Fastighetsnära. insamling av förpackningar och tidningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fastighetsnära. insamling av förpackningar och tidningar"

Transkript

1 Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar Litteraturstudie 2012

2 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser Inledning Bakgrund och syfte Metod Begränsningar Producentansvar för förpackningar och tidningar Insamling av förpackningar och tidningar Bringsystemet FNI fyrfackskärl i villor FNI flerbostadshus FNI optisk sortering FNI återvinningssäcken FNI blandad fraktion Marknad och materialåtervinning Jämförelser av insamlingssystem Insamlad mängd Kvalitet Kvalitet Miljö Ekonomi Brukaraspekter Arbetsmiljö Robusthet Genomförandefrågor Referenser Text: Karin Nielsen, Kretsloppskontoret Göteborgs Stad, april 2012 Värdefulla synpunkter har lämnats av Peter Aarsrud, projektledare för kretsloppskontorets FNI-projekt och många andra anställda på Kretsloppskontoret. Bilder: Sid 1: Miljöhus vid flerbostadshus, Göteborg, foto: Kretsloppskontoret Sid 11: Förpackningar och tidningar, foto: FTI Sid 14: Återvinningsplats, Göteborg, foto: Kretsloppskontoret Sid 14: Fyrfackskärl, foto: PWS Nordic AB Sid 15: Soprum flerbostadshus, foto: Kretsloppskontoret Sid 15: Färgsortering, foto: Envac Optibag Sid 16: Återvinningssäcken, foto: Tjörns kommun Sid 17: MRF i Bodmin, Cornwall, Storbritannien, foto: Transition Lostwithiel Sid 19: Tidningar, foto: WRAP Sid 20: Gula tunnan, Tyskland, foto: Der Grüne Punkt Duales System Deutschland GmbH Sid 23: Tömning av fyrfacksfordon, foto: PWS Nordic AB Sid 28: Pappersförpackningar i bal, foto: FTI Sid 30: Produkter av återvunnen plast, foto: FTI Sid 37: Eftersortering efter optisk sortering, Eskilstuna foto: Eskilstuna Energi och Miljö AB Sid 40: Brukare lämnar återvinningsmaterial, foto: FTI Sid 44: Frontlastare, Lerum, foto: Kretsloppskontoret Sid 46: Los Angeles Materials Recovery Facility Sid 50: Fyrfacksbil, foto: PWS Nordic AB Sid 52: Optisk sortering, Eskilstuna, foto: Eskilstuna Energi och Miljö AB Sid 54: Kretsloppskontorets kärl, foto: Kretsloppskontoret 2

3 Sammanfattning och slutsatser Kretsloppsnämnden Göteborgs Stad har gett kretsloppskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar och tidningar. Denna litteraturstudie har tagits fram som ett led i det uppdraget. Fastighetsnära insamling ger en ökad servicegrad för brukarna vilket kan ge bättre insamlingsnivåer och därmed förbättra möjligheterna att nå målen om ökad materialåtervinning i den regionala avfallsplanen A2020. Genom litteraturstudier, intervjuer och studiebesök har sex olika insamlingssystem för förpackningar och tidningar studerats. Insamlingssystemen är: Bringsystemet (dagens system med återvinningsstationer) FNI fyrfackskärl i villor FNI flerbostadshus FNI optisk sortering FNI återvinningssäcken FNI blandad fraktion Systemen har jämförts med avseende på aspekterna insamlad mängd, kvalitet, miljö, ekonomi, brukaraspekter, arbetsmiljö, robusthet och genomförandefrågor. Efter detta har en översiktlig bedömning resulterat i en betygsättning av de olika systemen för varje aspekt. FNI-systemen har jämförts mot bringsystemet som referens. Beskrivning av insamlingssystemen I Sverige och Göteborg är det vanligast att förpackningar och tidningar samlas in genom det så kallade bringsystemet som bygger på att hushållen själva lämnar förpackningar och tidningar på återvinningsstationer. I Sverige finns omkring 5800 återvinningsstationer och i Göteborg 338 stycken när detta skrivs. FNI fyrfack innebär att villahushåll sorterar förpackningar, tidningar, restavfall och ofta även matavfall i två fyrfackskärl vid tomtgränsen. Fraktionerna hämtas av ett fyrfacksfordon. Detta FNI-system är för närvarande det som växer mest i Sverige. FNI i flerbostadshus innebär att hushållen lämnar förpackningar och tidningar i separata kärl antingen i soprummet eller i ett särskilt hus i anslutning till fastigheten, ibland kallat miljöhus. Fastighetsnära insamling i flerbostadshus kan idag arrangeras av fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen genom att dessa anlitar en entreprenör som hämtar återvinningsmaterialet. Även kommunen kan erbjuda tjänsten, antingen genom upphandling eller i egen regi. FNI optisk sortering innebär att hushållen sorterar förpackningar, tidningar, restavfall och matavfall, i olikfärgade plastpåsar som alla läggs i samma enfackskärl. Påsarna sorteras efter färg i en optisk sorteringsanläggning. Glasförpackningar lämnas av hushållen på återvinningsstation. Eskilstuna införde 2011 som första kommun i landet optisk sortering av förpackningar och tidningar från villahushåll. FNI återvinningssäcken innebär att främst villahushåll sorterar förpackningsfraktioner i olikfärgade påsar i en säck eller ett kärl. Glasförpackningar och ibland tidningar sorteras i kärl/påsar som ställs bredvid. Påsarna sorteras sedan manuellt på en sorteringsanläggning. FNI blandad fraktion är ett system som finns USA, Storbritannien, Tyskland och andra europeiska länder. Förpackningar och tidningar läggs tillsammans i ett kärl som hämtas av en vanlig enfacksbil. Materialet sorteras maskinellt och manuellt i en MRFanläggning (Materials Recovery Facility). Systemet används både av villa- och 3

4 flerbostadshushåll. Materialet kan samlas in i en respektive två strömmar (tidningar/kartong respektive glas/metall/plast). Bring Flera studier visar att bringsystemet ger lägre insamlingsnivåer än fastighetsnära insamling. Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) skiljer idag inte på material som samlats in fastighetsnära eller via bring varför det är svårt att få fram uppgifter om kvaliteten på material insamlat med bringsystemet. Inom ramen för denna studie har vi därför konstruerat en kvalitetsreferens genom att använda uppgifter från industrier som återvinner förpackningar och tidningar insamlade i Sverige. Referensen är ett mycket grovt mått på kvaliteten i bringsystemet och innehåller en hel del felkällor, men är ändå något att jämföra de andra systemen mot. De faktorer som påverkar såväl bringsystemets som FNI-systemens miljöprestanda mest är den insamlade mängd material som går till materialåtervinning samt insamlingstransporterna. Såväl den insamlade mängden som transportarbetet brukar generellt vara lägre vid insamling i bringsystem jämfört med fastighetsnära insamling. De kostnader en kommun har för bringsystemet är för information och administration (samråd, tillsyn, klagomålshantering etc) samt markupplåtelse i de fall kommunen inte får ersättning för detta av FTI. Långt avstånd till återvinningsstation är sannolikt en av de största nackdelarna för brukarna med bringsystemet. Utrymmesbehovet i hemmen för att lagra materialet kan också vara en begränsande faktor. Nedskräpningen av vissa återvinningsstationer påverkar brukaren liksom buller vid tömning av framför allt glasbehållare på återvinningsstationer. Enkäter visar att endast drygt 40 procent av flerbostadskunderna (fastighetsägarna) är nöjda med möjligheten att lämna förpackningar och tidningar i Göteborg, medan över 80 procent av villakunderna är nöjda. När det gäller arbetsmiljön förekommer ingen kärlhantering i bringsystemet men däremot tömning av containrar/behållare med kranfordon eller frontlastare, vilket innebär stillasittande fordonsarbete. Containerhanteringen är sluten vilket minskar risken för direktkontakt med avfall inklusive skärande/stickande föremål. Å andra sidan kan lastning och lossning innebära höga bullernivåer och olycksrisker. Städningen av återvinningsstationer medför också arbetsmiljöproblem. Bringsystemet är ett ganska robust system vad gäller teknisk funktion, hållbarhet och känslighet för väder och andra framkomlighetsproblem. Det kan vara dock vara svårt att hitta plats för återvinningsstationer i alla miljöer i staden. Insamlingsbehållarna har inte så flexibel användning. FNI fyrfackskärl villor FNI fyrfack är det mest välundersökta fastighetsnära insamlingssystemet för förpackningar och tidningar i Sverige. Insamlingsstatistik från flera Skånekommuner som infört systemet brett visar att de insamlade mängderna ökar kraftigt jämfört med bringsystemet, för vissa materialslag med över det dubbla. Jämfört med övriga FNIsystem verkar FNI fyrfack endast matchas av FNI flerbostad och, med reservation för skillnader i nationella förhållanden, av FNI blandad fraktion. Plockanalyser gjorda på material insamlat i fyrfackskärl i ett antal kommuner visar att kvaliteten sammantaget är likvärdig med referensen. Med tanke på att fyrfackssystemet ger höga insamlingsnivåer med relativt god kvalitet bör miljövinsterna av den ökade materialåtervinningen på grund av systemet överväga de ökade transporterna. 4

5 Fyrfackssystemet är dyrare än bringsystemet. Det som främst drar upp kostnaderna är att fler hämtställen ger ökade insamlingskostnader. Dyrare kärl och insamlingsfordon samt större tidsåtgång per kärltömning bidrar också. Räknar man in minskade behandlingskostnader genom mindre restavfall samt eventuella intäkter för materialet minskar skillnaden gentemot bringsystemet. Trots att många brukare uppger svårigheter med att hitta plats för fyrfackskärlen på tomten innan systemet införs verkar ändå de flesta kunna hitta en plats att döma av enkäter som genomförts efter att fyrfackssystemet införts. Generellt anger kundenkäter hög nöjdhet med fyrfackssystemet. Liksom för alla FNI-system innebär fyrfackssystemet mer fordonsarbete och mer manuell kärlhantering för personalen och därmed större arbetsmiljöbelastning. Arbetsmiljöbetyget för FNI fyrfack blir dock sammantaget mindre dåligt än för de insamlingssystem som inbegriper manuell sortering i sorteringsanläggningar. Fyrfacksfordon är mindre robusta än enfacksfordon vad gäller teknisk funktion och kräver mer underhåll. De kommuner som haft systemet längre tid har dock arbetat mycket med förbättringsåtgärder varför flera barnsjukdomar är åtgärdade. Användningsområdet är mindre än för en- och tvåfacksfordon. Fyrfackskärlen är något mindre flexibla än enfackskärl. Den stora åtgärden som krävs för att genomföra fyrfacksinsamling är att göra en ny upphandling av insamlingsentreprenaden, såvida kommunen inte samlar in i egen regi. Fyrfacksinsamling är en integrerad lösning för insamling av såväl rest-, mat- som förpackningsavfall. Därför behöver befintliga entrepenader för mat- respektive restavfall väntas ut innan man kan göra en ny. Omförhandling av befintliga entreprenader är sannolikt svårt. Beroende på vilka omlastningsplatser som finns i kommunen kan ytterligare omlastningskapacitet behövas eftersom tippning av alla åtta fraktioner bör ske på samma ställe. FNI flerbostad Uppgifterna om insamlade mängder från FNI i flerbostadshus är begränsade. Det som finns visar dock att mängderna ligger i nivå med FNI fyrfack i villor, det vill säga långt över bringsystemet. Inom ramen för denna litteraturstudie har inga specifika analyser av kvaliteten på material insamlat fastighetsnära i flerbostadshus återfunnits. Bedömningar av kommuner som erbjuder detta insamlingssystem tyder dock på acceptabel kvalitet. Liksom för övriga fastighetsnära insamlingssystem antas att miljövinsten genom ökad materialåtervinning på grund av ökade insamlingsmängder uppväger de ökade transporter som FNI flerbostad ger upphov till. FNI flerbostad tillhör de billigare fastighetsnära insamlingssystemen räknat per hushåll eftersom flera hushåll delar på samma insamlingskärl och transporterna därmed blir effektivare än när varje hushåll har egna insamlingskärl. De fastigheter som har FNI sparar också i allmänhet pengar genom att kostnaderna för hämtning av restavfall minskar. Sannolikt är utrymmesproblematiken i och kring flerfamiljshus den viktigaste brukaraspekten för FNI flerbostad. Det gäller då brukaren i form av ägaren av fastigheten. När det gäller utrymme i hemmet för lagring av återvinningsmaterial bedöms FNI flerbostad ha en fördel på grund av närheten till insamlingsstället där man snabbt och ofta kan göra sig av med förpackningar och tidningar. Att förpackningsavfallet ligger öppet i kärl utan inneslutning i påsar kan eventuellt leda till luktproblem för boende och insamlingspersonal. För arbetsmiljön innebär också de större kärlen som används vid FNI i flerbostadshus en extra belastning. 5

6 FNI flerbostadshus är ett ganska robust system vad gäller kärl och fordon. Den begränsande faktorn vid förändringar av systemet är istället utrymmet i flerfamiljshusen. Utrymmesbrist i fastigheterna kan också vara en svårighet när man ska införa systemet. Flexibilitet och ökad tömningsfrekvens har använts av olika fastighetsägare och kommuner för att lösa utrymmesfrågan. För att få ett bredare genomförande av FNI flerbostadshus kan en kommun erbjuda tjänsten i egen regi eller genom en egen upphandling eller satsa på information och andra stimulerande åtgärder. FNI optisk sortering Eskilstuna är den enda kommun i landet som sorterar förpackningar och tidningar optiskt. Det första årets resultat av insamlingen visar likvärdiga mängder med bringsystemet. Man kan dock anta att detta system på sikt ger något större mängder eftersom fastighetsnära insamling brukar ge mer är bringsystemet. Förenklade plockanalyser av innehållet i de färgade påsarna efter de första månaderna med optisk sortering i Eskilstuna visar en likvärdig eller något högre kvalitet jämfört med referensen. Det antas att miljövinsten genom ökad materialåtervinning på grund av ökade insamlingsnivåer uppväger de ökade transporter som detta system ger upphov till. FNI optisk kräver investering i en sorteringsanläggning vilket gör FNI optisk dyrare än de system som klarar sig utan anläggning. Kostnaderna hålls nere något av att befintliga kärl och fordon kan användas. Kostnaden för påsarna är inte försumbar. Brukarna av FNI optisk får närmare till insamlingsstället för fyra fraktioner men får fortsätta lämna glasförpackningar på återvinningsstation vilket drar ned betyget. Resultat från försök i flerbostadshus i Eskilstuna tyder på att det kräver en större kommunikationsinsats för att förklara färgsorteringen vilket gör det svårare att nå ut brett i flerbostadshus. Optisk sortering kräver manuell eftersortering vilket innebär risk för belastningsskador, hygienproblem, buller och andra arbetsmiljörisker. Att förpackningsavfallet ligger i påsar innebär dock mindre risk för direktkontakt med avfallet jämfört med den manuella sorteringen av FNI blandad fraktion. FNI optisk är ett robust system vad gäller kärl och fordon. Den optiska sorteringsanläggningen gör dock systemet oflexibelt. Sämre kvalitet på materialet vid insamling i flerbostadshus antyder att systemet inte fungerar lika bra i alla miljöer i staden. Den stora genomförandefrågan för FNI optisk är att systemet kräver investering i ny behandlingskapacitet. Såväl ägarskap, finansiering, upphandling och drift för denna behöver lösas. FNI optisk sortering är ett integrerat system för förpackningar, tidningar, mat- och restavfall som också kräver att fordonens komprimeringsgrad minskas. Därför behöver en ny upphandling göras när den befintliga går ut alternativt en omförhandling av befintlig entreprenad för mat- och restavfall. FNI återvinningssäcken Den begränsade dokumentation som finns tillgänglig tyder på likvärdiga insamlingsnivåer för FNI återvinningssäcken som för bringsystemet. Vi antar dock att systemet kan ge något större mängder utifrån generella resultat för fastighetsnära insamling. 6

7 Det saknas plockanalyser på material utsorterat genom FNI återvinningssäcken. Vi antar dock att kvaliteten är likvärdig med de flesta andra FNI-system och bringsystemet. Några miljöstudier av FNI återvinningssäcken har inte gjorts. Dock bör ungefär samma förhållanden som för övriga FNI-system gälla det vill säga att den ökade materialåtervinningen uppväger de ökade transporterna. Ekonomin för FNI återvinningssäcken verkar ligga på en medelnivå, dyrare än bring men inte lika dyrt som de FNI-system som kräver en automatiserad sorteringsanläggning. FNI återvinningssäcken kräver visserligen eftersortering men den görs manuellt vid ett sorteringsband vilket inte kräver lika stor investering. Att komma ihåg att sätta ut säckarna på hämtningsdatumet kan upplevas som besvärligt av hushållen. I samband med det inledande försöket med tjänsten på Tjörn har också denna brukarsynpunkt framkommit, tillsammans med positiv respons. Att systemet inbegriper tre eller fyra kärl/säckar kan eventuellt orsaka utrymmesproblem på villatomter och inomhus. De säcklyft som en del varianter av FNI åv-säcken innebär är negativa ur arbetsmiljösynpunkt. Den manuella sorteringen av återvinningsmaterialet innebär också arbetsmiljöproblem på grund av ensidigt arbete, buller och hygienproblem. FNI åv-säcken är ett flexibelt system både vad gäller kärl/säckar, fordon och sortering. Systemet framstår dock lite som ett utvecklingsstadium på vägen mot mer avancerade system som FNI optisk och FNI fyrfack. För att genomföra systemet krävs en ny upphandling vilken kan göras direkt utan att vänta ut befintliga upphandlingar av rest- och matavfall såvida inte insamlingen ska göras i samma fordon som dessa avfallsfraktioner. Utrymmesfrågan på villatomter bör kunna lösas i likhet med FNI fyrfack. Insamlingsentreprenören löser också ofta den manuella sorteringen. FNI blandad fraktion Uppgifter från Storbritannien tyder på att de insamlade mängderna i FNI blandad fraktion blir större än i separata fraktioner medan uppgifter från Tyskland tyder på att mängderna är likvärdiga med vår svenska referens. Bedömningen av insamlad mängd är osäker på grund av att olika nationella förhållanden gör det är svårt att jämföra med svenska system. FNI blandad fraktion är det av de studerade insamlingssystemen som uppvisar sämst kvalitet på det utsorterade materialet. Brittiska MRF:er ligger ofta på procent rejekt medan amerikanska kan ha 6-12 procent. Kvaliteten är något bättre vid tvåströms blandad fraktion än enströms. Glas är ett komplicerat material att MRF-sortera som lätt förorenar andra material. Svenska tidningspappersbruk samt glasindustrin är negativa till MRF-sorterat material på grund av den dåliga kvaliteten. Kartongindustrin har högre tolerans för föroreningar men ser ändå helst separata fraktioner. Svenska plaståtervinnare köper inte in MRF-sorterat material på grund av dålig kvalitet. Aluminiumindustrin klarar mer föroreningar än stålindustrin men får sämre betalt för aluminium förorenat av andra metaller. En förenklad livscykelanalys utförd på Chalmers visar att ökade insamlingsmängder för FNI blandad fraktion leder till ökad materialåtervinning och att detta innebär minskade koldioxidutsläpp jämfört med bringsystemet trots att FNI blandad fraktion innebär ökade transporter. Resultatet är dock starkt beroende av rejektnivån i MRF:en. Vid exempelvis 15 procents rejekt blir utsläppen från FNI blandad högre än bring. Den stora kostnadspost som tillkommer vid insamling i blandad fraktion är investering i och drift av en MRF-anläggning. Sortering av enströms blandad fraktion är dyrare än tvåströms blandad fraktion. Kostnaden påverkas också av andelen rejekt och 7

8 antal fraktioner. En brittisk kalkylmodell tyder på att anläggningar under ton inte kommer att uppnå optimala driftskostnader. FNI blandad erbjuder en ökad bekvämlighet för brukarna i och med att man slipper sortera de olika fraktionerna och får nära till insamlingsstället. Ofta får glas ändå lämnas av brukaren på återvinningsstationer eftersom många MRF:er inte accepterar glas. Det är också oklart vad svenska hushåll skulle tycka om att gå från mångårig sortering i separata fraktioner till att blanda fraktioner. MRF:er inbegriper mer eller mindre manuell sortering vilken medför buller, belastnings- och olycksrisker. I och med att sorteringen innebär direktkontakt med avfallet uppkommer också hygienrisker. FNI blandad fraktion är ett flexibelt system vad gäller kärl och fordon medan en MRF-anläggning är en dyr investering som låser fast systemet för många år. För att genomföra systemet krävs förutom investering i en MRF:en en ny upphandling av insamlingsentreprenad. En MRF behöver sannolikt ha ett kommunöverskridande upptagningsområde för att vara ekonomiskt försvarbar. Därmed behöver också ägarskap, finansiering, upphandling och drift lösas i samarbete. Sammanfattande bedömning Insamlad mängd Generellt innebär fastighetsnära insamling en ökad tillgänglighet till insamlingsstället och därmed högre insamlingsnivåer jämfört med bringsystemet. Av de olika systemen finns det endast en förhållandevis god dokumentation av mängder för FNI fyrfack. Denna visar kraftigt ökade mängder jämfört med bringsystemet. Mängderna för FNI flerbostad ligger i samma storleksordning, även om underlaget där är mer begränsat. Även FNI blandad fraktion har liknande insamlingsnivåer, men där råder en osäkerhet på grund av svårigheter att jämföra olika nationella förhållanden. FNI optisk och FNI återvinningssäcken innebär också ökade mängder jämfört med bring men inte i samma storleksordning som de tre förstnämna systemen. För dessa båda påssystem finns endast preliminära siffror att tillgå varför resultatet kan ändra sig. Kvalitet Alla fastighetsnära system bedöms ligga på ungefär samma nivå som bringsystemet med undantag för FNI blandad som uppvisar mycket sämre kvalitet. Underlaget för bedömningen av detta system samt FNI fyrfack får anses som gott, medan underlaget för de övriga systemen inklusive bringsystemet är bristfälligt. Miljö Generellt innebär fastighetsnära insamling fler transporter än bringsystemet på grund av fler hämtställen. För alla fastighetsnära insamlingsystem antas att de ökade insamlingsnivåerna och därmed ökade materialåtervinningen väger upp detta så att miljöresultatet blir positivt. Hur positivt resultatet blir beror på hur mycket insamlingen ökar och hur mycket av det insamlade materialet som måste kasseras på grund av kvalitetsbrister. Vi har antagit att resultatet blir ungefär likadant för alla FNI-system. Ekonomi Kostnader för insamling av förpackningar och tidningar består av investeringar, driftoch underhåll och kostnader för information och administration. På plussidan finns minskade förbränningskostnader och eventuell ersättning för insamlat material. 8

9 De företagsekonomiskt dyraste insamlingssystemen för en kommun är de som kräver investering i en sorteringsanläggning, det vill säga FNI optisk och FNI blandad fraktion. FNI åv-säcken kräver endast manuell sortering varför kostnaderna blir lägre. Fyrfackskärl och -fordon är dyrare än standardvarianter vilket drar upp kostnaden för FNI fyrfack. Våra jämförelser tyder på att FNI flerbostad är ett förhållandevis billigt system, på grund av att flera hushåll delar på samma hämtställe. För att göra säkrare ekonomiska bedömningar behövs en mer djupgående ekonomisk analys. Brukaraspekter Fastighetsnära insamling upplevs i allmänhet av brukarna som en ökad servicenivå jämfört med bringsystemet. De största fördelarna för brukarna bedöms finnas hos FNI fyrfack och FNI flerbostad samt, beroende på om glas samlas in i systemet eller inte, även i FNI blandad fraktion. FNI optisk kräver att brukarna fortsätter lämna glas på återvinningsstation och FNI återvinningssäcken kräver att brukarna håller reda på hämtdatum. Arbetsmiljö Alla FNI-system innebär mer manuell kärlhantering och mer fordonsarbete samt ökad exponering för buller, avgaser, trafikrisker och direktkontakt med avfall. De system som dessutom innebär manuellt sorteringsarbete i anläggning får de sämsta betygen. Robusthet De minst robusta systemen är FNI optisk och FNI blandad som kräver investering i sorteringsanläggningar vilket låser fast systemen för en längre tid. Fyrfacksfordon har en mindre flexibel användning och är något mindre robusta vad gäller teknisk funktion än enfacksfordon. Alla fastighetsnära system är mer känsliga för hinder vid hämtning, som snö och felparkerade bilar, på grund av fler hämtställen än bring. Genomförandefrågor Genomförandet kräver mest för de system som inkluderar en ny sorteringsanläggning, det vill säga FNI optisk och FNI blandad fraktion. Även de system som innebär samtidig insamling av rest- och matavfall, det vill säga FNI fyrfack och FNI optisk, tar lite längre tid att genomföra eftersom pågående upphandling måste väntas ut eller om möjligt omförhandlas. Utrymmet för kärl kan vara ett genomförandeproblem för framför allt FNI flerbostad, det är dock oklart i vilken omfattning. Slutsatser Utifrån en sammantagen bedömning av alla aspekter är FNI fyrfack för villor och FNI flerbostadshus de mest intressanta systemen att gå vidare med. De låga betygen för FNI blandad och FNI optisk ur aspekterna ekonomi, arbetsmiljö, robusthet och genomförande gör dem mindre intressanta. FNI blandad har dessutom stora problem med kvaliteten på utsorterat material. För att få en bedömning av FNI blandad i svenska förhållanden bör dock resultaten av forskningsprojektet Gula tunnan, där kretsloppskontoret deltar, avvaktas. FNI återvinningssäcken bedöms inte vara aktuell för en kommun av Göteborgs storlek främst på grund av att systemet bygger på manuell sortering och insamling i säckar. För att få en mer fullständig bild av systemen behövs en fördjupad ekonomisk analys. Upphandlingsfrågor och juridiska frågor behöver också analyseras närmare. Bedömningen skulle även vinna på en systematisk jämförande studie baserad på plockanalyser av kvaliteten på utsorterat material i de olika systemen. 9

10 Insamlingssystem Insamlad mängd Kvalitet Miljö Ekonomi Brukaraspekter Arbetsmiljö Robusthet Genomförande Bring FNI fyrfack villor ( ) + + FNI flerbostadshus FNI optisk sortering FNI återvinningssäcken FNI blandad fraktion + (+) + + (+) Tabell 1. En översiktlig jämförelse av olika fastighetsnära insamlingssystem för förpackningar och tidningar jämfört med bringsystemet. Bringsystemet används som referens. 0= referens, + = bättre än bringsystemet, ++ = mycket bättre än bringsystemet, = sämre än bringsystemet, = mycket sämre än bringsystemet. Parenteser anger att bedömningen inom parentesen är mer osäker men att betyget eventuellt skulle kunna se annorlunda ut på detta sätt.

11 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte På kretsloppsnämndens möte i september 2011 fick kretsloppskontoret uppdraget att utreda förutsättningarna för fastighetsnära insamling (FNI) i Göteborg. Yrkandet som samtliga partier stod bakom formulerades: Mot bakgrund av att många invånare har svårighet att ta sig till återvinningsplatserna, samt det faktum att dessa har blivit färre än tidigare vill vi utreda förutsättningarna för fastighetsnära insamling. I uppdraget ligger att ta fram förslag på eventuellt lämpliga områden att introducera FNI i både ur ett miljö-, socialt och ekonomiskt perspektiv. Hänsyn bör även tas till möjligheten för genomförande, det vill säga när upphandlingarna förnyas samt möjligheten att hämta fler fraktioner. Vi vill även att förvaltningen kontaktar FTI och hör efter ifall de har ett intresse av att vara en aktiv part i detta arbete. Denna litteraturstudie är en del i kretsloppskontorets projekt för att utreda förutsättningarna för fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Anledningarna till att utreda fastighetsnära insamling är att detta system kan ge högre insamlingsnivåer samt öka servicegraden och därmed förbättra möjligheterna att nå målen i den regionala avfallsplanen, A2020. I A2020 finns tre mål som ska vara uppnådda till år 2020 och som projektet direkt kan kopplas till: Andelen material som samlas in för materialåtervinning ska öka och resultera i en materialkvalitet som kan ersätta jungfruliga material. Mängden producentansvarsmaterial i det brännbara hushållsavfallet ska minst halveras. Minst 90 procent av hushållen ska vara nöjda med avfallshanteringen. Andelen förpackningar och tidningar i det brännbara hushållsavfallet i Göteborg ligger, när detta skrivs, omkring 30 procent, enligt de plockanalyser som utförs av Kretsloppskontoret. Syftet med litteraturstudien är att beskriva och jämföra olika system för fastighetsnära insamling med dagens så kallade bringsystem. Litteraturstudien omfattar aspekterna insamlad mängd, kvalitet, miljö, ekonomi, brukaraspekter, arbetsmiljö, robusthet och genomförandefrågor. Litteraturstudien ska också användas i projektet Gula Tunnan, som Kretsloppskontoret medverkar i, och som syftar till att utvärdera hur fastighetsnära insamling i blandad fraktion fungerar vid svenska förhållanden. 1.2 Metod Utredningen har genomförts genom litteraturstudier, intervjuer, förfrågningar per telefon och e-post samt studiebesök. Merparten av den litteratur som studerats har samlats in av Calle Jensen på IVL som är projektledare för Gula Tunnan-projektet. De olika systemen har betygsatts ur varje aspekt och en sammanfattande bedömning av alla system har sedan gjorts. 1.3 Begränsningar En litteraturstudie av det här slaget innebär en rad begränsningar. I studien jämförs sex olika insamlingssystem. Några av dessa är relativt väl undersökta 11

12 och dokumenterade, medan det knappt skrivits något om flera av de andra systemen. De mest väldokumenterade systemen som behandlas i studien är fastighetsnära insamling i fyrfackskärl respektive i blandad fraktion. En del system är nya i Sverige (FNI optisk sortering), eller har liten utbredning (FNI återvinningssäcken) vilket medför bristande dokumentation. Ett system är utbrett men ändå dåligt dokumenterat (FNI flerbostadshus). Ett system finns inte i Sverige (FNI blandad) vilket gör det svårt att översätta de många studierna av detta system till svenska förhållanden. Det jämförelsematerial denna studie bygger på är följaktligen ganska heterogent. Ett insamlingssystem med omfattande sifferdokumentation ska jämföras med ett annat med få eller inga statistikobservationer. I brist på undersökningar har antaganden använts vilket naturligtvis innebär osäkerheter. Slutligen bör man beakta risken att ägaren av ett system skriver och uttrycker sig subjektivt positivt om systemet eftersom man en gång har tagit ställning för det. 1.4 Producentansvar för förpackningar och tidningar Producentansvar för förpackningar och tidningar infördes 1994 och regleras av förordningarna om producentansvar för förpackningar (2006:1273) respektive returpapper (1994:1205). Enligt dessa ska producenterna ordna system för att samla in och återvinna förpackningar och returpapper. Syftet är också att: förpackningar ska framställas på ett sådant sätt att deras volym och vikt begränsas. de återvinningsmål som anges i förordningarna ska nås. Producenterna har bildat företaget Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) med uppgift att se till att förpackningar och tidningar samlas in och återvinns. FTI ägs av de fyra materialbolagen Plastkretsen, MetallKretsen, Returkartong och Pressretur. Dessutom finns Svensk GlasÅtervinning med genom ett avtalat samarbete. Insamlingssystemet finansieras bland annat med hjälp av förpackningsavgifter som producenterna, det vill säga företag som importerar varor, fyller en förpackning och säljer en vara, betalar. Förpackningsavgifterna administreras av Register för Producentansvar (REPA), som är en del av FTI. Genom att betala förpackningsavgifter till REPA fullgör företagen de krav som ställs på dem i förordningen om producentansvar för förpackningar. När detta skrivs är producentansvaret föremål för översyn, inom ramen för en statlig avfallsutredning. Materialutnyttjande av förpackningar (procent) MÅL RESULTAT Allt förpackningsavfall Metallförpackningar (ej dryckesförpackningar) Förpackningar av papp, papper, kartong, wellpapp Plastförpackningar (ej dryck) Glasförpackningar Insamling av tidningar för materialåtervinning eller MÅL RESULTAT omhändertagande på annat miljömässigt godtagbart sätt (procent) Tidningar 75 91* Tabell 2: Mål för återvinning enligt förordningarna om producentansvar för förpackningar (2006:1273) respektive returpapper (1994:1205) samt resultaten på nationell nivå för år Sifforna för allt förpackningsavfall gäller * Alla insamlade tidningar materialåtervinns. Källor: FTI och Naturvårdsverket. 12

13 1.5 Insamling av förpackningar och tidningar I Sverige är det vanligast att insamling av förpackningar och tidningar sker genom det så kallade bringsystemet som bygger på återvinningsstationer (återvinningsplatser i Göteborg). FTI ansvarar för omkring återvinningsstationer runt om i landet där allmänheten kan lämna sina förbrukade förpackningar och tidningar. I Göteborg är de 338 och kallas återvinningsplatser. Tidigare fanns det 436 stycken. Av storstäderna har Göteborg den högsta tätheten av återvinningsplatser per invånare. Det finns även möjlighet för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att arrangera fastighetsnära insamling genom att själva anlita en insamlingsentreprenör. Insamlingsentreprenören tecknar i sin tur avtal med FTI. FTI och materialbolagen garanterar en ersättning för de insamlade förpackningarna och tidningarna. Ersättningen som entreprenören får av FTI för insamlade förpackningar av plast, metall och papper utbetalas per hushåll som entreprenören hämtar hos. Ersättningen för glasförpackningar och tidningar utgår från vikten på det material som samlas in från fastigheterna. Eftersom insamlingen av förpackningar och tidningar inte fungerat optimalt har flera kommuner utvecklat fastighetsnära insamling, antingen i egen regi eller genom upphandling. Rent juridiskt kan kommunernas insamling av förpackningar, enligt Avfall Sverige, ske: på producenternas uppdrag eller utan producenternas uppdrag Insamlingen sker på producenternas uppdrag om: - kommunen har avtal med producenterna - kommunen får ersättning av producenterna Då insamlingen sker på producenternas uppdrag finns det inte stöd i lagen att ta ut avgifter via avfallstaxan. Däremot kan kommunerna ta ut en serviceavgift eller liknande för den extra tjänsten som gör att hushållen slipper transporten till återvinningsstationerna (Avfall Sverige 2010). Om kommunens insamling av förpackningar sker utan producenternas uppdrag kan den avgiftsbeläggas och ingå i den kommunala avfallstaxan. Kommunen kan då också sälja materialet själv. Observera att detta inte gäller returpapper, eftersom all insamling av returpapper måste ske på producenternas uppdrag. Allt fler kommuner inför fastighetsnära insamling både för flerbostadshus och villor. Avfall Sverige uppskattar att cirka 50 procent av flerfamiljshushållen respektive 5 procent av villahushållen har fastighetsnära insamling (Nilsson-Djerf 2012). Omkring 30 kommuner tillämpar fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar integrerat med systemet för hämtning av kärl- och säckavfall (Avfall Sverige 2012). Av storstäderna har Göteborg lägst antal FNI-hushåll per invånare. Göteborg ligger dock över riksgenomsnittet. Malmö har flest antal FNI-hushåll per invånare av storstäderna. De flesta kommuner som inför FNI nu gör det på frivillig basis. De som var först, till exempel Lund och Helsingborg, belade de hushåll som inte anslöt sig med en kraftigt höjd avfallstaxa. Göteborg Stockholm Malmö Sverige Antal ÅVS per invånare 6,6 3,1 2,6 Antal FNI-hushåll per invånare Tabell 3. Antal återvinningsstationer (återvinningsplatser i Göteborg) per invånare samt antal hushåll per invånare med fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar Källa: FTI 13

14 1.5.1 Bringsystemet Bringsystemet går ut på att hushållen sorterar förpackningar och tidningar i respektive fraktion, lagrar dem i hemmet och själva transporterar dem till återvinningsstationer (ÅVS). Bringsystemet är det dominerande i Sverige. Återvinningsstationerna kan ha olika utformning men består i regel av behållare för förpackningar av metall, plast, papper, färgat och ofärgat glas samt tidningar. Tätheten på återvinningsstationerna varierar kraftigt. I Göteborg har vi till exempel 6,6 återvinningsplatser per invånare medan man i Malmö har 2,6 och i Stockholm 3,1. Behållarna töms med kranfordon eller frontlastare med olika intervall beroende på materialslag, behållare och placering. Tömningsfrekvensen varierar från två gånger per dag till var 16:e vecka FNI fyrfackskärl i villor Systemet innebär att villahushåll sorterar förpackningar, tidningar, restavfall och matavfall i fyrfackskärl vid tomtgränsen. Varje hushåll har två kärl med fyra fack i varje kärl. Kärlens storlek är vanligen 370 eller 240 liter. I varje kärl finns två större och två mindre fack. Fraktionerna hämtas av en fyrfacksbil. Fördelningen av fraktionerna på fack samt hämtningsfrekvensen för de båda kärlen kan varieras. Ett exempel: Kärl 1: Restavfall, matavfall, färgat glas, pappersförpackningar hämtas var 7:e dag eller var 14:e dag beroende på kundens val. Matavfall och färgat glas sorteras i de två mindre facken. Kärl 2: Tidningar, metallförpackningar, plastförpackningar, ofärgat glas hämtas var fjärde vecka. Metall- och ofärgat glas sorteras i de två mindre facken. FNI fyrfack började införas i Skåne och sprider sig nu över landet. Idag finns det bland annat i Lund, Lomma, Helsingborg, Bjuv, Klippan, Perstorp, Örkelljunga och Åstorp med flera Skånekommuner. Under de senaste åren har det införts i Jönköping och Södertälje. Införande pågår i Haninge, Huddinge, Botkyrka, Salem och Nynäshamn. Flera kommuner har planer på att införa flerfacksinsamling, bland annat Mölndal, Alingsås och Norrköping. 14

15 1.5.3 FNI flerbostadshus Fastighetsnära insamling i flerbostadshus innebär att hushållen lämnar förpackningar och tidningar i separata behållare antingen i ett särskilt rum i fastigheten, ofta soprummet, eller i ett särskilt hus i anslutning till fastigheten, ibland kallat miljöhus. FNI i flerbostadshus kan idag arrangeras av fastighetsägaren /bostadsrättsföreningen genom att man anlitar en entreprenör som hämtar återvinningmaterialet. Även kommunen kan erbjuda tjänsten, antingen genom upphandling eller i egen regi. Hämtningen sker oftast med en- eller tvåfacksfordon och med varierande hämtningsintervall beroende på kärlstorlek och antal hushåll i fastigheten. Eskilstuna (87-90 procent av flerbostadshushållen anslutna), Nårab-kommunerna Perstorp, Klippan, Örkelljunga (80 procent) och Mölndal (cirka 90 procent) är några kommuner som kommit långt med FNI i flerbostadshus FNI optisk sortering Systemet innebär att hushållen sorterar förpackningar, tidningar, restavfall, och ofta även matavfall, i olikfärgade plastpåsar som alla läggs i samma enfackskärl. Hämtningen sker i regel varje vecka. Alla fraktioner hämtas samtidigt med enfacksbilar som transporterar dem till en sorteringsanläggning. Där sorteras påsarna efter färg genom optisk avläsning. Efter den optiska sorteringen rivs påsarna av plast-, tidnings- och pappersfraktionen i en påsrivare. Fraktionerna transporteras sedan till behandling införde Eskilstuna som första kommun i landet optisk sortering av förpackningar och tidningar villahushåll sorterar matavfall, restavfall, tidningar, plast-, pappers- och 15

16 metallförpackningar i olikfärgade påsar. Fraktionerna läggs i 190 (vanligast) eller 340 literskärl och hämtas varannan vecka. Glasförpackningar lämnas av hushållen på återvinningsstationer. Sedan tidigare har ett antal kommuner optisk sortering av mat- och restavfall, bland andra Borås, Trollhättan och Södertälje. Optisk sortering är också på frammarsch i Norge FNI återvinningssäcken Orust kommun har sedan 1990-talet haft ett system man kallar återvinningssäcken. Systemet har gradvis byggts ut och omfattar idag förpackningar av metall och plast som läggs i olikfärgade påsar i en genomskinlig säck. Löst i säcken läggs pappersförpackningar. I separata kärl läggs tidningar, färgat och ofärgat glas. Materialet hämtas oftast med tvåfacksfordon en gång i månaden. Hämtningen kombineras med hämtning av matavfall. Tjänsten är valbar för både villahushåll och flerbostadshushåll procent av hushållen använder tjänsten som de beställer direkt av entreprenören. Materialet sorteras manuellt i entreprenörens regi (Kindslätt 2012). I Lerum och Floda kan villahushåll sedan länge beställa en specialtjänst liknande återvinningssäcken av IL Recycling. Man kallar den Lerumsturen eller grindhämtning. Hushållen sorterar sex fraktioner i genomskinliga påsar som läggs i ett kärl; förpackningar av plast, metall, papper, färgat och ofärgat glas samt tidningar. Tidningarna läggs direkt i kärlet och glaspåsarna ställs bredvid kärlet. Innehållet hämtas varannan vecka mestadels med flerfacksfordon och sorteras manuellt vid sorteringsband på ILs anläggning på Ringön i Göteborg. Cirka 400 hushåll är anslutna till tjänsten. Tjänsten startade som ett samarbete med Lerums kommun och har inte utvidgats sedan dess. Tjörns kommun håller på att införa ett liknande system som en valbar tjänst för villakunderna med hämtningen en gång i månaden FNI blandad fraktion I flera länder som Storbritannien, USA och Tyskland finns system där man samlar in förpackningar och tidningar i blandad fraktion med efterföljande sortering i mer eller mindre automatiserade anläggningar, så kallade Materials Recovery Facilities (MRF). Motsvarande system finns inte i Sverige. Blandad fraktion tillämpas både i flerbostads- och villahushåll. Insamlingen i blandad fraktion kan ske i två varianter; Enströms blandad fraktion (Single Stream co-mingled collection) och Tvåströms blandad fraktion (Two Stream comingled collection). I det förstnämnda systemet blandas alla fraktioner i ett kärl och hämtas av enfacksfordon, alternativt av tvåfacksfordon tillsammans med restavfall. I det senare systemet samlas vanligtvis fibrer (papper och kartong) och behållare (glas, metall, plast) i två separata kärl som hämtas med tvåfacksfordon. Enströmsinsamling är vanligast. Huruvida glasförpackningar inkluderas i den blandade fraktionen varierar mellan länder och MRF:er. I Tyskland samlas glas (och tidningar) in separat. I USA ingår oftast glas i den blandade fraktionen. I Storbritannien accepterar endast ett begränsat antal MRF:er glas. 16

17 MRF-anläggningar är mer eller mindre mekaniserade. Mindre MRF:er är vanligen förknippade med mer manuellt arbete, medan större anläggningar brukar vara mer mekaniserade. Även de större anläggningarna har inslag av manuellt arbete i form av kontroll och eftersortering (utsortering av felaktigt material) (Avfall Sverige 2009). En typisk större MRF baseras vanligen på en kombination av följande tekniker; säcköppning, siktning, skivsikt, vindsiktning, ballistisk separering (kastning), virvelströmseparator, analyserande separatorer (med avseende på färg, form eller material) till exempel infraröd strålning, optiska sensorer, elektromagnetiska sensorer eller röntgensensorer (Avfall Sverige 2009). Kärl Fordon Omlastningsstation Sorteringsanläggning Bring FNI fyrfack FNI flerbostad FNI optisk FNI åvsäcken FNI blandad behållare/ 2 fyrfacks större befintligt säck/ container enfacks enfacks enfacks enfacks frontlastare/ fyrfacks enfacks/ befintliga enfacks/ enfacks/ kranfordon tvåfacks enfacks tvåfacks tvåfacks ja ja ja nej ja ja nej nej nej ja ja ja Tabell 4. Behov av kärl, fordon, omlastningsstationer och sorteringsanläggningar vid olika insamlingssystem för förpackningar och tidningar. 17

18 1.6 Marknad och materialåtervinning Från återvinningsstationen eller fastigheten körs materialet till uppsamlingsställen där man samlar på sig större mängder innan transporten går vidare till sorteringsanläggningar eller direkt till återvinningsanläggningar. Marknaden för återvinningsmaterial är internationell. Papper, glas och plast har en större tendens att återvinnas inom Sveriges gränser, även om en viss export förekommer (Avfall Sverige 2009). Av de insamlade förpackningar och tidningar som exporteras går en stor del till Kina, framförallt plast och papper (Avfall Sverige 2009). Kina har traditionellt sett köpt upp mycket och ofta av lägre kvalitet för att sedan ytterligare förädla materialet i Kina med hjälp av manuell sortering. Nu börjar dock Kina ställa högre krav på det material man köper och godtar inte material av alltför låg kvalitet. Export utgör en osäkerhet vad gäller det faktum om materialet återvinns på ett riktigt sätt eller inte. Eftersom exporten är marknadsdriven menar analytiker att den troligen inte skulle ske om det inte fanns behov av att återvinna material (Avfall Sverige 2009). Det är därför troligast att materialet återvinns snarare än att det bränns/deponeras. Att marknaden är internationell kan ge konsekvenser på den svenska marknaden då återvinnare här kan få svårt att få tag på material. Många är därför kritiska till det monopol som FTI har på äganderätten till materialet (Avfall Sverige 2009). Plastförpackningar De insamlade plastförpackningarna finsorteras efter plastsort på automatiserade sorteringsanläggningar. FTI har avtal med två sorteringsanläggningar: Swerec AB, Lanna, Bredaryd och Vogt Plastic, Premnitz, Tyskland. Transporten till Tyskland sker med kombitransport (lastbil, järnväg, färja). Hårda förpackningar från hushåll består huvudsakligen av HD-polyeten och polypropen. Beroende på kvalitet kan materialet utgöra råvara till en mängd olika plastprodukter. Fraktioner av mer blandad kvalitet och kulör kan till exempel återvinnas till plank eller pallklossar. Mjukplast återvinns huvudsakligen till nya sopsäckar, bärkassar och kabelskydd. Pappersförpackningar Kartong sorteras inte alls innan leverans till bruken (Avfall Sverige 2009). Fiskeby Board i Norrköping är det enda bruk í Skandinavien som tillverkar kartong av 100 procent returfiber. På pappersbruket kontrolleras kvaliteten genom borrprover från slumpvis utvalda balar. Borrkärnorna analyseras i olika fraktioner, wellpapp, övriga pappersförpackningar och övrigt papper samt övrigt material. Entreprenören får sedan betalt beroende på vilken kvalitet materialet har. Pappersförpackningarna löses upp i vatten och pappersfibrerna separeras från övrigt material. Fibrerna går sedan in i pappersmaskinen och blir till ny kartong. Den färdiga kartongen levereras till företag som tillverkar nya förpackningar. Kartongen kan också användas till ytskiktet på gipsskivor. Pappersfibrer kan återvinnas fem till sju gånger utan att styrkan försvinner. Metallförpackningar Insamlade metallförpackningar mals sönder och stålet sorteras bort från aluminiumet med hjälp av magneter. Metall kan återvinnas hur många gånger som helst utan kvalitetsförlust. Nedsmält stål blir till nytt stål. Vid omsmältning av insamlade stålförpackningar sparas 75 procent av energin som behövs för att framställa stål från järnmalm. Därför har återvinning av stål blivit allt viktigare. Stålförpackningar, som kapsyler och konservburkar, återvinns på Ovako Bar i Smedjebacken. Aluminium smälts ned och gjuts till aluminiumtackor av Stena Aluminium i Älmhult. Tackorna används som ny råvara för till exempelvis motordelar eller nya fiskbulleburkar. Hela 95 procent av energin sparas. 18

19 Glasförpackningar Allt glas som samlas in hamnar hos Svensk GlasÅtervinning i Hammar, Närke. Där sorteras, rensas och krossas glaset så att det kan användas som ny råvara igen. 60 procent av råvaran säljs till olika glasbruk. 30 procent säljs till företaget Isover i Billesholm som tillverkar glasull medan 10 procent blir till den nya produkten skumglas som används till grundförstärkning vid väg- och husbyggen. Glas går att återvinna hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. När återvunnet glas används som råvara krävs 20 procent mindre energi jämfört med ny råvara. Det är viktigt att glaset inte är förorenat av rester från till exempel keramik och porslin eftersom det förstör smältprocessen och försämrar glaskvaliteten. Tidningar De insamlade tidningarna grovsorteras på en sorteringsanläggning där det som inte är tidningar tas bort innan de skickas vidare till ett pappersbruk (FTI 2012). De svenska returpappersbruken tillåter endast 1,5 procent förorening efter sortering. Returpappret genomgår en process där trycksvärtan tas bort och pappret blir till massa. Pappersmassan formeras sedan till nytt papper i pappersmaskinen. Pappret säljs till tidningstryckerier. En viss del säljs till tillverkare av hushålls- och toalettpapper. Energibesparingen vid användning av returfibrer är 70 procent jämfört med användning av ny fiber. Pappersfibern kan återvinnas upp till fem till sju gånger innan den är utsliten och förbränns. Drygt hälften av det returpapper som används för pappersproduktion i Sverige importeras (Ringborg 2012). 19

20 2. Jämförelser av insamlingssystem I följande jämförelse används bringsystemet som referens att jämföra de andra systemen mot. Följande jämförs: Insamlad mängd Kvalitet Miljö Ekonomi Brukaraspekter Arbetsmiljö Robusthet Genomförbarhet Efter varje aspekt följer en matris med en bedömning enligt följande skala: 0 likvärdigt med bringsystemet + bättre än bringsystemet ++ mycket bättre än bringsystemet sämre än bringsystemet mycket sämre än bringsystemet 2.1 Insamlad mängd Mängden förpackningar och tidningar som samlas in kan skilja sig mellan olika insamlingssystem. Vid studier av mängder är det viktigt att komma ihåg att den statistik som redovisas är just insamlad mängd och inte säger något om hur mycket som faktiskt återvinns. Varierande andelar av det som samlas in kan inte återvinnas av olika anledningar som förorening, felsortering, fukt eller att det inte går att återvinna vissa material. Dessa mängder blir så kallat rejekt och går vanligtvis till förbränning. För att få en bild av de olika systemens effektivitet är det därför nödvändigt att också studera kvaliteten på det insamlade materialet för respektive system. Bring Flera studier visar att mängden utsorterat material är lägre vid insamling i bringsystem än vid fastighetsnära insamling (IVL 2006, Bisaillon mfl 2009). I en sociologisk studie dras slutsatsen att tillgänglighet är en avgörande faktor för hushållens grad av källsortering. Man menar att det allra främsta kriteriet är närhet och att fastighetsnära hämtning tycks vara det som fungerar bäst, om målet är att uppnå så långtgående källsortering som möjligt (Sörbom 2003). Ju närmare och mer synligt det blir med möjligheter att återvinna desto lättare är det för konsumenten att anamma beteendet. Det är också högre sannolikhet att deskriptiva normer (vad folk gör) utvecklas vid fastighetsnära insamling i och med att individen ser hur andra gör i högre grad och följer gruppens beteende. FNI fyrfackskärl i villor Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) ägs av sex nordvästskånska kommuner. Av dessa har tre brett införd fyrfacksinsamling; Helsingborg i 96 procent av villahushållen, Bjuv i 87 procent, Åstorp i 79 procent. Båstad har 40 procents anslutning. Höganäs har ett system med tre tvåfackskärl samt säckar. Insamlingsresultatet per invånare för NSR-kommunerna överstiger klart genomsnittet för Sverige. För pappers-, plast- och metallförpackningar ligger insamlingsresultatet på eller över det dubbla jämfört med riksgenomsnittet. 20

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på Vi i Sverige återvinner ca 816 000 ton förpackningar varje

Läs mer

Vad händer sedan? - om återvinning. Lunds Renhållningsverk

Vad händer sedan? - om återvinning. Lunds Renhållningsverk Vad händer sedan? - om återvinning Lunds Renhållningsverk Varför sortera och återvinna? Argumentet för att återvinna är, och har länge varit, att vi måste hushålla med våra resurser. Så är det fortfarande.

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Rimbo

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Rimbo TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Mattias Andersson, Avfallsutredare Telefon: 0176-71355 E-post: mattias.andersson@norrtalje.se Dnr: KLML 15-359 Till Teknik och klimat nämnden Insamlingssystem för fastighetsnära

Läs mer

Du vinner på att återvinna!

Du vinner på att återvinna! Du vinner på att återvinna! Uppdaterad 2009 återvinning av förpackningar och tidningar så här fungerar det Du vinner på att återvinna! Varje gång du lämnar en förpackning eller en tidning till återvinning

Läs mer

Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv

Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv 1 Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv 2 Du vinner på att återvinna! Varje gång du lämnar en förpackning eller en tidning till återvinning sker något stort. Ketchupflaskan blir en praktisk

Läs mer

Vad händer sedan.. Metallförpackningar

Vad händer sedan.. Metallförpackningar Metallförpackningar Av stål / plåt Eftersom stålets kvalitet inte förändras, kan det återvinnas till nya produkter om och om igen. Efter sortering transporteras stålet till Smedjebackens stålverk, SSAB

Läs mer

Återvinningsstationen

Återvinningsstationen Återvinningsstationen Till återvinningsstationen beger du dig när du ska lämna dina förpackningar och tidningar för återvinning. Det finns totalt 5800 återvinningsstationer i Sverige och de är placerade

Läs mer

GUIDE # 6 Januari 2014

GUIDE # 6 Januari 2014 GUIDE # 6 Januari 2014 Införande av system för fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper I korthet Fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper (FNI) ökar de insamlade mängderna

Läs mer

Det ska vara lätt att göra rätt!

Det ska vara lätt att göra rätt! TILL KOMMUNER Det ska vara lätt att göra rätt! VIKTIG INFORMATION FÖR DEN KOMMUN SOM VILL SATSA MER PÅ ÅTERVINNING FÖRPACKNINGS & TIDNINGS INSAMLINGEN En hemmavinst för framtiden Nio av tio svenskar sorterar

Läs mer

Du vinner på att återvinna!

Du vinner på att återvinna! Du vinner på att återvinna! ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR SÅ HÄR FUNGERAR DET Du vinner på att återvinna! Varje gång du lämnar en förpackning eller en tidning till återvinning sker något stort.

Läs mer

Flerfackssortering i Norrköping

Flerfackssortering i Norrköping Flerfackssortering i Norrköping Nu blir det enkelt att sortera Under hösten 2014 är bostadsområdena Ljunga, Svärtinge, Rist, Östra Husby, Fyrby, Sörby och Lindö utsedda till att prova ett nytt system för

Läs mer

Bilaga 4. Insamlingssystem för avfall Sammanställning av olika insamlingssystem för utsortering av matavfall i Lekebergs kommun

Bilaga 4. Insamlingssystem för avfall Sammanställning av olika insamlingssystem för utsortering av matavfall i Lekebergs kommun Bilaga 4 Insamlingssystem för avfall Sammanställning av olika insamlingssystem för utsortering av matavfall i Lekebergs kommun 1 Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte och avgränsningar...3

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI Fastighetsnära insamling - det nya sopsorteringssystemet! Nu ghe komm ts er till d nära in s itt o mrå amling de. Fast i tt tt Lä t at FNI ä ar g ör ad Ök r se l e vic iljö t rik M ig a tv Fastighetsnära

Läs mer

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI Fastighetsnära insamling - det nya sopsorteringssystemet! Nu ghe komm ts er till d nära in s itt o mrå amling de. Fast i tt tt Lä t at FNI ä ar g ör ad Ök r se l e vic iljö t rik M ig a tv Fastighetsnära

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i n d r a ng ti plast metall pappersförpackningar Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Det ska vara lätt att göra rätt! I Sverige är vi ganska bra på återvinning av förpackningar

Läs mer

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun PM Mölndal 2014-12-04 PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun Inledning RAMBO har under de senaste åren undersökt förutsättningarna att införa fastighetsnärainsamling av hushållens förpackningar,

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Miljödepartementet 103 33 Stockholm Malmö den 1 november 2010 Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Avfall Sverige föreslår att regeringen ser över reglerna om producentansvar

Läs mer

Det ska vara lätt att göra rätt!

Det ska vara lätt att göra rätt! TILL ENTREPRENÖRER Det ska vara lätt att göra rätt! VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM VILL SATSA MER PÅ ÅTERVINNING FÖRPACKNINGS & TIDNINGS INSAMLINGEN En hemmavinst för framtiden Nio av tio svenskar sorterar

Läs mer

Det ska vara lätt att göra rätt!

Det ska vara lätt att göra rätt! TILL FASTIGHETSÄGARE Det ska vara lätt att göra rätt! VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM VILL SATSA MER PÅ ÅTERVINNING FÖRPACKNINGS & TIDNINGS INSAMLINGEN En hemmavinst för framtiden i din fastighet Nio av

Läs mer

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter Kretsloppsanpassad avfallshantering Livsmedelsverksamheter Bakgrund till skriften och allmänna bestämmelser Alla hushåll och verksamheter ska enligt renhållningsordningen sortera ut matavfall och brännbart

Läs mer

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkäten utförs som en del av arbetet med att ta fram en avfallsplan för kommunerna Degerfors, Filipstad, Gullspång, Karlskoga,

Läs mer

KÄLLSORTERING Bio Science - Miljö

KÄLLSORTERING Bio Science - Miljö PROJEKTARBETE 2011/2012 RUDBECK KÄLLSORTERING Bio Science - Miljö Projektmedlemmar Innehållsförteckning Inledning.... 3 Historia....... 4 Fakta om källsortering...5 Vad innebär begreppet källsortering?...5

Läs mer

kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01

kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01 ESIÖVS KOMMUN Höörs kommun HÖRBY KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt

Läs mer

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 3 Organisation och ansvar Innehåll 1 Organisation och ansvarsfördelning inom avfallshanteringen... 3 2 Den kommunala organisationen i vår region... 4 2.1 Kommunalförbundet... 4 2.2 Kommunerna Gävle,

Läs mer

Val av renhållningsabonnemang. Fastighetsnära insamling för villahushåll Område 1, 2015

Val av renhållningsabonnemang. Fastighetsnära insamling för villahushåll Område 1, 2015 Val av renhållningsabonnemang Fastighetsnära insamling för villahushåll Område 1, 2015 Hej! Kommunfullmäktige i Mölndals stad har beslutat om ny renhållningstaxa för fastighetsnära insamling med flerfackskärl.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56) 1 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56) Svensk GlasÅtervinning AB (SGÅ) inkommer härmed med sitt yttrande

Läs mer

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Fritidshusägare Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Sophämtning Du som har fritidshus kan välja mellan flera olika kärlstorlekar

Läs mer

Remissbehandling Motionen remitterades till Tekniska nämnden och Telge Återvinning for yttrande.

Remissbehandling Motionen remitterades till Tekniska nämnden och Telge Återvinning for yttrande. ~Q s SVAR PÅ MOTION FRÅN TAGE GRIPENSTAM (C), KERSTIN LUNDGREN (Cr O 8 o L] OCH LEIF HOLMBERG (C) MED RUBRIKEN "MOBIL MILJÖSTATION OCH FLER ÅTERVINNINGSSTATIONER" Till Kommunfullmäktige Tage Gripenstam

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer

Läs mer

Rapport; Försök med hämtning av 8 fraktioner från villahushåll i Lunds kommun

Rapport; Försök med hämtning av 8 fraktioner från villahushåll i Lunds kommun Rapport; Försök med hämtning av 8 fraktioner från villahushåll i Lunds kommun Innehåll Inledning... 3 Fast service... 4 Försöksområde och deltagande... 4 Personalbehov... 4 Enkäter... 4 Tömningsfordon...

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen?? Här anges de vanligaste avfallsslagen, hur de ska sorteras och vad som händer efter att du har sorterat ut de olika avfallsslagen. Avfall markerat med en röd ruta är farligt avfall.

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

HEMSORTERING SORTERINGSGUIDE

HEMSORTERING SORTERINGSGUIDE HEMSORTERING SORTERINGSGUIDE kärlen skall bara vändas innan tömning. Under fliken Inspiration har vi på vår hemsida lagt upp bilder på kärlplaceringar. Och under fliken Testet kan man följa projektets

Läs mer

Information om underjords-/markbehållare

Information om underjords-/markbehållare Version 2 2014-10-27 Teknisk Handbok bilaga 7 Information om underjords-/markbehållare Underjords-/markbehållare ger en långsiktigt hållbar avfallshantering med god arbetsmiljö för avfallshämtaren. Bottentömmande

Läs mer

RAPPORT U2010:09. Avfallsavgifter 2009. Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092

RAPPORT U2010:09. Avfallsavgifter 2009. Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092 RAPPORT U2010:09 Avfallsavgifter 2009 Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092 Förord Avfall Sverige har sammanställt kommunernas avfallsavgifter 2009. Undersökningen

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Återvinning av plast från hushållsavfall Insamlingsresultat och kvalitet av källsorterad plast

Återvinning av plast från hushållsavfall Insamlingsresultat och kvalitet av källsorterad plast Plastkretsen ABs stiftelse för forskning Återvinning av plast från hushållsavfall Insamlingsresultat och kvalitet av källsorterad plast 2013 [Bild h är] Lisa Dahlén Sanita Vukicevic Martina Tapper Stiftelsens

Läs mer

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet?

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet? Några frågor om hämtning av hushållsavfallet Fråga A1 Hur ofta hämtas ditt hushållsavfall? Välj det alternativ som stämmer bäst Varje vecka Varannan vecka Var fjärde vecka Fråga A2 Hur är du med följande

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Varför fungerar returinsamlingen bara i vissa kommuner?

Varför fungerar returinsamlingen bara i vissa kommuner? Varför fungerar returinsamlingen bara i vissa kommuner? SAMMANFATTNING...3 Slutsatser och förslag till åtgärder...4 En landsomfattande enkätstudie...4 1. Bakgrund...5 1.2. En marknadsmässig lösning...5

Läs mer

HEMSORTERING SORTERINGSGUIDE 1:2

HEMSORTERING SORTERINGSGUIDE 1:2 HEMSORTERING SORTERINGSGUIDE 1:2 MATAVFALL Matavfallet körs till Heljestorp i Vänersborg för rötning till biogas som bränsle till fordon och till biogödsel som används på våra åkrar istället för konstgödsel.

Läs mer

UTREDNING INSAMLINGSSYSTEM. Januari 2013

UTREDNING INSAMLINGSSYSTEM. Januari 2013 UTREDNING INSAMLINGSSYSTEM Januari 2013 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 4 Insamling av matavfall i separata kärl med papperspåse... 5 Hämtning... 6 Arbetsmiljö... 6 Hämtningsintervall & dimensionering...

Läs mer

Hemsidan Hemsidan uppdateras kontinuerligt och innehåller mycket användbar information. Besök den gärna! Adressen är: www.brfsjoberg.

Hemsidan Hemsidan uppdateras kontinuerligt och innehåller mycket användbar information. Besök den gärna! Adressen är: www.brfsjoberg. Mars 2015 Valberedningen Under februari har valberedningen frågat er medlemmar om ni vill vara med och påverka ert boende genom att vara med i styrelsen. Av 250 lägenheter har 4 personer visat intresse.

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Avfallstaxorna straffar källsorterare

Avfallstaxorna straffar källsorterare Avfallstaxorna straffar källsorterare Vi har oerhört mycket att vinna på att minska mängden avfall och att öka återbruk och återvinning. Värdefulla resurser skulle utnyttjas effektivare, energi sparas,

Läs mer

Kartläggning. Soptaxor 2009 2010

Kartläggning. Soptaxor 2009 2010 Kartläggning Soptaxor 2009 2010 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 3 1. Inledning 4 1.1. Fakta om kommunal avfallshantering 5 2. Hushållens möjlighet att påverka renhållningsavgiften 6 2.1. Kommuner som

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott : Plats och tid Lilla salen, rådhuset i Simrishamn, den, kl. 13.00-14.00 Beslutande Magnus Björkman (M), ordförande Anders Larsson (C), tjg ers Övriga närvarande Kanslichef Christian Björkqvist Miljöstrateg

Läs mer

Renhållning i Mullsjö kommun

Renhållning i Mullsjö kommun Renhållning i Mullsjö kommun Taxa Hämtningsintervall och allmän information REVIDERAD 2013 11 28 Foto Hans Gille Renhållningstaxa för Mullsjö kommun 2009 Ny taxa gäller från 2009-03-01 enligt kommunfullmäktiges

Läs mer

Krets. Välkommen till NSR. Mål & vision. Ny hemsida. Läs mer om den nya avfallsplanen. Så hittar du rätt. Samhällsinformation från NSR AB

Krets. Välkommen till NSR. Mål & vision. Ny hemsida. Läs mer om den nya avfallsplanen. Så hittar du rätt. Samhällsinformation från NSR AB MAJ 2012 nummer 1 Välkommen till NSR Ett regionalt miljöföretag i världsklass Mål & vision om den nya avfallsplanen Ny hemsida Så hittar du rätt Samhällsinformation från NSR AB NSR Återvinningscentral

Läs mer

Återvinning av plast från hushållsavfall Insamlingsresultat och kvalitet av källsorterad plast

Återvinning av plast från hushållsavfall Insamlingsresultat och kvalitet av källsorterad plast Återvinning av plast från hushållsavfall Insamlingsresultat och kvalitet av källsorterad plast 2009 Lisa Dahlén Sanita Vukicevic Förord Denna rapport är resultatet av en ettårig förstudie, på uppdrag av

Läs mer

Kallelse med föredragningslista

Kallelse med föredragningslista 1 av 13 Tomelilla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: Onsdagen den 25 juni 2014 kl. 13.00 Plats: Lilla salen, rådhuset i Simrishamn OBS Samåkning från kommunhuset

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Författningssamling

HÖRBY KOMMUN Författningssamling RENHÅLLNINGSTAXA gällande från 2013-02-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Avgifter för denna hantering

Läs mer

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY. Gällande från 2014-01-01 GILTIGHETSOMRÅDE

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY. Gällande från 2014-01-01 GILTIGHETSOMRÅDE RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2014-01-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i kommunerna Eslöv, Höör

Läs mer

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling 1 (17) FÖRORD Denna plan utgör Lekebergs kommuns avfallsplan enligt 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal

Läs mer

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Sorteringsguide. för dig på jobbet Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss

Läs mer

Upphandlingsdirektiv för upphandling av renhållningsentreprenad

Upphandlingsdirektiv för upphandling av renhållningsentreprenad 1(7) Tekniska nämnden Upphandlingsdirektiv för upphandling av renhållningsentreprenad Ärendet ska på tekniska nämndens uppdrag genomföra upphandling av insamlingstjänster för hushållsavfall och därmed

Läs mer

Avfallstaxa Hällefors kommun 2015

Avfallstaxa Hällefors kommun 2015 Avfallstaxa Hällefors kommun 2015 Innehållsförteckning Allmänt... 3 Administrativa regler. 3 Grundavgift och Rörlig avgift.. 3 Val av abonnemang... 4 Renhållningsavgifter 4 Grundavgifter 4 Helårsabonnemang

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel Småhus Nu kan du gå ner i vikt Stegvist införande av viktbaserad avfallstaxa 2010 2012 mycket du Du betala Vi inför successivt viktbaserad avfallstaxa i Göteborg. Schemat här nedan visar när systemet införs

Läs mer

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall orebro.se Matavfall Det här sorterar du ut, lägger i matavfallspåsen och sedan i det bruna kärlet som finns i anslutning till fastigheten

Läs mer

Strategi för ökad anslutning till fastighetsnära insamling och för ökad materialåtervinning i flerbostadshus

Strategi för ökad anslutning till fastighetsnära insamling och för ökad materialåtervinning i flerbostadshus Strategi för ökad anslutning till fastighetsnära insamling och för ökad materialåtervinning i flerbostadshus - En kvalitativ fallstudie Frida Petersson Uppsats för avläggande av masterexamen i naturvetenskap

Läs mer

Information från Ystads kommun

Information från Ystads kommun Här hittar du information om hur sophanteringen ser ut och fungerar i Ystads kommun Tveka inte! Öppna broschyren och låt dig inspireras och informeras Hälsningar/Avfallsenheten Information från Ystads

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Ditt avfall är inget skräp

Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Avfallsutredningens huvudförslag - Konkurrensaspekter Karl Lundvall och Amanda Stefansdotter 19 december 2012

Avfallsutredningens huvudförslag - Konkurrensaspekter Karl Lundvall och Amanda Stefansdotter 19 december 2012 Avfallsutredningens huvudförslag - Karl Lundvall och Amanda Stefansdotter 19 december 2012 Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTI) har bett Copenhagen Economics att bedöma vissa konkurrensaspekter

Läs mer

System för insamling av hushållsavfall i materialströmmar

System för insamling av hushållsavfall i materialströmmar System för insamling av hushållsavfall i materialströmmar rapport 5942 februari 2009 System för insamling av hushållsavfall i materialströmmar NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax:

Läs mer

SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN

SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN Vad är avfall? Allt blir förr eller senare avfall. Lagen beskriver avfall som varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller är skyldig att göra

Läs mer

Sortera mer i Härnösand!

Sortera mer i Härnösand! Sortera mer i Härnösand! Det är bra att sortera sopor. Här får du veta varför det är bra, vad som händer med allt som samlas in i Härnösand och var du kan lämna ditt sorterade avfall. Svenskarna återvinner

Läs mer

VILKA BETALAR FÖR DET SVENSKA PRODUCENTANSVARET

VILKA BETALAR FÖR DET SVENSKA PRODUCENTANSVARET Conscia VILKA BETALAR FÖR DET SVENSKA PRODUCENTANSVARET PÅ FÖRPACKNINGS- OCH TIDNINGSAVFALL? Boende i flerfamiljshus 52 % Industri och handel förpackningar, förpackade varor, tidningar och tidningspapper

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Sorteringshandbok för

Sorteringshandbok för Sortera rätt! Grafisk layout: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting Foto framsida: Per Pettersson Årgång: April 2010 Sorteringshandbok för landstingets verksamheter Information om källsortering och

Läs mer

Nedskräpade återvinningsstationer. vad är myt och vad är verklighet?

Nedskräpade återvinningsstationer. vad är myt och vad är verklighet? Nedskräpade återvinningsstationer vad är myt och vad är verklighet? förord I din hand har du en rapport som handlar om nedskräpning. Det är ett allt för vanligt fenomen som diskuteras vid köksborden och

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL från APRIL KÄLLSORTERAR Vi även matavfall START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Tack vare att du källsorterar kan avfall återvinnas till nya produkter. Därför har återvinningsstationer

Läs mer

Bra att veta om dina nya kärl

Bra att veta om dina nya kärl Bra att veta om dina nya kärl Hej! Nu kommer snart dina nya kärl. I denna broschyr får du svar på dina frågor om när dina nya kärl kommer, när du ska börja använda dem, hur vi tömmer kärlen, hur du kan

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

Erfarenheter och utformning av felmeddelanden vid insamling av matavfall

Erfarenheter och utformning av felmeddelanden vid insamling av matavfall Erfarenheter och utformning av felmeddelanden vid insamling av matavfall Förord Samtliga kommuner med insamling av matavfall har tillfrågats om utformning av felsorteringslappar samt korta erfarenheter

Läs mer

Båstads kommun - Avfallstaxa 2015. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Samtliga priser inklusive moms

Båstads kommun - Avfallstaxa 2015. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Samtliga priser inklusive moms Båstads kommun - Avfallstaxa 2015 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Samtliga priser inklusive moms Enligt beslut i Kommunfullmäktige 2014-11-26 Gäller fr.o.m. 2015-01-01 2 Foto: Rickard Johnsson,

Läs mer

Vem betalar det svenska producentansvaret. för förpackningar och returpapper? RVF rapport 2006:09 ISSN 1103-4092

Vem betalar det svenska producentansvaret. för förpackningar och returpapper? RVF rapport 2006:09 ISSN 1103-4092 Vem betalar det svenska producentansvaret för förpackningar och returpapper? RVF rapport 2006:09 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:09 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2006 Upplaga:

Läs mer

RVF Utveckling 2005:06

RVF Utveckling 2005:06 Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Bilaga 2b: Resultat från plockanalyser RVF Utveckling 2005:06 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet uppföljning

Läs mer

Maten i retur bra för vår natur! Insamling av matavfall för verksamheter

Maten i retur bra för vår natur! Insamling av matavfall för verksamheter Maten i retur bra för vår natur! Insamling av matavfall för verksamheter Lämna ditt matavfall till oss Sverige har som mål att samla in 35 procent av matavfallet och behandla det biologiskt. Nacka kommun

Läs mer

REMISSVERSION BJUVS KOMMUN

REMISSVERSION BJUVS KOMMUN REMISSVERSION BJUVS KOMMUN Avfallsplan 2015-2018 SAMMANFATTNING Alla kommuner måste enligt 15 kap. Miljöbalken ta fram en renhållningsordning med en tillhörande avfallsplan. Avfallsplanen ska innehålla

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Undersökningen genomfördes mellan den 26 maj till den 7 juli 2008 Totalt deltog 118 personer Vi vill passa på

Läs mer

SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS

SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS Ett viktigt val Dags för er att välja nytt abonnemang Från den 1 november 2015 inför Danderyds

Läs mer

Dags att välja avfallsabonnemang. Du kan välja mellan tre alternativ!

Dags att välja avfallsabonnemang. Du kan välja mellan tre alternativ! Dags att välja avfallsabonnemang Du kan välja mellan tre alternativ! t nas e s al 13! v t t 0 r di ari 2 ö u G S! 1 jan B O en 3 d Avfallshantering valbroschyr.indd 1 2012-12-19 10:41:53 Nu är det dags

Läs mer

Miljötillsyn på återvinningsstationer för förpackningar och returpapper. - tillsynshandledning

Miljötillsyn på återvinningsstationer för förpackningar och returpapper. - tillsynshandledning Miljötillsyn på återvinningsstationer för förpackningar och returpapper - tillsynshandledning September 2008 Miljötillsyn på återvinningsstationer för förpackningar och returpapper - tillsynshandledning

Läs mer

För Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret, Renhållning. Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 2005

För Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret, Renhållning. Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 2005 För Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret, Renhållning Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Sammanställning av resultat 00-- Jörgen Leander Bilaga 00--9 Redovisning av avgivna svar på respektive fråga

Läs mer

Åter- vinnings- guide

Åter- vinnings- guide Åter- vinnings- guide Det finns många anledningar till att sortera sitt avfall. Huvudargumentet är naturligtvis miljön. Genom återvinning ser vi till att inga farliga ämnen kommer ut i naturen. Dessutom

Läs mer

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över

Läs mer

Information för bostadsrättföreningar och hyreshus

Information för bostadsrättföreningar och hyreshus Information för bostadsrättföreningar och hyreshus Varför samlar vi matavfallet? När vi slänger matavfallet i den brännbarapåsen slänger vi inte bara mat utan också en värdefull resurs. Matavfallet innehåller

Läs mer