren betalas endast ränta för lånen. Enligt den preliminära investeringsplanen skall 20 miljoner euro användas för investeringar. Finansieringen sker i sin helhet genom upplåning i finansiella institut, för vilket lånefullmakter föreläggs riksdagen. Den på resultat- och finansieringsplanen baserade preliminära investeringsplanen för 2002 milj. Anskaffning av jordområden, maskiner och anläggningar för produktionen Anskaffning av datasystem och andra anläggningstillgångar Sammanlagt Tabell med jämförelsetal prognos uppskattning Omsättning (milj. ) 573,0 496,3 ändring % -13,3 Driftsbidrag (milj. ) 27,7 26,3 driftsbidrag i % av omsättningen 4,8 5,3 Vinst (milj. ) 4,9 5,6 vinst i % av omsättningen 0,9 1,1 Avkastning på investerat kapital, % 4,7 5,7 Avkastning på grundkapitalet, % 28,1 32,4 Avkastning på hela kapitalet, % 8,5 8,3 Soliditet, % 36,2 37,6 Investeringar i % av omsättningen 2,1 2,4 Antal anställda Sjöfartsverket Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

13 F ö r k l a r i n g : Sjöfartsverket svarar för skötsel och utveckling av de farleder som staten ansvarar för, sjökartläggningen samt isbrytning och lotsning. Dessutom svarar Sjöfartsverket för förbindelsefartygstrafiken i skärgården samt myndighetsuppgifter i anslutning till fartygssäkerheten. Längden av de upprätthållna farlederna för handelssjöfart är km och längden av andra farleder km. Avsikten är att säkra vintertrafiken till 23 hamnar. Djupfarlederna i Saimen hålls öppna också under vintersäsongen. Antalet trafikprestationer och prestationer som produceras inom verket samt motsvarande inkomstutveckling beräknas bli följande: ändring, % 2002 ändring, % Verksamhet som täcks med farledsavgifter: Utländsk godstrafik, milj. ton 80,6 82,4 2,2 83,9 1,8 Passagerartrafik, milj. resenärer 16,0 16,0 0,0 16,3 1,9 Farledsavgifter, milj. 66,3 67,1 1,3 67,7 0,9 Kostnadsmotsvarigheten för farledsavgiften, % 99,1 94,5 93,9 Verksamhet som täcks med lotsningsavgifter: Antal lostningar, st , ,4 Antal lotsade sjömil , ,5 Inkomster av lostningen, milj. 31,8 30,6-3,8 28,6-6,5 Kostnadsmotsvarigheten för lotsningen i % 6) 98,2 89,5 84,8 Kommunikationsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för sjöfartsverkets verksamhet för 2002: Servicemål Den genomsnittliga väntetiden för isbrytarservice för fartyg som har tvingats vänta är högst fyra timmar. Procentandelen av fartyg som kommer igenom utan väntan är mellan 90 och 95. I lostningsverksamheten är väntetiden högst två timmar. Säkerheten inom sjöfarten Antalet olyckor som inträffar på Finlands territorialvatten och antalet olyckor som drabbar finländska fartyg minskar beräknat som ett glidande medelvärde under fyra års tid. Målet för 2002 är högst 50 olyckor. Arbetet med styrningsoch uppföljningssystemet för trafiken i Finska viken och det internationella vattenområde som hänför sig till den (VTMIS), vilket inleddes 2001, blir för Finlands del färdigt under Systemet tas i samarbete med Ryssland och Estland i bruk Kostnadsmotsvarighet Kostnadsmotsvarigheten för farledsavgiften är 94 % och för lostningsavgiften 85 %. Lönsamhetsmålet för de prestationer som prissätts på företagsekonomiska grunder är att kostnaderna skall täckas med inkomsterna. Lönsamhet Utgifterna för farlederna för handelssjöfart vid kusten får uppgå till 1,15 euro per transporterat ton. Kostnaderna för att farlederna upprätthålls för handelssjöfart vid kusten är i genomsnitt euro per farledskilometer och kostnaderna för lotsning är 53 euro/sjömil. Kostnaderna för lotsning minskar reellt med 3 % från Utveckling Vid sjöfartsverket förbättras uppföljningen av skicket på farlederna och ett mål för i vilket skick de skall vara tas i bruk. Likaså tas ett mål som gäller andelen NAVI-dugliga farleder i bruk. Utvecklingen av ekonomin i och organisationsstrukturen för verksamheten vid verket fortgår på grundval av funktionsspecifika utredningar. 6) Kostnadsmotsvarigheten för kuststationerna i % 2000: 107,3, 2001: 97,9, 2002: 93,2. Kostnadsmotsvarigheten för Saimenstationerna i % 2000: 40,4, 2001: 35,8, 2002: 34,6. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

14 Sjöfartsverkets utgifter och inkomster (milj. euro) bokslut ordinarie budgetprop. statsbudget Omkostnader, netto (21) 13,8 10,9 11,0 Inkomster av verksamheten 118,9 114,5 114,3 Omkostnader 132,7 125,4 125,3 Anskaffning av fartyg (70) 22,6 19,7 10,3 Utvecklande av farledsnätet (77) 11,9 2,5 2,5 Anskaffning av mark- och vattenområden (87) 0,02 0,1 0,1 NETTOUTGIFTER, KAPITEL ,3 33,2 23,9 Sjöfartsverkets inkomster och utgifter fördelade enligt uppgift: Intäkter Kostnader för verksamheten Avskrivningar Kalkylerade räntor Kostnader sammanlagt Överskott/ underskott Kostnadsmotsvarighet % Uppgifter som täcks med farledsavgifter, sammanlagt farledshållningen isbrytningen Farledshållning för annan sjötrafik vid kusten Farledshållning i de inre vattenvägarna Lotsning Förbindelsefartygstrafik Fartygssäkerhet Affärsverksamhet varav kombiisbrytarna Andra myndighetsliknande uppgifter SAMMANLAGT Siffrorna i tabellen avviker från slutsummorna i utgiftsmomenten, eftersom investeringarna syns som avskrivningar och kalkylerade räntor inom avskrivningstiden. Kostnaderna för verksamheten innehåller lönekostnader, anskaffning av material och utrustning, köp av tjänster och andra korttidsverkande löpande kostnader. 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. 7) Avskrivningar är beräknade enligt anskaffningsvärdet, varvid räntan som använts är 5,3 %. Anslaget får också användas till statens andel av den nationella medfinansieringen i projekt avsedda att genomföra målprogram som finansieras med medel ur EU:s regionala utvecklingsfond. Av anslaget har euro avsatts för den nationella medfinansieringen av dessa projekt. Anslaget får även användas för forsknings- och utredningsuppgifter för EU:s TEN-projekt. Dessutom får anslaget användas för sänkning av sådana hyror för tjänstebostäder som bestäms på företagsekonomiska grunder. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen samt euro för utvecklande av styrnings- och uppföljningssystemet för trafiken Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14

15 i Finska viken och det internationella vattenområde som hänför sig till den. Kostnadsförslaget för projektet är euro och det är färdigt Vid dimensioneringen av anslaget har såsom nettobudgeterad inkomst dessutom beaktats inkomsterna av farledsavgifterna, förbindelsefartygstrafiken, lotsningen, den avgiftsbelagda verksamheten, kombiisbrytarna, kartproduktionen, inspektionen av sjöfarten, hyresinkomsterna samt tillståndsavgifterna för Saima kanal. Av anslaget under momentet betalas även utgifterna för förvaltningsnämnden för Saima kanal. Utgifterna för isbrytningen vid kusterna har dimensionerats enligt 650 verksamma dagar, dvs. enligt en s.k. mild vinter då det finns ett istäcke på Bottenviken och vid kusterna. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten Övriga omkostnader Bruttoinkomster Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten offentligrättsliga prestationer övriga prestationer Övriga inkomster Nettoutgifter budget budget tilläggsb bokslut Anskaffning av fartyg (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas euro. F ö r k l a r i n g : Anskaffnings- och finansieringsutgifterna för isbrytare som anskaffades åren 1993 och 1994 uppgår till euro och för ändamålet har tidigare beviljats euro. Redan gjorda anskaffningar föranleder kassautgifter på 10,3 miljoner euro år 2002 och 9,3 miljoner euro år budget budget tilläggsb bokslut Utvecklande av farledsnätet (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till utgifter som föranleds av planering och andra förberedande arbeten och anskaffning av anordningar i anslutning till utvidgnings- och nyinvesteringar i farleds- och kanalnätet samt av andra motsvarande projekt som genomförs senare. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att anslaget för 2002 används för anskaffning av trafikstyrnings- och radionavigationssystem budget budget tilläggsb bokslut Anskaffning av mark- och vattenområden (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas för anskaffning av mark- och vattenområden som är nödvändiga för byggandet av farleder och andra jord- och vattenbyggnadsobjekt samt för ersättningar enligt vattenlagen (246/1961) budget budget bokslut Främjande av sjöfarten och annan sjötrafik 40. Stödjande av anskaffningar av lastfartyg (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av räntegottgörelser som erläggs på grundval av sådana fullmakter för räntestödslån som beviljats före 1996 samt åren 1999 och F ö r k l a r i n g : Räntestödslånen beräknas åsamka staten utgifter som följer (milj. euro): Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15

16 Räntestödslån som beviljats före ,9 0,7 0,4 0,1 - Räntestödslån som beviljats ,9 0,9 0,9 Sammanlagt 0,9 0,7 1,3 1,0 0,9 Utbetalningen av räntestödet för de lån som beviljats före 1996 upphör Utbetalningen av räntestödet för de lån som beviljats 2000 inleds 2004 samt upphör Beloppet av räntestödet är högst 2 % och det utbetalas fem år efter att den första raten av lånet är betald budget budget bokslut Tryggande av konkurrensförutsättningarna för lastfartyg samt passagerarfartyg i trafik mellan tredje länder vilka är upptagna i förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas i enlighet med lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart (1707/1991) för betalning av stöd till lastfartyg samt passagerarfartyg i trafik mellan tredje länder vilka antecknats i förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart. F ö r k l a r i n g : Momentets rubrik har ändrats. Det stöd som betalas till fartygen motsvarar beloppet av de förskottsinnehållningar som verkställts på den sjöarbetsinkomst som en skattskyldig sjöfarare erhållit från ett ovan avsett fartyg som är infört i handelsfartygsförteckningen och av de socialskyddsavgifter som arbetsgivaren har betalat för inkomsten samt de sjömanspensionsförsäkrings-, arbetslöshets-, olycksfallsförsäkrings- och grupplivförsäkringspremier liksom den andel av premierna för grupplivsförsäkring för fritiden och tillläggsförsäkringen i fritidsförsäkringen som arbetsgivaren betalar. Bruttodräktigheten för de 106 fartyg som i slutet av 2000 antecknats i förteckningen över handelsfartyg uppgick till ton, dvs. 63 % av hela tonnaget budget budget bokslut Tryggande av konkurrensförutsättningarna för passagerarfartyg och passagerar-bilfärjor i utrikesfart (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas för betalning av stöd i enlighet med lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart (1707/1991) till andra passagerarfartyg och passagerar-bilfärjor vilka har antecknats i förteckningen än sådana som går i trafik mellan tredje länder. F ö r k l a r i n g : Regeringen avlåter i anslutning till budgetpropositionen en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart så att stöd fr.o.m. den 1 januari 2002 också betalas till passagerarfartyg och passagerar-bilfärjor i utrikesfart. De passagerarfartyg som går i trafik mellan tredje länder omfattas redan av lagen. Stödanslaget under momentet har dimensionerats så att den skatteinkomstnytta som föranleds av att löneinkomsterna från dessa fartyg helt beskattas i Finland samt de bolagsskatter som uppbärs hos rederierna har beaktats. Som stöd betalas ett belopp som motsvarar 97 % av den förskottsinnehållning som har verkställts på den sjöarbetsinkomst som en skattskyldig sjöfarare har fått från ett fartyg som har antecknats i förteckningen. De fartyg som omfattas av stödet är högst 15, och på årsnivå uppgår behovet av anslag till euro. Eftersom stödet betalas halvårsvis i efterskott, behövs ett anslag om euro budget Understödjande av skärgårdstrafik (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får i enlighet med grunderna i statsrådets förordning (37/2001) användas till understöd för trafikidkare som sköter trafikförbindelserna i skärgården. Anslaget får dessutom användas till betalning av räntestöd till kreditinstituten för lån som enligt 2 4 mom. lagen om vissa räntestödslån av kreditanstalters medel (1015/1977) beviljas för grundliga reparationer och nyanskaffningar av fartyg för skärgårdstrafiken. Inga nya räntestödslån beviljas. Räntegottgörelsen för tidigare beviljade räntestödslån är 4 % under de fyra första låneåren och 2 % under det 5 8 låneåret. Anslaget består av sådana utvecklingspengar som avses i 6 lagen om regional utveckling. F ö r k l a r i n g : Syftet med stödet är att bibehålla förbindelserna för sådana invånare i södra Finlands skärgård som Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16

17 inte har tillgång till den service som Sjöfartsverkets förbindelsefartyg erbjuder budget budget bokslut Statsunderstöd ur lästavgifterna (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av understöd som avses i lagen om lästavgift (189/1936) för välfärdsverksamhet till förmån för yrkesverksamma sjömän samt till främjande av sjöräddningsverksamheten. Understöden beviljas för utgifter föranledda av verksamhet som sjöfartsverket bestämmer. F ö r k l a r i n g : Motsvarande inkomst har antecknats under moment budget budget bokslut Banförvaltningscentralen F ö r k l a r i n g : Målet för banhållningen är att främja verksamhetsbetingelserna för järnvägstrafiken som en effektiv, säker och miljövänlig trafikform både i hemlandet och som en del av det internationella transportssystemet samt att erbjuda järnvägstrafiken en konkurrenskraftig trafikled. Då bannätet förbättras och underhålls beaktas lönsamhetsmål och trafikpolitiska mål. I Finland är banorna i huvudsak s.k. blandbanor, dvs. person- och godstrafiken använder samma banor. Järnvägstrafiken har utvecklats väl under de senaste åren. Järnvägstrafikens andel av godstrafiken är 25 % av hela landets trafikmängd. År 2000 uppgick godstrafiken på järnvägarna till 40,5 miljoner ton. Andelen transporterade ton uppskattas öka med ca 2 % 2001 i jämförelse med nivån År 2002 beräknas antalet ton öka med ca 2 %. Persontrafiken omfattade 2000 nästan 55 miljoner resor. Fjärrtrafiken stod för 12 miljoner och närtrafiken för 43 miljoner resor. Antalet resor väntas öka med ca 2 % år 2001 och med nästan 4 % år Återställandet av skicket på bannätet har gått framåt under de senaste åren. Banhållningen har under de senaste sex åren förfogat över ca 0,4 miljarder euro om året. De senaste årens insatser i fråga om bannätet märks på det sättet att banorna är i bättre skick än tidigare. Det faktum att bannätet är överårigt och de volymer trafiken uppgår till förutsätter att iståndsättningen fortsätter under de närmaste åren i samma utsträckning som tidigare. Tyngdpunkten för basbanhållningen ligger alltjämt på att förnya överbyggnaderna på de banavsnitt som genomgick en ombyggnad på och 60- talen och som nu är slutanvända. Tågsäkerheten förbättras även genom att plankorsningar avlägsnas på de viktigaste stambanorna och på transportrutter för farliga ämnen samt genom att andra plankorsningar avlägsnas enligt säkerhetsprogrammet. För syftet används årligen anslag uppgående till ca 20,2 miljoner euro. Budgeteringsprincipen i fråga om nya utvecklingsprojekt revideras så att för varje projekt beviljas en separat fullmakt att ingå avtal i beslutsdelen under moment Anslaget under momentet i fråga är ett förslagsanslag och det dimensioneras i enlighet med hur mycket utgifter som projektet åsamkar varje år. Som nya projekt inleds 2002 elektrifieringen av bandelen Uleåborg Idensalmi/Vartius, byggandet av stadsbanan Dickursby Kervo och byggandet av direktbanan Kervo Lahtis. Moment används för genomförandet av halvfärdiga projekt. Kommunikationsministeriet uppställer preliminärt följande resultatmål för Banförvaltningscentralen år 2002: Omfattningen av bannätet och dess servicenivå Inga förändringar sker i omfattningen. I slutet av 2002 fördelar sig bannätet på följande olika serviceklasser: Serviceklass Persontrafik Bankilometer Godstrafik Bankilometer Högsta tillåtna hastighet km/h Serviceklass Högsta tillåtna axellast och hastighet km/h P1 över G1 25 t och P G2 22,5 t och P G3 22,5 t och Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17

18 P4 högst G4 20 t och P5 ingen regelbunden persontrafik Sammanlagt Syftet är att i godstrafiken ta i bruk en axellast på 25 ton på bandelarna Gerknäs Hangö, Lauritsala Kotka/Fredikshamn och Harjavalta Mäntyluoto under Nedskärningen av bannätet bereds så, att bandelen Kemijärvi(Isokylä) Kelloselkä indras under Smidigheten i trafiken Mängden över 5 minuter långa förseningar i persontrafiken som orsakas av banhållningen är högst 5 %. Förbättrande av säkerheten Inga resenärer dör i järnvägsolyckor. Antalet plankorsningsolyckor är högst 40. Antalet olyckor som beror på banan är högst fem. Lönsamhet Styckkostnaderna för banhållningen minskar med 2 %. Banförvaltningscentralens inkomster och utgifter (milj. euro): bokslut ordinarie budgetprop. statsbudget Basbanhållningen (21) 246,2 223,9 230,2 Inkomster 72,2 69,3 69,0 Banavgifter 53,8 55,5 55,5 Fastighetsförvaltning 9,3 9,6 9,3 Övriga inkomster 9,1 4,2 4,2 Utgifter 318,4 293,2 299,1 Förvaltning 6,4 7,1 7,7 Trafikstyrning 34,5 34,3 35,8 Underhåll och ombyggnad av fastigheter 10,6 9,9 9,1 Underhåll och användning av banan 111,9 113,4 121,1 Planering, undersökningar 3,0 4,0 3,9 Reinvesteringar 152,0 124,5 121,5 Utvecklande av bannätet (77) 51,1 49,4 43,0 Vissa banprojekt (78) 29,8 7,9 34,0 Byggande av radionät (79) 0,0-22,2 Jordområden för bannätet (87) 0,8 0,7 1,2 NETTOUTGIFTER KAPITEL ,9 281,9 330,6 BRUTTOUTGIFTER KAPITEL ,1 351,2 399,5 21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. Förutom till banhållningen får anslaget användas till utgifter för fastighetsförvaltningen, kostnader för kontrollavgiftsverksamheten i kollektivtrafiken samt till betalning av utgifter för forsknings- och planeringsutgifter inom ramen för EU:s TEN-projekt samt närområdessamarbete. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18

19 För genomförandet av banhållningsprojekten får Banförvaltningscentralen ingå förbindelser som under senare år åsamkar staten utgifter om högst euro. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom nettobudgeterade inkomster utöver intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten beaktats banavgiften till Banförvaltningscentralen, intäkterna för försäljning av egendom med undantag av intäkterna för fast egendom och TEN-finansieringen från EU. Banförvaltningscentralen uppbär hos trafikidkarna en banavgift som bestäms enligt lagen om statens bannät på grundval av användningen av bannätet, standarden på bannätet och marknadssituationen samt kostnaderna för banhållningen. Grundavgiften baserar sig på antalet transporterade ton i godstrafiken och avgiftens rörliga del på Den preliminära finansieringsplanen enligt åtgärder för basbanhållningen: avverkade bruttokilometer i person- och godstrafiken, på det sätt som kommunikationsministeriet närmare bestämmer. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten Övriga omkostnader Bruttoinkomster Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten Banavgiften Övriga inkomster Nettoutgifter Färdig Kostnadsförslag Beräknade Använt kostnader 2002 milj. milj. milj. Reinvesteringar 121,5 Helsingfors Tammerfors, renovering ,4 310,1 27,9 Tammerfors Orivesi Jyväskylä, renovering ,2 21,0 7,6 Kouvola Pieksämäki, renovering ,5 91,2 18,5 Uleåborg Torneå, överbyggnad ,5 21,4 2,2 Seinäjoki Uleåborg, överbyggnad ,1 7,6 5,6 Villmanstrand Parikkala, renovering ,8 27,1 10,1 Pieksämäki Kuopio, överbyggnad ,8-3,4 Uleåborg Rovaniemi, överbyggnad ,9 2,9 15,5 Övriga reinvesteringar 30,7 Övrig basbanhållning 177,6 Basbanhållningen sammanlagt 299,1 Användningen av fullmakten uppskattas åsamka staten utgifter om ca 50 miljoner euro 2003, 33,6 miljoner euro 2004 och 16,4 miljoner euro På grund av stegringen i kostnadsnivån i fråga om jordbyggnadsarbeten har kostnadsförslaget för projektet Kouvola Pieksämäki höjts med 7,2 miljoner euro och kostnadsförslaget för projektet Villmanstrand Parikkala med 1,7 miljoner euro. Projektet i fråga om ombyggnaden av överbyggnaden på sträckan Karleby Uleåborg har utvidgats också till bandelen Seinäjoki Karleby. Kostnadsförslaget stiger med 48,8 miljoner euro från 67,3 miljoner euro till 116,1 miljoner euro. Den tidpunkt då projektet beräknas vara färdigt förskjuts med två år till Ett nytt, specificerat projekt är Uleåborg Rovaniemi med ett kostnadsförslag på 29,9 miljoner euro för att ersätta överbyggnaden i anslutning till elektrifieringen av bandelen. Som brådskande projekt inleds ersättandet av överbyggnaden på bandelen Pieksämäki Kuopio. Kostnadsförslaget för projektet är 27,8 miljoner euro budget budget tilläggsb bokslut Utvecklande av bannätet (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 19

20 Anslaget får användas till projekt för utvecklande av banhållningen samt till utgifter för nybyggnad av hus i Banförvaltningscentralens besittning. Banförvaltningscentralen får ingå förbindelser som under senare år åsamkar staten utgifter om högst euro. F ö r k l a r i n g : Budgeteringen av utvecklingsprojekten har ändrats så, att alla nya projekt budgeteras under moment Under detta moment budgeteras anslagen Den preliminära finansieringsplanen för utvecklingsprojekten: för halvfärdiga projekt. På grund av stegringen i kostnadsnivån har kostnadsförslagen höjts för följande projekt: Helsingfors Tammerfors med 10,9 miljoner euro, Tuomioja Brahestad med 0,8 miljoner euro, Uleåborg Rovaniemi med 5,9 miljoner euro samt bananordningar för tågkontroll med 0,8 miljoner euro. För finansieringen av projektet Helsingfors Tammerfors används också 27,9 miljoner euro av anslaget för basbanhållningen. Kostnadsförslag Beräknade Använt kostnader 2002 Färdig milj. milj Helsingfors Tammerfors, höjning av standarden ,4 127, Tuomioja Brahestad, elektrifiering ,4 8,5 841 Uleåborg Rovaniemi, elektrifiering ,1 7, Bananordningar för tågkontroll ,8 69, Skede III av införandet av tågkontroll ,5 5, Plankorsningar längs stambanorna Husbyggen 841 Utvecklingsprojekt sammanlagt 319,2 217, Användningen av fullmakten bedöms åsamka staten utgifter om 29 miljoner euro 2003, 29 miljoner euro 2004 och 12 miljoner euro budget budget tilläggsb bokslut Vissa banprojekt (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas för betalning av utgifter för sådana nämnda banprojekt i fråga om vilka en fullmakt att ingå avtal har beviljats under momentet. Specificering av projekt: Banförvaltningscentralen berättigas att ingå avtal om elektrifiering av bandelen Uleåborg Idensalmi/Vartius till ett totalkostnadsbelopp av högst 70,6 miljoner euro samt om byggande av det fjärde spåret på banan Dickursby Kervo så, att statens andel av finansieringen uppgår till högst 40,4 miljoner euro. Banförvaltningscentralen bemyndigas också att ingå ett avtal om direktbanan Kervo Lahtis till ett totalkostnadsbelopp av högst 336,4 miljoner euro. F ö r k l a r i n g : Momentets rubrik har ändrats och anslaget under det har ändrats till förslagsanslag. Under momentet har tidigare budgeterats de utgifter som stadsbanan Helsingfors Alberga har åsamkat. Fullmakt att ingå avtal Använt anslag Anslag 2002 Senare finansieringsbehov Färdig milj. milj. milj. milj. NYA PROJEKT Uleåborg Idensalmi/Vartius, elektrifiering ,6-4 66,6 Dickursby Kervo, fjärde spåret , ,4 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 20