Plockanalys av hushållens brännbara kärlavfall

Transkript

1 Plockanalys av hushållens brännbara kärlavfall

2 Sammanfattning Den 3-4 september 2013 har brännbart avfall från hushåll samlats in för att genomföra en plockanalys av innehållet. Uttagna prover har skickats till företaget Envir AB för analys. Syftet var bland annat att bedöma avfallets sammansättning och kvalitet, utvärdera utsorteringsgraden av avfallet, bedöma skillnader i kvalitet mellan villahushåll och lägenhetshushåll. Avsikten var också att återkoppla resultatet till hushållen. Resultatet från analysen av avfallet ger också ett bra underlag för beräkning av den mängd matavfall som kan samlas in i kommunen när insamlingssystem för matavfall införs. Det är även till hjälp i arbetet med den kommunala avfallsplanen. Plockanalysen har genomförts enligt Avfall Sveriges manual Manual för plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall, rapport U2013:11. Planering av arbetet har genomförts under perioden april t o m augusti 2013 av personal från renhållningsavdelningen samt av personal från företaget Envir AB, som också har genomfört sortering och analys av avfallet. Insamling av avfall har skett från ett villaområde (Kolberga) och ett lägenhetsområde (Granliden, Södertorn) i Oskarshamn. Insamlingen av avfallsproverna genomfördes med sopbil under vecka 36, I villaområdet läggs avfallet i kärl och i lägenhetsområdet läggs avfallet i 5 stycken underjordsbehållare av typ Molok. Totalt samlades kg avfall in från lägenhetsområdet och kg avfall in från villaområdet. Proverna som togs ut skickades i plastbehållare till Envirs avfallslaboratorium i Helsingborg för sortering och analys. Avfallet sorterades i 24 st fraktioner. Totalt sorterades 612 kg avfall från villahushållen och 491 kg avfall från lägenhetshushållen. Ett villahushåll genererar i genomsnitt totalt 8,19 kg avfall/hushåll och vecka och ett lägenhetshushåll 7,83 kg avfall/hushåll och vecka. Villahushållen producerar mindre avfall än ett genomsnittligt villahushåll i Sverige, de slänger också mindre matavfall än genomsnittet. Lägenhetshushållen producerar betydligt mer avfall än ett genomsnittligt lägenhetshushåll i Sverige. Jämfört med villahushållen innehåller avfallet från lägenheter något mer farligt avfall och elektronikavfall. Lägenhetshushållen kan framförallt bli bättre på att sortera ut lampor och batterier. Det fanns 0,7 batterier och 0,8 lampor per 100 kg avfall från villor. Från lägenheter var motsvarande siffror 1,2 batterier och 1,6 lampor per 100 kg avfall. Andelen matavfall i avfallet är ca 19 % från lägenheter och ca 16 % från villor. Avfallet från villahushållen innehåller stora mängder trädgårdsavfall, drygt 10 %. Andelen tidningar och förpackningsmaterial är uppemot 30 % i det analyserade avfallet för både villor och lägenheter. Samtliga hushåll kan bli bättre på att sortera ut pappers- och plastförpackningar och tidningar. Bäst är hushållen på att sortera ut metall, glas och wellpapp. 2

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Metod Planering/Förstudie Provinsamling och uttag av prov Sortering och utvärdering Resultat och jämförelse Sammansättning i kg/hushåll och vecka Procentuell fördelning av fraktioner Jämförelse KSRR Jämförelse nationella nyckeltal Diskussion Erfarenheter och att tänka på inför framtida plockanalyser Planering Val av undersökningsområde Uttag av prov Referenser Bilagor Bilaga 1 Bakgrundsinformation 3

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den 3-4 september 2013 har brännbart avfall från hushåll samlats in för att genomföra en plockanalys av innehållet. Avfallet har samlats in med kommunens sopbilar och prov har tagits ut som har skickats till företaget Envir AB för analys. 1.2 Syfte Syftet med plockanalysen var följande: Bedöma avfallets sammansättning och kvalitet. Utvärdera utsorteringsgraden av avfallet till exempel hur väl förpackningar och farligt avfall sorteras ut. Bedöma skillnader i kvalitet och utsorteringsgrad mellan villahushåll och lägenhetshushåll. Återkoppla resultatet till hushållen för att påverka i positiv riktning vad som behöver åtgärdas. Resultatet från analysen ger också ett bra underlag för beräkning av den mängd matavfall som kan samlas in i kommunen när insamlingssystem för matavfall införs. Det är även till hjälp i arbetet med den kommunala avfallsplanen. 1.3 Metod Plockanalysen har genomförts enligt Avfall Sveriges manual Manual för plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall, rapport U2013: Planering/Förstudie Planering av arbetet har genomförts under perioden april t o m augusti 2013 av personal från renhållningsavdelningen samt av personal från företaget Envir AB, som också har genomfört sortering och analys av avfallet. Under planeringstiden formulerades syftet med plockanalysen och metod för genomförande bestämdes. Det bestämdes att avfallet skulle samlas in från ett villaområde (Kolberga) och ett lägenhetsområde (Granliden, Södertorn) i Oskarshamn och när plockanalysen skulle ske. Bakgrundsinformation om respektive område redovisas i bilaga 1. Urvalet av dessa områden gjordes med hänsyn till att det skulle vara praktiskt möjligt med tanke på genomförandet av analysen. För att plockanalysen skulle hinna ske innan veckoslut krävdes att insamlingen genomfördes i början av veckan. Vid urvalet av områden diskuterades även de praktiska hämtningsförhållandena utifrån t ex tidsåtgång vid hämtning (Underjordsbehållare av typ Molok, som används i lägenhetsområdet, går snabbt att tömma.) Offert för genomförande av sortering och analys av avfallet togs in och beställning av uppdraget gjordes. Kontakt togs även med Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR) för att ta del av erfarenheter från deras plockanalys som genomfördes

5 1.3.2 Provinsamling och uttag av prov Insamlingen av avfallsproverna genomfördes med sopbil under vecka 36, Den 3 september 2013 samlades avfall in från lägenhetsområdet Granliden på Södertorn, se figur 1 och 2, och den 4 september 2013 skedde insamling från villaområdet Kolberga. I lägenhetsområdet läggs avfallet i 5 stycken underjordsbehållare av typ Molok. Totalt samlades kg avfall in från lägenhetsområdet och kg avfall in från villaområdet. Figur 1 och 2. Tömning av Molok i lägenhetsområdet Granliden på Södertorn. Inför insamlingen av avfallsprover informerades chaufförerna att det var viktigt att inte få med något verksamhetsavfall vid hämtning. När underjordsbehållarna tömdes i Granliden var avfallsingenjör med och vid insamlingen i Kolberga deltog avfallsingenjör delvis. Insamlade prov transporterades till Storskogens avfallsanläggning där de vägdes vid inleverans. Varje prov tippades sedan ut på plattan där maskinförare blandade och fördelade ut provet i en sträng med gripklon på sorteringsmaskinen, se figur 3 och 4. Figur 3. Tömning av insamlat prov på Storskogen. Figur 4. Blandning av prov med sorteringsmaskin. Från varje prov togs 3 st delprov ut som lades i plastbehållare som tillhandahållits från Envir, se figur 5 och 6. Varje delprov vägdes och totalt skickades ca 500 kg avfall från varje område in för analys. Vid blandning och uttag av prov deltog avfallsingenjör för att dokumentera uttaget av prov och notera delprovens vikter. 5

6 Figur 5. Uttag av prov. Figur 6. Tre delprov togs ut som lades i plastbehållare Sortering och utvärdering Proverna som togs ut skickades i plastbehållare till Envirs avfallslaboratorium i Helsingborg för sortering och analys. Envir delade upp avfallet i primära och sekundära fraktioner enligt tabell 1. Totalt sorterades avfallet i 24 st fraktioner. Sorteringen genomfördes enligt den sorteringsmetodik som beskrivs i Avfall Sveriges manual för plockanalys. Efter sortering beräknades sedan en procentuell sammansättning för det sorterade avfallet. 6

7 Tabell 1. Avfallsfraktioner vid sortering Primär fraktion Sekundär fraktion Bioavfall Matavfall Trädgårdsavfall Papper och kartong Tidningar, journaler Wellpapp Pappersförpackningar Övrigt papper Plast Mjukplast Frigolit Hårdplastförpackningar Övrig plast Glas Glasförpackningar Övrigt glas Metall Metallförpackningar Övrig metall Inert material Farligt avfall Porslin, kattsand, aska Läkemedel Övrigt farligt avfall El- och elektronik Batterier Ljuskällor Småelektronik Övrigt Trä Textil Blöjor, bindor o dyl Allt övrigt 7

8 2 Resultat och jämförelse Nedan redovisas en sammanställning av resultatet av analysen för villahushåll respektive lägenhetshushåll. Totalt sorterade Envir 612 kg avfall från villahushåll och 491 kg avfall från lägenhetshushåll. I redovisningen av resultatet nedan görs jämförelse dels med nationella nyckeltal och delvis även med resultat från plockanalys genomförd av KSRR (Kalmarsundsregionens renhållare) Informationen är sammanställd utifrån resultat redovisat från plockanalysföretaget Envir AB. 2.1 Sammansättning i kg/hushåll och vecka Nedanstående tabell 2 redovisar hur stora mängder avfall som varje hushåll genererar per vecka. För att beräkna antal kg/hushåll och vecka behövs uppgifter om antalet dagar under vilka avfallet har genererats. För lägenheter i analysen är hämtningsintervallet var 14:e dag och för villor är hämtningsintervallet var 14:e dag alternativt var 4:e vecka. 354 st villahushåll har hämtning var 14:e dag och 36 st villahushåll har månadstömning. Tabell 3 visar att villahushållen totalt genererar mer avfall än ett lägenhetshushåll i de analyserade områdena. Ett villahushåll genererar i genomsnitt totalt 8,19 kg avfall/hushåll och vecka och ett lägenhetshushåll 7,83 kg avfall/hushåll och vecka. Tabell 2. Antal kg avfall per hushåll och vecka. Villahushåll Lägenhetshushåll Fraktion (kg/hushåll/vecka) (kg/hushåll/vecka) Matavfall 1,35 1,48 Trädgårdsavfall 0,82 0,40 Tidningar och förpackningar 2,22 2,49 Inert material 0,84 0,92 Farligt avfall 0,00 0,01 El & elektronik 0,01 0,02 Övrigt brännbart 2,95 2,52 Totalt 8,19 7, Procentuell fördelning av fraktioner I figur 7 och 8 nedan redovisas procentuell fördelning av fraktionerna matavfall, trädgårdsavfall, övrigt brännbart, tidningar och förpackningar, el & elektronik, farligt avfall och inert material i det brännbara avfallet från villahushåll respektive lägenhetshushåll. Andelen tidningar och förpackningsmaterial är uppemot 30 % i det analyserade avfallet för både villor och lägenheter. Ur figur 9 och 10 framgår att denna del till största delen består av pappers- och plastförpackningar och tidningar. Bäst är hushållen på att sortera ut metall, glas och wellpapp. 8

9 Hushållen i det undersökta lägenhetsområdet har fastighetsnära insamling av tidningar och glas. Jämfört med villahushållen innehåller avfallet från lägenheter trots det något större mängder tidningar och glas. Jämfört med villahushållen innehåller avfallet från lägenheter något mer farligt avfall och elektronikavfall. Lägenhetshushållen kan framförallt bli bättre på att sortera ut lampor och batterier. Det fanns 0,7 batterier och 0,8 lampor per 100 kg avfall från villor. Från lägenheter var motsvarande siffror 1,2 batterier och 1,6 lampor per 100 kg avfall. Andelen matavfall i avfallet är ca 19 % från lägenheter och ca 16 % från villor. Avfallet från villahushållen innehåller stora mängder trädgårdsavfall, drygt 10 %. Lägenhetsavfallet innehåller hälften så mycket trädgårdsavfall jämfört med avfallet från villorna. Figur 7. Procentuell fördelning av olika fraktioner i det brännbara avfallet från villor. Figur 8. Procentuell fördelning av olika fraktioner i det brännbara avfallet från lägenheter. 9

10 Figur 9. Procentuell fördelning av sekundära fraktioner av avfallet från villor. Figur 10. Procentuell fördelning av sekundära fraktioner av avfallet från lägenheter. 10

11 2.3 Jämförelse KSRR Jämfört med plockanalys genomförd av KSRR (Kalmarsundsregionens renhållare) 2012 genererar ett lägenhetshushåll i Oskarshamn nästan dubbelt så mycket avfall som ett genomsnittligt lägenhetshushåll i KSRR. Ett genomsnittligt lägenhetshushåll i Oskarshamn genererar ca 7,8 kg/hushåll och vecka medan motsvarande siffra för KSRR är ca 4 kg/hushåll och vecka. Ett villahushåll i Oskarshamn genererar mindre avfall än ett genomsnittligt villahushåll i KSRR. I Oskarshamn genererar ett villahushåll ca 8,2 kg/hushåll och vecka och i KSRR är motsvarande värde ca 9,8 kg/hushåll och vecka. Strax under 20 % av andelen avfall från undersökningsområdena i Oskarshamn utgörs av matavfall. Jämfört med plockanalysen genomförd av KSRR är andelen matavfall från undersökningsområdena mycket låg. Andelen matavfall i ett genomsnittligt hushåll i KSRR är drygt 40 %, alltså mer än dubbelt så mycket som i Oskarshamn. 2.4 Jämförelse nationella nyckeltal Nedan i tabell 3 redovisas en jämförelse mellan resultatet från plockanalysen i Oskarshamn med andra plockanalyser i svenska kommuner som genomförts av SAKAB och NSR. Tabell 3. Resultat från Oskarshamn 2013 och sammansättning på kärl och säckavfall från villor och lägenheter i svenska kommuner 2011 enligt plockanalyser utförda av SAKAB och NSR(kg per hushåll och vecka). Blandat brännbart, Villa Oskarshamn Blandat brännbart, Villa Sverige Blandat brännbart, Lägenhet Sverige Bioavfall 2 2,2 4,0 1,9 1,9 Blandat brännbart, Lägenhet Oskarshamn Returpapper 0,3 (0,2) 0,8 (0,6) 0,6 (0,3) 0,4 (0,3) Pappersförpackningar 0,6 (0,3) 0,7 (0,4) 0,4 (0,2) 0,6 (0,3) Plastförpackningar 3 1,1 (0,6) 1,3 (0,7) 0,7 (0,3) 1,3 (0,7) Glasförpackningar 0,1 0,2 0,1 0,2 Metallförpackningar 0,1 (0,1) 0,1 (0,1) 0,1 (0,1) 0,1 (0,1) Övrigt icke brännbart 0,8 0,3 0,4 0,9 Övrigt brännbart 3,0 2,0 1,0 2,5 FA inkl småbatterier 0,00 0,02 0,01 0,01 Elavfall inkl lampor 0,01 0,02 0,02 0,02 Summa, brännbart 8,2 9,5 5,1 7,8 11

12 1 Inom parentes redovisas medianvärden korrigerade för fukt och smuts med korrektionsfaktorer enligt Avfall Sveriges manual för plockanalys (plast- och pappersförpackningar 0,56; returpapper och metallförpackningar 0,65). 2 Matavfall och trädgårdsavfall. 3 Förpackningar av mjukplast och hårdplast. Ett villahushåll i Oskarshamn producerar mindre avfall än ett genomsnittligt hushåll i Sverige. Det fanns mindre matavfall, tidningar och förpackningar, elektronik och farligt avfall i restavfallet från Oskarshamn än i avfallet i ett genomsnittligt villahushåll i Sverige. Villor i detta område slänger mindre matavfall än ett genomsnittligt svenskt villahushåll. Däremot slänger de stora mängder trädgårdsavfall (jord, löv och grenar) i det brännbara avfallet. Ett lägenhetshushåll producerar betydligt mer avfall än ett genomsnittligt lägenhetshushåll i Sverige. Det fanns mer plast, pappers- och glasförpackningar i restavfallet från lägenheter i Oskarshamn än i genomsnitt i Sverige. Det fanns däremot mindre tidningar i avfallet från lägenheter än i genomsnitt i Sverige. 12

13 3 Diskussion Resultatet av plockanalysen visar att hushållen kan bli bättre på att sortera ut tidningar och förpackningar. För både villor och lägenheter är andelen tidningar och förpackningsmaterial uppemot 30 % i analyserat avfall. Re. Information till hushållen är viktigt om varför man ska sortera och hur de olika avfallsslagen återvinns. En ökad kunskap hos hushållen motiverar förhoppningsvis till en ökad sorteringsgrad. Idag informeras om sortering på kommunens hemsida och i renhållningens informationsblad Avfallsnytt som delas ut två gånger per år. På kommunens hemsida finns också en sorteringsguide för nedladdning. För att höja utsorteringsgraden kan informationssatsningar göras där hushållen informeras om avfallssortering. En ny sorteringsguide skulle kunna tas fram och finnas tillgänglig på t ex hemsidan, att ladda ner som app i mobiltelefonen och i tryckt version som skickas ut till alla hushåll i kommunen. Det är viktigt att sprida informationen på olika sätt för att nå ut till så många som möjligt. Något att fundera på är även att ge ut informationen på olika språk. I lägenhetsområdet Granliden finns tillgång till fastighetsnära insamling av glas och tidningar. Andelen insamlade tidningar i området är högre än genomsnittet i Sverige men andelen insamlat glas är lägre än genomsnittet. Fastighetsnära insamling vid flerfamiljshus sker idag på fastighetsägarens initiativ. För villahushåll erbjuds inte fastighetsnära insamling. En möjlighet till förändring av insamlingssystemet för förpackningar och tidningar är att införa fastighetsnära insamling för alla hushåll i kommunen. Villahushållen slänger stora mängder trädgårdsavfall i restavfallet. Detta varierar troligtvis med årstiden och vid tiden för plockanalysen var det högsäsong för den typen av avfall. Utsorteringsgraden av trädgårdsavfall skulle kunna ökas genom t ex säsongshämtning vid fastigheterna. Det skulle också kunna genomföras en informationskampanj riktad till villahushåll om var man kan lämna sitt trädgårdsavfall och om möjligheten att ha en egen kompost i sin trädgård. Överlag fungerar insamlingssystemen för farligt avfall bra, men lägenheterna kan bli bättre på att sortera ut lampor och batterier. Insamlingssystem för lampor, lysrör och batterier finns i många livsmedelsbutiker i Oskarshamn. Information om insamlingssystemet finns idag på kommunens hemsida. Någon större informationskampanj om detta insamlingssystem har inte genomförts tidigare, varför det kan vara en bra idé att informera om detta insamlingssystem i t ex renhållningens informationsblad Avfallsnytt samt i sorteringsguiden. 13

14 4 Erfarenheter och att tänka på inför framtida plockanalyser 4.1 Planering Planeringstiden inför en plockanalys är viktig. Planering bör starta i god tid, omkring 4 månader innan plockanalysen ska genomföras. En väl genomförd förstudie underlättar fortsatt arbete samt är bra att ha som underlag inför eventuell upphandling/offertintagning. Planera så att insamling sker i början av veckan, så att sortering hinner ske innan veckoslut. 4.2 Val av undersökningsområde Glesbygd/landsbygd är inte representerad i denna analys. Inför framtida analyser kan det vara intressant att ta med ett sådant område och jämföra hur sorteringen ser ut på landsbygden jämfört med i tätorten. Det är viktigt att tänka på att välja delområden utifrån syftet med plockanalysen. För att få ett så representativt delområde som möjligt är följande parametrar viktiga att beakta: o Antal invånare och antal hushåll o Boendestruktur o Säsongsvariationer o Befolkningens åldersstruktur o Inkomstnivåer Lägenhetsområdet som valdes till denna plockanalys var något litet. Inför genomförande av nästa plockanalys kan det vara bra att tänka på att välja ett delområde med fler antal hushåll. I denna analys valdes ett område med underjordsbehållare vilket inte representerar hur det i övrigt ser ut i kommunen. Inför framtida undersökningar kan det vara bra att tänka på att välja ett område som har ett insamlingssystem och den typ av insamlingsbehållare som övervägande av hushållen i kommunen har. 4.3 Uttag av prov Viktigt att tänka på så är att inget verksamhetsavfall hämtas under samma tur som avfallet som ska till analys samlas in. Vid provneddelning är det är viktigt att vara försiktig så att inte påsar går sönder. Vid denna analys användes en gripklo vid uttag av prov. Vid uttag av prov kom delvis löst avfall med. Försök undvika det så gott det går. 14

15 5 Referenser Avfall Sverige 2013, Rapport U2013:11; Manual för plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall. Miljö- och avfallsbyrån 2013, Plockanalys av hushållens kärlavfall KSRR. 15

16 Bilaga 1 Bakgrundsinformation Nedan presenteras bakgrundsinformation för de två undersökningsområdena Kolberga och Granliden (Södertorn). Undersökningsområde Kolberga Granliden (Södertorn) Uppgifter om hushållen Antal hushåll (st) Villa 354 st (var 14:e dag) 36 st (var 4:e vecka) Totalt 390 st - Lägenhet Fritidshus - - Uppgifter om avfallshanteringen Avfallsfraktion som samlas in Blandat brännbart hushållsavfall Blandat brännbart hushållsavfall Insamlingssystem för kärlavfall Ett kärl Molok 5 m 3 Hämtningsintervall kärlavfall Insamlingssystem för förpackningar och tidningar Övriga uppgifter Var 14:e dag alternativt var 4:e vecka ÅVS Var 14:e dag ÅVS, FNI (tidningar och glas) Åldersstruktur Blandade åldrar. Blandade åldrar. Insamlingssystem för farligt avfall ÅVC. Det finns insamlingsbehållare för lampor, lysrör och batterier i livsmedelsbutiker. Insamling av farligt avfall sker 2 ggr/år på torget. ÅVC. Det finns insamlingsbehållare för lampor, lysrör och batterier i livsmedelsbutiker. Insamling av farligt avfall sker 2 ggr/år på torget. Insamlingssystem för grovavfall ÅVC ÅVC Tillgång till ÅVS Två stycken, som ligger på Runvägen i Fallebo och vid Havslätts parkering. FNI av glas och tidningar. Närmaste ÅVC 700 m 16

17 Tillgång till ÅVC Informationskampanjer som har genomförts nyligen Säsongsvariationer Avstånd till Storskogens ÅVC är ca 6,5 km. Avfallsnytt delas ut till alla hushåll 2 ggr/år. I området finns inga fritidshus. Avstånd till Storskogens ÅVC är ca 3,4 km. Avfallsnytt delas ut till alla hushåll 2 ggr/år. I området finns inga fritidshus. Annat viktigt med hänsyn till syftet Villaområde i tätort Flerfamiljshus/lägenheter som ägs av kommunala bostadsbolaget Byggebo. 17