Fastighetsnära. insamling av förpackningar och tidningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fastighetsnära. insamling av förpackningar och tidningar"

Transkript

1 Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar Litteraturstudie 2012

2 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser Inledning Bakgrund och syfte Metod Begränsningar Producentansvar för förpackningar och tidningar Insamling av förpackningar och tidningar Bringsystemet FNI fyrfackskärl i villor FNI flerbostadshus FNI optisk sortering FNI återvinningssäcken FNI blandad fraktion Marknad och materialåtervinning Jämförelser av insamlingssystem Insamlad mängd Kvalitet Kvalitet Miljö Ekonomi Brukaraspekter Arbetsmiljö Robusthet Genomförandefrågor Referenser Text: Karin Nielsen, Kretsloppskontoret Göteborgs Stad, april 2012 Värdefulla synpunkter har lämnats av Peter Aarsrud, projektledare för kretsloppskontorets FNI-projekt och många andra anställda på Kretsloppskontoret. Bilder: Sid 1: Miljöhus vid flerbostadshus, Göteborg, foto: Kretsloppskontoret Sid 11: Förpackningar och tidningar, foto: FTI Sid 14: Återvinningsplats, Göteborg, foto: Kretsloppskontoret Sid 14: Fyrfackskärl, foto: PWS Nordic AB Sid 15: Soprum flerbostadshus, foto: Kretsloppskontoret Sid 15: Färgsortering, foto: Envac Optibag Sid 16: Återvinningssäcken, foto: Tjörns kommun Sid 17: MRF i Bodmin, Cornwall, Storbritannien, foto: Transition Lostwithiel Sid 19: Tidningar, foto: WRAP Sid 20: Gula tunnan, Tyskland, foto: Der Grüne Punkt Duales System Deutschland GmbH Sid 23: Tömning av fyrfacksfordon, foto: PWS Nordic AB Sid 28: Pappersförpackningar i bal, foto: FTI Sid 30: Produkter av återvunnen plast, foto: FTI Sid 37: Eftersortering efter optisk sortering, Eskilstuna foto: Eskilstuna Energi och Miljö AB Sid 40: Brukare lämnar återvinningsmaterial, foto: FTI Sid 44: Frontlastare, Lerum, foto: Kretsloppskontoret Sid 46: Los Angeles Materials Recovery Facility Sid 50: Fyrfacksbil, foto: PWS Nordic AB Sid 52: Optisk sortering, Eskilstuna, foto: Eskilstuna Energi och Miljö AB Sid 54: Kretsloppskontorets kärl, foto: Kretsloppskontoret 2

3 Sammanfattning och slutsatser Kretsloppsnämnden Göteborgs Stad har gett kretsloppskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar och tidningar. Denna litteraturstudie har tagits fram som ett led i det uppdraget. Fastighetsnära insamling ger en ökad servicegrad för brukarna vilket kan ge bättre insamlingsnivåer och därmed förbättra möjligheterna att nå målen om ökad materialåtervinning i den regionala avfallsplanen A2020. Genom litteraturstudier, intervjuer och studiebesök har sex olika insamlingssystem för förpackningar och tidningar studerats. Insamlingssystemen är: Bringsystemet (dagens system med återvinningsstationer) FNI fyrfackskärl i villor FNI flerbostadshus FNI optisk sortering FNI återvinningssäcken FNI blandad fraktion Systemen har jämförts med avseende på aspekterna insamlad mängd, kvalitet, miljö, ekonomi, brukaraspekter, arbetsmiljö, robusthet och genomförandefrågor. Efter detta har en översiktlig bedömning resulterat i en betygsättning av de olika systemen för varje aspekt. FNI-systemen har jämförts mot bringsystemet som referens. Beskrivning av insamlingssystemen I Sverige och Göteborg är det vanligast att förpackningar och tidningar samlas in genom det så kallade bringsystemet som bygger på att hushållen själva lämnar förpackningar och tidningar på återvinningsstationer. I Sverige finns omkring 5800 återvinningsstationer och i Göteborg 338 stycken när detta skrivs. FNI fyrfack innebär att villahushåll sorterar förpackningar, tidningar, restavfall och ofta även matavfall i två fyrfackskärl vid tomtgränsen. Fraktionerna hämtas av ett fyrfacksfordon. Detta FNI-system är för närvarande det som växer mest i Sverige. FNI i flerbostadshus innebär att hushållen lämnar förpackningar och tidningar i separata kärl antingen i soprummet eller i ett särskilt hus i anslutning till fastigheten, ibland kallat miljöhus. Fastighetsnära insamling i flerbostadshus kan idag arrangeras av fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen genom att dessa anlitar en entreprenör som hämtar återvinningsmaterialet. Även kommunen kan erbjuda tjänsten, antingen genom upphandling eller i egen regi. FNI optisk sortering innebär att hushållen sorterar förpackningar, tidningar, restavfall och matavfall, i olikfärgade plastpåsar som alla läggs i samma enfackskärl. Påsarna sorteras efter färg i en optisk sorteringsanläggning. Glasförpackningar lämnas av hushållen på återvinningsstation. Eskilstuna införde 2011 som första kommun i landet optisk sortering av förpackningar och tidningar från villahushåll. FNI återvinningssäcken innebär att främst villahushåll sorterar förpackningsfraktioner i olikfärgade påsar i en säck eller ett kärl. Glasförpackningar och ibland tidningar sorteras i kärl/påsar som ställs bredvid. Påsarna sorteras sedan manuellt på en sorteringsanläggning. FNI blandad fraktion är ett system som finns USA, Storbritannien, Tyskland och andra europeiska länder. Förpackningar och tidningar läggs tillsammans i ett kärl som hämtas av en vanlig enfacksbil. Materialet sorteras maskinellt och manuellt i en MRFanläggning (Materials Recovery Facility). Systemet används både av villa- och 3

4 flerbostadshushåll. Materialet kan samlas in i en respektive två strömmar (tidningar/kartong respektive glas/metall/plast). Bring Flera studier visar att bringsystemet ger lägre insamlingsnivåer än fastighetsnära insamling. Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) skiljer idag inte på material som samlats in fastighetsnära eller via bring varför det är svårt att få fram uppgifter om kvaliteten på material insamlat med bringsystemet. Inom ramen för denna studie har vi därför konstruerat en kvalitetsreferens genom att använda uppgifter från industrier som återvinner förpackningar och tidningar insamlade i Sverige. Referensen är ett mycket grovt mått på kvaliteten i bringsystemet och innehåller en hel del felkällor, men är ändå något att jämföra de andra systemen mot. De faktorer som påverkar såväl bringsystemets som FNI-systemens miljöprestanda mest är den insamlade mängd material som går till materialåtervinning samt insamlingstransporterna. Såväl den insamlade mängden som transportarbetet brukar generellt vara lägre vid insamling i bringsystem jämfört med fastighetsnära insamling. De kostnader en kommun har för bringsystemet är för information och administration (samråd, tillsyn, klagomålshantering etc) samt markupplåtelse i de fall kommunen inte får ersättning för detta av FTI. Långt avstånd till återvinningsstation är sannolikt en av de största nackdelarna för brukarna med bringsystemet. Utrymmesbehovet i hemmen för att lagra materialet kan också vara en begränsande faktor. Nedskräpningen av vissa återvinningsstationer påverkar brukaren liksom buller vid tömning av framför allt glasbehållare på återvinningsstationer. Enkäter visar att endast drygt 40 procent av flerbostadskunderna (fastighetsägarna) är nöjda med möjligheten att lämna förpackningar och tidningar i Göteborg, medan över 80 procent av villakunderna är nöjda. När det gäller arbetsmiljön förekommer ingen kärlhantering i bringsystemet men däremot tömning av containrar/behållare med kranfordon eller frontlastare, vilket innebär stillasittande fordonsarbete. Containerhanteringen är sluten vilket minskar risken för direktkontakt med avfall inklusive skärande/stickande föremål. Å andra sidan kan lastning och lossning innebära höga bullernivåer och olycksrisker. Städningen av återvinningsstationer medför också arbetsmiljöproblem. Bringsystemet är ett ganska robust system vad gäller teknisk funktion, hållbarhet och känslighet för väder och andra framkomlighetsproblem. Det kan vara dock vara svårt att hitta plats för återvinningsstationer i alla miljöer i staden. Insamlingsbehållarna har inte så flexibel användning. FNI fyrfackskärl villor FNI fyrfack är det mest välundersökta fastighetsnära insamlingssystemet för förpackningar och tidningar i Sverige. Insamlingsstatistik från flera Skånekommuner som infört systemet brett visar att de insamlade mängderna ökar kraftigt jämfört med bringsystemet, för vissa materialslag med över det dubbla. Jämfört med övriga FNIsystem verkar FNI fyrfack endast matchas av FNI flerbostad och, med reservation för skillnader i nationella förhållanden, av FNI blandad fraktion. Plockanalyser gjorda på material insamlat i fyrfackskärl i ett antal kommuner visar att kvaliteten sammantaget är likvärdig med referensen. Med tanke på att fyrfackssystemet ger höga insamlingsnivåer med relativt god kvalitet bör miljövinsterna av den ökade materialåtervinningen på grund av systemet överväga de ökade transporterna. 4

5 Fyrfackssystemet är dyrare än bringsystemet. Det som främst drar upp kostnaderna är att fler hämtställen ger ökade insamlingskostnader. Dyrare kärl och insamlingsfordon samt större tidsåtgång per kärltömning bidrar också. Räknar man in minskade behandlingskostnader genom mindre restavfall samt eventuella intäkter för materialet minskar skillnaden gentemot bringsystemet. Trots att många brukare uppger svårigheter med att hitta plats för fyrfackskärlen på tomten innan systemet införs verkar ändå de flesta kunna hitta en plats att döma av enkäter som genomförts efter att fyrfackssystemet införts. Generellt anger kundenkäter hög nöjdhet med fyrfackssystemet. Liksom för alla FNI-system innebär fyrfackssystemet mer fordonsarbete och mer manuell kärlhantering för personalen och därmed större arbetsmiljöbelastning. Arbetsmiljöbetyget för FNI fyrfack blir dock sammantaget mindre dåligt än för de insamlingssystem som inbegriper manuell sortering i sorteringsanläggningar. Fyrfacksfordon är mindre robusta än enfacksfordon vad gäller teknisk funktion och kräver mer underhåll. De kommuner som haft systemet längre tid har dock arbetat mycket med förbättringsåtgärder varför flera barnsjukdomar är åtgärdade. Användningsområdet är mindre än för en- och tvåfacksfordon. Fyrfackskärlen är något mindre flexibla än enfackskärl. Den stora åtgärden som krävs för att genomföra fyrfacksinsamling är att göra en ny upphandling av insamlingsentreprenaden, såvida kommunen inte samlar in i egen regi. Fyrfacksinsamling är en integrerad lösning för insamling av såväl rest-, mat- som förpackningsavfall. Därför behöver befintliga entrepenader för mat- respektive restavfall väntas ut innan man kan göra en ny. Omförhandling av befintliga entreprenader är sannolikt svårt. Beroende på vilka omlastningsplatser som finns i kommunen kan ytterligare omlastningskapacitet behövas eftersom tippning av alla åtta fraktioner bör ske på samma ställe. FNI flerbostad Uppgifterna om insamlade mängder från FNI i flerbostadshus är begränsade. Det som finns visar dock att mängderna ligger i nivå med FNI fyrfack i villor, det vill säga långt över bringsystemet. Inom ramen för denna litteraturstudie har inga specifika analyser av kvaliteten på material insamlat fastighetsnära i flerbostadshus återfunnits. Bedömningar av kommuner som erbjuder detta insamlingssystem tyder dock på acceptabel kvalitet. Liksom för övriga fastighetsnära insamlingssystem antas att miljövinsten genom ökad materialåtervinning på grund av ökade insamlingsmängder uppväger de ökade transporter som FNI flerbostad ger upphov till. FNI flerbostad tillhör de billigare fastighetsnära insamlingssystemen räknat per hushåll eftersom flera hushåll delar på samma insamlingskärl och transporterna därmed blir effektivare än när varje hushåll har egna insamlingskärl. De fastigheter som har FNI sparar också i allmänhet pengar genom att kostnaderna för hämtning av restavfall minskar. Sannolikt är utrymmesproblematiken i och kring flerfamiljshus den viktigaste brukaraspekten för FNI flerbostad. Det gäller då brukaren i form av ägaren av fastigheten. När det gäller utrymme i hemmet för lagring av återvinningsmaterial bedöms FNI flerbostad ha en fördel på grund av närheten till insamlingsstället där man snabbt och ofta kan göra sig av med förpackningar och tidningar. Att förpackningsavfallet ligger öppet i kärl utan inneslutning i påsar kan eventuellt leda till luktproblem för boende och insamlingspersonal. För arbetsmiljön innebär också de större kärlen som används vid FNI i flerbostadshus en extra belastning. 5

6 FNI flerbostadshus är ett ganska robust system vad gäller kärl och fordon. Den begränsande faktorn vid förändringar av systemet är istället utrymmet i flerfamiljshusen. Utrymmesbrist i fastigheterna kan också vara en svårighet när man ska införa systemet. Flexibilitet och ökad tömningsfrekvens har använts av olika fastighetsägare och kommuner för att lösa utrymmesfrågan. För att få ett bredare genomförande av FNI flerbostadshus kan en kommun erbjuda tjänsten i egen regi eller genom en egen upphandling eller satsa på information och andra stimulerande åtgärder. FNI optisk sortering Eskilstuna är den enda kommun i landet som sorterar förpackningar och tidningar optiskt. Det första årets resultat av insamlingen visar likvärdiga mängder med bringsystemet. Man kan dock anta att detta system på sikt ger något större mängder eftersom fastighetsnära insamling brukar ge mer är bringsystemet. Förenklade plockanalyser av innehållet i de färgade påsarna efter de första månaderna med optisk sortering i Eskilstuna visar en likvärdig eller något högre kvalitet jämfört med referensen. Det antas att miljövinsten genom ökad materialåtervinning på grund av ökade insamlingsnivåer uppväger de ökade transporter som detta system ger upphov till. FNI optisk kräver investering i en sorteringsanläggning vilket gör FNI optisk dyrare än de system som klarar sig utan anläggning. Kostnaderna hålls nere något av att befintliga kärl och fordon kan användas. Kostnaden för påsarna är inte försumbar. Brukarna av FNI optisk får närmare till insamlingsstället för fyra fraktioner men får fortsätta lämna glasförpackningar på återvinningsstation vilket drar ned betyget. Resultat från försök i flerbostadshus i Eskilstuna tyder på att det kräver en större kommunikationsinsats för att förklara färgsorteringen vilket gör det svårare att nå ut brett i flerbostadshus. Optisk sortering kräver manuell eftersortering vilket innebär risk för belastningsskador, hygienproblem, buller och andra arbetsmiljörisker. Att förpackningsavfallet ligger i påsar innebär dock mindre risk för direktkontakt med avfallet jämfört med den manuella sorteringen av FNI blandad fraktion. FNI optisk är ett robust system vad gäller kärl och fordon. Den optiska sorteringsanläggningen gör dock systemet oflexibelt. Sämre kvalitet på materialet vid insamling i flerbostadshus antyder att systemet inte fungerar lika bra i alla miljöer i staden. Den stora genomförandefrågan för FNI optisk är att systemet kräver investering i ny behandlingskapacitet. Såväl ägarskap, finansiering, upphandling och drift för denna behöver lösas. FNI optisk sortering är ett integrerat system för förpackningar, tidningar, mat- och restavfall som också kräver att fordonens komprimeringsgrad minskas. Därför behöver en ny upphandling göras när den befintliga går ut alternativt en omförhandling av befintlig entreprenad för mat- och restavfall. FNI återvinningssäcken Den begränsade dokumentation som finns tillgänglig tyder på likvärdiga insamlingsnivåer för FNI återvinningssäcken som för bringsystemet. Vi antar dock att systemet kan ge något större mängder utifrån generella resultat för fastighetsnära insamling. 6

7 Det saknas plockanalyser på material utsorterat genom FNI återvinningssäcken. Vi antar dock att kvaliteten är likvärdig med de flesta andra FNI-system och bringsystemet. Några miljöstudier av FNI återvinningssäcken har inte gjorts. Dock bör ungefär samma förhållanden som för övriga FNI-system gälla det vill säga att den ökade materialåtervinningen uppväger de ökade transporterna. Ekonomin för FNI återvinningssäcken verkar ligga på en medelnivå, dyrare än bring men inte lika dyrt som de FNI-system som kräver en automatiserad sorteringsanläggning. FNI återvinningssäcken kräver visserligen eftersortering men den görs manuellt vid ett sorteringsband vilket inte kräver lika stor investering. Att komma ihåg att sätta ut säckarna på hämtningsdatumet kan upplevas som besvärligt av hushållen. I samband med det inledande försöket med tjänsten på Tjörn har också denna brukarsynpunkt framkommit, tillsammans med positiv respons. Att systemet inbegriper tre eller fyra kärl/säckar kan eventuellt orsaka utrymmesproblem på villatomter och inomhus. De säcklyft som en del varianter av FNI åv-säcken innebär är negativa ur arbetsmiljösynpunkt. Den manuella sorteringen av återvinningsmaterialet innebär också arbetsmiljöproblem på grund av ensidigt arbete, buller och hygienproblem. FNI åv-säcken är ett flexibelt system både vad gäller kärl/säckar, fordon och sortering. Systemet framstår dock lite som ett utvecklingsstadium på vägen mot mer avancerade system som FNI optisk och FNI fyrfack. För att genomföra systemet krävs en ny upphandling vilken kan göras direkt utan att vänta ut befintliga upphandlingar av rest- och matavfall såvida inte insamlingen ska göras i samma fordon som dessa avfallsfraktioner. Utrymmesfrågan på villatomter bör kunna lösas i likhet med FNI fyrfack. Insamlingsentreprenören löser också ofta den manuella sorteringen. FNI blandad fraktion Uppgifter från Storbritannien tyder på att de insamlade mängderna i FNI blandad fraktion blir större än i separata fraktioner medan uppgifter från Tyskland tyder på att mängderna är likvärdiga med vår svenska referens. Bedömningen av insamlad mängd är osäker på grund av att olika nationella förhållanden gör det är svårt att jämföra med svenska system. FNI blandad fraktion är det av de studerade insamlingssystemen som uppvisar sämst kvalitet på det utsorterade materialet. Brittiska MRF:er ligger ofta på procent rejekt medan amerikanska kan ha 6-12 procent. Kvaliteten är något bättre vid tvåströms blandad fraktion än enströms. Glas är ett komplicerat material att MRF-sortera som lätt förorenar andra material. Svenska tidningspappersbruk samt glasindustrin är negativa till MRF-sorterat material på grund av den dåliga kvaliteten. Kartongindustrin har högre tolerans för föroreningar men ser ändå helst separata fraktioner. Svenska plaståtervinnare köper inte in MRF-sorterat material på grund av dålig kvalitet. Aluminiumindustrin klarar mer föroreningar än stålindustrin men får sämre betalt för aluminium förorenat av andra metaller. En förenklad livscykelanalys utförd på Chalmers visar att ökade insamlingsmängder för FNI blandad fraktion leder till ökad materialåtervinning och att detta innebär minskade koldioxidutsläpp jämfört med bringsystemet trots att FNI blandad fraktion innebär ökade transporter. Resultatet är dock starkt beroende av rejektnivån i MRF:en. Vid exempelvis 15 procents rejekt blir utsläppen från FNI blandad högre än bring. Den stora kostnadspost som tillkommer vid insamling i blandad fraktion är investering i och drift av en MRF-anläggning. Sortering av enströms blandad fraktion är dyrare än tvåströms blandad fraktion. Kostnaden påverkas också av andelen rejekt och 7

8 antal fraktioner. En brittisk kalkylmodell tyder på att anläggningar under ton inte kommer att uppnå optimala driftskostnader. FNI blandad erbjuder en ökad bekvämlighet för brukarna i och med att man slipper sortera de olika fraktionerna och får nära till insamlingsstället. Ofta får glas ändå lämnas av brukaren på återvinningsstationer eftersom många MRF:er inte accepterar glas. Det är också oklart vad svenska hushåll skulle tycka om att gå från mångårig sortering i separata fraktioner till att blanda fraktioner. MRF:er inbegriper mer eller mindre manuell sortering vilken medför buller, belastnings- och olycksrisker. I och med att sorteringen innebär direktkontakt med avfallet uppkommer också hygienrisker. FNI blandad fraktion är ett flexibelt system vad gäller kärl och fordon medan en MRF-anläggning är en dyr investering som låser fast systemet för många år. För att genomföra systemet krävs förutom investering i en MRF:en en ny upphandling av insamlingsentreprenad. En MRF behöver sannolikt ha ett kommunöverskridande upptagningsområde för att vara ekonomiskt försvarbar. Därmed behöver också ägarskap, finansiering, upphandling och drift lösas i samarbete. Sammanfattande bedömning Insamlad mängd Generellt innebär fastighetsnära insamling en ökad tillgänglighet till insamlingsstället och därmed högre insamlingsnivåer jämfört med bringsystemet. Av de olika systemen finns det endast en förhållandevis god dokumentation av mängder för FNI fyrfack. Denna visar kraftigt ökade mängder jämfört med bringsystemet. Mängderna för FNI flerbostad ligger i samma storleksordning, även om underlaget där är mer begränsat. Även FNI blandad fraktion har liknande insamlingsnivåer, men där råder en osäkerhet på grund av svårigheter att jämföra olika nationella förhållanden. FNI optisk och FNI återvinningssäcken innebär också ökade mängder jämfört med bring men inte i samma storleksordning som de tre förstnämna systemen. För dessa båda påssystem finns endast preliminära siffror att tillgå varför resultatet kan ändra sig. Kvalitet Alla fastighetsnära system bedöms ligga på ungefär samma nivå som bringsystemet med undantag för FNI blandad som uppvisar mycket sämre kvalitet. Underlaget för bedömningen av detta system samt FNI fyrfack får anses som gott, medan underlaget för de övriga systemen inklusive bringsystemet är bristfälligt. Miljö Generellt innebär fastighetsnära insamling fler transporter än bringsystemet på grund av fler hämtställen. För alla fastighetsnära insamlingsystem antas att de ökade insamlingsnivåerna och därmed ökade materialåtervinningen väger upp detta så att miljöresultatet blir positivt. Hur positivt resultatet blir beror på hur mycket insamlingen ökar och hur mycket av det insamlade materialet som måste kasseras på grund av kvalitetsbrister. Vi har antagit att resultatet blir ungefär likadant för alla FNI-system. Ekonomi Kostnader för insamling av förpackningar och tidningar består av investeringar, driftoch underhåll och kostnader för information och administration. På plussidan finns minskade förbränningskostnader och eventuell ersättning för insamlat material. 8

9 De företagsekonomiskt dyraste insamlingssystemen för en kommun är de som kräver investering i en sorteringsanläggning, det vill säga FNI optisk och FNI blandad fraktion. FNI åv-säcken kräver endast manuell sortering varför kostnaderna blir lägre. Fyrfackskärl och -fordon är dyrare än standardvarianter vilket drar upp kostnaden för FNI fyrfack. Våra jämförelser tyder på att FNI flerbostad är ett förhållandevis billigt system, på grund av att flera hushåll delar på samma hämtställe. För att göra säkrare ekonomiska bedömningar behövs en mer djupgående ekonomisk analys. Brukaraspekter Fastighetsnära insamling upplevs i allmänhet av brukarna som en ökad servicenivå jämfört med bringsystemet. De största fördelarna för brukarna bedöms finnas hos FNI fyrfack och FNI flerbostad samt, beroende på om glas samlas in i systemet eller inte, även i FNI blandad fraktion. FNI optisk kräver att brukarna fortsätter lämna glas på återvinningsstation och FNI återvinningssäcken kräver att brukarna håller reda på hämtdatum. Arbetsmiljö Alla FNI-system innebär mer manuell kärlhantering och mer fordonsarbete samt ökad exponering för buller, avgaser, trafikrisker och direktkontakt med avfall. De system som dessutom innebär manuellt sorteringsarbete i anläggning får de sämsta betygen. Robusthet De minst robusta systemen är FNI optisk och FNI blandad som kräver investering i sorteringsanläggningar vilket låser fast systemen för en längre tid. Fyrfacksfordon har en mindre flexibel användning och är något mindre robusta vad gäller teknisk funktion än enfacksfordon. Alla fastighetsnära system är mer känsliga för hinder vid hämtning, som snö och felparkerade bilar, på grund av fler hämtställen än bring. Genomförandefrågor Genomförandet kräver mest för de system som inkluderar en ny sorteringsanläggning, det vill säga FNI optisk och FNI blandad fraktion. Även de system som innebär samtidig insamling av rest- och matavfall, det vill säga FNI fyrfack och FNI optisk, tar lite längre tid att genomföra eftersom pågående upphandling måste väntas ut eller om möjligt omförhandlas. Utrymmet för kärl kan vara ett genomförandeproblem för framför allt FNI flerbostad, det är dock oklart i vilken omfattning. Slutsatser Utifrån en sammantagen bedömning av alla aspekter är FNI fyrfack för villor och FNI flerbostadshus de mest intressanta systemen att gå vidare med. De låga betygen för FNI blandad och FNI optisk ur aspekterna ekonomi, arbetsmiljö, robusthet och genomförande gör dem mindre intressanta. FNI blandad har dessutom stora problem med kvaliteten på utsorterat material. För att få en bedömning av FNI blandad i svenska förhållanden bör dock resultaten av forskningsprojektet Gula tunnan, där kretsloppskontoret deltar, avvaktas. FNI återvinningssäcken bedöms inte vara aktuell för en kommun av Göteborgs storlek främst på grund av att systemet bygger på manuell sortering och insamling i säckar. För att få en mer fullständig bild av systemen behövs en fördjupad ekonomisk analys. Upphandlingsfrågor och juridiska frågor behöver också analyseras närmare. Bedömningen skulle även vinna på en systematisk jämförande studie baserad på plockanalyser av kvaliteten på utsorterat material i de olika systemen. 9

10 Insamlingssystem Insamlad mängd Kvalitet Miljö Ekonomi Brukaraspekter Arbetsmiljö Robusthet Genomförande Bring FNI fyrfack villor ( ) + + FNI flerbostadshus FNI optisk sortering FNI återvinningssäcken FNI blandad fraktion + (+) + + (+) Tabell 1. En översiktlig jämförelse av olika fastighetsnära insamlingssystem för förpackningar och tidningar jämfört med bringsystemet. Bringsystemet används som referens. 0= referens, + = bättre än bringsystemet, ++ = mycket bättre än bringsystemet, = sämre än bringsystemet, = mycket sämre än bringsystemet. Parenteser anger att bedömningen inom parentesen är mer osäker men att betyget eventuellt skulle kunna se annorlunda ut på detta sätt.

11 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte På kretsloppsnämndens möte i september 2011 fick kretsloppskontoret uppdraget att utreda förutsättningarna för fastighetsnära insamling (FNI) i Göteborg. Yrkandet som samtliga partier stod bakom formulerades: Mot bakgrund av att många invånare har svårighet att ta sig till återvinningsplatserna, samt det faktum att dessa har blivit färre än tidigare vill vi utreda förutsättningarna för fastighetsnära insamling. I uppdraget ligger att ta fram förslag på eventuellt lämpliga områden att introducera FNI i både ur ett miljö-, socialt och ekonomiskt perspektiv. Hänsyn bör även tas till möjligheten för genomförande, det vill säga när upphandlingarna förnyas samt möjligheten att hämta fler fraktioner. Vi vill även att förvaltningen kontaktar FTI och hör efter ifall de har ett intresse av att vara en aktiv part i detta arbete. Denna litteraturstudie är en del i kretsloppskontorets projekt för att utreda förutsättningarna för fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Anledningarna till att utreda fastighetsnära insamling är att detta system kan ge högre insamlingsnivåer samt öka servicegraden och därmed förbättra möjligheterna att nå målen i den regionala avfallsplanen, A2020. I A2020 finns tre mål som ska vara uppnådda till år 2020 och som projektet direkt kan kopplas till: Andelen material som samlas in för materialåtervinning ska öka och resultera i en materialkvalitet som kan ersätta jungfruliga material. Mängden producentansvarsmaterial i det brännbara hushållsavfallet ska minst halveras. Minst 90 procent av hushållen ska vara nöjda med avfallshanteringen. Andelen förpackningar och tidningar i det brännbara hushållsavfallet i Göteborg ligger, när detta skrivs, omkring 30 procent, enligt de plockanalyser som utförs av Kretsloppskontoret. Syftet med litteraturstudien är att beskriva och jämföra olika system för fastighetsnära insamling med dagens så kallade bringsystem. Litteraturstudien omfattar aspekterna insamlad mängd, kvalitet, miljö, ekonomi, brukaraspekter, arbetsmiljö, robusthet och genomförandefrågor. Litteraturstudien ska också användas i projektet Gula Tunnan, som Kretsloppskontoret medverkar i, och som syftar till att utvärdera hur fastighetsnära insamling i blandad fraktion fungerar vid svenska förhållanden. 1.2 Metod Utredningen har genomförts genom litteraturstudier, intervjuer, förfrågningar per telefon och e-post samt studiebesök. Merparten av den litteratur som studerats har samlats in av Calle Jensen på IVL som är projektledare för Gula Tunnan-projektet. De olika systemen har betygsatts ur varje aspekt och en sammanfattande bedömning av alla system har sedan gjorts. 1.3 Begränsningar En litteraturstudie av det här slaget innebär en rad begränsningar. I studien jämförs sex olika insamlingssystem. Några av dessa är relativt väl undersökta 11

12 och dokumenterade, medan det knappt skrivits något om flera av de andra systemen. De mest väldokumenterade systemen som behandlas i studien är fastighetsnära insamling i fyrfackskärl respektive i blandad fraktion. En del system är nya i Sverige (FNI optisk sortering), eller har liten utbredning (FNI återvinningssäcken) vilket medför bristande dokumentation. Ett system är utbrett men ändå dåligt dokumenterat (FNI flerbostadshus). Ett system finns inte i Sverige (FNI blandad) vilket gör det svårt att översätta de många studierna av detta system till svenska förhållanden. Det jämförelsematerial denna studie bygger på är följaktligen ganska heterogent. Ett insamlingssystem med omfattande sifferdokumentation ska jämföras med ett annat med få eller inga statistikobservationer. I brist på undersökningar har antaganden använts vilket naturligtvis innebär osäkerheter. Slutligen bör man beakta risken att ägaren av ett system skriver och uttrycker sig subjektivt positivt om systemet eftersom man en gång har tagit ställning för det. 1.4 Producentansvar för förpackningar och tidningar Producentansvar för förpackningar och tidningar infördes 1994 och regleras av förordningarna om producentansvar för förpackningar (2006:1273) respektive returpapper (1994:1205). Enligt dessa ska producenterna ordna system för att samla in och återvinna förpackningar och returpapper. Syftet är också att: förpackningar ska framställas på ett sådant sätt att deras volym och vikt begränsas. de återvinningsmål som anges i förordningarna ska nås. Producenterna har bildat företaget Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) med uppgift att se till att förpackningar och tidningar samlas in och återvinns. FTI ägs av de fyra materialbolagen Plastkretsen, MetallKretsen, Returkartong och Pressretur. Dessutom finns Svensk GlasÅtervinning med genom ett avtalat samarbete. Insamlingssystemet finansieras bland annat med hjälp av förpackningsavgifter som producenterna, det vill säga företag som importerar varor, fyller en förpackning och säljer en vara, betalar. Förpackningsavgifterna administreras av Register för Producentansvar (REPA), som är en del av FTI. Genom att betala förpackningsavgifter till REPA fullgör företagen de krav som ställs på dem i förordningen om producentansvar för förpackningar. När detta skrivs är producentansvaret föremål för översyn, inom ramen för en statlig avfallsutredning. Materialutnyttjande av förpackningar (procent) MÅL RESULTAT Allt förpackningsavfall Metallförpackningar (ej dryckesförpackningar) Förpackningar av papp, papper, kartong, wellpapp Plastförpackningar (ej dryck) Glasförpackningar Insamling av tidningar för materialåtervinning eller MÅL RESULTAT omhändertagande på annat miljömässigt godtagbart sätt (procent) Tidningar 75 91* Tabell 2: Mål för återvinning enligt förordningarna om producentansvar för förpackningar (2006:1273) respektive returpapper (1994:1205) samt resultaten på nationell nivå för år Sifforna för allt förpackningsavfall gäller * Alla insamlade tidningar materialåtervinns. Källor: FTI och Naturvårdsverket. 12

13 1.5 Insamling av förpackningar och tidningar I Sverige är det vanligast att insamling av förpackningar och tidningar sker genom det så kallade bringsystemet som bygger på återvinningsstationer (återvinningsplatser i Göteborg). FTI ansvarar för omkring återvinningsstationer runt om i landet där allmänheten kan lämna sina förbrukade förpackningar och tidningar. I Göteborg är de 338 och kallas återvinningsplatser. Tidigare fanns det 436 stycken. Av storstäderna har Göteborg den högsta tätheten av återvinningsplatser per invånare. Det finns även möjlighet för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att arrangera fastighetsnära insamling genom att själva anlita en insamlingsentreprenör. Insamlingsentreprenören tecknar i sin tur avtal med FTI. FTI och materialbolagen garanterar en ersättning för de insamlade förpackningarna och tidningarna. Ersättningen som entreprenören får av FTI för insamlade förpackningar av plast, metall och papper utbetalas per hushåll som entreprenören hämtar hos. Ersättningen för glasförpackningar och tidningar utgår från vikten på det material som samlas in från fastigheterna. Eftersom insamlingen av förpackningar och tidningar inte fungerat optimalt har flera kommuner utvecklat fastighetsnära insamling, antingen i egen regi eller genom upphandling. Rent juridiskt kan kommunernas insamling av förpackningar, enligt Avfall Sverige, ske: på producenternas uppdrag eller utan producenternas uppdrag Insamlingen sker på producenternas uppdrag om: - kommunen har avtal med producenterna - kommunen får ersättning av producenterna Då insamlingen sker på producenternas uppdrag finns det inte stöd i lagen att ta ut avgifter via avfallstaxan. Däremot kan kommunerna ta ut en serviceavgift eller liknande för den extra tjänsten som gör att hushållen slipper transporten till återvinningsstationerna (Avfall Sverige 2010). Om kommunens insamling av förpackningar sker utan producenternas uppdrag kan den avgiftsbeläggas och ingå i den kommunala avfallstaxan. Kommunen kan då också sälja materialet själv. Observera att detta inte gäller returpapper, eftersom all insamling av returpapper måste ske på producenternas uppdrag. Allt fler kommuner inför fastighetsnära insamling både för flerbostadshus och villor. Avfall Sverige uppskattar att cirka 50 procent av flerfamiljshushållen respektive 5 procent av villahushållen har fastighetsnära insamling (Nilsson-Djerf 2012). Omkring 30 kommuner tillämpar fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar integrerat med systemet för hämtning av kärl- och säckavfall (Avfall Sverige 2012). Av storstäderna har Göteborg lägst antal FNI-hushåll per invånare. Göteborg ligger dock över riksgenomsnittet. Malmö har flest antal FNI-hushåll per invånare av storstäderna. De flesta kommuner som inför FNI nu gör det på frivillig basis. De som var först, till exempel Lund och Helsingborg, belade de hushåll som inte anslöt sig med en kraftigt höjd avfallstaxa. Göteborg Stockholm Malmö Sverige Antal ÅVS per invånare 6,6 3,1 2,6 Antal FNI-hushåll per invånare Tabell 3. Antal återvinningsstationer (återvinningsplatser i Göteborg) per invånare samt antal hushåll per invånare med fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar Källa: FTI 13

14 1.5.1 Bringsystemet Bringsystemet går ut på att hushållen sorterar förpackningar och tidningar i respektive fraktion, lagrar dem i hemmet och själva transporterar dem till återvinningsstationer (ÅVS). Bringsystemet är det dominerande i Sverige. Återvinningsstationerna kan ha olika utformning men består i regel av behållare för förpackningar av metall, plast, papper, färgat och ofärgat glas samt tidningar. Tätheten på återvinningsstationerna varierar kraftigt. I Göteborg har vi till exempel 6,6 återvinningsplatser per invånare medan man i Malmö har 2,6 och i Stockholm 3,1. Behållarna töms med kranfordon eller frontlastare med olika intervall beroende på materialslag, behållare och placering. Tömningsfrekvensen varierar från två gånger per dag till var 16:e vecka FNI fyrfackskärl i villor Systemet innebär att villahushåll sorterar förpackningar, tidningar, restavfall och matavfall i fyrfackskärl vid tomtgränsen. Varje hushåll har två kärl med fyra fack i varje kärl. Kärlens storlek är vanligen 370 eller 240 liter. I varje kärl finns två större och två mindre fack. Fraktionerna hämtas av en fyrfacksbil. Fördelningen av fraktionerna på fack samt hämtningsfrekvensen för de båda kärlen kan varieras. Ett exempel: Kärl 1: Restavfall, matavfall, färgat glas, pappersförpackningar hämtas var 7:e dag eller var 14:e dag beroende på kundens val. Matavfall och färgat glas sorteras i de två mindre facken. Kärl 2: Tidningar, metallförpackningar, plastförpackningar, ofärgat glas hämtas var fjärde vecka. Metall- och ofärgat glas sorteras i de två mindre facken. FNI fyrfack började införas i Skåne och sprider sig nu över landet. Idag finns det bland annat i Lund, Lomma, Helsingborg, Bjuv, Klippan, Perstorp, Örkelljunga och Åstorp med flera Skånekommuner. Under de senaste åren har det införts i Jönköping och Södertälje. Införande pågår i Haninge, Huddinge, Botkyrka, Salem och Nynäshamn. Flera kommuner har planer på att införa flerfacksinsamling, bland annat Mölndal, Alingsås och Norrköping. 14

15 1.5.3 FNI flerbostadshus Fastighetsnära insamling i flerbostadshus innebär att hushållen lämnar förpackningar och tidningar i separata behållare antingen i ett särskilt rum i fastigheten, ofta soprummet, eller i ett särskilt hus i anslutning till fastigheten, ibland kallat miljöhus. FNI i flerbostadshus kan idag arrangeras av fastighetsägaren /bostadsrättsföreningen genom att man anlitar en entreprenör som hämtar återvinningmaterialet. Även kommunen kan erbjuda tjänsten, antingen genom upphandling eller i egen regi. Hämtningen sker oftast med en- eller tvåfacksfordon och med varierande hämtningsintervall beroende på kärlstorlek och antal hushåll i fastigheten. Eskilstuna (87-90 procent av flerbostadshushållen anslutna), Nårab-kommunerna Perstorp, Klippan, Örkelljunga (80 procent) och Mölndal (cirka 90 procent) är några kommuner som kommit långt med FNI i flerbostadshus FNI optisk sortering Systemet innebär att hushållen sorterar förpackningar, tidningar, restavfall, och ofta även matavfall, i olikfärgade plastpåsar som alla läggs i samma enfackskärl. Hämtningen sker i regel varje vecka. Alla fraktioner hämtas samtidigt med enfacksbilar som transporterar dem till en sorteringsanläggning. Där sorteras påsarna efter färg genom optisk avläsning. Efter den optiska sorteringen rivs påsarna av plast-, tidnings- och pappersfraktionen i en påsrivare. Fraktionerna transporteras sedan till behandling införde Eskilstuna som första kommun i landet optisk sortering av förpackningar och tidningar villahushåll sorterar matavfall, restavfall, tidningar, plast-, pappers- och 15

16 metallförpackningar i olikfärgade påsar. Fraktionerna läggs i 190 (vanligast) eller 340 literskärl och hämtas varannan vecka. Glasförpackningar lämnas av hushållen på återvinningsstationer. Sedan tidigare har ett antal kommuner optisk sortering av mat- och restavfall, bland andra Borås, Trollhättan och Södertälje. Optisk sortering är också på frammarsch i Norge FNI återvinningssäcken Orust kommun har sedan 1990-talet haft ett system man kallar återvinningssäcken. Systemet har gradvis byggts ut och omfattar idag förpackningar av metall och plast som läggs i olikfärgade påsar i en genomskinlig säck. Löst i säcken läggs pappersförpackningar. I separata kärl läggs tidningar, färgat och ofärgat glas. Materialet hämtas oftast med tvåfacksfordon en gång i månaden. Hämtningen kombineras med hämtning av matavfall. Tjänsten är valbar för både villahushåll och flerbostadshushåll procent av hushållen använder tjänsten som de beställer direkt av entreprenören. Materialet sorteras manuellt i entreprenörens regi (Kindslätt 2012). I Lerum och Floda kan villahushåll sedan länge beställa en specialtjänst liknande återvinningssäcken av IL Recycling. Man kallar den Lerumsturen eller grindhämtning. Hushållen sorterar sex fraktioner i genomskinliga påsar som läggs i ett kärl; förpackningar av plast, metall, papper, färgat och ofärgat glas samt tidningar. Tidningarna läggs direkt i kärlet och glaspåsarna ställs bredvid kärlet. Innehållet hämtas varannan vecka mestadels med flerfacksfordon och sorteras manuellt vid sorteringsband på ILs anläggning på Ringön i Göteborg. Cirka 400 hushåll är anslutna till tjänsten. Tjänsten startade som ett samarbete med Lerums kommun och har inte utvidgats sedan dess. Tjörns kommun håller på att införa ett liknande system som en valbar tjänst för villakunderna med hämtningen en gång i månaden FNI blandad fraktion I flera länder som Storbritannien, USA och Tyskland finns system där man samlar in förpackningar och tidningar i blandad fraktion med efterföljande sortering i mer eller mindre automatiserade anläggningar, så kallade Materials Recovery Facilities (MRF). Motsvarande system finns inte i Sverige. Blandad fraktion tillämpas både i flerbostads- och villahushåll. Insamlingen i blandad fraktion kan ske i två varianter; Enströms blandad fraktion (Single Stream co-mingled collection) och Tvåströms blandad fraktion (Two Stream comingled collection). I det förstnämnda systemet blandas alla fraktioner i ett kärl och hämtas av enfacksfordon, alternativt av tvåfacksfordon tillsammans med restavfall. I det senare systemet samlas vanligtvis fibrer (papper och kartong) och behållare (glas, metall, plast) i två separata kärl som hämtas med tvåfacksfordon. Enströmsinsamling är vanligast. Huruvida glasförpackningar inkluderas i den blandade fraktionen varierar mellan länder och MRF:er. I Tyskland samlas glas (och tidningar) in separat. I USA ingår oftast glas i den blandade fraktionen. I Storbritannien accepterar endast ett begränsat antal MRF:er glas. 16

17 MRF-anläggningar är mer eller mindre mekaniserade. Mindre MRF:er är vanligen förknippade med mer manuellt arbete, medan större anläggningar brukar vara mer mekaniserade. Även de större anläggningarna har inslag av manuellt arbete i form av kontroll och eftersortering (utsortering av felaktigt material) (Avfall Sverige 2009). En typisk större MRF baseras vanligen på en kombination av följande tekniker; säcköppning, siktning, skivsikt, vindsiktning, ballistisk separering (kastning), virvelströmseparator, analyserande separatorer (med avseende på färg, form eller material) till exempel infraröd strålning, optiska sensorer, elektromagnetiska sensorer eller röntgensensorer (Avfall Sverige 2009). Kärl Fordon Omlastningsstation Sorteringsanläggning Bring FNI fyrfack FNI flerbostad FNI optisk FNI åvsäcken FNI blandad behållare/ 2 fyrfacks större befintligt säck/ container enfacks enfacks enfacks enfacks frontlastare/ fyrfacks enfacks/ befintliga enfacks/ enfacks/ kranfordon tvåfacks enfacks tvåfacks tvåfacks ja ja ja nej ja ja nej nej nej ja ja ja Tabell 4. Behov av kärl, fordon, omlastningsstationer och sorteringsanläggningar vid olika insamlingssystem för förpackningar och tidningar. 17

18 1.6 Marknad och materialåtervinning Från återvinningsstationen eller fastigheten körs materialet till uppsamlingsställen där man samlar på sig större mängder innan transporten går vidare till sorteringsanläggningar eller direkt till återvinningsanläggningar. Marknaden för återvinningsmaterial är internationell. Papper, glas och plast har en större tendens att återvinnas inom Sveriges gränser, även om en viss export förekommer (Avfall Sverige 2009). Av de insamlade förpackningar och tidningar som exporteras går en stor del till Kina, framförallt plast och papper (Avfall Sverige 2009). Kina har traditionellt sett köpt upp mycket och ofta av lägre kvalitet för att sedan ytterligare förädla materialet i Kina med hjälp av manuell sortering. Nu börjar dock Kina ställa högre krav på det material man köper och godtar inte material av alltför låg kvalitet. Export utgör en osäkerhet vad gäller det faktum om materialet återvinns på ett riktigt sätt eller inte. Eftersom exporten är marknadsdriven menar analytiker att den troligen inte skulle ske om det inte fanns behov av att återvinna material (Avfall Sverige 2009). Det är därför troligast att materialet återvinns snarare än att det bränns/deponeras. Att marknaden är internationell kan ge konsekvenser på den svenska marknaden då återvinnare här kan få svårt att få tag på material. Många är därför kritiska till det monopol som FTI har på äganderätten till materialet (Avfall Sverige 2009). Plastförpackningar De insamlade plastförpackningarna finsorteras efter plastsort på automatiserade sorteringsanläggningar. FTI har avtal med två sorteringsanläggningar: Swerec AB, Lanna, Bredaryd och Vogt Plastic, Premnitz, Tyskland. Transporten till Tyskland sker med kombitransport (lastbil, järnväg, färja). Hårda förpackningar från hushåll består huvudsakligen av HD-polyeten och polypropen. Beroende på kvalitet kan materialet utgöra råvara till en mängd olika plastprodukter. Fraktioner av mer blandad kvalitet och kulör kan till exempel återvinnas till plank eller pallklossar. Mjukplast återvinns huvudsakligen till nya sopsäckar, bärkassar och kabelskydd. Pappersförpackningar Kartong sorteras inte alls innan leverans till bruken (Avfall Sverige 2009). Fiskeby Board i Norrköping är det enda bruk í Skandinavien som tillverkar kartong av 100 procent returfiber. På pappersbruket kontrolleras kvaliteten genom borrprover från slumpvis utvalda balar. Borrkärnorna analyseras i olika fraktioner, wellpapp, övriga pappersförpackningar och övrigt papper samt övrigt material. Entreprenören får sedan betalt beroende på vilken kvalitet materialet har. Pappersförpackningarna löses upp i vatten och pappersfibrerna separeras från övrigt material. Fibrerna går sedan in i pappersmaskinen och blir till ny kartong. Den färdiga kartongen levereras till företag som tillverkar nya förpackningar. Kartongen kan också användas till ytskiktet på gipsskivor. Pappersfibrer kan återvinnas fem till sju gånger utan att styrkan försvinner. Metallförpackningar Insamlade metallförpackningar mals sönder och stålet sorteras bort från aluminiumet med hjälp av magneter. Metall kan återvinnas hur många gånger som helst utan kvalitetsförlust. Nedsmält stål blir till nytt stål. Vid omsmältning av insamlade stålförpackningar sparas 75 procent av energin som behövs för att framställa stål från järnmalm. Därför har återvinning av stål blivit allt viktigare. Stålförpackningar, som kapsyler och konservburkar, återvinns på Ovako Bar i Smedjebacken. Aluminium smälts ned och gjuts till aluminiumtackor av Stena Aluminium i Älmhult. Tackorna används som ny råvara för till exempelvis motordelar eller nya fiskbulleburkar. Hela 95 procent av energin sparas. 18

19 Glasförpackningar Allt glas som samlas in hamnar hos Svensk GlasÅtervinning i Hammar, Närke. Där sorteras, rensas och krossas glaset så att det kan användas som ny råvara igen. 60 procent av råvaran säljs till olika glasbruk. 30 procent säljs till företaget Isover i Billesholm som tillverkar glasull medan 10 procent blir till den nya produkten skumglas som används till grundförstärkning vid väg- och husbyggen. Glas går att återvinna hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. När återvunnet glas används som råvara krävs 20 procent mindre energi jämfört med ny råvara. Det är viktigt att glaset inte är förorenat av rester från till exempel keramik och porslin eftersom det förstör smältprocessen och försämrar glaskvaliteten. Tidningar De insamlade tidningarna grovsorteras på en sorteringsanläggning där det som inte är tidningar tas bort innan de skickas vidare till ett pappersbruk (FTI 2012). De svenska returpappersbruken tillåter endast 1,5 procent förorening efter sortering. Returpappret genomgår en process där trycksvärtan tas bort och pappret blir till massa. Pappersmassan formeras sedan till nytt papper i pappersmaskinen. Pappret säljs till tidningstryckerier. En viss del säljs till tillverkare av hushålls- och toalettpapper. Energibesparingen vid användning av returfibrer är 70 procent jämfört med användning av ny fiber. Pappersfibern kan återvinnas upp till fem till sju gånger innan den är utsliten och förbränns. Drygt hälften av det returpapper som används för pappersproduktion i Sverige importeras (Ringborg 2012). 19

20 2. Jämförelser av insamlingssystem I följande jämförelse används bringsystemet som referens att jämföra de andra systemen mot. Följande jämförs: Insamlad mängd Kvalitet Miljö Ekonomi Brukaraspekter Arbetsmiljö Robusthet Genomförbarhet Efter varje aspekt följer en matris med en bedömning enligt följande skala: 0 likvärdigt med bringsystemet + bättre än bringsystemet ++ mycket bättre än bringsystemet sämre än bringsystemet mycket sämre än bringsystemet 2.1 Insamlad mängd Mängden förpackningar och tidningar som samlas in kan skilja sig mellan olika insamlingssystem. Vid studier av mängder är det viktigt att komma ihåg att den statistik som redovisas är just insamlad mängd och inte säger något om hur mycket som faktiskt återvinns. Varierande andelar av det som samlas in kan inte återvinnas av olika anledningar som förorening, felsortering, fukt eller att det inte går att återvinna vissa material. Dessa mängder blir så kallat rejekt och går vanligtvis till förbränning. För att få en bild av de olika systemens effektivitet är det därför nödvändigt att också studera kvaliteten på det insamlade materialet för respektive system. Bring Flera studier visar att mängden utsorterat material är lägre vid insamling i bringsystem än vid fastighetsnära insamling (IVL 2006, Bisaillon mfl 2009). I en sociologisk studie dras slutsatsen att tillgänglighet är en avgörande faktor för hushållens grad av källsortering. Man menar att det allra främsta kriteriet är närhet och att fastighetsnära hämtning tycks vara det som fungerar bäst, om målet är att uppnå så långtgående källsortering som möjligt (Sörbom 2003). Ju närmare och mer synligt det blir med möjligheter att återvinna desto lättare är det för konsumenten att anamma beteendet. Det är också högre sannolikhet att deskriptiva normer (vad folk gör) utvecklas vid fastighetsnära insamling i och med att individen ser hur andra gör i högre grad och följer gruppens beteende. FNI fyrfackskärl i villor Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) ägs av sex nordvästskånska kommuner. Av dessa har tre brett införd fyrfacksinsamling; Helsingborg i 96 procent av villahushållen, Bjuv i 87 procent, Åstorp i 79 procent. Båstad har 40 procents anslutning. Höganäs har ett system med tre tvåfackskärl samt säckar. Insamlingsresultatet per invånare för NSR-kommunerna överstiger klart genomsnittet för Sverige. För pappers-, plast- och metallförpackningar ligger insamlingsresultatet på eller över det dubbla jämfört med riksgenomsnittet. 20

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på Vi i Sverige återvinner ca 816 000 ton förpackningar varje

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

Bättre återvinning med kommunalt ansvar

Bättre återvinning med kommunalt ansvar Bättre återvinning med kommunalt ansvar Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. DET FINNS BÄTTRE ALTERNATIV ÄN ÅTERVINNINGSSTATIONER 3 3. KOMMUNERNA TAR SJÄLVA ÖVER INSAMLINGEN

Läs mer

Vad händer sedan? - om återvinning. Lunds Renhållningsverk

Vad händer sedan? - om återvinning. Lunds Renhållningsverk Vad händer sedan? - om återvinning Lunds Renhållningsverk Varför sortera och återvinna? Argumentet för att återvinna är, och har länge varit, att vi måste hushålla med våra resurser. Så är det fortfarande.

Läs mer

Källsortering Alskäret

Källsortering Alskäret Källsortering Alskäret Vem tar egentligen ansvar för vad? April 2015 Ann Martinsson Palmbrink Nacka kommun http://www.nacka.se/web/bo_bygga/avfall/inlamning/sidor/default.aspx Vem ansvarar? Kommunerna

Läs mer

Småhusägare får betala dubbelt för återvinning

Småhusägare får betala dubbelt för återvinning Småhusägare får betala dubbelt för återvinning Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. Sammanfattning och slutsatser 3 2. Syfte 6 3. Metod 6 4. Resultat 6 4.1. Vilket insamlingssystem är enligt

Läs mer

KÄLLSORTERINGSUTBILDNING

KÄLLSORTERINGSUTBILDNING KÄLLSORTERINGS BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL 28/10/2013 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL Ledande såväl - 2 - lokalt som globalt Ledande aktör i Sverige Drygt 1100 medarbetare på cirka 60 kontor Ca 2 miljarder

Läs mer

Förbereda övergång till kommunalt insamlingsansvar. Mål att skapa en smidig övergång. Redovisa insamlingssystem, ny teknik m m

Förbereda övergång till kommunalt insamlingsansvar. Mål att skapa en smidig övergång. Redovisa insamlingssystem, ny teknik m m Anders Asp Fokusgrupp Uppdrag Förbereda övergång till kommunalt insamlingsansvar Mål att skapa en smidig övergång Redovisa insamlingssystem, ny teknik m m Kostnadseffektiva system Hög kvalitet på insamlat

Läs mer

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Rimbo

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Rimbo TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Mattias Andersson, Avfallsutredare Telefon: 0176-71355 E-post: mattias.andersson@norrtalje.se Dnr: KLML 15-359 Till Teknik och klimat nämnden Insamlingssystem för fastighetsnära

Läs mer

Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv

Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv 1 Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv 2 Du vinner på att återvinna! Varje gång du lämnar en förpackning eller en tidning till återvinning sker något stort. Ketchupflaskan blir en praktisk

Läs mer

Du vinner på att återvinna!

Du vinner på att återvinna! Du vinner på att återvinna! Uppdaterad 2009 återvinning av förpackningar och tidningar så här fungerar det Du vinner på att återvinna! Varje gång du lämnar en förpackning eller en tidning till återvinning

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

Kommittédirektiv. Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet. Dir. 2008:97

Kommittédirektiv. Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet. Dir. 2008:97 Kommittédirektiv Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet Dir. 2008:97 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2008 Sammanfattning av uppdraget En förhandlare

Läs mer

Vad händer sedan.. Metallförpackningar

Vad händer sedan.. Metallförpackningar Metallförpackningar Av stål / plåt Eftersom stålets kvalitet inte förändras, kan det återvinnas till nya produkter om och om igen. Efter sortering transporteras stålet till Smedjebackens stålverk, SSAB

Läs mer

Flerfackssortering i Norrköping

Flerfackssortering i Norrköping Flerfackssortering i Norrköping Nu blir det enkelt att sortera Under hösten 2014 är bostadsområdena Ljunga, Svärtinge, Rist, Östra Husby, Fyrby, Sörby och Lindö utsedda till att prova ett nytt system för

Läs mer

Marknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

Marknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Bilaga 1 Marknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Inledning I detta dokument beskrivs marknaden för fastighetsnära insamling av producentansvarsfraktionerna tidningar och förpackningar,

Läs mer

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014 Rapport: Sida 1(9) 1. Sammanfattning låter göra regelbundna analyser av innehållet i östersundsbornas soppåsar; s.k. plockanalyser, för att följa upp hur bra vi i Östersund, är på att sopsortera. I oktober

Läs mer

ST1 SOLLENTUNA KOMMUN

ST1 SOLLENTUNA KOMMUN ST1 SOLLENTUNA KOMMUN N»\ Kommunledningskontoret Lars Keski-Seppälä Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 1 Dnr 2012/0510 KS-1 Diariekod: 473 Kommunstyrelsen Utredning om möjligheterna till fastighetsnära sortering

Läs mer

Återvinningsstationen

Återvinningsstationen Återvinningsstationen Till återvinningsstationen beger du dig när du ska lämna dina förpackningar och tidningar för återvinning. Det finns totalt 5800 återvinningsstationer i Sverige och de är placerade

Läs mer

Plockanalys av hushållens brännbara kärlavfall 2013 2014-04-03

Plockanalys av hushållens brännbara kärlavfall 2013 2014-04-03 Plockanalys av hushållens brännbara kärlavfall 2013 2014-04-03 Sammanfattning Den 3-4 september 2013 har brännbart avfall från hushåll samlats in för att genomföra en plockanalys av innehållet. Uttagna

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Du vinner på att återvinna!

Du vinner på att återvinna! Du vinner på att återvinna! ad r e t a d p p U 2012 ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR SÅ HÄR FUNGERAR DET 1 Du vinner på att återvinna! Varje gång du lämnar en förpackning eller en tidning till

Läs mer

Avfallsplan för Filipstads kommun 2010-2027. Bilagor

Avfallsplan för Filipstads kommun 2010-2027. Bilagor Avfallsplan för Filipstads kommun 2010-2027 Bilagor 1 Nuvarande avfallssituation I vår kommun ansvarar kommunstyrelsens teknikutskott för avfallshanteringen. Tillsynen av verksamheten enligt Miljöbalken

Läs mer

GUIDE # 6 Januari 2014

GUIDE # 6 Januari 2014 GUIDE # 6 Januari 2014 Införande av system för fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper I korthet Fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper (FNI) ökar de insamlade mängderna

Läs mer

MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor

MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor Till Miljödepartementet. 2014-04-14 MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO ingår i samverkansgruppen MABO, Miljöanpassad Avfallshantering

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i n d r a ng ti plast metall pappersförpackningar Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Det ska vara lätt att göra rätt! I Sverige är vi ganska bra på återvinning av förpackningar

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall En ingående beskrivning av projektet Kompletterande informationsbroschyr till tjänstemannautlåtandet kring nytt insamlingssystem

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

GUIDE # 1 MARS Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper. I korthet

GUIDE # 1 MARS Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper. I korthet GUIDE # 1 MARS 2010 Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper Innehåll: 1. Inledning 2. Juridiska förutsättningar 3. Finansiering 4. Godkända insamlingssystem 5. Konfliktlösningsregler

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

DET SOM ÄR SKRÄP FÖR DIG KAN VARA EN SKATT FÖR ANDRA

DET SOM ÄR SKRÄP FÖR DIG KAN VARA EN SKATT FÖR ANDRA DET SOM ÄR SKRÄP FÖR DIG KAN VARA EN SKATT FÖR ANDRA VÄLKOMMEN TILL MILJÖRUMMET ditt avfall är inget skräp Ditt avfall kan innehålla både farliga och värdefulla ämnen. Genom att källsortera kan de tas

Läs mer

Det ska vara lätt att göra rätt!

Det ska vara lätt att göra rätt! TILL KOMMUNER Det ska vara lätt att göra rätt! VIKTIG INFORMATION FÖR DEN KOMMUN SOM VILL SATSA MER PÅ ÅTERVINNING FÖRPACKNINGS & TIDNINGS INSAMLINGEN En hemmavinst för framtiden Nio av tio svenskar sorterar

Läs mer

Du vinner på att återvinna!

Du vinner på att återvinna! Du vinner på att återvinna! ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR SÅ HÄR FUNGERAR DET Du vinner på att återvinna! Varje gång du lämnar en förpackning eller en tidning till återvinning sker något stort.

Läs mer

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten Tekniska nämnden 2007 02 22 32 58 Tekniska nämndens arbetsutskott 2007 02 08 9 19 Kommunstyrelsen Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar Luleå kommun har

Läs mer

1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta AVFALLSTAXA 2015, med ikraftträdande

1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta AVFALLSTAXA 2015, med ikraftträdande 2014-09-08_rev 2014-09-17 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE TN 2014/209-459 KFKS 2014/387-459 Tekniska nämnden Avfallstaxa 2015 Förslag till beslut 1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta AVFALLSTAXA

Läs mer

2011-07-19 AVFALLS PLAN TALL SHIPS RACE HALMSTAD

2011-07-19 AVFALLS PLAN TALL SHIPS RACE HALMSTAD 2011-07-19 AVFALLS PLAN TALL SHIPS RACE HALMSTAD KÄLLSORTERING Avfall för materialåtervinning (plast, papper, metall och glas) Avfallet samlas in i en blandad fraktion, där vi sorterar den i efterhand.

Läs mer

Bilaga 4. Insamlingssystem för avfall Sammanställning av olika insamlingssystem för utsortering av matavfall i Lekebergs kommun

Bilaga 4. Insamlingssystem för avfall Sammanställning av olika insamlingssystem för utsortering av matavfall i Lekebergs kommun Bilaga 4 Insamlingssystem för avfall Sammanställning av olika insamlingssystem för utsortering av matavfall i Lekebergs kommun 1 Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte och avgränsningar...3

Läs mer

ÅKERIFÖRBUNDETS RENHÅLLARTRÄFF

ÅKERIFÖRBUNDETS RENHÅLLARTRÄFF ÅKERIFÖRBUNDETS RENHÅLLARTRÄFF Fredagen den 25 november Kilo/invånare 2015: 19,93 KG 13,51 KG 6,08 KG 1,58 KG 26,24 KG FÖRPACKNINGAR AV GLAS FÖRPACKNINGAR AV PAPPER FÖRPACKNINGAR AV PLAST FÖRPACKNINGAR

Läs mer

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI Fastighetsnära insamling - det nya sopsorteringssystemet! Nu ghe komm ts er till d nära in s itt o mrå amling de. Fast i tt tt Lä t at FNI ä ar g ör ad Ök r se l e vic iljö t rik M ig a tv Fastighetsnära

Läs mer

Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen

Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen Fortsätt sortera sopor som tidigare. Lägg bara till en bra rutin Släng soppåsarna i två olika

Läs mer

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI Fastighetsnära insamling - det nya sopsorteringssystemet! Nu ghe komm ts er till d nära in s itt o mrå amling de. Fast i tt tt Lä t at FNI ä ar g ör ad Ök r se l e vic iljö t rik M ig a tv Fastighetsnära

Läs mer

Plockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan

Plockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Renhållningsordning Bilaga 3 Plockanalys 2012 Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Emma Krantz, Hässleholm Miljö AB November 2012 Plockanalys

Läs mer

Val av renhållningsabonnemang. Fastighetsnära insamling för villahushåll Område 1, 2015

Val av renhållningsabonnemang. Fastighetsnära insamling för villahushåll Område 1, 2015 Val av renhållningsabonnemang Fastighetsnära insamling för villahushåll Område 1, 2015 Hej! Kommunfullmäktige i Mölndals stad har beslutat om ny renhållningstaxa för fastighetsnära insamling med flerfackskärl.

Läs mer

2016-03-01. Upphandling av tjänsten fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar. KS/2015:97

2016-03-01. Upphandling av tjänsten fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar. KS/2015:97 Ärende 16 TJÄNSTESKRIVELSE 2016-03-01 Kommunstyrelsen Johan Dahlberg Avfallsansvarig Samhällsbyggnadsavdelningen 08-555 020 95 johan.dahlberg@nykvarn.se Upphandling av tjänsten fastighetsnära hämtning

Läs mer

NU ÄR DET DAGS ATT VÄLJA SOP ABONNEMANG!

NU ÄR DET DAGS ATT VÄLJA SOP ABONNEMANG! NU ÄR DET DAGS ATT VÄLJA SOP ABONNEMANG! Till dig kan vi köra med liten sopbil Dags att välja sopabonnemang Du har tidigare fått information om att villa- och fritidshushållen i Lysekil kommer att få ett

Läs mer

TILLSYNSPROJEKT AV ÅTERVINNINGSSTATIONER. i Staffanstorps kommun

TILLSYNSPROJEKT AV ÅTERVINNINGSSTATIONER. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0332 2009-05-15 TILLSYNSPROJEKT AV ÅTERVINNINGSSTATIONER i Staffanstorps kommun Maj 2009 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning och bakgrund...3 2.1 Återvinningsstationer...

Läs mer

Analys av hushållens sopor till förbränning i Östersunds kommun 2016

Analys av hushållens sopor till förbränning i Östersunds kommun 2016 Analys av hushållens sopor till förbränning 2016 Sida 1(7) Upprättad av: Marcus Wisting och Catrine Edlund Avfall Återvinning 2016-12-08 Analys av hushållens sopor till förbränning i Östersunds kommun

Läs mer

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Uppdaterad senast 2013-05-16 Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Översikt 2009-2012 och fördelning avfallsmängder 2012 Redovisad statistik baseras på statistik från insamling av hushållsavfall från återvinningsstationer,

Läs mer

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? < Besökt

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? <  Besökt Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 19 december 2016 SKRIVELSE: Indikator för avfallshantering i byggnaden med koppling till Indikator 4 - Energislag

Läs mer

Du vinner på att återvinna!

Du vinner på att återvinna! Du vinner på att återvinna! Uppdaterad 2016 ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR SÅ HÄR FUNGERAR DET 1 Du vinner på att återvinna! Varje gång du lämnar en förpackning eller en tidning i vår insamling

Läs mer

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall 2007-09-18 Författare: Jenny Sahlin, Tomas Ekvall, IVL Mattias Bisaillon, Johan Sundberg, (alla tidigare Avfallsgruppen, Chalmers) Agenda Bakgrund Om förbränningsskatten

Läs mer

Granskning De vanligaste renhållningsavgifterna 2008 och 2009

Granskning De vanligaste renhållningsavgifterna 2008 och 2009 Granskning De vanligaste renhållningsavgifterna 2008 och Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Korta fakta om sophämtning... 4 4. Syfte... 5 5. Metod

Läs mer

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun PM Mölndal 2014-12-04 PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun Inledning RAMBO har under de senaste åren undersökt förutsättningarna att införa fastighetsnärainsamling av hushållens förpackningar,

Läs mer

Nu börjar vi källsortera! Det nya soprummet. Torsdag den 30/ klockan 18:15 är alla välkomna till soprummet.

Nu börjar vi källsortera! Det nya soprummet. Torsdag den 30/ klockan 18:15 är alla välkomna till soprummet. Nu börjar vi källsortera! Torsdag den 30/3 2017 klockan 18:15 är alla välkomna till soprummet. Styrelsen tillsammans med personal från STV Återvinning kommer att finnas på plats för att svara på frågor

Läs mer

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkäten utförs som en del av arbetet med att ta fram en avfallsplan för kommunerna Degerfors, Filipstad, Gullspång, Karlskoga,

Läs mer

Plockanalys en metod för karakterisering av avfall. Sanita Vukicevic NSR AB

Plockanalys en metod för karakterisering av avfall. Sanita Vukicevic NSR AB Plockanalys en metod för karakterisering av avfall Sanita Vukicevic NSR AB NSR Avfallslaboratorium - fr 1997 Plockanalyser - utvärdering av hushållens och industrins källsortering Kvalitetskontroll av

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Återvinningscentralen Borrgatan

Återvinningscentralen Borrgatan Återvinningscentralen Borrgatan Sortering, omlastning och behandling Foto Hans Gille Metallskrot -återvinns! Farligt avfall tas omhand säkert! Trädgårdsavfall blir kompostjord! Hushållssopor energin utnyttjas!

Läs mer

RVF Utveckling 2004:12

RVF Utveckling 2004:12 Analys av värdet av hushållens materialåtervinning RVF Utveckling 24:12 ISSN 113-492 RVF Utveckling 24:12 ISSN 113-492 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 24 Upplaga: 1 ex FÖRORD RVF:s arbetsgrupp för

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Svensk Glasåtervinning 30 ÅR I PLANETENS TJÄNST.

Svensk Glasåtervinning 30 ÅR I PLANETENS TJÄNST. Svensk Glasåtervinning 30 ÅR I PLANETENS TJÄNST. HISTORIA Materialet glas har funnits i ungefär 9000 år och redan 100 år f. Kr. kom tillverkningen av glas i modern mening igång. Inte heller återvinning

Läs mer

kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01

kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01 ESIÖVS KOMMUN Höörs kommun HÖRBY KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt

Läs mer

Det ska vara lätt att göra rätt!

Det ska vara lätt att göra rätt! TILL FASTIGHETSÄGARE Det ska vara lätt att göra rätt! VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM VILL SATSA MER PÅ ÅTERVINNING FÖRPACKNINGS & TIDNINGS INSAMLINGEN En hemmavinst för framtiden i din fastighet Nio av

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012 PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 212 El-Kretsen har tillsammans med Avfall Sverige genomfört en översiktlig undersökning med syfte att skapa en nulägesbild över hur insamling

Läs mer

Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar yttrande till Miljödepartementet SABO har beretts tillfälle

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden BILAGA 2 SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden Avfallsslag: Hämtning/avlämning: Intervall: Anmälan/ansökan/

Läs mer

Grønt Punkt Norge. Raddison, Holbergs plass 20120315

Grønt Punkt Norge. Raddison, Holbergs plass 20120315 Grønt Punkt Norge Raddison, Holbergs plass 20120315 Ökad nöjdhet med insamlingssystemet hos svenska hushåll Allmänheten tycker dagens system fungerar bra med god ordning runt stationerna Hur tycker du

Läs mer

PROJEKT. Tillsyn av avfallssortering. restauranger 2015-12-02

PROJEKT. Tillsyn av avfallssortering. restauranger 2015-12-02 PROJEKT Tillsyn av avfallssortering vid restauranger 2015-12-02 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion - en ekonomisk bedömning

Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion - en ekonomisk bedömning RAPPORT Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion - en ekonomisk bedömning Å. Stenmarck, E. Kock, D. Palm, J-O Sundqvist B1864 Januari 2010 Rapporten godkänd 2010-02-10 Lars-Gunnar Lindfors

Läs mer

Avfallstrappan. Vi ska i första hand minska mängden avfall.

Avfallstrappan. Vi ska i första hand minska mängden avfall. Avfallstrappan Vi ska i första hand minska mängden avfall. När avfallet har uppstått ska vi använda det som en resurs istället för att lägga det på deponi. Målen i Avfallsplanen 1.Människan i centrum 2.Rätt

Läs mer

ÖSTHAMMARS KOMMUN -EHPSAV EH Hamnen Tullbacken, Öregrund Harvik Karl Kihlboms väg, Österbybruk ICA Tema Kommunparkeringen, Östhammar Sandika (Länsö), Östhammar Bilaga 5, TN 69/2011 Sidan 16 av 76 016 (26)

Läs mer

Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008

Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008 Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008 Plockanalys av hushållsavfall i Tyresö kommun Hur vi använder oss av naturens resurser nu och i framtiden är

Läs mer

Insamlingssystem för avfall. (AU 291) Dnr KS 2010-567

Insamlingssystem för avfall. (AU 291) Dnr KS 2010-567 FALKENBERG Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg /5 2011-10-04 283 Insamlingssystem för avfall. (AU 291) Dnr KS 2010-567 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen?? Här anges de vanligaste avfallsslagen, hur de ska sorteras och vad som händer efter att du har sorterat ut de olika avfallsslagen. Avfall markerat med en röd ruta är farligt avfall.

Läs mer

Remissbehandling Motionen remitterades till Tekniska nämnden och Telge Återvinning for yttrande.

Remissbehandling Motionen remitterades till Tekniska nämnden och Telge Återvinning for yttrande. ~Q s SVAR PÅ MOTION FRÅN TAGE GRIPENSTAM (C), KERSTIN LUNDGREN (Cr O 8 o L] OCH LEIF HOLMBERG (C) MED RUBRIKEN "MOBIL MILJÖSTATION OCH FLER ÅTERVINNINGSSTATIONER" Till Kommunfullmäktige Tage Gripenstam

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Lokala förhållanden i Vimmerby, Hultsfred och Högsby av betydelse vid etablering av insamlingssystem med utökad källsortering

Lokala förhållanden i Vimmerby, Hultsfred och Högsby av betydelse vid etablering av insamlingssystem med utökad källsortering PM Lokala förhållanden i Vimmerby, Hultsfred och Högsby av betydelse vid etablering av insamlingssystem med utökad källsortering Nedan beskrivs översiktligt fysiska förutsättningar i Vimmerby, Hultsfreds

Läs mer

viktig INFo om HuR Du GöR med DINA SopoR SoRTERA ut TIDNINGAR och FöRpAckNINGAR EXTRA HämTNING och HämTNING Av FöR HÅRT packade och överfyllda kärl

viktig INFo om HuR Du GöR med DINA SopoR SoRTERA ut TIDNINGAR och FöRpAckNINGAR EXTRA HämTNING och HämTNING Av FöR HÅRT packade och överfyllda kärl RENHÅLLNINGSTAXA 2014 Det är renhållningsordningen som bestämmer vilka åtgärder som kommunen ansvarar för när det gäller hushållens avfall. För de här åtgärderna ska kommunen också ta ut ersättning av

Läs mer

2011-09-20. Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

2011-09-20. Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG 2011-09-20 /6 291 Insamlingssystem för avfall. Dnr KS 2010-567 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Fritidshusägare Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Sophämtning Du som har fritidshus kan välja mellan flera olika kärlstorlekar

Läs mer

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter Kretsloppsanpassad avfallshantering Livsmedelsverksamheter Bakgrund till skriften och allmänna bestämmelser Alla hushåll och verksamheter ska enligt renhållningsordningen sortera ut matavfall och brännbart

Läs mer

Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun

Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun Älvsbyns Energi AB, Älvsbyns kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR ÄLVSBYNS KOMMUN Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Älvsbyns Energi AB. Denna renhållningstaxa gäller

Läs mer

Rapport Plockanalys Askersunds kommun Oktober 2014

Rapport Plockanalys Askersunds kommun Oktober 2014 Rapport Plockanalys Askersunds kommun Oktober 2014 Upprättad av Kirsti Sandelin, Miljöbolaget i Svealand AB Sammanfattning Hushållset i denna plockanalys bestod av ett moderprov med rest där matet samlas

Läs mer

Renhållningsordning för Trollhättans kommun. antagen av kommunfullmäktige 2003-12-15

Renhållningsordning för Trollhättans kommun. antagen av kommunfullmäktige 2003-12-15 för Trollhättans kommun antagen av kommunfullmäktige 2003-12-15 Omslagsbild: Strandgatan i Trollhättan. Foto: Sören Lindqvist Dokumentbeteckning 3(14) Syfte Enligt miljöbalkens 15 kapitel om avfall och

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.

Läs mer

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Miljödepartementet 103 33 Stockholm Malmö den 1 november 2010 Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Avfall Sverige föreslår att regeringen ser över reglerna om producentansvar

Läs mer

Analys av brukarundersökning och plockanalys. Rapport

Analys av brukarundersökning och plockanalys. Rapport DNR T2011-006-0351/T2011-703- 05617 Helene Personne Avfall 08-508 465 72 helene.personne@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-11-22 Anna Drakenberg Avfall 08-508 465 08 anna.drakenberg@stockholm.se

Läs mer

Underlätta! Välj ett system som fungerar

Underlätta! Välj ett system som fungerar Underlätta! Välj ett system som fungerar Minska restavfallet Avfallshantering kan vara kostsam och mycket av det avfall som skulle kunna återvinnas, sorteras som restavfall. Det innebär stora mängder

Läs mer

Hantering av avfall i verksamheter

Hantering av avfall i verksamheter Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen informerar om Hantering av avfall i verksamheter Den här broschyren vänder sig till dig som hanterar avfall i din verksamhet. Informationen ger dig en kortfattad

Läs mer

Det ska vara lätt att göra rätt!

Det ska vara lätt att göra rätt! TILL ENTREPRENÖRER Det ska vara lätt att göra rätt! VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM VILL SATSA MER PÅ ÅTERVINNING FÖRPACKNINGS & TIDNINGS INSAMLINGEN En hemmavinst för framtiden Nio av tio svenskar sorterar

Läs mer

KÄLLSORTERING Bio Science - Miljö

KÄLLSORTERING Bio Science - Miljö PROJEKTARBETE 2011/2012 RUDBECK KÄLLSORTERING Bio Science - Miljö Projektmedlemmar Innehållsförteckning Inledning.... 3 Historia....... 4 Fakta om källsortering...5 Vad innebär begreppet källsortering?...5

Läs mer

1 (2) Indatarapport - Mariestad - Insamling (2009)

1 (2) Indatarapport - Mariestad - Insamling (2009) Indatarapport - Mariestad - Insamling (2009) Insamlade mängder I1 : Kärl- och, inkl matavfall I2 : Grovavfall från ÅVC och separat insamlade mängder grovavfall I6 : Förpackningar och tidningar som samlas

Läs mer

Svar på motion 2011:01 om att införa viktbaserad avfallstaxa

Svar på motion 2011:01 om att införa viktbaserad avfallstaxa Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2011-05-20 Kommunstyrelsen Svar på motion 2011:01 om att införa viktbaserad avfallstaxa Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå

Läs mer