RAPPORT BERGSLAGENS KOMMUNALTEKNIK PLOCKANALYS AV HUSHÅLLENS KÄRL- OCH SÄCKAVFALL UPPDRAGSNUMMER THERESE SILFVERDUK

Transkript

1 RAPPORT BERGSLAGENS KOMMUNALTEKNIK UPPDRAGSNUMMER PLOCKANALYS AV HUSHÅLLENS KÄRL- OCH SÄCKAVFALL MALIN SERNLAND THERESE SILFRDUK

2 Förord Bergslagens kommunalteknik (BKT) har upprättat en ny avfallsplan och vill inför fortsatt planeringsarbete skaffa sig data om medlemskommunernas avfall och sammansättningen av hushållens kärl- och säckavfall. Mot denna bakgrund har plockanalyser genomförts. BKT har givit Sweco i uppdrag att genomföra plockanalyserna. Konsultinsatsen har genomförs av Malin Sernland som har varit uppdragsledare, föreläsare och skrivit de huvudsakliga delarna av rapporten, Therese Silfverduk har gjort beräkningar av kilogram per hushåll och vecka samt skrivit dessa texter i rapporten och Mari Chmielewski har kvalitetsgranskat rapporten. Kontaktperson för BKT har varit kvalitetsledare Michael Lindström som även har bidragit med värdefullt underlag och löpande dialog under projektet. Malin Sernland Projektledare, Sweco Sweco Ingenjör Bååths Gata 7 Box 8 SE Västerås, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Malin Sernland Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) malin.sernland@sweco.se

3 Sammanfattning Bergslagens kommunalteknik (BKT) har upprättat en ny avfallsplan och vill inför fortsatt planeringsarbete skaffa sig data om medlemskommunernas avfall och sammansättningen av hushållens kärl- och säckavfall. Mot denna bakgrund har plockanalyser genomförts i kommunerna Hällefors, Nora, Lindesberg och Ljusnarsberg. Analysen omfattar 6 moderprov av restavfall respektive matavfall från både villor och lägenheter i respektive kommun. Plockanalysen har genomförts med Avfall Sveriges metodik (Manual för plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall, rapport U203:). Resultatet visar att restavfall från både villor och lägenheter i de fyra kommunerna består, utöver traditionellt restavfall, till en större del av matavfall samt tidningar och förpackningar och en liten del farligt avfall och elavfall. Matavfallet från både villor och lägenheter i de fyra kommunerna har en hög renhet och av det avfall som inte har sorterats rätt utgörs den största andelen av tidningar och förpackningar. Inget eller endast mycket små mängder farligt avfall påträffades. I samtliga kommuner genererar villahushåll en större mängd restavfall och matavfall per hushåll och vecka än ett lägenhetshushåll. En trolig förklaring är att det generellt bor fler personer i ett villahushåll än ett lägenhetshushåll. Resultatet från beräkningarna på kilo per hushåll och vecka ska beaktas med försiktighet då moderproven representerar avfall som kommer från olika abonnemangsformer vilket försvårar möjligheterna att göra korrekta beräkningar. Total mängd blandat avfall (restavfall inkl. osorterat matavfall) i kilo per hushåll kan därför inte redovisas i denna rapport.

4

5 Innehåll Inledning 2. Bakgrund 2.2 Syfte 2.3 Avgränsning 2 2 Metod 3 2. Planering Förstudie Provinsamling Provneddelning Sortering Utvärdering 8 3 Resultat 8 3. Avfallets sammansättning i kilogram per hushåll och vecka Samtliga kommuner Hällefors kommun Lindesbergs kommun Nora kommun Ljusnarsbergs kommun Avfallets sammansättning i procent Samtliga kommuner Hällefors kommun Lindesbergs kommun Nora kommun Ljusnarsbergs kommun 34 4 Felkällor 37 5 Referenser 39 Bilagor Bilaga. Bilaga 2. Bilaga 3. Sorteringsprotokoll Beskrivning av undersökningsområdet (kommunerna) och uppgifter om delområden och moderprov Lista över adresser varifrån avfallet hämtats (39)

6 Inledning. Bakgrund Bakgrund till att plockanalys har genomförts är att Bergslagens kommunalteknik (BKT) har upprättat en ny avfallsplan och vill inför fortsatt planeringsarbete skaffa sig data om medlemskommunernas avfall och sammansättningen av hushållens kärl- och säckavfall. Utifrån detta har plockanalyser genomförts i kommunerna Hällefors, Nora, Lindesberg och Ljusnarsberg..2 Syfte Syftet med plockanalysen är ta fram data över sammansättningen av hushållens kärl- och säckavfall i de fyra kommunerna Nora, Lindesberg, Ljusnarsberg och Hällefors genom att jämföra olika typer av bostadsområden och avfallsabonnemang i kommunen. Syftet är vidare att beräkna: Sammansättningen av hushållens kärl- och säckavfall i kilo per hushåll och vecka. Sammansättningen av hushållens kärl- och säckavfall fördelat i procent..3 Avgränsning Plockanalysen omfattar två delområden i respektive kommun (villa och lägenhet) och avfallet utgörs av restavfall samt utsorterat matavfall. Nedan redovisas de delområden som ingick i plockanalysen. Kommun Delområde Restavfall Matavfall Hällefors villa lägenhet Nora villa lägenhet Lindesberg villa lägenhet Ljusnarsberg villa lägenhet Totalt antal prov per fraktion 8 8 Totalt antal prov för plockanalysen 6 2 (39)

7 2 Metod Metoden som har använts vid genomförandet av plockanalyserna är Avfall Sveriges manual för plockanalys, Rapport U203:. Metodiken omfattar sex steg:. Planering 2. Förstudie 3. Provinsamling 4. Provneddelning 5. Sortering 6. Utvärdering Hur dessa steg ska genomföras återges i sin helhet i ovan nämna manual och redovisas inte vidare i denna rapport. För varje steg finns ett antal nyckelmoment som anses vara särskilt viktiga vid analysens genomförande, dessa nyckelmoment och eventuella avsteg från rekommendationerna redovisas nedan. 2. Planering Nyckelmomenten i planeringen är formulering av syftet, ta fram en detaljerad tidplan, träffa överenskommelser med berörd personal och planera arbetsmiljön. Syftet formulerades av BKT:s kontaktperson och konsulten under ett startmöte (se Syfte). Konsulten upprättade en övergripande tidplan för projektet som helhet och en mall för en detaljerad tidplan som omfattande insamling och sortering. BKT:s kontaktperson fyllde, tillsammans med insamlingsentreprenören, i den detaljerade tidplanen baserad på att insamling skulle ske via ordinarie hämtningsrutt och på ordinarie hämtningsdag. Rutten modifierades med hänsyn till syftet avseende bl. a. exkludering av verksamheter och ingen komprimering. BKT:s kontaktperson samordnade interna resurser såsom maskinpersonal och sorteringslokal medan konsulten samordnade sorteringspersonal och externa resurser. Konsulten säkerställde även att arbetsmiljön i sorteringslokalen planerades enligt manualens rekommendationer. Behov av erforderlig skyddsutrustning identifierades och införskaffades. Inför sortering genomfördes en inventering av arbetsmiljön. 2.2 Förstudie Nyckelmomenten i förstudien är dokumentera fakta om undersökningsområdet (kommunen), välja ut delområden, dokumentera fakta om delområden, planera rutter, planera provinsamling och ge moderprovet namn. Fakta om undersökningsområdet dokumenterades av BKT:s kontaktperson enligt manualens bilagor. Uppgifter som noterades var såsom exempelvis antal hushåll per boendetyp, andel verksamheter och grundläggande uppgifter om avfallshanteringen samt avstånd till ÅVC. Dokumentationen har sammanställts i bilaga 2. Utifrån fakta om 3 (39)

8 4 (39) undersökningsområdet valdes mindre delområden ut med hänsyn till syftet. Parametrar som beaktades var exempelvis boendetyp, landsbygd/centrum och typ av avfallsabonnemang. Fakta om varje delområde och det specifika moderprovet dokumenterades, såsom exempelvis moderprovets namn, antal hushåll som moderprovet representerade och insamlingsintervall. Moderprovets namn baserades på delområde, boendetyp och avfallsfraktion. Rutterna i respektive delområde planerades utifrån erfarenhet, lokalkännedom, tidigare plockanalys och sammanställningen om undersökningsområdet. 2.3 Provinsamling Nyckelmomenten i provinsamlingen är notera hämtningspersonalens kontaktuppgifter, undvika komprimering, följa med vid insamlingen, säkerställa att den planerade rutten följs, utesluta verksamheter, ta prov från minst en veckas avfallsproduktion, dokumentera fakta om rutterna samt skydda det insamlade provet. Insamlingsentreprenörens driftledare tillhandahöll kontaktuppgifter till insamlingspersonalen. Före insamlingstillfället hade driftledare och insamlingspersonal erhållit särskilda instruktioner för insamlingen anpassade till de särskilda förutsättningar som gäller vid plockanalys. En särskilt viktig instruktion var att undvika komprimering av avfallet, detta för att underlätta sortering av avfallet och minska risken för att krossa avfallet. Ytterligare en viktig instruktion vid insamlingen är den särskilda rutt med fastställda adresser avfallet ska hämtas ifrån samt att verksamheter ska undvikas. För att säkerställa att instruktionerna följs och för att dokumentera uppgifter om delområdet och rutten rekommenderas en personal följa med vid insamlingen. Insamlingsentreprenören arbetar dagligen tätt tillsammans med BKT och bolaget har ett stort förtroende för entreprenören varför ingen ytterligare personal utöver chauffören följde med vid provinsamlingen. Vid insamlingen samlades avfall från olika abonnemangstyper in i ett och samma moderprov vilket är ett avsteg från manualens rekommendationer och vilket försvårar möjligheten till korrekta beräkningar av resultatet. Detta beskrivs närmare under rubriken Felkällor. Provet som samlades in motsvarade minst en veckas avfallsproduktion. Efter genomförd insamling skyddades provet från påverkan genom att delas ner direkt efter lossning och därefter placeras i kärl med lock. 2.4 Provneddelning Nyckelmomenten i provneddelningen är att blanda avfallet noggrant, lägga ut avfallet på sträng, använda hjullastare med smal skopa för att ta ut delprov, ta ur prover slumpmässigt, ta ut minst 500 kilo i form av fem mindre delprov, skydda delproverna och märka kärlen. Avfallet blandades om noggrant med hjullastare och lades därefter ut på en lång och smal sträng. Ur strängen togs fem prover ut med ett slumpmoment med hjälp av stegning. Vid omblandning och neddelning användes en hjullastare med en skopa, skopas bredd var cirka tre meter vilket är ett avsteg från rekommendationerna som

9 rekommenderar en meter. Skopans bredd, sorteringsplattans yta och avsaknad av ström till vågen begränsade och försvårade möjligheterna till neddelning enligt rekommendationerna. Istället för fem delprov á 00 kilo fördelade över strängen uppskattades avfallets vikt av sorteringspersonalen och maskinföraren utifrån volym och vågen i skopan (mätintervall 50 kg). Uppskattningen var utmanande då avfallet sammansättning varierade kraftigt vilket påverkade avfallets vikt. 660-literskärlen fylldes med så mycket avfall som var möjligt, i vissa fall innebar detta mer än 00 kg och i vissa fall blev det mindre än 00 kg. Proverna placerades i 660-literskärl och transporterades direkt till platsen för sorteringen. Samtliga prover märktes upp med moderprovets namn, delprovets nummer och delprovets vikt. Figur Försiktig omblandning av avfallet med hjälp av hjullastare. 5 (39)

10 Figur 2 Vid provneddelning bistod personal med skyfflar och sopkvastar för att allt avfall som tillhörde provet skulle tillföras provet, även finfraktion. Figur 3 Efter provneddelning lades delprovet i ett kärl och märktes upp med moderprovets namn och delprovets nummer, exempelvis Hällefors, villa, restavfall, delprov 5. 6 (39)

11 2.5 Sortering Nyckelmomenten vid sorteringen är att utbilda personalen, använda särskilda vågar med hög noggrannhet, kontrollera varje påse på bordet innan sortering, sortera noggrant, sortera i minst 2 fraktioner, väga utsorterade fraktioner efter sortering och utse en person som ansvarar för att föra protokoll. Sorteringspersonalen utbildades enligt rekommendationerna i manualen avseende metodik, sorteringsanvisningar, ansvar, skyddsutrustning och säkerhetsrutiner. Vid analysen användes två olika vågar, en elektronisk balkvåg och en elektronisk brevvåg 2. Balkvågen användes vid vägning av större vikter såsom delprov och utsorterade fraktioner medan brevvågen användes för mindre vikter såsom utsorterat farligt avfall. Inför själva sorteringen sprättades påsarna upp för en översiktlig besiktning av dess innehåll i syfte att identifiera farligt avfall eller större mängder finfraktion såsom kattsand eller kaffesump. Sortering genomfördes enligt rekommendationerna i manualen med en noggrannhet som motsvarade möjlighet att identifiera eventuella knappcellsbatterier. Sortering genomfördes enligt Avfall Sveriges basmetod, dvs. i 2 fraktioner. Efter att hela delprovet sorterats vägdes varje fraktion. Samma person ansvarade för att föra protokoll genom hela plockanalysen. Figur 4 Sortering inleddes med att en översiktlig bedömning av avfallets innehåll genomfördes i syfte att identifiera farligt avfall eller större mängder finfraktion. Noggrannhet 0, kg, maxvikt 500 kg, mätintervall 0,00 kg 2 Noggrannhet <0,003 kg, maxvikt 5 kg, mätintervall 0,00kg 7 (39)

12 Figur 5 Efter att hela delprovet hade sorterats vägdes respektive fraktion på en balkvåg. 2.6 Utvärdering Nyckelmomenten i utvärderingen är att sammanställa resultatet från plockanalysen, beräkna nyckeltal beroende på syftet, göra fukt- och smutskorrigering beroende på syftet, vara ödmjuk med att dra slutsatser utifrån resultatet, jämföra resultatet med resultat från andra plockanalyser, skriv en rapport och registrera resultatet i Avfall Web. Resultatet har sammanställts i aktuell rapport och nyckeltal avseende kilo per hushåll och vecka har beräknats i den utsträckning det varit möjligt 3 och redovisas i rapporten. Fuktoch smutskorrigering har inte beräknats då det ej har ansetts vara relevant utifrån bristande underlagsdata. Resultatet har jämförts med en nationell kartläggning av plockanalyser i den mån det har varit möjligt och det aktuella resultatet registreras i Avfall Web av kommunen. 3 Resultat Nedan presenteras resultatet av plockanalysen för respektive kommun. Resultatet presenteras både i kilogram per hushåll och vecka i den mån det är möjligt samt i procent och fördelat i tio olika fraktioner baserat på indelning utifrån ansvarsfördelning och behandlingsmetodik. För detaljerade sorteringsprotokoll se Bilaga. Det är vanligt att presentera avfallets sammansättning i andel av respektive avfallsslag i procent av insamlad fraktion. En av nackdelarna med denna redovisning är att resultatet 8 (39) 3 Restavfallet omfattar restavfall från både hushåll med separat matavfallsinsamling och avfall från hushåll utan separat matavfallsinsamling vilket försvårar möjligheten att genomföra korrekta beräkningar.

13 kan bli svåra att tolka och jämföra med resultat från andra plockanalyser. Detta beror bl.a. på att mängden avfall per hushåll och vecka kan vara olika trots att den procentuella andelen är samma. Figuren nedan från Avfall Sveriges nationella kartläggning 20 illustrerar detta. Figur 6 Illustration som visar att den procentuella andelen av en fraktion (matavfall) kan vara lika stor (40%) trots att mängden varierar (0,8-4 kg/v och hh). Utifrån detta är risken stor att felaktiga slutsatser dras om resultatet endast presenteras i procent och inte även i kilogram per hushåll och vecka. 3. Avfallets sammansättning i kilogram per hushåll och vecka 3.. Samtliga kommuner Resultatet från beräkningarna i kilogram per hushåll och vecka ska beaktas med försiktighet. Detta beror på att det avfall som har samlats in är avfall från olika abonnemangsformer, i detta fall abonnemang med separat matavfallsinsamling och avfall utan separat matavfallsinsamling. Att samla in avfall från olika typer av abonnemang medför att det i efterhand inte går att urskilja hur mycket avfall som kommer från respektive abonnemang och därmed saknas indata som behövs för beräkningar om kilogram per hushåll och vecka. Gällande beräkningar för matavfall från villor har antalet kärl som avfallet samlades in ifrån kunnat identifieras och ett antagande att ett kärl motsvarar ett villahushåll har gjorts. För lägenheter baseras beräkningarna på antalet anslutna lägenheter till matavfallsabonnemang. Utifrån detta har beräkningar genomförts och resultatet bedöms som rimligt. För beräkningar avseende restavfall har ett liknande resonemang inte kunnat tillämpas. Där baseras beräkningarna på den faktiska mängden som samlats in vilket medför att resultatet baseras på avfall från två olika abonnemangsformer. Detta gör att resultatet för restavfall omfattar både restavfall där matavfallet har sorterats ut och där matavfallet ingår. Att restavfallet därmed innehåller stora mängder matavfall får därmed sin förklaring. Utifrån detta kan inte heller total mängd per hushåll, dvs. restavfall plus matavfall, beräknas. 9 (39)

14 Nedan presenteras resultatet i kilogram per hushåll och vecka. Resultatet visar på att sammansättningen av hushållens kärl- och säckaavfall är relativt likartad mellan kommunerna. Dock skiljer sig mängden mellan kommunerna. Lindesberg och Ljusnarsberg har exempelvis en lägre mängd restavfall per villahushåll och vecka än vad Hällefors och Nora har. Mängden matavfall per villahushåll ligger mer i en likartad nivå förutom Ljusnarsberg som ligger något lägre än övriga kommuner. Resultatet för lägenhetshushåll är mera likartat mellan kommunerna både för mängder restavfall och mängden matavfall med undantag för mängden matavfall i Ljusnarsberg som är något högre än för övriga kommuner. Nedan visas resultatet i tabellform per delområde och avfallstyp. Tabell Sammansättning av villahushållens restavfall i kilogram per hushåll och vecka. Fraktion Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Matavfall 2,68,77 2,8 2,95 Tidningar 0,2 0,2 0,5 0,4 Pappersförpackningar 0,58 0,4 0,32 0,49 Plastförpackningar,22,03 0,59 0,35 Glasförpackningar 0,7 0,2 0,08 0,26 Metallförpackningar 0,6 0,06 0,07 0,3 Farligt avfall 0,06 0,0 0,00 0,00 Elavfall 0,02 0,04 0,0 0,04 Övrigt brännbart avfall,7,6 0,60,40 Övrigt icke brännbart avfall 0,32 0,2 0,58 0,42 Summa 7,4 5,37 4,59 7,45 0 (39)

15 Tabell 2 Sammansättningen av matavfall i villahushåll i kilogram per hushåll och vecka. Fraktion Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Matavfall 3, 2,73,68 2,67 Tidningar 0,0 0,0 0,0 0,03 Pappersförpackningar 0,0 0,00 0,00 0,00 Plastförpackningar 0,0 0,0 0,00 0,0 Glasförpackningar 0,00 0,00 0,00 0,00 Metallförpackningar 0,00 0,00 0,00 0,00 Farligt avfall 0,00 0,00 0,00 0,00 Elavfall 0,00 0,00 0,00 0,00 Övrigt brännbart avfall 0,03 0,03 0,00 0,0 Övrigt icke brännbart avfall 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa 3,7 2,79,69 2,73 Tabell 3 Sammansättning av lägenhetshushållens restavfall i kilogram per hushåll och vecka. Fraktion Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Matavfall,05 0,77,44,48 Tidningar 0,3 0,08 0, 0,2 Pappersförpackningar 0,25 0,8 0,25 0,33 Plastförpackningar 0,50 0,35 0,45 0,58 Glasförpackningar 0,06 0,05 0,08 0,4 Metallförpackningar 0,05 0,02 0,03 0,03 Farligt avfall 0,00 0,00 0,00 0,00 Elavfall 0,0 0,0 0,00 0,00 Övrigt brännbart avfall 0,62 0,49 0,59 0,95 Övrigt icke brännbart avfall 0,3 0,0 0,2 0,20 Summa 2,79 2,04 3,08 3,83 (39)

16 Tabell 4 Sammansättningen av matavfall i lägenhetshushåll i kilogram per hushåll och vecka. Fraktion Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Matavfall 0,94 2,3,0,6 Tidningar 0,00 0,02 0,00 0,02 Pappersförpackningar 0,00 0,0 0,00 0,00 Plastförpackningar 0,02 0,0 0,0 0,0 Glasförpackningar 0,00 0,00 0,00 0,00 Metallförpackningar 0,00 0,00 0,00 0,00 Farligt avfall 0,00 0,00 0,00 0,00 Elavfall 0,00 0,00 0,00 0,00 Övrigt brännbart avfall 0,00 0,0 0,0 0,00 Övrigt icke brännbart avfall 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa 0,97 2,8,03,9 2 (39)

17 3..2 Hällefors kommun Villahushåll genererar en större mängd restavfall och matavfall per hushåll och vecka än ett lägenhetshushåll i Hällefors. En av flera förklaringar kan vara att det generellt bor fler personer i ett villahushåll än ett lägenhetshushåll. Andra slutsatser ska dras med försiktighet då viktig underlagsdata saknas. Tabell 5 Sammansättningen av kärl- och säckavfall i Hällefors kommun. Fraktion Restavfall Matavfall Restavfall Matavfall Villa Villa Lägenhet Lägenhet Matavfall 2,68 3,,05 0,94 Tidningar 0,2 0,0 0,3 0,00 Pappersförpackningar 0,58 0,0 0,25 0,00 Plastförpackningar,22 0,0 0,50 0,02 Glasförpackningar 0,7 0,00 0,06 0,00 Metallförpackningar 0,6 0,00 0,05 0,00 Farligt avfall 0,06 0,00 0,00 0,00 Elavfall 0,02 0,00 0,0 0,00 Övrigt brännbart avfall,7 0,03 0,62 0,00 Övrigt icke brännbart avfall 0,32 0,00 0,3 0,00 Summa 7,4 3,7 2,79 0,97 3 (39)

18 Figur 7 Sammansättningen av kärl- och säckavfall i Hällefors kommun redovisat i stapeldiagram. 4 (39)

19 3..3 Lindesbergs kommun Villahushåll genererar en större mängd restavfall och matavfall per hushåll och vecka än ett lägenhetshushåll. En av flera förklaringar kan vara att det generellt bor fler personer i ett villahushåll än ett lägenhetshushåll. Andra slutsatser ska dras med försiktighet då viktig underlagsdata saknas. Tabell 6 Sammansättningen av kärl- och säckavfall i Lindesbergs kommun. Fraktion Restavfall Matavfall Restavfall Matavfall Villa Villa Lägenhet Lägenhet Matavfall,77 2,73 0,77 2,3 Tidningar 0,2 0,0 0,08 0,02 Pappersförpackningar 0,4 0,00 0,8 0,0 Plastförpackningar,03 0,0 0,35 0,0 Glasförpackningar 0,2 0,00 0,05 0,00 Metallförpackningar 0,06 0,00 0,02 0,00 Farligt avfall 0,0 0,00 0,00 0,00 Elavfall 0,04 0,00 0,0 0,00 Övrigt brännbart avfall,6 0,03 0,49 0,0 Övrigt icke brännbart avfall 0,2 0,00 0,0 0,00 Summa 5,37 2,79 2,04 2,8 5 (39)

20 Figur 8 Sammansättningen av kärl- och säckavfall i Lindesbergs kommun redovisat i stapeldiagram. 6 (39)

21 3..4 Nora kommun Villahushåll genererar en större mängd restavfall och matavfall per hushåll och vecka än ett lägenhetshushåll i Nora. En av flera förklaringar kan vara att det generellt bor fler personer i ett villahushåll än ett lägenhetshushåll. Andra slutsatser ska dras med försiktighet då viktig underlagsdata saknas. Tabell 7 Sammansättningen av kärl- och säckavfall i Nora kommun. Fraktion Restavfall Villa Matavfall Villa Restavfall Lägenhet Matavfall Lägenhet Matavfall 2,95 2,67,48,6 Tidningar 0,4 0,03 0,2 0,02 Pappersförpackningar 0,49 0,00 0,33 0,00 Plastförpackningar 0,35 0,0 0,58 0,0 Glasförpackningar 0,26 0,00 0,4 0,00 Metallförpackningar 0,3 0,00 0,03 0,00 Farligt avfall 0,00 0,00 0,00 0,00 Elavfall 0,04 0,00 0,00 0,00 Övrigt brännbart avfall,40 0,0 0,95 0,00 Övrigt icke brännbart avfall 0,42 0,00 0,20 0,00 Summa 7,45 2,73 3,83,9 7 (39)

22 Figur 9 Sammansättningen av kärl- och säckavfall i Nora kommun redovisat i stapeldiagram. 8 (39)

23 3..5 Ljusnarsbergs kommun Villahushåll genererar en större mängd restavfall och matavfall per hushåll och vecka än ett lägenhetshushåll i Ljusnarsberg. En av flera förklaringar kan vara att det generellt bor fler personer i ett villahushåll än ett lägenhetshushåll. Andra slutsatser ska dras med försiktighet då viktig underlagsdata saknas. Tabell 8 Sammansättningen av kärl- och säckavfall i Ljusnarsbergs kommun. Fraktion Villa Restavfall Villa Matavfall Lägenhet Restavfall Lägenhet Matavfall- Matavfall 2,8,68,44,0 Tidningar 0,5 0,0 0, 0,00 Pappersförpackningar 0,32 0,00 0,25 0,00 Plastförpackningar 0,59 0,00 0,45 0,0 Glasförpackningar 0,08 0,00 0,08 0,00 Metallförpackningar 0,07 0,00 0,03 0,00 Farligt avfall 0,00 0,00 0,00 0,00 Elavfall 0,0 0,00 0,00 0,00 Övrigt brännbart avfall 0,60 0,00 0,59 0,0 Övrigt icke brännbart avfall 0,58 0,00 0,2 0,00 Summa 4,59,69 3,08,03 9 (39)

24 Figur 0 Sammansättningen av kärl- och säckavfall i Ljusnarsbergs kommun redovisat i stapeldiagram. 3.2 Avfallets sammansättning i procent 3.2. Samtliga kommuner Nedan presenteras resultatet i procent. Resultatet visar på att sammansättningen av hushållens säck- och kärlavfall, utifrån procentuell fördelning, är likartad mellan kommunerna. Sammantaget utgör matavfallet cirka 40 %, tidningar och förpackningar cirka 30% medan det farliga avfallet och elavfallet utgör cirka %. Restavfall från villor består till 30-50% av matavfall, 25-35% tidningar och förpackningar och 0,25-% av farligt avfall och elavfall. Det farliga avfallet utgjordes främst av kanyler och läkemedel medan elavfallet främst utgjordes av lampor, småbatterier och smått elavfall. Övrigt avfall utgjordes främst av blöjor, bindor och dylikt samt kattsand. Matavfall från villor består till 98% av matavfall och -2% tidningar och förpackningar. Inget eller endast mycket små mängder farligt avfall påträffades. Övrigt avfall utgjordes främst av blöjor, bindor och dylikt. Moderproven för matavfall var mycket begränsades, varför endast försiktiga slutsatser ska dras av resultaten. Lägenhet restavfall består till 30-45% av matavfall, 30-35% tidningar och förpackningar och 0,-0,5% farligt avfall och elavfall. Det farliga avfallet utgjordes främst av kanyler och 20 (39)

25 läkemedel medan elavfallet främst utgjordes av lampor, småbatterier och smått elavfall. Övrigt avfall utgjordes främst av blöjor, bindor och dylikt. Lägenhet matavfall består till % av matavfall och cirka -3% av tidningar och förpackningar. Inget eller endast mycket små mängder farligt avfall påträffades. Tabell 9 Resultatet för säck- och kärlavfall i procent för de olika delområdena. Fraktion Restavfall Matavfall Restavfall Matavfall Villa Villa Lägenhet Lägenhet Matavfall 30-50% 98% 30-45% 97-98% Tidningar och förpackningar Farligt avfall och elavfall 25-35% -2% 30-35% -3% 0,25-% 0% 0,-0,5% 0% Övrigt 24-34% 0,0-,5% 23-30% 0,0-0,75% Hällefors kommun Restavfall från villor Sammansättningen av restavfallet i villahushåll i Hällefors kommun består till cirka 40% av matavfall, cirka 30% av tidningar och förpackningar samt cirka % farligt avfall och elavfall. Det farliga avfallet bestod till största delen av läkemedel. Övrigt avfall utgjordes främst av oorganiskt avfall (kattsand) och av skor. 2 (39)

26 Figur Exempel på övrigt brännbart från restavfall från villahushåll i Hällefors. matavfall tidningar och förpackningar farligt avfall/elavfall övrigt avfall % 29% 38% 33% Figur 2 Andelen matavfall, tidningar- och förpackningar, farligt avfall/elavfall I restavfallet hos villahushåll i Hällefors kommun. 22 (39)

27 Matavfall från villor Sammansättningen av matavfallet i villahushåll i Hällefors kommun består till cirka 98% av matavfall, cirka % av tidningar och förpackningar samt cirka % övrigt avfall. Övrigt avfall utgjordes främst av blöjor, bindor och liknande. Inget farligt avfall eller elavfall påträffades. Resultatet ligger i linje med Avfall Sveriges nationella kartläggning av plockanalyser. % 0% % matavfall tidningar och förpackningar farligt avfall/elavfall övrigt 98% Figur 3 Andelen matavfall, tidningar- och förpackningar, farligt avfall/elavfall och övrigt avfall i matavfallet hos villahushåll i Hällefors kommun Restavfall från lägenhet Sammansättningen av restavfallet i lägenhetshushåll i Hällefors kommun består till cirka 40% av matavfall, cirka 35 % av tidningar och förpackningar samt cirka 0,3 % farligt avfall och elavfall. Det farliga avfallet bestod till största delen av läkemedel och kanyler medan elavfallet främst utgjordes av småbatterier och smått elavfall. Det påträffades flera påsar med liknande avfallstyp, exempelvis en påse med pantburkar, en påse med bestick, en påse med läkemedel och en påse med textil. 23 (39)

28 Figur 4 Det påträffades flera påsar med liknande avfallstyp, exempelvis en påse med enbart bestick. matavfall tidningar och förpackningar elavfall/farligt avfall övrigt 0% 27% 37% 35% Figur 5 Andelen matavfall, tidningar- och förpackningar, farligt avfall/elavfall och övrigt avfall i restavfallet hos lägenhetshushåll i Hällefors kommun. 24 (39)

29 Matavfall från lägenheter Sammansättningen av matavfallet i lägenhetshushåll i Hällefors kommun består till cirka 97% av matavfall cirka 3% av tidningar och förpackningar. Endast försumbara mängder farligt avfall/elavfall påträffades (0,03 kg). 3% 0% 0% matavfall tidningar och förpackningar farligt avfall/elavfall övrigt 97% Figur 6 Andelen matavfall, tidningar- och förpackningar, farligt avfall/elavfall och övrigt avfall i matavfallet hos lägenhetshushåll i Hällefors kommun. 25 (39)

30 3.2.3 Lindesbergs kommun Restavfall från villor Sammansättningen av restavfallet i villahushåll i Lindesbergs kommun består till cirka 30% av matavfall, cirka 30% av tidningar och förpackningar samt cirka % farligt avfall och elavfall. Det farliga avfallet bestod till största delen av läkemedel och kanyler medan elavfallet främst bestod av lampor, småbatterier och smått elavfall. En påse med,5 kg elavfall påträffades. Övrigt avfall utgjordes främst av blöjor, bindor och dylikt (7%). 34% 33% matavfall tidningar och förpackningar farligt avfall/elavfall övrigt avfall % 32% Figur 7 Andelen matavfall, tidningar- och förpackningar, farligt avfall/elavfall och övrigt avfall i restavfallet hos villahushåll i Lindesbergs kommun. 26 (39)

31 Matavfall från villor Sammansättningen av matavfallet i villahushåll i Lindesbergs kommun består till cirka 98% av matavfall, cirka % av tidningar och förpackningar samt cirka % övrigt avfall. Inget farligt avfall eller elavfall påträffades. Resultatet ligger i linje med Avfall Sveriges nationella kartläggning av plockanalyser. % 0% % matavfall tidningar och förpackningar farligt avfall/elavfall övrigt avfall 98% Figur 8 Andelen matavfall, tidningar- och förpackningar, farligt avfall och övrigt avfall i matavfallet hos villahushåll i Lindesbergs kommun. 27 (39)

32 Restavfall från lägenheter Sammansättningen av restavfallet i lägenhetshushåll i Lindesbergs kommun består till cirka 40% av matavfall, cirka 30 % av tidningar och förpackningar samt cirka 0,5 % farligt avfall och elavfall. Det farliga avfallet bestod till största delen av läkemedel medan elavfallet främst utgjordes av småbatterier och smått elavfall (en grendosa, ett eldrivet mindre vattenfall). Övrigt avfall utgjordes till största del av blöjor, bindor och dylikt (cirka 0%). Två stora säckar med trädgårdsavfall påträffades samt en plastpåse med skor och en påse med kattsand. 29% matavfall 38% tidningar och förpackningar farligt avfall/elavfall övrigt avfall 0% 33% Figur 9 Andelen matavfall, tidningar- och förpackningar, farligt avfall/elavfall och övrigt avfall i restavfallet hos lägenhetshushåll i Lindesbergs kommun. 28 (39)

33 Matavfall från lägenheter Sammansättningen av matavfallet i lägenhetshushåll i Lindesbergs kommun består till cirka 98% av matavfall cirka 2% av tidningar och förpackningar. Inget farligt avfall eller elavfall påträffades. Resultatet ligger i linje med Avfall Sveriges nationella kartläggning av plockanalyser. 2% 0% 0% matavfall tidningar och förpackningar farligt avfall/elavfall övrigt avfall 98% Figur 20 Andelen matavfall, tidningar- och förpackningar, farligt avfall/elavfall och övrigt avfall i matavfallet hos lägenhetshushåll i Lindesbergs kommun. 29 (39)

34 3.2.4 Nora kommun Restavfall från villor Sammansättningen av restavfallet i villahushåll i Nora kommun består till cirka 40% av matavfall, cirka 35% av tidningar och förpackningar samt cirka % farligt avfall och elavfall. Det farliga avfallet bestod till största delen av läkemedel och kanyler medan elavfallet främst utgjordes av lampor, småbatterier och smått elavfall. Övrigt avfall utgjordes främst av blöjor, bindor och dylikt (7%). Två påsar med textil påträffades. 24% matavfall 40% tidningar och förpackningar farligt avfall/elavfall % övrigt 36% Figur 2 Andelen matavfall, tidningar- och förpackningar, farligt avfall/elavfall och övrigt avfall i restavfallet hos villahushåll i Nora kommun. 30 (39)

35 Matavfall från villor Sammansättningen av matavfallet i villahushåll i Nora kommun består till cirka 98% av matavfall, cirka 2% av tidningar och förpackningar samt cirka % övrigt avfall. Övrigt avfall utgjordes främst av blöjor, bindor och liknande. Endast försumbara mängder farligt avfall eller elavfall påträffades (0,0082 kg). En kompostpåse med matavfall och diverse skönhetsprodukter påträffades samt en plastpåse med blöjor. Resultatet ligger i linje med Avfall Sveriges nationella kartläggning av plockanalyser. 2% 0% % matavfall tidningar och förpackningar farligt avfall/elavfall övrigt 98% Figur 22 Andelen matavfall, tidningar- och förpackningar, farligt avfall/elavfall och övrigt avfall i matavfallet hos villahushåll i Nora kommun. 3 (39)

36 Restavfall från lägenheter Sammansättningen av restavfallet i lägenhetshushåll i Nora kommun består till cirka 40% av matavfall, cirka 30% av tidningar och förpackningar samt cirka 0, % farligt avfall och elavfall. Det farliga avfallet bestod till största delen av läkemedel och kanyler medan elavfallet främst utgjordes av småbatterier och lampor. Övrigt avfall utgjordes främst av blöjor, bindor och dylikt (7%). Flera plastpåsar med enbart textil påträffades samt en påse med kanyler. Figur 23 En påse med kanyler från restavfall från lägenhetshushåll i Nora. 30% matavfall 39% tidningar och förpackningar farligt avfall/elavfall övrigt 0% 3% Figur 24 Andelen matavfall, tidningar- och förpackningar, farligt avfall/elavfall och övrigt avfall i restavfallet hos lägenhetshushåll i Nora kommun. 32 (39)

37 Matavfall från lägenheter Moderprovet för Nora lägenhet matavfall var mycket litet (260 kg) vilket försvårar möjligheterna att dra relevanta slutsatser. Sammansättningen av matavfallet i lägenhetshushåll i Nora kommun består till cirka 98% av matavfall cirka 2% av tidningar och förpackningar. Inget farligt avfall eller elavfall påträffades. Resultatet ligger i linje med Avfall Sveriges nationella kartläggning av plockanalyser. 2% 0% 0% matavfall tidningar och förpackningar farligt avfall/elavfall övrigt 98% Figur 25 Andelen matavfall, tidningar- och förpackningar, farligt avfall/elavfall och övrigt avfall i matavfallet hos lägenhetshushåll i Nora kommun.. 33 (39)

38 3.2.5 Ljusnarsbergs kommun Restavfall från villor Sammansättningen av restavfallet i villahushåll i Ljusnarsbergs kommun består till 50 % av matavfall, 25% av tidningar och förpackningar samt 0,25 % farligt avfall och elavfall. Det farliga avfallet bestod till största delen av läkemedel och kanyler medan elavfallet främst utgjordes av lampor, småbatterier och smått elavfall. Övrigt avfall utgjordes främst av oorganiskt avfall såsom kattsand och sten (3%). En plastpåse med otillagad frysmat påträffades samt en plastpåse med tidningar, en plastpåse med sten och en påse med en mus i en musfälla. Figur 26 Otillagade frysprodukter från restavfallet från villahushåll i Ljusnarsberg. 34 (39)

39 26% matavfall tidningar och förpackningar farligt avfall/elavfall övrigt avfall 0% 47% 26% Figur 27 Andelen matavfall, tidningar- och förpackningar, farligt avfall/elavfall och övrigt avfall i restavfallet hos villahushåll i Ljusnarsbergs kommun Matavfall från villor Moderprovet för Ljusnarsberg villa matavfall var mycket litet (200 kg) vilket försvårar möjligheterna att dra relevanta slutsatser. Sammansättningen av matavfallet i villahushåll i Ljusnarsbergs kommun består till cirka 99% av matavfall och cirka % av tidningar och förpackningar. Inget farligt avfall eller elavfall påträffades. Resultatet ligger i linje med Avfall Sveriges nationella kartläggning av plockanalyser. 35 (39)

40 0% % 0% matavfall tidningar och förpackningar farligt avfall/elavfall övrigt avfall 99% Figur 28 Andelen matavfall, tidningar- och förpackningar, farligt avfall/elavfall och övrigt avfall i matavfallet hos villahushåll i Ljusnarsbergs kommun Restavfall från lägenheter Sammansättningen av restavfallet i lägenhetshushåll i Ljusnarsbergs kommun består till cirka 45% av matavfall, cirka 30 % av tidningar och förpackningar samt cirka 0, % farligt avfall och elavfall. Det farliga avfallet bestod till största delen av läkemedel och kanyler medan elavfallet främst utgjordes av lampor, småbatterier och smått elavfall. Övrigt avfall utgjordes främst av blöjor, bindor och dylikt (2%). En kompostpåse som låg i en plastpåse påträffades samt en plastpåse med textil och en kompostpåse med blöjor som lagts i en plastpåse. matavfall 23% tidningar och förpackningar farligt avfall/elavfall 0% 47% övrigt avfall 30% Figur 29 Andelen matavfall, tidningar- och förpackningar, farligt avfall/elavfall och övrigt avfall i restavfallet hos lägenhetshushåll i Ljusnarsbergs kommun. 36 (39)

41 Matavfall från lägenheter Moderprovet för Ljusnarsberg villa matavfall var mycket litet (60 kg) vilket försvårar möjligheterna att dra relevanta slutsatser. Sammansättningen av matavfallet i lägenhetshushåll i Ljusnarsbergs kommun består till cirka 98% av matavfall och cirka % av tidningar och förpackningar. Inget farligt avfall eller elavfall påträffades. Resultatet ligger i linje med Avfall Sveriges nationella kartläggning av plockanalyser. % % 0% matavfall tidningar och förpackningar farligt avfall/elavfall övrigt avfall 98% Figur 30 Andelen matavfall, tidningar- och förpackningar, farligt avfall/elavfall och övrigt avfall i matavfallet hos lägenhetshushåll i Ljusnarsbergs kommun. 4 Felkällor Vid genomförande av plockanalys enligt Avfall Sveriges metodik bör eventuella avvikelser från metodiken redovisas och hur avvikelsen kan påverka resultatet. I aktuell plockanalys gjordes vissa avsteg från metodiken. Vid provinsamlingen samlades avfall in från både abonnemang med separat matavfallsinsamling och utan separat matavfallsinsamling. Detta medför att det inte går att särskilja indata som är nödvändig för beräkningar för respektive abonnemangsform vilket gör att det beräknade resultatet till stor del representerar två olika abonnemang. Därför ska resultatet beaktas med försiktighet. 37 (39)

42 Inför planeringen bedömdes det som svårt att få in tillräckligt med avfall vilket under analysen visade sig stämma, särskilt för matavfallet. Detta innebär att avfallet som har analyserats inte speglar den population som rekommenderas i manualen. Vid tolkning av resultatet bör detta beaktas och i de fall som moderprovet har varit särskilt litet ska resultatet tolkas med försiktighet, särskilt resultatet för matavfallet. Det saknades en smal skopa till hjullastaren och därför användes befintlig skopa som var bredare än rekommendationerna vilket inte gjorde det möjligt att ta ut prover på det sätt som rekommenderas. Provuttag gjordes så lika rekommendationerna som det var praktiskt möjligt och det lades stor vikt på en mycket god omblandning varför detta avsteg bedöms som försumbart. Resultatet har inte korrigerats för smuts och fukt då avfallet består av olika abonnemangsformer, restavfall och utsorterat matavfall respektive blandat avfall (restavfall inkl. osorterat matavfall). Förutsättning för att korrigera för smuts och fukt är att avfallet kommer från samma abonnemangsformer. 38 (39)

43 5 Referenser Skriftliga referenser Avfall Sverige Avfall Sverige Avfall Sverige Korrektionsfaktorer vid plockanalyser för utsorterat brännbart avfall, Rapport U204:04 Manual för plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall, Rapport U203: Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärloch säckavfall, Rapport U20:04 Muntliga referenser BKT Michael Lindström, Kvalitetsledare Avfall och Återvinning 39 (39)

44 Bilaga Hällefors Undersökningsområde: Hällefors kommun Delområde: Villaområde, restavfall Moderprovets vikt, kg: 2940 Antal hushåll: 206 Antal dagar: 4 Insamlingsdatum 07-mar Sorteringsdatum 07-mar Primär fraktion Bioavfall Papper Plast Glas Metall Övrigt oorganiskt Farligt avfall (exkl. elavfall) Elavfall* Övrigt Sekundär fraktion Material märkt med "*" omfattas av producentansvar medel, vikt- % kg/hushåll och vecka matavfall 37,54% 2,68 trädgårdsavfall,9% 0,4 summa bioavfall 39,46% 2,82 tidningar, journaler o dyl* 2,90% 0,2 well*,5% 0, pappersförpackningar* 6,6% 0,47 övrigt papper 7,34% 0,52 summa papper 8,37%,3 mjukplastförpackningar* 9,9% 0,7 frigolit*,06% 0,08 hårdplastförpackningar* 6,6% 0,44 övrig plast,32% 0,09 summa plast 8,46%,32 glasförpackningar* 2,42% 0,7 övrigt glas 0,8% 0,0 summa glas 2,60% 0,9 metallförpackningar* 2,8% 0,6 övrig metall 0,78% 0,06 summa metall 2,97% 0,2 övrigt oorganiskt 3,57% 0,25 summa övrigt oorganiskt 3,57% 0,25 farligt avfall 0,83% 0,06 summa farligt avfall 0,83% 0,06 elavfall 0,32% 0,02 summa elaavfall 0,32% 0,02 trä 0,28% 0,02 textil 3,64% 0,26 blöjor, bindor o dyl 6,83% 0,49 allt övrigt 2,69% 0,9 summa övrigt 3,43% 0,96 Summa totalt 00% 7,4

45 Bilaga Hällefors Undersökningsområde: Hällefors kommun Delområde: Villa, matavfall Moderprovets vikt, kg: 520 Antal hushåll: 82 Antal dagar: 4 Insamlingsdatum 07-mar Sorteringsdatum 09-mar Primär fraktion Bioavfall Papper Plast Glas Metall Övrigt oorganiskt Farligt avfall (exkl. elavfall) Elavfall* Övrigt Sekundär fraktion Material märkt med "*" omfattas av producentansvar medel, vikt- % kg/hushåll och vecka matavfall 97,93% 3, trädgårdsavfall 0,00% 0,00 summa bioavfall 97,93% 3, tidningar, journaler o dyl* 0,40% 0,0 well* 0,05% 0,00 pappersförpackningar* 0,3% 0,00 övrigt papper 0,00% 0,00 summa papper 0,58% 0,02 mjukplastförpackningar* 0,0% 0,00 frigolit* 0,00% 0,00 hårdplastförpackningar* 0,09% 0,00 övrig plast 0,00% 0,00 summa plast 0,9% 0,0 glasförpackningar* 0,04% 0,00 övrigt glas 0,00% 0,00 summa glas 0,04% 0,00 metallförpackningar* 0,04% 0,00 övrig metall 0,00% 0,00 summa metall 0,04% 0,00 övrigt oorganiskt 0,4% 0,00 summa övrigt oorganiskt 0,4% 0,00 farligt avfall 0,00% 0,00 summa farligt avfall 0,00% 0,00 elavfall 0,00% 0,00 summa elaavfall 0,00% 0,00 trä 0,00% 0,00 textil 0,04% 0,00 blöjor, bindor o dyl,06% 0,03 allt övrigt 0,00% 0,00 summa övrigt,09% 0,03 Summa totalt 00% 3,7 2

46 Bilaga Hällefors Undersökningsområde: Hällefors kommun Delområde: Lägenhet, restavfall Moderprovets vikt, kg: 4620 Antal hushåll: 653 Antal dagar: 7 Insamlingsdatum 09-mar Sorteringsdatum 4-mar Primär fraktion Bioavfall Papper Plast Glas Metall Övrigt oorganiskt Farligt avfall (exkl. elavfall) Elavfall* Övrigt Sekundär fraktion Material märkt med "*" omfattas av producentansvar medel, vikt- % kg/hushåll och vecka matavfall 37,45%,05 trädgårdsavfall 0,76% 0,02 summa bioavfall 38,2%,07 tidningar, journaler o dyl* 4,68% 0,3 well*,20% 0,03 pappersförpackningar* 7,58% 0,2 övrigt papper 8,5% 0,23 summa papper 2,60% 0,60 mjukplastförpackningar*,58% 0,32 frigolit* 0,0% 0,00 hårdplastförpackningar* 6,05% 0,7 övrig plast 0,65% 0,02 summa plast 8,38% 0,5 glasförpackningar* 2,29% 0,06 övrigt glas 0,75% 0,02 summa glas 3,04% 0,09 metallförpackningar*,84% 0,05 övrig metall 0,9% 0,03 summa metall 2,75% 0,08 övrigt oorganiskt 3,08% 0,09 summa övrigt oorganiskt 3,08% 0,09 farligt avfall 0,3% 0,00 summa farligt avfall 0,3% 0,00 elavfall 0,20% 0,0 summa elaavfall 0,20% 0,0 trä 0,05% 0,00 textil 2,72% 0,08 blöjor, bindor o dyl 9,36% 0,26 allt övrigt 0,47% 0,0 summa övrigt 2,60% 0,35 Summa totalt 00% 2,79 3

47 Bilaga Hällefors Undersökningsområde: Hällefors kommun Delområde: Lägenhet matavfall Moderprovets vikt, kg: 620 Antal hushåll: 64 Antal dagar: 7 Insamlingsdatum 09-mar Sorteringsdatum -mar Primär fraktion Bioavfall Papper Plast Glas Metall Övrigt oorganiskt Farligt avfall (exkl. elavfall) Elavfall* Övrigt Material märkt med "*" omfattas av producentansvar medel, vikt- % kg/hushåll och vecka matavfall 96,93% 0,94 trädgårdsavfall 0,06% 0,00 summa bioavfall 96,98% 0,94 tidningar, journaler o 0,46% 0,00 dyl* well* 0,08% 0,00 pappersförpackningar* 0,20% 0,00 övrigt papper 0,00% 0,00 summa papper 0,74% 0,0 mjukplastförpackningar*,28% 0,0 frigolit* 0,00% 0,00 hårdplastförpackningar* 0,28% 0,00 övrig plast 0,00% 0,00 summa plast,56% 0,02 glasförpackningar* 0,5% 0,00 övrigt glas 0,00% 0,00 summa glas 0,5% 0,00 metallförpackningar* 0,23% 0,00 övrig metall 0,02% 0,00 summa metall 0,25% 0,00 övrigt oorganiskt 0,2% 0,00 summa övrigt oorganiskt 0,2% 0,00 farligt avfall 0,00% 0,00 summa farligt avfall 0,00% 0,00 elavfall 0,00% 0,00 summa elaavfall 0,00% 0,00 trä 0,00% 0,00 textil 0,00% 0,00 blöjor, bindor o dyl 0,09% 0,00 allt övrigt 0,00% 0,00 summa övrigt 0,0% 0,00 Summa totalt 00% 0,97 4

48 Bilaga Lindesberg Undersökningsområde: Lindesberg Delområde: Villa, restavfall Moderprovets vikt, kg: 580 Antal hushåll: 47 Antal dagar: 4 Insamlingsdatum 8-mar Sorteringsdatum 2-mar Primär fraktion Bioavfall Papper Plast Glas Metall Övrigt oorganiskt Farligt avfall (exkl. elavfall) Elavfall* Övrigt Sekundär fraktion Material märkt med "*" omfattas av producentansvar medel, vikt- % kg/hushåll och vecka matavfall 32,94%,77 trädgårdsavfall 0,93% 0,05 summa bioavfall 33,87%,82 tidningar, journaler o dyl* 2,8% 0,2 well* 0,57% 0,03 pappersförpackningar* 7,02% 0,38 övrigt papper 3,99% 0,2 summa papper 3,77% 0,74 mjukplastförpackningar* 2,25% 0,66 frigolit* 0,08% 0,00 hårdplastförpackningar* 6,87% 0,37 övrig plast,58% 0,09 summa plast 20,78%,2 glasförpackningar* 2,4% 0,2 övrigt glas 0,56% 0,03 summa glas 2,70% 0,5 metallförpackningar*,0% 0,06 övrig metall 0,56% 0,03 summa metall,66% 0,09 övrigt oorganiskt 2,80% 0,5 summa övrigt oorganiskt 2,80% 0,5 farligt avfall 0,2% 0,0 summa farligt avfall 0,2% 0,0 elavfall 0,76% 0,04 summa elaavfall 0,76% 0,04 trä 0,2% 0,0 textil,86% 0,0 blöjor, bindor o dyl 7,20% 0,92 allt övrigt 4,36% 0,23 summa övrigt 23,54%,26 Summa totalt 00% 5,37

49 Bilaga Lindesberg Undersökningsområde: Lindesberg Delområde: Villa, matavfall Moderprovets vikt, kg: 480 Antal hushåll: 86 Antal dagar: 4 Insamlingsdatum 8-mar Sorteringsdatum 22-mar Primär fraktion Bioavfall Papper Plast Glas Metall Övrigt oorganiskt Farligt avfall (exkl. elavfall) Elavfall* Övrigt Material märkt med "*" omfattas av producentansvar medel, vikt- % kg/hushåll och vecka matavfall 97,97% 2,73 trädgårdsavfall 0,00% 0,00 summa bioavfall 97,97% 2,73 tidningar, journaler o dyl* 0,53% 0,0 well* 0,00% 0,00 pappersförpackningar* 0,03% 0,00 övrigt papper 0,9% 0,0 summa papper 0,74% 0,02 mjukplastförpackningar* 0,5% 0,0 frigolit* 0,00% 0,00 hårdplastförpackningar* 0,03% 0,00 övrig plast 0,00% 0,00 summa plast 0,54% 0,0 glasförpackningar* 0,00% 0,00 övrigt glas 0,00% 0,00 summa glas 0,00% 0,00 metallförpackningar* 0,00% 0,00 övrig metall 0,03% 0,00 summa metall 0,03% 0,00 övrigt oorganiskt 0,00% 0,00 summa övrigt oorganiskt 0,00% 0,00 farligt avfall 0,00% 0,00 summa farligt avfall 0,00% 0,00 elavfall 0,00% 0,00 summa elaavfall 0,00% 0,00 trä 0,20% 0,0 textil 0,00% 0,00 blöjor, bindor o dyl 0,46% 0,0 allt övrigt 0,05% 0,00 summa övrigt 0,7% 0,02 Summa totalt 00% 2,79 2

50 Bilaga Lindesberg Undersökningsområde: Lindesberg Delområde: Lägenhet, restavfall Moderprovets vikt, kg: 2380 Antal hushåll: 69 Antal dagar: 7 Insamlingsdatum 08-mar Sorteringsdatum 0-mar Primär fraktion Bioavfall Papper Plast Glas Metall Övrigt oorganiskt Farligt avfall (exkl. elavfall) Elavfall* Övrigt Sekundär fraktion Material märkt med "*" omfattas av producentansvar medel, vikt- % kg/hushåll och vecka matavfall 37,79% 0,77 trädgårdsavfall 4,78% 0,0 summa bioavfall 42,57% 0,87 tidningar, journaler o dyl* 4,4% 0,08 well* 2,20% 0,04 pappersförpackningar* 6,64% 0,4 övrigt papper 4,69% 0,0 summa papper 7,67% 0,36 mjukplastförpackningar* 9,56% 0,9 frigolit* 0,4% 0,00 hårdplastförpackningar* 7,28% 0,5 övrig plast 0,42% 0,0 summa plast 7,40% 0,35 glasförpackningar* 2,2% 0,05 övrigt glas 0,07% 0,00 summa glas 2,28% 0,05 metallförpackningar* 0,75% 0,02 övrig metall 0,23% 0,00 summa metall 0,98% 0,02 övrigt oorganiskt 4,64% 0,09 summa övrigt oorganiskt 4,64% 0,09 farligt avfall 0,04% 0,00 summa farligt avfall 0,04% 0,00 elavfall 0,43% 0,0 summa elaavfall 0,43% 0,0 trä 0,03% 0,00 textil 2,2% 0,04 blöjor, bindor o dyl 0,50% 0,2 allt övrigt,34% 0,03 summa övrigt 3,98% 0,28 Summa totalt 00% 2,04 3

51 Bilaga Lindesberg Undersökningsområde: Lindesberg Delområde: Lägenhet, matavfall Moderprovets vikt, kg: 640 Antal hushåll: 298 Antal dagar: 7 Insamlingsdatum 08-mar Sorteringsdatum 09-mar Primär fraktion Bioavfall Papper Plast Glas Metall Övrigt oorganiskt Farligt avfall (exkl. elavfall) Elavfall* Övrigt Material märkt med "*" omfattas av producentansvar medel, vikt- % kg/hushåll och vecka matavfall 97,93% 2,3 trädgårdsavfall 0,00% 0,00 summa bioavfall 97,93% 2,3 tidningar, journaler o dyl* 0,9% 0,02 well* 0,00% 0,00 pappersförpackningar* 0,23% 0,0 övrigt papper 0,0% 0,00 summa papper,24% 0,03 mjukplastförpackningar* 0,45% 0,0 frigolit* 0,0% 0,00 hårdplastförpackningar* 0,% 0,00 övrig plast 0,07% 0,00 summa plast 0,63% 0,0 glasförpackningar* 0,00% 0,00 övrigt glas 0,00% 0,00 summa glas 0,00% 0,00 metallförpackningar* 0,0% 0,00 övrig metall 0,00% 0,00 summa metall 0,0% 0,00 övrigt oorganiskt 0,03% 0,00 summa övrigt oorganiskt 0,03% 0,00 farligt avfall 0,00% 0,00 summa farligt avfall 0,00% 0,00 elavfall 0,00% 0,00 summa elaavfall 0,00% 0,00 trä 0,00% 0,00 textil 0,00% 0,00 blöjor, bindor o dyl 0,09% 0,00 allt övrigt 0,07% 0,00 summa övrigt 0,6% 0,00 Summa totalt 00% 2,8 4

52 Bilaga Ljusnarsberg Undersökningsområde: Ljusnarsberg Delområde: Villa, restavfall Moderprovets vikt, kg: 20 Antal hushåll: 22 Antal dagar: 4 Insamlingsdatum 4-mar Sorteringsdatum 7-mar Primär fraktion Bioavfall Papper Plast Glas Metall Övrigt oorganiskt Farligt avfall (exkl. elavfall) Elavfall* Övrigt Sekundär fraktion Material märkt med "*" omfattas av producentansvar medel, vikt- % kg/hushåll och vecka matavfall 47,48% 2,8 trädgårdsavfall 0,86% 0,04 summa bioavfall 48,34% 2,22 tidningar, journaler o dyl* 3,25% 0,5 well* 0,4% 0,0 pappersförpackningar* 6,92% 0,32 övrigt papper 3,27% 0,5 summa papper 3,57% 0,62 mjukplastförpackningar* 8,74% 0,40 frigolit* 0,22% 0,0 hårdplastförpackningar* 3,93% 0,8 övrig plast 0,29% 0,0 summa plast 3,7% 0,60 glasförpackningar*,8% 0,08 övrigt glas 0,02% 0,00 summa glas,83% 0,08 metallförpackningar*,45% 0,07 övrig metall 0,9% 0,0 summa metall,65% 0,08 övrigt oorganiskt 2,5% 0,57 summa övrigt oorganiskt 2,5% 0,57 farligt avfall 0,07% 0,00 summa farligt avfall 0,07% 0,00 elavfall 0,8% 0,0 summa elaavfall 0,8% 0,0 trä 0,72% 0,03 textil 2,33% 0, blöjor, bindor o dyl 3,25% 0,5 allt övrigt 2,38% 0, summa övrigt 8,67% 0,40 Summa totalt 00% 4,

53 Bilaga Ljusnarsberg Undersökningsområde: Ljusnarsberg Delområde: Villa, matavfall Moderprovets vikt, kg: 200,0 Antal hushåll: 59 Antal dagar: 4 Insamlingsdatum 0-mar Sorteringsdatum -mar Primär fraktion Bioavfall Papper Plast Glas Metall Övrigt oorganiskt Farligt avfall (exkl. elavfall) Elavfall* Övrigt Material märkt med "*" omfattas av producentansvar medel, vikt- % kg/hushåll och vecka matavfall 99,27%,68 trädgårdsavfall 0,00% 0,00 summa bioavfall 99,27%,68 tidningar, journaler o dyl* 0,44% 0,0 well* 0,00% 0,00 pappersförpackningar* 0,06% 0,00 övrigt papper 0,00% 0,00 summa papper 0,50% 0,0 mjukplastförpackningar* 0,2% 0,00 frigolit* 0,00% 0,00 hårdplastförpackningar* 0,0% 0,00 övrig plast 0,00% 0,00 summa plast 0,22% 0,00 glasförpackningar* 0,00% 0,00 övrigt glas 0,00% 0,00 summa glas 0,00% 0,00 metallförpackningar* 0,00% 0,00 övrig metall 0,0% 0,00 summa metall 0,0% 0,00 övrigt oorganiskt 0,00% 0,00 summa övrigt oorganiskt 0,00% 0,00 farligt avfall 0,00% 0,00 summa farligt avfall 0,00% 0,00 elavfall 0,00% 0,00 summa elaavfall 0,00% 0,00 trä 0,00% 0,00 textil 0,00% 0,00 blöjor, bindor o dyl 0,00% 0,00 allt övrigt 0,00% 0,00 summa övrigt 0,00% 0,00 Summa totalt 00,00%,