Plockanalys utvärderingsrapport för plockanalys av hushållsavfall under år 2010 för Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun. Rapport 8 mars 2011

Transkript

1 Plockanalys utvärderingsrapport för plockanalys av hushållsavfall under år 2010 för Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun Rapport 8 mars 2011

2 Innehållsförteckning 1 Syfte Metod Lokal, utrustning och personal Material Provtagning och provneddelning Sortering Beräkningar Antal hushåll som respektive provuttag representerade Avfallsmängder per hushåll och vecka Sorteringsutbyte komposterbart avfall Sorteringsutbyte papper och förpackningar Mediala kontakter Piteå kommun Syfte Bakgrund Material och urval Resultat Avfallsmängder Brännbara avfallets sammansättning Komposterbara avfallets sammansättning Sammansättningen hos restavfall (deponiavfall) från flerfamiljshus Diskussion Älvsbyns kommun Syfte Bakgrund Material och urval Resultat Avfallsmängder Brännbara avfallets sammansättning Komposterbara avfallets sammansättning Diskussion Bodens kommun Syfte Bakgrund Material och urval Resultat Avfallsmängder Matavfallets sammansättning Diskussion Jämförelse mellan kommunernas resultat Referenser...48 Bilagor Bilaga 1a Bilaga 1b Bilaga 1c Bilaga 2 Bilaga 3a Bilaga 3b Bilaga 3c Protokoll - plockanalys av hushållsavfall: Brännbart Protokoll - plockanalys av hushållsavfall: Komposterbart Protokoll - plockanalys av hushållsavfall: Restavfall Sorteringsanvisningar Resultatsammanställning för brännbart avfall Resultatsammanställning för komposterbart avfall och matavfall Resultatsammanställning för restavfall (deponiavfall)

3 Förord I samband med att Pireva arbetade med att planera att genomföra plockanalys så växte det fram ett intresse för även Älvsbyns och Bodens kommun att delta. Ett samarbete mellan kommunerna utvecklades därför, där Pireva agerade som projektledare och samordnare av det praktiska sorteringsarbetet och utmynnade slutligen i föreliggande gemensamma resultatrapport. Från respektive kommun har följande deltagare varit huvudansvariga: Maria Widman, Piteå Renhållning & Vatten AB Johanna Marttala, Älvsbyns Energi AB Elisabet Påhlsson och Monica Svensson, Bodens kommun Plockanalysens praktiska arbete, informationsarbete och rapportskrivning hade dock inte kunnat vara genomförbar utan betydande arbetsinsatser och förståelse av övriga deltagare i plockanalysens planering, avfallsinsamling, provuttag och andra aktiviteter.

4 Sammanfattning Föreliggande rapport syftar till att beskriva genomförandet och resultatet från plockanalyser genomförda i slutet av år Berörda deltagarkommuner är Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun. Den genomförda plockanalysen utgår i huvudsak från basmetoden i RVF Utvecklingsrapport 2005:19, Manual för plockanalys av hushållsavfall i kärl och säckar. Piteå Plockanalysresultatet visar på att ett genomsnittligt hushåll i Piteå viktmässigt består i huvudsak av ¼ brännbart avfall och ca ¹/ 3 komposterbart avfall och ¹/ 3 producentansvarsmaterial (framförallt plast- och pappersförpackningar). Under sorteringsarbetet påträffades endast små mängder (0,1 till 0,2 vikt-%) farligt avfall i det brännbara avfallet från hushållen, vilket är positivt. Avfallet innehöll dock en del el- och elektronikavfall inklusive batterier och glödlampor. Om mängden förpackningar i brännbart avfall enligt plockanalysresultatet ställs i relation till de förpackningar som hushållen i Piteå lämnar till återvinningsstationer och fastighetsnära insamlingen visar det på hushållen ändå gör ett omfattande sorteringsarbete, där störst förbättringspotential finns med utsortering av plastförpackningar. Renhetsgraden hos det komposterbara avfallet från ett genomsnittligt villahushåll (95 %) skiljer sig inte mycket jämfört med motsvarande siffra för hushållen i flerfamiljshus (96 %). En majoritet av det felsorterade materialet som lagts i kärlet för komposterbart avfall visade sig bestå av blöjor och mjukplast. Resultatet tyder även på att det totalt sett verkar uppkomma något högre mängder komposterbart avfall från hushållen i Piteå jämfört med övriga Sverige. Restavfallet (deponiavfall) bestod till hälften av restavfall och i övrigt i huvudsak av brännbart avfall och producentansvarsmaterial. Restavfallet innehöll en högre viktandel el- och elektronikavfall jämfört med det brännbara avfallet från flerfamiljshus (4,2 vikt-% jämfört med 0,5 vikt-%). Älvsbyn Plockanalysresultatet visar på att ett genomsnittligt hushåll i Älvsbyn viktmässigt består i grova drag av en tredjedel vardera av brännbart avfall, komposterbart avfall och producentansvarsmaterial (framförallt plast- och pappersförpackningar). Renhetsgraden av det komposterbara avfallet för villor i Älvsbyn låg på 92 % och på 93 % för flerfamiljshus. I det komposterbara avfallet fanns plastpåsar med matavfall samt brännbara avfallspåsar. Andelen komposterbart avfall som sorteras ut korrekt (sorteringsutbytet) ligger för villahushåll på 73 % och ligger på motsvarande nivå som Avfall Sveriges nyckeltal. Sorteringsutbytet för lägenhetshushållen i flerfamiljshus låg på endast 35 %, men resultatet misstänks kunna bero på felaktiga bakgrundsdata. Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 4 / (57)

5 Boden Matavfallet från villahushållen hade en renhetsgrad på 95 % där merparten av det felsorterade avfallet bestod av mjukplast- och pappersförpackningar. Varken farligt avfall eller elektronik återfanns i matavfallet, vilket var mycket positivt. Kommunjämförelse Den övergripande fördelningen av olika fraktioner i det brännbara avfallet skiljer sig inte speciellt mycket mellan Piteå och Älvsbyn, där samtliga hushåll slänger mycket komposterbart avfall och producentansvarsmaterial (plast- och pappersförpackningar dominerar). Renhetsgraden i det komposterbara avfallet/matavfallet för Piteås hushåll samt Bodens villahushåll ligger på relativt likvärdig nivå (ca 95 %), men något lägre (92,5 %) för hushållen i Älvsbyn. Enligt plockanalysresultatet uppstår det i Piteås hushåll nästan 4 kg komposterbart avfall och i Älvsbyns hushåll ca 1 kg mindre, medan det i Bodens villahushåll endast uppkommer drygt 1 kg i veckan. Andelen komposterbart avfall/matavfall som källsorteras korrekt ligger inom intervallet för nationella nivåer (50-70 %) där samma trend följer gällande villahushållens högre grad av källsortering jämfört med flerfamiljshushållen. Information och uppföljning Sammanfattningsvis finns det en rad resultat som är viktigt att ta fasta på och arbeta fokuserat med för att få till stånd en förändring i avfallets sammansättning. Det skulle även vara mycket intressant att i framtiden efter olika informationsinsatser till hushållen genomföra ytterligare plockanalyser, för att kunna följa eventuella förändringar och även göra jämförelse med fler Norrbottenskommuner som utfört plockanalys i enlighet med branschmetoden (RVF 2005:19). Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 5 / (57)

6 1 Syfte Piteå, Älvsbyns och Bodens kommuner har som uppdrag i respektive kommunal avfallsplan att förbättra sammansättningen på hushållens säck- och kärlavfall. I respektive kommundel (kap. 3.1, 4.1 och 5.1) om syfte återfinns de målformuleringar eller aktiviteter som inbegriper detta. En metod att få information om avfallets sammansättning är att genomföra en plockanalys. Via plockanalysen får man reda på avfallets beståndsdelar och kan på så vis erhålla ett underlag för att bedöma vilka fraktioner som sorteras felaktigt. Dels erhålls ett referensdataunderlag för kommande plockanalyser och dels en statistik att utgå ifrån inför planering av informationsinsatser och övriga aktiviteter i syfte att uppnå de uppsatta målen i avfallsplanen. Följande nyckeltal skall erhålla resultat: Andel farligt avfall i hushållens säck- och kärlavfall Andel komposterbart avfall/matavfall i hushållens säck- och kärlavfall Andel felaktiga fraktioner i utsorterat komposterbart avfall/matavfall Andel producentansvarsavfall i hushållens kärl- och säckavfall Plockanalysens syften är alltså i första hand ett sätt att utvärdera hushållens källsortering och en kvalitetskontroll av de undersökta källfraktionerna (brännbart, komposterbart/matavfall och restavfall). Ett annat syfte med att genomföra plockanalys är att skapa ett intresse och förståelse för källsortering hos medborgarna och utgöra ett underlag för respektive kommun i planeringen av informationsinsatser till hushållen. Metoden skall vara upprepningsbar för kommande plockanalyser vilka planeras att utföras ytterligare gånger framöver för samtliga deltagande kommuner. Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 6 / (57)

7 2 Metod Den genomförda plockanalysen utgår i huvudsak från basmetoden i RVF Utvecklingsrapport 2005:19, Manual för plockanalys av hushållsavfall i kärl och säckar 1. Metoden har modifierats i vissa delar. En plockanalys består i princip av följande fem delar: förstudie, provinsamling, provneddelning, plockanalys och utvärdering. 2.1 Lokal, utrustning och personal Insamling av material från utvalda hämtningsområden skedde med i huvudsak sidlastande renhållningsfordon och komprimeringen av avfallet minimerades. Själva provneddelning och uttag av samlingsprov utfördes på Bredviksbergets avfallsanläggning (Piteå), Återvinningscentralen (Älvsbyn) och på Brännkläppens avfallsanläggning (Boden). Plockanalysens sorteringsarbete utfördes i Piteå i Pirevas tvätthall i Öjebyn för samtliga samlingsprov. Följande utrustning nyttjades under insamling och plockanalys: Uppmärkta avfallskärl för förvaring av provuttagen Sorteringsbord med lätt rengjorda ytor och hål Papperssäckar och kärl/hinkar i olika storlek för fast avfall Elektronisk balkvåg med 0,1 kg noggrannhet Kniv för att öppna soppåsar och dela på olika material Presenningar för upptining av avfall Sorteringsprotokoll och penna Mobiltelefon Digital kamera Desinfektionsmedel för att göra rent bordet Disktrasor Diskborste och diskmedel Skyffel och sopborste Tejp för att fästa biosäckar i kärl Biosäckar och tjock märkpenna. Deltagande personal i själva sorteringsarbetet var minst en representant från respektive kommun samt två stycken inhyrda entreprenörer (NSR AB). Entreprenörerna tillhandahöll även huvuddelen av ovanstående material (ej presenningar, pappers- och biosäckar samt digital kamera). 2.2 Material I plockanalysen ingår hushållens kärl- och säckavfall fördelat på tre insamlingsfraktioner, brännbart, komposterbart avfall/matavfall och restavfall. Det är dock endast från flerfamiljshus i Piteå som restavfall samlas in och analyseras. Avfallsfraktioner från fritidshusområden ingår inte i plockanalysen. Anledningen till det är att vid den tidsperiod som plockanalysen pågår under hösten har stora delar av fritidshusområdena tömts på sommarboende vilket medför att urvalet inte blir representativt. Verksamheternas 1 RVF Rapport 2005:19 Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 7 / (57)

8 hushållsavfall ingår inte i plockanalysen då det bland annat inte omfattas av målsättningarna och nyckeltalen i den kommunala avfallsplanen. Vad gäller Piteå och Älvsbyns kommun så samlas komposterbart avfall in (matavfall inkl. kattsand, aska och blomjord) och motsvarande fraktion från Boden är matavfall (endast matavfall). De exakta mängderna avfall för varje moderprov och samlingsprov som ingick i plockanalysen för respektive deltagarkommun framgår av respektive kommunkapitel (3.3, 4.3,och 5.3) fördelat på hushållstyp och insamlingsfraktion. Sammanlagt plockades det igenom 5 463,5 kg hushållsavfall som fördelade sig på 1 976,2 kg brännbart avfall, kg komposterbart avfall/matavfall samt 513,3 kg restavfall. 2.3 Provtagning och provneddelning Insamling av avfall till plockanalysen genomfördes under v.48- v.50 år Avfall från delområden som undersöktes hämtades inom ordinarie hämtningsrundor, där verksamheters hushållsavfall (t ex dagisk och skolor) uteslöts i de fall där de förekom. Insamling skedde i huvudsak med sopbilar av typen sidlastare. Avfallet komprimerades i så liten utsträckning som möjligt. Avfallstransporten från respektive hämtning vägs före och efter avlastning av moderprovet. Vid vägningen noteras moderprovets vikt och benämning. Moderprovet/- erna från respektive område töms på en slät och rensad asfaltplan inom respektive kommuns anläggning på uppmärkt plats (bild 1). Bild 1. Tömning av moderprov med komposterbart avfall på Bredviksbergets avfallsanläggning. Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 8 / (57)

9 Hela moderprovet (lasset) blandades försiktigt med lastmaskin och lades ut i en platt avlång sträng. Fem delprov togs med lastmaskin i form av raka skivor av strängen, se figur 1. Delproven togs från olika ställen, jämnt utspridda i avfallssträngen. Varje delprov skulle väga minst ca 100 kg. Delprov á 100 kg Moderprov Figur 1. Uttag av delprov från moderprov. De uttagna delproven utgjorde ett samlingsprov och placerades i märkta avfallskärl (660 L eller 190 L) för förvaring och transporterades sedan vidare till Pirevas tvätthall för sortering. Se även bild 2 för visuell beskrivning av provuttagningsförfarandet för brännbart avfall på Bredviksbergets avfallsanläggning. I respektive protokoll (bilaga 1a- 1c) noterades dag för insamling respektive dag för analys, insamlingsområde, hushållstyp, moderprovets vikt, samlingsprovets benämning, hämtningsfrekvens samt ingående antal hushåll. Omblandning av moderprov Avfallet läggs ut i en sträng Uttag av delprov ur strängen Överföring av provuttag i kärl Bild 2. Provuttag av brännbart avfall från moderprov på Bredviksbergets avfallsanläggning. Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 9 / (57)

10 2.4 Sortering Avfallet lastades upp på ett sorteringsbord med kärl och papperssäckar runt om för de aktuella fraktionerna (bild 3). Utsortering av brännbart avfall skedde av totalt 14 fraktioner enligt protokoll i bilaga 1a. Oöppnade matförpackningar sorterades initialt ut separat och vägdes som enskild fraktion. Därefter separerades och vägdes matavfallet till fraktionen för matavfall och förpackning till respektive fraktion. Komposterbart avfall och restavfall (deponiavfall) sorterades i sin tur ut i fem respektive 10 fraktioner enligt protokoll i bilaga 1b och bilaga 1c. Avfallet sorterades i övrigt enligt upprättade sorteringsanvisningar, se bilaga 2 för ytterligare detaljer. Efter sortering av respektive samlingsprov vägdes varje fraktion enskilt och vikterna protokollfördes. Bild 3. Sortering av brännbart avfall på sorteringsbordet, vägning och protokollföring. Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 10 / (57)

11 2.5 Beräkningar Antal hushåll som respektive provuttag representerade Vid insamling av moderprover från respektive hämtningsområde i Piteå och Älvsbyns kommun räknades antalet kärl som bidrog till respektive provuttag. Antalet kärl representerar det faktiska antalet hushåll som bidrog med avfallsfraktioner till plockanalysen. Antalet ingående hushåll som representerades av Bodens provuttag beräknades genom att ta hämtningsområdets totala antal villahushåll exklusive de villahushåll som angav att de hemkomposterade. För flerfamiljshus angavs antalet ingående lägenheter som totalt antal hushåll från det område där avfall hämtades från Avfallsmängder per hushåll och vecka Då antalet ingående villahushåll eller antalet lägenheter som respektive stickprov i analysen representerade samt att respektive hämtningsintervall var känt så kunde avfallets medelvikt per hushåll och vecka beräknas för respektive område. Det enda prov som inte antalet lägenheter var känt för var restavfall från flerfamiljshus Sorteringsutbyte komposterbart avfall Ett sorteringsutbyte kan beräknas för de områden som har ingått i plockanalysen med avseende på både brännbart avfall och komposterbart avfall. Sorteringsutbytet definieras här som andelen av den totala mängden komposterbart avfall som återfinns i den utsorterade kompostavfallsfraktionen från ett hushåll under en vecka. Det beräknas genom att lägga samman den totala mängd komposterbart material (kg/hushåll och vecka) som sorteras ut korrekt tillsammans med den mängd som sorterats fel i det brännbara avfallet (kg/hushåll och vecka). Genom att dividera mängden utsorterat rätt komposterbart avfall med den här summas erhålls ett sorteringsutbyte (%) Sorteringsutbyte papper och förpackningar Vissa mängder producentansvarsmaterial (främst tidningar och förpackningar) återfinns i hushållens säck- och kärlavfall. För att sätta plockanalysens resultat i ett sammanhang innehåller rapporten även en jämförelse mot vilka mängder producentansvarsmaterial som lämnats till materialåtervinning (se vidare kap ); alltså de mängder som sorterat rätt (t ex till återvinningsstationerna). Här har ett sorteringsutbyte räknats fram, motsvarande det för komposterbart avfall. Sorteringsutbytet är framtaget genom att den totala mängden uppkommet producentansvarsmaterial i Piteå har beräknats genom att summera mängden inlämnat producentansvarsmaterial enligt FTI 2 under ett år och mängden producentansvarsmaterial som potentiellt gick till förbränning under samma år med hänsyn till resultatet från plockanalysen. Den senare mängduppgiften är dessutom 2 kommunstatistik. Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 11 / (57)

12 fuktkorrigerad 3 för att kunna jämföras med torra och rena material (det som lämnas till FTI via t ex ÅVS). Detta då det producentansvarsmaterial som placerats i det brännbara avfallet till olika grad absorberar fukt från matavfall och väger mer än om det hade lämnats till återvinning. 2.6 Mediala kontakter En annan viktig aspekt vid genomförande av plockanalys är information om avfallshantering och källsortering. Det gäller så väl information under pågående arbete som kommande informationsinsatser med avseende på vad som framkommit under resultatdelen. Piteå Renhållning & Vatten (Pireva) inbjöd media till en visning och information om arbetet med plockanalys under pågående sortering av brännbart avfall. Media gavs möjligheten att se hur arbetet med plockanalysen går till och få ta del av information om urvalsmetoder och hanteringen av resultatet från plockanalysen via ett förberett pressmeddelande samt presentation. Bild 4. Artikel i Piteå-Tidningen ( ) under pågående plockanalys. Deltagare på den initiala pressträffen var journalister från Piteå-Tidningen och Sveriges Radio Norrbotten. Under resterande dagar som sorteringen pågick genomfördes även ytterligare TV-reportage av journalister från TV4 och 24 Norrbotten. Informationen som Pireva valde att fokusera på att förmedla var innehållet av plast- och pappersförpackningar, komposterbart avfall och batterier i det brännbara avfallet samt blöjor och plast i det komposterbara avfallet från hushållen i Piteå kommun. Ett första resultat lämnades även ut kort efter att själva sorteringsarbetet hade slutförts för Piteå kommuns del. Här sände både Piteå- Tidningen och SR Norrbotten kompletterande inslag från plockanalysen. 3 Enligt RVF 2005:5 där korrigeringsfaktorn för plast- och pappersförpackningar 0,56, och för tidningar och metallförpackningar 0,65 Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 12 / (57)

13 3 Piteå kommun 3.1 Syfte Pireva hade som uppdrag genom den kommunala avfallsplanen att undersöka sammansättningen på hushållens avfall i Piteå Kommun under år I tabell 1 nedan finns de målformuleringar som återfinns i avfallsplanen och är kopplade till genomförande av plockanalyser. Avfallsplanen anger även att plockanalys skall genomföras minst en gång till före år 2020 och sedan i slutet av planperioden. Tabell 1. Detaljerade mål ur den kommunala avfallsplanen som inbegriper behov av plockanalys. Detaljerade mål 2.1 Minskning av mängden säck- och kärlavfall (hushållens) till förbränning med 5 % till år 2020 jämfört med år 2010 räknat per invånare. 2.2 Inget farligt avfall ska förekomma i hushållens säck- och kärlavfall år Mängden felsorterat matavfall som går till förbränning ska minska med 5 % till år 2020 från 2010 års nivå. 4.2 Andelen felsorterad fraktion i det insamlade matavfallet ska vara mindre än 1 % år Mängden producentansvarsmaterial i hushållens kärl- och säckavfall ska minska med 20 % senast år 2020 jämfört med Andelen hushållsavfall som deponeras skall minska med 30 % räknat per invånare till år 2020 jämfört med år Bakgrund Piteå kommun är till ytan kvadratkilometer stort och hade den 31 december 2009 en total befolkning på invånare med totalt hushåll, med följande fördelning: i småbostadshus: (57,4 %) i flerbostadshus: (42,6 %) samt st fritidshus I undersökningen har källsorterat avfall från villor på landsbygden och villor i stadsbygden samlats in och analyserats separat. Kommunövergripande data om ingående hushåll på landsbygd respektive stadsbygd i Piteå kommun saknas. Kärl- och säckavfall återfinns normalt i tre fraktioner för respektive avfallsabonnent. Det är brännbart, komposterbart och restavfall. Fraktionerna brännbart och komposterbart avfall (matavfall) sorteras i ett grönt respektive brunt plastkärl (normalt brunt kärl 140 l och grönt kärl 190 l) och transporteras huvudsakligen i komprimerande fordon. Utsortering av komposterbart avfall infördes i kommunen under år Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 13 / (57)

14 Villahushåll paketerar och lämnar sitt restavfall tillsammans med grovavfallet vid grovavfallshämtningen två gånger per år alternativt lämnar det själv vid Bredviksbergets återvinningscentral eller till den mobila återvinningscentralen. Boende i flerfamiljshus och hyreshus kan lämna restavfall i ett kärl speciellt avsett för restavfall i respektive sophus. Allt kärlavfall transporteras i Pirevas egen regi och vägs in vid Bredviksbergets avfallsanläggning. Hemkompostering Hushållen i Piteå kommun har möjlighet att hemkompostera sitt komposterbara avfall. I slutet av år 2010 var det stycken hushåll som anmält om eget omhändertagande av organiskt avfall, vilket innebär att knappt 15 % av villahushållen har avsagt sig kärlet för komposterbart avfall. Farligt avfall Hushåll kan lämna sitt farliga avfall på tre olika sätt - till miljöbilen, till den mobila återvinningscentralen eller på Bredviksbergets återvinningscentral. Miljöbilen och den mobila återvinningscentralen besöker olika platser runtom i kommunen en till två gånger per år. Producentansvaravfall från hushållen Totalt 27 stycken återvinningsstationer återfinns inom Piteå Kommun och boende i vissa flerfamiljsfastigheter (t ex PiteBo) har även möjlighet att lämna producentansvarsavfallet i fastigheternas avfallsutrymmen. Glödlampor och lågenergilampor kunde även lämnas i särskilda behållare på vissa återvinningsstationer vid tiden för plockanalysens genomförande. Tabell 2. Tömningsintervall för hushållsavfall i Piteå. Hushåll Fraktion Tömningsintervall Flerfamiljs Brännbart 3 ggr/v till var 4:e vecka -hus Kompost 3 ggr/v till varannan vecka Restavfall Var 4:e eller var 8:e vecka Grovavfall 2 ggr/år Villor Brännbart Var 4:e vecka Kompost Varannan vecka och var 4:e vecka under v44-v11 Restavfall 2 ggr/år Grovavfall 2 ggr/år Fritidshus Brännbart Var 4:e vecka (v18 v.39) Kompost Varannan vecka (v18 v.39) Restavfall 1 ggr/år (v18 v.39) Blandat Varannan vecka (v18 v.39) Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 14 / (57)

15 3.3 Material och urval De delområden som ingick i plockanalysen framgår av tabell 3 nedan. Avfallet från de utvalda delområdena som hämtats in och analyserats får anses representera avfallssammansättningen i kommunen. Ingående områden för flerfamiljshus och villahushåll valdes så att samtliga boendeformer och hushållstyper fanns representerade (t ex studenter, pensionärer och småbarnsfamiljer). Det uppskattade avståndet för villahushåll i stadsbygden till närmaste återvinningsstation är ca 800 m och motsvarande avstånd för villahushåll på landsbygden är som längst ca 5 km. Tabell 3. Plockanalysens omfattning fördelat på hushållstyp, område och insamlingsfraktion. Hushållstyp Antal hushåll/lgh Samlingsprovets benämning, fraktion Moderprovets vikt (kg) Samlingsprovets vikt (kg) VILLOR Stadsbygd 136 Stad Brännbart ,6 162 Stad Kompost ,6 Landsbygd 146 Land Brännbart ,3 144 Land Kompost ,6 FLER- 776 FFH Brännbart ,2 FAMILJSHUS FFH Kompost ,9 - FFH Restavfall ,3 Av flerfamiljshusen hade ungefär hälften av lägenheterna som ingick i området för insamling av både brännbart avfall och komposterbart avfall tillgång till någon form av fastighetsnära insamling (FNI). Respektive samlingsprov placerades i 8 st 190 L kärl (kompost) eller 6 st 660 L kärl (brännbart/restavfall). Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 15 / (57)

16 3.4 Resultat Resultatet från plockanalysen presenteras nedan för respektive avfallslag och område. Detaljerade resultat återfinns i bilaga 3a, 3b och 3c Avfallsmängder Den totala mängden säck- och kärlavfall skiljer sig inte mellan villahushåll på landsbygden eller i stadsbygden, även om en mindre skillnad finns i fördelningen mellan andelen brännbart och komposterbart avfall (se tabell 4). Tabell 4. Beräknade uppkomna mängder avfall i medeltal för ett hushåll under en vecka för respektive avfallsfraktion och hushållstyp enligt plockanalysresultatet. Område Brännbart avfall (kg/hushåll och vecka) Komposterbart avfall (kg/hushåll och vecka) Totalt (kg/hushåll och vecka) VILLOR Stadsbygd 4,2 3,9 8,1 Landsbygd 4,1 4,0 8,1 FLERFAMILJSHUS 2,3 1,1 3,4 Genomsnittligt 3,4 3,4 6,7 Piteå-hushåll * * Viktat medel för ingående villahushåll och antal lägenheter i flerfamiljshus Skillnaden mellan uppkomsten av avfall under en vecka från villahushållen (8,1 kg/hushåll och vecka) och hushåll i lägenheter (3,4 kg/hushåll och vecka) är tydlig. En huvudorsak till detta beror dock på att i ett villahushåll bor det fler personer än i ett lägenhetshushåll. Enligt den statistik som finns tillgänglig i dag om hur fördelningen av antalet boende i respektive hushåll ser ut i Sverige, anger senaste folk- och bostadsberäkningen att i ett villahushåll bor det 2,6 personer och i ett lägenhetshushåll bor det 1,5 personer. Det innebär att om den beräknade totalt uppkomna mängden brännbart och komposterbart avfall slås ut per person i respektive hushållstyp så är skillnaden i mängd per person och vecka försumbar (1,6 kg per person i ett villahushåll respektive 1,5 kg per person i ett lägenhetshushåll). Resultatet visar på att i ett genomsnittligt hushåll i Piteå uppkommer det och sorteras ut ca 3,4 kg komposterbart avfall per hushåll och vecka, vilket är ca 1 kg mer i veckan jämfört med det nyckeltal som tagits fram av Avfall Sverige 5. Det nyckeltalet (insamlade mängder matavfall) ligger på ca 120 kg/hushåll och år för ett hushåll som har tvåkärlsinsamling och majsstärkelsepåsar, dvs. kan omräknas till ca 2,3 kg per hushåll och vecka AvfallSverige Rapport B2009:01 Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 16 / (57)

17 3.4.2 Brännbara avfallets sammansättning Villahushåll landsbygd Det brännbara avfallet från villahushåll på landsbygden i Piteå bestod viktmässigt i huvudsak av komposterbart avfall (39 %), tidningar och förpackningar (34 %) och till en fjärdedel brännbart avfall (se även diagram 1). 0,5% Brännbart avfall 24 % Restavfall 34 % 2,9 % Komposterbart avfall Farligt avfall 0,1% 39 % Tidningar och förpackningar (Producentansvar) Elektronik (Producentansvar) Diagram 1. Fördelning av avfallstyper i det brännbara avfallet från villahushåll på landsbygd i Piteå Kommun (vikt-% och ej fuktkorrigerat). Bild 5. Restavfall i form av byggavfall bestående av gips och isoleringsmaterial i brännbart avfall. Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 17 / (57)

18 Producentansvarsmaterialet bestod i huvudsak av mjuk- och hårdplastförpackningar och i övrigt av pappersförpackningar samt tidningar/returpapper. Glas- och metallförpackningar uppgick till endast en mindre andel. Elektronikavfallet utgjordes till lika delar batterier (30 st), ljuskällor (33 st) och övrig elektronik (ficklampa, klocka, kablar). Restavfallet utgjordes i huvudsak av en säck med byggavfall innehållande gips och isoleringsmaterial (bild 5). En mycket liten andel av avfallet bestod av farligt avfall (0,1 %) och utgjordes av en tändare, 15 st kanyler, 6 st nagellack, liten sprayflaska, 4 st tablettark och 2 st astmaspray. Det brännbara avfallet innehöll även en del oöppnade matförpackningar, sammanlagt 7,3 kg ur provuttaget som bestod totalt av 441,3 kg avfall. Villahushåll stadsbygd Det brännbara avfallet från villahushåll i stadsbygden i Piteå bestod viktmässigt i huvudsak av nästan lika delar komposterbart avfall (36 %) och tidningar och förpackningar (34 %) samt till 28 % brännbart avfall (se diagram 2). 0,8% Brännbart avfall 34 % 28 % Restavfall Komposterbart avfall 1,5 % Farligt avfall 0,2% 36 % Tidningar och förpackningar (Producentansvar) Elektronik (Producentansvar) Diagram 2. Fördelning av avfallstyper i det brännbara avfallet från villahushåll i stadsbygd i Piteå Kommun (vikt-% och ej fuktkorrigerat). Producentansvarsmaterialet bestod i huvudsak av mjuk- och hårdplastförpackningar och i övrigt av pappersförpackningar samt tidningar/returpapper. Glas- och Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 18 / (57)

19 metallförpackningar uppgick till endast en mindre andel. Elektronikavfallet utgjordes till största delen av övrig elektronik (en kamera, en stor lampa, kablar, termometer mm) och en mindre andel batterier (30 st och ett mobilbatteri) och ljuskällor (32 st och en halogenlampa). Restavfallet utgjordes i huvudsak av diverse porslin, övrigt glas och metall samt spegelglas. En liten andel av avfallet bestod av farligt avfall (0,2 %) och utgjordes av 2 st insulinsprutor, kanyler, nagellack, en silikontub, klister, hårfärgningsmedel, oljerester, medicin och myggmedel. Det brännbara avfallet innehöll även en hel del oöppnade matförpackningar, sammanlagt 10,9 kg ur provuttaget som bestod totalt av 415,6 kg avfall (se bild 6). Bild 6. Oöppnade matförpackningar i det brännbara avfallet. Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 19 / (57)

20 Flerfamiljshus Det brännbara avfallet från flerfamiljshus och lägenhetshushåll i Piteå bestod viktmässigt i huvudsak av nästan lika delar komposterbart avfall (36 %) och tidningar och förpackningar (38 %) samt till en fjärdedel brännbart avfall (se diagram 3). 0,5% Brännbart avfall 24 % Restavfall 38 % 1,4 % Komposterbart avfall Farligt avfall 36 % Tidningar och förpackningar (Producentansvar) 0,2% Elektronik (Producentansvar) Diagram 3. Fördelning av avfallstyper i det brännbara avfallet från flerfamiljshus i Piteå Kommun (vikt-% och ej fuktkorrigerat). Producentansvarsmaterialet dominerades inte av en specifik fraktion utan bestod till en tredjedel vardera av mjuk- och hårdplastförpackningar, pappersförpackningar och tidningar/returpapper. Glas- och metallförpackningar uppgick till endast en mindre andel. Elektronikavfallet utgjordes till hälften av övrig elektronik (en kamera, mobiltelefon, kablar, ljusslinga och en klocka) och till hälften av batterier (19 st) och ljuskällor (23 st). Restavfallet utgjordes i huvudsak av diverse porslin, övrigt glas och metall samt spegelglas. En liten andel av avfallet bestod av farligt avfall (0,2 %) och utgjordes av en flaska Vim, en sprayflaska, skokräm, nagellack, kanyler och 2 st tändare. Det brännbara avfallet innehöll även en del oöppnade matförpackningar, sammanlagt 6,7 kg ur provuttaget som bestod totalt av 377,2 kg avfall. Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 20 / (57)

21 3.4.3 Komposterbara avfallets sammansättning Villahushåll landsbygd Det komposterbara avfallet hade en renhetsgrad på 93 %. I den felsorterade andelen bestod avfallet till stor del av blöjor och en viss andel mjukplast- och pappersförpackningar. I plockanalysen hittades en brännbar påse innehållande en elkrans, en elleksak och 2 st glödlampor och utgjorde huvuddelen av det farliga avfallet så när som på ett batteri. Totalt innehöll provuttaget viktmässigt av 0,2 % farligt avfall. Det komposterbara avfallet innehöll även en mindre mängd oöppnade matförpackningar, sammanlagt 2,2 kg ur provuttaget som bestod totalt av 481,6 kg avfall. Bild 7. Farligt avfall och elavfall i det komposterbara avfallet från villahushåll på landsbygden. Villahushåll stadsbygd Det komposterbara avfallet hade en renhetsgrad på 97 %. I den felsorterade andelen bestod avfallet viktmässigt till stor del av blöjor och mjukplast- och pappersförpackningar samt tidningar. Innehållet av farligt avfall i provuttaget begränsade sig till en mindre glödlampa. Det komposterbara avfallet innehöll även en mindre mängd oöppnade matförpackningar, sammanlagt 0,2 kg ur provuttaget som bestod totalt av 473,6 kg avfall. Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 21 / (57)

22 Flerfamiljshus Det komposterbara avfallet hade en renhetsgrad på 96 %. I den felsorterade andelen bestod avfallet viktmässigt till stor del av blöjor och mjukplast- och glasförpackningar. Innehållet av farligt avfall i provuttaget begränsade sig till en mindre glödlampa som hittades i en brännbar påse. Det komposterbara avfallet innehöll även en mindre mängd oöppnade matförpackningar, sammanlagt 1 kg ur provuttaget som bestod totalt av 505,9 kg avfall. 100% 95% 93% 97% 96% 90% 85% 80% 75% Villa landsbygd Villa stadsbygd Flerfamiljshus Diagram 4. Renhetsgrad för det komposterbara avfallet från villahushåll på landsbygd och stadsbygd samt från flerfamiljshus (vikt-% och ej fuktkorrigerat). Sorteringsutbyte komposterbart avfall Sorteringsutbytet ligger för villahushållen i Piteå på en likvärdig nivå, där villahushåll på landsbygden har ett sorteringsutbyte på 70 % och motsvarande ligger på 72 % för villahushåll i stadsbygd. Sorteringsutbytet är dock betydligt lägre för lägenhetshushållen i flerfamiljshus och låg på 57 %. Hushållens sorteringsutbyte i Piteå ligger på motsvarande nivåer som Avfall Sveriges nyckeltal där de flesta kommuner ligger på ett genomsnitt på ca % 6. Villahushållen ligger i de flesta fall på nivån % och lägenhetshushållen lägre än genomsnittet. 6 AvfallSverige Rapport B2009:01 Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 22 / (57)

23 3.4.4 Sammansättningen hos restavfall (deponiavfall) från flerfamiljshus Restavfallsprovet bestod viktmässigt till hälften av restavfall och resterande huvuddelar består av tidningar och förpackningar (26 %) samt brännbart avfall (18 %). Se även diagram 5 nedan. 4,2% Restavfall Komposterbart avfall 26 % 50 % Brännbart avfall Farligt avfall 0,4% 18 % Tidningar och förpackningar (Producentansvar) Elektronik (Producentansvar) Diagram 5. Fördelning av avfallstyper i restavfall från flerfamiljshus i Piteå Kommun (vikt-% och ej fuktkorrigerat). 2 % Producentansvarsmaterialet bestod viktmässigt i huvudsak av glas- och metallförpackningar och till viss del av övriga förpackningar och tidningar/returpapper. Restavfallet innehöll en hel del elektronikavfall som dominerades av övrig elektronik och till en mindre andel av batterier (småbatterier, ett cellbatteri och två mobiltelefonbatterier) och ljuskällor. Restavfallet utgjordes i huvudsak av diverse porslin, övrigt glas och metall samt spegelglas. En felkälla kan dock vara att en del glasförpackningar gick sönder under provuttaget och var svår att särskilja från övrigt glas. Trasiga glasbitar som inte tydligt kunde särskiljas som glasförpackning sorterades därför som restavfall. En mindre andel av avfallet bestod av farligt avfall (0,4 %) och utgjordes av 3 st after shave, nagellack, medicin, blyersättningsmedel, en tändare, salva och infusionsvätska. I restavfallskärlen återfanns även en del oöppnade matförpackningar, sammanlagt 4,4 kg av totalt 513,3 kg (provuttaget) som i huvudsak bestod av glas- och metallförpackningar. Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 23 / (57)

24 Ljuskällor En säck med elektronik Batterier och farligt avfall Oöppnade matförpackningar Bild 8. Ljuskällor, elektronik, batterier, farligt avfall och oöppnade matförpackningar från restavfall i flerfamiljshus. Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 24 / (57)

25 3.4.5 Diskussion I det brännbara avfallet fanns mycket som kunde ha materialåtervunnits Plockanalysens resultat visar på att det brännbara avfallet från ett genomsnittligt hushåll i Piteå viktmässigt består endast av ¼ brännbart avfall och ca ¹/ 3 komposterbart avfall och ¹/ 3 returpapper/tidningar och förpackningar (se bild 9). Resultatet visar även på att en större mängd batterier och ljuskällor (glödlampor, lågenergilampor, lysrör etc.) förekommer i det brännbara avfallet. En full sopbil innehåller även: 379 st. batterier 423 st. ljuskällor Returpapper / tidningar och förpackningar Brännbart avfall Komposterbart avfall Bild 9. Illustration om hur avfallsfördelningen skulle se ut i en full sopbil brännbart avfall från villor och flerfamiljshus om innehållet motsvaras av resultatet i plockanalysen (en full sopbil innehåller 6 ton avfall). Några tydliga skillnader i sammansättningen eller uppkomna mängder av det brännbara avfallet mellan villa landsbygd, villa stadsbygd och flerfamiljshus kunde inte utläsas av plockanalysens resultat (se även kap ). Andelen komposterbart avfall i det brännbara avfallet från villahushåll skulle kunna påverkas av att hushåll som anmält om eget omhändertagande av organiskt avfall (och sagt upp sitt kärl för komposterbart avfall), men inte inrättat en funktionell kompostanläggning och därmed felaktigt slänger det i det brännbara avfallet istället. Ett samarbete med Miljö- och byggkontoret skulle kunna belysa om det här vore ett faktum. Det är totalt ca 15 % av villahushållen som avsagt sig sitt kärl för komposterbart avfall, men mer detaljerande data om hur det förhöll sig inom plockanalysens hämtningsområden saknas. Plockanalysresultatet visar även att en hög viktandel av det brännbara avfallet består av producentansvarsmaterial. Det utgjordes i hög grad av mjuk- och hårdplastförpackningar, men även till stor del av pappersförpackningar och Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 25 / (57)

26 returpapper/tidningar. Mycket av det sorteras felaktigt i det brännbara avfallet skulle således kunna lyftas upp ett steg i avfallshierarkin 7 och materialåtervinnas istället för att energiutvinnas. Det skulle förutom en ökad miljönytta även innebära att Pirevas (och därmed hushållens) kostnader för att behandla brännbart avfall minskade. En stor andel av hushållens förpackningar sorteras dock rätt svårast med plastförpackningar Om mängden förpackningar i brännbart avfall enligt plockanalysresultatet ställs i relation till de förpackningar som hushållen i Piteå lämnar till återvinningsstationer/fni syns det att hushållen ändå gör ett omfattande sorteringsarbete. Diagram 6 nedan visar ett uppskattat sorteringsutbyte 8 för respektive producentansvarsmaterial i Piteå (för beskrivning av beräkning se kap 2.3.5). Där syns hur stor andel av olika förpackningar som beräkningsmässigt lämnats till materialåtervinning och hur mycket som lagts i brännbart avfall. 100% 90% 80% 12% 14% 29% 38% 70% 60% 70% 50% 40% 30% 88% 86% 71% 62% 20% 10% 30% 0% Glasförp. Tidningar/ Returpapper Går till förbränning Metallförp. Pappersförp. och well Lämnas till materialåtervinning Mjuk- och hårdplastförp. samt frigolit Diagram 6. Sorteringsutbyte för producentansvarsmaterial i Piteå kommun. Graden av sorteringsutbyte visar på en tydlig generell trend där producentansvarsmaterial som har omfattats en längre tid av producentansvarslagstiftning (t ex glasförp. och returpapper), har ett högre sorteringsutbyte än de material där producentansvaret införts långt senare. Tydligast kan det här utläsas för mjuk- och hårdplastförpackningar 7 EU-direktivets avfallshierarki 8 Sorteringsutbyte - Den andel av en avfallsfraktion som källsorteras korrekt jämfört med totalt uppkommen mängd. Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 26 / (57)

27 (infördes 1 nov 2008) dels i diagrammet med ett sorteringsutbyte på endast 30 % och dels i plockanalysen med stora mängder plastförpackningar i det brännbara avfallet. Farligt avfall och elektronikavfall i hushållens säck- och kärlavfall Plockanalysresultatet visar på små mängder (0,1 till 0,2 vikt-%) farligt avfall i det brännbara avfallet från hushållen, vilket är positivt. Avfallet innehöll dock en del el- och elektronikavfall inklusive batterier och glödlampor. Andelen elektronik i det brännbara avfallet från villa stadsbygd (0,5 vikt-%) är något högre än hos övriga hushållstyper (ca 0,2-0,3 vikt-%). Andelen elektronikavfall i restavfallet från flerfamiljshusen är betydligt högre (4,2 vikt-%) än i det brännbara avfallet från flerfamiljshusen. Det tyder på att man undviker att lägga elektronik i brännbart och kompost och hellre väljer kärlet för restavfall i de hushåll som har tillgång till sådant. Elektroniken skall dock inte sorteras i restavfall utan ska sorteras separat och lämnas på Bredviksbergets avfallsanläggning. En utmärkande andel av de elektriska produkter som återfanns i avfallet under plockanalysen bestod av ljusslingor, annan julbelysning, batterier samt olika typer av ljuskällor. Det tyder på att tiden för plockanalysen genomförande (månadsskiftet november/december) har delvis påverkats av säsongsbetonat avfall (adventsbelysning mm). Stora mängder komposterbart avfall Enligt plockanalysen uppkommer stora mängder komposterbart avfall i villahushållen i Piteå, ca 4 kg/hushåll och vecka, vilket är nära dubbelt så mycket som AvfallSveriges nyckeltal 9 på 2,3 kg/hushåll och vecka. Mängden komposterbart avfall i plockanalysen förefaller hög och ger sannolikt inte ett rättvisande medelvärde för hushållen. Det styrks utav det faktum att den totala mängden komposterbart avfall som faktiskt uppkommer i Piteå under ett år är mindre än 3000 ton ( kg år 2010 inklusive avfall från vissa verksamheter). Det motsvarar ett värde närmare Sverige-genomsnittet och ca 3 kg/hushåll och vecka. En orsak eller felkälla till den synes stora mängden komposterbart avfall kan vara att en betydande andel av hushållen inte ställer ut sina kärl vid varje tömning, utan väntar till dess att kärlet för det komposterbara avfallet är fullt. Detta då det under vintersäsongen med kontinuerliga minusgrader inte innebär några luktproblem eller dylikt. Det kan med andra ord innebära att en del av de ingående kärlen i plockanalysen istället motsvarar 8 veckors (dubbla hämtningsintervallet) komposterbart avfall från hushållen. Detta slår då felaktigt på resultatet som visar på att det verkar uppkomma större mängder komposterbart avfall per hushåll och vecka än vad det i verkligheten gör. För att få ett mer representativt värde på mängden komposterbart avfall per villahushåll och vecka 9 AvfallSverige Rapport B2009:01 Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 27 / (57)

28 bör ytterligare plockanalyser genomföras under andra tidpunkter under året för att eliminera risken för säsongsberoende faktorer. Ytterligare en faktor som visar på att mängden komposterbart avfall på årsbasis troligen överskattas i resultatet, är att om man räknar per person och vecka (2,6 personer/villahushåll och 1,5 personer/lägenhetshushåll) blir mängden komposterbart avfall från villahushållen ca 1,54 kg/ pers och vecka, medan det blir endast 0,73 kg/person och vecka från lägenhetshushåll. Detta visar på en tydlig skillnad där endast en del av detta kan bero på andra faktorer såsom potentiella skillnader i levnadsmönster hos de som bor i villahushåll (fler barnfamiljer mm) jämfört med de som bor i lägenhetshushåll (ensamhushåll mm). Utöver det komposterbara avfall som sorteras till korrekt fraktion så visar analysen att en betydande mängd även felaktigt hamnar i det brännbara avfallet. Sorteringsutbytet för komposterbart räknades till mellan %. Sammanfattningsvis tyder det, trots hänsyn till missvisande faktorer enligt ovan, på att det totalt sett verkar uppkomma något högre mängder komposterbart avfall från hushållen i Piteå än i Sverige. Komposterbara avfallets renhetsgrad Plockanalysen visar på en tydlig skillnad i renhetsgrad hos det komposterbara avfallet mellan villa landsbygd (93 %) och villa stadsbygd (97 %), men någon orsak till detta är i dagsläget inte känt. Vid en jämförelse i renhetsgrad mellan ett snitt-villahushåll (95 %) och flerfamiljshus är det ingen större skillnad (96 %). Blöjor och mjukplast i det komposterbara avfallet En majoritet av det felsorterade materialet som lagts i kärlet för komposterbart avfall visade sig bestå av blöjor och mjukplast. Den huvudsakliga orsaken till att blöjor kan förekomma i så stor grad är att det historiskt sett angavs i sorteringsanvisningarna vid införandet av källsorteringen att blöjor skulle sorteras som komposterbart avfall. Erfarenheter har sedan visat att blöjor innehöll en allt högre andel plastmaterial och skapade nedbrytningsproblem på komposteringsanläggningen, med ökande mängder siktrester. Sorteringsanvisningarna har sedan år 2004 justerats och har sedan dess angett att blöjor skall sorteras som brännbart avfall, det är dock tydligt att ett redan inlärt beteende hos medborgarna kan vara svårare att ändra på. En anledning till att just mjukplastförpackningar återfinns i det komposterbara avfallet kan bero på att de ofta förekommer runt mat, blir lätt kladdiga och kan även komma att slängas samtidigt när maten blivit möglig eller dyl. t ex plast runt gurka. Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 28 / (57)

29 Övriga reflektioner Under plockanalysens gång hade information till media både förberetts och planerades under pågående arbete. Sammanfattningsvis blev det ett stort medialt intresse och med nästan ett tiotal olika exponeringar i media (tidning, TV och radio) under pågående analys och vid presentation av de första resultaten. Det är mycket positivt då media är en bred och viktig spridningskälla för information om källsortering till medborgarna. De mediala satsningarna gav även utslag på ett antal insändare i den lokala tidningen samt samtal från medborgare om källsortering. Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 29 / (57)

30 4 Älvsbyns kommun 4.1 Syfte Älvsbyns Energi AB har som uppdrag genom den kommunala avfallsplanen att göra stickprov på hur brännbart hushållsavfall är källsorterat ( tabell 5). Tabell 5. Utvalda detaljerade mål ur den kommunala avfallsplanen som inbegriper behov av plockanalys för utvärdering och åtgärdsgenomförande. Detaljerade mål 5.1 Av det insamlade avfallet ska minst 40 % behandlas biologiskt år Under 2007 behandlades 27 % biologiskt. 5.1 Minskning av det insamlade hushållsavfallet med 10 % till år 2012 genom ökad källsortering. Under 2007 samlades 1515 ton hushållsavfall in. 5.1 Fram till 2012 ska ÄEAB och Myndighetsnämnden tillsammans utföra minst två kontroller av hemkomposter och stickprover på hur brännbart hushållsavfall är sorterat. 4.2 Bakgrund Älvsbyns kommun är till ytan kvadratkilometer stort och hade den 31 december 2009 en total befolkning på invånare med totalt hushåll, med följande fördelning: i småbostadshus: i flerbostadshus: samt 737 st fritidshus Kärl- och säckavfall återfinns i två fraktioner för respektive abonnent. De är brännbart och komposterbart avfall. Fraktionerna brännbart och komposterbart avfall (matavfall) sorteras i ett grönt respektive brunt plastkärl (normalt brunt kärl 140 l och grönt kärl 190 l) och transporteras huvudsakligen i komprimerande fordon. Villahushåll paketerar och lämnar sitt grovavfall vid grovavfallshämtningen två gånger per år alternativt lämnar det själv vid återvinningscentralen. Restavfallet får boende i villahushåll lämna själva vid ÅVC:n. Boende i flerfamiljshus och hyreshus kan lämna restavfall i ett kärl speciellt avsett för restavfall i respektive sophus om fastighetsägaren har valt att hyra detta kärl. Allt kärlavfall transporteras av Allmiljö och vägs in vid återvinningscentralen. Villor Området som valdes för inhämtning av avfall från villor består av småbarnsfamiljer och hus där barnen är större eller utflyttade. Närmaste återvinningsstation ligger ca 800m bort. Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 30 / (57)

31 Flerfamiljshus De flerfamiljshus som har valts får anses representativa för plockanalysen. Dessa flerfamiljshus har nära till återvinningsstationer. Hemkompostering Hushållen i Älvsbyns kommun har möjlighet att hemkompostera sitt matavfall. I slutet av år 2009 var det 934 st som hemkomposterade, vilket motsvarar ungefär 1/3 av villahushållen. Farligt avfall Hushåll kan lämna sitt farliga avfall på återvinningscentralen i Älvsbyn. Producentansvaravfall från hushållen I Älvsbyn finns det sex stycken återvinningsstationer och boende i vissa flerfamiljshus (t ex Älvsbyns fastigheter) har även möjlighet att lämna en del av producentansvarsavfallet i fastigheternas avfallsutrymmen. I Vidsel kommer möjlighet att lämna lysrör och lågenergilampor mm att finnas på återvinningsstationen under år På ytterligare sex platser sker insamling av pappersförpackningar och glas och dessa är finansierade av Älvsbyns Energi AB. Tabell 6. Tömningsintervall för hushållsavfall för Älvsbyns kommun. Hushåll Fraktion Tömningsintervall Flerfamiljs Brännbart 2 ggr/vecka till varannan vecka -hus Kompost 2 ggr/vecka till varannan vecka Restavfall Var 4:e vecka till var 8:e vecka Villor Brännbart Var 4:e vecka Kompost Varannan vecka och var 4:e vecka under v 44- v 18 Grovavfall 2 ggr/år Fritidshus Brännbart Var 4:e vecka (v.20-v.39) Kompost Varannan vecka (v.20-v.39) Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 31 / (57)

32 4.3 Material och urval De områden som ingick i plockanalysen framgår av tabell 7 på nästa sida. Avfallet från de utvalda områdena som hämtats in och analyserats representerar avfallssammansättningen i kommunen. Av flerfamiljshusen hade 96,4 % av lägenheterna som ingick i området för insamling av brännbart avfall tillgång till någon form av FNI. Motsvarande siffra för de lägenheter som ingick i det komposterbara avfallet låg på ca 75 %. Tabell 7. Plockanalysens omfattning fördelat på hushållstyp, område och insamlingsfraktion. Hushållstyp Antal hushåll/lgh Samlingsprovets benämning, fraktion Moderprovets vikt (kg) Samlingsprovets vikt (kg) VILLOR 150 Villa Brännbart ,7 175 Villa Kompost ,1 FLER- 470 FFH Brännbart ,4 FAMILJSHUS 761 FFH Kompost ,8 Respektive samlingsprov förvarades och transporterades i 7 st 190 L kärl (komposterbart avfall) och i 5 st 660 L kärl (Brännbart avfall). 4.4 Resultat Resultatet från plockanalysen presenteras nedan för respektive avfallslag och område. Detaljerade resultat återfinns i bilaga 3a och 3b Avfallsmängder Den totala mängden säck- och kärlavfall skiljer sig mellan villahushåll och flerfamiljshus, där villorna totalt genererar en större mängd avfall per hushåll och vecka (se tabell 8). Villorna har en större mängd komposterbart avfall än flerfamiljshusen per vecka och tvärtom när det gäller det brännbara avfallet. Tabell 8. Medelvikt för brännbart och komposterbart avfall från hushållen under en vecka. Område Brännbart avfall (kg/hushåll och vecka) Komposterbart avfall (kg/hushåll och vecka) Totalt (kg/hushåll och vecka) VILLOR 3,5 3,0 6,5 FLERFAMILJSHUS 4,4 1,0 5,4 Genomsnittligt Älvsby-hushåll 3,8 2,4 6,2 Det finns en viss skillnad mellan uppkomsten av avfall under en vecka från villahushållen och hushåll i lägenheter. Vad som kan vara orsaken till det diskuteras i kap Plockanalys 2010 Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun 32 / (57)