Huvudtitel 31 KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Transkript

1 Huvudtitel 31 KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Person- och godstrafiken bedöms öka med ca 2 % år Därefter uppskattas ökningen alltjämt vara ca 2 % på årsbasis beroende på nationalproduktens tillväxt. Kommunikationen ökar snabbare, trots att tillväxten har blivit långsammare till följd av den ekonomiska nedgången. Kommunikationen bedöms öka med ca 6 % per år under de närmaste åren. Inom förvaltningsområdet accentueras betydelsen av kommunikations- och trafikförbindelser som ett medel att främja näringslivets konkurrenskraft och medborgarnas välfärd samt garantera olika regioner och befolkningsgrupper lika möjligheter. Utgångspunkten för trafikpolitiken är principen om hållbar utveckling. I enlighet med regeringsprogrammet främjas utvecklingen av informationssamhället. Effektivitet i kommunikationsnätverken och kommunikationstjänsterna och affärsverksamhet via nätet främjas, likaså säkerhet, smidighet och effektivitet i trafiken. Åtgärderna inverkar positivt på näringslivets konkurrenskraft, tillväxten i ekonomin och sysselsättningen, en regionalt balanserad utveckling och miljöns tillstånd. Finland bevarar sin position som ett av de främsta länderna i världen inom utvecklingen av informationssamhället. Beredningen av politiken gällande informationssamhället är tväradministrativ och förutsätter ett omfattande samarbete och nationell koordinering. Målet för kommunikationsministeriet är att säkerställa att kommunikationsnätverken och kommunikationstjänsterna är öppna och kompatibla med internationella system, att främja ett kommersiellt utbud av och efterfrågan på snabba dataöverföringsförbindelser samt att med hjälp av konkurrens trygga en hög kvalitet och förmånliga priser på kommunikationsnätverken och kommunikationstjänsterna. Vid regleringen av utbudet av tjänster som hänför sig till informationssamhället och vid dess genomförande är syftet att få till stånd lösningar som inte omotiverat gynnar eller är till förfång för utbudet av eller efterfrågan på en enda konkurrerande teknologi. Datasäkerheten för användarna av kommunikationen och datasystemen främjas genom att det skapas en tidsenlig datasäkerhetsförvaltning i landet. Det säkerställs att posttjänster som är av god kvalitet, regionalt jämlika och förmånliga för användarna finns att tillgå. Då affärsverksamhet på nätet främjas, beaktas att effektiva posttjänster spelar en central roll med tanke på elektronisk handel. Lagen om posttjänster sätts i kraft och liberaliseringen av branschen fortgår. Speciellt sörjer man för att de samhällsomfattande posttjänsterna finns att tillgå överallt i landet. För att säkerställa den finländska produktionens konkurrenskraft skall de nödvändiga transporterna skötas med så litet trafik och så låga samhällsekonomiska kostnader som möjligt. Detta genomförs genom att logistiska system utvecklas, bl.a. genom att datatekniken utnyttjas mer och genom att utveckling av en region- och samhällsstruktur som skapar litet trafik främjas. Också den övriga telematiken inom trafiken utvecklas och samarbetet mellan olika transportformer ökas. Målet är att skapa sådana verksamhetsbetingelser att företagen på ett hållbart sätt kan utveckla sin verksamhet i enlighet med den nya ekonomins föränderliga krav. Logistikkostnaderna sänks så att de närmar sig nivån i konkurrentländerna. Syftet är alltjämt att förbättra smidigheten och säkerheten i trafiken till och från Ryssland i samråd med de ryska myndigheterna. Avsikten är att trygga konkurrenskraften hos transporter som går via Finland genom att på bilateral och internationell nivå finna lösningar på problem som stör transporterna. Åtgärder som säkerställer konkurrenskraften hos den inhemska transportbranschen fortgår. Syftet är att trygga konkurrenskraften hos den finländska handelsflottan och att bevara det finländska tonnagets andel av Finlands internationella sjötransporter med beaktande av bl.a. de riktlinjer om statligt stöd till sjötransport som EG har fastställt. Servicen inom kollektivtrafiken tryggas. Kollektivtrafiken görs mer lockande och lämplig för olika användargrupper genom att den offentliga trafiken utvecklas vad kvaliteten beträffar och så att inga hinder finns för att använda den, genom att resecentraler, informationen, transportkombinationer och nya serviceformer med högre standard utvecklas samt genom att nivån på biljettpriserna påverkas. En gradvis och kontrollerad öppning av järnvägstrafiken för konkurrens bereds på det sätt EG-lagstiftningen förutsätter. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

2 Säkerhetsarrangemangen inom flygtrafiken och sjöfarten utvecklas genom internationellt samarbete i syfte att förhindra olagliga gärningar. Trafiknätet upprätthålls och utvecklas i hela landet på så sätt att den dagliga framkomligheten tryggas. Vägnätets försämring stoppas, återställandet av bannätets skick fortsätter och havsfarlederna hålls i skick. Värdet på trafiknätet, ca 19 miljarder euro, upprätthålls så att kostnaderna för samhället och användarna är så låga som möjligt. Genom en utveckling av nätet främjas trygga och smidiga förbindelser samt funktionssäkerheten för transporterna inom näringslivet. Utvecklingsåtgärderna beaktar de behov av ändringar som samhällsutvecklingen medför. Statsrådets principbeslut för att höja säkerheten i vägtrafiken tillämpas. Säkerhetsmålet för vägtrafiken är att minska antalet dödsfall i trafiken från nuvarande ca 400 personer till färre än 250 före I järnvägstrafiken är målet att under de närmaste åren höja säkerheten så att den är i nivå med säkerheten i de främsta europeiska länderna. Inom banhållningen förutsätter detta bl.a. att anläggningarna för tågkontroll byggs ut enligt det gällande programmet och att antalet plankorsningar minskas. Säkerheten inom sjöfarten förbättras bl.a. genom internationellt samarbete och genom en utveckling av systemen för styrning och övervakning av trafiken på det sätt som föreslås i programmet för skydd av Östersjön. Ett brådskande mål är att den 1 juli 2004 ta i bruk ett styrningssystem för sjötrafiken i Finska viken. Inom flygtrafiken är målet att det inte skall ske några olyckor över huvud taget inom yrkestrafiken. Genom åtgärder enligt miljöprogrammet för trafiken skapas förutsättningar för en ekologiskt hållbar trafik som förbrukar naturresurser så litet som möjligt. Koldioxidutsläppen från trafiken minskas enligt den nationella klimatstrategin. Målet är att koldioxidutsläppen 2010 är högst på samma nivå som För att målet skall nås förstärks samarbetet mellan olika förvaltningsområden ytterligare. Beaktandet av miljö- och hälsoeffekter görs till en alltmer omistlig del av planeringen och genomförandet av trafiksystemet och enskilda projekt. Förvaltningen samt förvaltningsområdets organisationsstrukturer och uppgifter utvecklas på det sätt som de föränderliga förhållandena och förändringarna i tyngdpunkterna för uppgifterna förutsätter. Detta kräver också förändringar och förbättringar när det gäller kunnandet. Kundtillfredsställelsen och tillfredsställelsen hos personalen i förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar följs upp. I den internationella verksamheten strävar man efter att säkerställa de nationella intressena inom trafik och kommunikation och att främja exporten av finländska produkter och tjänster i synnerhet inom kommunikationssektorn. Samarbetsländer på kommunikationens område är, utöver EU-länderna och Ryssland, Kina, Japan och Nordamerika. Inom forskningen och utvecklingen betonas i enlighet med förvaltningsområdets forsknings- och utvecklingsstrategi långsiktiga program, förbättrad kvalitet på forskningen samt säkerställande av att resultaten tillämpas. Kommunikationsministeriet ansvarar genom sina bolag och affärsverk för att konkurrenskraftiga trafik- och kommunikationstjänster produceras för näringslivet, samhället och medborgarna samt för att bolagen och affärsverken är lönsamma. I egenskap av reglerare behandlar staten alla företag lika. Av bolagen och affärsverken förutsätts en sådan lönsamhet att de kan investera i en strategisk tillväxt, bevara sina finansiella strukturer på en sund bas och nå resultat- och vinstutdelningsmålen. Målet är en långsiktig och jämnt tilltagande dividendutveckling. Av affärsverk med långvarigt inflytande på samhällets infrastruktur förutsätts ett resultat på minst 3 % av hela det egna kapitalet. När intäktsföringen och dividenden fastställs, beaktas statsrådets principbeslut om statens ägarpolitik. Utgångspunkten för affärsverkens intäktsföring av vinst är en andel på minst 35 % av vinsten. När det gäller målen för ägarpolitiken iakttas kraven på god förvaltningssed. Förvaltningsområdet deltar i forsknings-, utvecklings- och trafikprojekt som medfinansieras av EU. Det beräknas att Trans European Network, dvs. TEN-projekten, beviljas ca 18,5 miljoner euro av EU:s medel. Den regionala utvecklingsfondens målprogram och gemenskapsinitiativprojekten uppskattas få 5,7 miljoner euro i EU-medel från moment Till den motsvarande nationella medfinansieringen har totalt 7,25 miljoner euro anvisats under moment , och Inom förvaltningsområdet beviljas anslag på 1 637,6 miljoner euro. För väghållning beviljas anslag på sammanlagt 758,0 miljoner euro. Som nytt projekt inleds byggandet av vägförbindelser till gränsstationen i Nuijamaa. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

3 För Sjöfartsverkets utgifter beviljas ett nettoanslag om sammanlagt 22,7 miljoner euro. Som nytt projekt inleds fördjupandet av farleden till Nådendal. För stödjande av sjöfartsnäringen beviljas 69,1 miljoner euro. För banhållningen beviljas ett nettoanslag om sammanlagt 376,9 miljoner euro. För köp och understödjande av tjänster inom kollektivtrafiken beviljas sammanlagt 81,8 miljoner euro. För understödjande av tidningspressen beviljas alltjämt 12,6 miljoner euro. För byggandet av trafikförbindelser till Nordsjö hamn beviljas en fullmakt på 207,4 miljoner euro och ett anslag på sammanlagt 9 miljoner euro. Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis År 2001 bokslut 1000 År 2002 ordinarie statsbudget 1000 Ändring År 2003 budgetprop % 01. Kommunikationsministeriet Fordonsförvaltningscentralen Vägförvaltningen Statsbidrag för väghållningen Sjöfartsverket Främjande av sjöfarten och annan sjötrafik Banförvaltningscentralen Ersättningar och statsbidrag till lufttrafiken Köp av tjänster, ersättningar och stöd för kollektivtrafik Kommunikationsverket Ersättningar och understöd för kommunikation Meteorologiska institutet Havsforskningsinstitutet Övriga utgifter inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde Sammanlagt Det totala antalet anställda ) Kommunikationsministeriet 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats euro, varav euro föranleds av övergången till det nya lönesystem som togs i bruk 2002 och euro av hyrandet av nya lokaler Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats euro i överföring till moment på grund av överföringen av ansvaret för telekommunikationsstatistiken budget budget tilläggsb bokslut Forskning och utveckling (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas för forsknings- och utvecklingsutgifter samt arvoden. Anslaget får också användas för finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som 1) Vid ingången av 2001 uppdelades vägförvaltningen i Vägverket, som fungerar som affärsverk, och vägförvaltningen som fungerar som statligt ämbetsverk. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

4 EU godkänner och som inte finansieras genom strukturfonderna och till anbud i anknytning till dem. F ö r k l a r i n g : Forsknings- och utvecklingsverksamheten inriktas på trafikefterfrågan, infrastruktur, gods- och persontrafik, trafiksäkerhet, minskande av miljöskador, fordonsteknik, transport av farliga ämnen, kommunikation och datanät, telematik i trafiken, närområdessamarbete, ägarstrategin samt utvecklande av förvaltningen. Av anslaget utgör euro utgifter med anledning av statsrådets principbeslut av den 26 maj 2000 om användningen av inkomster som åren inflyter av försäljning av statens egendom. De reserverade medlen är avsedda för utveckling av det s.k. Digiroad-datasystemet budget budget bokslut Fordonsförvaltningscentralen F ö r k l a r i n g : Fordonsförvaltningscentralens viktigaste uppgifter är registreringen av fordon, den årliga fordonsbeskattningen, tillsynen över fordonsbesiktningen, ordnandet av förarexamina, registreringen av körkort samt informationstjänsten i vägtrafiken. I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till fordonslag och författningar som har samband med den. I avgiften för besiktningsverksamheten inkluderas kostnaderna för s.k. tekniska vägkontroller. Inkomsterna ökar med 0,8 miljoner euro. Inga betydande förändringar väntas i fråga om volymen på Fordonsförvaltningscentralens verksamhet. Volymen på de viktigaste funktionerna, såsom registreringsprestationer, förarexamina och körkort, väntas kvarstå på 2002 års nivå. Basen för Fordonsförvaltningscentralens verksamhet utgörs av datasystemet för vägtrafiken, som består av register över vägtrafiken. Projektet för totalrevidering av tjänsterna, vilket inleddes 2000, fortsätter. Arbetet skall vara slutfört före utgången av Kostnadsförslaget för projektet är 25,5 miljoner euro. De årliga investeringsutgifterna för projektet finansieras med överskottet från verksamheten. År 2003 är överskottet sammanlagt 6,8 miljoner euro medan investeringsutgifterna är 6,6 miljoner euro. När projektet för totalrevidering av tjänsterna är slutfört, beaktas vid prissättningen den tidigare finansieringen av denna investering. Behovet av anslag för fordonsbeskattningen ökar från ca 7 miljoner euro till ca 9 miljoner euro på grund av att fordonsbeskattningen revideras. Anslaget för beskattningsuppgiften överförs från skatteförvaltningen till Fordonsförvaltningscentralen. Kommunikationsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Fordonsförvaltningscentralen 2003: Effektmål De tekniska felens andel som riskfaktor eller nyckelhändelse vid trafikolyckor som leder till döden är mindre än 25 %. Besiktningsställenas avslagsprocenter avviker inte utan grundad anledning mera än -3 eller +7 procentenheter från den genomsnittliga avslagsprocenten i hela landet. Avslagsprocenten enligt målsättningen uppnås vid 75 % av besiktningsställena. Index för nya förares framgång i trafiken är minst 101. Ändrade uppgifter antecknas i fordonsregistret inom mindre än fem dagar. Styckkostnaden vid registrering är högst 9,40 euro. Den årliga uppbörden av fordonsskatter kan genomföras enligt skatteförvaltningens krav. Kostnaderna per avsänd debetsedel är högst 1,50 euro inom beskattningssystemet. Resultatet inom informationstjänsten uppgår till 1,75 miljoner euro. Mål i fråga om tillvägagångssätten Den elektroniska användningen av registeruppgifter har en relativ andel på minst 20 %. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

5 Alla centrala processer inom Fordonsförvaltningscentralen har minst en produkt inom tillstånds- och utlåtandeprocessen som kan skötas på elektronisk väg. I projektet för totalrevidering av tjänsterna håller man sig inom ramen för de uppskattade kostnaderna, och de innehållsliga målen i tidtabellerna uppnås. Mål i fråga om kunderna Kundtillfredsställelsen i fråga om Fordonsförvaltningscentralens service är i genomsnitt minst 3,6 på skalan 1 5. Behandlingstiden för ansökningsärenden är i genomsnitt högst åtta dagar. Mål i fråga om personalen Personalens trivsel i arbetet uppgår till minst 61. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (euro): utfall prognos uppskattning INTÄKTER Offentligrättsliga prestationer Registrerings- och beskattningsbranschen 2) Fordonsteknikbranschen Förarbranschen Företagsekonomiska prestationer Intäkter sammanlagt KOSTNADER Offentligrättsliga prestationer Registrerings- och beskattningsbranschen Fordonsteknikbranschen Förarbranschen Företagsekonomiska prestationer Kostnader sammanlagt ÖVERSKOTT (+)/UNDERSKOTT (-) Offentligrättsliga prestationer Registrerings- och beskattningsbranschen Fordonsteknikbranschen Förarbranschen Företagsekonomiska prestationer Överskott/underskott sammanlagt KOSTNADSMOTSVARIGHET, % Offentligrättsliga prestationer Registrerings- och beskattningsbranschen Fordonsteknikbranschen Förarbranschen ) Jämförelseuppgifterna för är siffrorna för fordonsbranschen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

6 Företagsekonomiska prestationer Kostnadsmotsvarighet i % sammanlagt Tabell med jämförelsetal som beskriver utvecklingen inom den avgiftsbelagda verksamheten utfall prognos uppskattning Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) Driftsåterstod (t ) % av intäkterna Andel av gemensamma kostnader (t ) Överskott (+)/Underskott (-) (t ) % av intäkterna Intäkter i % av de sammanlagda kostnaderna Investeringar (t ) % av intäkterna Prisförändring, % Volymförändring, % Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. F ö r k l a r i n g : Bruttoutgifterna och bruttoinkomsterna under momentet har tidigare budgeterats under moment (20). Inkomsterna grundar sig på kommunikationsministeriets förordning om Fordonsförvaltningscentralens avgifter (1260/2001), som har utfärdats med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten. Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats överföringen från moment av anslaget på euro för Fordonsförvaltningscentralens beskattningsuppgifter. Dessutom har vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats euro på grund av reformen av fordonsbeskattningen. Inkomsterna innefattar en uppskattning av en avkastning om euro för undantagslov vad gäller massa och mått för fordon som registrerats i något land som inte hör till EES-länderna. I utgifterna ingår en uppskattning om investeringar på euro som förorsakas av förnyandet av utrustningen för uppföljning av förarnas körtider och vilopauser i fråga om tunga fordon. Av verksamheten beräknas inflyta inkomster först I utgifterna ingår dessutom utgifter på 6,2 miljoner euro orsakade av investeringen i projektet för totalrevidering av tjänsterna. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten Övriga omkostnader Bruttoinkomster Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten offentligrättsliga prestationer övriga prestationer Övriga inkomster Nettoutgifter budget Vägförvaltningen Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

7 F ö r k l a r i n g : Vägförvaltningen ansvarar för Finlands allmänna vägar. I samarbete med olika parter inom trafikbranschen tillhandahåller Vägförvaltningen sina kunder smidiga, trygga och miljövänliga vägförbindelser för deras rörelse- och transportbehov. Vägförvaltningens organisation består av centralförvaltningen och nio vägdistrikt. Väghållningen består av drift, underhåll, väginvesteringar och planering samt trafikledning. Vägförvaltningen upphandlar produkter för väghållningen av serviceproducenter på marknaden på ett sådant sätt att marknaden planenligt kan öppnas mer för konkurrens. År 2004 råder helt och hållet fri konkurrens. Vägförvaltningen ansvarar för ett allmänt vägnät på km och med ett värde av ca 15 miljarder euro. Körkostnaderna när det gäller vägtrafiken på detta vägnät är ca 10 miljarder euro om året. Enligt regeringsprogrammet skall trafiknätets skick och kapitalvärde bibehållas. Vägnätet har likväl försämrats, i synnerhet det vägnät som har en lägre klassificering. Trafiken beräknas öka med 2 3 % om året Fram till 2020 förutspås personbilstrafiken öka med 25 % och lastbilstrafiken med 30 %, vilket ytterligare ökar slitaget på vägarnas konstruktioner och beläggningar samt behovet av investeringar. Genom att utveckla verksamheten och öka konkurrensen har man kunnat, och kan delvis fortfarande, svara på denna utmaning. Ca km av de allmänna vägarna har beläggning. De vägar som har beläggning delas in i olika klasser utifrån spårbildning, jämnhet, skador och bärighet. De vägar som har beläggning och som är i dåligt skick och behöver förbättras omfattar ca km (13 %). Från 1995 till 2001 har sträckan av vägar med beläggning som är i dåligt skick ökat med närmare 700 km. Dessutom har nästan km väg som tidigare var i gott skick försämrats så mycket att de nu klassas som tillfredsställande. Under de senaste åren har ca km vägbeläggning kunnat förnyas varje år (under 5 % av beläggningarna), medan en ekonomiskt hållbar väghållning skulle förutsätta att beläggningen förnyas med års mellanrum, dvs km (8 9 %) varje år. Dessutom har man varit tvungen att varje år återgå till grusbeläggning på ca 100 km vägar med beläggning som är i dåligt slick. Vägnätet har ca km grusvägar, av vilka nästan km är utsatta för tjällossning varje år. Tjälskador som är till förfång för trafiken förekommer på ca km av grusvägarna. Användningen av vägnätet måste varje år i tjällossningstider begränsas på en sträcka av km, vilket utgör ca 14 % av det vägnät som har grusbeläggning. Vägnätet omfattar broar, och av dem uppnår under åren ca en sådan ålder att de fordrar reparation. Viktbegränsning finns på 210 broar i dåligt skick. Under de senaste åren har broar per år kunnat repareras (1,3 %), medan behovet är närapå det dubbla. Inom basväghållningen prioriteras vägnätets dagliga framkomlighet, omsorgen om vägnätets skick och förbättringen av trafiksäkerheten. De nämnda, pågående projekten för utvecklande av vägnätet genomförs på det livligaste huvudvägnätet och i stadsregioner. För drift som garanterar den dagliga framkomligheten på vägnätet reserveras den finansiering som den nuvarande servicenivån förutsätter. Av anslaget för basväghållning kommer uppskattningsvis ca 205 miljoner euro, dvs. 34 %, att användas till driften Servicenivån på huvudvägnätet förblir oförändrad. På det lägre vägnätet är det inte möjligt att förbättra servicenivån, trots den rikliga kundresponsen. Användningen av vägnätet och ett ekonomiskt underhåll av det tryggas genom tillräckliga underhållsåtgärder och reinvesteringar, så att försämringen av vägnätets skick stannar upp. Den andel som skall användas för underhålls- och reinvesteringar avsedda att få försämringen av vägnätet att avstanna har ökats 2002, då ett tilläggsanslag på ca 50 miljoner euro så gott som helt och hållet har använts till underhålls- och reinvesteringar. År 2003 kommer uppskattningsvis 196 miljoner euro, dvs. 32 % av anslaget för basväghållningen, att användas till underhålls- och reinvesteringar. En långsam förbättring av vägnätets skick skulle kräva ett årligt tillägg på ca 40 miljoner euro eller en kraftigare kanalisering av anslagen till underhålls- och reinvesteringar. Pengarna skall i första hand användas till drift samt underhålls- och reinvesteringar. Med den andel som återstår går det att göra utbyggnads- och nyinvesteringar som med hjälp av rätt små, regionala projekt förbättrar den servicenivå på vägnätet som förändringarna i samhället förutsätter samt förbättrar trafiksäkerheten och håller vägnätets service på en sådan skälig nivå som den ökade trafiken förutsätter. År 2003 kommer uppskattningsvis 90 miljoner euro att användas till projekten. Av denna summa är kommunernas andel ca 15 miljoner euro. En del av pengarna är bundna i tidigare Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

8 startade projekt och i gemensamma program. Ca 30 miljoner euro bedöms återstå för användning inom nya regionala projekt. Den gynnsamma utveckling som under hela 1990-talet har fortgått när det gäller trafiksäkerheten har stannat av, trots prioriteringen av säkerhetsåtgärder. I framtiden är strävan att förbättra säkerheten inte bara genom tämligen små insatser som förbättrar trafikmiljön utan också genom strängare fartbegränsningar och ytterligare utökad automatisk hastighetsövervakning. Många viktiga rutter längs huvudvägarna skulle kräva en modernisering, både för att trafiken skall löpa och i synnerhet för att trafiksäkerheten skall bli bättre. Många viktiga regionala projekt som näringslivet önskar förblir ogenomförda. För att säkerheten inom vägtrafiken skall kunna förbättras enligt statsrådets principbeslut och de mest brådskande projekt som förändringarna inom näringslivet kräver och som anses viktiga på det regionala planet skall kunna genomföras, är behovet av tillägg för utbyggnads- och nyinvesteringar ca 50 miljoner euro om året eller en kraftigare kanalisering av anslagen till dessa projekt. En ny utvecklingsinvestering som inleds 2003 är vägförbindelserna till gränsstationen i Nuijamaa. Dessutom samordnar Vägförvaltningen projektet med byggandet av trafikförbindelser till Nordsjö hamn, för vilket anslaget under moment anvisas för Vägförvaltningens bruk. Utvecklingsinvesteringar som har inletts under tidigare år har budgeterats under moment och Kommunikationsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Vägförvaltningen 2003 i fråga om effekterna av verksamheten, samarbete och växelverkan samt lönsamheten och effektiviteten i verksamheten: Effekter Servicen inom drift och underhåll kvarstår på nuvarande nivå. Vägnätet hålls i nuvarande skick. De vägar som har beläggning och som är i dåligt skick omfattar en sträcka på under km (ca 13 %). De olägenheter som tjälskadorna på grusvägar medför för trafiken minskas med 8 %. Vägförvaltningen minskar riskerna för att de som använder vägarna skall råka ut för allvarliga trafikolyckor genom att den vidtar åtgärderna för 2003 i statsrådets principbeslut för att höja säkerheten i vägtrafiken. Genom väghållningsåtgärder minskar det kalkylerade antalet olyckor som leder till personskador med 40. Tillsammans med andra aktörer deltar Vägförvaltningen i utvecklandet av det regionala trafiksäkerhetsarbetet. I samarbete med andra aktörer får Vägförvaltningen kollektivtrafiken och den lätta trafiken att fungera bättre. De viktigaste grundvattenområdena skyddas enligt uppgjorda planer, och miljökonsekvenserna för grundvattnets del minskas genom att man drar ner på användningen av salt. År 2003 realiseras 2 3 objekt för skyddet av grundvattnet. Användningen av salt är under ton. Kundcentrering Kundtillfredsställelsen, som mäts genom undersökningar bland dem som använder vägarna, ligger på minst god nivå. Tillfredsställelsen med nivån på driften sjunker inte. Skötseln av vägförvaltningens kundrelationer har systematiserats enligt den kundstrategi som blir klar Lönsamhet och effektivitet inom verksamheten Utgifterna per enhet inom basväghållningen är enligt nuvarande nivå i fråga om service och skick euro per kilometer väg, exklusive utbyggnads- och nyinvesteringar samt planering. Utgifterna per enhet kan öka bara om nivån i fråga om service eller skick förbättras. Vägförvaltningens omkostnader ökar inte reellt. Funktionerna inom Vägförvaltningens processer har etablerats, och deras kapacitet kan mätas. Genom att väghållningen konkurrensutsätts och med hjälp av Vägförvaltningens nya tillvägagångssätt uppnås före utgången av 2004 den årsbesparing på 50 miljoner euro som Vägverksreformen förutsätter. Väghållningens utgifter och inkomster (milj. euro): ordinarie 2003 bokslut statsbudget budgetprop. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

9 Basväghållningen (21) 552,4 606,1 603,7 Inkomster 21,3 14,3 15,0 av den avgiftsbelagda verksamheten 1,7 0,8 0,8 övriga inkomster 3) 19,6 13,5 14,2 Utgifter 573,7 620,4 618,7 Förvaltning 78,4 78,2 79,2 Drift 206,2 205,2 205,0 Underhåll och reinvesteringar 136,0 187,9 196,3 Utbyggnads- och nyinvesteringar 97,9 89,0 89,9 Planering 25,5 27,0 25,0 Trafikledning 6,0 5,9 6,0 Serviceprojekt 4) 19,7 21,9 12,6 Dimensionering 2,3 4,5 3,9 Utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 1,7 0,8 0,8 Utvecklingsinvesteringar (77, 78, 79, 87) 134,3 131,7 154,3 Utvecklande av vägnätet (77) 87,5 59,9 30,4 Vissa vägprojekt (78) - 10,0 23,0 Efterfinansierings- och totalfinansieringsprojekt gällande vägnätet (79) 26,9 38,3 77,4 Anskaffningar av jordområden samt ersättningar enligt lagen om allmänna vägar (87) 19,9 23,5 23,5 NETTOUTGIFTER KAPITEL ,7 737,8 758,0 21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds av basväghållningen på allmänna vägar och iståndsättningen av enskilda vägar som görs till allmänna vägar, anskaffningen av områden för tagande av marksubstanser samt till betalning av utgifter för Vägförvaltningens fastighetsförvaltning. Anslaget får dessutom användas till betalning av utgifter för dimensionering av Vägverkets personal. Anslaget får också användas till finansiering av projekt inom det s.k. närområdessamarbetet. Anslaget får vidare användas till sänkning av sådana hyror för personalbostäder som bestäms på företagsekonomiska grunder. Anslaget får också användas till betalning av statens andel av den nationella medfinansieringen av projekt avsedda att genomföra målprogram som finansieras med medel ur EU:s regionala utvecklingsfond samt till betalning av statens andel av den nationella medfinansieringen i pilotprojekt och i projekt avsedda att genomföra gemenskapsinitiativ. Av anslaget har euro reserverats för den nationella medfinansieringen av dessa projekt. 3) Innehåller också betalningsandelar av utomstående 4) Sysselsättande av Vägverkets personal i uppgifter som stöder väghållningen Dessutom får anslaget användas för utgifter för EU:s TENprojekt. F ö r k l a r i n g : En del av anslaget är finansiering som riktas till utvecklande av regionerna. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats sammanlagt euro med anledning av personalöverföringar som följer: euro i överföring av ett årsverke till moment , euro i överföring av två årsverken till moment , euro i överföring av två årsverken till moment , euro i överföring av ett årsverke till moment , euro i överföring av 33 årsverken till moment 28.40,21, euro i överföring av ett årsverke till moment , euro i överföring av två årsverken till moment , euro i överföring av tio årsverken till moment , euro i överföring av ett årsverke till moment och euro i överföring av sju årsverken till moment Högst euro används för projekt inom närområdessamarbetet, och euro reserveras för utgifter som föranleds av dimensioneringen av Vägverkets personal. Åren används sammanlagt högst euro för personaldimensioneringen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

10 2003 budget budget tilläggsb bokslut Utvecklande av vägnätet (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. Specificering av projekt: Anslaget får användas till betalning av utgifter för slutförandet av sådana utbyggnads- och nyinvesteringar i vägnätet som inletts under tidigare år med anslag under momentet. Vägförvaltningen får ingå förbindelser gällande dessa projekt så att de åsamkar staten utgifter om högst 5,9 miljoner euro efter F ö r k l a r i n g : Färdig Kostnadsförslag Använt Kostnader för tidigare v trafik milj. milj. milj. HALVFÄRDIGA VÄGPROJEKT 1. NYINVESTERINGAR Rv 1 Pemar Muurla (E 18) ,2 139,4 25,9 Rv 21 Kemi Torneå ,9 70,6 1,3 2. UTBYGGNADSINVESTERINGAR Avlägsnande av plankorsningar på stambanorna ,2 19,0 3,2 Halvfärdiga projekt sammanlagt 265,3 229,0 30, budget budget tilläggsb bokslut Vissa vägprojekt (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Specificering av projekt: Anslaget får användas till betalning av de utgifter som föranleds av fullmakter att ingå avtal som under tidigare år har beviljats för vägen Lojo Lojoåsen. Vägförvaltningen berättigas att ingå avtal enligt de fullmakter som beviljats tidigare år, till den del dessa fullmakter inte har använts under bevillningsåret. Anslaget får också användas till utgifterna för byggandet av vägförbindelser till gränsstationen i Nuijamaa. Vägförvaltningen berättigas att ingå avtal om vägarrangemangen vid gränsövergångsstället i Nuijamaa till ett totalkostnadsbelopp av högst 14,5 miljoner euro. F ö r k l a r i n g : Momentets rubrik har ändrats. Fullmakt att ingå avtal Använt anslag Anslag år 2003 Senare finansieringsbehov Färdig milj. milj. milj. milj. HALVFÄRDIGA VÄGPROJEKT E 18 Lojo Lojoåsen ,9 10,0 20,0 28,9 NYA VÄGPROJEKT Rv 13 Vägförbindelse till gränsstationen i Nuijamaa ,5-3,0 11,5 Vägprojekt sammanlagt 73,4 10,0 23,0 40,4 Projekten beräknas åsamka staten utgifter om ca 27,8 miljoner euro år 2004 och ca 12,6 miljoner euro år Som motivering för de nya projekten anförs följande: Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10

11 Vägförbindelser till gränsstationen i Nuijamaa. Trafiken över gränsen i Nuijamaa, vid Saima kanal, har vuxit till avsevärd omfattning. År 2001 körde i genomsnitt bilar över gränsen varje dygn, och denna siffra förutspås bli fördubblad på år. Fordonsköerna sträcker sig ofta över flera kilometer, och väntetiderna är rätt långa. Det är inte praktiskt möjligt att utvidga det nuvarande gränsövergångsstället på det trånga utrymmet mellan kanalen och Nuijamaa centrum. Tvärtom måste problemen med genomfartstrafiken och det buller och de avgaser köerna medför lindras i tätorten. Den nya dragningen av riksväg 13 har planerats väster om Nuijamaa centrum. Den sträcka som skall byggas på den finska sidan är ca 0,7 km lång. På den finska sidan byggs dessutom en ny gränsstation, vars körfälts-, trafiklednings- och parkeringsarrangemang ingår i den helhet som vägprojektet utgör. Den sträcka som skall byggas på den ryska sidan är ca 2,8 km lång, och den finansieras av Ryssland. Det förhållande mellan nytta och kostnader som har räknats ut på basis av att vägförbindelsen blir kortare och snabbare är 1,5. Projektet medverkar också i avsevärd grad till att försnabba gränsformaliteterna, men nyttan har inte Specificering av projekt: värderats i pengar. Servicetrafiken till det arrenderade området av Saima kanal blir snabbare. Miljöolägenheterna i Nuijamaa centrum försvinner budget budget Efterfinansierings- och totalfinansieringsprojekt gällande vägnätet (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av de utgifter som föranleds av fullmakter att ingå avtal som beviljats under tidigare år. Vägförvaltningen bemyndigas att ingå avtal enligt de fullmakter som beviljats tidigare år till den del dessa fullmakter inte har använts under bevillningsåret. F ö r k l a r i n g : Av nedanstående tabell framgår de projekt för vilka fullmakt att ingå avtal har beviljats i budgetar för tidigare år. Det är fråga om halvfärdiga projekt, och en del av dem förutsätter tilläggsanslag under kommande år. Avsikten är att det resterande finansieringsbeloppet, dvs euro, skall finansieras som följer: euro 2004 och euro senare. Färdig för trafik Fullmakt att ingå avtal milj. Budgeterat anslag tidigare milj. Anslag år 2003 milj. Senare finansieringsbehov milj. HALVFÄRDIGA VÄG- PROJEKT Efterfinansieringsprojekt: Rv 4 Träskända Lahtis 5) ,3 51,6 16,8 183,9 Totalfinansieringsprojekt: E 18 Ring III Flygplatsen Dickursby ,5 25,2 18,5 16,8 Rv 6 Forsby Kouvola ,8 16,8 25,2 6,8 Rv 4 Limingo Uleåborg ,8 30,8 - - Rv 9 Orivesi Muurame ,7 26,9 16,8 - Sammanlagt 436,1 151,3 77,3 207, budget budget bokslut Anskaffningar av jordområden samt ersättningar enligt lagen om allmänna vägar (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av jordområden och ersättningar enligt lagen (243/1954) och förordningen (487/1957) om allmänna vägar samt till betalning av fastighetsförrättningsavgifter enligt lagen om fastighetsförrättningsavgift (558/1995). Anslaget får även användas för anskaffning och ersättande av områden som behövs för vägar innan en vägplan har fastställts. 5) Avtalsperioden utgår Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

12 2003 budget budget bokslut Statsbidrag för väghållningen 50. Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får i enlighet med lagen (358/1962) och förordningen (1267/2000) om enskilda vägar användas till betalning av statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att anslaget skall användas för att understödja förbättring och underhåll av enskilda vägar i glesbygdsområden. Anslaget får användas för att trygga lika möjligheter till fri rörlighet samt till understöd för vägar som behövs av den fasta bosättningen och inom primärproduktionen, i relation till vägarnas betydelse. De vägar som är berättigade till statsbidrag omfattar en sträcka av ca km, de objekt som skall understödjas är varje år ca 630 till antalet, och det genomsnittliga bidraget är euro. Bidraget kan maximalt uppgå till 75 % av de faktiska godkända kostnaderna. Anslaget har möjliggjort ett bidrag enligt 60 %, då kommunernas bidrag till dessa objekt är ca 20 %. Statsbidraget inriktas i första hand på vägförbättringar och färjor budget budget bokslut Mål för service och övrig verksamhet 26. Vägverket Målet för Vägverket är att sörja för att verkets utbud av tjänster och utvecklingen av dem är ändamålsenliga och motsvarar förutsättningarna för affärsverksamheten. Vägverket garanterar ett heltäckande serviceutbud i hela landet då det gäller underhållet av allmänna vägar och skötseln av färjetrafiken. Vägverket utvecklar produkter och tjänster som förbättrar livsmiljöns tillstånd och är miljövänliga. 2. Maximibeloppet av investeringarna samt de viktigaste objekten Vägverkets investeringar får 2003 föranleda utgifter om högst 30 miljoner euro. Dessutom får affärsverket 2003 ingå förbindelser i fråga om investeringar som under följande år får åsamka utgifter om högst 30 miljoner euro. De viktigaste investeringsobjekten är förvärv av jordområden som behövs i produktionsverksamheten, re- och nyinvesteringar av maskiner och anordningar samt investeringar i anslutning till att funktionerna inom verket utvecklas. 3. Upplåning Vägverket berättigas att uppta lån som avses i 8 2 mom. lagen om statens affärsverk (627/1987) till ett belopp av högst 30 miljoner euro. F ö r k l a r i n g : Med beaktande av de mål för service och övrig verksamhet som har förelagts riksdagen för godkännande har statsrådet i samband med budgetpropositionen uppställt 6,5 miljoner euro som preliminärt resultatmål för Vägverket och som mål för intäktsföringen 1,3 miljoner euro I resultat- och intäktsföringsmålen har de särskilda villkor och verksamhetsbegränsningar som hänför sig till Vägverkets övergångsperiod beaktats. Vid bildandet av affärsverket fastställdes att intäktsföringsmålet för Vägverket under övergångsperioden stegvis skall höjas till 10 % av grundkapitalet, dvs. 1,7 miljoner euro per år, enligt hur marknaden öppnas. I statsbudgeten upptas som inkomster 1,9 miljoner euro i form av intäktsföring av Vägverkets vinst samt i form av ränta på den statliga finansiering som beviljats affärsverket på lånevillkor. Som intäktsföring av vinsten 2003 har i finansieringsplanen uppskattats 0,9 miljoner euro av vinsten för 2002 och som räntor på lån 1,0 miljoner euro. Enligt ett beslut Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

13 av statsrådet har räntan på den finansiering som staten beviljat på lånevillkor sänkts för övergångstiden, och under de tre första åren betalas endast ränta på lånet. Då resultatmålet ställdes har det beaktats att konkurrensutsättningen av driften inom väghållningen gradvis ökar och att byggandet inom väghållningen helt och hållet öppnas för konkurrens. Detta förutspås sänka omsättningen i Vägverkets verksamhet med nästan 90 miljoner euro jämfört med utfallet föregående år. Kostnaderna för verksamheten anpassas till den sjunkande volymen genom att principer som har godkänts när Vägverket inrättades iakttas. Enligt den preliminära investeringsplanen skall 30 miljoner euro användas för investeringar. Finansieringen sker i sin helhet genom upplåning i finansiella institut, för vilket lånefullmakter föreläggs riksdagen. Den på resultat- och finansieringsplanen baserade preliminära investeringsplanen för 2003 milj. Anskaffning av jordområden, maskiner och anläggningar för produktionen Anskaffning av datasystem och andra anläggningstillgångar Sammanlagt Tabell med jämförelsetal utfall prognos uppskattning Omsättning (milj. ) 552,1 506,2 462,0 förändring, % -8,3-8,7 Driftsbidrag (milj. ) 41,6 24,7 26,6 driftsbidrag i % av omsättningen 7,5 4,9 5,8 Vinst (milj. ) 24,3 8,0 6,5 vinsten i % av omsättningen 4,4 1,6 1,4 Avkastning på investerat kapital, % 17,5 5,8 6,6 Avkastning på grundkapitalet, % 140,4 46,2 37,4 Avkastning på hela kapitalet, % 29,6 11,0 8,3 Soliditet, % 40,4 37,1 40,5 Investeringar i % av omsättningen 2,1 4,9 6,5 Antal anställda Sjöfartsverket F ö r k l a r i n g : Sjöfartsverket svarar för skötsel och utveckling av de farleder som staten ansvarar för, sjökartläggning samt isbrytning och lotsning. Dessutom svarar Sjöfartsverket för förbindelsefartygstrafiken i skärgården samt för myndighetsuppgifter i anslutning till fartygssäkerheten. Längden av de farleder för handelssjöfart som upprätthålls är km och längden av andra farleder km. Avsikten är att säkra vintertrafiken till 23 hamnar. Djupfarlederna i Saimen hålls öppna också under vintersäsongen. Kommunikationsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Sjöfartsverkets verksamhet 2003: Resultatmål: utfall mål/prognos mål SERVICENIVÅ Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

14 Farledshållning Farledernas skick mängden farleder för handelssjöfart som skall förbättras, km Andelen farleder som uppfyller Navi-kriterierna % 6) farleder för handelssjöfart ca grundfarleder ca Lotsning Väntetid för lotsningsservice, timmar - max 2 max 2 Assistans inom vintersjöfarten Väntetid för isbrytarservice, timmar under 4 max 4 max 4 Andelen fartyg som kunnat passera utan att vänta, % 94, SÄKERHETEN INOM SJÖFARTEN Antalet olyckor som inträffat på Finlands territorialvatten och antalet olyckor som drabbat finländska fartyg, högst (fyra års medelvärde) LÖNSAMHET 7) Servicen inom handelssjöfarten vid kusten Kostnader /transporterat ton 1,14 1,14 1,12 Kostnader för upprätthållande av farleder i genomsnitt /farledskilometer Servicen inom handelssjöfarten på de inre farvattnen Kostnader /transporterat ton 6,6 6,8 8) 6,6 Kostnader för upprätthållande av farleder i genomsnitt /farledskilometer Servicen inom den övriga sjötrafiken Kostnader för upprätthållande av farleder i genomsnitt /farledskilometer Förbindelsefartygstrafiken Kostnader /passagerare Kostnader /fast bosatt Lotsning Kostnader /sjömil KOSTNADSMOTSVARIGHET Farledsavgift (VTS ingår) % Lotsningsavgift (VTS ingår inte) % kusten Saimen Prestationer prissatta på företagsekonomiska grunder, % UTVECKLING Verket fortsätter att utveckla sina funktioner genom en intern indelning av organisationen i beställarmyndighet och produktion samt genom att bereda propositioner om inrättandet av ett affärsverk inom rederisektorn och ett inom lotsningssektorn samt om en omorganisering av förbindelsefartygstrafiken. Styrnings- och uppföljningssystemet för trafiken i Finska viken och det internationella 50 6) Navi innebär att uppgifterna om farlederna sätts i ett sådant skick att de uppfyller de krav som de nya navigeringssystemen, den numeriska kartproduktionen och övrig numerisk geografisk information ställer. 7) I uppgifterna om utfallet 2001 har som kalkylerad ränta använts den ränteprocent (5,3 %) som Statskontoret har meddelat för det året. Som kalkylerad ränta för målen för 2002 har använts räntan på 5,3 % för 2001 och i fråga om prognoserna den ränta på 4,9 % som Statskontoret har meddelat för Som kalkylerad ränta för målen för 2003 har använts räntan på 4,9 % för Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14

15 vattenområde som hänför sig till den (VTMIS) blir för Finlands del färdigt under Servicen tas i bruk i samarbete med Ryssland och Estland Antalet trafikprestationer och prestationer som produceras inom verket samt motsvarande inkomstutveckling beräknas bli följande: ändring % 2003 ändring % Verksamhet som täcks med farledsavgifter: Utländsk godstrafik, milj. ton 84,5 86,2 2,0 87,9 2,0 Passagerartrafik, milj. resenärer 15,6 15,5-0,6 15,5 0,0 Farledsavgifter, milj. 68,2 67,7-0,7 68,5 1,2 Verksamhet som täcks med lotsningsavgifter: Antal lotsningar, st , ,8 Antal lotsade sjömil , ,1 Inkomster av lotsningen, milj. 30,9 29,1-5,8 30,3 4,1 Sjöfartsverkets intäkter och utgifter fördelade enligt uppgift: Intäkter Kostnader för verksamheten Avskrivningar Kalkylerade räntor Kostnader sammanlagt Överskott/ Underskott Kostnadsmotsvarighet % Havsfarleder Uppgifter som täcks med farledsavgifter, sammanlagt farledshållning isbrytning Övriga farleder Inre vattenvägar Lotsning Förbindelsefartygstrafik Affärsverksamhet varav kombiisbrytare Fartygssäkerhet Andra uppgifter som liknar myndighetsuppgifter Sammanlagt Siffrorna i tabellen avviker från slutsummorna i utgiftsmomenten, eftersom investeringarna syns som avskrivningar och kalkylerade räntor inom avskrivningstiden. Kostnaderna för verksamheten innehåller lönekostnader, anskaffning av material och utrustning, köp av tjänster och andra korttidsverkande löpande kostnader samt interna kostnader. 8) Prognos 9) Avskrivningarna är beräknade enligt anskaffningsvärdet, varvid räntan som använts är 4,9 %. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15

16 När det gäller de inlupna farledsavgifterna har sänkningarna av farledsavgifterna inom transitotrafiken beaktats som en faktor som ökar inkomsterna med 1,5 miljoner euro. När det gäller inkomsterna av lotsningsavgifter har som effekt av de med genomsnitt fem procent höjda lotsningsavgifterna beaktats 1,2 miljoner euro. Inkomsterna av kombiisbrytarnas kommersiella verksamhet har dimensionerats enligt offshoreverksamheten under säsongen med öppet vatten. Vid prissättningen har utöver kostnaderna för verksamheten beaktats kapitalkostnaderna för den tilläggsutrustning som offshoreverksamheten kräver. Om marknadsläget och vinterförhållandena tillåter kan fartygen också under vintersäsongen användas för kommersiell verksamhet, varvid inkomsterna och i motsvarande grad utgifterna ökar under det nettobudgeterade omkostnadsmomentet. Då säkerställs i alla fall tillgången på ersättande kapacitet. Vid prissättningen beaktas alla kapitalkostnader för fartygen under den aktuella perioden. I de kostnader som täcks med farledsavgifter inkluderas kostnaderna för användning av ersättande kapacitet. Kombiisbrytarna kan verka också på andra platser än Nordsjön. Sjöfartsverkets utgifter och inkomster (milj. euro): 2001 bokslut 2002 ordinarie statsbudget 2003 budgetprop. Omkostnader, netto (21) 10,0 13,5 9,1 Inkomster av verksamheten 122,9 114,3 117,9 Omkostnader 132,9 127,8 127,0 Anskaffning av fartyg (70) 20,0 10,3 9,0 Utvecklande av farledsnätet (77) 4,6 2,5 4,5 Anskaffning av mark- och vattenområden (87) 0,03 0,1 0,1 NETTOUTGIFTER, KAPITEL ,7 26,4 22,7 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. Anslaget får också användas till statens andel av den nationella medfinansieringen i projekt avsedda att genomföra målprogram som finansieras med medel ur EU:s regionala utvecklingsfond samt i projekt avsedda att genomföra gemenskapsinitiativ. Av anslaget har euro avsatts för den nationella medfinansieringen av dessa projekt. Anslaget får även användas för forsknings- och utredningsuppgifter för EU:s TEN-projekt. Dessutom får anslaget användas för sänkning av sådana hyror för tjänstebostäder som bestäms på företagsekonomiska grunder. F ö r k l a r i n g : Inkomster av verksamheten är inkomsterna av farledsavgifterna, förbindelsefartygstrafiken, lotsningen, den avgiftsbelagda serviceverksamheten, kombiisbrytarna, kartproduktionen, inspektionen av sjöfarten och hyresinkomsterna samt tillståndsavgifterna för Saima kanal. Av anslaget under momentet betalas även utgifterna för förvaltningsnämnden för Saima kanal. Utgifterna för isbrytningen vid kusterna har dimensionerats enligt 650 verksamma dagar, dvs. enligt en s.k. mild vinter då det finns ett istäcke på Bottenviken och vid kusterna. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats euro i överföring till moment i anslutning till ändringarna i 24 sjöräddningslagen (1145/2001) samt euro på grund av de höjda lotsningsavgifterna. Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom som tillägg beaktats euro i överföring av två årsverken från moment och som avdrag en inkomstökning till motsvarande belopp. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten Övriga omkostnader Bruttoinkomster Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten offentligrättsliga prestationer övriga prestationer Övriga inkomster Nettoutgifter Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16

17 2003 budget budget tilläggsb bokslut Anskaffning av fartyg (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas euro. F ö r k l a r i n g : Anskaffnings- och finansieringsutgifterna för isbrytare som anskaffades åren 1993 och 1994 uppgår till euro, och för ändamålet har tidigare beviljats euro. För den sista betalningen, som skall göras 2003, behövs euro budget budget bokslut Utvecklande av farledsnätet (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till utgifter för planering och andra förberedande arbeten i anslutning till utvidgningsoch nyinvesteringar i farleds- och kanalnätet, vilkas kostnadsförslag uppgår till ett betydande belopp, och anskaffning av anordningar samt i anslutning till motsvarande projekt som genomförs senare. Sjöfartsverket berättigas att ingå avtal om en fördjupning av farleden till Nådendal till ett totalkostnadsbelopp av högst euro. F ö r k l a r i n g : Av anslaget är euro avsedda att användas för anskaffning av trafikstyrnings- och radionavigationssystem och euro för fördjupning av farleden till Nådendal. Kostnadsförslaget för projektet uppgår till euro, och förhållandet mellan nytta och kostnader är 3,5. Projektet blir färdigt budget budget bokslut Anskaffning av mark- och vattenområden (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till anskaffningsutgifterna för mark- och vattenområden som är nödvändiga för byggandet av farleder och andra jord- och vattenbyggnadsobjekt samt till ersättningar enligt vattenlagen (246/1961) budget budget bokslut Främjande av sjöfarten och annan sjötrafik 40. Stödjande av anskaffningar av lastfartyg (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av räntegottgörelser som erläggs på grundval av sådana fullmakter för räntestödslån som beviljats före 1996 samt F ö r k l a r i n g : Räntestödslånen beräknas åsamka staten utgifter som följer (euro): Räntestödslån som beviljats före Räntestödslån som beviljats Sammanlagt Utbetalningen av räntestödet för de lån som beviljats före 1996 upphör Utbetalningen av räntestödet för de lån som beviljats 2000 inleds 2004 och upphör Beloppet av räntestödet är högst 2 %, och det utbetalas fem år efter att den första raten av lånet är betald budget budget bokslut Tryggande av konkurrensförutsättningarna för lastfartyg samt passagerarfartyg i trafik mellan tredje länder Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17

18 vilka är upptagna i förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas för betalning av stöd enligt lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart (1707/1991) till lastfartyg och passagerarfartyg i trafik mellan tredje länder vilka antecknats i förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart. F ö r k l a r i n g : Det stöd som betalas till fartygen motsvarar beloppet av de förskottsinnehållningar som verkställts på den sjöarbetsinkomst som en skattskyldig sjöfarare erhållit från ett ovan avsett fartyg som är infört i handelsfartygsförteckningen och av de socialskyddsavgifter som arbetsgivaren har betalat för inkomsten samt de sjömanspensionsförsäkrings-, arbetslöshetsförsäkrings-, olycksfallsförsäkrings- och grupplivförsäkringspremier liksom den andel av premierna för grupplivförsäkring för fritiden och tilläggsförsäkringen i fritidsförsäkringen som arbetsgivaren betalar. Bruttodräktigheten för de 110 fartyg som i slutet av 2001 antecknats i förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart uppgick till ton, dvs. 61,5 % av hela tonnaget, medan det utbetalda stödet utgjorde 38,7 miljoner euro. Stödet uppgick i genomsnitt till euro per fartyg, och andelen av den beskattningsbara sjöarbetsinkomst som stödet gällde var 42,6 %. Antalet fartyg bedöms vara detsamma 2003 som 2001, och de kostnader som stödet gäller väntas stiga en aning, varför stödet per fartyg stiger till euro budget budget bokslut Tryggande av konkurrensförutsättningarna för passagerarfartyg och passagerar-bilfärjor i utrikesfart (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas för betalning av stöd i enlighet med lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart (1707/1991) till andra passagerarfartyg och passagerar bilfärjor som har antecknats i förteckningen än sådana som går i trafik mellan tredje länder. F ö r k l a r i n g : Regeringen har för avsikt att i samband med budgetpropositionen avge ett förslag till en sådan lag om ändring av lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart att fartygens krav på en åldersgräns på 20 år som förutsättning för anteckning i förteckningen stryks. Lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart har ändrats på så sätt att stöd fr.o.m. den 1 januari 2002 också betalas till passagerarfartyg och passagerar-bilfärjor i utrikesfart. Som stöd betalas ett belopp som motsvarar 97 % av den förskottsinnehållning som har verkställts på den sjöarbetsinkomst som en skattskyldig sjöfarare har fått från ett fartyg som har antecknats i förteckningen. Ca 15 fartyg omfattas av stödet, och på årsbasis uppgår behovet av anslag till euro. Stödet betalas halvårsvis i efterskott, och därför fördubblas behovet av anslag jämfört med Stödbeloppet per fartyg beräknas uppgå till euro och andelen av den beskattningsbara sjöarbetsinkomsten till ca 19,7 % budget budget Understödjande av skärgårdstrafik (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får i enlighet med grunderna i statsrådets förordning (371/2001) användas till understöd för trafikidkare som sköter trafikförbindelserna i skärgården. F ö r k l a r i n g : Anslaget är finansiering som riktas till utvecklande av regionerna. Syftet med stödet är att bibehålla förbindelserna för sådana invånare i skärgården som inte har tillgång till den service som Sjöfartsverkets förbindelsefartyg erbjuder. Stödet riktas främst till förbindelsefartygslinjerna i Kotka, Borgå och Ekenäs för ordnandet av person- och godstransporter för den bofasta befolkningen. Passagerarantalet för den trafik som understöds är varje år ca och fraktmängden ca 300 ton budget budget bokslut Statsunderstöd ur lästavgifterna (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av understöd som avses i lagen om lästavgift (189/1936) för välfärdsverksamhet till förmån för yrkesverksamma sjömän samt till främjande av sjöräddningsverksamheten. Understöden beviljas för utgifter föranledda av verksamhet som Sjöfartsverket bestämmer. F ö r k l a r i n g : Motsvarande inkomst har antecknats under moment budget budget bokslut Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18

19 40. Banförvaltningscentralen F ö r k l a r i n g : Målet för banhållningen är att främja verksamhetsbetingelserna för järnvägstrafiken som en effektiv, säker och miljövänlig trafikform både i Finland och som en del av det internationella transportsystemet samt att erbjuda järnvägstrafiken en konkurrenskraftig transportled. Då bannätet förbättras och underhålls skall lönsamhetsmål och trafikpolitiska mål beaktas. I Finland är banorna i huvudsak s.k. blandbanor, dvs. person- och godstrafiken använder samma banor. Järnvägstrafikens andel inom godstrafiken är 25 % av transportmängden för hela landet. År 2001 uppgick godstrafiken på järnvägarna till 41,7 miljoner ton. Andelen transporterade ton uppskattas öka med ca 1 % 2002 i jämförelse med nivån År 2003 beräknas antalet ton öka med ca 1 %. Persontrafiken omfattade 2001 nästan 55 miljoner resor. Fjärrtrafiken stod för 11,6 miljoner och närtrafiken för 43,4 miljoner resor. Antalet resor väntas öka med ca 1 % 2002 och med 2 % Arbetet med att återställa bannätets skick har gått framåt under de senaste åren. Satsningarna på bannätet märks på så sätt att banorna är i bättre skick än tidigare. Finansieringen av reinvesteringarna 2002 uppgår till 130 miljoner euro, varför iståndsättningen fördröjs. I denna proposition kan 113 miljoner euro användas till reinvesteringar. Tyngdpunkten för basbanhållningen ligger alltjämt på att förnya överbyggnaderna på de banavsnitt som genomgick en ombyggnad på och 1970-talen och som nu är slutanvända. Tågsäkerheten förbättras även genom att plankorsningar avlägsnas på de viktigaste stambanorna och på transportrutter för farliga ämnen samt genom att andra plankorsningar avlägsnas enligt säkerhetsprogrammet. Inga nya utvecklingsprojekt föreslås. Lagen om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet, vilken handlar om tekniska krav på järnvägssystemet och om förfarandet för godkännande, trädde i kraft Med stöd av lagen föreskrivs om de tekniska system som skall användas inom järnvägssystemet och om godkännande av ibruktagande av dem. Regeringen har för avsikt att till riksdagen avlåta ett förslag till en lag genom vilken EG:s s.k. första järnvägspaket genomförs. Där föreskrivs om de grundläggande strukturerna på marknaden för järnvägstransporter och om förvaltningen av driften av bannätet. Banförvaltningscentralens uppgift och roll som reglerare av marknaden för järnvägstransporter stärks. Kommunikationsministeriet uppställer preliminärt följande resultatmål för Banförvaltningscentralen 2003: Omfattningen av bannätet och dess servicenivå Inga förändringar sker i omfattningen. I slutet av 2003 fördelar sig bannätet på följande olika serviceklasser: Serviceklass Persontrafik Bankilometer Godstrafik Bankilometer Högsta tillåtna hastighet km/h Serviceklass Högsta tillåtna axellast och hastighet km/h P1 över G1 25 t och P G2 22,5 t och P G3 22,5 t och P4 högst G4 20 t och P5 ingen regelbunden persontrafik Sammanlagt Bandelen Ylivieska Nivala överförs från serviceklass 2 till klass 3, vilket innebär att hastigheterna sänks för godstrafiken. Smidigheten i trafiken Mängden över 5 minuter långa förseningar i persontrafiken som orsakas av banhållningen är högst 6 %. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 19

20 Förbättrande av säkerheten Inga resenärer dör i järnvägsolyckor. Antalet plankorsningsolyckor är högst 40. Antalet olyckor som beror på banan är högst fem. Lönsamhet Styckkostnaderna för underhållet minskar med 2 %. Planeringen utvecklas på så sätt att kostnadsförslagen för investeringarna håller och projekten framskrider enligt tidtabellen. Fastighetsförvaltningens inkomster överskrider de årliga utgifterna för underhållet med minst 30 %. Banförvaltningscentralens inkomster och utgifter (milj. euro): 2001 bokslut 2002 ordinarie statsbudget 2003 budgetprop. Basbanhållningen (21) 253,0 230,2 230,9 Inkomster 69,3 69,0 70,9 Banavgifter 53,0 55,5 56,0 Inkomster från fastighetsförvaltningen 10,3 9,3 9,8 Övriga inkomster 6,0 4,2 5,1 Utgifter 322,3 299,1 301,8 Förvaltning 7,2 7,7 8,7 Trafikstyrning 37,2 35,8 38,0 Underhåll av fastigheter och investeringar 10,6 9,1 10,0 Underhåll och användning av banan 120,8 121,1 126,5 Planering, undersökningar 4,0 3,9 4,7 Reinvesteringar 142,5 121,5 113,9 Utvecklingsinvesteringar (77, 78, 79, 87) 60,8 100,4 146,0 Utvecklande av bannätet (77) 51,4 43,0 30,4 Vissa banprojekt (78) 7,9 30,3 114,9 Byggande av radionät (79) - 22,2 - Rataverkon maa-alueet (87) 1,5 4,9 0,7 NETTOUTGIFTER KAPITEL ,8 330,6 376,9 BRUTTOUTGIFTER KAPITEL ,1 399,5 447,8 21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. Förutom till banhållningen får anslaget användas till underhålls- och investeringsutgifter för fastighetsförvaltningen, kostnader för kontrollavgiftsverksamheten i kollektivtrafiken, betalning av forsknings- och planeringsutgifter inom ramen för EU:s TEN-projekt samt närområdessamarbete. Anslaget får också användas till betalning av statens andel av den nationella medfinansieringen i projekt avsedda att genomföra målprogram som finansieras med medel ur EU:s regionala utvecklingsfond samt i projekt avsedda att genomföra gemenskapsinitiativ. Av anslaget har euro reserverats för den nationella medfinansieringen av dessa projekt. F ö r k l a r i n g : Banförvaltningscentralen tar av trafikidkarna ut en banavgift som bestäms på grundval av användningen av bannätet, standarden på bannätet och marknadsläget samt kostnaderna för banhållningen. Grundavgiften baserar sig på antalet transporterade ton i godstrafiken och avgiftens rörliga del på avverkade brut- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 20