GUIDE # 6 Januari 2014

Transkript

1 GUIDE # 6 Januari 2014 Införande av system för fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper I korthet Fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper (FNI) ökar de insamlade mängderna förpackningar och returpapper och minskar mängden kärl- och säckavfall till energiåtervinning. Vilken typ av FNI-system som väljs är av betydelse för insamlingsresultatet. Återvinningsstationer behövs vanligen som komplement. En satsning på FNI kan även bidra till ökad utsortering av exempelvis matavfall eller farligt avfall. Valet av insamlingssystem bör göras med helhetssyn och långsiktighet. Lokala förutsättningar och önskat insamlingsresultat är viktiga utgångspunkter vid val av system. I ett tidigt skede i planeringsprocessen bör dialog föras med mottagare av insamlade fraktioner och den organisation som ansvarar för återvinningsstationerna. Aktuella erfarenheter, beräkningsunderlag och uppgifter om tekniska lösningar bör inhämtas från andra kommuner och leverantörer. Tänk på att lokala förutsättningar i de kommuner som använder olika system måste beaktas. Svårigheter att införa ett system i vissa områden eller fastigheter bör inte avgöra valet av system i hela kommunen. Alternativa lösningar för sådana områden eller fastigheter bör tas fram. Införandet av insamlingssystemet bör planeras noga utifrån bl.a. avtalstider, leveranstider, upphandlingsprocesser och resursbehov för samordning, information och administration. Ett stegvis införande av insamlingssystemet underlättar informationsarbete och anpassning till investeringsplaner och är därför att föredra men kan försvåra en effektiv insamling under införandefasen. Underskatta inte informationsbehovet till hushåll och avfallsorganisationens personal. Informationen kan vara helt avgörande både vid införande och när systemet är etablerat. Vid insamling av flera fraktioner ökar behovet av uppföljning, som underlag vid årlig utvärdering och kommunikation med hushåll och mottagande anläggningar. Uppföljning kan göras med hjälp av insamlingsstatistik, plockanalyser och kundundersökningar. 1

2 Innehåll 1. Inledning 2 2. Grundläggande förutsättningar 3 3. Orientering om fastighetsnära insamlingssystem 5 4. Aspekter vid val av system 7 5. Förberedelse för införande av valt system Uppföljning 17 Bilaga 1 Förslag till innehåll i en utredning om fastighetsnära insamling Bilaga 2 System för fastighetsnära insamling. Tekniska lösningar och erfarenheter 2

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Förpackningar och returpapper omfattas av producentansvar. Av Avfall Sveriges Guide nr 1 framgår att kommunerna med nuvarande lagstiftning som grund får ordna egna insamlingssystem för förpackningar, d.v.s. utan producenternas uppdrag. Däremot ska all insamling av utsorterat returpapper ske på producenternas uppdrag, vilket innebär att det inte får finansieras via avfallstaxan samt att det ska vara frivilligt för fastighetsägaren att ansluta sig till den fastighetsnära insamlingen. Införande av fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper (förkortas FNI i denna guide) syftar vanligen till att öka de insamlade mängderna förpackningar och returpapper genom ökad servicenivå, som i många fall efterfrågas av invånarna. Införande av ett nytt system har ofta sin bakgrund i problem med nedskräpning, estetiska aspekter, otillräcklig tömningsfrekvens och för få avlämningsplatser i befintligt insamlingssystem. Erfarenheter visar att dessa problem leder till bristfällig sortering av aktuella avfallsslag och missnöjda kunder. Införande av FNI medför förbättrad service för hushållen men innebär samtidigt en stor förändring för hushåll, fastighetsägare, kommun och insamlingsorganisation. Ett nytt insamlingssystem ska fungera i många år och bidra till en mer hållbar avfallshantering i linje med nationella miljökvalitetsmål, den nationella avfallsplanen och mål i kommunala avfallsplaner. Syftet med denna guide är att ge handfasta råd till kommuner inom tre olika områden som har bedömts vara särskilt svåra eller av särskild betydelse när det gäller FNI: Val av system Förberedelse för införande av valt system Uppföljning Genom valet av system läggs grunden för att insamlingen ska ge önskad nytta. Därför har detta moment givits relativt stort utrymme i denna guide. Systemet måste vara väl anpassat till lokala förutsättningar och väljas med helhetssyn innefattande många olika aspekter. Innan beslut fattas om vilket system som ska väljas bör någon form av utredning genomföras där olika aspekter belyses. 1.2 Metod och avgränsningar Denna guide baseras främst på olika kommuners erfarenheter från planering, införande och drift av FNI. Erfarenheterna har Avfall Sverige och författarna till guiden (Miljö & Avfallsbyrån) samlat på sig under flera år genom dialog med kommuner och leverantörer och genom arbete med de frågeställningar som tas upp i guiden. En del av erfarenheterna finns dokumenterade i rapporter som har tagits fram av kommuner och som författarna till denna guide har tagit del av. I en bilaga till denna guide redovisas uppgifter om olika typer av insamlingssystem och några kommuners erfarenheter av dessa system. Bilagan har sammanställts av Avfall Sverige och bygger på uppgifter som samlats in i dialog med fokusgrupper bestående av representanter för olika kommuner. Guidens fokus ligger på själva insamlingen, varför byggnation och drift av anläggningar för exempelvis omlastning, mellanlagring och sortering inte berörs närmare. Guiden beskriver förberedelser för införande av FNI men berör endast översiktligt hur införandet kan gå till i praktiken eftersom detta inte på något avgörande sätt skiljer sig från hur andra större förändringar av insamlingssystem genomförs. Juridiska aspekter belyses i Avfall Sveriges Guide nr 1 om kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper. 3

4 2. Grundläggande förutsättningar Vid införande av FNI är det flera grundläggande förutsättningar som behöver beaktas särskilt och som kommunen måste förhålla sig till. Några av de viktigaste förutsättningarna är utförarform, avsättningsmöjligheter för utsorterade fraktioner, insamling av andra fraktioner (kärl- och säckavfall) och befintliga återvinningsstationer. Även fysiska förutsättningar - inklusive utrymmen i fastigheter, framkomlighet på vägar och tillgång till vissa anläggningar - behöver beaktas men dessa förutsättningar är dock vanligen specifika för exempelvis vissa stadsdelar eller kvarter i kommunen och inte för kommunen som helhet och behöver därför sällan i praktiken vara av avgörande betydelse vid införande av FNI. Hur sådana fysiska förutsättningar kan beaktas vid val av system berörs översiktligt i kapitel Utförarform Vilken utförarform egen regi eller entreprenad som tillämpas för insamlingen av hushållsavfall i kommunen är en viktig förutsättning för införande av FNI. Detta påverkar exempelvis investeringsbehov, vilka upphandlingar som behöver göras och hur tidplanen för ett införande av FNI kan se ut. Om insamlingen av kärl- och säckavfall sker i egen regi kan införande av FNI medföra behov av investeringar i t.ex. behållare, fordon eller anläggningar. Leveranstider kan därmed bli av stor betydelse för när FNI kan införas men samtidigt är inte kommunens planering beroende av något avtal med insamlingsentreprenör. Om insamlingen utförs av entreprenör kan en ny upphandling behöva göras innan FNI kan införas, beroende på om det system som väljs påverkar förutsättningar för entreprenaden såsom vilka fordon som kan användas, hur många behållare som ska tömmas eller var avfallet ska omlastas. Avtalstider enligt gällande avtal kan därmed bli avgörande för när FNI kan införas. 2.2 Avsättningsmöjligheter Hur utsorterade fraktioner avses nyttiggöras är en annan viktig fråga att ta ställning till vid införande av FNI. I ett tidigt skede i planeringsprocessen bör dialog föras med mottagare av utsorterade fraktioner angående exempelvis till vilka anläggningar materialen ska transporteras, vilka krav som ställs på materialen och vilken ersättning som tillämpas. Vilken mottagare som väljs är av betydelse för kommunens möjlighet att taxefinansiera FNI-systemet och kan även inverka på ersättningsnivåer och logistik. 2.3 Insamling av andra fraktioner Insamlingen av förpackningar och returpapper i ett FNI-system blir vanligtvis en integrerad del av insamlingssystemet för kärl- och säckavfall från hushållen i kommunen. Vid vissa typer av FNI sker insamlingen av olika förpackningsfraktioner i samma behållare eller vid samma turer som kärl- och säckavfallet, exempelvis vid insamling i olikfärgade påsar med optisk sortering eller i fyrfackskärl från villor. Kommunens befintliga insamling av framförallt kärl- och säckavfall, d.v.s. matavfall och brännbart avfall, är därför ofta en viktig förutsättning vid införande av FNI. Ett nytt insamlingssystem med ökad utsortering av förpackningar och tidningar påverkar både mängd och sammansättning hos den brännbara fraktionen. 4

5 FNI-systemet kan även inverka på insamling av matavfall om detta införts i kommunen. Om insamling av matavfall sker i särskilda påsar, måste ställning tas till om samma typ av påse för matavfall ska användas även sedan FNI införts. Vilken typ av påse som används för matavfall är av betydelse för matavfallets kvalitet och för i vilka anläggningar matavfallet kan behandlas. Erfarenheter visar också att ett ökat fokus på källsortering genom en satsning på FNI kan bidra till ökad utsortering av matavfall. 2.4 Återvinningsstationer Vanligtvis finns återvinningsstationer för insamling av förpackningar och returpapper. Vid införande av FNI kommer behovet av återvinningsstationer att minska - i vilken utsträckning beror på flera olika förutsättningar, exempelvis antal och placering av stationerna samt om FNI-systemet kommer att bli tillgängligt för samtliga hushåll i kommunen och omfatta samtliga fraktioner eller om vissa fraktioner måste lämnas vid återvinningsstationer. Oavsett hur FNI-systemet utformas kommer de flesta kommuner ha behov av återvinningsstationer som komplement. I ett tidigt skede i planeringsprocessen bör dialog föras med den organisation som ansvarar för återvinningsstationerna. 5

6 3. Orientering om fastighetsnära insamlingssystem Nedan görs en översiktlig beskrivning av system för fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper som förekommer i Sverige idag - hur vanliga de olika systemen är, hur de används och vilka de viktigaste erfarenheterna är hittills. I Bilaga 2 presenteras olika insamlingssystem mer ingående. Vid införande av FNI kan det även finnas möjligheter att kombinera olika lösningar. Exempelvis behöver inte samma insamlingssystem tillämpas i alla typer av bebyggelse och för alla fraktioner. Inför ställningstagande om hur insamlingssystemet ska se ut bör även undersökas om teknisk utveckling har skett av de system som beskrivs här eller om andra nya typer av FNI-system har utvecklats. 3.1 Separata behållare för respektive fraktion Separata behållare för respektive fraktion (förpackningar av plast, metall, papper och glas samt returpapper) är den typ av FNI som är vanligast i Sverige. Lösningen används främst i lägenhetsområden. Det förekommer även i villaområden, exempelvis där det finns ett samarbete mellan flera fastighetsägare med gemensam insamlingsplats. I lägenhetsområden och i villaområden med gemensam insamlingsplats är det vanligt att en eller flera entreprenörer sköter insamlingen. Insamling i separata eller tvådelade behållare i villaområden med hämtning vid varje fastighet förekommer också men är inte vanligt. Kärlen töms med traditionella en- eller tvåfackade insamlingsfordon. Vid insamling i separata behållare placeras dessa ofta i miljöhus tillsammans med behållare för kärl- och säckavfall. Ett miljöhus i ett lägenhetsområde betjänar normalt hushåll och placeras i anslutning till t.ex. ett gångstråk eller en parkeringsplats i området. Andra vanliga lösningar i lägenhetsområden är att placera behållare för förpackningar och returpapper i ett befintligt avfallsutrymme, i någon form av sopskåp eller att installera s.k. underjordsbehållare för förvaring under marknivå. Miljöhus i villaområden betjänar normalt färre hushåll än i lägenhetsområden. I villaområden placeras miljöhuset ofta på en central plats i kvarteret eller vid exempelvis infarten till kvarteret. Erfarenheter visar att insamlingssystem med separata behållare ger både rena fraktioner och ett högt utbyte. Kommuner som har valt detta system brukar lyfta fram systemets pedagogik och tydlighet med förvaring av avfallet oemballerat i separata behållare som bidragande orsaker till insamlingsresultaten. Insamlingsresultaten varierar beroende på om insamlingen sker i villor eller lägenheter. Kundnöjdheten hos hushållen är hög. En allmän erfarenhet från detta system är att det är utrymmeskrävande. 3.2 Fyrfackskärl FNI i fyrfackskärl sker i ett 30-tal kommuner, i bilaga 2 finns en sammanställning över dessa kommuner. Lösningen är vanligast i småhus och bygger oftast på två kärl med fyra fack vardera. Kärlen töms av ett insamlingsfordon med fyra fack. Fyrfackskärlen utgörs vanligen av 370 liters kärl utrustade med mellanvägg och insatsbehållare med två mindre fack. Det finns även alternativ som bygger på 660 liters kärl som främst är avsedda för mindre lägenhetsfastigheter. Varje fastighet förses med två stycken fyrfackskärl, som ersätter befintliga kärl. Insatsbehållare finns med olika volym och mellanväggens placering kan anpassas beroende på hur kommunen väljer att utforma systemet. Tömning sker vanligen enligt ett schema där det ena kärlet töms varannan vecka och det andra kärlet var fjärde eller i vissa fall var sjätte vecka. Hur kommunen väljer att disponera facken i kärlen varierar. Det är vanligt att kärlen, som är större än kärl som normalt används i villabebyggelse, utrustas med ett fronthjul för att underlätta förflyttning och därmed bidra till en god arbetsmiljö. Erfarenheter visar att insamlingssystem för förpackningar och returpapper med fyrfackskärl i 6

7 villor ger både rena fraktioner och ett högt utbyte. Kommuner som har valt detta system brukar lyfta fram systemets pedagogik och tydlighet med förvaring av avfallet oemballerat i separata fack i kärlen som bidragande orsaker till insamlingsresultaten. Kundnöjdheten hos hushållen är hög men det förekommer synpunkter på att kärlen är utrymmeskrävande, särskilt inledningsvis innan kärlen är utställda. 3.3 Olikfärgade påsar med optisk sortering Vid insamling i olikfärgade påsar med s.k. optisk sortering sorterar hushållen avfallet i plastpåsar med en specifik färg för respektive fraktion. Påsarna läggs i samma kärl, som töms av ett traditionellt enfackat insamlingsfordon och transporteras till en sorteringsanläggning där avfallet sorteras maskinellt. Avfallet matas in i anläggningen på transportband. Optisk avläsningsutrustning identifierar påsarnas färg och påsarna slås sedan av bandet och samlas i containrar för respektive fraktion. Påsarna öppnas därefter och innehållet skiljs från plastpåsar och felsorterat avfall. Idag används insamling av brännbart avfall respektive matavfall i olikfärgade påsar med optisk sortering i ett 20-tal kommuner, inklusive några kommuner som har beslutat men ännu inte infört systemet. Det finns även exempel på kommuner som har valt att frångå insamling med optisk sortering till följd av bristande kvalitet på insamlat avfall eller lågt utbyte i systemet. Kommuner som har valt att samla in avfall i system med optisk sortering brukar motivera valet med att systemet är enkelt att införa, inklusive att särskilda utrymmen och kärl inte krävs och att befintliga fordon och körturer kan nyttjas. Hittills har en svensk kommun (Eskilstuna) infört optisk sortering i flera fraktioner. Systemet infördes 2010 och omfattar sex fraktioner: matavfall, brännbart avfall, förpackningar av papper, plast och metall samt returpapper. Glasförpackningar kan inte hanteras i systemet. I Eskilstuna har systemet endast införts i villabebyggelse. Från lägenheter sker insamling i separata behållare för förpackningar av plast, metall, papper och glas samt returpapper. Erfarenheter från Eskilstuna visar att kvaliteten på utsorterade fraktioner i de olikfärgade påsarna från villahushållen är god, men att betydande mängder förpackningar fortfarande läggs i påsen för övrigt brännbart. I Eskilstuna sker sorteringen i anläggningen genom en kombination av maskinell och manuell sortering. Kundnöjdheten bland villahushållen i Eskilstuna är hög. Insamling i olikfärgade påsar av andra fraktioner än matavfall och brännbart avfall eller restavfall förekommer även i några kommuner i Norge, där insamling sker av upp till 4-5 fraktioner. Fraktioner som samlas in är papper samt plast- och kartongförpackningar. Producentansvaret i Norge är organiserat så att kommunerna ansvarar för insamlingen. 3.4 Kompletterade kärlsystem Insamling av förpackningar och returpapper i olika typer av kärl, hinkar, boxar eller säckar är en annan form av FNI som förekommer i framförallt villabebyggelse. Denna typ av lösningar, som ibland kallas grindhämtning, kan sägas vara första generationens insamlingssystem och har i några kommuner tillämpats under många år. Exempel på kommuner som tillämpar en sådan lösning är Hässleholm, Osby, Östra Göinge, Höganäs och några enstaka kommuner i västra Sverige. Hämtningen sker vanligen med traditionella en- eller tvåfackade insamlingsfordon men särskilt anpassade insamlingsfordon med flera fack förekommer också. En del kommuner som idag använder detta system diskuterar möjligheten att införa andra typer av FNI-system, bl.a. för att öka de insamlade mängderna, förbättra arbetsmiljön för insamlingspersonalen och skapa en enklare och mer rationell hantering. Systemen innebär relativt mycket hantering för fastighetsägaren och vissa lösningar kan ge ett oestetiskt intryck vid tömning när flera olika hinkar, boxar och säckar är utplacerade vid gatan tillsammans med kärlen. Hur väl sorteringen fungerar varierar beroende på lokala förutsättningar och hur systemen är utformade. 7

8 4. Aspekter vid val av system Innan beslut fattas om vilket FNI-system som ska väljas bör någon form av utredning genomföras där olika aspekter belyses. Utredningen bör utgå från lokala förhållanden, behov och ambitionsnivå samt vilka tekniska lösningar som finns att tillgå, men även ta hänsyn till erfarenheter från andra kommuner. För att förstå de erfarenheter som andra kommuner har av olika system är det viktigt att sätta sig in i de lokala förutsättningarna i respektive kommun, exempelvis vilka tekniska lösningar som används, hur insamlingstjänsterna utformats, hur länge och i vilken omfattning systemet har tillämpats samt vilken ambitionsnivå kommunen har. Utredningsarbetet bör utmynna i en rapport där bakgrund, förutsättningar, analys och förslag redovisas. Ett förslag till innehåll i en sådan rapport presenteras i Bilaga 1. Nedan lämnas rekommendationer om aspekter som bör beaktas i arbetet med utredning och framtagande av beslutsunderlag inklusive vad som bör ingå i en ekonomisk kalkyl. Några av de viktigaste aspekterna vid val av system för FNI sammanfattas i följande checklista: Etablerbarhet, utifrån t.ex. utrymmen, behållare och fordon i befintligt insamlingssystem; framkomlighet för fordon och omlastningsmöjligheter för insamlade fraktioner Flexibilitet, beträffande antal och typ av fraktioner, insamlad mängd, mottagare av avfall, påstyper, fordonstyper, hämtningsfrekvens etc Driftsäkerhet, inklusive olika komponenters funktion och livslängd och förutsättningar för att systemet inklusive olika komponenter ska ge önskad nytta Användarperspektiv, inklusive allmänna bekvämlighetsaspekter och servicenivå, förväntningar och kundnöjdhet samt informationsbehov och pedagogik Arbetsmiljö, för insamlingspersonal Säkerhet, för allmänheten Insamlingsresultat, inklusive mängd och kvalitet på utsorterade fraktioner, möjlighet till kvalitetskontroll samt inverkan på insamling av andra fraktioner Miljö, inklusive systemets egen direkta miljöpåverkan och resursförbrukning (ökade transporter och eventuella påsar) Ekonomi, inklusive investeringsbehov, omställnings- och insamlingskostnader, intäkter för utsorterade fraktioner och minskade behandlingskostnader I det följande beskrivs de olika aspekterna mer ingående. 4.1 Etablerbarhet Systemets etablerbarhet är beroende av lokala förhållanden i kommunen, exempelvis tillgång till utrymmen och ytor i fastigheter, befintliga behållare samt tillgång till anläggningar där omlastning, mellanlagring och eventuell sortering kan ske. Vissa förhållanden kan variera mellan olika områden och fastigheter i kommunen. Om de lokala förhållandena i större delen av kommunen gör det ogynnsamt att införa en viss typ av insamlingssystem bör det övervägas att välja en annan lösning men så är dock sällan fallet. Det är emellertid inte ovanligt att det i vissa områden eller fastigheter är svårt att införa ett visst system. I så fall bör det övervägas att ändå införa systemet men att också ta fram förslag till alternativa lösningar för vissa områden eller fastigheter. Enklast att införa är ett system som inte kräver särskilt anpassade behållare eller fordon. Om ett nytt insamlingssystem kräver att nya behållare köps in kan ålder och typ av behållare i det befintliga systemet vara av stor betydelse för det nya systemets etablerbarhet från ekonomisk synvinkel, se även kapitel 4.8. Vid insamling i egen regi kan ålder och typ av fordon i det befintliga insamlingssystemet vara av betydelse på motsvarande sätt. 8

9 Det är vanligt med begränsningar i framkomligheten för insamlingsfordon i vissa delar av kommunen eller under delar av året. Begränsningarna kan handla om dålig bärighet på vägar under exempelvis tjällossning, avsaknad av vändmöjlighet eller trånga passager. Dessa problem beror i många fall inte på val av insamlingssystem utan måste lösas oavsett, för att kommunen ska kunna använda de stora insamlingsfordon som idag är vanliga. De största fordonen är dock treaxliga, vilket gör att axeltrycket blir ungefär detsamma som för mindre fordon. Ofta är de treaxliga fordonen utrustade med bakhjulsstyrning, vilket underlättar vändning. En annan viktig aspekt är om systemet kan införas i alla typer av bebyggelse eller om det främst är avsett för t.ex. villor eller lägenheter. Systemets tekniska utformning kan vara avgörande men erfarenheter från andra kommuner av hur väl ett system fungerar i praktiken i olika typer av bebyggelse bör också vägas in. Om det i delar av bebyggelsen redan finns ett system med insamling av flera fraktioner vid fastigheten, t.ex. matavfall, förpackningar eller returpapper, bör inverkan på den befintliga insamlingen av införande av ett nytt insamlingssystem i kommunen beaktas i enlighet med kapitel Flexibilitet Flexibilitet avseende t.ex. antal och typ av fraktioner, insamlad mängd, mottagare av avfall, påsar, behållare, fordon och hämtningsfrekvens kan vara av betydelse både vid införande av systemet och vid eventuella förändringar efter att systemet införts. Betydelsen av systemets flexibilitet kan värderas olika beroende på om insamling eller vidare hantering utförs i egen regi eller på entreprenad. Det är viktigt att beakta behov av särskilda behållare, fordon eller anläggningar samt möjligheter att göra förändringar av systemet efter införandet. Vid insamling eller vidare hantering i egen regi bör även hänsyn tas till hur stor investering som krävs för att göra sådana förändringar. En skillnad mellan olika insamlingssystem är i vilken utsträckning särskilda påsar krävs. Insamling av matavfall kräver alltid särskilda påsar. Insamling i olikfärgade påsar med optisk sortering är det enda systemet med FNI som kräver att alla fraktioner emballeras i plastpåsar med en särskild färg. Systemet medger inte att matavfall emballeras i papperspåsar, om det inte kombineras med annan insamling av matavfall, till exempel i separat behållare. Exempel på hur anpassning av olika insamlingssystem kan ske är: Vid insamling med separata behållare kan antalet behållare utökas. Vid insamling med optisk sortering kan påsar med flera färger införas. Insamling av glasförpackningar är dock inte möjligt, eftersom glas lätt krossas och därmed riskerar att skära sönder påsarna. Vid insamling med fyrfackskärl eller separata behållare kan komplettering ske med särskilda behållare för fler fraktioner, t.ex. lampor och batterier, som hängs på kärlet inför tömning. Vid insamling med fyrfackskärl kan fördelningen mellan fack, storlek på insatsbehållare eller till vilka fraktioner olika fack och insatsbehållare används varieras. Vid insamling med ett kompletterat kärlsystem medger systemet att exempelvis fler boxar, hinkar eller säckar ställs ut och töms. 4.3 Driftsäkerhet Driftsäkerhet för till exempel behållare, insamlingsfordon, påsar och utrustning i en eventuell optisk sorteringsanläggning är viktiga aspekter vid val av FNI-system. Beprövad och robust teknik kan bidra till hög driftsäkerhet och lång livslängd hos både enskilda komponenter och insamlingssystemet som helhet. De tekniska aspekterna kan därmed vara av stor betydelse för systemets ekonomi. Exempel på tekniskt komplicerade komponenter som är av stor betydelse för insamlingssystemets driftsäkerhet är specialfordon, såsom fyrfacksfordon, och 9

10 maskinell utrustning för exempelvis optisk sortering. Service och underhåll är därför särskilt viktigt i dessa fall. För driftsäkerheten inklusive resultatet vid sortering i en optisk sorteringsanläggning är det också viktigt att påsarna försluts väl och inte komprimeras så hårt i insamlingsfordonet att de går sönder samt att inget avfall läggs löst i kärlet utan är emballerat i påsar. Möjlighet att exempelvis hyra in fordon från andra kommuner eller om det finns flera anläggningar som kan ta emot insamlade fraktioner kan bidra till driftsäkerheten. Erfarenhetsutbyte mellan kommuner kan också vara värdefullt vid drift av ett system. 4.4 Användarperspektiv Alla fastighetsnära insamlingssystem innebär en hög servicenivå ur ett användarperspektiv. Den höga servicenivån leder vanligen till hög kundnöjdhet, vilket bekräftas av kundundersökningar i kommuner som har olika typer av FNI-system. Hög servicenivå kan uppskattas av många och då inte minst hushåll som inte har tillgång till egen bil eller personer som är funktionshindrade. Betydelsen av att insamlingssystemet är användarvänligt understryks av goda sorteringsresultat i kommuner som har infört FNI. Användarperspektiven bör därmed tillmätas stor betydelse vid val av FNI-system. Aspekter som påverkar kundnöjdheten kan bland annat vara om det krävs: att avfallet emballeras i särskilda påsar. Vid FNI med optisk sortering krävs att förpackningar och returpapper emballeras i särskilda påsar. Ur ett användarperspektiv är det viktigt att påsar distribueras på ett smidigt sätt så att det alltid finns påsar till hands och att det är tydligt vilken påse som är avsedd för vilken fraktion. Hushållen måste även arrangera en lösning för hantering av påsar i köket. Vid insamling med separata behållare eller fyrfackskärl kan ett hushåll lägga förpackningar och returpapper direkt i kärlet, vilket kan minska behovet av mellanlagring i köket. att större utrymme för behållare på fastigheten tillskapas. Insamling i fyrfackskärl eller separata behållare kräver större utrymme för behållare på fastigheten än vid traditionell insamling med ett eller två mindre kärl. Vid insamling i olikfärgade påsar krävs normalt inte större utrymme för behållare. att en del förpackningar och returpapper transporteras till en återvinningsstation därför att systemet inte är utformat för samtliga fraktioner eller för att volymen hos behållare eller fack är otillräcklig. För vissa hushåll kan det vara negativt om en del förpackningar eller returpapper måste transporteras till en återvinningsstation, varför denna aspekt inte bör underskattas. Glasförpackningar, som riskerar att krossas och skada påsarna, kan inte samlas in i olikfärgade påsar utan måste transporteras till en återvinningsstation. Vid insamling i fyrfackskärl kan vissa hushåll uppleva att facket för någon fraktion, t.ex. plastförpackningar, är för litet. Skillnader mellan olika system ur ett användarperspektiv kan även handla om hur tydliga och självinstruerande systemen är. Vid insamling av oemballerat avfall i separata behållare eller fack kan det synliga avfallet bidra till systemets tydlighet medan insamling i olikfärgade påsar som läggs i samma behållare bygger på att påsen för varje specifik fraktion har en viss färg. Sådana skillnader bör beaktas vid val av system och bedömning av möjligheten att få systemet att fungera på avsett sätt i olika typer av bebyggelse med hjälp av information. 4.5 Arbetsmiljö I princip all avfallshantering innebär att personal exponeras för avfall (vid direktkontakt eller via luftburet damm, mikroorganismer och sporer), att tungt arbete förekommer samt att risk för skäroch stickskador föreligger. FNI kan vara negativt ur arbetsmiljösynpunkt för insamlingspersonalen. Exempelvis exponeras insamlingspersonalen för avfall, med undantag för sidlastarhämtning av olikfärgade påsar där kärlen töms automatiskt. Samtidigt kan införande av ett system som kräver 10

11 en större förändring av insamlingen genom exempelvis fler behållare aktualisera behovet på vissa fastigheter av att skapa en ny och gemensam uppställningsplats för behållare. Det kan vara positivt ur arbetsmiljösynpunkt om det betyder bättre och säkrare framkomlighet för fordon utan backning. System som innebär att tunga fraktioner, såsom glas och returpapper, hanteras i separata behållare kan medföra sämre arbetsmiljö. Även insamling i fyrfackskärl eller olikfärgade påsar med optisk sortering medför tyngre behållare, eftersom allt avfall av flera fraktioner ska läggas i samma behållare. Hinkar, boxar eller säckar som komplement till ett befintligt kärlbaserat system innebär mer manuell hantering. Vid val mellan olika system bör behovet av arbetsmiljöåtgärder i insamlingsledet i form av exempelvis dimensionering för att motverka för tunga behållare eller att utrusta stora tvåhjuliga behållare med ett fronthjul beaktas. 4.6 Säkerhet Säkerheten för allmänheten som vistas vid avlämningsplatser för avfall eller vid vägar där insamlingsfordon framförs är betydelsefullt att beakta vid utformning av ett insamlingssystem. När återvinningsstationer med containrar ersätts av FNI minskar behovet av backning vid tömning, vilket betyder mindre risk för olyckor. Om införande av FNI medför mer transporter med tunga fordon ökar risken för trafikolyckor i samband med insamling. På lokalgator eller körvägar inne i bostadskvarter där tung trafik förekommer i mycket liten omfattning bör säkerhetsaspekter till följd av eventuellt ökade avfallstransporter beaktas särskilt, men i övrigt bedöms dessa transporter vara av marginell betydelse. Behovet av backning vid FNI bedöms inte vara större än vid traditionell insamling av kärl- och säckavfall. 4.7 Insamlingsresultat Vid val av FNI-system är det förväntade insamlingsresultatet en av de viktigaste aspekterna, eftersom det är avgörande för nyttan med sorteringen och därmed påverkar både miljö och ekonomi. Erfarenheter från olika kommuner visar att insamlingssystemets utformning kan påverka insamlingsresultatet i form av mängd och kvalitet på utsorterat avfall, se även kapitel 4.4. Förpackningar och returpapper som samlats in fastighetsnära visar generellt på en hög kvalitet. Plockanalysresultat och mängdstatistik från olika kommuner kan underbygga jämförelser mellan olika insamlingssystem. Nyckeltal avseende det brännbara avfallets sammansättning och genereringstakt i procent respektive kg/hushåll och vecka har redovisats i Avfall Sverige rapport 2011:04. Vid jämförelse mellan olika kommuners insamlingsresultat bör särskilt kommunernas målsättning och ambitionsnivå med FNI beaktas, avseende exempelvis insamlade mängder förpackningar och returpapper eller servicenivå. Se även kapitel 7.3 beträffande jämförelser av plockanalysresultat från olika kommuner. Insamling med fyrfackskärl ger enligt plockanalysrapporten som nämndes ovan en påtagligt större mängd utsorterade fraktioner än system som bygger på återvinningsstationer. Erfarenheter från kommuner med insamling av förpackningar och returpapper i separata behållare visar på liknande effekter. För insamling i olikfärgade påsar är erfarenheterna begränsade, beroende på att systemet endast tillämpas i en kommun och att det där enbart införts i villabebyggelse. Plockanalyser som hittills genomförts av avfall från villor i Eskilstuna visar på att mängden utsorterade fraktioner är något större än i ett insamlingssystem som bygger på återvinningsstationer. En annan viktig aspekt är hur lätt insamlade fraktioner kan kvalitetskontrolleras. System med oemballerat avfall ger större möjligheter till kvalitetskontroll i insamlingsledet av t.ex. insamlingspersonalen. Detta utnyttjas ofta i det löpande kvalitetsarbetet av kommuner som samlar in avfall i separata behållare eller fyrfackskärl, som ett komplement till den kvalitetskontroll som sker vid mottagande anläggning. 11

12 Även insamlingsresultatet avseende matavfall kan påverkas av hur systemet med FNI är utformat. Detta kan vara av betydelse för mängd och kvalitet på utsorterat matavfall samt förluster vid förbehandling. Se även kapitel Miljö Miljöpåverkan av insamlingssystemet har både positiva och negativa inslag och beror på flera olika aspekter, exempelvis: Kvalitet på det insamlade avfallet, så att detta kan materialåtervinnas istället för att förbrännas med energiutvinning. Förluster av utsorterat avfall i hanteringen, exempelvis i form av siktrester vid förbehandling av matavfall eller felsortering i en optisk sorteringsanläggning. Personbilstransporter av avfall från hushållen till återvinningsstationer. Vilket insamlingssystem som väljs kan vara av betydelse för behovet av återvinningsstationer. Transporter med tunga insamlingsfordon, exempelvis till följd av extra insamlingsturer, minskad komprimering eller andra förändringar av turerna. Det är fördelaktigt om kärl- och säckavfall från alla hushåll kan hämtas vid samma turer, oavsett om de är anslutna till FNI eller inte. Bullersituation vid tömning av i första hand glasförpackningar i system med separata behållare och fyrfackskärl. Energiförbrukning vid förbehandling av insamlade material förändras, t.ex. om det som vid optisk sortering tillkommer ett hanteringssteg jämfört med andra system. Övrig resursförbrukning i insamlingsledet, t.ex. behov av nya kärl vid insamling i separata behållare eller fyrfackskärl eller särskilda påsar för emballering av avfallet i system med optisk sortering. Alla system med FNI innebär en högre servicenivå än traditionella system med avlämning vid återvinningsstationer. Erfarenheter visar att den högre servicenivån leder till ökad utsortering och renare fraktioner. Detta betyder ökad återvinning och att jungfruliga råvaror ersätts i produktionen, vilket är positivt från miljösynpunkt. FNI innebär också att hushållen i större eller mindre grad slipper transportera sina förpackningar och returpapper till exempelvis en återvinningsstation, vilket betyder minskade personbilstransporter. Se även resonemang om behov av återvinningsstationer i kapitel Ekonomi En ekonomisk jämförelse mellan olika FNI-system bör delas upp i investeringskostnader och driftoch underhållskostnader. Nedan presenteras översiktligt vilka kostnader som framförallt påverkas av FNI och vilka skillnader som kan finnas mellan olika typer av insamlingssystem beträffande ekonomi: Behållare Kostnaden beror av ålder och typ av behållare i befintligt system, behov av fler eller större behållare samt alternativ användning för eventuella överblivna behållare. Oavsett insamlingssystem behöver vanligen behållare köpas in, i större eller mindre omfattning för att tillgodose samtliga hushålls behov av behållarvolym för utsorterade fraktioner som ska samlas in fastighetsnära. Det är dock sällan relevant att belasta den ekonomiska kalkylen för FNI med hela behållarkostnaden, eftersom nya behållare ändå måste köpas in enligt löpande investeringsprogram. Inköp av nya behållare och användning av behållare som eventuellt blir över från vissa fastigheter till FNI i andra fastigheter kan minska kostnaderna för utbytesbehållare i insamlingssystemet. 12

13 Påsar Om utsorterade fraktioner ska emballeras i påsar tillkommer kostnader för inköp och distribution av påsar. Insamling Oavsett insamlingssystem och utförarform (egen regi eller entreprenör) påverkas logistik och ruttplanering. Antal behållare som ska tömmas, antal fraktioner som ska hämtas, antal fraktioner som kan hämtas vid varje hämtningstillfälle, komprimeringsgraden i insamlingsfordonen och möjligheten att lossa alla fraktioner på samma plats är några viktiga förhållanden som påverkar insamlingskostnaden. Vid insamling i egen regi kan det bli aktuellt att anpassa utbyggnadstakten till när det är dags att byta ut befintliga fordon. Kalkylen bör beakta att logistiken under införandefasen kan bli ogynnsam och att insamlingen därmed kan bli mer kostsam innan insamlingssystemet är fullt utbyggt. Skälet är att lastkapaciteten i fordonen då i större utsträckning riskerar att inte utnyttjas fullt ut samt att möjligheterna att skapa optimala rutter begränsas. Om insamlingen utförs i egen regi tillkommer kapitalkostnad för fler och eventuellt särskilt anpassade fordon. Kostnaden beror av ålder och typ av fordon i befintligt insamlingssystem, alternativ användning för eventuella överblivna fordon samt i vilken utsträckning befintliga fordon måste ersättas i förtid. Det är sällan relevant att belasta den ekonomiska kalkylen för FNI med hela fordonskostnaden, eftersom nya fordon ändå måste köpas in enligt löpande investeringsprogram. Hur behovet av reservfordon kan tillgodoses bör också beaktas i kalkylen genom att exempelvis inkludera kostnad för hyrfordon. Kostnaden vid insamling i egen regi påverkas även av behovet av service och underhåll av fordon, vilket är av stor betydelse för driftsäkerheten i insamlingssystemet. Vid insamling med särskilt anpassade fordon som är mer tekniskt komplicerade än konventionella insamlingsfordon är behovet av service och underhåll större. Denna merkostnad bör inkluderas i kalkylen. Om insamlingen utförs av entreprenör är ovanstående kostnadsposter av betydelse för priset per tömning, vilket - jämfört med priset per tömning vid konventionell insamling - utgör underlag för beräkning av den totala kostnaden för själva insamlingen vid FNI. Omlastning, mellanlagring och eventuell optisk sortering Oavsett insamlingssystem medför FNI att fler fraktioner behöver omlastas och mellanlagras. Vid insamling i olikfärgade påsar tillkommer även optisk sortering. Införande av FNI kan därmed medföra behov av anpassningar av befintliga anläggningar eller iordningsställande av nya. Vid omlastning, mellanlagring och eventuell optisk sortering i egen regi beräknas kostnaderna för detta baserat på kapitalkostnader för investeringar och tillkommande drift- och underhållskostnader för anläggningarna. Investeringarna i anläggningar inkluderar: - Projektering - Tillstånd - Markarbeten - Byggnad - Utrustning och maskiner Vid omlastning, mellanlagring och eventuell optisk sortering på entreprenad beräknas kostnaderna för detta baserat på exempelvis mängd avfall som ska omlastas och mellanlagras samt ett tonpris. Transport till återvinning Kostnaden för transport till återvinning kan normalt beräknas utifrån exempelvis mängd avfall som ska transporteras och ett tonpris. Tonpriset inkluderar kostnaden för fordon och chaufför. Omställning, planering, information och administration, inklusive arbete med avsättning av insamlade fraktioner Dessa kostnader bör inte underskattas, vilket gäller oavsett insamlingssystem. Räkna med 13

14 samma informationskostnader för alla insamlingssystem, både under införande och vid normal drift. I omställningskostnaderna vid införande av framförallt fyrfackskärl eller separata behållare men även i viss mån för system med optisk sortering ingår även kostnader för montering och hantering av behållare. Kostnaderna för arbete med avsättning av insamlade fraktioner beror av om materialen avses lämnas till en producentorganisation eller avsättas på marknaden. Om införande av FNI kan ske samtidigt med införande av matavfallsinsamling kan en del samordningsvinster uppstå beträffande exempelvis planering, information och administration. Detta bör beaktas i den ekonomiska kalkylen. Intäkter för utsorterade fraktioner De utsorterade fraktionernas kvalitet och mängd samt vem som är mottagare av materialen är av betydelse för avsättningsmöjligheterna och för intäkterna från försäljning av materialen. Plockanalyser visar att FNI generellt ger en god kvalitet på utsorterade fraktioner. Insamlad mängd utsorterade fraktioner beror på bl.a. typ av insamlingssystem, se även kapitel 4.6. Behandlingskostnader för kärl- och säckavfall Till följd av att utsorteringen av förpackningar och returpapper ökar, minskar behandlingskostnaden för brännbart kärl- och säckavfall. Hur stor minskningen blir beror bl.a. på typ av insamlingssystem, se även kapitel 4.6. Typ av system för FNI kan även påverka behandlingskostnaden för insamlat matavfall, eftersom insamlingen av matavfall normalt sker i samma system som förpackningar och returpapper, se även kapitel 2.3. Den ekonomiska kalkylen kan behöva innehålla dels en presentation av kostnaderna under etablering av systemet och dels en presentation av kostnaderna vid etablerat system. Vid beräkning av kapitalkostnader för investeringar bör avskrivningstider användas som speglar den faktiska livslängden på t.ex. behållare samt anläggningar. Andra ekonomiska aspekter som bör beaktas är investeringstakt, ekonomiskt risktagande, marknadsförutsättningar vid eventuell upphandling av insamlingsentreprenör samt konsekvenser avseende taxans nivå och styreffekter. Utöver ovanstående kostnader som tillkommer för kommunen till följd av FNI kan även kostnader tillkomma för andra aktörer: Om- och tillbyggnad i fastigheter Om fler eller större behållare behövs, se även Behållare ovan, kan om- eller tillbyggnad bli aktuellt framförallt i lägenhetsfastigheter vid införande av system med separata behållare. Kostnaderna för om- och tillbyggnad i fastigheter tas av fastighetsägarna. Återvinningsstationer Återvinningsstationer behövs för fastigheter där FNI inte är möjlig, för eventuella fraktioner som inte kan hanteras genom FNI eller för avfall som inte får plats i behållarna i systemet. Vid producentansvar med nuvarande utformning tas kostnaderna för återvinningsstationerna av producenterna. Kostnaderna för återvinningsstationerna inkluderar: - Markhyra - Anläggande av platser - Behållare och skötsel av dessa - Skötsel av platser, t.ex. städning, snöröjning och halkbekämpning - Tömning av behållare 14

15 5. Förberedelse för införande av valt system Nedan beskrivs översiktligt några viktiga steg i förberedelserna för införande av valt system för FNI. 5.1 Projektplanering Liksom vid andra större förändringar av insamlingssystem krävs en noggrann planering av införandet för att valt FNI-system ska fungera på ett smidigt sätt och för att systemet ska fungera även vid löpande drift. En projektplan för införandet behöver tas fram innefattande mål, organisation, genomförande, kommunikation, tidplan och ekonomi. Grundbemanningen kan utgöras av befintlig organisation inklusive avfallsansvarig och personal vid administration, kundtjänst och information. Även informatörer och en projektledare för införandet kan behöva rekryteras. Vid insamling på entreprenad kan den person hos beställaren som ansvarar för entreprenaden vara projektledare. Vid insamling i egen regi kan exempelvis avfallsansvarig eller driftchef vara projektledare. Oavsett utförarform krävs ofta förstärkning för att klara av projektledningen. Genomförandet bör planeras med hänsyn till flera olika aspekter och aktiviteter, exempelvis: Avtalstid med insamlingsentreprenör och vad avtalen innefattar Möjligheter att skapa resurser för omlastning och eventuell sortering av insamlade fraktioner Eventuell upphandling av insamlingsentreprenör Avsättningsmöjligheter för insamlade fraktioner och tecknande av avtal med mottagare Behov av rekrytering Informationsarbete, inklusive dialog med fastighetsägare Hantering av nya tjänster och abonnemangsval i kundsystemet Montering och utkörning av behållare Vid insamling i egen regi: leveranstider för behållare och fordon Vid mottagning av avfall på egen anläggning: Eventuell byggprocess för anläggningar för omlastning eller sortering Även om ett system rent praktiskt kan införas under en kort tid och med begränsade insatser så bör det inte vara utgångspunkten vid planeringen. I vilken omfattning och hur snabbt FNI ska införas beror på flera olika förhållanden, exempelvis typ av bebyggelse, skick och ålder hos behållare, tillgång på erforderliga utrymmen i fastigheterna, framkomlighet för insamlingsfordon samt tillgängliga resurser för information och kärlhantering. Vid insamling i egen regi kan även insamlingsfordonens skick och ålder vara av betydelse. Mot denna bakgrund kan ett stegvis införande vara att föredra men kan samtidigt försvåra en effektiv insamling under införandefasen. Se även resonemang om etablerbarhet i kapitel 4.1. Tänk på att ta hänsyn till sommarsemester och jul- och nyårshelger vid planering av införandet. Erfarenheter visar att det då ofta är svårt att nå ut med information till fastighetsägare och hushåll och att det därför även är olämpligt att distribuera behållare och sorteringsutrustning vid sådana tidpunkter. Införande av FNI kan underlättas om frågan hanteras i samverkan med andra kommuner genom exempelvis regional avfallsplanering. 15

16 5.2 Styrdokument och rutiner Införande av ett nytt insamlingssystem kräver vanligen att kommunens styrdokument och rutiner på olika sätt anpassas till de nya förutsättningarna. Vid införande av FNI kan de lokala föreskrifterna om avfallshantering behöva ses över avseende exempelvis sorteringsanvisningar, placering av kärl eller användning av påsar. Införande av FNI innebär att nya tjänster erbjuds, vilket gör att avfallstaxan kan behöva ses över eller en särskild prislista tas fram. Vilka möjligheter kommunen har att finansiera FNI via avfallstaxan beskrivs i Avfall Sveriges Guide nr 1 om kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper. Rutiner för kvalitetskontroll av utsorterade fraktioner bör tas fram, så att dessa finns på plats när det nya insamlingssystemet införs. Insamlingspersonalen bör ges en nyckelroll i kvalitetsarbetet genom att observera och rapportera felsortering. Vid insamling i olikfärgade påsar bör även oemballerat avfall i kärlet rapporteras. Om det inte har gjorts i samband med utredning och val av system så bör utgångsvärden tas fram för hur insamlingen fungerar före införandet av det nya systemet som underlag för löpande uppföljning, se kapitel 7.1. Om en eller flera avfallsfraktioner ska förpackas i särskilda påsar behöver rutiner för distribution av påsar tas fram. Påsar bör ingå i avfallstaxan, så att fastighetsägaren inte behöver betala någon särskild avgift för påsarna och därmed förledas att använda andra påsar än de som kommunen tillhandahåller. 5.3 Information och rådgivning Information och kommunikation vid införande av FNI bör planeras noggrant och en särskild kommunikationsplan bör tas fram. Erfarenheter visar att miljöargumenten är viktiga för att motivera hushållen att sortera och informationsarbetet är i många fall helt avgörande för hur väl källsorteringen fungerar. Informationsbehovet och därtill hörande behov av resurser ska därför inte underskattas. För lite resurser till information i såväl införandeskedet som under normal drift kan äventyra både kvaliteten på de insamlade fraktionerna och mängden utsorterat avfall för återvinning och därmed nyttan av att införa systemet. Sådana misslyckanden kan undergräva systemets trovärdighet, som det kan bli svårt att återskapa. Erfarenheter visar att insamlingssystemets utformning är av betydelse för informationsbehovet vilket bör beaktas vid planeringen av informationsinsatserna, se även kapitel 4.4. Detta gäller inte minst behovet av rådgivning till fastighetsägare som kan drabbas av brist på utrymmen för de kärl som FNI-systemet kräver. Exempel på detta är när fler eller större behållare krävs vid system med separata behållare eller fyrfackskärl eller om befintlig kärlvolym inte räcker för allt avfall vid system med optisk sortering. Det är också viktigt att informera och utbilda den egna organisationen om det nya insamlingssystemet. Det gäller alla som på olika sätt är engagerade i hanteringen eller kan komma att få frågor från hushållen, d.v.s. såväl politiker och ansvariga chefer som chaufförer (egna eller entreprenörens), arbetsledare, kundtjänstpersonal och personal vid återvinningscentraler. 5.4 Upphandlingar Vid införande av ett FNI-system behöver ofta olika upphandlingar genomföras. Vad som behöver handlas upp beror på i vilken utsträckning de utsorterade fraktionerna hanteras i egen regi och vilken typ av insamlingssystem som har valts. Exempel på vad som kan behöva handlas upp är: Kärl, eventuellt inklusive montering och utkörning Påsar och eventuella påshållare, om en eller flera fraktioner ska vara inlagda i påsar Fordon, vid insamling i egen regi 16

17 Insamlingsentreprenör, vid insamling på entreprenad Omlastning och mellanlagring Transporter till behandlings- eller sorteringsanläggning Eventuell förbehandling, t.ex. sortering Eventuell byggnation av anläggningar för omlastning, mellanlagring eller sortering Behandling och återvinning Upphandlingar bör göras i god tid och eventuella befintliga avtal med leverantör eller entreprenör beaktas. Om insamling, mellanlagring, omlastning eller sortering ska utföras i egen regi måste särskilt leveranstider för fordon och utrustning samt tidplan vid eventuell byggprocess beaktas. Vid inköp av fordon bör förutsättningar för att tillgodose behov av service och reservfordon beaktas särskilt. Om valt insamlingssystem kräver en särskild typ av fordon ska detta framgå av förfrågan. För att anbudsgivaren ska kunna lämna ett relevant pris på insamlingen är det viktigt att olika typer av abonnemang liksom typ av behållare och ungefärligt antal behållare för olika fraktioner redovisas i förfrågan. Upphandling av FNI från villor vid insamling i fyrfackskärl eller olikfärgade påsar med optisk sortering sker tillsammans med upphandling av kärl- och säckavfall. Upphandling av FNI från lägenheter kan antingen göras tillsammans med kärl- och säckavfall eller separat. Detsamma gäller villor med miljöhus. Vilket upplägg som väljs påverkar bl.a. möjligheten till samordning av insamling av olika fraktioner liksom hur skötsel och placering av behållare i avfallsutrymmen kan lösas. Vid upphandling av entreprenör för insamling av flera fraktioner är det viktigt att ställa krav på att utsorterade fraktioner hanteras på ett sådant sätt att de inte blandas, från tömning av behållare till lossning av insamlat avfall på mottagande anläggning. Anbudsgivaren bör kunna redovisa rutiner för detta. Vid upphandling av insamling av avfall i olikfärgade påsar är det därför viktigt att ställa krav på begränsning av komprimeringen, för att minska risken för att påsar går sönder eller att den efterföljande optiska sorteringen försvåras. Anbudsgivaren ska kunna redovisa rutiner för att anpassa komprimeringen. Insamlade fraktioner ska normalt tillhöra beställaren, vilket bör framgå av förfrågan. Oavsett vilken typ av FNI-system som valts så är det viktigt att ställa krav på att personalen hos en upphandlad insamlingsentreprenör observerar och rapporterar felsortering. Vid upphandling av omlastning, mellanlagring och förbehandling är det viktigt att ställa krav på att utsorterade fraktioner hålls åtskilda och hanteras på ett sådant sätt att kvaliteten inte försämras eller att behandling och återvinning försvåras. Omlastning och mellanlagring kan helt eller delvis inkluderas vid upphandling av förbehandling, behandling och återvinning. Omlastning och mellanlagring kan i vissa fall vara naturligt att inkludera i en upphandling av insamlingsentreprenör. Det är viktigt att tänka igenom vilka tjänster som kan handlas upp tillsammans, med hänsyn till exempelvis marknaden i aktuell region. 5.5 Ruttplanering och dimensionering Oavsett insamlingssystem kan logistik, ruttplanering och dimensionering behöva ses över. Följande kan behöva beaktas särskilt: Vid insamling i separata behållare ökar antalet behållare som ska tömmas, vilket inverkar på ruttplaneringen. Insamling i fyrfackskärl eller av olikfärgade påsar innebär att flera fraktioner hämtas vid varje hämtningstillfälle. 17

18 Det är fördelaktigt om kärl- och säckavfall från alla hushåll kan hämtas vid samma turer, oavsett om de är anslutna till FNI eller inte. Vid insamling i fyrfackskärl bör därför valet av fack för olika fraktioner liksom kärllösning för hushåll som inte är anslutna till FNI beaktas särskilt. Vid insamling i fyrfackskärl kan prestationen vara ungefär densamma som innan införande av systemet, eller lägre beroende på typ av fordon och antal/typ av behållare i utgångsläget. Vid insamling i olikfärgade påsar kan komprimeringsgraden i insamlingsfordonen behöva sänkas, vilket antingen innebär att fordonen töms oftare eller att större fordon används än vad som annars hade behövts. Det är fördelaktigt om alla fraktioner kan lossas på samma plats så att körning till flera anläggningar undviks och det därmed ges utrymme för tömning av fler kärl per dag. Gör gärna en inventering av hämtningsförhållanden inför ruttplaneringen. Om det nya insamlingssystemet kräver specialanpassade eller större insamlingsfordon så kan provturer i områden där framkomligheten bedöms kunna bli ett problem underlätta planeringen av införandet. Införande av ett FNI-system kan vara ett bra tillfälle att åtgärda hämtningsställen som är olämpliga med hänsyn till logistik eller arbetsmiljö. I vissa områden kan det bli aktuellt med andra lösningar än det system som införs i kommunen i övrigt. Se även resonemang om etablerbarhet i kapitel

19 6. Uppföljning Nedan lämnas översiktliga rekommendationer om hur uppföljning kan göras av insamlingsresultatet vid FNI. 6.1 Metoder för uppföljning av insamlingsresultat Uppföljning av insamlingsresultatet kan göras på olika sätt och rutiner för detta bör bli en del av det övriga kvalitetsarbetet. Insamlad mängd förpackningar och returpapper kan ge en första indikation på effekten av FNI-systemet vid jämförelse med mängder före införandet. Att följa den årliga utvecklingen av insamlade mängder är ofta grunden i uppföljningen. En förutsättning är att mängderna är de faktiskt invägda för aktuell kommun (inte beräknade med hjälp av schabloner) och att varje fraktion har vägts in separat vid lossning på omlastningsstationen. Insamling i olikfärgade påsar försvårar separat vägning av respektive fraktion, eftersom påsarna i så fall först måste separeras. Vid omlastning sker löpande kvalitetskontroll genom okulär besiktning och vägning av respektive fraktion. Som komplement till detta kan även plockanalyser göras av brännbar fraktion och utsorterade fraktioner. Grunderna i den metod för plockanalys som rekommenderas i Avfall Sveriges manual för plockanalys av kärl- och säckavfall (rapport 2013:11) kan även användas för utsorterade fraktioner av förpackningar och returpapper. Det är ofta användbart att göra plockanalyser både före och efter införande av FNI. Genom plockanalys av brännbar fraktion kan exempelvis andel och mängd förpackningar och returpapper i den brännbara fraktionen bestämmas. Genom plockanalys av utsorterade fraktioner kan kvaliteten på materialen bestämmas. Vid utvärderingen kan det också vara värdefullt att reflektera över hur väl källsortering av andra fraktioner fungerar. Erfarenheter visar att en satsning på FNI kan bidra till ökad utsortering av matavfall eller farligt avfall. Kundundersökningar kan användas för att ta reda på hushållens attityder till FNI och kunskaper om sorteringen. Frågor om sorteringen kan ställas som en del av generella undersökningar om kommunal service eller avfallshantering men det kan också göras särskilda undersökningar om just FNI. Det kan exempelvis vara intressant att ställa följande frågor till hushållen: Hur nöjda hushållen är med FNI Hur informationen om sorteringen fungerar I vilken utsträckning utsortering av olika fraktioner sker Hur väl volymen hos behållare eller fack räcker Betalningsvilja för FNI Frågor kan med fördel även ställas till insamlingspersonalen för att fånga upp deras perspektiv, exempelvis avseende sorteringsresultat, fyllnadsgrad i behållare eller fack samt arbetsmiljö. Fastighetsägare och hyresgäster bör få återkoppling för att tydliggöra att sorteringsresultatet ger miljönytta. 19

20 6.2 Nyckeltal för uppföljning av FNI Eftersom syftet med FNI är att skapa en bättre servicenivå som bidrar till ökad utsortering av förpackningar och returpapper av god kvalitet så bör de nyckeltal som används spegla just detta. Exempel på nyckeltal som kan användas för uppföljning av FNI kan vara: Insamlad mängd förpackningar och returpapper (kg/hushåll) Mängd förpackningar och returpapper i brännbart avfall (kg/hushåll och vecka) Andel förpackningar och returpapper i brännbart avfall (%) Andel förpackningar och returpapper som sorteras ut av total mängd förpackningar och returpapper (%) 1 Andel felsorterat i utsorterade förpackningar och returpapper (%) 2 Andel hushåll som är nöjda med FNI (%) Nyckeltalen kan beräknas för var och en av respektive fraktion eller för förpackningar och returpapper sammantaget och användas vid årlig utvärdering av insamlingen, i kommunikation med hushållen eller i dialog med mottagande anläggningar. 6.3 Jämförelser mellan kommuner Framtagna nyckeltal kan med fördel jämföras med nyckeltal från andra kommuner. Vid jämförelser måste alltid lokala förhållanden i respektive kommun beaktas för att eventuella skillnader ska kunna tolkas. Om möjligt bör kommuner med så likartade förutsättningar som möjligt jämföras. Relevanta slutsatser om hur väl insamlingen av förpackningar och returpapper fungerar i en kommun jämfört med en annan kan inte dras enbart utifrån andel förpackningar och returpapper i brännbart avfall i procent, eftersom denna andel även beror av utsortering av andra fraktioner. Exempelvis ökar andelen förpackningar och returpapper i brännbart avfall vid införande av matavfallsinsamling. Andelen som sorteras ut av total mängd förpackningar och returpapper (källsorteringsgraden) kan normalt inte beräknas om flera olika insamlingssystem används parallellt, exempelvis FNI och återvinningsstationer. Nyckeltal avseende insamling av förpackningar och returpapper kan rapporteras in i respektive hämtas från Avfall Web. 1 Kallas även källsorteringsgrad. 2 Är ett mått på renheten på utsorterade fraktioner. 20